A comparative idea analysis of Swedish security strategy against terrorism

Full text

(1)

Statsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp

En jämförande idéanalys av svensk

säkerhetsstrategi mot terrorism

A comparative idea analysis of Swedish

security strategy against terrorism

(2)

Abstract

This paper investigates whether the Swedish state has had a change of policy from a liberal to a more realistic view in the work against terrorism as the threat of terrorist acts has become more apparent in recent years. To investigate this, a comparative ideal-type analysis of Swedish strategies against terrorism is applied. In summary, the analysis shows that a direct change of policy cannot be seen, but that there are traits of realistic principles in the current strategy. This study is an important addition in both the social and academic arena as previous research on terrorism in Sweden in general and Swedish security strategies in particular is scarce.

Keywords: Terrorism, Liberalism, Realism, Swedish security strategies, Comparative ideal type analysis.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. Problemformulering 6 1.2.1. Syfte 6 1.2.2. Frågeställning 6 1.3. Avgränsning 6 1.4. Disposition 7 2. Definitionen av terrorism 8

2.1. Hur definieras terrorism? 8

2.2. Hur definieras terrorism i Sverige? 10

3. Tidigare forskning 11

3.1. Terrorism 11

3.2. Terrorism i Sverige och svenska säkerhetsstrategier 12

4. Material och Metod 13

4.1. Val av material och kritik mot det valda materialet 13

4.2. Idéanalys som metod 13

4.2.1. Val av metod 13

4.2.2. Idealtyper som analysverktyg 14

4.2.3. Validitet och reliabilitet 14

5. Teorier 17

5.1. Val av teori 17

5.2. Idealtyper 17

5.2.1. Realismen – Statens företrädare 17

5.2.2. Liberalismen – Individens företrädare 18

5.3. Analysschema för idealtyper 20

6. Analys 21

6.1. Svenska säkerhetsstrategier 21

6.1.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12) 21 6.1.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15) 21

6.2. Säkerhet för vem? 22

6.2.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12) 22 6.2.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15) 22

6.2.3. Jämförande analys 23

6.3. Säkerhet från vad? 23

6.3.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12) 23 6.3.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15) 24

6.3.3. Jämförande analys 24

6.4. Hur skapas säkerhet? 25

6.4.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12) 25 6.4.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15) 26

6.4.3. Jämförande analys 28

6.5. Analysdiskussion 29

7. Diskussion 31

8. Framtida forskning 32

(4)

1. Inledning

I detta avsnitt ges bakgrunden till uppsatsens frågeställning. Därefter presenteras problemformuleringen och avgränsningar.

1.1. Bakgrund

Det sägs vara terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 som utgjorde startpunkten för den förändrade globala säkerhetspolitiken. USA utlöste ett globalt krig mot terrorismen som bland annat innebar att USA fick ”rätt till självförsvar” i en resolution av FN:s säkerhetsråd.

Kriget mot terrorismen har inneburit att USA utöver ökade resurser för militär och polis även snabbt lyckats lossa på regelverket och töja på ramarna för hur polis, underrättelsetjänst och militär fick behandla misstänkta terrorister. Med syftet att snabbt få ut information om terroristverksamhet och avvärja attacker antog USA:s kongress en samling lagändringar som kom att kallas för ”The Patriot Act”. Dessa lagförändringar har mött stor kritik då de öppnar upp för omfattande möjligheter för underrättelsetjänst och militär att bland annat använda påfrestande metoder i förhör mot misstänkta terrorister. De har även öppnat upp möjligheten för underrättelsetjänsten att begå ingrepp i privatlivet genom att exempelvis avlyssna telefonsamtal, läsa mejl och infiltrera grupper. (säkerhetspolitik.se, 2013-06-18)

Människor som blivit utsatta eller är rädda för att utsättas för terrorhandling reagerar med att bli hårdare i tonen, tar avstånd från andra man tror kan ligga bakom och fördömer dessa handlingar. Den tidigare amerikanske presidenten George W. Bush tal efter attackerna den 11 september 2001 är ett bra exempel på en hårdare ”vi och dem” syn och ton:

They hate our freedom, our freedom of religion, our freedom of speech, our freedom to vote and assemble and disagree with each other. (George W. Bush, 2001)

När Bush sedan lanserade krig mot terrorismen förklarade han inte bara krig mot terrorister, utan även mot de länder, individer och ledare som skyddar dem:

[w]e will make no distinction between the terrorist who committed these acts and those who harbor them. (George W. Bush, 2001)

(5)

Citatet ovan tyder på att USA någonstans valde att se på attackerna som krigshandlingar och terrorismen i sin helhet som en stat snarare än vad de egentligen är – terroristattacker utförda av icke-statliga organisationer.

I studiet av internationella relationer har de liberala och realistiska teorierna länge varit tongivande. Den liberala idétraditionen karakteriseras av en syn på människor som rationella varelser och stater som förnuftiga aktörer; internationella samarbeten gynnar alla och är således något att sträva efter. Realismen däremot karakteriseras av en syn på staten som den enda betydelsefulla aktören i internationella sammanhang; internationella samarbeten fungerar endast som en ny arena där starka stater maximerar sin nytta på bekostnad av svagare staters intressen.

Ända sedan kalla kriget har USA präglats av en liberalistisk idétradition där fokus har legat på den goda människan och dess rättigheter, en global marknad, ömsesidigt beroende och kanske viktigast av allt, betydelsen av demokrati som ett gemensamt mål. Denna liberalistiska anda har enligt en del forskare som Heywood (2011, s. 46, 48–49) och Booth (2007, s. 310–311, 396) snabbt bytt skepnad efter den 11 september 2001 attackerna. Kritiken har legat i att USA bemött attackerna på ett hårt sätt, mer likt den realistiska idétraditionen än den liberala. Mänskliga rättigheter, integritet och moraliska aspekter har inte fått något utrymme i kriget mot terrorismen.

Sedan terrorattackerna den 11 september 2001 har man även sett en allt starkare tillväxt av islamistisk fundamentalism i Europa. Under de senaste åren har flera europeiska länder utsatts för terrorattacker där människoliv har skördats. Madrid 2004, London 2005, Paris 2015, Nice 2016, Bryssel 2016, Berlin 2016 och Istanbul 2016 är bara några av de drabbade europeiska städerna där islamistiska fundamentalister legat bakom. (Europol, 2017, s. 22–28) De ökande hoten mot EU har resulterat i många hårdtonade diskussioner i huruvida terrorister tagits sig in i EU med flyktingstatus som täckmantel. Attentaten har dessutom skapat en samhällelig debatt som idag involverar såväl den enskilde individen som media, organisationer, politiker och väldsledare; en debatt där man allt oftare kan urskilja en hårdare ton mot flyktingar, utlänningar och framförallt muslimer. (Pleten, 2016-12-23; Sydsvenskan, 2016-07-05; Drevfjäll, 2015-01-30)

(6)

Även i Sverige finns exempel på där integritet och rättigheter kränkts som ett resultat av den rädsla som terrorismens utbredning över Europa medfört. Ett sådant exempel kan hämtas från Göteborg där polisen med stöd av Säkerhetspolisen på mycket lösa grunder och vad som sedan visade sig vara en slarvig utredning dramatiskt bröt sig in och grep fyra män som var besläktade med varandra. Utredningen visade senare att de gripna männen inte alls hade någon koppling till de terrorhot de greps för och polisen fick gå ut med en offentlig ursäkt till männen och de berörda familjerna. (Magnuson & Lönnaeus, 2011-08-24)

Med detta som grund väcks frågan i huruvida även vi i Sverige, i takt med att hoten blivit mer påtagliga, påbörjat ett skifte från en liberal till en mer realistisk idétradition när det kommer till förhållning och bekämpning av terrorism. Ett skifte till en ideologi där mänskliga rättigheter och andra moraliska aspekter underordnas Statens suveränitet.

1.2. Problemformulering

1.2.1. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur en demokrati som den svenska – som med sin liberala inställning och neutralitet gällande konflikter mellan andra stater länge varit präglad av fred – reagerar när hoten av terroristiska handlingar närmar sig och blir mer påtagliga.

1.2.2. Frågeställning

Den frågeställning som uppsatsen ämnar besvara är: Har de närmande hoten av terroristiska handlingar resulterat i ett policyskifte från en liberal till en mer realistisk anda gällande arbetet och bekämpningen mot terrorism?

1.3. Avgränsning

Det primära underlaget för den kommande analysen är de två senaste svenska säkerhetsstrategierna. Motioner och medborgarförslag som rör vidareutvecklingen av strategierna beaktas inte då det riskerar att göra analysen alltför komplex och svårförståelig.

De teorier som ligger till grund för denna uppsats diskuteras heller inte i sin helhet utan endast de delar som är väsentliga. Denna avgränsning är absolut nödvändig att göra då teorierna har flera förgreningar som inte nödvändigvist är relevanta för denna studie. Dessutom finns det varken tid eller utrymme för en sådan omfattande redogörelse av teorierna.

(7)

1.4. Disposition

Uppsatsen disponeras enligt följande: Nästa avsnitt presenterar definitionen av terrorism. Tidigare forskning ges i avsnitt 3, följt av det material och den metod som används i studien. Avsnitt 5 beskriver valet av de två teorier som utgör grunden för undersökningen, och i det efterföljande avsnittet presenteras analysen. Avslutningsvis ges en diskussion samt förslag på framtida forskning.

(8)

2. Definitionen av terrorism

Detta avsnitt presenterar definitionen av terrorism. För tydlighetsskull delas avsnittet upp i två delar: Den första delen ger ett mer allmänt perspektiv på definitionen, och den andra fokuserar på hur terrorism definieras i Sverige.

2.1. Hur definieras terrorism?

Att definiera vad som är terrorism är långt ifrån enkelt. Komplexiteten ligger inte bara i att det finns så många olika, breda och otydliga definitioner, utan också i det faktum att vad som anses vara terrorism ligger i allra högsta grad i betraktarens ögon; den ena partens terrorist är den andra partens frihetskämpe. Ett exempel är den Palestinska befrielseorganisationen som bildades 1964 med syfte och mål att med beväpnade metoder befria Palestina från Israel. (Ne, PLO, 2017-05-06) Ledaren Yassir Arafat, som av många stämplades som terrorist, fick Nobels fredpris 1994. (Nobelprize.org) Ett annat exempel är Nelson Mandela som satt fängslad i 27 år i Sydafrika för att med både fredliga och beväpnade metoder bekämpa apartheidsystemet. I flera decennier klassades Mandela av flertalet regeringar som en ledare av terroristorganisationen ANC (African National Congress), för att sedan hyllas som hjälte och bli den första demokratiskt valda presidenten i Sydafrika. (säkerhetspolitik.se, 2013-06-18) En av de stater som länge benämnde Mandela för terrorist är Storbritannien, vars premiärminister Margret Thatcher sa 1987:

The ANC is a typical terrorist organisation ... Anyone who thinks it is going to run the government in South Africa is living in cloud-cuckoo land. (Margret Thatcher, 1987)

Enligt Smelser (2007, s. 230–233) finns det åtminstone tre stora problem när det kommer till att få en enhetlig definition av begreppet terrorism. Det ena är att det råder stor förvirring kring begreppet då alla arenor (ex. stater, media och civila befolkningen) som ger sig på att definiera det är i grunden färgade av sina egna fördomar. Stater är färgade av rådande politik och normer i den egna staten, samtidigt som de ofta vill ha breda och övergripande begrepp för att betona terroristorganisationers kriminella natur.1 Media tenderar att i sin jakt på allmänhetens uppmärksamhet lägga fokus på skapad ångest och själva typen och omfattningen av

1 Detta kan enligt Locatelli (2014, s. 3) vara ett stort problem då en bred och lös definition av begreppet terrorism riskerar att även inkludera andra kriminella handlingar som inte nödvändigtvis är av karaktären terrorism.

(9)

våldsanvändningen. Och den civila befolkningen slits åt olika håll av de andra arenorna. (Smelser, 2007, s. 230) Det andra stora problemet finns inom den akademiska världen där forskare enligt Smelser (2007) har en tendens att kanske omedvetet vara präglade av de senaste, mest chockerande händelserna, eller de händelser som hänt närmast forskaren själv. Detta innebär att man i dessa definitioner då betonar detaljer som verkar väsentliga för dessa specifika fenomen. Resultatet blir att begreppet terrorism rymmer olika egenskaper beroende på forskaren och den tidsperiod det utvecklades under. Det tredje och slutliga problemet är att begreppet terrorism är – precis som med andra begrepp som frihet, demokrati, makt, etc. – kopplat till olika normer och associationer; begreppet terrorism har en negativ laddning med ett tydligt stigma kopplat till sig. Allt detta resulterar i att debatten kring terrorism inte är särskilt konstruktiv då en stämpling som terrorist/terrorism på en aktör/handling är starkt kopplat till subjektiva värderingar. (Smelser, 2007, s. 232–233)

Men komplexiteten med att definiera begreppet terrorism och de problem som Smelser (2007) nämner är enligt Locatelli (2014) inte skäl nog att ge upp och säga att det är omöjligt. Tvärtom kan man enligt henne överkomma den kritik som är kopplat till de vanligaste definitionerna av terrorism genom att använda flera definitioner och klassificeringar. I sin studie lyckas Locatelli (2014) kanske inte riktig få en heltäckande definition av begreppet som alla skulle hålla med om, men hon lyckas rama in ett spektrum av terrorismens mångfacetterade natur. Detta gör hon genom att systematisk undersöka och sammanställa de ultimata målen som driver aktörerna, de komponenter som de flesta forskare inom området är överens om att terrorismen innehåller, samt typen av förövare såsom organisationers storlek, strukturer och hierarkier.2 (Locatelli, 2014, s. 1, 7–8)

Att ha ett heltäckande begrepp är kanske heller inte nödvändigt enligt Douglas (2014) som menar att det ur ett juridiskt perspektiv behöver vara vagt. Skulle man exempelvis begränsa begreppet till bara de extrema typer av attacker som orsakat stor fysisk skada och kostat många

2 Locatelli (2014) ger förslag på hur olika terrorism kan definieras beroende på vem som har definierat, vilken tidsaspekt och vilken händelse man färgats av. Hon delar exempelvis in terrorism i kategorierna i) statlig terrorism från tidsperioden Nazi-Tyskland och Stalins utrensningar (det vill säga där staten är den som använder terrormetoder mot det egna folket eller minoriteter) ii) statsfinansierad terrorism där hon bland annat hänvisar till Qaddafi som finansierade terrororganisationer med syfte att försvaga regimens opposition samt främja utrikespolitiska mål, och iii) terrorism som direkt utsätter den civila befolkningen för fara, vilket omfattar allt från enskilda individer såsom Anders Breivik till transnationella grupper och rörelser som al-Qaida.

(10)

människoliv så skulle speciella lagar mot terrorism inte vara nödvändiga. Således skulle lagen inte omfatta små, frekventa och kanske inte lika synliga handlingar men som i det stora hela har en större påverkan och utgör ett större hot mot samhället. (Douglas, 2014, s. 60-61) Exempel på sådana speciella terrorismlagar som Douglas (2014) diskuterar skulle kunna vara de relativt nya lagarna i Sverige som har gjort finansiering av terrorism, rekrytering, offentlig uppmaning respektive utbildning till terrorism straffbart. Lag (2010:299)

2.2. Hur definieras terrorism i Sverige?

I Sverige saknas en entydig definition av begreppet terrorism men svensk lagstiftning om terrorism baseras på rambeslut från EU. I detta rambeslut definieras terrorism utifrån dess handlingar där stor vikt läggs på hot mot demokratin, mänskliga rättigheter och den sociala och ekonomiska utvecklingen. (säkerhetspolitik.se, 2015-01-09)

För att en handling ska räknas som terrorism enligt svensk lag krävs det enligt terroristforskaren Hans Brun att det är handlingar som ”allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om de syftar till att:

• injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp,

• tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, och

• destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer, enligt Säkerhetspolisen och svensk författningsförsamling.”

(11)

3. Tidigare forskning

Detta avsnitt presenterar tidigare forskning om terrorism, terrorism kopplat till Sverige samt svenska säkerhetsstrategier mot terrorism.

3.1. Terrorism

Det finns idag en bred och mångfacetterad forskning kring fenomenet terrorism. En stor del förklarar problematiken och svårigheten med begreppet terrorism, dess uppkomst och föränderliga natur (se avsnitt 1.5). En annan betydande del fokuserar på motiven och avsikterna med terrorismattacker. Motiv som social kontroll, att avsätta sittande regering och skapa territoriell och politisk förändring radas upp av Locatelli (2014, s. 12–13). Wardlaw (1982) utökar denna lista med motiv som att skapa uppmärksamhet och splittring. Där menar han att målet med det som idag känns bäst igen som internationell terrorism kan vara att skapa internationell uppmärksamhet för den kamp man för på hemmaplan.3 Tanken är att genom att rikta terrorism mot andra nationer få omvärlden att intressera sig för ens konflikt, och i sin tur även sätta press på den stat man egentligen bekämpar. Med splittring däremot är tanken att man genom terrorism ska tvinga liberala demokratier att motsätta sig terrorismen genom illiberala handlingar och på så vis skapa en otrygghet hos folket som sen vänder sig mot staten. (Wardlaw, 1982, s. 37–39) Det handlar om att staten ska visa sitt rätta ansikte genom att exempelvis punktmarkera vissa folkgrupper, göra husransakningar hos oskyldiga eller använda medel som telefon och IT spårning/avlyssning och på så sätt inkräkta på människors integritet och frihet.

Enligt Schoultz (2011) finns flertalet studier som visar på just denna problematik där kravet på säkerhet och att effektivt arbeta mot terrorism hamnar i konflikt med uppfattningen om mänskliga rättigheter. Som exempel ges hur USA efter attackerna den 11 september 2001 fängslat över 60 000 personer som under flera år suttit fängslade i Guantanamo och andra amerikanskt-ledda fängelser i såväl Irak som Afghanistan. Både tortyr och sexuellt ofredande av fångar ska ha bevisats mot USA:s förnekande. (Schoultz, 2011, s. 36–37)

3 Internationell terrorism innefattar gränsöverskridande och globala hot. Terrorism vars våld riktas mot den civila befolkningen benämns av en del forskare som ”New Terrorism” (se exempelvis Hoffman, 1999; Burnet & Whyet, 2005) Skillnaden på traditionell terrorism och den nya terrorismen är bland annat att hoten är globala, gränsöverskridande och urskillningslösa, samtidigt som den i större utsträckning är präglad av religiös sekterism.

(12)

3.2. Terrorism i Sverige och svenska säkerhetsstrategier

Tidigare forskning om terrorism i Sverige är väldigt knapphändig, vilket troligtvis beror på att Sverige tills nyligen varit relativt befriat från terrorattacker. Den artikel vi hittat heter Terrorist Awakening in Sweden? och är skriven 2011 av terrorforskaren Magnus Ranstorp. I artikeln diskuterar författaren omständigheterna bakom händelser och aktiviteter i Sverige och bland svenskar kopplade till terrorism, såsom självmordsbombaren i Stockholm city 2010, den planerade attacken mot Jyllands posten i Danmark samma år samt Säkerhetspolisens identifiering av omkring 200 islamistiska extremister i Sverige. I artikeln illustrerar Ranstorp även en sammankoppling mellan extremistiska nätverk i Sverige och resor till länder som Somalia och Pakistan.

Även forskningen om svenska säkerhetsstrategier mot terrorism är mycket knapp, något som sannolikt även här beror på att fenomenet är så nytt. Totalt finns det tre svenska säkerhetsstrategier mot terrorism: den första kom så sent som 2007 som ett resultat av ett EU-krav; den andra strategin är en uppgradering som gjordes efter självmordsbombaren i Stockholm city 2010; den tredje och nu gällande säkerhetsstrategin är från 2015 och är ett resultat av ett ökat hot mot EU och en ökad radikalisering bland svenska medborgare i framförallt Malmö och Göteborg.4

4 Försvarshögskolan fick 2011 ett regeringsuppdrag att studera metoder och initiativ i andra länder som ansågs ha kommit en bit på vägen i sitt arbete mot våldsbejakande extremism i tredjeland, så kallade ”jihadresenärer”. Studien var omfattande och resulterade i 111 intervjuer med aktivt arbetande personer på området i Sverige, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Danmark. (Ranstorp & Hyllengren, 2013) Resultaten och rekommendationerna av denna studie som exempelvis kriminalisering av terroristträning har sedan används som en del av underlaget till utvecklingen av de två strategier vi i denna studie ska jämföra och analysera.

(13)

4. Material och Metod

Detta avsnitt inleder med att presentera det material som används i studien och sedan beskrivs den metod som tillämpas.

4.1. Val av material och kritik mot det valda materialet

Denna uppsats kommer att ha följande material som det primära, det vill säga det material som ska analyseras och systematiskt jämföras:

• Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (Skr. 2011/12:73) • Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism

(Skr. 2014/15:146)

Då vi valt att begränsa oss till att endast analysera och jämföra dessa två strategier bortser vi från eventuella medborgarförslag och motioner som kommit som ett resultat av terrorattacker i Sverige och EU efter den senaste säkerhetsstrategin. Kritiken skulle då kunna vara att studiens resultat är endast relevant för 2015 och att det således inte överensstämmer med hur det ser ut idag. Denna avgränsning har dock gjorts medvetet eftersom syftet med studien är att undersöka om vi fått ett skifte i policys och inte om vi eventuellt är på väg att få det.

Som nämns i avsnitt 1.4 riskerar en inkludering av alla motioner och medborgarförslag som rör vidareutvecklingen av strategierna att göra studien alltför komplex och svårförståelig. Därför har vi avgränsat oss till det som vi konkret tror oss kunna analysera, snarare än att försöka gissa oss fram till vad framtiden väntar. Med det sagt menar vi inte att denna studie inte kan fungera som en indikation på vart vi är på väg eller som en grund för framtida studier på området.

4.2. Idéanalys som metod

4.2.1. Val av metod

Då vi i denna uppsats är intresserade av att studera offentliga dokument och i dessa försöka urskilja politiska budskap och ideologier har vi valt att använda oss av en idéanalys som metod. En idéanalys är en bred definierad metod som enligt Beckman (2005, s. 11–14) har tre huvudsyften: att beskriva, förklara och ta ställning till det studerade materialet. Även Bergström & Boréus (2005, s. 155) poängterar att dessa tre ska ligga till grund för den typ av idéanalys man väljer att göra. I denna uppsats är vi alltså intresserade av att undersöka vilken ideologi som det studerade materialet mest präglas av; därmed får studien en beskrivande karaktär. Men

(14)

då vi samtidigt kommer att titta på två strategier som behandlar samma problematik men utvecklats under olika tidsperioder blir studien även jämförande. Således kommer studien att vara både beskrivande och jämförande.

4.2.2. Idealtyper som analysverktyg

För att utföra en bra idéanalys är det viktigt att förfarandet är noga och korrekt genomfört. Detta krav uppfylls i denna uppsats genom användningen av idealtyper som analysverktyg. Med idealtyp menas renodlade idéer och egenskaper av de ideologier eller fenomen man vill jämföra. Det blir således en extrembild av ett fenomen som inte nödvändigtvis behöver återfinnas i verkligheten. Tanken är att dessa extrembilder ska tydliggöra väsentliga skillnader mellan olika ideologier och på så vis agera som ett verktyg för att påvisa graden av vissa eller ett visst drag i ett dokument. (Beckman 2005, s. 28–29)

Enligt Bergström & Boréus (2005) härstammar begreppet idealtyp från Max Weber – en av sociologins grundare – som använde metoden för att särskilja vissa drag utmärkande för en specifik ideologi, som exempelvis kapitalism och byråkrati. Metoden kan dock även användas för att konstruera det författarna kallar för ”raster” (vilket vi tolkar som ett analysschema) som kan läggas över texter för att urskilja specifika drag och sortera formuleringar i någon av de kategorier och fack man skapat. (Bergström & Boréus 2005, s. 159)

4.2.3. Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet inom forskning innebär kort att man mäter det man säger sig mäta och att detta görs på ett korrekt sätt utan systematiska fel. Hur man går tillväga för att uppfylla kraven på validitet och reliabilitet skiljer sig åt beroende på om studien är kvantitativ eller kvalitativ. Då denna uppsats ämnar analysera innehållet i policydokument har en textanalytisk metod använts, vilket har ställt krav på att frågor ställs till texten som svarar på faktiskt fakta snarare än upplevd tolkning. (Esaiasson m.fl., 2007, s. 237-238)

Vi strävar efter att uppfylla kraven på validitet genom att alltså använda oss av idealtyper som analysverktyg där vi tidigt sätter upp kriterier för hur policydokumenten ska tolkas samt skapar ett analysschema som läggs över texterna. Då vi ämnar göra en komparativ studie där vi tittar på två strategier och jämför likheter och skillnader i ideologi har det varit av stor vikt att beakta hur väl analysverktyget fungerar i en jämförandesituation. Förutsatt att idealtyperna är väl

(15)

utformade ger dessa goda fortsättningar för en systematisk jämförelse. (Bergström & Boréus, 2005, s. 71)

Idealtyperna har i denna uppsats skapats av två ideologier som ses som varandras motpoler. Därmed har vi idealtyper där väsentliga skillnader framgår tydligt vilket bör tillåta oss göra en noggrann och systematisk jämförelse. Och genom att använda ett analysschema analyseras samtliga texter på ett konsekvent sätt och risken för systematiska fel och egna tolkningar minimeras, samtidigt som analysen kan genomföras utan större komplikationer. Detta gör att idealtyper som analysverktyg är mycket användbart även i en jämförande situation.

Den valda metoden ställer krav på att kategorierna som texten ska fördelas och placeras i är tillämpliga, ömsesidigt uteslutande och samtidigt täckande och fruktbara för undersökningen i fråga. (Esaiasson m.fl., 2007, s. 243–244) Dessa krav uppfyller vi genom att tidigt konkretisera problemställningen till tre preciserade frågor:

• Säkerhet för vem? • Säkerhet från vad? • Hur skapas säkerhet?

Dessa frågor har utformats utifrån idealtyperna och ska ställas direkt till texten som ska analyseras för att försöka besvara studiens huvudfråga: Har de närmande hoten resulterat i ett policyskifte från en liberal till en mer realistisk anda gällande arbetet och bekämpningen mot terrorism?

Frågorna utgör var för sig en kategori med var sitt fack motsvarande ideologierna liberalism och realism, vilka presenteras och motiveras utförligt i nästkommande avsnitt. Dessa ideologier är ledande inom internationell politik och är ideologiskt sett motsatta, vilket bidrar till ett uttömmande analysschema och således förenklar en systematisk genomgång och en objektiv tolkning av text och slutsatsdragning. Även om realismen egentligen studerar relationer mellan stater och tar generellt sett inte hänsyn till icke-statliga aktörer såsom terroristceller och organisationer, har ideologin enligt Mearsheimer (2008) en central roll i hur man besvarar och angriper problemet terrorism. Detta beror på att terrorismen sker inom det internationella systemet och på statsnivå. Således drar vi slutsatsen att de valda idealtyperna gör sig särskilt passande för denna studie.

(16)

Viktigt för studiens validitet är också att vi som forskare själva ställer oss kritiska till våra resultat och analys, och ställer oss frågan huruvida vi mäter det vi säger oss mäta med vårt analysverktyg. (Bergström & Boréus, 2005, s. 404) Risken med att på förhand bestämma kriterier för vad analysredskapet ska undersöka är att man tvingar analysredskapet på texten. Således sker en begränsning som riskerar att man missar något intressant. Samtidigt skulle en lösare och mer öppen tolkning av texten kunna leda till att man helt tappar den röda tråden och gör studien subjektiv. (Esaiasson m.fl., 2007, s. 245–246) Vi är medvetna om att vårt analysredskap inte fångar in hela texten i de valda dokumenten, men vi är övertygade om att de frågor vi ställer till texten har något väsentligt att säga om graden av ideologiska drag i dokumenten, vilket är studiens syfte och frågeställning.

För att slutligen även försäkra oss om att studien har hög reliabilitet har vi gjort en noggrann och upprepad läsning av de valda texterna med samma utfall som resultat. Detta har övertygat oss om att studien saknar systematiska slarvfel.

(17)

5. Teorier

I detta avsnitt beskrivs de två ideologier som används för att skapa idealtyperna och varför just de har valts. Presentationen av respektive ideologi avslutas med hur säkerhetsaspekterna formas utifrån dem. Slutligen presenteras det resulterande analysschemat.

5.1. Val av teori

De teorier som används för att skapa idealtyper är realismen och liberalismen. Valet av teorier grundar sig i studiens syfte att analysera policys. Teorierna är centrala när det kommer till att förklara hur och varför stater agerar som de gör inom internationell politik och säkerhetspolitiska frågor, vilket gör dem till ett naturligt val för denna studie. Då vi valt att använda oss av idealtyper för att påvisa graden av vissa eller ett visst drag i de dokumenten som ska analyseras har teorierna varit särskilt passande då där finns väsentliga skillnader mellan dem. Endast de delar som är relevanta för denna studie kommer att diskuteras (se avsnitt 1.4).

5.2. Idealtyper

5.2.1. Realismen – Statens företrädare

Inom den realistiska ideologin betonas statens suveränitet starkt där staten är en autonom och oberoende enhet. Det är denna suveränitet som är statens identitet inom det internationella politiska systemet där stater samexisterar i ett konkurrenspräglat och anarkistiskt system. (Heywood, 2011, s. 4–5, 12, 65; Brommesson & Ekengren, 2011, s. 26). Suveräniteten kan sägas bestå av två dimensioner: extern och intern. I den externa dimensionen är gränser viktiga då de skapar ett territorium där staten obehindrat har rätt att kontrollera och styra de inre angelägenheterna. Den interna dimensionen bygger på relationen mellan statens ansvar och de egna medborgarna där staten har rätt att utforma och upprätthålla lagar och ordningsregler inom olika områden. Således medför detta att det enligt realismen faller sig naturligt att det är det egna intresset som styr varje stat och att internationell politik ytterst handlar om att minimera sin osäkerhet och värna om den egna statens intressen och vinster i förhållande till andra stater. (Brommesson & Ekengren, 2011, s. 26)

Viktigt att nämna är att det inom realismen inte finns en avsaknad av mänskliga rättigheter och moraliska principer. Dessa existerar men ses som icke bindande normer som är underordnade statens suveränitet och får ge vika i de fall de anses kollidera med det staten anser är viktigare intressen, såsom upprätthållning av den interna ordningen och/eller skyddandet av statens gränser. (Dunne & Wheeler, 2004, s. 12) Inte heller icke-statliga organisatorer ges någon större

(18)

eftertanke i ideologin. Istället ses makten och hoten ifrån dessa som obetydliga. I de enstaka fall sådana organisationer och grupperingar växer sig tillräckligt starka för att generera verkliga hot har dessa fodrats av statligt stöd, vilket ännu en gång gör staten till grundproblemet och således det verkliga hotet. (Jackson & Sørensen, 2013, s. 283)

Eftersom realismen har en statscentrerad och pessimistisk världsbild där stater styrs av människor som i sin tur styrs av makt och egenintressen innebär det att konflikter och krig är oundvikliga. Det kommer alltid att finnas något som A vill ha av B och således är det inte möjligt att helt förlita sig på förbund med andra stater. Förbund och fredsavtal är de svagas ultimata försök att skapa en maktbalans de omöjligt kan få till på egen hand. Att upprätthålla ett förbund är svårt då den egna statens intressen alltid kommer vara överordnad alla andras. Den starkare staten vinner på bekostnad av den svagare; därmed är sådana förbund bara ännu en arena för konkurrens och maktmaximering. (Heywood, 2011, s. 54–57) I grunden kan man endast lita på sina egna resurser vilket ställer krav på en stark försvarsförmåga som enligt realismen bäst nås genom upprustning av militärmakten. Enligt ideologin präglas internationella relationer alltså av misstro och osäkerhet.

Denna pessimism kritiseras realismen mest för eftersom det skapar en osäkerhet och misstro som i sig bidrar till ett säkerhetsdilemma där statsledare och beslutsfattare ständigt måste göra tolkningar av varandras agerande för att ta beslut om sitt eget. (Booth & Wheeler, 2008, s. 4-5) Realister menar dock tvärtom, att osäkerhet och misstro bidrar till en medvetenhet om konsekvenserna av krig och konflikt. Kännedomen om omfattningen av varandras försvarsmöjligheter bidrar till avskräckning och därmed en maktbalans som förhindrar konflikter och krig. (Bjereld m.fl., 2015, s. 40)

Säkerhetsaspekterna utifrån den realistiska ideologin blir således: • Säkerhet för vem? – Den egna staten och dess intressen. • Säkerhet från vad? – Från andra stater.

• Hur skapas säkerhet? – Genom säkra gränser och militärmakt.

5.2.2. Liberalismen – Individens företrädare

I motsats till realismen, som anses vara en rättfram och konkret teori, anses liberalismen vara lite mer komplex och flytande då det finns en stor variation av syn och idéer inom ideologin. Gemensamt för dessa är dock att liberalismen i grunden handlar om den enskilda människans

(19)

frihet och integritet. Ideologin har en positiv syn på människan som en förnuftig varelse med ett stort driv för utveckling. Förutsättningarna för den enskilde individen att själv bestämma och skapa sig ett liv i samspel med andra ansvarskännande och solidariska medborgare är frihet. Således är frågan om frihet och integritet alltid central i alla sammanhang. Ytterligare en markant skillnad från realismen är liberalismens syn på staten som en institution eller verktyg vars primära funktion är att värna om den enskilde individens val-, religion-, yttrandefrihet och så vidare, oavsett rådande politiska omständigheter. (Tallberg & Gustafsson, 2006, s. 51; Richmond, 2008, s. 14)

Ett ultimat sätt att säkra den enskilda individens frihet, säkerhet och integritet är genom demokrati, förbund, frihetsavtal och ett ömsesidigt beroende med andra liberala stater. Enligt Heywood (2011) skapar denna interdependens förhandlingsmöjligheter som såväl fodrar ekonomiskt tillväxt som möjligheten att hantera globala problem som är omöjliga för en stat att hantera på egen hand, som exempelvis fattigdom, global uppvärmning, epidemier och terrorism. Genom att sudda ut gränser och ta bort hinder för information, varor, tjänster, människor, etc. att fritt röra sig mellan olika nationer skapar man ett redskap som effektivt bekämpar maktkoncentration, främjar fred och stimulerar utvecklig. (Heywood, 2011, s. 6, 12)

Förbund och samarbeten fungerar och upprätthålls för att de inte är påtvingade utan alla har något att vinna på det. Istället för att försöka få en stat att agera på ett visst sätt genom militära medel kan dessa uppmuntras att dela intressen, målsättningar och politiska linjer genom attraktion och mutor. (Nye, 2007, s. 89) Ideologin argumenterar mot våldsanvändning och maktingripande och förespråkar således en nedrustning av militär och militära medel.

Vidare har liberalismen till skillnad från realismen en positiv syn på internationella organisationer och icke-statliga aktörer och betonar deras vikt i internationella relationer. (Heywood, 2011, s. 434–437).

Säkerhetsaspekterna utifrån den liberalistiska ideologin blir således:

• Säkerhet för vem? – Människor, dess grundläggande rättigheter och värden.

• Säkerhet från vad? – Globala utmaningar, hot från icke statliga organisationer och icke liberala stater.

• Hur skapas säkerhet? – Interdependens och en expandering av den liberala gemenskapen.

(20)

5.3. Analysschema för idealtyper

Nedanstående tabell presenterar ett analysschema för idealtyper. Tabell 1. Analysschema för idealtyper

Kategorier \

Idétraditioner Liberalism Realism

Säkerhet för vem? Människor och grundläggande värden samt internationell säkerhet, fred och liberala samarbeten.

Den egna statens maktställning och överlevnad.

Säkerhet från vad? Globaliseringens utmaningar, icke-statliga aktörer och hot från icke-liberala stater eller aktörer som inte verkar för liberala värderingar och som inte använder demokratiska metoder.

Intervenering och våld som andra stater försöker utöva mot den egna staten.

Hur skapas säkerhet?

Genom samarbete där gemensamma intressen står i centrum. Öppna gränser ökar handel och samarbete vilket leder till interdependens och en expandering av den liberala gemenskapen.

Genom militära medel. Starka gränser är viktiga för skyddandet av staten och den nationella identiteten.

(21)

6. Analys

Detta avsnitt inleds med en kort övergripande presentation av de två svenska säkerhetsstrategierna som utgör det primära materialet för denna uppsats. Samtliga kapitel i båda strategier innehåller relevanta delar, dock i olika grad. Således kommer det framtagna analysschemat att användas i syfte att ta fram det mest väsentliga för studiens huvudfråga. För varje kategori presenteras först relevanta delar från respektive strategi separat för att sedan ställas mot varandra.

6.1. Svenska säkerhetsstrategier

6.1.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12)

Denna skrivelse är en redogörelse för regeringens utgångspunkter, mål och åtgärder inom arbetet och bekämpningen av terrorism. Den primära utgångspunkten i strategin är att all bekämpning av terrorism ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värden, såväl nationellt som internationellt.

Strategin består generellt av målsättningar och förslag på hur de framtida utmaningarna med terrorism ska mötas. Arbetet delas in i tre områden: Förebygga, förhindra och förbereda. Förebygga inkluderar påbörjade och planerade åtgärder för att minska viljan att begå eller stödja terroristbrottslighet. Förhindra omfattar arbetet att tidigt upptäcka och avvärja planerade eller pågående angrepp, och förbereda avser arbetet för att hantera konsekvenserna av ett attentat.

6.1.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15)

Denna strategi är en uppgradering av ovanstående och är ett resultat av en ökad terroristverksamhet i världen och framförallt i Europa. Likt föregående strategi är arbetet mot terrorism uppdelat i tre olika områden men där det tredje området har ändrats från förbereda till försvåra.

Förebygga handlar om att myndigheter ska samarbeta med kommuner och kommunala verksamheter för att i ett tidigt skede upptäcka och identifiera motiv och drivkrafter till radikalisering. Gemensamt kan man motverka eller i varje fall minska avsikten att begå eller stödja terroristattentat. (Skr. 2014/15:146, s. 9–14) Förhindra omfattar åtgärder som bör vidtas för att minska förmågan att begå terroristattentat. Dessa åtgärder innebär bland annat en tydlig ansvarsfördelning och utveckling av lagstiftningen för att försvåra och förbjuda finansiering,

(22)

utbildning och rekrytering av terrorism. (ibid., s. 15–20) Försvåra handlar om att skapa förutsättningar för att upprätthålla skyddet för individer och värna om den svenska demokratin. Rätt förutsättningar skapas genom vissa skyddsåtgärder, såsom gränskontroller för både människor och varor, förstärkning av lagstiftning mot hantering av illegala vapen och andra hjälpmedel, kontinuerlig utbildning och övning, samt samverkan och koordinering mellan berörda aktörer såväl nationellt som internationellt. (ibid., s. 21–27)

Huvudmålet med strategin är att arbeta i syfte att undvika attentat. Stor betoning läggs på samverkan mellan olika aktörer och en tydligare ansvarsfördelning mellan olika lokala, nationella och internationella aktörer. Dessutom urskiljs en hög riskmedvetenhet där Sverige ses som ett presumtivt mål för våldsbejakande extremism som ett resultat av svensk militärs deltagande i konfliktområden. (ibid., s. 4) Denna medvetenhet framgår tydligt då ett helt kapitel avsatts för arbetet med att hantera konsekvenserna av ett terroristattentat när det väl sker. I kapitlet diskuteras förmågan att snabbt avbryta ett attentat, ta kontroll över situationen samt begränsa samhällskonsekvenserna av det. (ibid., s. 28–31)

6.2. Säkerhet för vem?

6.2.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12)

Terrorism är ett av flera hot som riktas mot människors liv, hälsa och egendom, samhällets funktionalitet och ytterst mot rikets säkerhet. (Skr. 2011/12:73, s. 4)

Ett genomgående tema genom hela strategin är att man ska värna om demokratins grundvallar och den enskilde individens frihet och egendom. Vidare betonas att alla ingrepp på dessa värden måste vara välavvägda och proportionerliga till syftet med åtgärden.

6.2.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15)

Skyddet för människor, information, funktioner och anläggningar ska vara stark – människor ska känna sig trygga, säkra och fria i samhället. (Skr. 2014/15:146, s. 21)

Ramen för terrorismbekämpning är att det ska ske med respekt för den enskilde individens integritet och frihet. (ibid., s. 6) Det svenska samhället ska vara öppet, transparent och präglas av respekt för demokratins grundläggande värden och mänskliga rättigheter. Sverige ska verka för ett tryggt samhälle där människor kan röra sig fritt och visa både religiös och politisk tillhörighet utan att utsättas för våld eller hot om våld. (ibid., s. 3) Inom området försvåra

(23)

uppges nationell säkerhet och nationella intressen såsom ett fungerande digitalt samhälle, infrastrukturkänslig information och samhällsviktiga anläggningar som primära mål att skydda. Samtidigt ska man verka främjande för det fria ordet där såväl statsföreträdare som motståndare ska kunna utnyttja sin yttrandefrihet och åsiktsbildning. (ibid., s. 21–26) Även internationell säkerhet lyfts fram i området och här påpekas det att terrorism inte kan bekämpas isolerat; Sverige måste vara solidariskt och arbeta för att stärka den internationella säkerheten och freden eftersom den globala situationen påverkar hoten mot Sverige.

De personer som lämnar Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper kan utgöra ett hot mot Sverige och landets intressen när de återvänder. Därmed ska Sverige i internationella samarbeten arbeta med att stoppa terrorismens utveckling. Detta kan göras genom att vara drivande i att arbetet mot terrorism är transparent och värnar om folkrätten och mänskliga rättigheter. Alla människor som är bosatta och rör sig inom EU:s gränser ska känna sig trygga och fria. På lång sikt ska arbetet mot terrorism ske ur ett jämställdhetsperspektiv då terrorism utgör ett särskilt hot mot kvinnors fri- och rättigheter, framförallt i form av sexuellt våld. (ibid., s. 32–33)

6.2.3. Jämförande analys

Genomgående i båda strategier är utgångpunkten att man ska verka för att stärka individens fri- och rättigheter. Några större skillnader i strategierna gällande vem som ska skyddas och vem säkerheten är till för kan inte ses, utan skillnaden ligger i skyddet för kritisk infrastruktur, information och samhällsviktiga anläggningar; detta är uttalat i den senare strategin men endast underförstått i den tidigare.

6.3. Säkerhet från vad?

6.3.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12)

I kapitlet Hotbilden mot Sverige identifieras hoten mot riket och dess intressen. Här framställs det att spridning av propaganda och icke-demokratiska värderingar har ökat via internet och sociala medier. Även manualer och instruktioner om hantering och tillverkning av sprängmedel har gjorts tillgängliga. Men trots denna ökning och tillgänglighet, samt attentatet i Stockholm City den 2010 menar man att det inte finns några uttalade hot mot Sverige från varken vitmakt, vänsterautonom eller våldsbejakande islamistisk extremism. Dock betonas det att utvecklingen av utförda attentat från enskilda individer i Europa och i omvärlden har gjort att hotbilden blivit mer komplicerad.

(24)

6.3.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15)

Något som kräver särskild uppmärksamhet är extremist- och terroristgruppers användning av internet och sociala medier för spridande av propaganda och annat material som glorifierar och uppmanar till våld, våldsbejakande ideologier och terrorism. (Skr. 2014/15:146, s. 10)

Även i denna strategi finns ett kapitel där hotbilden mot Sverige och dess intressen identifieras. Här framgår det tydligt att det främsta hotet mot Sverige kommer från organisationer med koppling eller inspiration från al-Qaida och andra organisationer med likartade ideologi. Både vänster och högerextrema grupperingar nämns som aktörer med potential och förmåga att begå attentat, men att det i dagsläget inte finns någon uttalad avsikt från dessa grupper. Ett annat hot som nämns men som inte heller är så uttalat är ensamma gärningsmän med en ideologisk grund men utan koppling till någon grupp eller nätverk. Största hotet kommer därmed från individer som antingen tar sig in i landet med avsikt att rekrytera och islamistiskt radikalisera personer, eller som via internet och propaganda lockar individer till radikalisering och våldshandlingar i Sverige och utomlands. (Skr. 2014/15:146, s. 4)

På området förebygga tas extremistiska normer och värderingar upp som hot som måste motarbetas då de bidrar till radikalisering och framväxten av terrorism. Även stereotypa normer som kopplar kriminalitet och våld till maskulinitet anses utgöra ett hot som måste motarbetas. (ibid., s. 9–10) Inom arbetsområdet förhindra nämns resande individer – framförallt återvändande från konfliktområden – som stora hot. Individer som deltagit i konflikt och terrorträning har inte bara skaffat sig kunskap och förmåga att hantera vapen och sprängladdningar utan även överskridit en viktig tröskel för våldsanvändningen. (ibid., s. 18– 19) Inom området försvåra diskuteras vikten av en öppen och transparent asylpolitik som ställer krav på att man redan vid den svenska gränsen ska ha förmåga att identifiera risker och individer med kopplingar till terrorism och terroristnätverk. (ibid., s. 20–21)

6.3.3. Jämförande analys

Den centrala skillnaden mellan strategierna är att man i den tidigare strategin inte pekar ut någon specifik grupp som särskilt hotfull mot Sverige och dess intressen, utan alla med avsikt att kränka våra demokratiska värden räknas in. I den senare strategin identifierar man däremot islamistisk extremism och al-Qaida inspirerade grupper som det främsta hotet. Dessutom utpekas dessa grupper som de som sprider propaganda, rekryterar och radikaliserar individer

(25)

med liknande ideologiska intressen.

6.4. Hur skapas säkerhet?

6.4.1. Ansvar och engagemang – En nationell strategi mot terrorism (2011/12)

Säkerhet skapas genom att arbeta enbart efter de mål och med de medel som är godtagbara i ett öppet demokratiskt samhälle, och samverka och samarbeta nationellt och internationellt. (Skr. 2011/12: 73, s. 7)

Inom arbetsområdet förbygga redogörs hur regeringen främst i form av ekonomiska bidrag till statliga, kommunala och privata aktörer möjliggör utbildning och ökad förståelse för grogrunden till våldsbejakande extremism och kriminalitet. En åtgärd som anges är att skapa en nationell handlingsplan där målet är att genom ökad kunskap och förståelse tidigt kunna identifiera individer i riskzoner och rikta insatserna, samtidigt som kunskap införskaffas i utvecklingen av förebyggande och motverkande verktyg och metoder. På nationell nivå ligger fokus på bidrag och finansiering av uppdrag och utredningar vars syfte är att utreda möjligheterna till samverkan mellan myndigheter, främjande arbete för demokratiska värden, översyn av regelverk och att ta fram exempel på hur andra länder arbetar proaktivt mot terrorism. Även internationellt arbetar man förebyggande genom ekonomiskt bidrag och finansiering av utbildning och antiterroristiska projekt. Bland dessa räknas Sveriges bidrag till Counter Terrorism International Task Force som aktivt arbetar för stärkande av mänskliga rättigheter, utbildningsinsatser i Pakistan, Afghanistan och etablerandet av ett regionalt utbildningscenter i staden Dhaka i Bangladesh i frågor relaterade till terrorismbekämpning. (ibid., s. 10–15)

Förhindra är det område som fått mest utrymme i strategin. Här beskrivs hur man aktivt arbetar och bör arbeta för att upptäcka hot, avbryta attentat och ställa utförarna inför rätta. Inledningsvis diskuteras befintlig lagstiftning inom området som en viktig del i bekämpningen av terroristverksamhet.5 Polisens möjlighet och förmåga att slagkraftigt bekämpa brott generellt samt förhindra terrorism diskuteras också. Regeringen har således ökat de ekonomiska resurserna inom polisiär verksamhet. Samverkansrådet och nationellt centrum för

5 Hit räknas lagen om terroristbrott (2003:148), lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskild allvarlig brottlighet (2010:148) och lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottlighet i vissa fall (2002:444).

(26)

terrorhotbedömning nämns som grupper med viktiga funktioner.6,7 Internationellt består arbetet mot terrorism främst genom samarbeten och överenskommelser med övriga av EU:s medlemsländer där Sverige stödjer EU:s arbete utifrån EU:s strategi för att bekämpa terrorism. Framförallt handlar arbetet om begränsadinformationsutbyte mellan medlemsländerna, ett gemensamt stärkt skydd av EU:s yttre gränser och möjligheten till införandet av inre gränser när behovet att hindra allvarlig fara för statens inre och yttre gränser uppstår.

En röd tråd genom hela strategin är förslag på utredningar och bättre och effektivare informationsutbyte mellan myndigheter och aktörer inom rättsväsendet, både internationellt och nationellt. Även förslag på lagändring, ökad kunskap och förståelse för extremismens grogrund och effektiva metoder att motverka och bekämpa dessa är genomgående teman.

6.4.2. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism (2014/15)

Samtliga arbetsområden diskuteras genomgående i denna strategi. En stor del av diskussionen kring hur säkerhet ska skapas landar i förslag på utredningar eller förslag från pågående utredningar. Bland dessa kan räknas medierådets uppdrag att utveckla kampanjen No Hate Speech Movement som syftar till att stärka ungas förmåga att ifrågasätta och ställa sig källkritiska till antidemokratiska budskap i media. Även försvarshögskolans uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremism i sociala medier och undersöka hur andra europeiska länder använder sociala medier i förbyggande arbete räknas in här. (Skr. 2014/15:146, s. 10-11)

På arbetsområdet förebygga identifieras social gemenskap, utanförskap, sociala närmiljöer och sökning efter spänning som några drivkrafter till brottslighet, extremism och radikalisering. Förebyggande arbete kräver insatser och åtgärder som är riktade specifikt mot dessa riskområden och grupper. Detta ställer krav på kunskap och samverkan mellan berörda aktörer

6 Samverkansrådet består av 14 myndigheter som gemensamt bedriver och kontinuerligt utvecklar ett långsiktigt arbete mot terrorism. Dessa myndigheter är Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Migrationsverket, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Tullverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Transportstyrelsen.

7 Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) är en permanent grupp vars uppgift är att strategiskt bedöma långsiktiga och kortsiktiga hot mot Sverige och svenska intressen. NCT består av representanter från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Deras rapporter används som underlag av samverkansrådet i utvecklingen av arbetet med bekämpning av terrorism.

(27)

som skolor, polis, trossamfund och socialtjänst. En samverkansöverenskommelse mellan kommuner och polismyndigheter har tecknats i de flesta delar av Sverige. Även avhopparverksamheter som stödjer människor som vill lämna kriminella nätverk och våldsbejakande extremistiska rörelser lyfts som viktiga åtgärder inom området. (ibid., s. 12– 13)

På området förhindra läggs stor vikt på att skapa förutsättningar som minskar förmågan att begå terroristiska handlingar. Exempel på sådana förutsättningar är effektivisering och bättre integrering av befintlig lagstiftning som kriminaliserar terrorresor, finansiering av terrorism samt hantering av illegala vapen och andra hjälpmedel. Utöver starkare lagstiftning betonas även vikten av polisiära åtgärder och förutsättningar, såsom förmågan till insamling och delning av information. Delning av information och kunskap mellan polismyndighet och andra myndigheter och verksamheter ska möjliggöras, men även informationshämtning genom icke-öppna kanaler är en förutsättning för att förhindra terrorism. Under 2014 tog man därmed beslut om att permanenta tidigare tidsbegränsade lagar om hemliga tvångsmedel inom säkerhetspolisens arbetsområde samt underlätta användandet av dessa. Bland dessa tvångsmedel räknas integritetskränkande åtgärder såsom övervakning av elektronisk kommunikation, telefonavlyssning, hemlig kameraövervakning och rumsavlyssning. (ibid., s. 15–20)

På området försvåra lyfts vikten av att skydda samhällsviktiga anläggningar, kritisk infrastruktur och känslig information. När det kommer till informations- och cybersäkerhet finns idag nationell samverkan för skydd mot allvarliga IT hot. Detta är ett samarbete mellan försvarets radioanstalt, försvarsmakten och säkerhetspolisen som kontinuerligt analyserar och bedömer hoten mot skyddsvärda nationella intressen och gemensamt verkar för skyddandet av dessa. Samhället i övrigt skyddas genom att försvåra inpassering i landet för individer med avsikt att begå terrorbrott och varor som kan användas i samma syfte. Arbetet inkluderar såväl polisär bevakning som inre och yttre gränskontroller och möjlighet att förfölja och bevaka individer av intresse, så kallade ”utlänningskontroller” (ibid., s. 21, 25–27)

Ytterligare en viktig del i skapandet av säkerhet anses vara statens förmåga att ingripa och snabbt avstyra ett terrorangrepp. Regeringen har därmed gett försvarsmakten och polismyndigheten i uppdrag att utveckla möjligheterna för försvarsmakten att stödja polisen med helikopterkapacitet och andra åtgärder som kan innebära våld och hot mot enskilda.

(28)

(ibid., s. 29–30)

Ett genomgående tema genom hela strategin är behovet av samverkan lokalt, nationellt och internationellt. 2014 tillsatte regeringen en samordnare vars uppgift är att värna om demokratin genom att samordna koordinering och samverkan mellan myndigheter för att motverka våldbejakande extremismen och bättre bekämpa terrorism. (ibid., s. 9)

6.4.3. Jämförande analys

Skillnaderna mellan strategiernas syn på hur och var man bäst förebygger terrorism och skapar säkerhet är tydliga. I den första strategin framgår att problemet med terrorism inte ligger i Sverige utan snarare utanför Sveriges gränser. Därmed bör arbetet och insatserna riktas mot konfliktdrabbade områden i form av ekonomiskt bidrag till utbildning och demokratifrämjande åtgärder. I den senare strategin däremot har synen på vart problemet finns skiftat. Visserligen arbetar man fortfarande förebyggande internationellt, men man har även sett ett ökat behov av förebyggande åtgärder på nationell nivå. En annan signifikant skillnad mellan strategierna är faktisk kapacitet och slagkraften i bekämpningen av terrorism och kriminalitet. Den första strategin präglas av förslag till åtgärder som hela tiden tar hänsyn till individens fri- och rättigheter; alla åtgärder ska noggrant avvägas mot dessa. Den senare strategin däremot präglas av faktiska åtgärder snarare än förslag. Straffen i lagstiftning som kriminaliserar terrorresor, finansiering av terrorism samt hantering av illegala vapen och andra hjälpmedel har höjts. Lagarna om användandet av hemliga tvångsmedel har permanentats samtidigt som kraven för användandet av dessa förenklats. Även hårdare gränskontroller för både människor och varor har införts som innefattar ett nära samarbete informationsutbyte mellan olika myndigheter och aktörer.

(29)

6.5. Analysdiskussion

I tabellen nedan presenteras en kortfattad sammanfattning av analysen. Tabell 2. Sammanfattning av analys

Kategorier\ Idétraditioner och

skrivelser Skr. 2011/12:73 Skr.2014/15:146

Säkerhet för vem? Mänskliga rättigheter nationellt och internationell samt demokratiska värden.

Människor, samhällsviktiga funktioner och anläggningar, känslig information och kritisk struktur.

Säkerhet från vad? Icke-statliga aktörer som hotar våra demokratiska värden och individens frihet.

Icke-statliga aktörer med koppling till islamistisk extremism och fundamentalism.

Hur skapas säkerhet? Internationella samarbeten som främjar demokrati och folkrätten.

Genom samverkan, informationsutbyte och demokratifrämjande insatser nationellt och internationellt samt användandet av

integritetskränkande tvångsmedel och åtgärder.

En noggrann genomgång av båda strategierna visar på att det inte går att se ett tydligt skifte i ideologi. I de två första kategorierna präglas båda strategierna i stor utsträckning av liberalistiska drag där betoning ligger på internationellt samarbete och ömsesidigt beroende i arbetet mot terrorism i form av framförallt informations- och erfarenhetsutbyte. I båda strategier ligger fokus på att skydda den enskilde individens säkerhet och integritet. Vidare utpekas hotet mot våra demokratiska värden i båda strategier uteslutande komma från icke-statliga aktörer. Det är inte förrän vi kommer till den tredje kategorin som vi i den senare strategin kan se tendenser som skulle kunna tolkas ligga närmare en realistisk ideologi. Förvisso betonar man i strategin vikten av ett transparent och rättssäkert arbete, men samtidigt finns där indikationer på att man är mer villig att begränsa dessa rättigheter än tidigare. Detta framgår av det faktum att man permanentat de tidsbegränsande lagarna om hemliga tvångsmedel och förenklat

(30)

förutsättningarna för användandet av dem, vilket gör det möjligt att oftare och lättare inskränka på individers integritet. Vidare har man förenklat informationsutbytet mellan myndigheter vilket också innebär att information om allt från psykisk- och fysisk sjukdom, sexuell läggning, familjeförhållanden och politisk- och religiösa åsikter riskerar att läckas, spridas och hamna i fel händer. Ytterligare ett steg som tyder på en riktning mot realism är förslaget på att militären utöver stöd i form av våldsåtgärder vid terroristbrott även ska bidra med medeltung helikopterkapacitet. Utökade befogenheter och samarbeten möjliggör enligt strategin en snabbare och effektivare användning av nödvändiga resursers i krissituationer. Samtidigt går det inte att sticka under stol med att detta direkt bidrar till ett övervakningssamhälle där gränser mellan militär, polis och underrättelsetjänst suddas ut och möjligheten till maktmissbruk ökar.

(31)

7. Diskussion

När det kommer till debatten om att skapa en strategi för att bemöta och bekämpa terrorismen finns det inte mycket som den liberala och realistiska sidan är överens om enligt Buros (2011). Hur man väljer att hantera problemet med terrorism styrs främst av hur man bedömer hotet, förståelsen för berörda aktörer och antaganden om möjligheter och respons. Bush-administrationen valde exempelvis ett realistiskt tillvägagångssätt som ett resultat av bedömningen av terrorhoten, både som ett hot mot människans existens och den egna statens suveränitet. Den bedömminingen tillsammans med uppfattningen att det internationella systemet inte gjorde tillräckligt för att förhindra attacker mot amerikanska mål resulterade i att USA valde att begränsa sitt beroende av allianser och istället forma det internationella systemet genom att främja demokrati med ren militärmakt.

Även om USA under Bush-administrationen fått stor kritik för att ha gått för hårt fram och begått brott mot mänskliga rättigheter menar Buros (2011) att USA genom sina taktiker lyckats nå viss politisk framgång. Exempel på dessa är kravet på anslutning av alla FN-medlemsstater till de internationella konventionerna mot terrorism, besegrandet av al-Qaida samt tvingandet av FN:s säkerhetsråd att införa sanktionsregimen 1373, som bland annat omfattar utökad polissamarbete och informationsutbyte mellan FN:s medlemsländer och bekämpning av terrorismfinansiering. (Buros, 2011, s. 6)

När det kommer till den nuvarande svenska strategin mot terrorism kan vi som redan nämnt i analysen inte se någon direkt indikation på att man valt att se terrorismen som ett direkt hot mot statens suveränitet och människan existens; inte heller påstås det att terrorismen kan utrotas med militär och polisiär makt. Däremot kan vi tycka oss se att man ändå har tolkat hoten som mycket närmre och mer påtagliga än i den förra strategin. Man har en ökad medvetenhet om hotens natur och har förstått att dessa finns utbrett även på hemmaplan. Till skillnad från den tidigare strategin där man bedömt att problemet och hoten ligger utanför Sveriges gränser och att dessa bäst motarbetas med kunskap och demokratifrämjande insatser, har man i den senare strategin gjort bedömningen att mänskliga rättigheter, internationellt samarbete och militär styrka är samtliga nödvändiga komponenter för att vinna kriget mot terrorn. Utmaningen ligger således i att hitta en balans mellan liberalismens och realismens principer för att göra kampen mot terrorism effektiv.

(32)

8. Framtida forskning

Sedan framställandet av den nuvarande strategin har det skett flertalet attentat med dödlig utgång i Europa. Inte heller Sverige förskonas längre då vi den 7 april i år fick uppleva ett fruktansvärt terroristattentat på Drottninggatan i Stockholm som skakade hela landet och kostade fem personer livet. Strax efter det gick regeringen ut med en ny överenskommelse med ytterligare åtgärder mot terrorism. Bland annat ska säkerheten i offentligmiljö skärpas, samarbetet mellan polis och migrationsverket ökas, samt ett permanent insatsteam mot extremism tillsättas. Dessa bestämda åtgärder är bara några av de som nämns. Det vore intressant att utveckla denna studie genom att omfatta även denna nya överenskommelse.

(33)

9. Referenser

Tryckta källor

Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus.


Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Bjereld, U., Ekengren, A.M. & Lilja, C. (2015). Internationella relationer. Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken. Tredje upplagan. Stockholm: Liber förlag.

Booth, K. (2007). Theory of world security. Första upplagan. Cambridge: Cambridge University Press.

Booth, K. & Wheeler, N.J. (2008). The security dilemma: Fear, cooperation and trust in the world. Första upplagan. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Brommesson, D. & Ekengren, A-M. (2011). Sverige i världen. Andra upplagan. Malmö: Gleerups utbildning.

Buros, R. L. (2011). Realism vs. liberalism in the development of counterterrorism strategy.

Small Wars Journal. Oct. 16.

Burnett, J. & Whyte, D. (2005). Embedded expertise and the new terrorism. Journal for Crime, Conflict and the Media, 1(4), 1-8.

Douglas, R. (2014). Law, liberty, and the pursuit of terrorism. The University of Michigan Press.

Dunne, T & Wheeler, N. J. (2004). We the peoples: Contending discourses of security in human rights theory and practice. International Relations, 18(1), 9-23.

(34)

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik.

Heywood, A. (2011). Global Politics. Första upplagan. Basingtoke: Palgrave Macmillan.

Hoffman, B. (1999). The mind of the terrorist: Perspectives from social psychology. Psychiatric Annals, 29(6), 337-340.

Jackson, R., & Sørensen, G. (2013). Introduction to international relations. Theories and approaches. Oxford: Oxford University Press.

Locatelli, A. (2014). What is terrorism? Concepts, definitions and classifications. In Raul Caruso, Andrea Locatelli (ed.) Understanding terrorism (Contributions to conflict management, Peace economics and development. Vol. 22). Emerald Group Publishing Limited. 1-23.

Nye, J. S. (2007). Att förstå internationella konflikter. Andra upplagan (rev.). Malmö: Liber.

Ranstorp, M. (2011). Terrorist awakening in Sweden? CTC Sentinel, 4(1), 1-5.

Ranstorp, M. & Hyllengren, P. (2013). Åtgärder för att förhindra att personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner. Center for Asymmetric Threat Studies, Försvarshögskolan.

Regeringens skrivelse 2011/12:73. Ansvar och engagemang – en nationell strategi mot terrorism. Stockholm: Justitiedepartementet, 2012.

Regeringens skrivelse 2014/15:146. Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism. Stockholm: Justitiedepartementet, 2015.

Richmond, O. P. (2008). Peace in international relations. New York: Routledge.

Schoultz, I. (2011). Varifrån kommer hotet? Perspektiv på terrorism och radikalisering. Rapport 2011:2. Kriminologiska institutionen Stockholms universitet.

Figur

Tabell 1. Analysschema för idealtyper

Tabell 1.

Analysschema för idealtyper p.20
Tabell 2. Sammanfattning av analys

Tabell 2.

Sammanfattning av analys p.29
Relaterade ämnen :