• No results found

Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogers syn på barns inflytande och

delaktighet i förskolan

Educators views of children's influence and participation in preschool

Frida Dencker

Helena Folkell Pfern

Lärarexamen: 210p Examinator: Magnus Wikdahl Barn och ungdomsvetenskap Handledare:Åse Piltz

2014-02-05

(2)
(3)

Förord

Vi som har skrivit detta examensarbete har läst till förskollärare och grundskollärare. Eftersom det står i läroplanen att delaktighet och inflytande ska ingå i verksamheten, blev vi nyfikna på hur det ser ut i praktiken. Vi bestämde oss för att ta fram våra egna funderingar och sammanställa dem som frågeställningar, detta gjorde vi i hop. Vi har läst litteratur enskilt men diskuterat det tillsammans. Vi har samlat in det empiriska materialet enskilt och därefter sammanställt och genomfört resultaten gemensamt. Vi sammanställde analysen tillsammans utifrån det insamlade materialet och litteraturen.

Vi vill tacka alla pedagoger som ställt upp för intervju. Tack vare deras svar har vi haft ett bra underlag att arbeta med. Ett tack vill vi också ge vår handledare Åse Piltz och examinator Magnus Wikdahl för bra handledning och stöd. Vi vill tacka våra anhöriga för att de gett oss stöd under vår utbildning. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett bra samarbete.

Höganäs 2014-02-05. Frida och Helena.

(4)
(5)

2

Sammanfattning

Vårt arbete handlar om hur de pedagoger som vi har intervjuat ser på och uppfattar barns inflytande och delaktighet i förskolan. Vårt syfte har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar med inflytande i förskolan samt vilken skillnad det görs mellan begreppen inflytande och delaktighet i praktiken.

En genomgång av forskningsläget visar att inflytande och delaktighet flyter in i vartannat. Det handlar inte om att bestämma utan om ansvar och gemenskap. Demokrati är ett begrepp som passar in i inflytande och delaktighet.

Vi har valt att undersöka Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan utifrån en kvalitativ empirisk metod genom intervjuer och observationer. Vi gjorde intervjuer med fem olika pedagoger och använt oss av observationer som ett komplement på två olika förskolor.

Vi har kommit fram till att pedagogerna gärna vill arbeta med delaktighet och inflytande. Vi ser att pedagogerna lägger märke till barnen och deras idéer. Barnens idéer fullföljs inte alltid men pedagogerna gör så gott de kan.

(6)
(7)

4

Innehållsförteckning

1.Inledning

…..……….……… 6 1.1 Syfte………...………...…...7 1.2 Frågeställningar……….………...7

2. Litteraturgenomgång

….………...8 2.1 Demokrati………...…...8 2.2 Delaktighet………...……..9 2.3 Inflytande………...9

2.4 Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan enligt gällande läroplan?....10

2.5 I vilken mån möjliggörs eller begränsas barns inflytande i den dagliga verksamheten?..11

2.6 Hur tänker pedagoger kring barns inflytande och delaktighet och hur arbetar de praktiskt med frågan i verksamheten?………..…………12

3.

Metod

………...15 3.1 Metodval……….……...15 3.2 Intervjumetod………16 3.3 Semistrukturerad intervju……….16 3.4 Observationer………...16 3.5 Urval………...…..17 3.6 Genomförande………...18

(8)

5

3.7 Analysprocessen………....………19

3.8 Etiska överväganden………..…….20

3.9 Bedömning av materialets kvalitets och användbarhet………21

4. Analys………..22

4.1. Hur ser pedagoger på begreppet delaktighet?………22

4.2 Hur ser pedagoger på begreppet inflytande... ………...23

4.3 Pedagogernas arbete för att låta barnen bli delaktiga och få inflytande i verksamheten……….….24

4.4 Pedagogers upplevelse av barns delaktighet………..26

4.5 Pedagogers upplevelse barns inflytande………...…..26

4.6 Positivt respektive negativt med inflytande och delaktighet………...…….28

5. Sammanfattning

och slutdiskussion

……….………...30

5.1 Sammanfattning och slutdiskussion………..……….30

5.2 Undersökningens trovärdighet, yrkesrelevans och idéer om fortsatt forskning.31

6. Referenslista

………...33

7. Bilaga för observation……….…………...

35

(9)

6

1.

Inledning

Frågan om barnens inflytande över verksamheten i förskola och skola har fått en mera företrädande roll i skolarbete under senare år. I den nya skollagen står det följande om barns och elevers inflytande:

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas (Skollagen 2010:800 kap 4 §9).

I Lärarboken under rubriken ”Elevernas ansvar och inflytande” står det följande:

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Lärarboken 2010:45).

Elisabeth Arnér som är forskare i pedagogik förklarar att det som barnen vill göra i verksamheten, deras intressen och behov ska vara som en grund för skolans utformning. Utifrån detta ska barnen utvecklas och bli självständiga och kunna fatta egna beslut. De ska kunna ha inflytande över den dagliga verksamheten. När pedagogerna tar emot barnens åsikter och utgår från barnens perspektiv kan en möjlighet skapas för barnen, då deras inflytande och delaktighet synliggörs i förskolan (Arnér 2009:23).

Arnér menar vidare att förskolorna idag har byggt upp långa traditioner som är svåra att bryta. Rutiner, personalbrist, för trånga lokaler och för stora barngrupper är några anledningar till begränsning av barnens rätt till inflytande (Arnér 2009:24). När vi har varit ute på våra verksamhetsförlagda platser har vi lagt märke till vissa situationer där barnen vill hälsa på en

(10)

7

annan avdelning. Barnen vill träffa sina vänner eller syskon, men på grund av rutiner eller bristande personaltäthet på den andra avdelningen har barnen fått ett nekande svar. Enligt Arnér kan barnen utvecklas om man tillåter barnen att ta initiativ, det kan ge möjlighet till meningsfulla handlingar för barnen då deras åsikter blir synliga i verksamheten. Barnen kan på så sätt känna att de tar del av verksamhetens vardag. Genom att säga ja istället för nej kan detta positiva svar ge möjlighet till barns utveckling för lek och samspel mellan varandra (Arnér 2009:13). Arnér förklarar att i förskolans uppdrag ska det finnas en demokratisk möjlighet. Det ska finnas möjligheter för barnen att kommunicera med varandra och med pedagoger men även en möjlighet för barnen att bli socialt kompetenta (Arnér 2009:23). Vi anser att det är viktigt att i vår yrkesroll ha ett förhållningssätt som leder till att barnen tar ansvar och egna initiativ i lekar och andra aktiviteter.

Vårt examensarbete kommer att handla om barns inflytande och delaktighet i förskolan. Vi är nyfikna på hur man arbetar med inflytande och delaktighet i förskolans vardag och vad det innebär i det praktiska arbetet.

1.1 Syfte

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka och analysera hur några pedagoger funderar kring begreppen barns inflytande och delaktighet i förskolan samt hur de arbetar med att praktiskt ge barnen inflytande och delaktighet. Vi vill även undersöka vad som uppfattas som positivt respektive negativt med delaktighet och inflytande och hur de förhåller sig till styrdokumentens instruktioner och etablerad forskning i frågan.

1.2 Frågeställningar

 Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan enligt gällande läroplan?

 I vilken mån möjliggörs eller begränsas barns inflytande i den dagliga verksamheten?

 Hur tänker pedagoger kring barns inflytande och delaktighet och hur arbetar de praktiskt med frågan i verksamheten?

(11)

8

2.

Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer vi att förklara centrala begrepp, såsom Demokrati, delaktighet och inflytande samt redogöra för vad styrdokument och aktuell forskning har att säga om på våra frågeställningar: Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan enligt gällande lagstiftning och styrdokument?, I vilken mån möjliggörs eller begränsas barns inflytande i den dagliga verksamheten?, Hur tänker pedagoger kring barns inflytande och delaktighet och hur arbetar de praktiskt med frågan i verksamheten?

2.1 Demokrati

Nina Johannesen och Ninni Sandvik som är pedagoger och författare menar att i förskolan uppfattar pedagoger ofta att inflytande och delaktighet hör ihop med ordet demokrati. I förskolorna kopplar pedagogerna ihop demokrati, delaktighet och inflytande med hur barn får vara med och bestämma, ta beslut och välja. De anser att diskussioner om inflytande och delaktighet ofta slutar i diskussioner om vem som ska bestämma vad. Det finns många olika sätt att tolka begreppet demokrati och det kan blandas ihop med ”att bestämma” och frågan om vem som ska bestämma vad (Johannesen & Sandvik 2009:30). Stein Erik Ulvund som är professor i pedagogik tycker att det är ett problem om vuxna anser att barn och vuxna är likvärdiga när det gäller att ta beslut. Han tycker att om man vill vara kompis med ett barn så blir det problem. Ulvund skriver att barn kan bli otrygga om de får vara med och bestämma över sin vardag. Barnen behöver ha vägledning från en vuxen (Ulvund 2009:30).

Bim Riddersporre som är logoped och psykolog och Sven Persson som är professor i

pedagogik förklarar att demokratins betydelse har förändrats med tiden från att träna de äldre

barnen att bli självständiga och ta ansvar tills i modernare tid ge rätten till inflytande oavsett ålder. Det kan vara att pedagoger ger olika slags valmöjlighet i olika situationer (Riddersporre & Persson 2010:83).

Ingrid Asplund Carlsson och Maj Pramling Samuelsson som är professorer i utbildningsvetenskap förklarar att demokrati förekommer i förskolans vardag. Demokratin kan uttryckas i leken, det kan vara att barnen får bestämma över vad det är för någon lek de ska leka. Demokratin kan även handla om vem de vill leka med men barnen kan inte

(12)

9

bestämma över de andra barnens åsikter. Det sker lärande i leken då barnen får öva sig på de demokratiska principerna, samtidigt som de får prova på att använda sin makt genom att bestämma i leken (Asplund Carlsson & Samuelsson 2003:48).

Dion Sommer som är professor i utvecklingspsykologi förklarar att demokratisering i vardagen för barn handlar om när barnen själva får vara med och bestämma. Barn bör vara medbestämmande i det som angår dem. Sommer menar för att detta ska kunna ske behöver barn och vuxna lägga en grund för demokratisering. En förutsättning för att demokratin ska fungera är att man respekterar varandra och lever sida vid sida utan våld. Detta görs med hjälp av argument och åsikter. Det handlar om att barn och vuxna ska kunna samsas (Sommer 2005:167).

2.2 Delaktighet

Enligt Arnér är delaktighet något som någon annan har beslutat och som barnen deltar i. Delaktighet ses som något som syns tydligare än inflytande på grund av att barnen befinner sig i verksamhetens aktiviteter under dagens gång. Barnens inflytande förekommer inte

tydligt eftersom det är pedagogens val om de vill värdera och lyssna på barnens åsikter (Arnér

2009:14).

2.3 Inflytande

Kristina Westlund som är forskare i pedagogik och förskollärare redogör i sin avhandling för vad inflytande kan betyda. Inflytande kan innebära att barn kan ta ansvar, uttrycka åsikter, delta i samarbete, delta i beslutsfattande samt har rättigheter och skyldigheter (2011:18). Westlund skriver med stöd hos Arnér i sin avhandling att inflytande handlar om att pedagoger ska ge barnen förtroende efter att de har hört och förstått vad barnen vill förmedla. (2011:20). Arnér tar upp att delaktighet och inflytande är likartade och det nämner även Anette Emilson i Westlunds avhandling. Emilson beskiver att delaktighet betyder att man utför något gemensamt med andra och inflytande är mera inriktat på individen (Westlund 2011:22).

(13)

10

2.4

Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan enligt

gällande läroplan?

I läroplanen under rubriken Barns inflytande står det:” Förskolan ska sträva efter att varje barn

 Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

 Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

 Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande” (Lpfö 98, rev 2010:12).

I Lärarboken står det att i förskolan ska barnen förstå innebörden av demokrati. Barn ska utifrån sin utveckling kunna efter förmåga, ta ansvar för sina handlingar och miljön som finns i förskolan. Barnens egna behov och intressen som de visar bör ligga som grund i verksamhetens planering av den pedagogiska och miljön i verksamheten (Lärarboken 2010:33). Arnér förklarar att värdegrunden är något som ska behandlas med respekt och handlar om att alla har lika värde. Arnér tycker att det är betydelsefullt att barnen får ett konkret inflytande under hela vistelsen på förskolan, barnens inflytande är då minst lika viktigt som vem som helst (Arnér 2011:23).

Pedagogen Jessika Nilsson skriver att det inte finns några bestämda regler för hur barnen ska få vara med och bestämma men det är pedagogen som ska uppmuntra barnen till att bli nyfikna och vilja ta del i förskolans vardag. Utifrån målen är det då pedagogernas uppgift att ansvara för att barnen ska kunna utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar. Barnen ska även bli mer ansvarstagande för det som de gör i skolan, känna att de aktiviteter som de utför har en mening. Barnen ska kunna utveckla ett demokratiskt tankesätt. Barnen är inte ensamma på förskolan utan det finns flera barn att ta hänsyn till. Barnen måste försöka acceptera ett nej där pedagoger misstycker och man ska kunna förhandla fram vettiga beslut tillsammans med en pedagog. Barnen kan då känna att de får ha inflytande över sitt lärande i förskolans vardag (Nilsson 2014).

(14)

11

Arnér berättar vidare att begreppen inflytande och delaktighet förekommer både i forskningssammanhang och i förskolans vardag. Hon menar att om pedagogerna är positiva och tillåtande till barnens viljor och initiativ blir resultatet att barnen blir mer kreativa. Barnen kan bli villiga till att skapa och utveckla sina lekar. Om pedagogerna ska bli mer positiva och tillåtande så måste de vara öppna för barnens intressen. Barnen kan då lättare ha inflytande över sin vardag. Pedagogerna kan uppmärksamma erfarenheter, idéer och initiativ från

barnens sida och utveckla innehållet i planeringen utifrån barnens perspektiv (Arnér 2009:14).

2.5

I vilken mån möjliggörs eller begränsas barns inflytande i

den dagliga verksamheten?

Johannesen och Sandvik berättar att vuxna människor står i en maktposition i förhållande till barn. Om pedagoger blir uppmärksamma och lyssnar till barnen kan det ge möjlighet för barnen att påverka sin chans att bli mer delaktiga i sin vardag. Barnen kan få möjligheten till inflytande genom att våga uttrycka sig och känna att det finns vuxna som är intresserade av att höra vad de har att säga. Det är inte bara de vuxna pedagogernas röster som ska höras utan det finns de små rösterna också, barnen som går i förskolan. Pedagoger måste då försöka släppa lite på ”makten” och släppa in mötet med barnen, låta barnen få möjlighet att ta mer ansvar (Johannesen & Sandvik 2009:40). Westlund skriver i sin avhandling att man inte direkt kan anta att styrning är motsats till frihet, men det kan hämma barnens möjligheter att utföra meningsfulla handlingar. Westlund förklarar vidare att i förskolornas värld anser pedagoger att styrning finns och är nödvändigt (Johannesen & Sandvik 2011:143). Westlund tar även upp en såkallad dold styrning från pedagogers sida. När pedagoger ger förslag på några olika aktiviteter som barnen kan välja mellan får barnen känslan av att de har bestämt aktiviteten som ska utföras. Westlund förklarar att pedagoger gör detta för att förhindra att barnen leker lekar som inte passar inomhus eller som pedagoger kan ha svårt att hantera ensamma på grund av personalbrist (Westlund 2011:90). Barn som har svårt att uttrycka sig verbalt, kommer sällan med önskningar av vad de vill göra. Valalternativ kan vara en träning för barnen att bestämma själva. Barnen kan få en insikt om att deras val är viktiga och i framtiden kan de våga komma med egna förslag på sysselsättning (Westlund 2011:79).

(15)

12

Johannesen och Sandvik talar vidare om att pedagoger behöver bjuda in barnen till att vilja ta vara på rätten till möjligheten att vara delaktiga och ha inflytande i det som sker runt om dem i vardagen. Pedagogerna behöver inte släppa sitt ansvar som pedagog utan bara släppa taget lite och ta emot alla möten med barnen och lyssna på deras idéer och låta dem vara med och forma planeringen. Om barnen ska få möjlighet till att vara delaktiga kan pedagoger se barnen och vara lyhörda för vad de förmedlar genom att lyssna på vad de säger och hur de beter sig genom uttryck och genom barnens rörelser. Det handlar om att se värdet i barnen och att de är likvärdiga. För att kunna se värdet i barnen behöver pedagoger våga se barnens kompetenser, lyssna och förstå vad barnen förmedlar. För att skapa en gemenskap där allas röster får ta plats, se att alla är likvärdiga, skapas en utvecklande process både för barn och pedagoger. Genom att pedagogerna hör och ser många olika situationer så kan barnen få mer plats och får därigenom mer inflytande (Johannesen & Sandvik 2009:42).

2.6 Hur tänker pedagoger kring barns inflytande och

delaktighet och hur arbetar de praktiskt med frågan i

verksamheten?

Enligt Åberg och Lentz Taguchi är det lätt att pedagoger på förskolor glömmer bort att lyssna på barnen. Alla terminer ser likadana ut, år efter år. Det blir lätt samma procedur. De använder samma ämnen och samma teman. Åberg och Lentz Taguchi menar att många pedagoger inte har något nytänk utan använder sig ofta av repetition från tidigare år. Istället för att lyssna och få inspiration från barnen så blir pedagoger bekväma i sitt ekorrhjul. Pedagoger ifrågasätter inte deras sätt att verka utan arbetar på som de alltid har gjort (Åberg & Lentz Taguchi 2005:11). Arnér skriver att om barnen kommer med nya synpunkter, idéer och nytt tankesätt som pedagoger inte är beredda på, kan reaktionen från pedagoger bli en negativ handling. Pedagoger kan bli rädda att de inte ska klara av den situation som uppstår om barnen får som de vill. Pedagoger kan tro att deras arbetsföljd ska vara på ett speciellt sätt, de kan hellre ta hänsyn till vad arbetskamraterna tycker än att våga släppa in något nytt (Arnér 2009:44). Johannesen och Sandvik hävdar att pedagoger kan känna en rädsla över att förlora kontrollen över den pågående aktiviteten. De får en ängslan av oordning och att de inte kan kontrollera situationen om barnen ändrar sina aktiviteter. Följden av detta kan vara att barnen springer omkring, barnen är plötsligt överallt och ingenstans. Detta är enligt Johannesen och

(16)

13

Sandvik en situation som pedagoger gärna vill undvika (Johannesen & Sandvik 2009:98). Westlund tar upp att personalen kan uppleva svårigheter när de känner krav på sig i situationer som de inte kan lösa. Det kan bero på brist på tid, för stora barngrupper i förhållande till antalet personal som finns på plats. Westlund menar att personalen kan uppleva svårigheter när de måste hantera händelser som de kan ha svårt att hantera själva. Pedagoger kan bli ensamma med för stora barngrupper, behöver ett barn hjälp kan inte pedagogen lämna resten av barngruppen. Ett oönskat dilemma kan då uppstå för pedagogen (Westlund 2011:24).

Åberg och Lenz Taguchi menar att ett sätt att komma från den här traditionen, det kan vara att reflektera över sitt sätt att arbeta. Enligt författarna är det många pedagoger som glömmer bort att diskutera varför och vilka åsikter som ligger som grund för deras val (2005:14). I reflektion med andra kan pedagoger komma på att deras arbete inte behöver vara inrutade mallar. Med hjälp av dokumentation kan pedagoger utveckla den pedagogiska verksamheten. Nätverkssamarbete mellan förskolor kan inspirera pedagoger när de får utbyta och använda varandras kunskaper (Åberg & Lenz Taguchi 2005:14). Utifrån dokumentation kan pedagoger se hur de ska göra lyssnandet på deras barn synligt. Med hjälp av detta sätt att arbeta kan pedagoger lättare skapa en aktivitet där barnen har inflytande. När barnen ser att de är delaktiga, lockar det till att lära sig mer (Åberg & Lenz Taguchi 2005:17).

Arnér menar att om barnen vill samtala, får de chans att ge uttryck för egna tankar. För att pedagogerna ska kunna ta till sig barnens åsikter behöver pedagogerna vara intresserade. Relationen mellan pedagogen och barnen stärks då barnen känner att pedagogerna är intresserade och lyssnar på vad de har att säga. I läroplanen står det att barnen ska ges rätt till inflytande i sin vardag i förskolan. Detta innebär att pedagoger har en skyldighet att ta hänsyn till barnens rätt till inflytande. I mötet med barn kan pedagoger känna stora krav på sig i de utmaningar de möter, pedagogerna behöver då bli mer anpassningsbara för att kunna hantera eventuella oväntade situationer som kan uppstå. Barnen kan känna frihet och känna sig självständiga och ha rätt till inflytande. Pedagogerna behöver arbeta för att demokrati ska vara en central del i vardagen. Demokratin ska synas och ha en mening så att barnen förstår innehållet (Arnér 2009:20).

Efter att vi har läst litteraturen har vi fått större insikter om vad inflytande, delaktighet och demokrati innebär i förskolan jämfört med vad vi visste innan. Vi har fått mer förståelse för

(17)

14

hur viktigt det är med samarbete mellan pedagog och barn för att få fram demokrati i verksamheten. När vi har läst litteraturen har vi kommit fram till att begreppen delaktighet, inflytande och demokrati går in i vartannat. Man måste vara delaktig för att få inflytande och utan dem blir det ingen demokrati. Läroplanen säger att barnen ska ge uttryck för sina åsikter och tankar. Deras åsikter har lika mycket värde som pedagogernas. Pedagoger har en maktposition jämfört med barnen. Ger pedagogerna möjlighet att släppa lite ”makten” kommer barnens röster fram. Det är inte alltid lätt att släppa in barnens röster i verksamheten men med hjälp av dokumentation och reflektion av verksamheten kan pedagogerna lära sig hantera sitt arbete.

(18)

15

3. Metod

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för vilken metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar. Vi kommer att förklara hur vi har gått tillväga genom att berätta vilken sorts intervjumetod vi har använt oss av och hur många pedagoger som vi har utsett att intervjua.

3.1 Metodval

Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod. Enligt Bo Johansson som är fil dr och docent i psykologi och Per Olov Svedner som är fd universitetslektor i svenska är kvalitativ intervju den första metod man använder sig av för att enklast få fram tankesätt, erfarenheter och förhållningssätt hos de människor man vill studera (Patel & Davidson 2006:42). Bo Davidson & Runa Patel som är lärare i pedagogik förklarar att kvalitativ metod innebär att man samlar in en så kallad ”mjuk data”. ”Mjuk data” samlar man in till exempel genom kvalitativa intervjuer och observationer när man vill samla in information kring ett ämne (Patel & Davidson 2003:14). När man använder sig av den kvalitativa metoden vid intervjuer får den som intervjuar möjligheten att ta emot den intervjuades åsikter och uppfattningar kring ämnet intervjun handlar om. Patel och Davidson menar att metoden inbjuder till öppna frågor och svar mellan parterna. Personen som blir intervjuad kan ge och utveckla sina svar med egna ord. Syftet med en kvalitativ intervju är att finna olika åsikter kring ämnet man talar om. Därför har vi valt att utgå från den kvalitativa metoden och inte den kvantitativa metoden som innebär att man använder sig av ”mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder” (Patel & Davidson 2003:14). Patel och Davidson förklarar att nackdelen med en kvalitativ intervju kan vara att den som intervjuar kan ställa frågor som gör att svaren inte blir som den som intervjuar hade tänkt sig. Frågorna kan vara för långa och negativa, eller att de går in i varandra, vara ledande och antagande frågor (Patel och Davidson 2003:78) Johansson och Svedner skriver att om man inte ser upp så kan kvalitativ intervju övergå till strukturerad intervju eller gå in på en oönskad enkät, det vill säga ja och nej frågor. Det kan inträffa om den som intervjuar inte fokuserar helt på vad den intervjuade talar om (Johansson & Svedner 2006:43).

(19)

16

3.2 Intervjumetod

I vår undersökning har vi valt att börja med att intervjua fem pedagoger från två olika förskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. En av oss intervjuade två pedagoger på en förskola och en intervjuade tre pedagoger på en annan förskola.

Under intervjun har vi följt en färdig mall där vi har utformat frågor som vi kände var anpassade för undersökningen. Vi hade även följdfrågor, som vi tog upp när vi ansåg att de passade in. Det material vi använde oss av för att dokumentera intervjuerna var bl.a. diktafon och anteckningar.

3.3 Semistrukturerade intervjuer

Pedagogen Jenny Winter förklarar att i en semistrukturerad intervju vet den som intervjuar vilket ämne som intervjun ska utgå ifrån. Frågorna som ska ställas behöver inte vara i följd utan kan ställas där de passar in i det pågående samtalet. Med denna form av intervju kan den som intervjuas bli spontan i sina svar i de frågor som ställs eftersom den som intervjuar ger möjlighet till en mer öppen dialog om ämnet. Den som intervjuar kan även använda sig av följdfrågor när man använder sig av en semistrukturerad intervju (Winter 1992:41). Eftersom vi använde oss av planerade frågor och följdfrågor som passade till vårt ämne, blev resultatet att vi fick öppna svar tillbaka.

3.4 Observationer

Vi har valt att använda observationerna som ett komplement till intervjuerna för att kunna knyta ihop och referera till varandra.

Enligt Winter är observationer ett bra verktyg när man vill veta vad som händer. Då får man reda på vad de man observerar gör. När man observerar så noterar man händelsen genom att anteckna händelsen på ett papper med en penna, eller använda sig av ljud- eller bild inspelning (Winter 1992:40). Patel och Davidson skriver att observation är ett bra underlag att utgå från när en person behöver komplettera information. Genom att observera kan både beteende och oväntade situationer fångas upp (Patel & Davidson 2003:87). Patel och

(20)

17

Davidson förklarar att genom att använda sig av observationsmetoden blir det lättare att se hur barnen och pedagogerna samspelar med varandra genom kroppsspråk och känslouttryck (Patel & Davidson 2003:88). Enligt Patel och Davidson finns det två olika varianter av observationer. Den första är strukturerad och den andra är ostrukturerad. I den strukturerade observationen kan de som observerar göra ett schema på grund av att de vet vad de ska observera. Ostrukturerade observationer handlar om att man ska samla in information angående ett visst ämnesområde. Det finns inget observationsschema utan man antecknar all information inom området (Patel & Davidson 2003:89:94).

Vi satte oss ner på de olika förskolorna och antecknade och observerade individuellt händelser som vi ansåg handlade om inflytande och delaktighet. När vi antecknade skrev vi små nyckelord eftersom det är omöjligt att hinna skriva ner allt som händer. Vid ett senare tillfälle träffades vi för att diskutera och transkribera materialet tillsammans. Eftersom vi ville ha en bred information om delaktighet och inflytande valde vi den ostrukturerade metoden. Den ostrukturerade metoden är även ett bra verktyg när man vill upptäcka oväntade situationer där det kan förekomma delaktighet och inflytande. Detta ger oss ett större perspektiv på delaktighet och inflytande. Patel och Davidson menar att observation som metod är tidskrävande. Patel och Davidson tar upp ett antal frågor som är bra att ha i minnet, innan man utför observationerna. Dessa frågor är: Vad ska vi observera? Hur ska vi observera? Hur ska vi som observerar förhålla oss? Ska vi delta aktivt i barnens verksamhet eller hålla oss i bakgrunden (Patel & Davidson 2003:90). Vi valde att hålla oss i bakgrunden när vi observerade barnen på de olika förskolorna, detta kallas för passiv observation.

3.5 Urval

När vi strukturerat och skrivit ner våra intervjufrågor, använde vi oss av samma frågor på två olika förskolor. Detta gjorde vi för att få en bredare och mer varierad helhetsbild som svar på delaktighet och inflytande i förskolan. Vi valde förskolorna eftersom de ligger nära våra hemorter. Vi frågade de pedagoger som var anställda och fanns tillgängliga på förskolorna om de ville vara med i vår undersökning. Vi valde ut fem pedagoger. Johansson och Svedner skriver att chanserna ökar att finna de viktigaste åsikterna om de intervjuade har olika erfarenhetsbakgrunder (Johansson & Svedner 2006:51). På förskolorna fanns det barn i åldrarna ett till fem år. Vi valde att begränsa våra observationer till avdelningarna där barnen var i åldrarna tre till fem. Observationerna skedde både utomhus och inomhus. Vi gjorde en

(21)

18

urvalsundersökning eftersom vi specificerade oss på en avdelning var. Patel och Davidson nämner att en tillgänglig grupp är en grupp som finns nära tillhands (Patel & Davidson 2003:57). Vi valde den grupp barn som fanns på den avdelning vi befann oss på eftersom barnen var inom räckhåll för observation. Något som är bra att tänka på enligt Patel och Davidson är att observationen vi gör endast gäller den grupp vi undersöker. Självklart kan vi inte säga att resultaten från observationerna gäller för andra förskolor eller avdelningar (Patel & Davidson 2003:57).

3.6 Genomförande

Vi började med att göra förfrågningar hos utvalda förskollärare, om de ville vara med på en intervju. Vi förklarade att de skulle få vara anonyma i arbetet. Därefter bokade vi in tid och plats som kunde passa dem. För att förbereda förskollärarna, delade vi ut frågorna några dagar före bokad tid. Vi informerade föräldrarna genom ett informationsblad där det stod att vi tänkte observera deras barn. Vid invändningar kunde de kontakta oss. Patel och Davidson förklarar att vid en intervju måste man berätta på vilket sätt svaren från intervjun kommer att användas. Denna information måste ges innan intervjun börjar (Patel & Davidson 2003:70). Innan vi började våra intervjuer berättade vi vad vi skulle ha intervjufrågorna till. Johansson och Svedner skriver att eftersom den intervjuade lämnar ut sina åsikter, måste intervjupersonen ha förtroende för den som intervjuar. Därför kan den som intervjuar berätta vad informationen ska användas till och därefter få ett medgivande från intervjupersonen (Johansson & Svedner 2006:44). Vi valde att utföra intervjuerna på förskolorna, i avskilda rum, där pedagogerna arbetade. Vi som utförde intervjuerna samtalade med varandra om hur intervjuerna skulle gå till. Därefter utförde vi intervjuerna enskilt på vardera förskola. Vi hade intervjufrågorna framför oss för att vi inte skulle missa någon fråga och för att våra utföranden skulle vara så lika som möjligt.

När vi transkriberade vårt material gick vi genom materialet tillsammans för att jämföra våra svar vilka vi upptäckte var väldigt lika. Vi hade uppskattat att få lite mer varierande svar. Den metod vi använde oss av för att dokumentera intervjuerna var anteckningar och ljudinspelningar. Patel och Davidson förklarar att anteckningar kan utföras genom att skriva små stödord till långa stycken. Något som är viktigt att komma ihåg är att renskriva anteckningarna så fort intervjun är klar, eftersom det är så lätt att glömma viktiga delar av informationen man nyss har tagit del av. Fördelen med att använda ljudinspelningar är att alla

(22)

19

svar noteras direkt. Johansson och Svedner menar, att kvalitativa intervjuer är lämpliga att spela in. Fördelen med en inspelning är att intervjuaren får med exakt all information, som den intervjuade förmedlar (Johansson & Svedner2006:43). Enligt Patel och Davidson kan dock en ljudinspelning göra att den som blir intervjuad känner sig obekväm, och då inte vågar tala ut ordentligt (Patel & Davidson 2003:83). Vi märkte när vi satte på bandspelaren att svaren på frågorna från pedagogerna blev korta. Det kändes som om de tänkte på varje ord de uttalade för att det skulle uppfattas rätt. Vi anser att detta kan ha medfört att pedagogernas svar inte blev så spontana som de annars hade kunnat bli. Patel och Davidson menar att när intervjuaren använder sig av diktafon riskerar man att inte missa någon viktig information. Samtidigt blir vi som intervjuar mer närvarande. Då får man även med viktiga tonfall och pauser, vilket underlättar när vi analyserar intervjuerna (Patel & Davidson 2003:87). Johansson och Svedner skriver att om det blir långa pauser kan det betyda av den som blir intervjuad funderar ut ett svar, men om den som intervjuar är lite nervös kan risken bli att den som intervjuar fyller i den tysta pausen. Eventuellt svar från den intervjuade kan bli annorlunda efter denna konsekvens (Johansson & Svedner 2006:45). Denna händelse har vi båda som intervjuare känt av och vi kan känna att vi kanske har påverkat de intervjuades svar på detta sätt som Johansson och Svedner beskrev.

3.7 Analysprocessen

Under transkriberingen skrev vi ut allt de sade på ljudinspelningen och renskrev våra anteckningar. Det blev då lättare att förstå vårt material. Eftersom arbetet handlar om begreppen inflytande och delaktighet, försökte vi precisera och få ihop den väsentliga informationen kring det. Patel och Davidson anser att all information och dokumentation, som skrivs ner, är viktig inför framtida arbeten. Oavsett om det kan kännas oväsentligt under transkriberingen kan det vara viktig information att spara och gå tillbaka till vid behov (Patel & Davidson 2003:120).

När vi har analyserat intervjuerna tillsammans, har vi använt oss av relevant litteratur. Patel och Davidson menar att det gäller att hitta en bra metod som passar in till materialet och göra sig bekant med och bearbeta det. Det kan vara tidskrävande, beroende på hur mycket material man har (Patel & Davidson 2003:119). I analysen har vi sedan skapat kategorier, som ligger till grund utifrån de svar vi fått på intervjufrågorna samt observationerna. Därefter har vi kopplat ihop forskning med intervjuerna.

(23)

20

3.8 Etiska överväganden

Vi har utgått ifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav som ska ingå i de etiska övervägandena. Utifrån de fyra huvudkraven har vi fått en förståelse för vad de etiska övervägandena innebär och hur vi ska förhålla oss när vi tillgodoser dessa krav.

Vetenskapsrådets första huvudkrav är informationskravet. Det innebär att vi måste informera om vår forskningsuppgifts syfte för de personer vi vill ha med i vår undersökning. Vi valde ut några utbildade förskollärare som vi ville intervjua från två förskolor och informerade var och en muntligt. Vi upplyste dem om att intervjun var frivillig och vad intervjun handlade om. Vi ville även observera barn och eftersom de är minderåriga behövde vi få ett godkännande från barnens vårdnadshavare. Vi satte upp en lapp i hallen på den avdelning som deras barn gick på. Vi delade även ut informationsblad i barnens fack. Där informerade vi barnens vårdnadshavare om att vi ville observera deras barn. Vi förklarade även hur observationen skulle gå till och att det var frivilligt att delta.

Det andra huvudkravet är samtyckekravet. När vi hade fått ett godkännande av pedagoger och vårdnadshavare, informerade vi dem att det inte skulle medföra några negativa följder för deras medverkan och att de själva kunde bestämma om de ville avbryta sin medverkan eller inte.

Det tredje huvudkravet är konfidentialitetskravet. Vi underrättade pedagoger, vårdnadshavare och barnen att de garanterades konfidentialitet. Det innebär att det inte kommer att finnas någon annan utomstående som kommer att ta del av deras personuppgifter. Avdelningarna som vi har utgått från kommer vi att ge fingerade namn liksom pedagogerna. Vi kallar avdelningarna Solen, Planeten, Månen och Stjärnan., Pedagogerna kallar vi Marianne, Kitty, Lena, Lisa och Birgitta.

Det fjärde huvudkravet är nyttjandekravet. Vi informerade pedagogerna och vårdnadshavarna att det insamlade materialet endast kommer att användas i vetenskapligt syfte. Det är viktigt att vi tar ansvar för att de fyra huvudkraven följs och att de som deltar är medvetna om det (Vetenskapsrådet u.å).

(24)

21

3.9 Bedömning av materialets kvalitet och användbarhet

Pedagogerna verkade intresserade och positiva till att medverka i intervjuerna. Vi märkte detta eftersom pedagogerna tog sig tid att svara på våra frågor samtidigt som undersökningens ämne ligger som fokus i deras arbete. Genom att vi använde oss av diktafon kunde vi som intervjuare slappna av och fokusera på pedagogen och våra frågor. Pedagogerna som vi intervjuade verkade lite spända, det kändes nämligen som att de riktade in sig mer på diktafonen än frågorna. När vi utförde intervjuerna uppstod störande inslag som vi uppfattade var distraherande för pedagogerna, vid olika tillfällen kom arbetskollegor in och ville diskutera arbete. Detta tror vi kan vara en faktor som gjorde pedagogerna ofokuserade. De hade svårt att återgå och formulera svar på frågorna. Vi var oroliga att vi inte skulle få några utvecklade svar om vi gav frågorna till pedagogerna samma dag som intervjun skulle äga rum. Vi lämnade därför ut frågor till pedagogerna så att de kunde förbereda sig en vecka innan intervjun. Trots detta var det bara två av fem pedagoger som hade förberett sig innan. Vi fick ändå bra respons från pedagogerna. Hade pedagogerna förberett sig mer tror vi garanterat att vi skulle få in mer empiri. Men risken är dock att vi skulle mista spontana svar vid intervjutillfället om de hade förberett sig innan. Vi upplevde att svaren på intervjufrågorna flöt ihop. I de frågor som vi hade velat få lite mer utvecklade svar på kunde vi ha ställt fler följdfrågor t.ex. varför, hur menar du? När vi gjorde våra observationer gick det väldigt fort. Vi skrev bara nyckelord eftersom vi aldrig skulle hinna med att skriva under tiden när allt pågick. När vi senare transkriberade våra anteckningar fick vi ta hjälp av det vi mindes från observationerna. Ibland önskade vi att vi kunde se händelserna igen. Det kunde vi ha gjort om vi hade filmat barnen. Trots våra upplevelser finner vi att materialet kan användas i vår analys.

(25)

22

4. Analys

Här kommer vi att presentera begreppen delaktighet och inflytande utifrån pedagogernas svar och våra observationer. I analysen kommer vi att besvara våra frågeställningar som handlar om hur pedagoger tänker kring barns inflytande och delaktighet och hur de arbetar praktiskt med frågan i verksamheten. Analysen handlar också om att se hur pedagogernas erfarenheter och våra observationer överrensstämmer med den litteratur vi har presenterat i litteraturgenomgången. Genom våra intervjufrågor har vi valt att belysa hur pedagoger ser på begreppet delaktighet, därefter vill vi undersöka hur pedagogerna arbetar med att få fram barnens delaktighet i verksamheten. Därefter vill vi ta reda på pedagogers upplevelse av barns delaktighet samt pedagogers upplevelse av barns inflytande. Till sist vill vi se vad som är positivt respektive negativt med barns inflytande och delaktighet enligt pedagogerna.

4.1 Hur ser pedagoger på begreppet delaktighet?

Det är fredag eftermiddag och några pojkar går i samlad trupp och frågar pedagogen Marianne om de får gå till lekhallen. Marianne lägger huvudet lätt på sned och frågar pojkarna:

- Klarar ni av att vara där ensamma? - Ja svarade pojkarna.

- Okej men då får ni visa att ni kan vara själva, svarade Marianne.

Pojkarna går iväg och berättar stolt på vägen för en liten flicka som sitter ner på golvet och leker med en barbiedocka.

- Vi får leka själva i lekhallen.

Efter en liten stund öppnar Marianne dörren lite på glänt till lekhallen och kikar på pojkarna. Hon säger inget och stänger dörren igen, detta upprepas några gånger (observation 1/3-2013).

Johannessen och Sandvik förklarar att delaktighet handlar om att pedagogerna behöver bli mindre kontrollerande i deras ledarskap. Författarna menar att pedagogerna ska öppna sitt synsätt och släppa in barns funderingar och kroppsliga uttryck som vuxna kan finna genom lek och andra aktiviteter. Det bör vara ett givande tillfälle för den vuxne och barnen då alla har en möjlighet att synas och höras (Johannessen & Sandvik 2012:42). Kitty från Planeten (14/2-2013) säger:

(26)

23

När barnen lägger märke till att det fattas barn vid samlingen och vilka barn som fattas, är de delaktiga i verksamheten på förskolan.

Pedagogerna på de olika förskolorna har likartade synsätt på delaktighet. Lisa svarade att ansvaret växer med åldern, ju äldre barnen blir desto mer ansvar får de ta. Hon ser på begreppet delaktighet som att barnen är en del i en grupp. Barnen får lyssna på andra och andra får lyssna på dem. Barnen får turas om att ge och ta i gruppen. De får göra saker tillsammans i verksamheten. Lisa säger att begreppet delaktighet handlar om att barnen får välja aktiviteter och om aktiviteterna är styrda eller om de får ha fritt val i aktiviteten. Lisa delar Arnérs uppfattning om delaktighet. Enligt Arnér är delaktighet när någon deltar i en aktivitet som någon annan har bestämt (Arnér 2009:14). Marianne från Solen (1/3-2013) uttrycker sig:

Barnen tar större ansvar när de får vara med och påverka, de blir då delaktiga.

Åberg och Lenz Taguchi menar att pedagoger kan bjuda in barnen vid många tillfällen i förskolans vardag där barnen kan få möjlighet till att uttrycka sina egna åsikter. Barnen måste även lyssna på andras tankar. Pedagoger kan då lyssna lite extra på barnen och ge dem möjligheter att påverka sin vardag. Åberg och Lenz Taguchi menar att delaktighet inte handlar om att välja vad man vill göra utan istället kunna tänka fritt och ge plats åt allas idéer (Åberg & Lenz Taguchi 2009:65).

4.2 Hur ser pedagoger på begreppet inflytande?

På en av förskolorna har barnen en fruktstund på morgonen. Barnen sitter runt olika bord och lyssnar på vad personalen har att säga. Personalen börjar först berätta lite om vad som kommer att ske under veckan som kommer. Därefter frågar pedagogen Lena barnen om de har några förslag på olika aktiviteter de vill utföra efter fruktstunden. Barnen får turas om att svara och träna till att lyssna på varandra. En liten treåring räcker upp handen och pekar ut genom fönstret. Pedagogen Lena tittar ut och ser en boll som ligger på gården. Lena frågar om barnet vill spela boll ute på gården. Barnet nickar och ler (Observation 4/3-2013).

Enligt Arnér är personal flexibel när de lyssnar och utför de aktiviteter som barnen ger förslag på. De vuxna är de som har makten och det är pedagogerna som bestämmer om de vill lyssna

(27)

24

på barnen (Arnér 2009:14). Åberg och Lenz Taguchi menar att samlingar är ett bra sätt att se vilka lärdomar som finns i gruppen men framförallt är det uppmuntrande att barnen tar till sig varandras insikter (Åberg & Lenz Taguchi 2009:79).

Pedagogen Birgitta nämner att inflytande är när barnen kan vara med och förändra innehållet i verksamheten efter önskningar. Detta nämner Arnér som vi tidigare har tagit upp i arbetet. Arnér förklarar att det som barnen visar intresse för i verksamheten och deras behov, ska vara en grund för skolans utformning (Arnér 2003:23). Samma syn har Birgitta när hon tar upp barnens inflytande i verksamheten. Hon förklarar att det är viktigt att pedagoger stannar upp och reflekterar över barns funderingar och behov.

Pedagogen Lisa anser att små barn får bestämma lite och större barn får bestämma lite mer. Ibland är det gruppen som bestämmer och ibland är det pedagogen eller barnet själv som tar beslut. Lisa menar att begreppet inflytande är när barnen själva får vara med och påverka t.ex. välja sång i en sångstund. Kitty som arbetar på småbarnsavdelningen nämner att små barn som inte har språket använder sig av kroppsspråket till hjälp för att uttrycka sig och det är pedagogerna som tolkar språket. Kitty på Planeten (5/3-2013) uttrycker sig så här:

Inflytande och delaktighet går hand i hand. Inflytande för dem är att ens tankar och idéer lyfts fram och tas hänsyn till.

När Kitty förklarar hur hon ser på inflytande kan vi jämföra det med vad Westlund har skrivit i sin avhandling. Westlund förklarar att de barn som inte har sitt talspråk utvecklat, har istället ett kroppsspråk som pedagogerna får anstränga sig för att förstå. Genom att pedagogerna tolkar och ger förslag på möjligheter hjälper de barnen att få inflytande i verksamheten (Westlund 2011:85).

4.3 Pedagogernas arbete för att låta barnen bli delaktiga och få

inflytande i verksamheten

Det var eftermiddag på en av förskolorna och några ur personalen satte sig ner runt ett bord. Pedagogerna skulle ha ett planeringsmöte och fundera ut ett temaarbete som de olika avdelningarna skulle arbeta med tillsammans. De presenterade olika idéer på teman och gav tips till varandra för hur de skulle planera temat efter de åldersinriktade avdelningarna.

(28)

25

Pedagogen Birgitta poängterade att planering tar tid och att det är omöjligt att få med allas önskemål men att de hade barnens önskningar med i planeringarna så gott det gick (Observation 8/3-2013).

Marianne berättar att de ofta utifrån observationer kan se vilka aktiviteter som de uppfattar att barnen är intresserade av. Därefter skaffar de material och på så sätt kan barnen vara mer delaktiga i aktiviteterna. Detta är precis som vi tidigare har nämnt i arbetet när Åberg och Lenz Taguchi tar upp dokumentation. Genom att dokumentera observationerna kan pedagogerna utveckla den pedagogiska verksamheten. Utifrån dokumentation kan pedagoger se hur de ska göra lyssnandet på barnet synligt. Med hjälp av detta sätt att arbeta kan pedagoger lättare skapa en aktivitet där barnen har inflytande. När barnen ser att de är delaktiga, lockar det till att lära sig mer (Åberg och Lenz Taguchi 2005:17). Lisa anser att om barnen får för mycket valmöjlighet kan det skapa ångest och otrygghet. Barnen behöver därför valmöjlighet inom ramar t.ex. att pedagogen bestämmer att barnen ska måla, men barnen får bestämma vad de ska måla. Här nämner Lisa något som Westlund tar upp i sin avhandling om delaktighet och som vi tidigare har nämnt i vårt arbete. Westlund skriver att pedagoger ibland kan styra barnets aktivitet omedvetet. Pedagogerna ger barnen olika alternativ att välja mellan inom ramar. Pedagogerna väljer aktiviteter som förslag men det är barnen som bestämmer vilken aktivitet som ska genomföras (Westlund 2011:90) Ulvlund som vi har nämnt tidigare i arbetet skriver att barn kan bli otrygga om de får bestämma över sin vardag. Barnen behöver ha vägledning av en vuxen (Johannesen och Sandvik 2009:30). Pedagogerna säger att de vuxna lyssnar och fångar in barnens tankar och tar med det i planeringarna. Marianne på avdelning Solen (1/3-2013) uttalar sig: ”Det är jätteviktigt för barnen att de blir sedda och hörda!”.

Marianne berättar vidare att de brukar samla barn och pedagoger för att reflektera över hur veckans aktiviteter har varit. Därefter samlas pedagogerna för att arbeta vidare för att få fram barnens delaktighet. Åberg och Lenz Taguchi tar upp det som Marianne tar upp i sin intervju om vikten av reflektion kring planering av aktiviteter. Författarna menar att pedagoger behöver ta sig tid till att reflektera över gamla och nya idéer tillsammans med barnen. Det är barnen som ska vara i fokus, det är deras förutsättningar, lärande och idéer som fokus ska byggas på när aktiviteterna planeras (Åberg och Lenz Taguchi 2009:24)

(29)

26

4.4 Pedagogers upplevelse av barns delaktighet

Lisa svarar att delaktighet är när barnen själva kan påverka och att de själva har valt aktiviteten. Barnen blir dock otrygga om de får för många valmöjligheter. Det måste finnas en begränsning. Lisa svarade även att barnen förhoppningsvis alltid är delaktiga och att kommunicera på olika sätt är a och o i deras arbete. Lisa får känslan av att barnen är glada, framåt och kreativa, nöjda och utvecklas. Lisa ser detta genom observationer i sammanhang som lek- och matsituationer och att de ställer frågor till barnen. Lisa säger att de filmar barnen med ipad och ser då att barnen är delaktiga med pedagogerna. På en avdelning har de något som kallas för ”Reflektionsdagen” som är en dag i veckan. Där tycker Birgitta att barnen är delaktiga i lärandet och verksamheten och kan reflektera tillsammans med pedagogerna. Lisa anser att barnen ska vara med från början av aktiviteter så barnen ser att det finns jobb bakom och efter en aktivitet. Barnen ska vara med och planera och plocka undan så de inte får allt serverat. Birgitta tycker att barnen är delaktiga och barnens intresse har grund i alla teman. Kitty på avdelningen Planeten (5/3-2013) säger så här:

Jag upplever att barnen är delaktiga när de utför den aktivitet som pedagogen har bestämt t.ex. senast idag så var det tre pojkar på gården som hjälptes åt att sopa upp sand som låg på marken. Ett fjärde barn står och tittar på med händerna på ryggen. För att få pojken delaktig bad jag honom att hålla i sopskyffeln. Pojken tvekade lite innan han fick sopskyffeln i handen. När de andra pojkarna började skyffla upp sanden, såg pojken lite mer road ut. De övriga barnen kunde då sopa upp sanden på skyffeln. I den här situationen upplevde jag att alla barnen blev delaktiga. Som vi tidigare nämnde under rubriken demokrati skriver Sommer att detta exempel visar ett socialt samspel mellan pedagog och barn på ett ömsesidigt sätt som ger barnen möjlighet till delaktighet (Sommer 2005:167).

4.5 Pedagogers upplevelse av barns inflytande

Under en förmiddag leker barnen i olika rum. En pojke och flicka hjälps åt att bygga ett högt torn av kaplastavar, en flicka bäddar ner en docka i en vagn och en pojke sitter och pusslar vid ett bord. Pojken som sitter och pusslar har kommit halvvägs in på sin pusselbricka när han plötsligt puttar bort det och tar ett nytt. Pojken börjar pussla på det nya och gör snart samma sak igen, puttar bort det och går iväg för att ta ett nytt. Då stoppar en pedagog pojken och går

(30)

27

tillbaka till bordet. Pedagogen förklarar att han måste göra klart ett pussel i taget. När han är färdig med det så får han lämna det på hyllan innan han tar ett nytt. Pojken blir lite otålig och tycker inte riktigt om att han måste göra klart de påbörjade men när pedagogen erbjuder att hjälpa honom blir pojken glad och sätter sig vid bordet igen (Observation 14/2-2013).

Varje dag är en lärodag med fasta beslut och planerade aktiviteter. Lena som blivit intervjuad anser att barnen har inflytande under hela dagen. Birgitta berättar att barnen kommer med egna förslag. De vill t.ex. utöva gymnastik i lekhallen istället för att vara ute. Barnen får till en viss grad bestämma om de vill vara ute eller inne men om barnen ska befinna sig på förskolan hela dagen så är det bra med lite luft. Ett annat exempel kan vara att barnen inte vill måla för att de anser att det är lite skrämmande. Barnen får då följa med in i målarrummet och titta på när de andra barnen målar. Plötsligt en dag så vill barnet måla, eller så vill inte barnen följa med in på samlingen och lyssna på en saga. Då får pedagogerna acceptera det. Det kan även gälla gymnastikhallen. Det kan gå några gånger, men sedan brukar barnen vilja vara med på gymnastiken. Lisa menar att barnen får ha inflytande över de aktiviteter de har men det medföljer även ett ansvar som t.ex. att barnen plockar undan efter sig innan de påbörjar en ny lek. Lisa från Stjärnan (13/2-2013) berättar om ett inflytande som utspelade sig i skogen:

Vi hade förberett aktiviteten genom att vi hade lagt ut små låtsas djur i skogen som barnen skulle leta efter. Men barnen ville inte leta efter låtsas djuren. De ville hellre leta efter de små kryp som fanns under stenen. Vi fick ändra vår aktivitet och upptäckte att barnen tyckte det var roligare med riktiga djur. Vi hade satt upp en ram att de skulle vara i skogen och titta efter djur. Men barnen bestämde vilka djur de skulle titta på.

Lisa och hennes kollegor fick hjälp av barnen att förstå vad barnen var intresserade av och det är det Åberg och Lenz Taguchi menar att pedagogen kan få hjälp av barnen att förstå sammanhang på andra sätt än det självklara. Men det handlar mest om att göra barnen delaktiga i aktiviteten. Genom att dokumentera verksamheten och utvärdera ger detta andra vägar till nya kunskaper. Men det är pedagogens ansvar att arbetet blir meningsfullt för barnen (Åberg & Lenz Taguchi 2009:87). Lisa och hennes kollegor fick arbeta utifrån barnens perspektiv och det är det Arnér nämner gällande begreppet barns perspektiv, det är viktigt när en pedagog vill ge barnen möjligheten till inflytande. Det handlar om att låta barnen komma till tals och se sammanhanget utifrån ett barns perspektiv, varför barn resonerar och ser vissa saker på ett visst sätt (Åberg & Lenz Taguchi 2009:24:29).

(31)

28

4.6 Positivt respektive negativt med inflytande och delaktighet

Det är fredag eftermiddag och barnen har varit ute hela förmiddagen. Det är inte så många barn kvar på avdelningen. Några pojkar börjar jaga varandra från rum till rum. Pedagogen ser att barnen blir mer och mer uppspelta. Hon höjer rösten och ropar: är det några barn som vill ha disco i lekhallen? Alla barn utropar ett jublande ja, inklusive pojkarna som nyss har jagat varandra (Observation 15/2-2013). Westlund förklarar att barnen har för det mesta en stor del av dagen att leka själv. Det är i den egna leken som barnen har störst intresse av att öva inflytande. Men även barnens naturliga val av lekar ska vara medvetna val enligt pedagogernas målsättning. För att göra barnen medvetna om vad de väljer att göra är att föreslå en valsituation i stället för att låta barnen leka spontant (Westlund 2011:94). Westlund nämner i sin avhandling om pedagogers styrning i följande citat:

I pedagogens styrning finns dels den subtila styrning som sker genom det sätt som pedagoger uppmuntrar en viss av lek eller ställer frågor till barnen om vad de vill göra dels genom form av en lärarkontroll där barnen ges begränsade möjligheter att påverka utformning och innehåll i förskolans aktiviteter (Westlund, 2011:16).

Marianne anser att för barnens egen säkerhets skull har de regler så att barnen inte ska utsättas för någon eventuell fara. Utöver det har barnen ganska stort inflytande över sin vardag. Lena säger att barnen har lite begränsningar eftersom de måste anpassa sig efter rutiner på förskolan som t.ex. mat och sova eller byta avdelning morgon och eftermiddag. Mitt inne i en lek kan det hända att barnen inte vill avbryta sin pågående lek för att gå och äta, men vissa rutiner går inte att rubba. Birgitta anser att barnen ibland tror att de kan ha inflytande överallt men barnen har inte alltid möjlighet till det. På förskolan har de sina lokaler och sina ramverk. Birgitta från Månen (27/2-2013) ger exemplet:

Ibland frågar barnen om de får gå och bada men då får de ett ärligt svar att det inte finns resurs till det, att det finns många barn och barnen måste dela på de fröknar som finns på förskolan. Detta problem tar Westlund upp i sin avhandling, det vill säga att personalen upplever krav på sig som gör att de inte alltid kan låta barnen få det inflytande som de egentligen tycker barnen har rätt till. Det kan vara krav från kollegor eller bristande personalresurs. Ett exempel som Westlund tar upp är hur personalen gärna vill att alla barn ska gå och kissa innan de går ut.

(32)

29

Anledningen till detta är att de inte kan lämna femton barn ute ensamma, för att gå och kissa med ett barn (Westlund 2011:24).

Birgitta förklarar att något som är positivt är att om man lär sig att välja som barn, så lär man sig att acceptera varandra som vuxna. Barnen blir argumenterande och kreativa som vuxna, de lär sig empati och demokrati. Birgitta från Månen (27/2-2013) ger exemplet:

Barnen lär sig förhandla, föra varandras talan, att säga nej, vi vill göra den här aktiviteten, Vi, alla dessa fem barnen vill gå till lekhallen, kan vi det?

Det som Birgitta nämner är det som står i läroplanen och som vi har nämnt tidigare i arbetet nämligen att barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98, rev 2010:11).

Jag ser begreppen som överhängande positiva menar Kitty. Hon menar att det hela är en balansgång och barnen ska endast ta ställning till det de är kapabla till. Kitty nämner att föräldragruppen också har med inflytandet att göra. Inflytande kan man ha men de är inte med och bestämmer och det tror pedagogen skapar vissa konflikter. Man kanske som förälder tror att man kan bestämma, och kan på så sätt ha inflytande genom att tycka saker som är positiva för barnen. Vissa grejor kan man få igenom men det är en omöjlighet att alla bestämmer.

(33)

30

5. Sammanfattning och slutdiskussion

5.1 Sammanfattning och slutdiskussion

Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka och analysera hur några pedagoger funderar kring begreppen barns inflytande och delaktighet i förskolan samt hur de arbetar med att praktiskt ge barnen inflytande och delaktighet. Vi ville även undersöka vad som uppfattas som positivt respektive negativt med delaktighet och inflytande och hur de förhåller sig till styrdokumentens instruktioner och etablerad forskning i frågan. Vi har kommit fram till att de intervjuade har en liknande syn på vad delaktighet och inflytande är och att det handlar om gemenskap, något som man utför tillsammans med andra. Demokrati är ett begrepp som några pedagoger anser passar in i inflytande och delaktighet. Andra pedagoger svarar att delaktighet är att barnen bör lyssna på varandra och ta ansvar. När barnen lägger märke till att det fattas barn vid samlingen och vilka barn som fattas, visar de att de tar ansvar i verksamheten på förskolan. Kitty menar att de närvarande barnen då är delaktiga i verksamheten på förskolan. När barnen själva valt och påverkat aktiviteter upplever en pedagog att barnen har delaktighet. Delaktigheten syns när barnen och pedagogen kommunicerar och när barnen är delaktiga med andra barn i olika sammanhang t.ex. lek och matsituationer.

En del pedagoger anser att begreppet inflytande är när barnen får vara med och bestämma över verksamhetens planering. Inflytande är således enligt pedagogerna när barnen får vara med och påverka olika beslut som tas, t.ex. om barnen ska vara ute eller inne eller vilken sång barnen ska sjunga. När barnen kommer med egna förslag upplever några pedagoger att barnen har inflytande. Barnen kan föreslå andra aktiviteter än de som redan är planerade. Vissa aktiviteter tycker några barn mindre om att utföra, då kan barnen ha möjlighet att välja ett annat alternativ. Det medför oftast ett ansvar från barnens håll som är att plocka undan efter sig.

Rutiner är dock något som de olika avdelningarna har gemensamt men hur de reflekterar inför planeringen kan vara olika. Några avdelningar sitter ner och reflekterar över planeringar och olika idéer tillsammans med barnen. När barnen är med visar barnen att de är intresserade av verksamhetens planering enligt en pedagog. Däremot träffas några pedagoger när det inte är

(34)

31

barn i närheten, de diskuterar sina egna reflektioner samt utgår från insamlat material från barnen.

Genom observationer kan pedagogerna få bra information om vad barnen är intresserade av och utgår därifrån när de skaffar material till barnens aktiviteter. En del pedagoger tycker att för mycket val skapar ångest och otrygghet. Några pedagoger anser att delaktighet och inflytande fungerar mindre bra, eftersom de emellanåt har bristande resurser t.ex. för att det är för få pedagoger och kan då inte utföra de aktiviteter som de planerat gemensamt med barnen. Samtidigt säger de att de arbetar flitigt med delaktighet och inflytande.

Vi har märkt att deras syn på delaktighet och inflytande emellanåt inte överensstämmer i praktiken. När vi har jämfört deras svar från intervjuer med den litteratur vi har läst, kan vi se att innebörden i begreppen skiljer sig åt mellan pedagoger och litteratur. Några pedagoger förklarar att de utgår från det de observerar, det vill säga barnens intresse när de formar planeringarna. De menar att de pratar med barnen och noterar deras tankar och behov. Därefter utvärderar de detta vid ett senare tillfälle med kollegor. Reflektion och utvärdering kan prioriteras mer, men vi förstår att personalen får ta dagen som den kommer när deras planering inte fungerar i praktiken på grund av personal och tidsbrist. Utifrån pedagogernas svar på frågorna tycker vi inte att vi har fått en tydlig bild på vad pedagogerna anser skillnad delaktighet och inflytande innebär. De lägger märke till barnen och deras idéer men det fullföljs inte alltid, men vi uppfattar att de försöker arbeta utifrån de förutsättningar de har. De viktiga är anser vi att pedagogerna ser alla barn och uppmärksammar deras idéer.

5.2 Undersökningens trovärdighet, yrkesrelevans och idéer om

fortsatt forskning

Vi upplever att undersökningen är tillförlitlig eftersom det är pedagogernas egna ord som har gjort att vi har fått fram svar på vår undersökning. Eftersom våra frågeformuleringar under intervjuerna var likartade fick vi inga varierande svar vilket innebar att informationen vi fick var ganska tunn. Vi anser ändå att svaren är tillförlitliga eftersom alla hade gemensam syn på

(35)

32

frågorna. Vi känner att detta ämne är relevant för vårt kommande läraryrke eftersom detta belyses i läroplanen samt existerar dagligen i verksamheten och i övriga samhället.

En fortsättning på vårt arbete skulle kunna vara att undersöka hur barn ser på delaktighet och inflytande. Det hade varit enormt roligt att höra deras version. Det skulle även vara spännande att se om barnen har olika åsikter sinsemellan ur ett genusperspektiv. När undersökningen hade varit komplett hade det varit roligt att redovisa resultatet för pedagogerna, som arbetar med barnen i vanliga fall och eventuellt fått respons

(36)

33

6. Referenslista

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: En fråga om demokrati.1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Johannesen, Nina och Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Lärarboken: 2010/2011 : [läroplaner, skollagen, policydokument]. (2009). Stockholm: Lärarnas riksförbund (LR)

Läroplan för förskolan 1998,reviderad 2010 (Lpfö 98 rev. 2010) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: < http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (Hämtad 2014-01-17)

Nilsson, Jessika (2013) Barns delaktighet och inflytande I: Förskolelivet - Allt om förskolan.

Tillgänglig: <http://www.forskolelivet.se/barn/barns-delaktighet-och-inflytande >(Hämtad:

2014-01-17)

Patel, Runa och Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid och Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

(37)

34

Skollagen 2010:800. Tillgänglig:

<http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K4 >(Hämtad 2014-01-17)

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa

Vetenskapsrådet (u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

<http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf >(Hämtad 2014-01-17)

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: En demokratididaktisk studie. Malmö högskola: Lärarutbildningen

Winter, Jenny (1992). Problemformulering, undersökning och rapport. 3., [utök.] uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Åberg, Ann och Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

(38)

35

7. Bilaga för observation

Hej alla föräldrar!

Våra namn är Helena och Frida. Vi vill göra en undersökning på er förskola.

Under några tillfällen som vi är här har vi planerat att observera era barn. När vi

har observerat barnen kommer vi att skriva om dem i ett forskningssyfte. Det vi

kommer skriva om är hur mycket delaktighet och inflytande barnen har i

verksamheten. Alla personliga uppgifter om era barn och pedagoger kommer att

behandlas konfidentiellt.

Detta kommer att bli vårt examensarbete. Det vi

kommer att skriva är t.ex. :-I en förskola i södra Sverige finns elva femåringar.

Fem pojkar och sex flickor.

Detta kommer senare att publiceras på internet.

Inga fotografier eller filmer kommer att förekomma.

Om ni har invändningar mot detta vill vi gärna att ni hör av er till oss.

Vi kommer att befinna oss på förskolan till och med vecka 10.

Tack för er medverkan

References

Related documents

Utifrån andra kategorin och forskningsfrågan visar resultatet att förskollärare ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet genom att vara närvarande pedagog, se till

representerades av en och samma nod. Under intervjuerna och observationerna framkom tydligt att jag under skapandeprocessen inte tagit hänsyn till de olika sätt människor

Många frågor och tankar från ett samtal har då visat sig vara något en person vill återkomma till, kanske för att berätta om en ny idé eller för att om- värdera ett

De ungdomar som det gått bra för och som vid uppföljningen var fria från cannabismissbruk, var de som vid inskrivningen haft ett mindre tungt missbruk och en

Sverige var ännu vid sekelskiftet ett fattigt och grått land, och även om dåtidens arbetare ej kunde förunnas nutidens förmåner och rättigheter, byggde de

Man hade trott att det skulle bli motståndarna till medlemskap i EEC, som skulle bilda regering för att förhandla med Bryssel om ett handelsavtal.. Intresset

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen

Teoretiskt tycker sig Johan Lönn- roth ha mandat också över dnnu inte infångade