• No results found

ANMÄLAN Therése Fridström Montoya, Homo juridicus: den kapabla människan i rätten, Iustus förlag, 2017, 220 sidor. ISBN 978-91-7678-979-7.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ANMÄLAN Therése Fridström Montoya, Homo juridicus: den kapabla människan i rätten, Iustus förlag, 2017, 220 sidor. ISBN 978-91-7678-979-7."

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Anmälan 367

Förvaltningsrättslig tidskrift 2018

ANMÄLAN

Therése Fridström Montoya, Homo juridicus: den kapabla

människan i rätten, Iustus förlag, 2017, 220 sidor. ISBN 978-91-7678-979-7.

av Elisabeth Eneroth

I sin bok Homo juridicus: den kapabla människan i rätten (Iustus förlag, 2017, 220 sidor, ISBN 978-91-7678-979-7), som enligt förordet är en fortsättning på det sökande efter normen för mänskligt varande i rätten som författa-ren påbörjade i sitt avhandlingsprojekt Leva som andra genom ställföreträdare: en rättslig och faktisk paradox (Iustus förlag, 2015, 529 sidor, ISBN 978-91-7678-935-3), tar författaren upp frågan om den rättsliga idealmänniskan med särskilt fokus på personrättens område.

Kapitel 1 behandlar den rättsliga människan, frågan vad är problemet?, utgångspunkt och tillvägagångssätt och bokens upplägg. I rollen som age-rande rättssubjekt har enligt författaren vissa av människans egenskaper och förmågor relevans, men inte andra. Vilka egenskaper och förmågor som till-mäts betydelse, säger något om människosynen i rätten och vilka förvänt-ningar som finns på hur människor ska vara för att rätten ska vara tillgänglig för dem. Det är denna idealbild av människan som författaren söker i boken under beteckningen homo juridicus. Syftet med studien är att besvara följande fråga: Finns det en rättslig människa, och hur är i så fall hon? Enligt författaren diskuteras det sällan eller aldrig att människor förväntas ha vissa egenskaper eller förmågor för att kunna företa giltiga rättshandlingar, hållas ansvariga för brott, förverkliga rättigheter et cetera. Enligt författaren söks därför svar på bokens fråga motsatsvis: i de situationer där personliga egenskaper eller för-mågor hos individer innebär att det ifrågasätts om någon har de egenskaper eller förmågor som krävs för att deras handlingar ska ge de vanliga rättsliga konsekvenserna.

Kapitel 2 behandlar rättssubjektet som position och roll. Enligt författaren är det som rättssubjekt som människor ”finns” i rättslig mening, och det är som rättssubjekt som människor kan förverkliga rätten. I kapitlet förklaras, med utgångspunkt i människan, att rättssubjektet är en rättslig konstruktion som kan betraktas som en roll för människan, vilken har två olika sidor: personen respektive aktören. Alla människor erkänns som personer i rätten, men inte alla erkänns som aktörer – i sistnämnda roll krävs att människan har vissa egen-skaper eller förmågor. Kapitlet ger störst utrymme åt aktörssidan – eftersom det är i den sidan som avvikande förmågor eller egenskaper hos individer får

(2)

368 Elisabeth Eneroth

Förvaltningsrättslig tidskrift 2018

rättslig betydelse och konsekvenser. Författaren utreder hur begreppen rätts-handlingsförmåga och processbehörighet förklaras och används i rätten samt hur ”ansvarsförmåga” är ett användbart samlingsbegrepp för undersökningen av förväntningarna på homo juridicus egenskaper och förmågor inom straff-rätten och skadeståndsstraff-rätten.

Kapitel 3 behandlar avvikande egenskaper och förmågor – ifrågasättanden av individers aktörsförmåga. Den drivande frågan för kapitlet är vilka personers handlingsförmåga som inte tillmäts vanliga rättsliga konsekvenser därför att individer bedöms sakna rättshandlingsförmåga, processbehörighet eller ansvars-förmåga. När det gäller bristande rättshandlingsförmåga undersöker förfat-taren tre i lag angivna situationer där bedömningar av avvikelser aktualiseras: i) underårighet (6 kap. och 9 kap. föräldrabalken (1949:381), FB), ii) om någon är ”ur stånd att vårda sig eller sin egendom” och därför är i behov av förvaltarskap (11 kap. 7 § FB), samt iii) om avtal enligt lag (1924:323) kan anses ha slutits under påverkan av en ”psykisk störning”, eller om annan rätts-handling företagits under påverkan av psykisk störning/sjukdom. Underlaget består av lagtext, förarbeten, rättspraxis och uttalanden i litteratur. Samma sak gäller för bedömningar av om processbehörighet saknas. Här står 11 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740), RB, med relaterat källmaterial i centrum. Enligt författaren finns det inte några regler som på motsvarande sätt medger eller kräver bedömning av någons ansvarsförmåga i straffrätten eller skade-ståndsrätten. Underlaget består därför i huvudsak av uttalanden i doktrin och exempelfall från rättspraxis.

Kapitel 4 behandlar homo juridicus karaktärsdrag. Författaren lägger samman pusselbitarna från kapitel 3 till en generell bild av vilka egenskaper och förmågor, vilka karaktärsdrag, som homo juridicus förväntas uppvisa för att kunna vara en aktör i rätten. Den inledande frågan i boken – Finns det en rättslig människa, och hur är i så fall hon? – besvaras genom att betrakta den omvända bilden av de (dis)kvalificeringsgrunder som framkommit i under-sökningen av avvikelserna i kapitel 3. Författaren föreslår i kapitlet att det kan vara möjligt att tala om outtalade men underförstådda gemensamma krav gällande personliga egenskaper eller förmågor hos en person för att denne ska kunna sägas ha rättslig aktörsförmåga, inom såväl civilrätten som process- och straffrätten. Kapitel 5 behandlar frågan om vilka konsekvenser som följer av att betraktas som ett fullvärdigt rättssubjekt med både person- och aktörs-status i rätten eller inte och frågan om den människosyn som framskymtar i rätten är oproblematisk. I kapitlet problematiserar författaren konsekvenserna av homo juridicus för individer vars egenskaper eller förmågor i aktörshänse-ende bedöms som avvikande på ett rättsligt relevant sätt.

Författaren framför i efterordet till boken att avsikten har varit att lämna ett bidrag till ämnet personrätt – men inte i den snäva betydelse som detta

(3)

Anmälan 369

Förvaltningsrättslig tidskrift 2018

rättsområde/ämne brukar ha. Traditionellt betraktas personrätten som ett civilrättsligt ämne, som en del av den allmänna avtalsrätten, men det finns enligt författaren goda skäl att omformulera och utvidga ämnet. Författaren anför vidare att en fråga som den som behandlats i denna bok – vilka förmå-gor och egenskaper som människan som rättssubjekt förväntas besitta i rollen som aktör i rätten – inte är en fråga av relevans enbart i civilrätten. Denna fråga är gemensam för alla rättsområden. Detsamma kan vidare sägas om en rad andra frågor knutna till personerna i rätten, såsom frågor om individers integritet och autonomi, diskriminering eller särskilda gruppers ställning i rätten. Ändå har frågor av det angivna slaget enligt författaren ingen given plats i något annat rättsområde/ämne än just personrätten. Författaren anser därför att personrätten behöver omdefinieras, men framförallt tänkas – inte bara av någon enstaka forskare, utan brett och djupt. Enligt författaren behövs detta åtminstone om man anser att frågor av det slag som har behandlats i boken är viktiga – vilka de är, för de berör oss alla. Kanske inte just författaren som individ, men kanske någon författaren närstående och kanske inte idag, men kanske imorgon.

Boken Homo juridicus: den kapabla människan i rätten utgör ett bidrag till personrätten i den mening som författaren har angivit i efterordet. Den är en fortsättning och vidareutveckling av de tankar som författaren har framfört i sitt avhandlingsprojekt. Boken är ett välskrivet, pedagogiskt upp-lagt och framåttänkande bidrag till den rättsvetenskapliga litteraturen inom personrätten. Fokus är på att föra rättsvetenskapen vidare. Vilka förmågor och egenskaper som människan som rättssubjekt förväntas besitta i rollen som aktör i rätten är en fråga som inte enbart är av relevans för civilrätten – frågan är gemensam för alla rättsområden. Som exempel kan nämnas i socialrätten eller hälso- och sjukvårdsrätten. Styrkan – och betydelsefullheten – i boken ligger i öppningen för att tänka om, att tänka nytt och söka nya vägar att behandla en viss fråga och ett visst rättsområde/ämne inom rättsvetenskapen. I centrum står människan i rätten – som subjekt och som aktör. I centrum står medvetenheten om rätten som något som berör den enskilde individen – kanske inte idag, men kanske imorgon.

Styrkan – och betydelsefullheten – i boken ligger även i det valda tillvä-gagångssättet för genomförandet av analysen av rättskällorna och rättsläget. Författaren söker svaret på bokens fråga om det finns en rättslig människa och hur är i så fall hon motsatsvis i de situationer där personliga egenskaper eller förmågor hos individer innebär att det ifrågasätts om någon har de egenskaper eller förmågor som krävs för att deras handlingar ska ge de vanliga rättsliga konsekvenserna. Undersökningsföremålet är den gällande rätten och rättsliga texter utgör undersökningsunderlaget men rättskällorna och rättsläget ana-lyseras i syfte att i slutändan besvara en annan frågeställning än hur rätten

(4)

370 Elisabeth Eneroth

Förvaltningsrättslig tidskrift 2018

ska tillämpas eller vad som rättsligt gäller i en specifik fråga. Det valda tillvä-gagångssättet vid genomförandet av analysen av rättskällorna och rättsläget medför bland annat att fokus förflyttas till rättskällornas ”dolda sida” – om det står skrivet på ett visst sätt i rättskällorna – vad står därmed inte skrivet i rättskällorna? Att cirkulärt (jämför den hermeneutiska cirkeln) söka svar på den uppställda frågan i boken om den rättsliga människan och hur är i så fall hon i detta står därmed inte skrivet är ett tillvägagångssätt som öppnar för en bredare och djupare analys av rättskällorna och rättsläget och som kan kom-plettera en gängse analys av gällande rätt.

Styrkan – och betydelsefullheten – i boken ligger ytterligare i öppningen för framtida forskning inom personrätten inom rättsvetenskapen. Denna öppning ligger dels i behandlingen av vilka karaktärsdrag, som homo juridicus förväntas uppvisa för att kunna vara en aktör i rätten i kapitel 4, dels i proble-matiseringen av konsekvenserna av homo juridicus för individer vars egenska-per eller förmågor i aktörshänseende bedöms som avvikande på ett rättsligt relevant sätt i kapitel 5. Mot bakgrund av den producerade kunskapen inom ramen för boken – på vilket eller vilka sätt kan, bör eller ska personrätten utar-betas och utformas? Vilken eller vilka begrepp, principer och/eller alternativa rättsliga konstruktioner kan utarbetas och utformas? Vilket eller vilka resultat kan uppnås vid en undersökning av homo juridicus inom andra rättsområden? Finns det någon eller några likheter och/eller skillnader mellan homo juridicus inom personrättens område och till exempel inom socialrättens område och/ eller inom hälso- och sjukvårdsrättens område? På vilket eller vilka sätt kan sådan kunskap komma till vidare användning i den praktiska tillämpningen? Et cetera.

Sammanfattningsvis kan anföras att Homo juridicus: den kapabla männis-kan i rätten är en värdefull bok för den som är intresserad av frågan om den rättsliga idealmänniskan med särskilt fokus på personrättens område.

References

Related documents

a) Höj risken för våldtäktsmannen genom att lära kvinnor självförsvar i skolor och på arbetsplatser. b) Höj kostnaden för våldtäktsmannen genom fler fällande domar. c)

En studie på Kent State University (2014) i Waterloo undersöker hur vi människor blir allt latare med teknikens utveckling och med datorer som gör allt mer åt oss. De studenter som

En av Qvarnströms interessante konklusjoner er at tallet 23 brukes konsekvent i en antidemonisk sammenheng; han viser også at den eneste replikken på 33 linjer

 To investigate what exposure to work demands, physical and psychosocial, is associated with lower levels of sickness absence among workers with neck pain in

Genom att fastställa vår egen historia och delaktigt ingå i studien hoppas vi få ett bredare perspektiv och en djupare insikt för fenomenets många olika karaktärer men även att

Authors: Karin Edberg, Anna-Lisa Fransson and Ingemar Elander. Örebro University SE-701 82

Page 25-26 Organic matter content (% wt) in the sediment was determined by loss on ignition of dry pre- weighed sediment at 550°C for 30 minutes in a muffle furnace (OWF

Genom Stockholms tänkeböcker åren 1600 till 1635 kartläggs tjänstehjonens arbete och relationen mellan dem och deras husbönder. Även deras relationer utanför hushållet