Nyanlända elever och idrottsundervisning

Lärande och Samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet,

idrott och hälsa

15 högskolepoäng, grundnivå

Nyanlända elever och idrottsundervisning

Newly Arrived Students and Physical Education

Anna Nilsson

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasiet, 300 högskolepoäng.

Självständigt arbete, 15 hp. Handledare: Ange handledare

2020-01-20.

Examinator: Torsten Buhre Handledare: Marie Larneby

2

Abstract

Refugees have been migrating to Sweden over the past decade. Integrating newly arrived students is therefore a highly relevant topic for the Swedish schools. This research overview presents different sources concerning teaching physical education to newly arrived students. The purpose with the research overview is to investigate how newly arrived students perceive the teaching in physical education, how the teaching can be shaped to ensure integration and what factors are important to create an including teaching experience for newly arrived students in the subject physical education. Using a number of identified key words, searches on databases have been conducted to find sources. The selection has been based on relevance regarding suitable content based on the research questions. The result shows that language difficulties are a fact, and that many students find physical education entertaining but some activities challenging due to lack of previous education in their country of origin. Furthermore, it shows that there is a need for further research and that teachers can facilitate the newly arrivals’ learning experiences by ensuring that the students get to know each other properly. Suggested further research is for example a field study combining lesson observations with qualitative interviews with the newly arrived students and their teachers.

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ………...s. 4 1.2 Syfte och frågeställning ………..s. 5 2 Urval och metod ………...s. 6 3 Resultat………...s. 8 3.1 Nyanländas upplevelser och uppfattningar av idrott och hälsa………s. 8

3.2 Möjligheter och hinder för nyanlända gällande idrottsämnet………...s. 14

4 Diskussion och slutsats ……….s. 18 Referenslista ………...s. 21

4

1. Inledning

De senaste åren har Sverige tagit emot många flyktingar, och de senaste 10 åren har drygt 1 115 000 personer invandrat till Sverige (Statistiska centralbyrån, 2019). Många av dem är barn och ungdomar och går därför i svenska grund- och gymnasieskolor. Att komma till ett nytt land är utmanande på många sätt och att integreras i samhället kan vara avgörande för huruvida man kommer leva i ekonomiskt och socialt utanförskap eller ej. Skolan är en arena för ungdomar att få kunskap och utbildning, men också att lära känna andra ungdomar och skapa relationer. En möjlighet för de nyanlända att skapa relationer skulle kunna vara genom ämnet idrott och hälsa, som ofta bygger på samarbete. Vissa element av ämnet försvårar för de nyanlända – en del har bristande rörelsevana, språkförbristningar kan ställa till det och kulturella skillnader kan göra omklädnadssituationer utmanande och skolor verkar inte alltid kunna hjälpa de nyanlända eleverna att på ett effektivt sätt möta idrottsämnets utmaningar.

Även överlag verkar det finnas problem för skolor att möta nyanländas behov. Skolinspektionen (2014) meddelar att majoriteten av svenska skolor i liten utsträckning arbetar för att anpassa, planera och genomföra undervisningen efter den nyanlända elevens behov och förutsättningar. Vidare menar Skolinspektionen (2014) att skolorna i liten utsträckning arbetar för att stärka elevens tillit till sig själv, samt öka motivation och inflytande. Att hela skolan tar ansvar och arbetar enhetligt för att kartlägga och anpassa undervisningen för att eleven ska kunna utvecklas språk- och kunskapsmässigt är en vinnande metod. Varje lärare bör kartlägga eleven och ta reda på vilka kunskaper som redan finns, samt ta reda på hur eleven lär sig bäst i just det ämnet. Om den nyanlända eleven går i förberedelseklass bör samma innehåll behandlas som övriga klasskamrater får parallellt, för att underlätta en framtida övergång till ordinarie klass. Ytterligare underlättning skapas genom att ge den nyanlända ungdomen en förförståelse av ämnesspecifika begrepp samt innehåll. Det framförs även att studiehandledning på ungdomens modersmål ses som en framgångsfaktor för att eleven i största mån ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Slutligen framför rapporten att läraren ska anpassa undervisningen efter den nyanlända elevens nivå så att eleven faktiskt kan tillägna sig ny kunskap, och inte bara repetera det den redan kan, samt att det är gynnsamt att arbeta med öppna uppgifter där ungdomarna kan använda egen språklig produktion för att stimulera och utveckla sin ämnesspecifika svenska (Skolinspektionen, 2014).

5

Skolverket (2016) har med anledning av nya bestämmelser kring utbildningen för nyanlända elever uppdaterat sitt allmänna råd. Med hjälp av allmänna råden hoppas Skolverket (2016) att stödja lärare i sitt arbete med att få varje nyanländ elev att utvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål. Flerspråkiga elever behöver vanligtvis mellan sex till åtta år för att utveckla ett skolspråk som är anpassat till olika mottagare och syfte, men om modersmålet användas parallellt med inlärningen av svenska språket är det gynnsamt för elevens utveckling. Råden betonar att alla lärare, oavsett ämne, har en skyldighet att arbeta språk- och kunskapsutvecklande för att stötta elevens språkutveckling. Undervisningen bör grundas i tematiskt innehåll för en främjande språkutveckling och inte fokusera på isolerade övningar med lösryckta ord ur ett sammanhang (Skolverket, 2016).

Nyanlända ungdomar behöver få utvecklas utifrån sina förutsättningar, men skolor verkar hittills misslyckas med sitt uppdrag. Idrott och hälsa är ett ämne som på ett naturligt sätt kombinerar samarbete med kunskap och som kan utveckla både språk, relationer och förmågor. Inget av detta är dock möjligt utan de nyanlända elevernas aktiva deltagande, vilket leder till frågeställningen kring hur nyanlända ställer sig till undervisningen i ämnet idrott och hälsa.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med den här kunskapsöversikten är att kartlägga och redogöra vilken inställning nyanlända ungdomar i Sverige har till skolämnet idrott och hälsa. Detta innebär att granska hur ungdomarna uppfattar ämnet samt vilka möjligheter och hinder de upplever i undervisningen. Vidare syftar kunskapsöversikten till att undersöka på vilka sätt idrottsämnet kan vara integrationsfrämjande och verka för inkludering, samt vilka eventuella hinder som finns för detta.

Huvudsakliga frågeställningar är:

- Hur uppfattar nyanlända ungdomar idrottsundervisningen och hur kan idrottsundervisning utformas för att skapa inkludering för nyanlända?

- Vilka faktorer är viktiga för att skapa en inkluderande undervisning för nyanlända i ämnet idrott och hälsa?

6

2. Urval och metod

Vid urval av källor till följande kunskapsöversikt har jag tagit hjälp av sökningar i databaser, samt utfört sökningar på Google Scholar för att utöka mitt källmaterial. Samtliga källor har valts ut utifrån att jag har granskat titeln och läst igenom abstract. De källor som framstod som intressanta i titel och abstract har sedan lästs igenom i sin helhet innan de har använts i den här kunskapsöversikten.

Första sökningen utfördes via databasen ERIC, med sökorden ”physical education”, vilket gav utslag på över 20 000 sökträffar. Sökningen behövde bli mer specifik och därmed lades ”newly arrived” till. Detta gav inte utslag på några användbara källor, vilket gjorde att sökningens ord omformulerades. Nästa sökning innefattade ”physical education” samt ”refugees”, vilket gav utslag på 17 träffar. Då underlaget behövde vara större varierades ”refugees” med synonymer, så som ”immigrants”, vilket gav ett utslag på 82 träffar och ”migrant children” som gav utslag på 40 träffar. Dessa källor var Walseth (2015) och Barker,

Barker-Ruchti, Gerber, Gerlach, Sattler och Pühse (2011). Utifrån underlaget valde jag sedan ut

passande material som kunde hjälpa mig att besvara min frågeställning.

Sökningar utfördes även på databasen ERC, med sökorden ”physical education”, ”immigrants”, samt ”newly arrived”, ”refugees” och ”migrant children”. Sorteringssättet för att välja ut relevanta källor, vilket även användes ovan, baserades på rubriker, abstracts och genomläsning av artiklar som kunde vara väsentliga. ”Physical education” användes som huvudsökord, och resterande som komplement i separata sökningar. Förstnämnda gav utslag på 46 träffar vilka jag granskade, men majoriteten var dubbletter från sökningen i föregående databas och resterande var tyvärr inte passande utifrån kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. När jag ändrade till ”newly arrived” fick jag endast två sökträffar varav ingen var relevant för mitt arbete. ”Refugees” gav fem sökträffar vilka inte heller var lämpliga för min frågeställning. ”Migrant children” gav två träffar som, likt ovan, inte var användbara.

Vidare utfördes sökningar via databasen Swepub, där 5 sökträffar hittades, och 1 användes, med hjälp av sökorden ”Nyanlända” samt ”idrott och hälsa” (Huitfeldt, 2015). På nämnd databas användes även sökorden ”idrott” och ”immigranter” vilket gav 1 resultat. För att få fler sökträffar byttes ”immigranter” till ”integration”, vilket resulterade i 24 träffar. Likt ovan beskrivet sorterade jag källorna efter rubriker, abstracts och genomläsning innan jag valde

7

ut mitt material. 2 stycken källor hittade jag här till mitt arbete, vilka är Lundkvist (2019) och Rydin, Eklund, Sjöberg och Högdin (2011).

Databasen Sportdiscus är redan avgränsad till artiklar som handlar om idrott, och därmed inledde jag inte sökningen med några ord specificerade till idrott. Sökordet ”newly arrived” användes, vilket gav 38 sökträffar. Här hade jag, efter mitt urvalsförfarande, användning av 1 källa (McNeely, Morland, Doty, Meschke, Awad, Husain & Nashwan, 2017). Vidare provade jag att addera ord specificerade till idrott och hälsa, och därmed ändrade jag sökningen med hjälp av orden ”immigrants” samt ”physical education”. Detta gav en sökträff på 100 träffar. Jag lade därför till ”inclusion” för att avgränsa resultatet. 7 träffar hittades och 1 användes till mitt arbete (Nieva Boza & Arribas, 2018).

I databasen Libris användes lite bredare sökord eftersom plattformen endast söker på böcker, där titlarna inte alltid är lika specifika. Därmed användes sökord som ”skola” och ”nyanlända”, vilket gav 60 träffar. Här hittade jag Skowronski (2013) högt upp på listan och valde att använda hennes avhandling till mitt arbete. Sökning utfördes också med ”nyanlända” och ”idrott och hälsa”, vilket gav upphov till 7 träffar. Träffarna som kändes relevanta hade jag redan stött på i mina tidigare sökningar via databaser, och därmed använde jag inga källor från den sökningen.

Vidare har jag använt mig av källor från Skolverket (2016) samt Skolinspektionen (2014). För att hitta dessa källorna har jag gått in på respektive hemsida och sökt mig fram. På skolverket sökte jag med orden ”nyanlända” samt ”allmänna råd”, och på skolinspektionens hemsida sökte jag med ordet ”nyanlända”.

Jag genomförde även en sökning på Google Scholar, med nyckelorden ”nyanlända” samt ”idrott och hälsa”. Vissa av resultaten fann jag väldigt intressanta rent innehållsmässigt, men har svårt att använda dem i den här kunskapsöversikten eftersom de var examensarbete på grundnivå. Jag hittade däremot ett examensarbete på masternivå, som jag efter en del tänkande bestämde mig för att använda på grund av dess innehåll (Lidgren & Stenlund, 2017). Jag sökte även på ”idrott” och ”nyanlända” och hittade då Hertting och Karlefors (2012).

Sist men inte minst hittade jag Lundvall (2005) under genomläsning av andra källor. Jag har inte gjort någon avgränsning gällande specifik årskurs dels eftersom forskningsunderlaget är begränsat, samt eftersom påverkansfaktorerna och principerna för undervisning för nyanlända är relevanta att ha i åtanke oavsett ålder. Sökresultaten har sorterats och sållats utifrån relevans gällande kunskapsöversiktens frågeställningar.

8

3. Resultat

Under denna rubrik kommer jag att redogöra för forskning relaterad till kunskapsöversiktens frågeställning. Det finns en viss kunskapslucka kring nyanlända i Sverige och idrott och hälsa. Det finns en del examensarbeten, men färre vetenskapliga artiklar och empirisk forskning. Därför är en del av nedanstående studier inte genomförda i Sverige, och en del är genomförda på invandrare som varit i Sverige längre än de fyra år man räknas som nyanländ. Trots detta kan de vara av vikt för denna kunskapsöversikt, genom att visa på trender och tendenser. Nedan följer två olika avsnitt där källornas resultat kommer att redogöras för enligt gemensamt tema.

3.1 Nyanländas upplevelser och uppfattningar av idrott och

hälsa

Under denna rubrik redogör jag för forskning som är relaterad till hur nyanlända upplever och uppfattar undervisningen i idrott och hälsa.

Huitfeldt (2015) har i sin licensierade avhandling genomfört en kvalitativ studie där han har intervjuat nyanlända ungdomar från Kurdistan, Afghanistan, Eritrea, Burundi och Iran om deras uppfattning av svensk idrottsundervisning. Författarens studie, utförd på sex nyanlända ungdomar, visar att majoriteten har goda chanser att klara av idrottsundervisningen i Sverige, trots lite eller ingen idrottsundervisning alls i hemlandet. I de fall där eleverna har haft idrottsundervisning i hemlandet har den varit under begränsade former, så som lite tid, brist på lokal eller plats, eller brist på lärare. I många av fallen har ungdomarna varit fysiskt aktiva på sin fritid under tiden i hemlandet, vilket gör att de har viss fysisk förmåga och rörelsevana med sig till Sverige. Detta kan göra att det blir lättare för ungdomarna att klara av den svenska idrottsundervisningen. Några av ungdomarna, och då tjejer, har inte haft tillåtelse att utföra fysiska aktiviteter i hemlandet. I dessa fall blir mötet med idrottsundervisningen svårare, eftersom ungdomarna inte har samma fysiska förutsättningar eller rörelsevana som många andra har. Förklaringar till skillnaderna mellan ungdomarnas möte med idrottsundervisning i hemlandet landar i könstillhörighet och religion. Ytterligare en avgörande faktor är ekonomin,

9

eftersom den i hemlandet är grunden till att kunna delta i skolundervisningen överhuvudtaget, och därmed även eventuell idrottsundervisning (Huitfeldt, 2015).

Vidare lyfter Huitfeldt (2015) fram att det som lärare är viktigt att förstå elevernas bakgrund för att förstå hur individens lärprocess går till. Undervisningen av nyanlända ungdomar bör ske med tydliga och klara instruktioner, relaterat till att ungdomarna ofta har ytliga svenska språkkunskaper. Detta gäller vid instruktioner om ämnets syfte kopplat till lektionens aktivitet, samt vid själva aktivitetens genomgång såsom regler och tillvägagångssätt. Vid bristfälliga instruktioner kan eleverna få en negativ upplevelse av ämnet och lektionens innehåll, endast relaterat till att de inte förstod. Ytterligare undervisningsgrunder bör vila på relevanta krav som de kan relatera till. Genom dessa kan man skapa en positiv lärmiljö där ungdomarna får chansen att utveckla fysiska färdigheter samt förbättra sin hälsa. Författaren nämner ett antal saker att väga in vid valet av aktiviteter. Enligt läroplanen (Skolverket, 2011) ska eleverna kunna utföra varierade och anpassade fysiska rörelser. Utöver dans, simning samt orientering finns inga direktiv till vilka aktiviteter detta gäller. Huitfeldt (2015) menar att här finns en chans för läraren att välja aktiviteter som skapar positiva och värdefulla erfarenheter för ungdomarna. Ett exempel på detta kan vara att välja en viss typ av musik, rytm och rörelser, som inte står i konflikt med ungdomarnas religiösa normer (Huitfeldt, 2015).

Ytterligare en faktor som Huitfeldt (2015) menar är värd att beakta är att en svensk idrottshall och de redskap som hallen innefattar, kan vara väldigt främmande och därmed inte ligga till grund för ett gott självförtroende hos eleverna. Här finns också utrymme för läraren att anpassa och arbeta med miljön för att skapa en så positiv bild av ämnet som möjligt. Slutligen betonar författaren vikten av att känna sina elever. I nyanländas fall är det viktigt att förstå att deras, ofta, tuffa uppväxter har format deras syn på fysisk aktivitet såväl på livet som helhet. Arbete med nyanlända är ett trovärdigt scenario för framtida lärare, vilket gör att dessa faktorer är värdefulla att bära med sig in i yrkeslivet (Huitfeldt, 2015).

Lundkvist (2019) redogör för sin kartläggningsanalys i ett kapitel hämtat från en antologi. Antologin är baserad på en forskningssatsning som gjordes vid Stockholms universitet år 2017. Syftet som grundade forskningssatsningen var att bringa en djupare förståelse för samhällsutvecklingen som snabbt förändrades för skola, socialtjänst, vård och omsorg, samt övriga instanser. Vidare avser antologins slutsatser att vara intressanta för läsare med intresse för barn och integration. Lundkvist (2019) har i sitt kapitel involverat resultat från sitt projekt, som utgår från ett EU-projekt, genomfört på 6000 ungdomar där cirka hälften är

10

första-, andra-, eller tredjegenerationens invandrare. Projektstudierna innefattar tre datainsamlingar under en tvåårsperiod, samt observationsstudier. Lundkvists (2019) diskuterar visserligen inte själva skolämnet idrott och hälsa i sig, men tar upp väsentliga faktorer för hur idrott kan verka som integrationsarena, samt forskning som bevisar att det krävs större insatser för att locka tjejer med invandrarbakgrund till att idrotta. Författarens huvudpunkter tar upp att många ungdomar med invandrarbakgrund är mindre fysiskt aktiva jämfört med ungdomar som känner en större personlig anknytning till landet. Forskning och statistik visar att detta främst gäller första generationens invandrare, och att siffrorna för fysiskt deltagande i olika idrottsliga aktiviteter ökar ju längre man har bott i landet. En annan faktor som skribenten tar upp är posttraumatisk stress, vilket verkar hämmande på idrottsaktiviteten. Författaren tar upp att en tolkning av resultaten kan vara att graden av idrottsaktivitet står i korrelation med hur väl man känner sig integrerad i samhället man lever i (Lundkvist, 2019).

Vidare betonar Lundkvist (2019) att idrott och rörelse, med dess fostrande egenskaper, är en viktig del i att lyckas med integrationsarbetet. Utöver detta forskas det kring hur idrottsutövande har en positiv effekt på integrationsrelaterade delar, så som avvikande beteende. Gällande mental hälsa har författaren, utifrån ungdomarnas självskattningar, funnit att de som är idrottsligt aktiva har en bättre mental hälsa än de som inte rör sig alls. Det finns statistik som visar att idrottsrörelsen inte lyckas inkludera ungdomar med invandrarbakgrund i verksamheten lika väl som de lyckas med de som har starkare band till landet, och skillnaden kan vara upp mot 20% (Lundkvist, 2019). Dessa siffror skiljer sig också markant mellan pojkar och flickor. Slutligen fastlår författaren utifrån sina resultat att idrott bör fortsättas lyftas fram som en viktig del i samhällets integrationsarbete (Lundkvist, 2019).

Barker, Barker-Ruchti, Gerber, Gerlach, Sattler och Pühse (2011) har utifrån att många europeiska klassrum blivit kulturellt och språkligt heterogena ställt frågeställningen kring hur pass väl idrottsundervisningen anpassat sig till dessa nya förutsättningar. Efter att ha granskat intervjuer av tre individer med invandrarbakgrund boende i Schweiz menar studiens författare att invandrares upplevelse av invandringens betydelse skiljer sig, att invandringen ofta har en implicit påverkan på idrottsämnet samt att invandrare själva stödjer en officiell diskurs som missgynnar dem. De tre intervjuerna har valts ut av 36 genomförda intervjuer utifrån att de innehöll detaljerade återberättelser av upplevelser av idrottsämnet samt eftersom de skilde sig från varandra. Narrativen redogörs för nedan för att nyanserna i resultatet ska komma fram. Ingen av de tre utvalda intervjuade Faruk, Ali och Katarina är nyanländ, men två

11

av intervjuerna kan ändå sägas vara av intresse för denna forskningsöversikt eftersom de kan bidra med ett framtidsperspektiv, det vill säga hur en nyanländs upplevelse eventuellt kan utvecklas.

Ali och Katarina kom till Schweiz från Irak respektive Frankrike som små barn – då de räknades som nyanlända – vilket fortfarande har påverkan på deras upplevelse av och relation till idrottsämnet. Ali, vid intervjutillfället 15 år gammal, berättar om en generellt problematisk upplevelse av idrott, som förvärrats av att han har svårigheter att tala tyska språket. Han ger exempel på situationer när han känt sig extra utpekad, som när ett flertal elever bröt mot reglerna under en bollaktivitet men endast han blev begränsad från att fortsätta spela. Han berättar också om att han trots ett fritidsintresse för rörelse och motion inte alltid funnit idrottsundervisningen särskilt givande, främst eftersom hans förväntningar på ämnet inte möts. Ali ser idrottande som fritt och som en källa till återhämtning, och blir därför irriterad när han möts av krav och regler. Författarna framhäver att Alis känsla av att vara utpekad inte nödvändigtvis måste vara grundad i att läraren faktiskt pekar ut honom, men känslan är likväl av betydelse eftersom den påverkar hans inställning till idrottsämnet negativt (Barker et al, 2011).

Katarina, som var 13 år när intervjun genomfördes, menar att hon inte upplever att hennes invandrarbakgrund påverkar hennes syn på idrott. Elever i hennes närhet menar att hon inte ’räknas’ som invandrare eftersom hon passar in, vilket hon själv också uppfattar att hon gör. Katarina lägger inte stor vikt vid etnicitet, utan menar tvärtom att man inte bör fokusera så mycket på vilket land man kommer ifrån och försöka passa in. Författarna menar att hon inte känner sig som en invandrare eller uppfattas som det just eftersom hon försöker assimileras. Hon upplever inte idrottsämnet som problematiskt utifrån sin härkomst, men tycker däremot att hennes personliga ansträngningar inte ger tillräcklig utdelning (Barker et al, 2011).

Utifrån intervjuerna drar författarna slutsatsen att upplevelsen av idrottsämnet skiljer sig mellan individerna. Därför framhäver de vikten av att inte generalisera sina heterogena klasser utan att försöka individanpassa samt differentiera undervisningen (Barker et al, 2011).

Walseths (2013) studie undersöker muslimska tjejers syn på idrottsämnet i Norge. Även om studien inte är genomförd i Sverige kan den sägas vara av intresse för denna kunskapsöversikt, då studien är genomförd i en nordisk kontext samt eftersom Norge liksom Sverige är ett land med kristendom som officiell religion. Eftersom många nyanlända kommer

12

från länder med islam som officiell religion kan den också vara av intresse utifrån denna aspekt. Studien är grundad i 21 intervjuer med tjejer mellan 16 och 25, varav en del haft könssegregerad idrottsundervisning medan andra haft gemensam undervisning oavsett kön. De intervjuade har fått återberätta sina upplevelser av idrottsämnet i skolan. Författaren påpekar att det finns en föreställning att muslimska tjejer på grund av sin religiösa tillhörighet föredrar könssegregerad undervisning i idrott eller är negativt inställda till idrottsämnet. Med undantag för simundervisning samt omklädnadssituationer visar dock Walseths (2013) undersökning att muslimska tjejers tro spelar liten roll för upplevelsen av eller inställningen till undervisningen.

Majoriteten av deltagarna i Walseths (2013) studie var positiva till idrottsundervisningen och föredrog gemensam undervisning oavsett kön. Endast tre av tjejerna skulle föredra könssegregerad undervisning. Två av dem baserar detta på att de känner att de inte har möjlighet att delta i så hög utsträckning som de skulle vilja i till exempel bollspel i blandade lag. De beskriver snarare en manlig exkluderande dominans i ämnet än en obekväm upplevelse av att idrotta med killar. Den tredje tjejen känner sig dock begränsad av att ha idrottsundervisning med killar. Hon menar att hon inte är bekväm med att till exempel klia sig framför killar. Flera av tjejerna beskriver liknande känslor i samband med simundervisningen. En del uttrycker att deras föräldrar inte vill att de deltar i simundervisning med olika kön, medan andra uttrycker att de själva känner sig obekväma (Walseth, 2013).

Idrottsundervisningen verkar dock överlag ha en inkluderande, sammanbringande och positiv verkan; eleverna menar att idrottsundervisningen är ett välkommet avbrott i en i övrigt stillasittande och allvarlig skolsituation samt att det är en bra möjlighet att röra sig som inte alltid fritiden erbjuder. En av de intervjuade eleverna säger också specifikt att idrottsundervisningen är ett tillfälle att både lära känna sina klasskompisar på en annan nivå och att lära sig att samarbeta med dem (Walseth, 2013).

Slutsatser som Walseth (2013) drar utifrån intervjuerna sträcker sig från att utmana föreställningar om muslimska tjejers inställning till idrott till vikten av medvetenhet om intersektionalitet. Enligt studien har muslimska tjejer en positiv inställning till idrottsämnet och majoriteten förespråkar dessutom, med undantag för ett fåtal situationer, könsintegrerad undervisning. Walseth (2013) menar att religion i sig inte alltid är en avgörande faktor för elevers inställning till idrottsämnet, utan att ett flertal faktorer samverkar och påverkar varandra, såsom till exempel kön och etnicitet.

13

Lundvall (2005) har på 32 nyanlända elever genomfört en pilotstudie där hon undersöker deras syn på ämnet idrott och hälsa. Författaren finner främst att många av de nyanlända eleverna möter både idrottsämnet, samt dess färdigheter och kunskapskrav som främmande. Den bakomliggande anledningen till detta är att eleverna i sina ursprungsland har skilda erfarenheter från ämnet, där de inte har stött på samma krav eller undervisning. Vidare finner många av de nyanlända eleverna att många av idrottsämnets moment är helt nya, samt svåra att delta i, vilket i stor utsträckning beror på att individerna inte har utövat liknande moment i sina ursprungsland. Elevernas förståelse för momenten är därmed en viktig faktor. Lundvall (2005) nämner vidare att hur väl nyanlända elever lyckas anpassa sig till den nya skolkontexten främst bottnar i den nyanländes bakgrund. Många har inte gått i skolan medan andra har, men då med en obefintlig idrottsundervisning eller med väldigt varierande karaktär på undervisningen. Flera av eleverna nämner att det enda idrottsutövandet som har skett i ursprungslandet är bollsport, vilket i sig förklarar att många av idrottsämnets centrala delar blir främmande och nytt för eleverna (Lundvall, 2005).

Lidgren och Stenlund (2017) har genomfört en kvalitativ studie med 10 nyanlända elever, varav 5 flickor och 5 pojkar. Studien har tittat på faktorer som tidigare erfarenhet av ämnet idrott och hälsa, samt hur jämställd undervisningen har varit, både i hemlandet och i Sverige. Sist men inte minst har studien granskat hur eleverna ser på genus och idrottsaktiviteter, där lärarens könstillhörighet var en av faktorerna.

Majoriteten av eleverna hade erfarenhet av idrottsundervisning i hemlandet. Undervisningsinnehållet var väldigt likt, där bollsporter och löpning dominerade undervisningen. Många av eleverna beskrev sin undervisning som undermålig och enformig, och resten av eleverna hade antingen ingen undervisning eller ingen lärare på plats under lektionerna. Ytterligare en faktor som skiljer sig från svensk idrottsundervisning är att majoriteten av eleverna i sina hemländer hade separat idrottsundervisning relaterat till kön. Majoriteten såg detta som negativt och hade önskat samundervisning (Lidgren & Stenlund, 2017).

För många av eleverna spelar det ingen roll om idrottsläraren är manlig eller kvinnlig under idrottsundervisningen i Sverige, men en del av flickorna uppgav att de föredrog en kvinnlig idrottslärare, främst på grund av religiösa skäl där det blir svårare att arbeta med en manlig lärare (Lidgren & Stenlund, 2017). De uppgav att viss fysisk kontakt kan vara behövlig mellan lärare och elev när hjälp behövs vid vissa övningar, och att detta inte var möjligt med en

14

manlig lärare. Vidare kände majoriteten av flickorna att den sociala biten, som att prata om problem och känslor, var lättare om det var en kvinnlig lärare. En pojke uppgav att han föredrog en manlig lärare, på grund av religiösa skäl, och en annan pojke uppgav att han föredrog en kvinnlig lärare, eftersom han respekterade kvinnor mer än män. Detta bottnade också i religiösa skäl (Lidgren & Stenlund, 2017).

Gällande aktiviteter under idrottsundervisningen i Sverige beskrev pojkarna att de trodde flickorna hade svårt med simning. Flickorna uppgav dock att skolan erbjöd alternativ, som simning för enbart tjejer, vilket då inte strider mot några religiösa åskådningar och därmed inte sågs som ett problem för tjejerna. Pojkarna uppfattade att tjejer är svagare i vissa aktiviteter, som till exempel gym och simning. Övriga aktiviteter som alla, oavsett kön, upplevde lätta var fotboll och volleyboll, samt gym för pojkarna. Tjejerna trodde att pojkarna hade svårt för dans, medan pojkarna ansåg att inga aktiviteter vara svåra. Slutligen fann Lidgren och Stenlund (2017) att många av eleverna upplever en kulturkrock, eftersom deras religion inte helt överensstämmer med Sveriges bild på genus och jämställdhet.

3.2 Möjligheter och hinder för nyanlända gällande idrottsämnet

Nedan kommer källor gällande olika möjligheter och hinder för nyanlända i idrottsämnet att presenteras.

Det är problematiskt att nyanlända inte får den undervisning de behöver. En studie från Halmstad Universitet undersöker hur riktlinjerna från Skolverket gällande undervisning av nyanlända elever har efterföljts (Rydin, Eklund, Sjöberg & Högdin, 2011). Undersökningen grundar sig på studier av granskningar utförda av Skolinspektionen, på mejlkontakt med granskare på Skolinspektionen, på intervjuer genomförda till en radiodokumentär, intervjuer genomförda med tre lärare samt skolbesök på skolor i södra Sverige. Studien visar att nyanlända inte alltid får den utbildning de har rätt till, att introduktionsklasser ofta segregeras från andra elevgrupper, att nyanlända sällan får stöd på sitt modersmål eller utvärdering av sina kunskaper samt att personalen i skolan inte förbereds med utbildning för att möta nyanlända elevers behov. Individuella studieplaner, fokus på de nyanländas styrkor snarare än svagheter samt att de så snart som möjligt ska lämna introduktionsklassen är enligt studien sätt att verka för en välfungerande utbildning för nyanlända (Rydin et al, 2011).

15

Ytterligare ett problem är att det fattas relevant forskning trots att frågan är av intresse för många samhällen. Hur man bäst välkomnar nyanlända i ett för dem nytt skolsystem är en komplex men ytterst relevant fråga. Ett enkelt svar är dock svårt att finna och därför behövs generellt mer forskning. En studie från USA undersöker hur nyanlända ungdomar kan ges förutsättningar att utvecklas hälsosamt med hjälp av skolan samt vilken forskning som kan gynna denna utveckling (McNeely, Morland, Doty, Meschke, Awad, Husain & Nashwan, 2017). Undersökningen grundar sig på en enkät som besvarades av 132 forskare, utbildare och beslutsfattare – alla verksamma i USA – kring vad de anser vara mest angeläget att forska kring gällande nyanländas skolgång. De menar att det fattas kunskap kring hur pass väl introduktionsprogram fungerar, vilken påverkan den nyanländas familj har på den nyanländas chanser att lyckas med sin utbildning, hur familjen kan involveras och engageras i skolgången samt vilka situationer som lärare finner mest utmanande med att undervisa nyanlända (McNeely et al, 2017).

En möjlig positiv påverkansfaktor på nyanländas chanser att lyckas i idrottsämnet är idrottslärares inställning till, och förväntningar på, nyanlända. I Nieva Boza och Arribas (2018) studie undersöks idrottslärares uppfattning av invandrade kvinnliga elevers inställning till idrottsämnet, samt vilka strategier som används för att motivera dem. I studien fick 87 idrottslärare från 30 städer i provinsen Barcelona besvara en enkät kring sina erfarenheter av att undervisa invandrade tjejer i idrottsämnet. Enkäten bestod av 29 olika frågor, både öppna och slutna, samt frågor som besvarades med hjälp av en skala från 1-5 där ett är aldrig och fem är alltid. Enkäten ämnade utforska tre dimensioner: uppfattning om deltagandets karaktär, motivationsstrategier samt lärarnas förväntningar. Resultaten visar att majoriteten av lärare inte upplever inkludering och deltagande av invandrade tjejer som ett problem, med undantag för en fjärdedel av lärarna som beskriver lägre elevdeltagande i specifika situationer kopplade till vissa aktiviteter eller elevgrupper. För att motivera eleverna använder en del lärare sig av förebilder bland eleverna, medan andra förklarar den aktuella aktiviteten noggrant inför hela gruppen för att sedan stötta invandrade elever specifikt om språkförbristningar hindrade att de tillgodosåg sig förklaringen första gången. Gällande lärarnas förväntningar på invandrade tjejer tyder studien på att de förväntar sig en viss ovana vid fysisk aktivitet samt viss motvilja till situationer såsom omklädning och dusch, men oproblematiskt deltagande i övrigt. Studien visar också att lärarens roll är av stor vikt för tjejernas motivation, intresse och engagemang i idrottsundervisningen (Nieva Boza & Arribas, 2018).

16

Lärarens roll för nyanländas skolsituation lyfts också generellt fram i annan forskning. Skowronski (2013) har i sin doktorsavhandling undersökt, med hjälp av kvalitativa intervjuer och fältstudier, nyanländas sociala interaktion, sociala relationer och deras arbetssituation i skolan. Studien genomfördes på 29 nyanlända elever på både grundskole- och gymnasienivå. Avhandlingen är massiv och har flera väldigt intressanta punkter, men nedan följer en presentation gällande läraren som en möjlig resurs för att hjälpa eleverna att skapa relationer med varandra. Här finner Skowronski (2013) att många nyanlända elever, generellt sett, känner sig väldigt ensamma i sina klasser. För att skapa en större gemenskap i klassen och för att få eleverna att lära känna varandra har de nyanlända eleverna ett par exempel som läraren aktivt kan genomföra för att bidra till detta. Först lyfter eleverna att de under den första perioden, som nybliven klass, spenderade tid med att endast lära känna varandra. Detta skedde genom temadagar, utflykter och grupparbeten. Eleverna blev indelade av läraren och blev på så sätt hela tiden satta i nya konstellationer med elever som de inte kände. Under klassrumsledda lektioner hade eleverna bestämda platser som kontinuerligt ändrades för att alla skulle sitta med alla. Enligt eleverna var detta ett väldigt effektivt sätt för att lära känna varandra och skapa en gemenskap i klassen (Skowronski, 2013).

Att hitta och skapa kontakter är ett viktigt steg i nyanländas utveckling, men också att hitta och skapa sig själv – vilket idrott kan hjälpa till med. Hertting och Karlefors (2012) har genomfört en kvalitativ studie på nyanlända ungdomars syn på idrott i Sverige. Studien i sig undersöker inte skolämnet idrott och hälsa, men resultaten som framkommer ur studien har relevans som kan kopplas till elevernas idrottsundervisning i skolan. Först och främst nämner Hertting och Karlefors (2012) att kultur och identitet går hand i hand, vilket blir avgörande för om eleven väljer att delta i en idrottsaktivitet eller inte. Identiteten är i sig skapad av den uppväxt och kultur individen har växt upp i. Vidare har författarna funnit att ungdomarna har olika erfarenheter av idrott, dels på grund av ursprungsland och kultur, men även könsskillnader spelar roll. Flickor har svårare att delta på grund av faktorer som klädsel, pojkars närvaro eller ansvar att ta hand om familjen. Studien visar också att nyanlända ungdomar finner det lättare att utöva idrottsaktiviteter med kompisar som de känner en trygghet med. Författarna tar vidare upp att under mötet med ungdomar från andra kulturer sätts det på ledaren högre krav gällande känslighet, flexibilitet och förståelse. Detta för att kunna möta ungdomarnas erfarenheter och de bilder de har av idrott, och försöka få dessa att gå ihop med idrotten i Sverige. Slutligen lyfter Hertting och Karlefors (2012) att det är inte

17

bara de nyanlända ungdomarna som kan utvecklas och formas av idrotten, utan idrottens utveckling och utformning gynnas också av de nyanlända ungdomarna. Med hjälp av idrott kan ungdomarna skapa positivitet och hitta sin identitet i det nya hemlandet (Hertting & Karlefors, 2012).

18

4. Diskussion och slutsats

Det primära syftet med kunskapsöversikten var att kartlägga nyanländas inställning och uppfattning av ämnet, samt att undersöka om idrottsämnet är en arena för inkludering och i så fall om det finns några hinder för detta. Nyanländas uppfattning, utformningen av undervisningen samt faktorer för inkludering har legat till grund som frågeställningar. Detta är ett område som är högst yrkesrelevant för min framtida profession som lärare i idrott och hälsa, då det finns allt fler nyanlända ungdomar i landets gymnasieskolor. Under denna rubrik kommer jag redogöra för samt diskutera källornas svar utifrån kunskapsöversiktens två huvudsakliga frågeställningar:

- Hur uppfattar nyanlända ungdomar idrottsundervisningen och hur kan idrottsundervisning utformas för att skapa inkludering för nyanlända?

- Vilka faktorer är viktiga för att skapa en inkluderande undervisning för nyanlända i ämnet idrott och hälsa?

Nedan diskuteras tematiskt aspekter som frekvent förekommit i resultatet, nämligen individanpassning, religion, språkförbristning, ovana av idrottsämnet och dess påverkan på inkluderingsmöjligheter, samt forskningsbrist och förslag till framtida forskning.

Trots att många gemensamma likheter kan ses mellan nyanlända ungdomar, så framgår det tydligt i resultatet att det är viktigt att individanpassa undervisningen. Eftersom många utländska skolsystem skiljer sig från det svenska systemet så har eleverna väldigt olika bakgrunder och kunskapsbanker med sig (Huitfeldt, 2015; Barker et al, 2011; Lundvall, 2005; Hertting & Karlefors, 2012). Det är därför viktigt att som lärare för nyanlända inte generalisera utan låta var och en börja på sin egen nivå och utvecklas därifrån (Barker et al, 2011). Alltför utmanande undervisning kan vara nedbrytande, och alltför lätt undervisning riskerar att få eleven att tappa intresse och stagnera. Att hitta rätt nivå och därmed skapa en undervisningssituation som inkluderar alla elever är avhängigt av, precis som några av källorna tog upp, att hela skolan arbetar med kartläggning av den nyanlände eleven (Rydin et al, 2011).

Läraren har möjlighet att anpassa undervisningen på så sätt att miljön känns så bekväm som möjligt, samt underlätta för att rörelser och musik inte krockar med ungdomarnas religiösa åskådningar (Huitfeldt, 2015). Respekt och förståelse för eventuella religiösa åskådningar är nödvändigt för en fungerande idrottsundervisning, då flertalet studier visar att

19

specifika situationer såsom omklädning och simning, eller undervisning bedriven av motsatt kön är utmanande för en del nyanlända (Walseth, 2013; Lidgren & Stenlund, 2017). Samtidigt är det viktigt att som lärare inte utgå från att eleverna har en stark religiös tro eller att särbehandla dessa elever utifrån egna fördomar om sagda tro, då studier också visar att tron – med undantag för ett fåtal specifika situationer – inte alltid spelar roll för elevens deltagande i idrottsundervisningen (Walseth, 2013). Att det finns stöd i forskning både för att religion å ena sidan är betydande för elevernas deltagande i ämnet, och för att den å andra sidan har relativt begränsad påverkan på detsamma, medför både att ämnet är komplext och att det finns ett behov av vidare forskning.

Svårigheter som kan infinna sig i mitt framtida yrkesliv som lärare i idrott och hälsa är bland annat att det uppstår språkförbistringar mellan mig och eleverna. Några av ovanstående källor tar upp just språket som en barriär för att eleverna ska tillgodose sig hela innehållet och omfattningen av undervisningen (Huitfeldt, 2015; Nieva Boza & Arribas, 2018). Vad som däremot är en fördel, som inte alla ämneslärare kan använda sig av, är kroppsliga uttryck. Eftersom idrottsämnet behandlar rörelse och användning av olika kroppsdelar i stor omfattning fungerar det också utmärkt att visa med kroppen när det verbala språket inte räcker till. En kombination av verbalt och kroppsligt språk kan också vara en väg till att eleverna förstår, samt lär sig nya ord och fraser i ett sammanhang.

Vidare finner många av de nyanlända ungdomarna att idrottsämnet är roligt och intressant (Walseth, 2013) men att många moment är nya och ovana. Eleverna har ofta haft en annan typ av idrottsundervisning i sina hemland (Huitfeldt, 2015; Lidgren & Stenlund, 2017; Lundvall, 2005). Många upplever svårigheter – utöver de som skapas grundat i religion – med till exempel obligatoriska moment som simning, eftersom detta inte är något de har stött på i sin föregående idrottsundervisning. Att en del moment är komplexa att genomföra för nyanlända elever samtidigt som samma moment är obligatoriska att behärska för att nå kunskapskraven är ett dilemma. Som framtida idrottslärare vill jag att mina elever ska känna sig inkluderade, men undervisningsmomenten i sig kan ha en exkluderande verkan. Samtidigt är momenten ofta av sådan karaktär att det i framtiden skulle få en exkluderande verkan i samhället att inte behärska dem – såsom att kunna simma, vilket stor del av svenska befolkningen kan. Lust till idrott och rörelse – både under tiden jag undervisar dem och i deras framtida liv – är också något jag vill skapa förutsättningar till för mina framtida elever. Lärarens inställning, förståelse, flexibilitet och känslighet påverkar elevernas motivation, intresse,

20

deltagande och engagemang samt ger förutsättningar för dem att skapa relationer (Nieva Boza & Arribas, 2018; Skowronski, 2013; Hertting & Karlefors, 2012). Att väcka lust till idrottande är därmed en väg för idrottslärare att bidra till både kortsiktig och långsiktig integration, eftersom det finns en korrelation mellan hur väl man känner sig integrerad, ens mentala hälsa samt idrottsaktivitet (Lundkvist, 2019).

En relativ brist i min kunskapsöversikt är att det finns begränsat med relevanta forskningsunderlag gällande mitt specifika område (McNeely et al, 2017). Personligen tror jag, eftersom den stora flyktingvågen kom till Sverige 2015, att det i den här tidsperioden är många som forskar och skriver avhandlingar på området. Om några år tror jag att det kommer finnas betydligt större underlag för att undersöka frågan på djupet. Detta har såklart påverkat min kunskapsöversikt, då några av källorna behandlar andra länder än Sverige, vissa källor ser på skolan som helhet och inte specifikt på ämnet idrott och hälsa, samt att vissa av källorna granskar idrott som sker utanför skoltid. Min förhoppning, till ett framtida examensarbete, är att fler avhandlingar, studier och forskningsöversikter är publicerade specifikt gällande nyanlända och idrott och hälsa. Min tanke är då att kunna använda dessa och i kombination göra en egen, kvalitativ, studie där jag granskar ett antal nyanländas elever uppfattningar om idrottsämnet. Under mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder, samt när jag vikarierar, har jag undervisat nyanlända i idrott och hälsa, och märker att det finns skillnader i kunskapsnivå jämfört med övriga gymnasieklasser. Förmågor som allsidig kroppslig förmåga och förmågan att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysisk aktivitet (Skolverket, 2011), är något som många elever som har gått i svensk skola sedan tidig ålder har med sig, men som kan vara nytt att tillämpa för nyanlända elever. För att bättre tillgodose nyanlända elevers behov skulle det i framtiden vara gynnsamt att, till exempel genom ett framtida examensarbete, forska vidare kring hur nyanlända uppfattar undervisningen i idrott och hälsa. Detta skulle kunna göras genom lektionsobservationer som jämförs med efterföljande intervjuer med både undervisande lärare och de nyanlända eleverna. Studier kring svenska lärares föreställningar kring idrottsundervisning för nyanlända elever skulle också vara tänkvärt att utreda vidare, eftersom lärarens inställning kan påverka elevernas studieresultat och kunskapsutveckling.

21

Referenslista

Barker, D., Barker-Ruchti N., Gerber, M., Gerlach, E., Sattler, S. & Pühse, U. (2011). Youths with migration backgrounds and their experiences of physical education: An examination of three cases. Sport, Education and Society, 19(2), 186-203. Tillgänglig online: http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/13573322.2011.632627 Hämtad 2019-11-23.

Hertting, K. & Karlefors, I. (2012). Idrott för alla: Ur nyanlända barns perspektiv. Svensk

Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 21 (1), ss.10-13. Tillgänglig online:

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Idrott-nyanlanda-barn.pdf Hämtad: 2019-11-19.

Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in?: Nyanländas möte med idrottsundervisning. Örebro: Örebro Universitet, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin. Tillgänglig online: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:816018/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-11-19.

Lidgren, W. & Stenlund, J. (2017). Idrott och hälsa - pojkarnas eller flickornas arena? Nyanlända elevers uppfattningar om genus och jämställdhet i ämnet Idrott och hälsa. Examensarbete inom lärarutbildningen, 30 hp. Umeå Universitet. Tillgänglig online: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1168434/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2019-12-01.

Lundkvist, E. (2019). Idrott och integration: lättare sagt än gjort? I K. Helander & P. Leviner (red), Barn, migration och integration i en utmanande tid. (s. 87-106). Visby: Ragulka Press. Tillgänglig online: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1298049/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2019-11-25.

Lundvall, S. (2005). På vems villkor, en pilotstudie om ungdomar från etniska minoritetskulturer och deras syn på idrott, fysisk aktivitet och skolämnet Idrott och Hälsa. I K.

22

Redelius & H. Larsson (red), Leve idrottspedagogiken! En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström.(255-273). HLS förlag.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket: Fritze.

McNeely, C. A., Morland, L., Doty, S. B., Meschke, L. L., Awad, S., Husain, A., & Nashwan, A. (2017). How Schools Can Promote Healthy Development for Newly Arrived Immigrant and Refugee Adolescents: Research Priorities. Journal of School Health, 87(2), 121–132.

Tillgänglig online:

https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/epdf/10.1111/josh.12477 Hämtad 2019-11-25.

Nieva Boza, C., & Arribas, T. L. I. (2018). Inclusion of Immigrant Girls and Beliefs of Physical Education Teachers. / Inclusió de les nenes immigrants i creences del professorat d’educació física. Apunts: Educació Física i Esports, (134), 69–83. Tillgänglig online: https://web-a- ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=c9e93cf8-e675-40c9-bf3f-50718da746b5%40sdc-v-sessmgr03 Hämtad 2019-11-28.

Rydin, I., Eklund, M., Sjöberg, U., & Högdin, S. (2011). Evaluation of implementation of the

"General recommendations for education of newly arrived pupils" issued by the Swedish Agency for Education.

Tillgänglig online. http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:461981/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2019-11-25.

Skolinspektionen. (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Skolinspektionens rapport

2014:03. Tillgänglig online:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitet sgranskningar/2014/nyanlanda/utbildning-nyanlanda-rapport-2014.pdf

Hämtad 2019-11-22.

Skolverket (2016). Allmänna råd med kommentarer - Utbildning för nyanlända elever. Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig online: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3576 Hämtad 2019-11-20.

23

Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för alla".

Lunds universitet. Tillgänglig online: https://www.lu.se/lup/publication/a800911a-81b5-47ba-a162-98191d4082ec Hämtad 2019-12-12.

Statistiska Centralbyrån. (2019). Invandring till Sverige. Tillgänglig online: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-

sverige/invandring-till-sverige/. Hämtad 2019-12-12.

Walseth, K. (2015). Muslim Girls’ Experiences in Physical Education in Norway: What Role Does Religiosity Play? Sport, Education and Society, 20(3), 304–322. Tillgänglig online: http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/13573322.2013.769946 Hämtad 2019-11-26.