• No results found

Tekniska förutsättningar för att balansera arbete och privatliv - Med fokus på IT-baserat mobilt arbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tekniska förutsättningar för att balansera arbete och privatliv - Med fokus på IT-baserat mobilt arbete"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tekniska förutsättningar för att balansera

arbete och privatliv

Med fokus på IT-baserat mobilt arbete

Technical possibilities for balancing work

and private life

Focusing on IT-based mobile work

   

Kandidatuppsats    

   

Emilia Svefelt

Erika Carlsson

Huvudområde: Informatik Nivå: Kandidatnivå Omfattning: 13 hp Termin: VT 2019

(2)

Tekniska förutsättningar för att balansera arbete och privatliv

Kandidatuppsats

Svefelt, Emilia, It och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige Carlsson, Erika, It och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige

 

Sammanfattning  

Mobil teknik har medverkat till ett flexibelt arbete i både tid och rum då många yrkesverksamma personer kan utföra arbete när och var som helst. Detta har öppnat upp för ett allt mer gränslöst arbete, vilket innebär att tid och plats som tidigare varit till för privatliv numera inkräktas av arbetslivet. Det flexibla arbetet har även format ett IT-baserat mobilt arbete, då yrkesgrupper med hjälp av IT-baserade verktyg kan arbeta oberoende av tid och plats. Ekonomer är en av de yrkesgrupper som har börjat använda mer digitala arbetsverktyg i sitt arbete och utgör därmed en intressant målgrupp att studera. Eftersom många ekonomer numera är beroende av digital teknik i arbetet kan det bli svårt att avstå från att använda det. Frågan är då hur den mobila teknikens funktioner kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien syftar först till att genom en litteraturstudie undersöka vilka mobila funktioner som finns för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Därefter har en enkätundersökning genomförts för att studera i vilken utsträckning dessa mobila funktioner används. Resultatet av undersökningen visade att användningen av mobila funktioner skiljer sig åt beroende på funktion, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att respondenterna använder de mobila funktionerna för gränssättning i varierande grad.

 

Nyckelord  

Gränslöst arbete, Gränshantering, Flexibelt arbete, Mobil teknik, Mobila funktioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(3)

Abstract  

Mobile technology has made a big contribution to the so called flexible work in both time and place, as many professionals can perform work at anytime and in whatever place. Because of this, boundaries between work and private life have become increasingly blurred, a so called boundless working life. These limitlessness and flexible working hours have opened up for IT-based mobile work, which refers to professional groups who can work with IT-IT-based tools regardless of time and place. One occupational group that has become progressively dependent of its IT-based tools is economists, which makes it an interesting group to target for our study. When being dependent of digital worktools, one obvious consequence is that it becomes difficult to refrain from using it. The question then is, how mobile functions can be used to enable boundaries between work and life. Through a literature study, the study first aims to investigate which mobile functions are available to set boundaries between work and private life. The study then aims to investigate to which extend mobile functions are used to enable control of the boundaries. This will be supplemented by a questionnaire study directed toward economists. The result of the questionnaire study showed a different range of use of the mobile functions. Some were more popular than others, which leads to the conclusion that the respondents use mobile functions to varying degrees.

Keywords  

Work-life balance, Boundary management, Flexible work, Mobile technology, Device separation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(4)

Förord  

Vi vill inleda med att tacka vår handledare Jean-Charles Languilaire för mycket bra vägledning genom hela arbetet. Tack för att du gett oss bra feedback som har fört vårt arbete framåt och lett till att vi kunnat slutföra studien.

Vi vill även rikta ett stort tack till de respondenter som tagit sig tid att delta i vår enkätundersökning, utan er hade vi inte kunnat slutföra vår uppsats som vi från arbetets början önskat att göra. Respondenterna har visat ett stor engagemang och varit positiva till vår studie, vilket har varit ett stort stöd för oss.

Avslutningsvis riktar vi även en stor tacksamhet till vår klasskamrat Philip Eldh som hjälpt och stöttat oss i användningen av SPSS.

Emilia Svefelt & Erika Carlsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(5)

Innehållsförteckning  

1. Inledning 1

1.1 Det gränslösa arbetet utifrån olika arbetsförhållanden 1

1.2 Rollen av IT i det gränslösa arbetet 4

1.3 Problemformulering och syfte 5

1.4 Avgränsningar 8

2. Teori 9

2.1 Gränsteori 9

2.2 Work-Life Balance 10

2.3 Person-Environment Fit Theory 11

2.4 Spillover teorin 11

2.5 Strengths of boundaries 12

2.6 Teknik som resurs för gränslöst arbete 12

2.7 Mobila funktioner 13

2.7.1 Notifikationer 14

2.7.2 Autosvar 14

2.7.3 Mobil växel 15

2.7.4 Avvisa samtal med meddelande 16

2.7.5 Olika applikationer för arbetsmail och personlig mail 16

2.7.6 Digital kalender 17

3. Metod 18

3.1 En kvantitativ deduktiv studie 18

3.2 Litteraturstudie och källkritik 19

3.3 Val av enkät som insamlingsteknik 20

3.3.1 Utveckling av enkät 20

3.3.2 Kvantitativ analys av enkät 21

3.3.3 Urval av respondenter och spridning av enkät 22

3.3.4 Presentation av respondenter 24

3.4 Etiska aspekter 25

3.5 Studiens kvalité 25

4. Resultat 27

4.1 Relationen mellan arbetstagare och mobil teknik 27

4.2 Mobila funktioner 28

4.3 Relationen mellan arbetsliv och privatliv 31

(6)

5. Analys 34

5.1 Analys av relationen mellan arbetstagare och mobil teknik 34

5.2 Analys av mobila funktioner 36

5.3 Analys av relationen mellan arbetsliv och privatliv 41 5.4 Analys av relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare 43

6. Diskussion 45

7. Slutsats 47

7.1 Förslag till vidare forskning 48

Referenser 49 Bilaga - Enkät  

 

 

 

 

                                           

(7)

1.  Inledning    

I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund av det gränslösa arbetet utifrån olika arbetsförhållanden samt IT:ns roll i det gränslösa arbetet. Sedan följer en problemformulering kring den mobila teknikens funktionalitet i anknytning till det gränslösa arbetet som ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med avgränsningar som gjorts av studien.

1.1  Det  gränslösa  arbetet  utifrån  olika  arbetsförhållanden  

Under 1950-talet började det talas om ett förändrat arbetsliv som i mångt och mycket berott på informations- och kommunikationsteknikens framväxt (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006). Det som tidigare har definierats som traditionellt arbete med bestämda arbetstider och reglerade arbetsplatser har numera ersatts av mer fria arbetsformer med möjlighet att arbeta oberoende av tid och plats (Allvin, et al., 2006). Det innebär att reglerandet av arbetet överlämnats till individen för att själv planera, strukturera och ansvara för sitt arbete (Allvin, et al., 2006). Enligt Allvin et al. (2006) är arbetstagaren därmed tvungen att själv bestämma när och var arbetet ska utföras. De förklarar vidare att detta ofta leder till att arbetstagaren arbetar under sitt privatliv, vilket är den tid och plats som egentligen är avsedd för att umgås med familj och vänner. Ju mer frihet arbetstagaren har, desto otydligare blir också arbetets avgränsning gentemot det privata livet (Allvin, et al., 2006). Allvin et al. (2006) menar att friheten som arbetstagaren har kan leda till att arbete och privatliv flyter ihop. När gränsen mellan arbete och privatliv är otydlig talar Allvin et al. (2006) om ett gränslöst arbete. De förklarar att ett gränslöst arbete uppstår genom att arbete frigörs från rums- och tidsmässiga begränsningar, vilket bidrar till att gränsen mellan arbete och privatliv luckras upp och det blir allt svårare att skilja dessa åt.

Enligt Edwards och Rothbard (2000, refererad i Languilaire, 2009) kan gränslösheten som uppstår mellan arbete och privatliv bero på hur olika livsdomäner förhåller sig till varandra. Edwards och Rothbard (2000) förklarar att arbete och privatliv är två separata domäner där relationen mellan kan skilja sig åt på olika sätt. De olika typerna av relationer som kan förekomma mellan arbetsdomänen och den privata domänen har Edwards och Rothbard (2000, refererad i Languilaire, 2009) delat upp i olika kategorier. En av dessa är spillover, vilket är en teori som ges av Edwards och Rothbard (2000, beskriven i Languilaire, 2009) som visar hur arbetsdomänen kan tränga sig in i privatlivets domän. Enligt Clark (2000, refererad i Languilaire, 2009) och Nam (2013) kan gränsen som skiljer arbete och privatliv åt variera i styrka beroende på hur individens livsdomäner står i relation till varandra. Clark (2000) förklarar vidare att gränsens styrka kännetecknas av permeabilitet och flexibilitet. När individen låter en domän tränga sig in i en annan domän är gränsen i hög grad permeabel, vilket medför en minskad kontroll över gränsen för individen (Clark, 2000, refererad i Languilaire, 2009). Om en individ istället kan möta krav från en annan domän och inte låta sig påverkas av den andra domänen är gränsen mer flexibel, då konflikten mellan arbete och privatliv minskas. Enligt Nam (2013) är privatlivets domän i många avseenden mer permeabel än arbetsdomänen,

(8)

då individen ofta låter arbete inkräkta på privatlivets domän. För att förhindra att en konflikt mellan domänerna uppstår, påstår Greenhaus, Collins och Shaw (2003, refererad i Languilaire, 2009) att individen måste skapa en balans mellan arbete och privatliv. Balansen förutsätter inte att individen måste vara lika engagerad i sin arbetsdomän som i sin privata domän, utan balansen betonas enligt Grzywacz och Carlson (2007, refererad i Languilaire, 2009) som subjektiv, då individen utgår från egna kriterier för att uppfylla sin tillfredsställelse i båda domänerna. Det behöver därför inte vara negativt för individen att spenderar mer tid i en domän än i en annan, utan balansen mellan domänerna beror på den individuella situationen.

Som tidigare nämnt har sättet att arbeta framförallt förändrats på grund av kommunikationsteknikens integration i arbetslivet (Allvin, et al., 2006). Det gränslösa arbetet förekom redan innan tekniken var i framkant, men Allvin et al. (2006) påstår att gränslösheten ökat i samband med den digitala utvecklingen. De menar att det först var när datorerna blev tillräckligt små, snabba och billiga som gränslösheten bredde ut sig. Vidare förklarar Allvin et al. (2006) att arbetstagaren med hjälp av dator, mobiltelefon och Internetuppkoppling lättare kan bära med sig arbetet hem istället för att vara bunden till en specifik tid och plats för att utföra arbete. Digitaliseringen som har medverkat till att arbetstagaren i allt större utsträckning kan utföra arbete när och var som helst, har också bidragit till en större flexibilitet i arbetet (Gillberg, 2018., a; SOU 2017:24). Enligt Clark (2000, refererad i Languilaire, 2009) innebär flexibilitet i vilken utsträckning gränser kan expandera eller kontrahera, beroende på krav från olika domäner. I en framtagen rapport av Arbetsmiljöverket presenteras en forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv där bland annat flexibilitet tas upp (Gillberg, 2018., b). Gillberg (2018., b) talar i forskarantologin om flexibilitet i ett allt mer digitaliserat arbete. Hon förklarar vidare att flexibilitet i arbetslivet kan framställas som tids- och rumsoberoende arbete, vilket kan delas upp i två olika kategorier; 1) flexibilitet utifrån verksamhetens behov, och 2) flexibilitet där arbetstagaren själv ges möjlighet att påverka sina arbetstider och sin arbetsplats.

Reilly (2010) talar för att flexibilitet är ett komplext begrepp som används i ett antal olika kontexter, bland annat ur arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv. Som Reilly (2010) påpekar förklarar också Gillberg (2018., b) att konsekvenserna av det flexibla arbetet varken är enkla eller uppenbara att förstå eftersom det kan skilja sig åt beroende på vems perspektiv det utgår från. Vidare berättar Reilly (2010) att arbetsgivaren kan motiveras av krav på flexibelt arbete utifrån organisatoriska bestämmelser samt strävan efter bättre arbetsförhållanden och nya sätt att sammanföra arbetskraft med goda arbetsresultat. Med andra ord menar Reilly (2010) att flexibilitet, ur arbetsgivarens perspektiv, kan ses som en strategi för att öka organisationens produktivitet samtidigt som det kan underlätta och främja arbetstagarens arbetsförhållanden och välmående. Ur arbetstagarens perspektiv kan det flexibla arbetet istället ses som en möjlighet att själv kunna styra över sina arbetstider och sin arbetsplats (Reilly, 2010). Till följd av både arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv påstår dock Gillberg (2018., b) att flexibilitet ofta bidrar till en minskad kontroll över arbetssituationen. När arbetstider och arbetsplats blir obestämda kan arbetsgivaren förlora kontrollen över kommunikationen med arbetstagaren samt över arbetstagarens arbetsengagemang (Gillberg, 2018., b). Samtidigt förklarar Gillberg (2018., b) att det flexibla arbetssättet kan bidra till att

(9)

arbetstagarens arbetsrelaterade ärenden tränger sig in i privatlivets domän, vilket skapar en minskad kontroll för när och var arbete ska utföras.

För att förhindra att arbete tränger sig in i privatlivet, ger flexibilitet arbetstagaren friheten att hantera gränsen mellan arbete och privatliv utifrån två olika strategier; segmentering och integrering (Aronsson, Kecklund & Mellner, 2012; Gillberg, 2018., a; Nippert-Eng, 1996, refererad i Languilaire, 2009). Enligt Aronsson, Kecklund och Mellner (2012) dominerade segmenteringsstrategin under industrisamhället, då arbete var mer bundet till en fysisk plats och bestämda arbetstider. Arbete och privatliv betraktades då som två separata sfärer där gränsen emellan var tydlig, både på grund av fysisk avskildhet men även mentala och sociala gränsdragningar (Aronsson, Kecklund & Mellner, 2012). I takt med ett mer digitaliserat samhälle tog integreringsstrategin över, då individen med hjälp av digitala arbetsverktyg kunde utföra arbete utan att vara bunden till en specifik tid och plats (Aronsson, Kecklund & Mellner, 2012; Valcour & Hunter, 2010, refererad i Languilaire, 2011). De hävdar att vi än idag lever i ett mer integrerat samhälle på grund av den digitala tekniken, där gränsen mellan arbete och privatliv är mindre tydlig.

Huruvida arbetstagaren vill separera eller integrera sitt arbete och privatliv beror dels på personliga preferenser (Bird, Cecchinato & Cox, 2015; Languilaire, 2011; Nam, 2013). Bird, Cecchinato och Cox (2015) samt Kossek et al. (2005, refererad i Languilaire 2011) berättar att personliga preferenser kan sägas utgöra det behov som arbetstagaren har i valet att antingen segmentera eller integrera arbete och privatliv. Det kan exempelvis innebära att en arbetstagare känner ett behov av att svara på arbetsrelaterade mail utanför arbetstid och arbetsplats, medan andra känner ett behov av att ha strikta gränser för när och var de ska vara tillgängliga (Bird, Cecchinato & Cox, 2015). I vilken utsträckning arbetstagaren känner ett behov av att sätta gränser mellan arbete och privatliv beror alltså på olika preferenser. Allt eftersom samhället blivit mer digitaliserat har det också blivit allt svårare att separera på arbete och privatliv, vilket bidrar till att flera arbetstagare känner ett ökat behov av att kunna sätta gränser mellan arbete och privatliv (Nam, 2013).

Utöver personliga preferenser kan gränsen mellan arbete och privatliv även hanteras utifrån krav från arbetsgivare (Bird, Cecchinato & Cox, 2015). Enligt Bird, Cecchinato och Cox (2015) kan arbetsgivaren ställa krav på flexibelt arbete i fråga om digital tillgänglighet. Caplan, Edwards och Van Harrison (1998) förklarar att om arbetsgivarens krav på flexibelt arbete stämmer överens med arbetstagarens personliga preferenser om att uppnå en hög grad av integration mellan arbete och privatliv, ökar chanserna för en produktiv verksamhet och ett välmående för arbetstagaren. Men om arbetstagaren känner ett behov av att segmentera arbete och privatliv, medan arbetsgivaren ställer krav på flexibilitet kan det uppstå problem för båda parter (Caplan, Edwards & Van Harrison, 1998). Aronsson (2018) talar i forskarantologin om en “always-on”-norm, där arbetstagaren förväntas vara konstant uppkopplad utanför ordinarie arbetstid och arbetsplats. Detta resulterar ofta i att arbetstagaren tillämpar en integreringsstrategi, trots att det finns ett behov av segmentering (Aronsson, 2018). Caplan, Edwards och Van Harrison (1998) samt Bird, Cecchinato och Cox (2015) förklarar då att det kan uppstå konsekvenser som medför stress för arbetstagaren, vilket i slutändan kan bidra till

(10)

en mindre effektiv produktion för arbetsgivaren. Gillberg (2018., b) berättar i Arbetsmiljöverkets forskarantologi att arbetstagaren som arbetar mer integrerat sägs ha mer arbete än vad som egentligen ska hinnas med, eftersom de arbetar under flexibla arbetsförhållanden och ofta upplever att de inte gör ett tillräckligt bra jobb. Den konstanta uppkopplingen kan för många arbetstagare därför leda till en negativ påverkan, beroende på att krav från arbetsgivaren inte står i proportion till arbetstagarens behov (Gillberg, 2018., b).  

1.2  Rollen  av  IT  i  det  gränslösa  arbetet    

Den digitala tekniken och ständiga uppkopplingen har bidragit till att det gränslösa arbetet fått en större spridning i arbetslivet, vilket har lett till förändringar i den digitala arbetsmiljön. Gillberg (2018., b) berättar att digitaliseringen medverkat till att arbetstagaren inte behöver vara tillgängliga i en fysisk miljö eller under bestämda tider i lika stor utsträckning som tidigare. Den digitala utvecklingen har därmed öppnat upp för helt nya sätt att organisera verksamheter och olika arbetsprocesser, vilket har påverkat arbetstagarens arbetsmiljö (Gillberg, 2018., b). Tack vare att tekniken bidragit till ett allt mer flexibelt arbete ställs det också högre krav på att arbetstagaren ska vara tillgänglig, då flera arbetsgivare driver verksamheter under större delen av dygnets antal timmar (Gillberg, 2018., b). När digitaliseringen tänjer på regleringen av tids- och rumsmässiga gränser blir det allt svårare för arbetstagaren att tillämpa en gränssättning mellan arbetets och privatlivets domän (Gillberg, 2018., b).

Den digitala tekniken har medverkat till att arbetssättet förändrats inom många verksamheter (Gulliksen et al., 2015; Ljungberg, 2018). Ljungberg (2018) nämner i Arbetsmiljöverkets forskarantologi att digitaliseringen skapat såväl möjligheter som utmaningar för hur verksamheter bedriver sitt arbete. Den digitala tillgängligheten bidrar till en stor möjlighet för verksamheter att bedriva arbete när och var som helst, men det bidrar också till en minskad kontroll över arbetsmiljön för arbetstagaren (Ljungberg, 2018). Arbetsgivaren sätter ofta riktlinjer för när och var arbete ska utföras i syfte att ta kontroll över teknikanvändningen hos anställda (Ljungberg, 2018). När arbetsgivaren ställer krav på den digitala tillgängligheten, kan det bli problematiskt för arbetstagaren då självkontrollen över teknikanvändningen ofta minskar (Aronsson, Kecklund & Mellner, 2012; Ljungberg, 2018). Om arbetstagaren förlorar kontrollen över tekniken kan gränsen mellan arbete och privatliv påverkas (Aronsson, Kecklund & Mellner, 2012). Det kan exempelvis inträffa när arbetstagaren upplever krav från arbetsgivaren att vara tillgänglig för att svara på mail sena kvällar eller under helger. Aronsson, Kecklund och Mellner (2012) beskriver att arbetstagaren därmed får ett större ansvar att dra en egen gräns för att inte låta arbete och privatliv flyta ihop.

För att kunna separera på arbete och privatliv nämner Cox, Fleck och Robison (2015) samt Nam (2013) att arbetstagaren kan använda den mobila teknikens funktionalitet för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Då många yrkesverksamma personer är beroende av digital teknik i arbetet, blir det svårt att bortse från att använda det (Cox, Fleck & Robison, 2015). Problemet i ett allt mer digitaliserat arbete är att arbetstagaren inte använder eller inte är medveten om att det finns mobila funktioner som kan stödja en gränssättning mellan arbete och

(11)

privatliv. Den mobila tekniken har vuxit fram i samband med utvecklingen av digitala arbetsmiljöer med tillgång till mobila enheter som bärbara datorer, mobiltelefoner och läsplattor (Aronsson, 2018; Gulliksen et al., 2015). Med hjälp av mobil teknik kan arbetstagaren få tillgång till samma arbetsmiljö oavsett tid och plats. Cox, Fleck och Robison (2015) samt Nam (2013) förklarar att mobila funktioner som stödjer en gränssättning omfattar sådana som används för att avsätta en viss tid eller plats för antingen arbete eller privatliv i syfte att skilja dessa åt. Ett exempel på en sådan funktion är inaktivering av notifikationer som kan användas för att inte bli störd av inkommande mail utanför arbetstid- och plats (Bird, Cecchinato & Cox, 2015). Bird, Cecchinato och Cox (2015) rekommenderar att arbetstagaren använder mobila funktioner för att själv kunna bestämma när och var de ska vara tillgängliga. Detta skulle stödja en gränssättning och skapa en större kontroll för arbetstagarens teknikanvändningen i arbetet.

Dock framhåller Kossek (2016) vikten av att ta kontroll över tekniken, då användningen av mobil teknik kan framkalla ett så kallat tekniskt beroende. Det innebär att individen ständigt är ansluten till en mobil enhet, vilket kan leda till att kontrollen över tekniken förloras (Kossek, 2016). Kossek (2016) påpekar därför att det är viktigt att arbetstagaren lär sig använda den mobila teknikens funktionalitet för att hantera den gränslöshet som kan uppstå i den digitala arbetsmiljön, utan att framkalla ett tekniskt beroende.

Sammanfattningsvis har vi nämnt ett flertal olika teorier och tidigare forskning kring samspelet mellan arbetsliv och privatliv. Vi kan därmed konstatera att det finns en tydlig koppling mellan förändrade arbetsförhållanden och digitaliseringens utveckling som till viss del har studerats, men där det fortfarande finns en hel del kvar att forska kring (Kossek, 2016; Aronsson, 2018). Detta leder till vår problemformulering och syfte för denna studie.

1.3  Problemformulering  och  syfte  

Studiens problemformulering grundar sig i en brist på ett tekniskt perspektiv i forskningen kring det gränslösa arbetet (Bird, Cecchinato & Cox, 2015; Cox, Fleck & Robison, 2015). Enligt Aronsson (2018) och Gulliksen et al. (2015) är det framförallt studier inom arbetsvetenskaplig forskning som uppmärksammat det gränslösa arbetet samt vilka strategier och på vilket sätt det kan hanteras utifrån främst kognitiva aspekter. Detta inkluderar ofta allmänna råd som kan innebära att arbetstagaren stänger av arbetsmobilen under privatlivet för att skapa arbetsfria utrymmen (Aronsson, 2018; Gulliksen, et al., 2015). Enligt Bird, Cecchinato och Cox (2015) samt Cox, Fleck och Robison (2015) har det gränslösa arbetet inte studerats ur ett tekniskt perspektiv i lika stor utsträckning. De berättar att det fåtal studier som tagit hänsyn till det tekniska perspektivet fokuserat på att studera vilken typ av teknisk funktionalitet som människor kan använda sig av för att sätta gränser. Men Bird, Cecchinato och Cox (2015) samt Cox, Fleck och Robison (2015) hävdar att det finns en brist på kunskap i vilken utsträckning mobila funktioner används i praktiken, i syfte att skapa en balans mellan arbete och privatliv. De nämner även att det finns en begränsad forskning kring hur effektiva de mobila funktionerna är för att ge människor möjlighet att hantera det gränslösa arbetet på ett individanpassat sätt.

(12)

Problemet grundar sig i att arbetshälsa och välbefinnande sällan behandlas i anknytning till den mobila teknikens funktionalitet (Adams, Claes, Kuutila & Mäntylä, 2017). Genom att använda mobila funktioner för att sätta gränser mellan arbete och privatliv kan arbete effektiviseras och dubbelarbete förhindras, vilket i sin tur kan spara tid och reducera arbetstimmar för arbetstagaren (Davis & Francis, 2016; SOU 2017:24).  

 

De yrkesverksamma personer som främst berörs av gränslöst arbete är de som utför IT-baserat mobilt arbete (Aronsson, 2018; SOU 2017:24). Enligt SOU 2017:24 avser IT-baserat mobilt arbete användningen av IT-baserade verktyg som tillåter arbetstagaren att ha åtkomst till arbetsgivarens intranät när och var som helst. IT-baserat mobilt arbete gör det därmed möjligt för arbetstagaren att själv reglera sin arbetstid med möjlighet att kunna ta med sig jobbet vart de än befinner sig (SOU 2017:24). Med andra ord befinner arbetstagaren sig, åtminstone delvis men regelbundet, på en annan geografisk plats än arbetsgivarens lokaler (SOU 2017:24). Det som ofta svarar på om en arbetstagare utför IT-baserat mobilt arbete beror alltså på om arbetet kan utföras när och var som helst samt om arbetet utanför den ordinarie arbetsplatsen är regelbunden. Enligt SOU 2017:24 har i princip alla yrkesgrupper möjlighet att arbeta med IT-baserat mobilt arbete, tack vare att tekniken är så pass integrerad i det digitaliserade arbetslivet. I samband med utvecklingen av ett IT-baserat mobilt arbete har IT-baserade verktyg som mobila enheter vuxit fram och bidragit till en allt mer digital arbetsplats (SOU 2017:24). SOU 2017:24 förklarar att de IT-baserade verktygen kan ta form av mjukvara som exempelvis big data, cloud computing och andra sökverktyg, men även hårdvara som mobiltelefon, bärbar dator och läsplatta. Eftersom IT-baserade verktyg gör det enklare att arbeta tids- och rumsoberoende finns det ett större behov av att skapa en balans mellan arbete och privatliv för yrkesgrupper som utför IT-baserat mobilt arbete (Ericsson & Ericsson, 2017; SOU 2017:24). Ju mer tillgängliga arbetstagarna är, desto större risk finns det att dem arbetar på obestämda tider och platser och därmed får dem inte den återhämtning som behövs för att skapa en god livsbalans (Aronsson, 2018; Kossek, 2016).

 

Sverige är ett av de länder där IT-baserat mobilt arbete dominerar på arbetsmarknaden, vilket ger underlag för att det finns en bred teknikanvändning hos svenska arbetstagare (SOU 2017:24). I SOU 2017:24 skrivs det att merparten av arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden använder dator i stora delar av arbetsdagen. Enligt SOU 2017:24 är det IT-baserade mobila arbetet ingen ny företeelse inom Sverige, vilket kan ha medverkat till en allt större gränslöshet mellan arbete och privatliv inom landet. SOU 2017:24 visar att det både finns möjligheter och utmaningar i det gränslösa arbetet inom Sverige. Det beror dels på att IT-baserat mobilt arbete ställer högre krav på att arbetstagaren ska vara tillgänglig, samtidigt som arbetsgivarens fysiska kontroll över arbetsmiljön minskar (SOU 2017:24). Trots att den ökade tillgängligheten för med sig en ökad frihet för arbetstagaren, kan det också medföra stress för vissa individer, vilket i sin tur kan påverka arbetsmiljön negativt (SOU 2017:24). Som tidigare nämnt är det flexibla arbetssättet och det digitaliserade samhället en stor bidragande faktor till det gränslösa arbetet, vilket gör den svenska arbetsmarknaden intressant att studera.

(13)

Gillberg (2018., a) visar även att flexibelt arbete skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Hon påstår att kvinnor ofta har ett större ansvar för hem och familj, vilket bidrar till att tillgängligheten utanför arbetstid och arbetsplats är mer påfrestande hos kvinnor än hos män. Därmed förväntas kvinnor använda flexibiliteten för aktiviteter i den privata sfären, istället för i arbetsfären (Gillberg, 2018., a). Men Arbetsmiljöverket (2018) påpekar också att arbetsgivarens förväntningar och normer på arbetstagaren spelar stor roll för hur flexibiliteten skiljer sig åt mellan könen, då det inte enbart beror på individen själv. Davis och Francis (2016) samt SOU 2017:24 talar också för en skillnad mellan olika åldrar för hur mobila enheter används. De påstår att användningsfrekvensen av mobila enheter inom arbetet ökar med åldern, vilket beror på karriärutveckling och högre ansvarsnivåer. Enligt SOU 2017:24 är det mest vanligt att äldre män använder mobil teknik för att kunna arbeta utanför arbetsplatsen. Till skillnad från män, upplever ofta kvinnor det negativt med nätuppkoppling utanför arbetsplatsen, dels på grund av att tekniska problem kan uppkomma. Samtidigt har Arbetsmiljöverket (2018) tagit fram en studie som visar att yngre personer har lättare för att använda mobila enheter både på jobbet och i hemmet.

Som ovan nämnts, har den ökade användningen av mobila enheter och dess funktionalitet i arbetslivet lett till att det blivit allt svårare för yrkesverksamma personer att separera på arbete och privatliv (Cox, Fleck & Robison, 2015). Det finns därmed ett behov av att undersöka vilka mobila funktioner som kan bidra till att stödja en gränssättning mellan arbetsliv och privatliv (Nam, 2013). Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns en kunskapslucka i forskningen kring det gränslösa arbetet i förhållande till den mobila tekniken. Studien syftar därför till att inhämta kunskap om vilka mobila funktioner som finns för att vidare undersöka i vilken utsträckning dessa funktioner används av arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden, i syfte att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Det är även intressant för studien hur arbetstagare upplever krav från arbetsgivare i fråga om digital tillgänglighet i proportion till egna behov av gränskontroll. Syftet med studien är därför också att undersöka hur olika arbetsförhållanden bidrar till det gränslösa arbetet samt hur effektiva mobila funktioner är för att stödja gränsen mellan arbete och privatliv.

För att besvara studiens syftet kommer följande forskningsfrågor att behandlas:

●   Vilka mobila funktioner finns tillgängliga för att sätta gränser mellan arbete och privatliv?

●   I vilken utsträckning används mobila funktioner för att sätta gränser mellan arbete och privatliv?

(14)

1.4  Avgränsningar    

Det gränslösa arbetet kan uppstå utifrån två olika perspektiv, antingen kan individen utföra arbetslivsärenden i privatlivet, eller så kan individen utföra privatlivsärenden under arbetstid och på arbetsplats. För att avgränsa studien har vi därför valt att endast behandla det förstnämnda, där arbete tränger sig in på privatlivet.

Studien har även avgränsats till att undersöka mobila enheter som bärbar dator, mobiltelefon och läsplatta. Men för att skapa en relevant förståelse av mobila enheter kan även andra IT-baserade verktyg vara relevanta för empiriskt material.

(15)

2.  Teori  

I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverket av begrepp och modeller som är relevanta för att analysera och besvara studiens syfte. Kapitlet inleds med förklaringar av teorier och modeller i relation till det gränslösa arbetet och avslutas med tidigare forskning kring den mobila teknikens funktioner som kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv, vilket också besvarar studiens första forskningsfråga.  

2.1  Gränsteori  

Det gränslösa arbetet som luckrat upp gränsen mellan arbete och privatliv har utvecklat en gränsteori med fokus på olika strategier och preferenser för gränssättning (Gillberg, 2018., b; Nippert-Eng, 1996, refererad i Languilaire, 2009). Enligt Nippert-Eng (1996, refererad i Languilaire, 2009) behandlar teorin begreppen segmentering och integrering som anger två olika strategier för att hantera gränsen mellan arbete och privatliv. Hon berättar att gränsen kan variera beroende på interaktionen som äger rum inom ett kontinuum mellan segmentering och integrering. Segmentering är den strategi där arbete och privatliv hålls åtskilda och därmed skapar strategin en tydlig gräns mellan arbete och privatliv (Kossek, et al., 1999, refererad i Languilaire, 2009). När arbetstagare tillämpar en segmenteringsstrategi utförs arbete i hög grad på arbetsplatsen och under bestämda arbetstider (Gillberg, 2018., b). Integrering innebär att arbete och privatliv kombineras, vilket gör det svårt att dra en tydlig gräns mellan dem. Vid en integreringsstrategi arbetar arbetstagaren på flera olika platser och utan någon specifik arbetstid, vilket bidrar till att arbete och privatliv flyter ihop (Gillberg, 2018., b).

Huruvida individen väljer att separera eller integrera arbete och privatliv beror bland annat på personliga preferenser (Cox, Fleck & Robison, 2015; Languilaire, 2011). Enligt Languilaire (2011) har olika individer olika preferenser för hur villiga det är att separera eller integrera arbete och privatliv. Aronsson (2018) berättar att preferenserna främst grundar sig i hur individen antar sig en arbetsroll och en privat roll, vilket återspeglar hur individen skiljer arbete och privatliv åt. Preferenser kan innebära att individen låter sig vara tillgänglig utanför ordinarie arbetstid och arbetsplats, men det kan också vara att individen släpper arbetet under ledig tid och ägnar sig åt sitt privatliv (Aronsson, 2018). Därmed spelar referenser en viktig roll i vilken utsträckning individen låter sig bli avbruten av arbete i privatlivet (Cox, Fleck & Robison, 2015). Mellner (2018) förklarar att sambandet mellan individens preferenser och utövad gränsstrategi har en betydelse för huruvida individen vill uppleva en kontroll över gränsen mellan arbete och privatliv.

(16)

2.2  Work-­Life  Balance    

Work-Life Balance handlar om individens förmåga att kunna skapa en balans mellan de två sfärerna arbetsliv och privatliv (Greenhaus & Beutell, 1985, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013). För att kunna balansera dessa två är det viktigt att den ena sfären aldrig underminerar den andra. Greenhaus och Beutell (1985, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013) berättar att det inte finns ett bestämt svar på hur en balans skapas, utan att det är upp till varje individ vilken livsstil som anses vara tillfredsställande, då alla lever under olika omständigheter och preferenser. Enligt Warr (1987, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013) är en nyckelfaktor inom Work-Life Balance att identifiera i vilken grad individen har fått välja hur de vill fördela sitt arbetsliv och privatliv. Detta påverkar i sin tur individens förmåga att kunna skapa och även upprätthålla sin önskade form av balans.

Enligt teorin finns det två faktorer som bidrar till obalans; 1) påtryckning från arbetet, vilket gör det svårare att uppfylla ansvarsområden i privatlivet, och 2) påtryckning från privatlivet som gör det svårare att uppfylla arbetsuppgifter (Greenhaus & Beutell, 1985, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013). Trots att båda faktorerna är lika viktiga att ta hänsyn till, väljer Greenhaus och Beutell (1985, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013) att fokusera på hur påtryckning från arbetet påverkar privatlivet då det är faktorn som diskuterats i högsta grad inom forskning.

I kampen att balansera de två sfärerna blir ofta företagen vinnarna och familjerna förlorarna då det i majoriteten av fallen är arbetslivet som inkräktar på privatlivet, snarare än motsatsen (Jahoda, 1982, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013). Så länge arbetstagaren gjort ett eget val i skapandet av en balans, ses det som något positivt enligt teorin. Dock visar forskning kring psykisk ohälsa kopplat till arbetslivet att det blir allt viktigare att återhämta sig från arbete under privatlivet. I samband med detta menar Jahoda (1982, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013) att företagen både har ett ansvar men även en finansiell anledning till att stödja sina anställdas balans mellan arbete och privatliv. Den finansiella anledningen kan vara att företaget gynnas ekonomiskt om deras anställda arbetar mer effektivt och är vid god hälsa. För att stödja balansen krävs det bland annat att arbetsgivaren sätter riktlinjer för att inte låta arbetstagaren arbeta i den privata sfären, vilket kan innebära att inte skicka ut e-mail till anställda efter arbetstider. Det är även upp till företaget att begränsa användningen av kommunikationsteknologi efter bestämda arbetstider för att inte låta arbetstagare komma i kontakt med arbetsrelaterade ärenden när de inte arbetar (Jahoda, 1982, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013). Förutom en förbättrad hälsa hos anställda visar forskning även att arbetstagare som får den återhämtning som krävs efter arbete, presterar bättre under bestämda arbetstider och på arbetsplats (Greenhaus & Beutell, 1985, refererad i Blyton, Morell & Noon, 2013).

(17)

2.3  Person-­Environment  Fit  Theory  

Caplan, Edwards och Van Harrison (1998) samt Edwards och Rothbard (1999) redogör för Person-Environment Fit, vilket utgör en teori som förespråkar att stress varken uppstår på grund av den enskilda individen eller miljön, utan genom att dessa två inte kommer överens med varandra. Enligt Edwards och Rothbard (1999) förutsäger teorin att en överensstämmelse mellan individen och miljön är till nytta för psykiskt och fysiskt välbefinnande, medan en oenighet mellan dessa skapar en belastning och orsakar stress för individen. Vidare förklarar Caplan, Edwards och Van Harrison (1998) att stress uppstår när individens personliga egenskaper som värderingar, mål och förmågor inte kommer överens med miljöns egenskaper, vilka kan innefatta organisationskulturen, kollegor eller specifika arbetskrav på individens arbetsroll.

Vid missanpassning av teorin menar Caplan, Edwards och Van Harrison (1998) samt Edwards och Rothbard (1999), att två konsekventa utfall kan ske. Den första innefattar psykologiska och fysiska ansträngningar som definieras som avvikelser från en normal funktion. Det andra utfallet innebär ett försök till att vända missanpassningen genom att antingen ändra den objektiva personen eller den objektiva miljön. De förklarar att utfallen till viss del även är sammanhängande då hantering av personliga egenskaper kan eliminera missanpassning, vilket i sin tur kan förhindra att psykologiska och fysiska ansträngningar sker. Ur ett annat perspektiv kan psykisk ohälsa påverka den sociala förmågan och engagemanget som i sin tur kan försvåra individens försök till att hantera sin missanpassning (Caplan, Edwards & Van Harrison, 1998; Edwards & Rothbard, 1999).

2.4  Spillover  teorin  

Enligt Languilaire (2009) hanteras förståelsen av olika livsdomäner vid definitionen av arbete och privatliv. De anser att det är viktigt att förstå relationen mellan olika livsdomäner, för att också förstå hur gränsen kan skilja sig åt mellan arbete och privatliv. För att förstå relationerna påstår Edwards och Rothbard (2000, refererad i Languilaire, 2009) att det är centralt att undersöka hur domänerna interagerar med varandra. Edwards och Rothbard (2000, refererad i Languilaire, 2009) tar upp tre huvudsakliga teorier som beskriver olika typer av interaktioner mellan arbetsdomänen och privatlivets domän. Den teori som vår studie kommer att behandla är spillover, som Edwards och Rothbard (2000, beskriver i Languilaire, 2009) beskriver hänvisar till den process där en domän påverkar en annan domän genom att de korsar varandra. Spillover kan kopplas till permeabilitet, vilket är ett begrepp som beskriver graden av hur en domän kan tränga sig in i en annan domän (Hall & Richter, 1988, refererad i Languilaire, 2009). Enligt Hall och Richter (1988, refererad i Languilaire, 2009) samt Nam (2013) verkar privatlivets domäner vara mer permeabla än arbetsdomäner. Vidare beskriver Nippert-Eng (1996, refererad i Languilaire, 2009) att ju mer permeabel gränsen är, desto mer likartade är domänerna vilket gör det lättare för individen att mentalt och fysiskt korsa gränserna. När en domän korsar en annan domän blir gränsen mellan arbete och privatliv asymmetrisk, vilket visar att en individ kan prioritera en domän framför en annan (Hall & Ritcher, 1988, refererad i Languilaire, 2009).

(18)

När arbete tränger sig in i den privata domänen, eller tvärtom, kan det leda till antingen positiva eller negativa följder för individen (Edwards & Rothbard, refererad i Languilaire, 2009). En negativ spillover innebär att det uppstår en konflikt mellan individens roll i de olika domänerna, medan en positiv spillover handlar om att individens roll i en domän ökar prestationen för en roll i en annan domän.

2.5  Strengths  of  boundaries  

Strengths of boundaries är en teori som präglas av permeabilitet och flexibilitet, vilka är två dimensioner som definierar styrkan av gränsen mellan arbete och privatliv (Clark, 2000, refererad i Languilaire, 2009). Enligt Bulger, Hoffman och Matthews (2007) påverkas gränsens styrka baserat på hur arbete och privatliv samspelar med varandra. Styrkan av gränsen kan vara olika, vilket främst beror på permeabiliteten som hänvisar till graden av vilken en individ kan anta en roll i en domän, men bli påverkad av en annan domän (Nam, 2013; Russell & Cooper, 1992, refererad i Languilaire, 2009). De förklarar därmed att permeabilitet bidrar till att minska kontrollen över gränsen mellan arbete och privatliv. Strengths of boundaries definieras även av flexibilitet som till skillnad från permeabilitet innefattar i vilken utsträckning en gräns kan expandera, beroende på krav från andra domäner (Clark, 2000, refererad i Languilaire, 2009). I den mening innebär flexibilitet att individen kan möta krav från andra domäner utan att låta rollen i en domän påverkas av en annan domän. Flexibilitet upprätthåller därmed starka gränser mellan arbete och privatliv, då domänerna kan verka som separata där individen skiljer mellan en arbetsroll och en privat roll (Bulger, Hoffman, & Matthews, 2007). Permeabilitet bidrar å andra sidan till svaga gränser mellan arbete och privatliv, vilket medverkar till en integration mellan arbete och privatliv.

2.6  Teknik  som  resurs  för  gränslöst  arbete  

Forskning visar att kommunikationsteknologier kan fungera som antingen ett krav eller en resurs (Piszczek, 2016). En potentiellt viktig mekanism för att förstå denna funktionalitet är individuell gränskontroll. En gränskontroll är en arbetsresurs som gör det möjligt för anställda att hantera arbetstider och arbetsplats genom att optimera tidpunkten och platsen för arbete enligt individens egna preferenser. Enligt Piszczek (2016) kan arbetstagaren med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi ta kontroll över sina arbetstider och sin arbetsplats. Till följd av detta kan informations- och kommunikationsteknik ses som en tillgång snarare än en börda. Således upplevs denna typ av teknologi som en arbetsresurs så länge anledningen till användningen är att förbättra medarbetarnas kontroll över när och var arbetsuppgifter ska utföras. Piszczek (2016) förklarar också att bristen på en arbetsresurs kan fungera på samma sätt som närvaron av en efterfrågan på jobb, eftersom båda är knutna till prestationssvårigheter. Med andra ord kan teknikens betydelse jämföras med att det alltid finns en efterfrågan på ens arbete, vilket är essentiellt för att överhuvudtaget kunna arbeta. Lägre gränskontroll fungerar på så sätt som ett arbetsbehov som lättare kan existera i anknytning till informations- och kommunikationsteknik. När arbetstagaren inte har kontroll över gränsen

(19)

mellan arbetsrollen och den privata rollen är risken större för att inte återhämta sig efter arbetstid, då det inte finns tillräckligt med tid för det.

2.7  Mobila  funktioner

Flera studier visar att gränslöst arbete beror på arbetstagarens individuella situation, då gränslöshet kan ses som en möjlighet för en del individer, men ett hinder för andra (Aronsson, 2018; Bird, Cecchinato & Cox, 2015; Nam, 2013). Oavsett om det är en möjlighet eller ett hinder, anser allt fler att gränsen mellan arbetsliv och privatliv blivit mer flytande på grund av den digitaliserade arbetsmiljön. För att förhindra att arbete och privatliv går ihop finns det mobila funktioner som är designade för att stödja en gränssättning i syfte att separera på arbete och privatliv (Bødker, 2016; Cox, Fleck & Robison, 2015). Bødker (2016) förklarar att det inte behövs fler tekniska funktioner, utan att arbetstagaren istället behöver lära sig att använda de funktioner som finns för att kunna styra över sin gränssättning. Då mobila enheter erbjuder en gemensam plattform för både privata- och arbetsrelaterade ärenden finns det också ett större behov av att kunna hantera den mobila teknikens funktioner som rör sig mellan de två olika sfärerna (Bødker, 2016).

I tabellen nedan presenteras sex olika mobila funktioner som finns tillgängliga för att kunna sätta gränser mellan arbete och privatliv. Dessa funktioner kommer beskrivas ytterligare och även behandlas vidare i studien.

Funktionens ändamål för gränssättning

Notifikationer Stänga av/inaktivera arbetsrelaterade notifikationer under privatliv

Autosvar E-mailfunktion för att informera avsändaren om att mottagaren inte är tillgänglig för tillfället eller under en specifik tid

Mobil växel Koppla samman flera telefoner för att flera personer på ett företag ska kunna svara på inkommande samtal när arbetstagaren själv inte är tillgänglig för samtal

Avvisa samtal med meddelande

Mottagaren av ett samtal kan skicka tillbaka ett automatiskt meddelande till den som ringer, istället för att svara på samtalet

Olika

applikationer för arbetsmail och personlig mail

Kontrollera arbetsmail och den personliga mail på samma mobila enhet, men med separata applikationer

Digital kalender Schemalägga sina arbets- och privatrelaterade aktiviteter åtskilda samt

skapa tidsbuffertar för att skilja arbetsrollen och den privata rollen åt

(20)

2.7.1  Notifikationer    

En av huvudfunktionerna i mobila enheter är notifikationer som används för att informera användaren om olika händelser, exempelvis vid ett inkommande e-postmeddelande på mobiltelefonen (Weber, Henze & Shirazi, 2015). Notifikationer kan ge ifrån sig information via visuella, auditiva och taktila signaler. Visuella signaler kan innebära att skärmen lyser upp eller att en lampa blinkar vid en avisering. Auditiva signaler innefattar olika ljud och melodier, medan taktila signaler kan vara vibrationer av olika slag. En notifikation syftar till att få användarens uppmärksamhet och kan därför många gånger upplevas som en störande effekt (Weber, Henze & Shirazi, 2015). Detta kan exempelvis inträffa när arbetstagaren avbryts av arbetsrelaterade notifikationer utanför arbetstid- och plats. Denna typ av avbrott kan i sin tur leda till en ökad frustration och stress för arbetstagaren. Notifikationer kan även bli en störande effekt eftersom den kan används på flera olika enheter, både på den bärbara datorn och i mobiltelefonen samt på läsplattan (Weber, Henze & Shirazi, 2015). Med flera olika enheter kan notifikationer öka användarens uppmärksamhet ytterligare och därmed ge en minskad kontroll över gränssättning.

På grund av avbrotten som notifikationer kan orsaka blir det nödvändigt att hantera funktionen på ett smart sätt för att motverka att bli störd (Weber, Henze & Shirazi, 2015). Genom att använda smarta notifikationer för när och var individen ska vara tillgänglig, kan en balans mellan arbete och privatliv skapas (Nam, 2013; Weber, Henze & Shirazi, 2015). För att stödja en gränssättning kan individen välja att inaktivera notifikationer på olika enheter (Bird, Cecchinato & Cox, 2015). När arbetstagaren exempelvis använder samma konto för e-mail på flera olika mobila enheter, finns det möjlighet att välja vilken enhet som arbetstagaren vill bli informerad på via notifikationer (Weber, Henze & Shirazi, 2015). Detta förhindrar att individen får upp samma notifikation för alla tillgängliga enheter, vilket kan öka uppmärksamheten och därmed orsaka stress. Det finns även möjlighet för individen att inaktivera notifikationer för specifika applikationer. Genom att bestämma vilka applikationer individen vill få notifikationer från, skapas en ökad kontroll av den mobila enheten. Det kan exempelvis vara att stänga av aviseringar i mailprogrammet för att inte låta arbetsrelaterade e-postmeddelanden mottas under privatlivet. Genom att inaktivera arbetsrelaterade notifikationer utanför arbetstid- och plats, kan antalet avbrott som påverkar privatlivet minskas. Därmed sätter individen en gräns mellan arbete och privatliv för att skapa balans mellan de två domänerna.

2.7.2  Autosvar  

E-mail är ett kommunikationsmedium som används för bland annat personlig arkivering och hantering av uppgifter och kontakter (Shen, Brdiczka, & Ruan, 2013). Att kunna använda e-mail som kommunikationskanal har blivit så pass populärt att det har blivit ett primärt informations- och kommunikationsverktyg. Som en följd av detta har det skapats både behov och efterfrågan att göra e-mailfunktionen mer tillgänglig och lätthanterlig, vilket i sin tur bidrar till ett allt mer gränslöst arbete. I samband med att e-mail blivit mer åtkomlig blir arbetsrelaterad kommunikation också mer närvarande i privatlivet. Dock finns det framtagna funktioner som kan förhindra att detta sker. Autogenererade svar är en e-mailfunktion som kan användas för att stödja en gränssättning mellan arbetsliv och privatliv. Funktionen är numera

(21)

standardiserad i de flesta mailprogrammen och är främst framtagen för företag (Computer hope, 2018). När en arbetstagare inte längre vill vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation möjliggör funktionen automatiserade svar för att informera avsändaren om att mottagaren inte är tillgänglig för tillfället eller under en specifik tid. Det är upp till mottagaren att bestämma vad som ska stå i svarsmeddelandet som sänds till avsändaren, men även hur länge funktionen ska vara igång. Denna möjlighet gör det lättare för arbetstagaren att inte känna sig pressad att behöva svara under arbetstid och arbetsplats, exempelvis under semester, vid sjukfrånvaro eller under möten (Messenger & Gschwind, 2016). Om avsändaren är i behov av ett omedelbart svar kan arbetstagaren också med hjälp av funktionen välja att vidarebefordra avsändaren till en annan mottagare som kan hantera innehållet (Microsoft, u.å.).

2.7.3  Mobil  växel

En mobil växel är vanligen en applikation som kan användas för att kontrollera och styra samtal som kopplas till mobiltelefon, dator eller läsplatta (TeliaSonera Sverige AB, 2015; Žvinys, 2016). Mobila växellösningar är främst anpassade åt företag med möjlighet att kunna erbjuda kunder som ringer ett professionellt och trevligt bemötande. Den mobila växeln kan koppla samman flera telefoner för att flera personer på ett företag ska kunna svara på inkommande samtal, vilket kan vara nödvändigt i situationer då alla arbetstagare inte är tillgängliga för samtal (Žvinys, 2016). Men det handlar inte bara om att en arbetstagare ska ha tid för att ta sig an samtalet, utan även att kunden får tag på rätt person.

En av funktionerna i den mobila växeln är att arbetstagaren kan välja olika aktiviteter för att visa sig upptagen för att ta emot samtal (TeliaSonera Sverige AB, 2015; Žvinys, 2016). Aktiviteterna kan till exempel visa att arbetstagaren är på möte eller lunch, samt ange vilken tid och datum som arbetstagaren är tillgänglig igen (TeliaSonera Sverige AB, 2015). Vid ett samtal kommer den valda aktiviteten att läsas upp som ett automatiskt svar till den person som ringer samt när arbetstagaren är åter, om denna inställning också valts. Med den mobila växeln kan arbetstagaren även välja vem eller vilka som han eller hon ska vara kontaktbar för. Genom olika funktioner kan arbetstagaren välja att antingen vara tillgänglig eller blockera en kontakt för samtal. Om en person är i behov av omedelbar kontakt med arbetstagaren, finns det även en funktion där personen som ringer kan kopplas vidare till någon annan som är tillgänglig och har tid för att ta sig an samtalet. Då kopplas en aktivitet samman med ett annat nummer för att vidarekoppla samtalet. Personen som ringt får därmed inte aktiviteten uppläst för sig, utan kopplas istället direkt till det andra numret.

Med en smart och flexibel funktion som den mobila växeln kan samtal besvaras på ett effektivt och bemötande sätt, utan att arbetstagaren behöver vara tillgänglig. Den mobila växeln är därför till stor hjälp när arbetstagaren inte vill vara tillgänglig för arbetsrelaterade samtal under privatliv. Arbetstagaren kan på så sätt koppla bort arbete under en tidsperiod, till exempel under den tid och plats då arbetstagaren ska återhämta sig från arbete.

(22)

2.7.4  Avvisa  samtal  med  meddelande  

En samtalsfunktion som finns för både iPhone och Android är att kunna avvisa ett samtal genom att svara med ett meddelande (Apple Inc, 2015; Sony Mobile Communications Inc, 2015). Funktionen innebär att personen som tar emot ett samtal kan välja att skicka tillbaka ett automatiskt meddelande till den som ringer, istället för att svara på själva samtalet. Det meddelande som skickas sparas sedan i meddelandekonversationen med kontakten för att vid ett senare tillfälle kunna återkoppla till den personen som har ringt. Funktionen finns redan inlagd i mobiltelefonen med förinställda svarsalternativ som exempelvis “Kan jag ringa upp om en stund?” eller “Jag kan inte prata just nu”. När någon ringer och personen som ska ta emot samtalet är upptagen, kan en av svarsalternativen väljas som sedan skickas tillbaka till avsändaren. När meddelandet skickas till avsändaren avbryts också själva samtalet. Funktionen ger även möjlighet att själv ändra svarsalternativen och skapa egna personliga meddelande genom att redigera de förinställda meddelandena. Detta görs enkelt på mobiltelefonens inställningar (Apple Inc, 2015; Sony Mobile Communications Inc, 2015).

Funktionen kan vara användbar vid flera olika tillfällen då användaren av mobiltelefonen inte vill vara tillgänglig för samtal. Exempelvis kan arbetstagare använda funktionen för att undgå att svara på arbetsrelaterade samtal under privatlivet. På så sätt kan funktionen stödja arbetstagaren i sin gränssättning mellan arbete och privatliv.  

2.7.5  Olika  applikationer  för  arbetsmail  och  personlig  mail    

Bird, Cecchinato och Coxs (2015) har genomfört en studie som visar att mobiltelefonen främst används utanför arbetstid, medan datorn huvudsakligen används på arbetsplatsen. Det beror bland annat på att det går snabbare att kontrollera mobiltelefonen än datorn, som inte tycks vara lika närvarande. Med andra ord menar Bird, Cecchinato och Cox (2015) att användningen av mobiltelefon i anknytning till arbete lättare kan tränga sig in på privatlivet. Detta gäller exempelvis hantering av e-mail då yrkesverksamma personer använder sin personliga e-mail och arbetsmail på samma applikation, som till exempel Gmail. Utifrån studien visade det sig att deltagarna som hade åtkomst till både personlig e-mail och arbetsmail på samma applikation inte separerade på sitt arbete och privatliv. För att arbetstagaren ska kunna undvika att använda arbetsmailen under privatliv rekommenderar därför Bird, Cecchinato och Cox (2015) att kontrollera arbetsmailen och den personliga mailen på samma mobila enhet, men med separata applikationer. Många yrkesverksamma personer tycks tro att det behöver vara separata enheter, men det kan likaväl vara olika applikationer som begränsar frestelsen att kontrollera arbetsmailen under privatlivet (Bird, Cecchinato & Cox, 2015; Kossek, 2016).

(23)

2.7.6  Digital  kalender  

Utifrån personliga preferenser och verksamhetens villkor kan arbetstagarens roll i arbetslivet och privatlivet se olika ut (Kossek, 2016; Nam, 2013). En del vill integrera arbete med privatliv, medan andra föredrar att hantera arbetsrollen och den privata rollen helt åtskilda (Kossek, 2016). För att arbetstagaren ska kunna skapa en balans mellan de två olika rollerna kan arbetsgivaren ge stöd i hur arbetstagaren kan schemalägga sina arbets- och privatrelaterade aktiviteter. Kalendern som används via mobila enheter erbjuds inte bara för arbetsrelaterade aktiviteter, utan även för icke-arbetsmässiga ändamål (Bødker, 2016). Detta bidrar ofta till att aktiviteterna för arbete och privatliv inte hålls åtskilda. Det blir därför viktigt hur arbetstagaren väljer att schemalägga de olika ändamålen i kalendern med syftet att skilja arbete och privatliv åt. Enligt Kossek (2016) kan arbetstagaren skapa tidsbuffertar som syftar till att stödja arbetstagaren att gå från en arbetsroll till en privatroll. Det är en funktion som innebär att arbetstagaren kan schemalägga pauser i sin digitala kalender för att enklare växla mellan arbetsrollen och den privata rollen. Om en arbetstagare schemalägger en paus strax innan arbetsdagen är slut, kan arbetstagaren lättare släppa arbetsrollen och lämna kvar den på jobbet. En tidsbuffert kan vara väsentlig att använda för att arbetstagaren och arbetsgivaren ska kunna driva en verksamhet på ett säkert och effektivt sätt. Enligt Kossek (2016) har många arbetstagare en tendens att schemalägga sina arbets- och privatlivsärenden för tätt inpå varandra, vilket kan leda till ett allt mer gränslöst arbete. Om arbetstagaren istället planerar sin tid utifrån en arbetsroll och en privatroll kan en gränskontroll stödja positiva arbetslivsgränser, vilket i sin tur leder till minskad stress för arbetstagaren.

(24)

3.  Metod  

I följande kapitel redogörs en deduktiv tvärsnittsstudie som tillvägagångssätt för att samla in kvantitativ data till studien. Sedan presenteras valet av enkät som insamlingsteknik och dess utformning, följt av genomförandet av analysen. Kapitlet avslutas med urval, etiska reflektioner och studiens kvalité.  

3.1  En  kvantitativ  deduktiv  studie

För att besvara studiens syfte har vi valt att använda en deduktiv ansats som enligt Alvehus (2018) bygger på att systematiskt arbeta utifrån teoretiska utgångspunkter. En deduktiv ansats innebär att granska befintlig forskning med syftet att identifiera en brist på kunskap inom ett visst forskningsområde (Alvehus, 2018). När en kunskapslucka identifierats ska denna fyllas med ny kunskap för att därigenom skapa en fullständig bild av verkligheten. Som Alvehus (2018) förklarar, utgår en deduktion från en teoretisk referensram för att därefter formulera hypoteser som sedan ska testas mot verkligheten. Detta för att undersöka om teori stämmer överens med verkligheten. Genom att vi granskat tidigare litteratur har vi samlat in teoretiskt material som ligger till grund för vårt forskningsområde. För att sedan undersöka om teorin stämmer överens med uppfattningen av verkligheten, har vi samlat in empiriskt material. Eftersom vi endast utgått från de mobila funktioner som vi funnit genom den teoretiska referensramen för att sedan undersöka i vilken utsträckning dessa används, har vi inte utgått från några konkreta hypoteser. Vi har alltså inte själv formulerat några antaganden som vi sedan testat mot det empiriska materialet. Därmed har vi inte genomfört en fullständig deduktiv ansats, men denna typ av ansats är fortfarande relevant för studien då vi testar teori mot verklighet.

Den deduktiva ansatsen har främst använts då tidigare forskning och teorier varit nödvändiga för att besvara studiens första forskningsfråga om vilka mobila funktioner som finns. Därefter har teori undersökts mot verkligheten, vilket svarar på vår andra forskningsfrågan; I vilken utsträckning mobila funktioner används i praktiken. Så, genom att ta reda på vilka mobila funktioner som finns, har vi sedan kunnat undersöka i vilken utsträckning funktionerna används i praktiken genom en empirisk undersökning.

För att samla in empiriskt material till studien har vi genomfört en tvärsnittsstudie. Denscombe (2018) förklarar att tvärsnittsstudier utgår från att samla in empirisk data från en större grupp människor med syftet att nå ett bredare perspektiv av det fenomen som ska undersökas. Vi har valt en tvärsnittsstudie då syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning mobila funktioner används av en större grupp människor. Vi har därmed inte varit intresserade av att undersöka användningen av mobila funktioner ur ett kognitivt perspektiv, vilket hade krävt en mer detaljrik undersökning av ett mindre antal respondenter. Tvärsnittsstudien har även varit relevant då vi strävat efter att få tag på så många respondenter som möjligt för studien, i syfte att bättre besvara den andra forskningsfrågan. Genom att vi samlat in data från en större grupp människor har vi även kunnat dra generella slutsatser av den population som har undersökts.

(25)

Den empiriska data består enbart av kvantitativ data som vi samlat in genom en enkätundersökning. Enligt Alvehus (2018) förknippas en deduktiv ansats ofta med kvantitativ forskning, då forskaren utgår från teori för att sedan samla in empiriskt material. Av denna anledning har kvantitativ data varit relevant för studien. Enligt Denscombe (2018) består kvantitativ data av numeriska värden som ofta används för storskalig forskning av ett större antal respondenter. Eftersom tvärsnittsstudier ofta används i storskalig forskning, är detta ytterligare en anledning till varför vi valt att samla in kvantitativ data. Denscombe (2018) förklarar även att kvantitativ forskning utgår från att data inte är ett resultat av forskarens inflytande eller en reflektion av forskarens preferenser. Genom insamlingen av kvantitativ data har vi därmed inte påverkat respondenternas svar, vilket är mer vanligt vid intervjuer som ofta utgår från kvalitativ data.

3.2  Litteraturstudie  och  källkritik

Utifrån den deduktiva studien började vi med att samla in tidigare publicerad forskning, då vi genomfört en litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien har varit att skapa en översikt av den information som finns inom ämnesområdet (Denscombe, 2018). Eftersom litteraturstudien utgör själva grunden i arbetet, byggs den upp av både bakgrundsinformationen samt den teoretiska referensramen. Den del av litteraturstudien som behandlar de mobila funktionerna, har genomförts i syfte att besvara studiens första forskningsfråga; Vilka mobila funktioner finns tillgängliga för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Litteraturstudien ligger därför också till grund för insamlingen av empiriskt material, då vi med hjälp av tidigare forskning utformat frågorna till enkätundersökningen.

För att kritiskt granska och utvärdera informationen som varit lämplig för studien har vi använt oss av databaserna Google Scholar, ACM, IEEE och SwePub. Google Scholar och SwePub har främst använts för att samla in bakgrundsinformation i relation till den digitala arbetsmiljön och det gränslösa arbetet, då vi sökt på nyckelord som flexibelt arbete, gränshantering och olika arbetsförhållanden. Databaserna ACM och IEEE har främst varit användbara för att samla in bakgrundsinformation kring IT:ns roll i det gränslösa arbetet samt de mobila funktioner som beskrivs i den teoretiska referensramen. I ACM och IEEE har vi sökt på engelska nyckelord som work-life balance, mobile technology, office-work, mobile devices och device separation. För att samla in information till bakgrunden och teorin har vi använt publikationer av akademisk litteratur som böcker, tidskriftsartiklar, vetenskapliga rapporter och konferenshandlingar. Böcker har i första hand använts för att stödja de val av teorier som vi gjort för att sedan inhämta ytterligare information från andra publikationer som kunnat stärka förståelsen av en teori. Då det gränslösa arbetet inte är ett relativt nytt ämne inom forskningen, har vi främst använt äldre information då vi även i den mån vi kunnat använt oss av förstahandskällor. Dessa har bland annat inkluderat Allvin et al. (2006) som har spelat en stor roll vid förståelsen av det gränslösa arbetet och Languilaire (2009) som har haft en stor betydelse för valet av teorier som gjorts. Arbetsmiljöverkets forskarantologi (2018) som Aronsson är redaktör för har också varit användbar genom hela arbetet, då det är en samling av flera kapitel av olika forskare som hanterar det gränslösa arbetet ur ett bredare perspektiv.

(26)

Eftersom dessa referenser bygger på forskares material, är det också vetenskapligt granskat och därmed trovärdig information som används i studien.

För att vara källkritiska i vår bedömning av insamlat material i bakgrunden har vi främst använt tidskriftsartiklar och vetenskapliga rapporter för att samla in relevant information. Dessa vet vi därmed har varit vetenskapligt granskade, vilket gör bakgrunden pålitlig och trovärdig. När det gäller den mobila tekniken och dess funktioner är forskning kring detta relativt nytt, vilket gjort att vi försökt använda endast information från de senaste decennierna, runt 2015 och fram till 2018. Det har i första hand varit tidskriftsartiklar och vetenskapliga rapporter, men vi har även haft stor användning av Telias användarhandbok när vi tagit fram information om funktionaliteten hos mobila funktioner. Detta även i syfte att få tillgång till den senaste informationen kring funktionaliteten, då detta hela tiden förändras i takt med den digitala teknikens utveckling.

3.3  Val  av  enkät  som  insamlingsteknik

För att besvara studiens andra forskningsfråga; I vilken utsträckning används mobila funktioner för att sätta gränser mellan arbete och privatliv, har vi valt att genomföra en enkätundersökning som metod. Enkäten har utformats utifrån de mobila funktioner som har samlats in från resultatet av litteraturstudien, för att undersöka i vilken utsträckning de mobila funktionerna används i praktiken. Syftet med enkätundersökningen har därför varit att jämföra informationen från litteraturstudien med den empiriska data som vi fått in från enkäten. Enkätundersökningen har varit lämplig för att samla in kvantitativ data från en större population på ett effektivt sätt, då vårt syfte med studien har varit att nå ut till ett större antal respondenter för att få tillgång till användbar data under en kort tidsperiod. Till skillnad från enkätundersökningar, är intervjuer mer lämpliga för studier där forskaren lägger tonvikt på rollen i konstruktionen av data för en mer detaljerad analys (Denscombe, 2018). Eftersom studien inte syftat till att få en mer detaljerad förståelse för användningen och upplevelsen av mobila funktioner, har intervjuer för att samla in kvalitativ data inte varit relevant för studien. Genom att samla in kvantitativ data har vi också snabbare kunnat mäta och analysera resultaten av svaren från enkäten. Detta genom att varje svar definierats av ett numeriskt värde som fördelats på varje respondent för att vi sedan effektivt har kunnat genomföra en statistisk analys av resultatet. Detta kommer att beskrivas mer utförligt senare.

3.3.1  Utveckling  av  enkät

Enkätundersökningen har bestått av ett frågeformulär med fördefinierade frågor som utformats i en specifik ordning (Denscombe, 2018). Enkäten har huvudsakligen varit strukturerad med stängda frågor, vilket innebär att respondenterna behövt välja mellan olika förbestämda svarsalternativ. Inledningsvis började enkäten med en kontrollfråga för att vara säkra på att vi nådde ut till rätt personer, sedan utformades ett par inledande frågor för att ta reda på könsidentitet, ålder och yrkeserfarenhet hos den grupp av respondenter som vi studerat. Dessa frågor har inte varit studiens huvudfokus, men vi anser ändå att frågorna har varit intressanta

Figure

Figur 3.3 Ålder?                                   Figur 3.4 Hur många års erfarenhet har du inom yrket som ekonom?
Figur 4.2 Notifikationer
Figur 4.3 Autosvar
Figur 4.6 Olika applikationer för arbetsmail och personlig mail
+7

References

Related documents

Fler yrken blir allt mer målstyrda och detta medför höga krav på individen att själv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara

Flera av företagen hade diskuterat frågan om på olika nivåer, men några egentliga lösningar, eller förslag till bättre balans mellan arbete och privatliv för

P4: Vi brukar använda en trumma som vi har och sjunger om alla barnen så skickar vi runt trumman och sjunger om varje barn så får det barnet trumma och det är speciellt när man får

Resultatet visade en huvudeffekt av distansarbete gällande Work Family Conflict, där de anställda med möjlighet att distansarbeta upplevde en högre grad av Work Family Conflict än

Angående frågan om utbildningen på något sätt påverkat deras familjesituation eller balansen mellan arbete och privatliv, svarade flera respondenter att den inte haft

Inom utredningsområdet finns även större sammanhängande områden med organisk jord, som torv och gyttja, ofta runt sjöarna på låglänta områden till exempel vid

INBYGGD SERENDIPITET, EGEN-MARK- NADSFÖRING OCH KONSUMENTAPPAR I detta delprojekt studerades hur möjligheter för oväntade upptäcker, så kallad serendipitet, byggs in i

Systemet skall spara all information för att ge användarna snabb tillgång till det mobila intranätet även om det inte existerar en uppkoppling eller om uppkopplingen är för