• No results found

Integration - mening och innebörd En kvalitativ studie om hur studie-och yrkesvägledare talar om integration

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Integration - mening och innebörd En kvalitativ studie om hur studie-och yrkesvägledare talar om integration"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Integration - mening och innebörd

En kvalitativ studie om hur studie-och yrkesvägledare talar om

integration.

Integration - Meaning and Definition

A Qualitative Study about how Career Guidance Counselors Talk about

Integration

Amani Hallberg

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Roland Ahlstarnd Datum för uppsatsseminarium: 2019/01/03 Handledare: Frida Wikstrand

(2)

Abstract

The Swedish integration is a well-discussed subject on media and politics. This study are based on the study and career counselors’ perspective. The aim of this study is to examine how study and career counselors talk about and work with integration and newcomers at establishment courses. This study has three questions to answer the aim, and these questions are: 1. How do study and career counselors talk about integration in relation to newcomers? 2. Which activities and behavior describe as promoting integration? How can study and career counselors speak been understood of otherness and dichotomy?

The method I used on this study has been qualitative where the empirical material was collected by six semi structured interviews with study and career counselors who work at the establishment course in Skåne. The empirical material has been analyzed by theories about discourse analysis, Postcolonialism and Orientalism. Discourse practice, otherness and dichotomy are the theoretical concepts that I have applied on the empirical material to analyze the study and career counselors talks about integration and newcomers. Result shows that there are different definitions of integration and partly when it is a multiculturalist approach, where integration involves creating encounters between different cultures and showing respect for and understanding of the different cultures. But integrations also means taking the Swedish norms and rules, and this approach is similar to assimilation. Result also shows that there is a divide between the political and the practical meaning of integration. The study and career counselors create in their narratives and speeches otherness and dichotomy by distinguishing themselves from newcomers. The creation of otherness and dichotomy "we" and “them” happens through two discursive practitioners. The first is about gender equality as a dividing line. And the other is to talk about newcomers as a problem.

(3)

Sammanfattning

Den svenska integrationen är ett väl omdiskuterat ämne på media och inom politik. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare talar om och arbetar med integration för nyanlända på etableringskurs. Studien utgår ifrån tre frågeställningar för att kunna svara på syftet, och följande frågeställningar är: 1. Hur talar studie- och yrkesvägledare om integration i relation till nyanlända? 2. Vilka aktiviteter och handlingar beskrivas som integrationsfrämjande? 3. Hur kan studie- och yrkesvägledarnas tal förstås utifrån andrafiering och dikotomi?

Metoden för studien har varit kvalitativ där det empiriska materialet inhämtades från sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på etableringskursen i Skåne. Materialet har analyserats genom de teoretiska teorier diskursanalys, postkolonialism och orientalism. Diskursiva praktiker, andrafiering och dikotomier är de teoretiska begreppen som jag har applicerat på det empiriska materialet för att analysera studie- och yrkesvägledarnas talesätt kring integration och nyanlända. Resultatet visar att finns olika definitioner av begreppet integration, dels kan det vara när likt ett mångkulturistiskt synsätt, där integration innebär att skapa möten mellan olika kulturer och visa respekt och förståelse för de olika kulturerna, men det kan även betyda att ta till sig Sveriges normer och regler, och detta synsätt liknar en assimilations tänkande. Resultatet visar även att det finns en skiljelinje mellan innebörden av begreppet integration i politisk bemärkelse och i det praktiska arbetet. Det finns delade meningar kring lyckad integration där studie- och yrkesvägledarna utgår ifrån både mångkulturalism och assimilation som två olika integrations processer. I sina berättelser och talesättet skapar studie och yrkesvägledarna andrafiering och genom att urskilja sig från nyanlända. Det skapandet av andrafiering och dikotomi ”vi” och dem” sker genom två diskursiva praktiker. Det första handlar om att jämställdhetsaspekten som skiljelinje, och det andra är att tala om nyanlända som ett problem.

(4)

Förord

Tanken att fördjupa sig i ämnet integration utifrån studie- och yrkesvägledare grundar sig på min etniska bakgrund och min nya yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Mitt intresse för ämnet integration och att skapa goda mångkulturella möten har drivit mig till att skriva detta arbete. Arbetet har gett mig värdefulla lärdomar och insikter inför min nya yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Jag vill först rikta ett stort tack till min handledare som bidragit med vägledning och goda råd under tiden för uppsatsarbetet. Utan din feedback hade det här arbetet inte varit möjlig att genomföra! Jag vill även rikta ett tack till studie- och yrkesvägledarna som har deltagit på intervjuerna. Era tankar och funderingar har varit värdefulla för det här arbetet. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till mina nära och kära speciellt Sahab, Osama och Andreas som har hjälpt och uppmuntrat mig under arbetets-gång.

”OM VI ÖVERHUVUDTAGET EXISTERAR NÄR VI FLÄMTAR SKRÄCKEN OCH SMÄRTAN NÄR VI KIPPAR EFTER ANDAN ELLER MENINGEN I SKOLAN FÅR VI INTE PRATA ARABISKA

HEMMA FÅR VI INTE PRATA DANSKA ETT SLAG ETT SKRIK EN SIFFRA”

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Problemformulering ... 6

1.2 Syfte och frågeställning ... 8

1.3 Avgränsning ... 8

1.4 Uppsatsens disposition ... 9

2 Bakgrund ... 10

2.1 Integration som begrepp ... 10

2.2 De nyanländas situation på arbetsmarknaden ... 10

2.3 Etableringsreformer ... 11

2.4 Etableringskurs ... 12

3 Tidigare forskning ... 13

3.1 Integration och etableringen av nyanlända ... 13

3.2 Assimilation, mångkulturalism och integration ... 14

3.3 Studie- och yrkesvägledning för nyanlända ... 15

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning i relation till studien ... 16

4 Teoretiska perspektiv ... 17

4.1 Diskursteori ... 17

4.2 Postkolonial teori ... 18

4.2.1 Orientalism ... 19

4.2.2 Andrafiering ... 19

4.3 Sammanfattning av teoretiska perspektiv i relation till studien ... 20

5 Metod ... 22

5.1 Metodval ... 22

5.2 Analysmetod ... 23

5.3 Urval och avgränsning... 23

5.4 Respondenterna ... 24

5.5 Genomförande ... 25

5.6 Forskningsetik ... 26

6 Resultat och analys ... 27

6.1 Olika definitioner av begreppet integration... 27

6.1.1 Skillnad på politisk integration och praktisk integration ... 29

6.1.2 Delade meningar kring lyckad integration och integrerad person ... 30

6.2 Andrafiering, dikotomier och diskursiva praktiker ... 33

6.2.1 Jämställdhet ”vi” och ”dem” / Andrafiering och jämställdhet ... 34

6.2.2 Nyanländas problem som en diskursiv praktik ... 35

6.3 Sammanfattning av resultat och analys ... 36

7 Diskussion ... 37

7.1 Metoddiskussion ... 37

7.2 Forskarens subjektivitet ... 39

7.3 Fortsätta studier ... 40

(6)

1

Inledning

1.1

Problemformulering

Statsministern Stefan Löfven säger under sitt jultal ”Vi har alldeles för länge tagit för lätt på integrationsproblemen, men nu måste nyanlända i högre grad in på arbetsmarknaden, det ska vi klara”. (Göteborgsposten 2018). Löfven anser att arbetet är vägen till integration. Arbete anses vara nyckeln till nyanländas etablering i Sverige (Regeringsformen 2018). Genom arbete kan nyanlända åstadkomma en egen försörjning (ibid). Dessutom får de nyanlända möjligheter att utveckla språkkunskaper i svenska. Men en fråga som ställs i detta sammanhang är ifall det räcker med att ha arbete för att vara integrerad? Diskussionen kring ämnet integration och nyanlända 1

har trappats upp (Svenska dagbladet 2018). En del politiker ser nyanlända som en stor utmaning för landet, där gruppen präglas av socioekonomiska problem som låg utbildningsbakgrund, vilket leder till låg inkomst (ibid). Andra utmaningar kan förekomma då de flesta nyanlända saknar språket som är en förutsättning för att få kvalificerade arbete (Arbetsförmedlingen 2018). Den svenska arbetsmarknaden har kvalificerade jobb med höga löner, vilket är uppenbarligen svårt för nyanlända att få. Detta leder till en segregerad arbetsmarknad, där nyanlända har låg inkomst jämfört med resten på arbetsmarknaden (Beckman 2011) . Andra politiker anser att nyanlända skapar positiva effekter på landets ekonomiska tillväxt. De menar att nyanlända är en resurs som kan bidra till samhällsutveckling om de får anpassade insatser (Regeringskansliet 2018). Ett sätt som nyanlända påverkar Sveriges ekonomi sker genom ökningen på befolkningen, vilket skapar möjlighet till tillväxt (Östh, Malmberg & Andersson 2014).

Integration är ett aktuellt ämne i vårt samhälle som speglas i media, speciellt kring misslyckandet av integrationen som ett allvarligt samhällsproblem (Sydsvenskan 2018). Målet med den svenska integrationspolitiken är att alla i Sverige ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Regeringskansliet 2018). Integrationspolitiken i Sverige idag är en arbetsmarknadspolitisk fråga, då det betalda arbetet anses vara vägen till integrationen i samhället (ibid). En indikator på att den

1 Nyanlända är personer som sökt asyl eller uppehållstillstånd i Sverige, och som precis fått uppehållstillstånd eller

svenskt medborgarskap (Migrationsverket 2018). I den här studien avser jag med begreppet nyanlända, de som berörs av etableringsreformen och lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Det vill säga de personer som har arbetsförmåga, och är mellan 20 och 64 år (Arbetsförmedlingen 2018).

(7)

svenska integrationen har misslyckats är diskrimineringen av nyanlända som på arbetsmarknaden (Beckman 2011). Problemet är att många av de nyanlända som kommer till Sverige inte kommer in på arbetsmarknaden, vilket leder till en rad sociala samhällsproblem såsom arbetslöshet, utanförskap 2 och segregation 3(ibid). Frågan om hur Sverige ska kunna arbeta för mottagande och

etablering av de nyanlända i samhället är komplext och utmanande (ibid). Det är kostsamt för både samhället och de nyanlända om integrationen misslyckas (Beckman 2011). Diskussionen i media fokuserar på utmaningarna som förknippas med integration och nyanlända utan att problematisera begreppet integration. Integration är ett mångtydigt begrepp som kan definieras utifrån olika perspektiv därför förekommer oklarhet och förvirring kring innebörden (Johansson Heinö 2011). Gustavsson (2010) nämner att begreppet integration som används i det vardagliga talet och den politiska diskursen, är ett mångfacetterat och problematiskt begrepp med tanke på dess breda användningsområden. Integration för en politiker skiljer sig från integration för en SFI-lärare. Det går att tolka integration på olika sätt beroende på de riktlinjer man har som tjänsteman.

Integration är inte bara ett begrepp utan är en verklig process som påverkar de nyanländas liv och utveckling i det nya samhället. Etablerings projekt har blivit med åren en del av den processen som är menat att integrera de nyanlända. Studie- och yrkesvägledning kan vara en bidragande faktor för att nyanlända ska etablera sig och kunna närma sig arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen 2018). Nyanlända saknar information om utbildning, arbetslivet och arbetsmarknaden i Sverige (Sundelin 2015). Integration är ett nytt ämne inom forskning som inte är väl utforskat. Jag finner denna komplexa innebörd av integration som något viktigt och aktuellt att fördjupa sig i. Jag har valt att förstå integration utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv i deras bemötande av nyanlända. Det finns en del studier om integration inom socialt arbete (Kamali, De los Reyes 2005) dock finns det få studier som diskuterar ämnet utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, därför ser jag att det är viktigt att undersöka integration i väglednings sammanhang. I sin yrkesroll har studie- och yrkesvägledare ansvar att sätta den sökandens intresse och motiv i fokus. Studie- och yrkesvägledaren bör bland annat vara neutral och inte påverka individens val efter sitt eget särintresse. En av studie- och yrkesvägledarens uppgifter är att främja individens fria

2 Utanförskap beskriver personer som står utanför arbetsmarknaden, och som följd av det behöver någon form av

ersättning (Björkemarken 2014).

3 Segregation beskriver hur uppdelningen av olika samhällsgruppers bostäder är fördelade i en stad

(8)

val. Å andra sidan så ställs det krav på studie och yrkesvägledare att matcha individer mot arbetsmarknaden. Att arbeta som studie och yrkesvägledare kan handla att lägga arbetsmarknadens behov och krav i centrum, alltså att agera utifrån strukturperspektiv, det vill säga att fokusera på den hierarkiska ordningen som styr regelverket. Det är också intressant att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med detta dilemma.

1.2

Syfte och frågeställning

Mot bakgrund av problembeskrivningen ovan är syftet med den här studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare talar om integration. För att svara på syftet har jag formulerat följande frågeställningar;

1. Hur talar studie- och yrkesvägledare om integration i relation till nyanlända? 2. Vilka aktiviteter och handlingar beskrivas som integrationsfrämjande?

3. Hur kan studie- och yrkesvägledarnas tal förstås utifrån begreppen andrafiering och dikotomi?

1.3

Avgränsning

Studiens syfte är att undersöka hur studie-och yrkesvägledare talar om integration i deras arbete med nyanlända. Studien kommer att vara baserad på studie- och yrkesvägledarnas perspektiv därför kommer jag att intervjua endast studie- och yrkesvägledare som arbetar med nyanlända. För att göra studien överskådlig har jag avgränsat mig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med etableringskurs. Etableringskusen är en insats inom folkhögskolor i Sverige som erbjuds för nyanlända som en del av deras integrationsprocess. Etableringskursen är första aktiviteten som de nyanlända deltar i under etableringsprogrammet (Arbetsförmedlingen 2018).

(9)

1.4

Uppsatsens disposition

Det inledande kapitlet inkluderar en del definitioner som är kopplade till integration, och bakgrundsfakta som presenterar den svenska integrationen och dess problematik. Vidare följer det ett fastställande av syftet och frågeställningarna, därefter gör jag avgränsning för studien. Det andra kapitlet är bakgrund och ger läsaren överblick i ämnet. I tidigare forskning redogör jag för de aktuella studier som har undersökt integration i relation till studie- och yrkesvägledare. Vidare kommer teorikapitlet som behandlar de teoretiska begrepp som är lämpliga att utgå ifrån vid analysen av resultaten. Med tanke på att problemformuleringen handlar om hur studie- och yrkesvägledare talar om integration anser jag att postkolonial teori, orientalism och diskursanalys är användbara vid analysen. Nästa kapitel är metod, där beskrives hur jag har gått tillväga vid insamlingen av det empiriska materialet, och varför jag har valt kvalitativ metod i min studie. Jag gör även en reflektion kring de etiska forskningsövervägande under metodkapitlet. Fortsättningsvis kommer resultat och analys-kapitlet, där jag sammanställer och kategoriserar studie- och yrkesvägledarens svar på intervjufrågorna och analyserar svaren utifrån de teoretiska begreppen, där jag tolkar informanternas svar i relation till andrafiering dikotomi och diskursanalys. Under diskussion kapitlet drar jag slutsatser utifrån den tidigare forskningen, teori och resultat. Jag kommer även att vara kritisk och reflektera över förbättringsmöjligheterna och vilka är utgångspunkterna för fortsatta studier inom ämnet integration.

(10)

2

Bakgrund

I det här kapitlet kommer jag att redogöra för ett integrationsbegrepp som är centralt för arbetet, och kort översikt över de nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden. Vidare kommer jag att beskriva etableringsreformerna och etableringskurser för att få en djupare förståelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete på etableringskurser.

2.1

Integration som begrepp

Ordet integration kommer från latinets integra ́ tio och innebär att återställa. Inom samhällsvetenskapen förklaras integration som process där den leder till att skilda enheter förenas; eller även när två samhällen förenas av en sådan process. Enligt National encyklopedin är integration kopplad till hur samhällen bildas och eller flera samhällen förenas med varandra till större enheter (Nationalencyklopedin 2018). Begreppet integration har med åren haft olika innebörd i Sverige (Södergran 1998). Den svenska integrationen har varierats historiskt sett. Under 70-talet handlade integrationspolitiken om assimilering (ibid). Det handlade om att de nyanlända kan integreras i samhället först när de följer samhällets värderingar. Det kan även betyda att anpassa sig efter majoritetens normer och avsäga sig sina egna trosuppfattningar, åsikter och egenskaper (Kamali, De los Reyes 2005). I integrations forskning talas det om assimilation som en integrationsprocess. Med assimilation menas process genom vilken en minoritet, t.ex. nyanlända i det svenska samhället, helt överger sin egen kultur, det leder till att ursprungliga kulturskillnader försvinner (Nationalencyklopedin 2018). Ett annat sätt att förstå integration är mångkulturell integration. Mångkulturell integration beskriver processen där de nyanlända behåller sina identiteter och normer men det är majoritetens normer som gäller vid institutionella samtal (Pettersson 2006). Det handlar om att samhället speglar en blandning av olika parallella kulturer (Nationalencyklopedin 2018).

2.2

De nyanländas situation på arbetsmarknaden

Statistiken kring nyanländas situation på arbetsmarknaden visar att antalet nyanlända arbetssökande är i hög grad högre än inrikes födda personer (SCB 2018). Nyanlända har svårt att

(11)

få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, speciellt nyanlända som kommer från Mellanöstern och Afrika har svårast att komma in på arbetsmarknaden i jämförelse med nyanlända från andra länder (ibid). Det finns även studier som pekar på hur nyanlända som har en akademisk utbildning från sitt hemland ofta arbetar med något annat än deras kompetens (Beckman 2011). En rapport från Arbetsförmedlingen som kartlägger nyanländas sysselsättning tre månader efter etableringen. Rapporten visar att endast fem procent av de nyanlända går i skolan, gymnasiet eller på universitet efter att de har deltagit på den tvååriga etableringsfasen. Den här siffran väcker frågor, med tanke på att varannan nyanländ saknar gymnasiekompetens (Arbetsförmedlingen 2018).

2.3

Etableringsreformer

Efter att den nyanlände har beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen träda in för att erbjuda en etableringsplan för den enskilde genom att inleda ett etableringssamtal. Planen ska som regel omfatta aktiviteter på heltid motsvarande 40 timmar per vecka och som längst vara i 24 månader. En etableringsplan är individuell, men ska alltid innehålla följande moment: svenska för invandrare (SFI), arbetsförberedande insatser (till exempel praktik och validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter) och information om det svenska samhället (ibid). I slutet av 2014 hade 38 770 nyanlända deltagit på etableringsaktiviteter och 4 263 medverkade till att upprätta en etableringsplan eller väntade på att bli kommunmottagna. Etableringsreformen omfattade därmed totalt 43 033 nyanlända 2014. Av dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män (ibid). Etableringsreformerna trädde i kraft december 2010. Målgruppen för de nya lagen är nyanlända i arbetsför ålder (20–64 år) samt nyanlända i åldern (18–19) år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar också anhörig som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till blivit placerad i en kommun (SFS 2010:197). Arbetsförmedlingen har samordningsansvar för insatser för vuxna nyanländas etablering i arbetsmarknaden och samhällslivet (ibid). Arbetsförmedlingen fick 193 miljoner kronor under 2016 utöver tidigare budget och ytterligare 93 miljoner kronor per år 2017–2019 (Regeringen B 2015). I etableringsprocessen ingår Studieoch yrkesvägledningssamtal som en del av etableringssamtalet. Tanken är att kartlägga den nyanländas kvalifikationer och göra en kompetensinventering för att sedan hjälpa den nyanlände med övergångar vidare mot utbildning och arbete i Sverige (Arbetsförmedlingen 2018).

(12)

2.4

Etableringskurs

Arbetsförmedlingen erbjuder i samarbetet med Folkbildningsrådet nyanlända etableringskurser som en del av etableringsinsatserna. Målgruppen för etableringskursen är nyanlända med en etableringsplan eller de som ingår i etableringsprogrammet där personer med kort utbildningsbakgrund ska prioriteras (Arbetsförmedlingen 2018). Etableringskursen ges på folkhögskolor, och är en sex månader lång utbildning i svenska, med orienterande, studie- och arbetsförberedande insatser för nyanlända. Målet med etableringskursen är att deltagarna ska stärka sina möjligheter att studera eller få ett arbete eller studier efter kursensavslut (Folkbildningsrådet PM 2018). Efter 6 månader får varje deltagare ett kompetensintyg att använda för fortsatta studier på folkhögskola eller inom den kommunala vuxenutbildningen. Etableringskurs på folkhögskola har erbjudits sedan 2014. Antalet deltagare från 2014 till 2017 var 12 000 personer. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har kommit överens om att erbjuda 7000 platser på etableringskurser för de nyanlända i hela Sverige (ibid). Arbetsförmedlingen har som krav att folkhögskolorna som samordnar etableringskurser ska erbjuda studie-och yrkesväglednings samtal för deltagarna (Arbetsförmedlingen 2018) som ett moment av etableringskurser. De riktlinjer som finns kring studie- och yrkesvägledarens arbete inom etableringskursen är att erhålla en plan för att den deltagande ska fortsätta närma sig arbetsmarknaden efter genomförd utbildning på folkhögskola. Planen ska dokumenteras enligt mall som finns i Avanti (f.d. PTSD-center Post traumatisk stress center) (ibid).

(13)

3

Tidigare forskning

I det här avsnittet kommer jag att redogöra forskningen som ligger i närområdet gällande integration. Inledningsvis kommer jag att ta upp forskningen som behandlar integration och redogör för skillnaden mellan assimilering och mångkulturalism som två olika process av integration. Avslutningsvis lyfter jag upp studier som behandlar studie-och yrkesvägledare i bemötande med nyanlända.

3.1

Integration och etableringen av nyanlända

I sin avhandling skriver Elin Ennerberg (2017) om förändringen som har skett på den svenska arbetsmarknaden vad det gäller integrationen av nyanlända efter införandet av den så kallade etableringsreformen. Ennerberg har i sitt arbete problematiserat de politiska idéerna som ligger till grund för etableringsreformen genom att analysera debattartiklar och policydokument som behandlar integrationsarbete med de nyanlända. Avhandlingens huvudresultat är att det finns en motsägelse och tvetydigheter i hur man talar om integrationsarbeten på arbetsmarknaden. Å ena sidan integrationen anses handla om att stödja de nyanlända som anses vara i behov av socialt stöd. Å andra sidan är integrationen en arbetsmarknadsfråga, där fokus ligger på att nyanlända så snabbt som möjligt ska komma in på arbetsmarknaden (ibid). En avhandling som Carl Dahlström har skrivit (2004) ”Nästan välkomna – invandrarpolitikens retorik och praktik” skriver han om betydelser av integreringspolitiken och dess innebörd. I likhet med Ennerberg (2017) belyser Dahlström hur den svenska integrationspolitikens utveckling har varit motsägelsefull. Han skriver att integrationspolitiken har haft inslag av både förändring och stabilitet. Förändringen har sket vad det gäller retoriken, d.v.s. hur man talar om nyanlända och integration. Medan praktiken i integrationspolitiken har varit stabil (Dahlström 2004). Författaren lyfter upp invandrarminister Leif Blomberg uttalande om hur den tidigare integrationspolitiken resulterade i att skapa ett destruktivt vi-och-de-tänkande i samhället (ibid). Lena Grip (2010) skriver i sin avhandling om integrations olika perspektiv. Hon menar att den otydligheten som begreppet integration handlar om att personer ser olika på integration utifrån sina egna positioner, till exempel för en tjänsteman på någon myndighet handlar integration om att uppnå mål och något som behöver skapas. Medan för nyanlända är integration processen att bli en del av samhället.

(14)

Detta beror på olika förhållningssätt till integrationen där man också formar integrationen på olika sätt (Grip 2010). Författaren poängterar för politikerna integrationen handlar att skapa politiska riktlinjer och olika program där de skapar ramar och ekonomiska förutsättningar för integrationspolitiken (ibid).

3.2

Assimilation, mångkulturalism och integration

Bengt Madsen (2006) skriver att integration handlar om individernas förmåga att leva upp till gruppens normer. Han diskuterar socialt tillhörighet och beskriver att integration sker när nyanlända tar till sig gruppens normer och identifierar sig med dessa normer, d.v.s. assimilation. Madsen menar att ett integrerat samhälle kännetecknas av ett sammanhängande nätverk av sociala relationer mellan samhällets olika grupper exempelvis familjer, skolor, företag och myndigheter (Madsen 2006). Vidare talar Madsen om att integration är både de nyanländas och samhällets ansvar. Med andra ord lägger Madsen stor vikt vid samhällets olika insatser för att skapa förutsättningar för nyanlända. Förutsättningarna kan handla om att nyanlända får insatser att delta i samhället, men han lägger också vikt vid det sociala nätverket, där olika individer integrerar med varandra genom att skapa frivilliga relationer som bygger på tillit (ibid). Madsen lyfter upp integrationen utifrån medborgarperspektivet. Han anser att välfärdsstatens har uppdrag att skapa sociala band mellan stat och medborgare som en rättighetsrelation. Det handlar om att individer i samhället ska vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter (ibid)

I rapporten Integration eller Assimilation? redogör Andreas Johansson Heinö (2011) för begreppet integration. Hans huvudtes är att det förekommer mycket oklarhet och förvirring kring innebörden av begreppet integration. Syftet med rapporten är att bidra till ökad klarhet i integrationsdebatten. För att undersöka begreppet integration kopplar han begreppet till tre andra närliggande begrepp: assimilation, jämlikhet och identitet. Författaren tar i sin rapport upp hur mångkulturalism har vuxet som ett ökat erkännande för marginaliserade grupper inom samhällets olika nivåer politiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt (ibid). Det som är centralt i rapporten är hur den europeisk invandrings- och integrationspolitik under de senaste åren entydigt utvecklats i en riktning bort från multikulturalism och tillbaka till ett mer eller mindre uttalat assimilationsideal (ibid). Enligt Johansson Heinö läggs ansvaret för assimilering i första hand på nyanlända (Johansson Heinö 2011). Vidare talar Johansson Heinö om fördelen med assimilation, då det handlar om att fastställa

(15)

graden av assimilation och vilka assimilationsmodeller man ska arbeta med vid arbetet med nyanlända. Medan integration är omättligt, och det kommer alltid att finnas aspekter där den nyanlända inte är tillräckligt integrerade, exempel är sysselsättning, inkomst, utbildning, valdeltagande (ibid).

3.3

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända

I sin avhandling ”Vägar till förståelse Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare” skriver Karin Sheikhi (2013) om vägledningssamtal med SFI-elever. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur delad förståelse uppnås i ett vägledningssamtal med SFIelever. Resultaten visar att SFI-elevers kunskaper om svenska inte har stor betydelses för att uppnå gemensam förståelse mellan eleven och studie- och yrkesvägledningen. Däremot lägger författaren vikt vid studie- och yrkesvägledarens sociala färdigheter och personlighet. Analyserna visar att "förståelse" i vägledningen ofta innebär någon typ av gemensam lärande för studie- och yrkesvägledare och den nyanlände (Sheikhi 2013). En studie som heter ”Mångkulturell vägledning – finns den? En undersökning om mångkulturell vägledning på Komvux” gjord 2007 av Elena Pieniowska och Elisabeth Casell Berghagen handlar om mångkulturell vägledning. De mest relevanta resultaten som denna studie belyser är att studie- och yrkesvägledare saknar modeller och metoder inom den mångkulturella vägledningen. Studie-och yrkesvägledare behöver få ökad kulturell kompetens (Berghagen & Pieniowska 2007: 30).

I sin doktorsavhandling Att skapa framtid skriver Åsa Sundelin (2015) om interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och unga i migration under ett vägledningssamtal. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur vägledningssamtal kan erbjuda utrymme för unga i migration att skapa möjligheter kring framtiden. Målet med avhandlingen är att utveckla studie- och yrkesvägledarens arbete i mötet med unga i migration (Sundelin 2015). I avhandlingen undersöktes studie-och yrkesvägledande samtal mellan fem elever och fem vägledare vid fyra olika gymnasieskolor. Urvalet gjordes efter att vägledningssamtalet skulle vara med elever som har utomeuropeisk och icke västerländsk bakgrund och vill studera vidare och sitter i valsituation (Sundelin 2015). Författaren utgår ifrån så kallad dialogiska perspektiv på meningsskapande och interaktion. Dialogiskt perspektiv bygger på interaktion och kontexter. Kontext enligt dialogiskt perspektiv handlar om hur individen ser på sina framtida möjligheter utifrån individens egna

(16)

omgivning. Författaren kopplar kontext till Bourdieus habitus och handlingshorisont inom Hodkinson & Sparkes careership (Sundelin 2015). Avhandlingens slutsatser är att ett vägledningssamtal kan skapa möjligheter men även begränsningar för sökanden kring att skapa mening om framtiden. Ett annat viktigt resultat är att samtalen karaktäriseras av ofullständighet, med vare sig en tydlig början eller avslutning. Interaktionen som sker under ett vägledningssamtal är dynamisk och varierande.

3.4

Sammanfattning av tidigare forskning i relation till studien

Den forskning som har presenterats i detta kapitel har gett mig en tydlig bild av hur begreppen integration, assimilering och mångkulturalism definieras. Jag har även fått en djupare förståelse om likheterna men även skillnaderna mellan dessa begrepp. Med integration avses processen att de nyanlända blir en del av samhället, medan assimilation handlar mer om att de nyanlända tar sig det nya samhällets normer och regler, å andra sidan är mångkulturalism integrationsprocess där de nyanlända behåller sina normer och lever efter sina traditioner (Madens 2006; Johansson Heinö 201; Kamali, De los Reyes 2005). Sammanfattningsvis tyder tidigare forskning på att den svenska integrationen präglas av otydlighet och motsägelsefullhet (Johansson Heinö 2011; Dahlström 2004; Ennerberg 2017; Grip 2010). Ennebergs, Grips och Dahlstöms avhandlingar utgår ifrån att undersöka integration utifrån politiska dokument, d.v.s. textanalys. Jag är mer intresserad av att undersöka hur studie- och yrkesvägledare talar om och förstår integration i deras praktiska arbete. Den tidigare forskningen visar att det finns två olika processer för integration, assimilering och mångkulturalism (Madsen 2006; Johansson Heinö 2011). Ett sätt att tolka respondenternas tolkningar av begreppet integration kan göras genom att koppla assimilation och mångkulturalism som lyfts upp i tidigare forskningen. Detta gör jag för att kunna få en djupare förståelse för hur studie- och yrkesvägledare talar om integration. Sundelin (2015), Berghagen & Pieniowska (2007) och Sheikhi (2013) studier tangerar mitt arbete, då författarna också undersöker studie- och yrkesvägledare med nyanlända. Genom dessa studier har jag fått uppfattning om mångkulturell vägledning och hur den görs.

(17)

4

Teoretiska perspektiv

I det här kapitlet kommer jag att presenter de teoretiska utgångspunkterna som är relevanta för att kunna tolka och analysera det empiriska materialet. Inledningsvis så kommer jag att redogöra för diskursteori som kommer att vara centralt i analysen av det empiriska materialet. Vidare tar jag upp det postkoloniala teoretiska perspektivet och orientalism i relation till assimilation och mångkulturalism integration.

4.1

Diskursteori

Ordet diskurs kommer från franska discours ’samtal’, ’yttrande’, ’tal’, av latin discuʹrsus ’samtal’ (Nationalencyklopedin 2018). Diskursteorin grundar sig på Foucaults definition av diskurser, vilket handlar om hur världen eller verkligheten kategoriseras (Börjesson 2003). Diskurser betyder hur individer tolkar och uppfattar sin sociala verklighet (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Individer skapar diskurs för att kunna beskriva den sociala verkligheten de rör sig i (ibid). Det är ett sätt att kategorisera och organisera vår verklighet (Börjesson 2003). Diskursbegreppet grundar sig i en socialkonstruktionistisk grundtanke, som innebär att individer konstruerar verklighetsuppfattning genom språket. Språket har stor betydelse inom diskursanalys (ibid). Våra uppfattningar om verkligheten formas genom vårt språk och ordförråd som i sin tur skapas i samband med det sociala sammantaget vi befinner oss i. Diskurser och normer skapar samhällets förväntningar kring hur individen ska vara, leva och se ut (Dolk 2013).

Ett viktigt begrepp inom diskursteori är diskursiva praktiker som betyder det sättet man talar om vissa samhällsfenom (Börjesson 2003). De diskursiva praktiker är språkliga mönster som människan använder i samtal som en del av social praktik (Fairclough 2003). Mikrodiskurser är ett annat viktigt begrepp i detta sammanhang, det handlar om den sociala interaktionen som sker på individnivå och inte de diskurser som skapas genom institutioner eller politik. Individen konstruerar diskurser (sätt att tala om) på mikronivån genom det vardagliga mötet med andra individer (ibid). Inom diskursteori utgår man ifrån att det är omöjligt att förstå verkligheten utanför det som sägs och uttalas (Winter Jørgensen & Phillips 2000). Vid en diskursteoretisk studie undersöks de mönster och normer som finns i samhället. Man undersöker också mönster och normer (ibid). Diskursanalys kan vara en teori som förklara samhällsfenomen men det kan också

(18)

vara en metod för att analysera texter (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Det är intressant utifrån studiens syfte att undersöka hur studie- och yrkesvägledare talar och vilka diskursiva praktiker de använder i sina beskrivningar om integration och nyanlända. Mikrodiskurser kan användas för att undersöka likheter i respondenternas tolkningar men också motstånd. Kritik som riktas mot diskursanalys handlar om att diskursbegreppet är ett mångtydigt begrepp och kan tolkas på olika sätt beroende på kontexten (ibid). En annan kritik som riktas mot diskursanalysen är att det finns olika diskurser små och stora, som sätts mot varandra (ibid). Ett annat problem med diskursanalys är att forskaren icke kan vara objektiv, med tanke på att diskurser är en produkt av de kategoriseringarna som forskaren har (ibid).

4.2

Postkolonial teori

Grundtanken inom postkolonialism är att belysa konsekvenserna av kolonisering. Koloniseringen har inte bara varit en erövring av länder, utan den har skapat stereotyper om de erövrade ländernas befolkning (Young 2001). Genom att utgå ifrån att den europeiska kulturen och vetenskapen är normen, så resulterade det att alla andra kulturer framställdes som annorlunda och avvikande (Mulinari & de los Reyes 2005). Kolonialismens har lett till att kulturen och traditionerna som fanns i det erövrade landet förtryckts och ersätts till den europeiska kulturen. En konsekvens av kolonialism är att folket i de länder som har koloniserats utsätts för förslavning (Young 2001). Den postkoloniala teorin belyser maktrelationer mellan olika länder och kulturer. Det postkoloniala teoretiska perspektivet ifrågasätter uppfattningar om kulturella identiteter och rasistiska stereotyper (Mulinari & de los Reyes 2005). En forskare som har varit framstående inom postkolonialistisk forskning är Edward Said, hans forskning från 1978 som lyfter fram hur västvärlden skapat en bild av “Orienten”, eller “Öst”. Denna syn på “öst”, ibland också kallat “The West and the Rest”, bygger på en värdedualism där väst är positivt laddat och öst är negativt laddat (ibid). Det är genom att tillskriva den egna gruppen positiva egenskaper och den andra gruppen negativa egenskaper som förtryck och våld legitimeras. Ett viktigt begrepp som är centralt inom postkolonial teori är dikotomi. Med begreppet dikotomi menas tudelning, inom samhällsvetenskaperna: så är dikotomi variabel eller egenskap som är delad i två varandra ömsesidigt uteslutande kategorier (Nationalencyklopedin 2018) exempel ”fattiga” och ”rika”,

(19)

”svenska” och ”nyanlända”. Elmeroth (2008) menar att den postkoloniala teoribildningen är betydelsefull för att förstå dikotomier, men även motverka dikotomier som skapar underordning och förtyck i samhället.

4.2.1

Orientalism

Edward Said (1993) skrev i sin bok Orientalismen om det västerländska synsättet att se och förstå Orienten. Han lyfter upp hur studier om Orienten är präglade av att fokusera på skillnaden mellan det kända ”väst/vi” och det okända ”orienterade/de”. Ett annat perspektiv som han har tagit upp är hur bilden av folket i Orienten var målad som barbari med lathet, till skillnad från européer som är civiliserade. Den har kategorisering av människor har grundat sig på kolonialismen. Det normativa vita synsättet som dominerar i Europa skapade etniska strukturer och normer. Det handlar om att belysa de etniska skillnaderna för att distansera sig från de andra. Said behandlar begreppet om ”den andre” i sin bok Orientalism och lyfter upp hur reproduktion av kulturella uttryck och stereotyper skapar ”den andre”. Genom att skapa ”vi” och ”de andra” upprätthålls underordningen i samhället (ibid). De kulturella stereotyper resulterar i rasism, som definierar araber och muslimen (ibid). Det teoretiska begreppet ”den Andre” handlar om hur man pratar om nyanlända för att kunna göra någon sorts gränsdragning mellan ett ’vi/svenskar’ och ’de/nyanlända’ (Kamali, De los Reyes 2005).

4.2.2

Andrafiering

Andrafiering är en teori som förklarar hur individer och grupper skapar sina identiteter genom att urskilja sig från andra. Identiteter är socialt konstruerade genom samhälleliga strukturer och normer som sedan formar hur vi betraktar oss själva och vår omgivning. Andrafieringsprocessen handlar om hur “vi” konstruerar oss själva, grundat i föreställningen av en positiv gemenskap, i förhållande till “de andra” med negativa egenskaper (Kamali, De los Reyes 2005). Skapandet av “vi” grundar sig i normer, idéer, symboler och myter och leder till andrafieringen av de avvikande annorlunda andra. Reproduktionen av “vi” sker inom samhällets olika institutioner och organisationer, vilket i sin tur skapar diskrimineringen och exkluderingen av “de andra” (ibid).

(20)

Etableringskursen och vägledningssamtal som erbjuds för de nyanlända kan vara en sådan institution. Andrafiering går hand i hand med makt och kontroll, och innebär att vissa grupper framställs som “de andra” där de underordnas och karaktäriseras med underlägsna egenskaper i förhållande till det överlägsna “vi” (Elmeroth 2008). Genom obegränsad tillgång till kontroll, makt och socioekonomiska resurser skaffar sig det överlägsna “vi” en överordnad position gentemot det underlägsna “dem” (SOU 2006). Andrafieringen skapar rasistiska föreställningar som exkluderar och skadar exempelvis minoritetsgruppers tillgång till inflytande och makt. Andrafieringens kan också bidra till diskriminering exempelvis inom arbetsmarknaden, utbildningssystemet och det politiska systemet (SOU 2005).

Masoud Kamali och De los Reyes (2005) anser att problematiken kring integrationen handlar om att integrationen görs genom att dela upp samhällsgrupperna i två grupper ”svenskar” och ”invandrare”, vilket skapar en förutsättning att ”nyanlända” är gruppen som ska integreras med ”svenskar”. Detta leder till ökad etnisk och social segregation (Ibid). De beskriver hur samhällets strukturer och normer, kan diskriminera personer och grupper med annan etnisk bakgrund. Detta är en strukturell form av diskriminering som gör negativ särbehandling av de andra till något normalt och legitimt. "De andra” kan konstrueras som främlingar, annorlunda och innehar egenskaper som utgör en opposition till gemensamma värderingar som "vi" delar (ibid). Integrationstänkandet i Sverige tenderar att utgå från dessa hieratiskt maktfördelning och kategorisering av ”de" som ska integreras och "vi" som ska integrera (SOU 2005).

4.3

Sammanfattning av teoretiska perspektiv i relation till

studien

De valda teorierna är kopplade till syftet och frågeställningarna med studien. Diskursanalysen ska hjälpa mig att analysera studie- och yrkesvägledarnas syn och förståelse om sin egen verklighet formas. Jag kommer exempelvis att titta på hur respondenterna talar och vilka ord de använder kring integration och nyanlända. Vilka praktiska diskurser har studie- och yrkesvägledarna i relation till nyanlända och integration. Det finns ett samband mellan diskursanalysen och den postkoloniala teorin, både belyser kulturella och etniska grupper i relation till makt och överordning (Mulinari & de los Reyes 2005; Winter Jørgensen & Phillips 2000). Dikotomi är också ett intressant begrepp att undersöka utifrån studie- och yrkesvägledarnas uppfattning om hur

(21)

integration bör göras. Andrafiering och diskursiva praktiker hänger ihop då när individen interagerar med andra skapas praktiska diskurser kring skillnader ”vi” och ”dem”. Under analysen av det empiriska materialet kommer jag studera vilka diskurser har respondenterna i gränsdragningen mellan ”vi” och ”dem” i sina meningar och uttryck om nyanlända. Jag kommer att undersöka hur studie- och yrkesvägledare skapar sina identiteter genom att använda sig av ”vi” och ”dem”. Under analysen av det empiriska materialet kommer jag studera vilka diskurser har respondenterna i gränsdragningen mellan ”vi” och ”dem” i sina meningar och uttryck om nyanlända. Jag kommer att undersöka hur studie- och yrkesvägledare skapar sina identiteter genom att använda sig av ”vi” och ”dem”.

(22)

5

Metod

I det här kapitlet beskriver jag tillvägagångssättet för att genomföra den här studien. Syftet med den här studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare talar om integration. Inledningsvis kommer jag att argumentera för val av metod då jag anser att kvalitativ metod är det mest lämpande i detta sammanhang. Vidare redogör jag för analysmetod som används i den här studien. Därefter kommer en beskrivning av urvalet av intervjupersoner, respondenterna och empirinsamling. Avslutningsvis kommer en diskussion om forskningsetik jag har utgått ifrån.

5.1

Metodval

Larsen lyfter upp hur valet av metod påverkar och har stor betydelse för det resultat som framkommer i undersökningen, och att metod ska väljas utifrån vad studien syftar till att undersöka (Larsen 2009). I de bästa fall hade jag velat följa upp studie- och yrkesvägledarna i deras arbete med nyanlända under etableringskursen alltså under sex månader för att undersöka hur integrationen görs. Genom ständiga och kontinuerliga observationer skulle man kunna få en uppfattning om hur integration framställs (ibid). På grund av tidsbrist så har jag inte möjlighet att genomföra kontinuerliga observationer. Kvantitativ metod har en fördel att exakt urskilja och kunna komma fram till generaliserade svar med tanke på antal svar man får (Ejlertsson, 2005). Integration kan vara ett känsligt ämne för många studie- och yrkesvägledare att prata om, detta gör att kvantitativa enkäter har en fördel att använda sig utav, då respondenterna är helt och hållet anonyma och kan uttrycka sig fritt (Larsen 2009). Men för att kunna komma åt respondenternas egna perspektiv kring ämnet i detta fall studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt till integration så anser Clarke & Dawson (1999) att kvalitativa metoder med djupintervjuer är en passande metod. Kvalitativ undersökningsmetod ger förståelse för personliga upplevelser vilket i sin tur gör det lättare att urskilja mönster mellan erfarenheter och upplevelser. Med en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledarna utrymme för att beskriva sina uppfattningar och erfarenheter (Larsen 2009). Fördelen med kvalitativ metod är att respondenterna kan tala friare och utveckla sina svar. Enligt Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) innebär en halvstrukturerad intervju att frågorna kommer att vara uppdelade under olika teman. Detta kommer ge mig flexibilitet att ha en ram att hålla mig till, men samtidigt ska det finnas utrymme att anpassa

(23)

frågorna under intervjun. Nackdelen med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer är att respondenterna kan undanhålla information och välja att svara på sätt som passar de och säger inte hur de verkligen arbetar (Larsen 2009).

5.2

Analysmetod

Analysmetoden som jag kommer att utgå ifrån i den här studien är diskursanalys och hermeneutisk analysmetod. Diskursanalys som metod handlar om att undersöka talesättet som studie-och yrkesvägledarna har när de definierar integration och berättar om nyanländas etablering. Språket och ordförbruket är centrala för diskursanalysen (Larsen 2009). Jag kommer också att analysera det empiriska materiellt utifrån hermeneutisk analysmetod. Det är relevant i detta sammanhang då hermeneutik handlar om att tolka och förstå upplevelser av olika fenomen. Forsknings objekt inom hermeneutik analys metod är respondenternas tankar, erfarenheter och uttryck förmedlade genom ord och språket (ibid). Hermeneutik och diskursanalys är lämpliga att använda då syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledaren talar om integration i arbetet på etableringskuren med de nyanlända. Studie- och yrkesvägledare får stort utrymme att uttrycka sig och formulera de egna tankarna. De relevanta teoretiska begreppen jag kommer att utgå ifrån vid kodning av det empiriska materialet är diskursiva praktiker, mikro diskursiv, dikotomi och andrafiering (Se teoretiska perspektiv).

5.3

Urval och avgränsning

Frågeställningar för den här studien handlar om att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna som arbetar med nyanlända talar om integration, därför är det klart att intervjupersonerna är verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med nyanlända i deras dagliga arbete. När jag skulle göra avgränsningen för vilka studie- och yrkesvägledare jag vill fokusera på så stod valet mellan verksamma studie- och yrkesvägledare på SFI, Vägledningscentrum eller etableringskurser. Studie- och yrkesvägledarna på Vägledningscentrum arbetar med samtal med de nyanlända, och de har inte så mycket fokus på integration eller arbetsmarknadsorientering. På etableringskursen så är vägledningen ett moment som arbetsförmedlingen kräver av folkhögskolorna

(24)

(Folkbildningsrådet PM). Medan på SFI så ingår det inte vägledningssamtal för alla elever, utan bara för elever som vill studera vidare. En annan anledning till att välja etableringskursen och inte SFI är att etableringskursen är i princip första aktivitet som de nyanlända får som insats på väntan på sin kö för att läsa SFI. I samband med etableringskursen så får de nyanlända information om Sverige något som kallas samhällsorientering

(Arbetsförmedlingen 2018) vilket kan skapa en del funderingar hos de nyanlända, och det är värt att undersöka hur studie- och yrkesvägledare hanterar sådana funderingar.

Antalet folkhögskolor som erbjuder etableringskursen i Sverige är över 130 så jag valde att avgränsa urvalet till folkhögskolorna i Skåne. Det finns 18 folkhögskolor i Skåne, men när jag skulle leta efter kontaktuppgifter till studie- och yrkesvägledare på respektive folkhögskola så insåg jag att det finns några folkhögskolor som inte har studie- och yrkesvägledare som personal. Det är inte heller så att alla folkhögskolor i Skåne erbjuder etableringskursen (Folkhögskolor 2018). Jag har skickat missivbrev via E-post till studie– och yrkesvägledare som arbetar på folkhögskolor som erbjuder etableringskurser (se bilaga 1). Tanken med mailet var att respondenterna själva skulle ta ställning till om de ville delta eller inte och detta kallas självselektion (Larsen 2009). Svaren jag har fått var inte tillräckliga, vilket har gjort att jag fick använda mig ett så kallat snöbollsmetod i mitt urval. Det handlar om att respondenterna skulle hjälpa och tipsa mig om eventuella andra respondenter som skulle vara intresserade av att delta på undersökningen (ibid). Respondenterna är totalt sex studie- och yrkesvägledare, endast kvinnor, 2 stycken är utrikesfödda.

5.4

Respondenterna

Studiens empiriska material har samlats genom intervjuer med 6 respondenter som är verksamma studie- och yrkesvägledare på folkhögskolor i Skåne. Intervjuerna har varit fysiska intervjuer ute på respondenternas arbetsplatser. Som tidigare har nämnts, samtliga respondenter är kvinnor. Två av samtliga respondenter arbetar på samma folkhögskola men har olika arbetsuppgifter. Två av respondenterna har inte studie- och yrkesvägledare utbildning utan en har en lärarutbildning engelska och idrott som huvudämne, och den är arbetsmarknads sekreterare men har arbetat inom skolor de senaste tio åren. Jag har gjort kategorier av respondenternas bakgrund, band annat hur

(25)

många år de har arbetat som studie- och yrkesvägledare respektive arbetat med nyanlända, arbetsuppgifter. Härmed följer en kort kategorisering av respondenterna.

Arbetat som SYV Arbetat med nyanlända

Arbetsuppgifter

Sara 17 år 10 år Vägledningssamtal, samhällsorientering.

Jasmin 12 år 7 år Vägledningssamtal, etableringsplan och

administrativa uppgifter.

Jumana 4 år 4 år Informera om olika utbildningar, behörighet och antagning.

Laila 5 år 3 år Svara på frågor om utbildning, yrken och

arbetsmarknad.

Eva 23 år 10 år Stödja nyanlända i deras utbildning och

yrkesval.

Johanna 13 år 9 år Kartläggningssamtal, vidare utbildningar och rapportera AF om nyanländas aktiviter.

5.5

Genomförande

Insamling av det empiriska materialet skedde genom att genomföra intervjuer mellan mig och intervjupersonerna som är verksamma studie- och yrkesvägledare. Anledningen till att jag väljer ansiktskontakt med respondenten är att det kan ge mer detaljerat resultat och förståelse än telefonintervju (Larsen 2009). Jag har genomfört sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på folkhögskola. Vid intervjuerna har jag använt mig utav en intervjuguide (Bilaga 2). Jag har utgått ifrån Kvales och Brinkmanns kriterier för en framgångsrik intervju. De kriterierna handlar om förberedelserna och genomförandet av intervjuerna. I början av intervjun förklarade jag syftet med studien, och frågade respondenten om det finns något jag behöver förtydliga. Under intervjun visade jag aktivt lyssnande genom att lyssna uppmärksamt, visa intresse och respekt för studie- och yrkesvägledarna (ibid). Intervjuerna varade mellan 45 – 60 minuter. Efter transkriberingarna började jag leta efter likheter i respondenternas svar. Jag har använt mig bland annat av understyckningar och olika färg för att kunna ringa in viktiga data. Det som har varit avgörande för den vald data är kopplingar till de teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån,

(26)

likheter och skillnader men även språkliga mönster (ibid). Jag har använt mig av ett så kallad tematisk kodningsätt (Bryman 2011). De olika teman som redovisas i resultat kapitlet grundar sig på studiens syfte och frågeställningar om hur studie- och yrkesvägledare talar om integration och nyanlända.

5.6

Forskningsetik

Vid forskning inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga fältet så är det viktigt att genomför en diskussion om etiska överväganden. Med tanke på min bakgrund och erfarenhet av att vara nyanländ och delta inom olika integrationsprojekt vill jag reflektera över studiens objektivitet, och därför så har jag utgått ifrån de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet 2002. I dessa principer ingår fyra grundläggande krav, vilka är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Informationskravet har jag kunnat uppfylla genom att respondenter fick tydligt och begripligt information kring studien (Kvale & Brinkmann 2009). Jag har tydligt beskrivit syftet med studien, vilken metod som ska tillämpas samt övriga etiska kriterier, såsom samtyckeskravet, och nyttjandekravet. För att uppfylla samtyckeskravet skrev jag i missivbrevet (se bilaga 1) om att respondenterna frivilligt deltar i undersökningen. Jag har även berättat om rätten att kunna avbryta sin medverkan när som helst i början av intervjun (Olsson & Sörensen 2011). Efter att studie- och yrkesvägledarna visade intresse att delta på undersökningen frivilligt kontaktade jag de var och för att förtydliga att deras personuppgifter samt namn på folkhögskolan inte kommer att nämnas i uppsatsen. Respondenterna blev också informerade om att de skulle bli inspelade men att materialet kommer att raderas skulle efter transkriberingen, då skrev jag inte respondenternas namn utan anonymiserades genom fiktiva namn. Detta för att uppfylla konfidentialitetskravet där personuppgifter ska behandlas med sekretess (ibid). De respondenter som har önskat att ta del av studiens resultat kommer att få en kopia av uppsatsen. Nyttjandekravet handlar om vikten att endast använda det insamlade materialet i forskningsändamål (ibid). De intervjuerna kommer endast att användas i denna uppsats.

(27)

6

Resultat och analys

I detta kapitel redovisar och analyserar jag resultat och det empiriska materialet jag har samlat utifrån syftet att undersöka hur studie- och yrkesvägledare talar om integration. Jag har delat in resultatet i olika teman utifrån studiens frågeställningar: olika definitioner av begreppet med under rubriker: skillnad på politisk integration och praktisk integration, delade meningar kring lyckad integration och integrerad person. Vidare redovisar och analyserar jag empirin i relation till de teoretiska begreppen dikotomi och Andrafiering. I texten lyfter jag upp skillnader och likheter i respondenternas svar och ge exempel på det.

6.1

Olika definitioner av begreppet integration

Det insamlade materialet visar att studie- och yrkesvägledarna definiera integration på olika sätt. Det förekom fyra olika typer av definitioner av integration. Det första är att integration är samspelet mellan människor med olika kulturer i ett samhälle, det här samspelet kännetecknas av respekt och förståelse. För det andra, definition kritisera den allmänna synen på integration, och respondenten undrar vad det är som man ska integreras till. Den tredje definitionen handlar om att de nyanlända ska kunna delta och medverka i samhället. Och fjärde definition av integration understryker vikten att ta till sig de normer och värdegrunder som finns i det nya samhället. Exempel på den första definitionen som säger att integration är interaktionen mellan personer som har olika kulturella bakgrunder är respondent Jasmins svar

”För mig handlar integration om möten… att bygga broar, respekt, acceptans och ett givande och ett tagande”.

Att eftersträva ett samhälle där olika personer med olika kulturer lever ihop med förståelse och acceptans kopplas till det mångkulturella samhället där de nyanlända behåller sina identiteter och normer men det är majoritetens normer som gäller vid institutionella samtal (Pettersson 2006). Det handlar om att samhället speglar en blandning av olika parallella kulturer (Nationalencyklopedin 2018).

Respondenterna tycker att det är viktigt att ta hänsyn till de olika kulturella skillnaderna genom att bemötas med respekt och förståelse. I detta sätt att se på integration innebär det en insikt om att det är ett givande och tagande och ett erfarenhetsutbyte mellan personer med olika kulturer. I den

(28)

andra definitionen av integration ifrågasätter respondenten Jumana uppfattningen om vad integration innebär och hon tycker att det är felaktigt att lägga ansvaret på nyanlända att integrera och fortsätter att Sverige kännetecknas av en blandning av olika kulturer.

”Integration är ett ord jag är så trött på… för mig betyder det inget längre. Om någon behöver integreras så är det vita svenskar som tror att det ligger på migranter att integrera sig. Sverige har haft olika typer av invandring i decennier - Sverige ÄR olika språk, hudfärg och högtider. De som inte förstår det behöver integreras”. Respondent Jumana

I den tredje definitionen tycker respondenterna att integration innebär att nyanlända ska känna tillhörighet och deltagande i det nya samhället. Tillhörighet och deltagande handlar om att känna sig en del av samhället och kunna mötas utan att ställs höga ekonomiska, sociala eller kunskapsmässiga krav för deltagande. Det innebär också att de nyanlända har ansvar för att samverka I samhällets olika institutioner och bidra till samhällsutveckling. Ett exempel på denna definition är respondent Johanna svar där hon säger:

”Integration betyder tillhörighet, deltagande… att delta i samhället på mer eller mindre lika villkor… vilken stadsdel du bor i eller din hudfärg ska inte påverka dina möjligheter till trygghet eller dina möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.”

I den fjärde definitionen tycker respondenterna att integration betyder att förstå och ta till sig det nya samhällets kultur och regler. Det handlar om att acceptera och agera utifrån de normer som finns i Sverige. Detta sätt att se på integration kopplas till assimilation där ansvaret läggs på nyanlända att interagera sig och nyanlända tar till sig gruppens normer och identifierar sig med dessa normer (Johansson Heinö 2011). Ett exempel på denna definition av begreppet integration kan vi se i respondent Sara

”Det är en process där människor med olika vanor och uppfattningar möts …... och att anpassa sig efter normer, regler och traditioner som vi har i Sverige. ”

Samtliga respondenter tycker att ordet integration pekar på en process där nyanlända ska komma in i samhället. Respondenterna menar att det blir svårt. Detta är på grund av för en nyanländ att integrera sig i något som inte vill eller kan integrera sig tillbaka Respondenterna anser att i Sverige läggs ansvaret på nyanlända att integrera sig, och att betydelsen av ordet integration har missuppfattats.

”När vi pratar om integration så applicerar vi ofta det på någon som har kommit till Sverige som asylsökande och som därmed blir invandrare. Däremot ställer vi inte samma krav på integration på någon som kommer från ett västerländskt land som kommer till Sverige som för att studera, arbeta etc. Där pratar vi inte om behov av integration. De blir istället kallade

(29)

expats. Och varför ställer vi inte integrationskrav på svenskar som bor i så kallade svenskenklaver i till exempel Spanien? De läser enbart Aftonbladet, äter köttbullar och beblandar sig inte med lokalbefolkningen.” Respondent Laila

Sammanfattningsvis visar resultatet att respondenterna definierar integration på olika sätt. Man kan se att studie- och yrkesvägledarna utgår ifrån både mångkulturalism och assimilation. Tidigare forskning har också visat att det inte finns en enhetlig och tydlig definition av begreppet integration (Johansson Heinö 2011; Dahlström 2004; Ennerberg 2017; Grip 2010). Det finns även ett ifrågasättande av den allmänna uppfattningen av vad integration betyder och hur arbetet med integration bör göras. En viktig aspekt som lyfts upp av respondenterna är vikten av nyanländas deltagande och tillhörighet som kan bidra till samhällsutveckling. Några av studieoch yrkesvägledarna tycker att det är felaktigt att lägga ansvaret för integration på nyanlända.

6.1.1

Skillnad på politisk integration och praktisk integration

Under intervjuerna har det kommit att respondenterna skiljer mellan vad integration rent praktiskt och för vad det innebär i politiska sammanhang. Det blir annorlunda definitioner på vad integration betyder. I det politiska sammanhanget har begreppet integration en negativ betydelse som kopplas till de problemen som nyanlända har. Och att den politiska betydelsen av begreppet integration är olika jämfört med vilken betydelse de som jobbar med integrationsprojekt. Ett exempel på skillnaden mellan integration i politiska sammanhang och i det praktiska integrationsarbetet är respondent Jasmin

”Begreppet antyder att ansvaret att få en plats i samhället ligger på den som är ny, att det är ett arbete som den själv måste genomföra. Men när politiker använder ordet så menar de väl ifall en person som kommit ny till en plats lyckas få arbete, bostad och kontaktnät, och då åsyftar de ofta kontakter inom majoritetssamhället.”

Denna skillnad mellan integration i politiska sammanhang och i det praktiska integrationsarbetet har Grip (2010) behandlat. Grip menar att otydligheten kring begreppet integration beror på och kan tolkas utifrån olika perspektiv och beror på positionen man har (Grip 2010). Studie- och yrkesvägledarna är i närkontakt med de nyanlända genom deras arbete på etableringskuren och de tycker att integrationsarbetet är svårt att åstadkomma med tanke på att läggs på de nyanlända att

(30)

komma in i samhället, men för politikerna är integration att hitta arbete och bostad men det är mycket mer är att lyckas komma in i samhället.

6.1.2

Delade meningar kring lyckad integration och integrerad

person

Resultat från det insamlade empiriska materialet visar att respondenterna har också delade meningar kring lyckad integration och vem som anses vara integrerad. I detta stycke kommer jag att redovisa respondenternas svar på frågorna om hur man lyckas med integration och hur de beskriver en integrerad person. Några respondenter tycker att det är en utopisk tanke att uppnå integration. Det finns tre olika uppfattningar om lyckad integration utifrån respondenternas svar. Den första uppfattningen kring lyckad integration utgår ifrån jämlika levnadsvillkor för samhällets medborgare. Den andra uppfattningen lägger stor vikt för öppenhet, nyfikenhet och viljan att förstå varandra för att lyckas med integration. Medan den tredje uppfattningen belyser betydelsen av att skapa goda förutsättningar för de nyanlända att komma in i samhället.

I den första uppfattningen tycker respondenterna att lyckad integration kan uppnås när man skapar ett samhälle där individerna har lika rätt till arbete, boende oberoende av klass och hudfärg. Ett exempel på denna syn på lyckad integration är respondent Laila

”Idealiskt sett ska integration också innebära att alla deltar i samhället på mer eller mindre lika villkor, exempelvis vilken stadsdel du bor i eller din hudfärg ska inte påverka dina möjligheter till trygghet eller dina möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.”

I den andra uppfattningen understryker respondenterna de personliga egenskaper som samhällsmedborgarna bör utgå ifrån för att kunna skapa ett integrerat samhälle. Det handlar om att ha en nyfikenhet, ett intresse, en vilja och en önskan att skapa förståelse och acceptans. Förutom det lyfter respondenterna upp vikten av att inte ha fördomar. Dessa personliga egenskaper gör att de personer från olika bakgrund mötas med intention att lära sig av varandra och inte är rädda för de olikheter som kan tillkomma från det kulturella arvet. Detta synsätt motverkar hatet och rädslan mellan samhällets medborgare. Ett exempel på denna uppfattning är respondent Jasmin

“Om vi skulle vara mindre rädda och döma mindre är jag övertygad om att vi skulle nå en mer lyckad integration. Vi skulle då se mindre separation, rädsla och hat i samhället.”

(31)

I den tredje uppfattningen säger respondenterna att samhället kan lyckas med integration när de nyanlända får goda förutsättningar att etablera sig i Sverige och får möjligheten att skaffa sig en god sysselsättning och framtid. Det handlar om att skapa fungerande mottagningssystem där de nyanlända erbjuds vård och omsorg. Respondenterna lägger stor vikt vid de nyanländas psykiska ohälsa och tycker att det bör arbetas med så snabbt som möjligt för att kunna må bättre och få ordning i sitt nya liv i det nya landet. Att skapa goda förutsättningar för nyanlända handlar också om att göra kompetensinventering och kartlägga den nyanländas kunskaper och arbetslivserfarenheter för att senare kunna hitta rätt sysselsättning antingen studier eller arbete. Denna uppfattning om lyckad integration finns i respondent Johanna

”Ett drömscenario vore ifall den nyanlände först fick landa i sitt nya land genom att få god vård, särskilt psykologisk vård. Efter att man har säkerställt detta är det viktigt att hitta vägar för att möta individen där den var när den lämnade sitt hemland. Den som pluggade ska plugga vidare. Den som jobbade ska matchas in för arbete.”

Att respondenterna har delade meningar kring lyckad integration kan bero på att det inte finns någon tydlig definition av integration. Och det visar också respondenternas svar på vem de anser är integrerad peson. Allmänt hade samtliga respondenterna svårt att besvara frågan beskriv någon person som du anser är integrerad. Det hjälpte när respondenterna fick tänka på någon person i deras omkrets som de anser är integrerad. Att lära sig språket var en gemensam nämnare för de personerna som anses vara integrerade utifrån respondenternas åsikt. Ett exempel på detta är respondent Sara.

”en integrerad person är någon som har lyckats lära sig språket och …... Alltså man har gjort ett ”kulturutbyte” kan man säga – integrerat sig åt båda hållen.”

Det har förekommit olika uppfattningar kring beskrivningen av integrerad person. Den första uppfattningen handlar om att ha respekt och förståelse för Sveriges normer, regler och traditioner. Ett exempel på denna uppfattning är respondent Eva

”En integrerad person är en person som respekterar samhällets regler och kultur, även om den personen inte behöver hålla med.”

Detta kopplar jag till assimilation då det nya samhällets normer och traditioner sätts i fokus för den nyanländas integration (Johansson Heinö 2011). I motsats till den tidtagare uppfattningen kring integrerad tycker respondenterna att vara integrerad handlar om att vara trygg i sin identitet och bejakar den genom musik och vänner. Samtidigt så har personen i frågan en öppenhet att ifrågasätta

References

Related documents

En högre följsamhet fanns till momenten efter patientkontakt, före en ren/aseptisk procedur och även vid tillfällen där det fanns risk för att de hade blivit utsatt

At the base, however, there does seem to persist an irresolvable conflict between PM and PCC with regard to the basic view of the patient; and as we have seen, that conflict may

Davids omdömen om sina egna prestationer ”och så har jag gjort det jättedå- ligt” eller ”jag inte kan det alls” är exempel på hur de ibland underpresterande pojkarna

I och med att mina informanter beskrev språket som den viktigaste determinanten så ska samhället redan från början bidra med de insatser som krävs för att

Eftersom en av tankarna med att fokusera på fokusgrupper var att tjejerna skulle känna en trygghet tillsammans och därmed öppna sig lite mer, (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017)

Inom kvalitativ forskning där tolkningsprocessen och forskarens förförståelse för att fenomen är central kan det vara svårt att uppnå hög reliabilitet, men Hassmén och

Dessa tillskrivna egenskaper gör att hon upplever sig stämplad och särbehandlad av andra människor vilket även förklarar varför Jovana inte känner sig integrerad i denna

Furthermore, this study aims to research the threshold for an interference with an expression amounting to lawful hate speech with reference to the European Convention on