Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvård. En litteraturstudie

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

STICK- OCH

SKÄRSKADOR INOM

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

EN LITTERATURSTUDIE

ADAM HVIID

ANNA ÅGÄRD

(2)

STICK- OCH

SKÄRSKADOR INOM

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

EN LITTERATURSTUDIE

ADAM HVIID

ANNA ÅGÄRD

Hviid, A & Ågärd, A. Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskole poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för

blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var;

personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker. Resultaten visade en ökad risk för skär- och stickskador i relation till sjuksköterskans erfarenhet, skyddsutrustning, arbetssituation etc.

(3)

NEEDLESTICK AND

SHARPS INJURIES IN

THE HEALTHCARE

SECTOR

A LITERATURE REVIEW

ADAM HVIID

ANNA ÅGÄRD

Hviid, A & Ågärd, A. Needlestick and sharps injuries in the healthcare sector. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.

This paper focuses on needlestick and sharps injuries in the healthcare sector. These injuries are a risk posed to the healthcare workers in their daily work. Needlestick and sharps injuries pose a serious risk of transmission of bloodborne pathogens like HIV, HCV and HBV. This paper was based on quantitative

research and the aim of the paper was to investigate which factors might influence healthcare workers in their use of sharp objects. The factors identified in the review were; causes due to personal characteristics, equipment and organizational factors. The results demonstrated an increased risk of needlestick and sharps injuries in relation to the nurse’s experience, protective equipment, worksituation etc.

Keywords: Needlestick and sharps injuries, transmission of bloodborne pathogens,

experience, universal precautions, one hand technique, compliance, proactivity, nursing, nurse.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 6

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning 6 Riktlinjer för att minska risk för smittspridning 6

Följsamhet 7

Säkerhetsarbete och riskanalys 7 Säkerhetsarbete i samhället 8

SYFTE 8

METOD 8

Litteratursökning 9

Inklusions- och exklusionskriterier 9

Databearbetning 9

Analys 10

RESULTAT 10

Personrelaterade faktorer som kan påverka hantering av

stickande och skärande föremål 10

Erfarenhet 10

Skadevållare 11

Uppfattning om risk 12

Materiella faktorer som kan påverka hantering av

Riskavfallsbehållare 13

Typ av stickande eller skärande föremål 13 Användning av kanylskydd efter bruk 13 Organisatoriska faktorer som kan påverka hantering av

Arbetssituation 14 Interventionseffekt 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 16 Reflektioner 21 REFERENSER 22 BILAGOR 25 Bilaga 1 26 Bilaga 2 29

(5)

INLEDNING

Denna studie handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete.

Vårdförbundet och Swedish Medtech (2004) definierar risk som en plötslig, oförutsedd samt oönskad händelse. I sjuksköterskans arbete ingår enligt Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning att;

”självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar samt utföra ordinationer”(s 11)

Dessa ordinationer och behandlingar att utföra för sjuksköterskan i arbetet är bl.a. blodprovstagning med nål, administrering av läkemedel med injektion samt andra moment där sjuksköterskan hanterar vassa, stickande föremål. Detta menar Arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1986:23) vara sysslor som direkt är förenade med risk för blodburen smitta. AFS (a a) anser det vidare vara särskilt riskfyllt att arbeta med hantering av blodprov p.g.a. risken för smitta och poängterar även att det finns behov för en fortlöpande kontroll av riskmoment och ett arbete för att undvika detta.

AFS 1986:23 menar att försiktighet skall iakttas vid allt arbete med blod, eftersom smitta kan förekomma, samt att skyddsutrustning skall användas för att förebygga stick- och skärskador samt hud- och slemhinnekontakt. Sådan utrustning kan innefatta burk för riskavfall, handskar, visir, skyddsrock etc. Trots det att det finns tydliga instruktioner både i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) och i Sjukvårdsrådgivningens handbok (2007) sker det ofta olyckor av denna typ, som skulle kunna undvikas om säkerhetsmateriell hade använts.

Trim och Elliot (2003) visar att det framförallt är tre virus som utgör den största risken vid stickskador för hälso- och sjukvårdspersonal; hepatit B (HBV), hepatit C (HCV) och humant immunbristvirus (HIV). Vid exponering för blodburen smitta föreligger det såklart en risk för infektion, men risken varierar beroende på vilket virus som är inblandat, immunförsvaret hos den utsatta, graden av skada samt användning av post exposure prophylaxis (PEP). WHO (World Health Organization) (2007-11-27) förklarar PEP som en antiviral behandling för att minska risken för HIV efter exponering för eventuellt smittat blod. Vidare menar Trim och Elliot (a a) att risken att smittas av HIV är relativt låg (0,3%) till skillnad från HCV (3%) och HBV (30%). Även om risken att smittas kan anses vara låg, går det inte att bortse från att det rör sig om smitta med fatala sjukdomar som följd.

En variabel som bör lyftas fram enligt NIOSH (National Institute of Occupational Safety and Health) (2007-09-25) är det emotionella trauma det kan innebära att utsättas för en olycka i arbetet som kan föra smitta med sig är att tiderna från skadetillfället till provsvar kan vara långa, och därmed obehagliga även om ett negativt provsvar erhålls.

Watterson (2004) menar att stickskador och skador med vassa föremål kan räknas bland de vanligt förekommande olyckorna bland hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt NIOSH (1999) sker årligen i USA ungefär 600.000 och 800.000

(6)

stickskador och andra olyckor där skada av hud uppstår men endast hälften av de olyckor som sker på arbetsplatserna inom sjukvården rapporteras. Dessa uppgifter torde vara överförbara till svenska förhållanden.

Denna litteraturstudie är ämnad att se på grunden för ett kvalitetsarbete där man arbetar för att undvika risk, därför kan det tyckas paradoxalt att mycket av den forskning som finns att tillgå är retrospektiva epidemiologiska undersökningar, då dessa fall med garanti inte går att undvika. Utöver den dokumenterade

underrapporterings problematik som föregår enligt NIOSH (a a) finns ytterligare en risk som bör beaktas enligt Ödegård m.fl. (2004) nämligen en för sen

erfarenhetsåterföring från personal till ledning vilket gör att det finns en risk för att informationen som framläggs ej belyser aktuella risker.

Då det omhandlade ämnet för litteraturstudien rör sig inom ämnet omvårdnad bör omvårdnad i detta sammanhang förklaras. Omvårdnad handlar enligt SOSFS (1993;17)bland annat om att om att legitimerad sjukvårdspersonal;

“Har att bedriva fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete i vilket också ingår uppföljning av den egna verksamheten"

BAKGRUND

Detta avsnitt belyser utifrån styrdokument hur sjuksköterskan och annan

sjukvårdspersonal har att hantera problemområdet stickande och skärande föremål för att bl.a. minska smittspridning. Vidare avhandlas kort följsamhet till givna riktlinjer för säkerhetsarbete.

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning

Som ett redskap för att klargöra sjuksköterskans profession och yrkesutövande har Socialstyrelsens (2005) en kompetensbeskrivning för den legitimerade

sjuksköterskan för att medverka till god och säker vård till patienter. Denna kompetensbeskrivning återger eftersökt kompetens hos sjuksköterskan. Bland annat skall sjuksköterskan utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicintekniska produkter samt kunna arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner.

Vidare innefattar beskrivningen att sjuksköterskan skall arbeta på ett sätt som förebygger smitta och smittspridning samt ha förmåga att följa gällande författningar, riktlinjer och rutiner och medverka i säkerhets- och

förbättringsarbete. Dessutom bör sjuksköterskan ha förmågan att uppmärksamma arbetsrelaterade risker och aktivt förebygga dessa samt ha förmågan att kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder och inspirera till dialog om införande av ny kunskap (a a).

Riktlinjer för att minska risk för smittspridning

Universella riktlinjer är enligt CDC (Center for Disease Control and Prevention) (2005) föreskrifter designade för att undvika smittspridning av HIV, HCV och

(7)

HBV samt annan blodburen smitta. Dessa föreskrifter uppmanar till att alla patienters blod och vissa kroppsvätskor ska anses som potentiellt smittbärande. All hälso- och sjukvårdspersonal skall vidta skyddsåtgärder för att undvika skada orsakad av nålar, skalpeller eller andra stickande/skärande föremål enligt CDC (a a) Detta innebär bl.a. att vidta skyddsåtgärder såsom att aldrig återförsluta kanyler med kanylskydd efter användning, att vassa och stickande föremål efter bruk skall placeras i riskavfallsbehållare samt att riskavfallsbehållaren skall placeras så nära arbetsstationen som möjligt. (a a). Björkman och Karlsson (1996) anser att:

”Efter avslutad injektionsgivning placeras kanylen med ena handen i kanylskyddet p.g.a. risk för stickskada.”s 69.

Björkman och Karlsson (a a) föreslår senare i sin text det bättre alternativet; att använda en speciell kanylburk för avfall.

Följsamhet

I det förändringsarbete som föregår kring problematiken rörande säkerhetsarbete kring stickskador inom vården är en av de återkommande glosorna ”compliance”, i texten direkt översatt till följsamhet. Enligt Nationalencyklopedin (2007-12-13) betyder compliance ”medgörlighet, följsamhet”. I det här sammanhanget handlar det ju om en organisations förändringsbenägenhet.

I tidigare studier, Cutter och Jordan (2004), har det förekommit indikationer på att följsamheten i förhållande till universella riktlinjer gentemot risksmitta har varit avhängig av en subjektiv bedömning av vilken risk den aktuella patienten representerar. Detta har varit det rådande mönstret förutsatt att patientens blodsmittestatus ej varit känd. Faktorer som visat sig vara grundläggande i en sådan riskanalys har varit faktorer såsom nationalitet, livsstil och sexuell läggning, något som även har haft inverkan på vilka stickskador som rapporterats. Alltså har man ej rapporterat om man ansett skadan vara obetydlig eller smittorisken

försumbar då patient vars kroppsvätska man varit i kontakt med har uppfattats som säker i enligt den företagna subjektiva riskanalysen.

Inom industrin där faktorer som produktivitet, kostnad, kvalitet samt arbetsmiljö interagerar har dessa faktorers värde identifierats menar Gershon m.fl. (2000). Vidare säger Gershon m.fl. (a a) att detta inte gör sig gällande inom vården vilket också syns på olycksstatistiken. Om man i verksamheten lyckas kommunicera ett verkligt engagemang från ledningen får man en god följsamhet med ett lägre antal olyckor som resultat. Väljer man däremot att sätta upp regler utan uppföljning eller konsekvens får man ett motsatt resultat där de som ej följer de givna riktlinjerna i protest mot ett icke fungerande system ytterligare dämpar sina kollegors följsamhet gentemot säkerhetsriktlinjer, vilket i sin tur ökar antalet olyckor.

Säkerhetsarbete och riskanalys

Enligt SOSFS 1993;17 skall omvårdnadsarbete främja hälsa och förebygga ohälsa och en förutsättning för detta är att riskfaktorer identifieras. Ödegård m.fl. (2004) menar att en tydlig inriktning mot ett proaktivt säkerhetsarbete skulle gagna sjukvårdssystemet då det konstant är i förändring och därmed i behov av ett kunskapsunderlag med information om aktuella risker. Vidare menar Ödegård

(8)

m.fl. (a a) att det finns en risk som bör beaktas; nämligen en för sen

erfarenhetsåterföring vilket gör att det finns en risk för att informationen man inhämtar ej belyser aktuella risker.

Nationalencyklopedin (2007-11-29) förklarar proaktivitet enligt följande:

”proaktiv, inriktad på förutsebara framtida situationer och ofta på att förhindra något oönskat, t.ex. brott eller sjukdom”.

Vårdförbundet och Swedish Medtech (2004) beskriver i sitt arbete riskanalys och menar att när riskerna väl har identifierats så skall en riskutvärdering göras. D.v.s. kan riskerna inträffa, hur ofta samt hur allvarliga blir konsekvenserna är frågorna som bör ställas i ett sådant arbete. För att kunna arbeta proaktivt med

säkerhetsfrågor med hänseende på stick- och skärskador krävs det en noggrann genomgång av incidenternas orsaker.

Säkerhetsarbete i samhället

Under de första nio åren i drift (1918-1927) avled en sjättedel av Amerikanska Postverkets piloter till följd av olycksfall på deras arbete. Idag då det flygs mer frekvent kostar en livförsäkring samma för en pilot som för vanlig person enligt Perrow (1984)

Oljeindustrin, ett annat verksamhetsområde som historiskt sett uppfattats som en bransch med hög risk, är numera på en säkerhetsnivå där man är säkrare på sin arbetsplats om man arbetar på ett oljeraffinaderi än på vägen dit enligt Hudson (2003)

Om de två tidigare nämnda verksamhetsområdena, tillsammans med hälso- och sjukvården, kan jämställas på punkten att det rör sig om arbetsplatser där personal arbetar i en miljö där det finns risk för olyckshändelser bör det rimligtvis gå att dra paralleller även inom det riskpreventiva arbetet. Detta torde vara relevant med tanke på vad som åläggs en sjuksköterska i förhållande till att professionellt utöva sitt yrke. Sjuksköterskan skall även tillse att denna professionalism efterlevs i hennes kollegium, härunder ha förmågan att uppmärksamma arbetsrelaterade risker samt aktivt förebygga sådana i enlighet med Socialstyrelsens (2005).

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är undersöka vilka faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål.

METOD

En litteraturstudie valdes för denna studie för att uppnå ovan nämnda syfte. En modell av Polit och Beck (2006) användes för att stegvis genomföra en

litteraturstudie. Först identifierades aktuella sökord, sedan genomfördes litteratursökningen via sökmotorer och manuellt. Lovande referenser

(9)

organiserades och analyserades för att sedan sammanställa resultat (a a). En kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts separat av författarna med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsprotokoll.

Litteratursökning

Litteratursökningen har gjorts via sökmotorn Samsök under rubriken

Medicin/Omvårdnad. Redovisning av litteratursökning återfinns i Tabell 1. Totalt granskades 33 abstracts varav 6 stycken hittades via manuell sökning genom referenslistor. Vidare valdes 9 artiklar ut för att användas till resultatet. En översikt av använda artiklar i studien kan återfinnas i matrisen. (Bilaga 1)

Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklar skrivna på engelska mellan 1997 och 2007 har inkluderats i studien, samt de med uppfyllda krav från kvalitetsgranskningen. Således har artiklar äldre än 10 år exkluderats samt de som ej uppfyllde kraven från kvalitetsgranskningen, dvs. artiklar med gradering III. Även de med ej relevant data såsom data där det har varit omöjligt att se vilken arbetstagarkategori som undersökts samt artiklar som ej funnits tillgängliga i fulltext genom databaserna på Malmö Högskola har exkluderats.

Tabell 1. Redovisning av litteratursökning

Databas Dato Sökord alt. MESH term Träffar Granskade Använda

Samsök 5/11 07 +nurse +sharps 254 7 3 6/11 07 +sharps + preventative strategies 45 1 0 * 6/11

07 +nurse + needlestick injuries 341 6 1 * 5/11

07 +nurse + hazard 25 1 0 5/11

07 +nurse +sharps +quality assurance 23 2 0 5/11 07 sharps guidelines 512 4 1 5/11 07 monitoring sharps 254 1 1 * 6/11 07

needlestick injuries & bloodborne pathogens

341 5 1

Manuell sökning 6 2

Totalt 33 9

*Academic Search Elite

Vega Malmö Högskola ej tillgänglig

Databearbetning

Inkluderade artiklar har förts in i en artikelmatris (Bilaga 1) där titel, författare, tidsskrift, årtal, problem, syfte, metod, resultat, diskussion och kvalitetsgrad tydliggörs. En kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts separat av författarna med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsprotokoll där artiklarna efter granskning får en gradering från grad III (låg kvalitet), grad II (medel kvalitet) samt grad I (hög kvalitet). Granskningsprotokollet återfinns i bilaga 2.

(10)

Analys

Fribergs (2006) modell har använts för att analysera artiklarna. Författarna har oberoende av varandra upprepade gånger läst igenom de inkluderade artiklarna för att få en uppfattning om innehållet samt för att bli bekanta med materialet. Vidare har författarna tillsammans fokuserat på att finna likheter och/eller skillnader i resultatinnehållet hos artiklarna. Därefter har en resultatsammanställning gjorts för att belysa skillnader och likheter, vilka kommer att redogöras för i

resultatdiskussionen.

RESULTAT

Resultatet presenteras i tre teman med underrubriker: Personrelaterade, materiella och organisatoriska faktorer som kan påverka hanteringen av stickande- och skärande föremål.

Personrelaterade faktorer som kan påverka hantering av stickande och skärande föremål

Detta område behandlar erfarenhet, skadevållare samt subjektiv perception av risk.

Erfarenhet

Ett av återkommande teman rör erfarenhet. Olika infallsvinklar gör sig gällande. Genomgående handlar det dock om erfarenhet inom sjuksköterskeyrket samt mer specifikt vilka sysslor man utför och hur ofta.

Clarke (2007) visar en ökning i olycksfrekvensen inom ett år med 23% förutsatt att den undersökta sjuksköterskan har mindre än 5 års erfarenhet. En parallell kan dras till Ilhans m.fl.(2006) studie där detta också vidare utforskas. Parallellen är tydlig då data visar att av sjuksköterskor som varit yrkesverksamma i 5 år eller mindre har 77.6% skadat sig. Incidensen sjunker då troligen per år då samma värde är 81.3% för de sjuksköterskor som varit verksamma i 21 år eller fler. Clarke m.fl. (2002) visar i nedanstående diagram att chansen att vara olycksfri med hänseende på stickskador minskar med antalet arbetade år inom yrket, samtidigt som den stora majoriteten av stickskadorna sker i början av karriären. Det säkraste sättet att utöva yrket är utifrån diagrammet att börja med 10 års erfarenhet och sedan pensionera sig efter blott 20 år i yrket.

(11)

Diagram 1. Sannolikheten att vara skadefri i förhållande till antal

arbetade år som sjuksköterska. Ur Clarke m.fl. (2002) s 212.

En annan riskfaktor i sammanhanget som Clarke m.fl. (a a) identifierar, eller snarare en uppfattad riskfaktor bland sjuksköterskor, är att 6.6% uppfattar det som en risk att arbeta med oerfarna kollegor (Tabell 3). Nee m.fl. (2002) pekar på att denna uppfattade risk inte är försumbar då hela 19.5% av de undersökta skadorna i en annan studie kunde härledas till att annan person var indirekt vållande till skadan genom kvarlämnande av stickande/skärande föremål.

Skadevållare

Tre av de undersökta studierna; Raghavendran m.fl (2006), Nee m.fl. (2002) samt Clarke m.fl. (2002) visar på att en del av orsaken till skador kan härledas till slarv, dels hos personal och möjligtvis också i organisationen. Sjuksköterskorna i

Clarkes m.fl. (a a) studie uppfattar i en viss utsträckning slarv i sin egen grupp (17.1%) samt hos läkargruppen (26%) som en orsak vållande till risk för skada. (Diagram 2 )

(12)

Diagram 2. Sjuksköterskors uppfattning av risken för stickskador.

Efter Clarke m.fl. (2002) s. 211

Detta kan vi även följa i Nees m.fl. (2002) studie där det undersöks vem som är vållande till skadan. Endast 45% av de undersökta olyckstillfällena uppstod då den drabbade arbetade ensam. Alltså är det över hälften av skadetillfällena som kommer sig av slarv, missförstånd eller en bristande rutin för hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt. Enligt Nee m.fl. (a a) är majoriteten av dessa skador orsakade av någon annan lämnat skärande eller stickande föremål framme.

Raghavendran (a a) som separat undersökt två sjukhus för att jämföra dessa anger att 14 respektive 11% av sjuksköterskorna uppgav att de lämnade

stickande/skärande föremål efter sig och att 79 respektive 63% uppgav att de städade undan stickande/skärande föremål efter andra.

Uppfattning om risk

I studien av Chan m.fl. (2002) undersöktes sjuksköterskors kunskaper och följsamhet gentemot universella riktlinjer på ett akutvårdssjukhus. Data i denna studie visade att 84.6% visste att de universella riktlinjerna inte bara gällde i de fall där patienten hade diagnosen HIV eller HBV. Studien visade även att 75.5% av sjuksköterskorna visste att de universella riktlinjerna gällde alla patienter, oavsett vetskap om eventuell smitta.

Studien visade hög korrekt svarsfrekvensen och där visas också att 15.6% av sjuksköterskorna bara skulle tillämpa de universella riktlinjerna om patienten var bärare av HIV eller HBV.

Materiella faktorer som kan påverka hantering av stickande och skärande föremål

Det finns ett samband mellan inträffade olyckor och vilket materiel som används på arbetsplatsen. Dels rör detta materiel som underlättar ett säkert arbete, dels rör det sig om materiel som fungerar i utbyte med annat materiel som är farligare, såsom nållösa IV-system etc. (Clarke 2007) De grupper som det arbetas med i de undersökta studierna är dels säkerhetsmateriel såsom riskavfallsbehållare samt annan skyddsutrustning, olika typer av stickande eller skärande föremål samt användandet av kanylskydd efter bruk.

(13)

Riskavfallsbehållare

Enligt Chan m.fl. (2002) visade data att 99.3% av de undersökta sjuksköterskorna visste att riskavfallsbehållaren skulle användas och i Clarkes m.fl. (a a) studie ansåg 12.6% av sjuksköterskorna att det var ett riskmoment att ha en dåligt placerad riskavfallsbehållare. (Diagram 2)

I Clarkes m.fl. (a a) studie där 197 stickskador rapporterades inom ett års tid visade det sig att bortskaffande av stickande/skärande föremål stod för 32.5% av stickskadorna, samt att slarv med bortskaffandet av oskyddad nål stod för 10.7%. Vaughns m.fl. (2004) data behandlar också skyddsmaterial som 93% av de

undersökta sjukhusen tillhandahöll. Studien visar en ökning med 82% i följsamhet gentemot säkerhetsrekommendationer förutsatt att sjukhuset tillhandahöll

skyddsutrustning.

Typ av stickande eller skärande föremål

Nees m.fl. (a a) studie undersökte stick- och skärskador på ett sjukhus i Singapore mellan 1997 och 2000. Under studietiden rapporterades 82 skador. Studien

behandlar data om vilka typer av stickande och skärande föremål som är inblandade i skador. Bland de stickande och skärande föremål som orsakade skador var nål vid venpunktion högst representerad med 62,2% av fallen. Injektionsnålar fanns med vid 23,2% av fallen. Vidare fanns lansetter, skärande instrument, suturnålar samt glas etc. med 17,1% – 7,3%. Dessa uppgifter kan jämföras med de från Clarkes m.fl. (a a) studie där siffror visar att av 197 stickskador inom ett års tid stod nål vid venpunktion för 26,4%. Även om båda siffrorna gällande nål vid venpunktion är höga kan det tyckas vara en avsevärd skillnad mellan dem. Någon egentlig förklaring framgår inte, men enligt Clarke m.fl. (a a) finns det, som tidigare angivet, en hög procent av skador som sker vid bortskaffandet av nålen efter användning.

Nålfria IV-system har signifikanta säkerhetsfördelar eftersom risken för stick- eller skärskada då sjunker med 25% enligt Clarke (2007) och därför att nålfria IV-system ökar följsamheten gentemot universella riktlinjer med 42% enligt Vaughn m.fl.(2004). Det senare kan verka överraskande, men det finns ju en svårighet att inte följa reglerna för stickande och skärande föremål om möjlighet ej finns att bryta dessa regler eftersom handhavande av stickande/skärande föremål i dessa sammanhang ej längre föregår.

Användning av kanylskydd efter bruk

Återkommande bland de granskade artiklarna är problemet med återanvändning av kanylskyddet efter bruk av nålen. Tidigare i denna studie har det visats att nästintill alla visste att riskavfallsbehållaren skulle användas enligt Chan m.fl. (a a). Sadoh m.fl. (2006) visar att bland de undersökta i hälso- och sjukvården finner man att sjuksköterskor är de som oftast låtit bli att använda skyddshylsa. Detta i så hög utsträckning som 58.2%. Av sjuksköterskorna valde 31.2% att alltid använda kanylhylsa. Chans m.fl. (a a) värden avviker något i det att 12.5% av

sjuksköterskorna alltid använde kanylskydd och 28.5% aldrig använde kanylskydd.

Att använda nålar som kräver användning av kanylskydd ansåg 13.2% av Clarkes m.fl. (a a) undersökta sjuksköterskor vara en risk för stick- och skärskada.

(Diagram 2). I samma studie kunde orsaken till uppstådd skada till 15.2% härledas till användning av kanylskydd. En annan variabel, bortskaffandet av oskyddad nål, står för 10.7% av de rapporterade skadorna.

Även i Raghavendrans m.fl. (2006) studie förekom det en procentuellt stor andel av de undersökta sjuksköterskorna som använde sig av kanylskydd (39%).

(14)

Studien visade att 11 respektive 14% lämnade skärande/stickande föremål efter sig.

Organisatoriska faktorer som kan påverka hantering av stickande och skärande föremål

Detta avsnitt behandlar arbetssituation samt interventionseffekt.

Arbetssituation

Sjuksköterskans arbetssituation har inverkan på skadefrekvensen i dessa

sammanhang. De data som presenteras av Vaughn m.fl. (2004) menar att det finns ett samband mellan en organisation som tillhandahåller utbildningsprogram om universella riktlinjer och följsamhet gentemot dessa. Tillhandahålls ett

utbildningsprogram ökar följsamheten gentemot rutinerna med 11%. Däremot sjunker denna följsamhet med 10% om arbetsbelastningen ökar. Dessa data korrelerar med Clarkes m.fl. (2002) studie, där sjuksköterskors självskattade uppfattning om risk för stickskador visar att jäkt/stress uppfattas som en risk av nästan hälften av de tillfrågade (Diagram 2). En annan del av Clarkes m.fl. (a a) studie visar vidare på detta sammanhang där en hög patientbelastning ökar risken för skada med 52%.

Sambandet mellan arbetsmiljö och stickskadefrekvens understryks ytterligare av Clarke (2007) som pekar på en gynnsam effekt på olycksfrekvensen. De som i undersökningen skattades som de bästa sjukhusen hade 30% färre stick- och skärskador. Även i denna studie syns det tydliga sambandet mellan en ökad arbetsbelastning och en ökad risk för skada. I Clarke (a a) visas ett samband mellan 10 timmars övertid/vecka med en riskökning för stick- och skärskada med 16%. Ilhan m.fl. (2006) identifierar samma problematik då det i studien visas att de som arbetar mer än 8 timmar om dagen har en riskökning gällande stick- eller skärskador med 12.4%.

Ett samband mellan organisationsklimat och ökad risk för stickskador har även redogjorts för i Clarkes m.fl. (2002) studie, där det syns en ökad risk för stickskador med 53% om det förelåg en låg administrativ support gentemot säkerhetsarbete.

Interventionseffekt

I studien av Trapé-Cardoso & Schenck (2004) undersöktes om interventioner för hög-riskgrupper kan reducera antalet skador med perkutan kontakt av blod eller kroppsvätskor. Interventionsprogrammet innehöll bl.a. ökad utbildning såsom demonstrationer, lektioner etc., men även förändring i inköp av materiel samt ökad administrativ närvaro. Studien pågick i 5 år och av resultaten kan man utläsa (Diagram 3) en signifikant reducering i skador hos gruppen sjuksköterskor från 9.2% till 2.7%.

(15)

Diagram 3. Perkutana skador bland sjuksköterskepersonal.

Ur: Trapé-Cardoso & Schenck (2004) s 304 FTE = Full Time Equivalent workers

DISKUSSION

Diskussionen kommer att innefatta metoddiskussion, författarnas metodhantering, artikelförfattarnas metodhantering, resultatdiskussion samt reflektioner.

Metoddiskussion

Den företagna sökningen föregicks i sökmotorn Samsök, som valdes ut då Samsök erbjöd möjligheten att söka simultant i flera databaser. Då ingen av författarna tidigare hade någon kännedom om denna sökmotor, kan detta ha resulterat i att sökningen tagit mer tid i anspråk än vad som var planerat i projektplanen som ställdes upp i början av författarnas arbete med

litteraturstudien. Dock anser författarna sig ha haft gagn av denna ytterligare tillgång till artiklar som hjälpt till att erbjuda dem ett slutgiltigt gott urval av data att arbeta med.

Vid nästa givna tillfälle att producera en forskningsprodukt emotser författarna möjligheten att lägga upp arbetet något bättre då en ökad del investerad tid i en förfinad insamling av data i databaser med hjälp av t.ex. sökmotorn Samsök skulle kunna resultera i att en högre procent av funna artiklar skulle hålla en högre kvalitet vilket skulle resultera i att färre artiklar skulle behöva kvalitetsgranskas för att uppnå ett fullgott underlag för en litteraturstudie. Detta skulle i sin tur ge författarna möjlighet att lägga ytterligare tid och engagemang i att förfina den egna produkten.

Författarnas exklusionskriterier innefattade ej ursprungsland för forskningen. Resultaten bygger på studier gjorda i fem av sju de världsdelarna, men författarna har ansett att data är överförbar och rent faktiskt blir mer precis av en bredare insamlingsgrund. Det kan bara beklagas att inga artiklar författade med grundlag på datainsamling i Sydamerika och Australien klarade sig igenom

(16)

kvalitetskontrollen. Ytterligare en beklaglig faktor i sammanhanget är att ingen forskningsstudie från Sverige fanns att tillgå, med de tillgängliga resurserna. Två av nio artiklar är skrivna av samma författare, Clarke (2007) samt Clarke m.fl. (2002), med undantaget att författaren i den äldre artikeln skriver med medförfattare. Det hade varit önskvärt att använda sig av helt olika forskare, men det gick ej att bortse från att de båda artiklarna höll hög kvalitet och var relevanta med hänseende på författarnas fokus i den här litteraturstudien.

Resultatdiskussion

I diskussionen är det vår ambition att belysa olika aspekter som rör den

problematik som presenterades i bakgrunden. De faktorer vi söker att belysa rör dels hur insamlade data förhåller sig till bakgrunden med hänseende på vad de rent faktiskt undersöker. Här belyser vi erfarenhet med variabler och confounders som skulle kunna vara relevanta kring denna, såsom till exempel arbetstider. Hur insamlade data förhåller sig till sjuksköterskans kompetensbeskrivning, och hur sjuksköterskan bör förhålla sig till säkerhetsarbete på ett teoretiskt plan. Det ses också närmare på problem kring den teknik som kallas enhandstekniken och vilka bakomliggande faktorer som finns i användandet av denna. Faktorer rörande subjektiv perception av patienter samt följsamhet diskuteras och slutligen försöker författarna sig på att se ut från sjukvården och in i hur man resonerar kring

säkerhet i andra branscher.

I denna litteraturstudie har olika risker belysts utifrån retrospektivt insamlade data. Trots det att de utvalda studierna, varifrån data presenteras, har utvalts med ett krav på att datainsamlingen inte får vara mer än 10 år gammal, kan man med hänseende på de resultat som lyfts fram spekulera på om det inte finns en risk för att kvalitetssäkringsarbetet är för långsamt då yrket som sjuksköterska kan tyckas vara under konstant utveckling. Som det redogjorts för under avsnittet resultat finns det i flera av studierna signifikanta resultat som pekar på att det är de med mindre erfarenhet som har den största risken för att utsätta sig för skada. Vad som torde vara relevant då man undersöker detta i vidare forskning är vilka möjliga confounders som kan vara orsakande till detta resultat. Bland de relevanta orsakssamband som bör kunna undersökas för att säkerställa det resultatet, alltså att det är en riskfaktor att ha få yrkesverksamma år, har författarna av

litteraturstudien kommit fram till följande resonemang;

För att resultatet skall vara reliabelt så bör det undersökas vad de med en kortare yrkesvana egentligen arbetar med. Kan det vara så att fler av de med en längre vana arbetar mer administrativt och mindre i den patientnära vården? Skulle det i så fall resultera i att fler med mindre erfarenhet arbetar relativt fler timmar i en miljö där risk för skada föreligger? Här kan det också vara intressant att undersöka vilket underlag man använder när man väljer vem som skall utföra vilka arbetsuppgifter i det vårdsystem vi undersöker.

Clarke m.fl.(2002) visar att det finns ett samband mellan en längre

yrkeserfarenhet och skicklighet i att undvika skador, ifall man ser över hela karriären. Sjuksköterskans arbetssituation kan ha förändrats över tid och kan ha påverkat detta resultat.

Med hänseende på dessa data kunde det resultera i en lägre olycksfrekvens då många av rapporterade skador kommer sig av att man inte städar undan stickande/skärande föremål efter sig som visats av Raghavendran (2006) och därmed inte följer rutiner. Kanske hade detta förbättrats om koncentrationen av de

(17)

som visar sig ha den största risken för skada (och kanske ett riskbeteende), alltså de med minst erfarenhet, var lägre. Möjligen skulle man kunna undersöka inte bara vem som skadar sig men också i samröre med vem de skadar sig och i vilket samband. Studien av Nee m.fl. (2002) pekar indirekt på detta när det redovisas i studien att över hälften av olyckstillfällena föregår när den som sticker sig är den enda inblandade. Det finns då ungefär 50% av olyckorna där det bör finnas möjlighet för en bidragande orsak då situationen är annorlunda, i det att det finns mer än en person involverad i olyckan. Detta kan ju tyckas vara en outforskad confounder.

En variabel som ej belysts är om det finns ett samband mellan å ena sidan den höga olycksfrekvensen i kombination med mindre erfarenhet och andra sidan långa arbetspass. Möjligen skulle det kunna vara så att det är lättare att få ett arbete inom sjukvården där det arbetas kortare skift, dagtid etc. om man har en längre yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Det visas ju av Ilhan m.fl. (2006) att arbeta över 8 timmars skift samt av Clarke (2007) att arbeta mer än tio timmars övertid per vecka har en negativ inverkan på olycksfrekvensen. Skulle det kunna vara så att det finns en överrepresentation av sjuksköterskor med kortare

yrkesvana som utsätts för andra faktorer som gör det sannolikt att de skadar sig och att det finns ett behov för att närmare undersöka vilka orsakssamband som gör sig gällande här. Skadar man sig för att man har mindre erfarenhet eller för att man utsätts för en större risk? I ett proaktivt säkerhetstänkande är det här möjligt att det skulle kunna resoneras kring att det finns en grupp som verkar

överrepresenterad i en olycksstatistik, vars risk kanske kan undvikas att ytterligare öka genom att inte utsätta dem för ytterliggare riskfaktorer.

I Socialstyrelsen (2005) framgår att den legitimerade sjuksköterskan bör arbeta riskpreventivt. Det kan finnas anledning att uppmärksamma de arbetsrelaterade risker som presenteras här och kritiskt granska de befintliga rutinerna. Ett exempel på detta är de riskmoment som Clarke m.fl. (2002) lyfter fram som något de undersökta sjuksköterskorna själv skattar som en risk nämligen att

riskavfallsbehållaren är placerad på en olämplig plats. Kanske är det i ett sådant sammanhang som en legitimerad sjuksköterska skall framställa krav på fler, mindre riskavfallsbehållare placerade på fler eller bättre platser för att kunna utföra arbetsuppgiften. Som legitimerad sjuksköterska bör det finnas en skyldighet att utföra sina arbetsuppgifter korrekt, vilket troligen skulle föranleda att

problemet blev uppenbart och säkerhetsutrustning i tillräcklig mängd och av rätt typ tillhandahölls då man önskar både effektivitet (då det också innehåller kostnadseffektivitet) och kvalitet enligt Gershon m.fl. (2000). Utför man

därutöver sina arbetsuppgifter säkert medverkar man till inte en men två positiva effekter för arbetsgivaren. Den första att denne kan tillhandahålla en god och säker vård som är den produkt som arbetsgivaren säljer till kunden, patienten, och som även som tidigare beskrivet står att finna i Socialstyrelsens (2005)

kompetensbeskrivning. Den andra, att förutsatt att arbetsmiljön är säker blir arbetsplatsen mer attraktiv för arbetstagare, vilket torde resultera i ett en högre koncentration av kompetenta arbetssökanden som önskar arbete i en god arbetsmiljö. I ett tredje led kan man hoppas att denna högre koncentration av kvalificerad arbetskraft kommer att leda en ökad inlärning hos arbetskraft med färre års erfarenhet, som vi ju vet är en riskgrupp enligt Clarke m.fl. (2002). Hur skall allmänsjuksköterskan då rent teoretiskt förhålla sig till det

(18)

tydliggör denna skyldighet att reflektera över och medverka till att utveckla vård miljön som han eller hon verkar i, däremot framställs det inget krav på teoretisk förankring i hur man leder alternativt deltar i sitt vårdlag. Huruvida

säkerhetsarbetet skall vara reaktivt eller proaktivt kan ju vara en fråga om att välja en teoretisk modell bland de som står till buds för de som planerar sjukhusets säkerhetsarbete, men att sjuksköterskan skall verka för ett aktivt säkerhetsarbete torde vara säkert, om motsatsen i så fall är passiv.

Resultaten i de undersökta studierna visar att det fortfarande används kanylskydd i hög utsträckning, vilket är en riskfaktor. Detta sker trots att de universella

riktlinjerna pekar på att de inte skall användas. Kanske finns det här ett problem som det inte har forskats tillräckligt kring och som det skulle vara gynnsamt att se närmare på. Nämligen hur risken och hanteringen samverkar. Att stickskador uppstår i det att kanylskydden används för att enhandstekniken inte behärskas, alternativt att någon annan skadas i handhavandet av den oskyddade nålen efter det att den använts. Ett problem kan ju vara uppfattningen att se användandet av kanylskydd som en riskfaktor, men att låta nålen ligga framme oskyddad är inte ett säkrare alternativ, då vi har sett att det är förenat med risk att låta någon annan städa stickande/skärande föremål efter sig enligt Raghavendran m.fl. (2006). En ytterligare variabel som torde vara relevant är riskavfallsbehållarna, alltså deras placering. Denna möjlighet belyser Clarke m.fl. (2002). Skulle det kunna vara så att det är förbundet med en lägre risk att använda sig av kanylskyddet? Alltså en lägre risk än den som hade uppstått om vi valt att inte använda kanylskyddet. Kanylskyddet skulle ju kunna uppfattas som en riskintervention i sig själv. Det är ju nästan lite svårt att undvika att se det lätt komiska i situationen med en

sjuksköterska som går genom en avdelning med en oskyddad nål i

enhandsfattning på väg till den kanske dåligt placerade riskavfallsbehållaren, då sjuksköterskan vill undvika att utsätta sig och/eller andra för risken att använda kanylskyddet. Detta är en riskfylld situation. Så kanske är det då bättre att använda ett kanylskydd och lägga nålen på en bricka på en vagn eller liknande. Vid kapillär blodprovstagning är det numera väldigt vanligt att man använder säkerhets lansetter, så vanligt att författarna inte skulle tro att någon skulle

använda ett annat skarpt eller stickande föremål för att punktera patientens hud för att få kapillärt blod till ett prov. Provtagaren hade nog snarare säkerställt att det fanns en säkerhetslansett att tillgå innan provtagning påbörjats. Om detta antagande är korrekt och det är så att det går att dra en parallell till situationen med behållaren för stickande och skärande föremål, har vi ju ett helt annat problem som det bör sättas fokus på, ett problem som handlar om beteende. Data från Chan m.fl. (2002) visar att över 10% av de tillfrågade i studien ej vet vem de universella riktlinjerna skall appliceras på. Detta kan jämföras med en situation där en tiondel av befolkningen i Sverige inte riktigt skulle vara säkra på var Sveriges rikes lag gällde. Universella riktlinjer borde ju som namnet antyder tillämpas i hela universum. Troligen är det möjligt att konstruera två imaginära patienter och ställa upp dem bredvid varandra, och uppnå konsensus om att den ena representerar en större risk än den andra. Problemet med att sjukvårdspersonal gör sin egen riskbedömning är ju egentligen inte på vilket grundlag de gör det men att de överhuvudtaget gör en sådan. Det vi skall förhålla oss till är ju AFS (1986:23) riktlinjer där det tydliggörs att hälso- och sjukvårdspersonal bör uppfatta alla som riskpatienter för att uppnå den största möjliga säkerheten i arbetsmiljön. Om det är så att en del av förklaringen till det vi ser i resultatdelen, som handlar om hur man förhåller sig till vilka patienter som skall omfattas av de

(19)

universella riktlinjerna delvis har samband med det som författarna presenterar från studien av Cutter och Jordan (2004), se en beklaglig trend. Enligt dessa data gjorde 63% en egen riskanalys grundat på patientens nationalitet, livsstil och sexuell läggning. I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007-12-10) framgår tydligt följande;

“Omvårdnaden // begränsas

inte av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet,

politisk åsikt, ras eller social status.” (s.3)

Kanske undviker vi inte bara risken för smitta i det att vi följer de givna

riktlinjerna, utan vi undviker också ett felsteg gentemot en minoritet på grund av eventuella underliggande fördomar som ej har något på vår arbetsplats att göra. En variabel på arbetskraftskvalitet brukar vara hur länge arbetstagaren har arbetat när han eller hon utför sin syssla, med hänseende på detta tillkom ny arbetstids lagstiftning som trädde i kraft den 1:a januari 2007. Dessa är EU:s regler (2007-11-29) om arbetstider som gäller i princip för all privat och offentlig verksamhet. Numera gäller att arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande

dygnsvila per 24-timmars period, samt 24 timmars sammanhängande ledighet per vecka. Vidare får veckoarbetstiden (inklusive övertid) ej överskrida 48 timmar och vid nattarbete får arbetstiden ej överskrida 8 timmar (varje 24-timmars period).

Hur förhåller sig då de resultat som vi sammanställt sig i förhållande till denna lagstiftning? Vi har i denna litteraturstudie resultat som med signifikans pekar på att med ett ökat antal timmars arbete per vecka följer en ökad risk för att

stickskador skall uppstå enligt Clarke (2007), samt att det också har relevans hur långa skiften är då det finns större risk för att det skall uppstå skada om det arbetade skiftet är längre än 8 timmar än om det arbetade skiftet är kortare än 8 timmar enligt Ilhan m.fl.(2006). Detta tyder på att lagen som trätt i kraft kan komma att ha en fördelaktig inverkan på olyckstatistiken med hänseende på stickskador. Om vi antar att det tidigare har arbetats längre skift och fler timmar per vecka kan vi nog vidare anta att det har en av dessa två anledningar; endera föreligger det hos arbetsgivaren ett behov av arbetskraft eller hos arbetstagaren ett behov för arbete som överstiger den mängd som nu är lagstadgad. Rimligtvis kommer lagstiftningen ha svårt för att ändra på arbetsgivarens behov för arbetskraft såväl som arbetstagarens ekonomiska behov. Kommer det att rekryteras ytterligare personal som har kortare yrkeslivserfarenhet som

sjuksköterskor och eller mindre vana vid de utförda momenten som ytterligare kan komma att öka risken för att olyckstillfällen kan uppstå?

Kommer arbetstagaren att söka sig till ytterligare en arbetsgivare för att säkerställa samma inkomst som tidigare, med samma säkerhetsproblem som tidigare dokumenterats som resultat? Dessa frågor har författarna av

litteraturstudien ej som ambition att besvara, blott att lyfta fram. Kanske skulle den framgångsrika lösningen på de problem som man sökt lagstifta bort varit att tillse att arbetsgivaren haft råd att köpa in den mängd arbetskraft som krävs samt att de som försörjer som sjuksköterskor förhoppningsvis bör kunna förvänta sig att kunna försörja sig på en normal arbetsvecka.

Hur god följsamhet finns det då inom en sjukvårdsorganisation? Enligt insamlade data så tyder det på att den egentligen är ganska god, vilket den ju också bör vara

(20)

då det enligt Socialstyrelsen (2005) förväntas av den legitimerade sjuksköterskan att hon deltar i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Ett exempel på detta visar Vaughn m.fl. (2004) med en ökad följsamhet gentemot säkerhetsbestämmelser förutsatt att medel för att göra detta erhölls ökade med 82%. Flera av studierna, Vaughn m.fl. (a a) Clarke (2007) pekar också på att införandet av säkrare system markant sänker risken för skador, vilket torde innebära att de implementerats och därmed att organisationens följsamhet varit god. Enligt Clarke (2007) finns det samband mellan en god arbetsmiljö och en 30% lägre frekvens av stick- och skärskador. Skulle det kunna finnas ett samband mellan att tillhandahålla säkerhetsutrustning, få god följsamhet gentemot implementering av

säkerhetsutrustning och vinna en förbättrad arbetsmiljö med färre skador som resultat?

Kanske kan det vara en bra idé att se på hur andra branscher lyckats med sitt säkerhetsarbete och varför. Om vi till fullo börjar arbeta med risk inom

sjukvården såsom man gjort till exempel inom flygindustrin och oljebranschen är det möjligt att vi kan uppnå ett positivt resultat som man gjort i dessa branscher. Ett första steg i en sådan process torde vara att erkänna att hälso- och sjukvård är en högriskbransch men att risk inte skall uppfattas som en acceptabel del av arbetet utan något som det bör arbetas aktivt med varje dag. Data som denna litteraturstudie lyfter fram från studien av Clarke (2007) samt Clarke m.fl. (2002) pekar tydligt på det faktum att det finns ett samband mellan vilket

organisationsklimat som finns i förhållande till säkerhetsarbete och risken för, i det här fallet, stick- och skärskador. Däremot gör det omvända sig gällande om det föreligger en låg administrativ support gentemot säkerhetsarbete. Detta ökar risken med 53% enligt Clarke m.fl. (2002). Sedan kan det verka rimligt att ett positivt förhållande till säkerhetsarbete skulle ge andra fördelar, som vi inte just ser på i denna studie, men trots det skulle vara önskvärda. Nedanstående bild efter Gershon m.fl. (2000) visar hur ett sådant arbete skulle kunna förlöpa, steg för steg.

Figur 1. Hur säkert klimat påverkar miljön.

(21)

I denna studies bakgrund tog vi upp att Gershon m.fl. (2000) ansåg att det fanns ett samband mellan att identifiera ett värde i bland annat arbetsmiljö för att vinna i produktivitet, kvalitet och ekonomi. Delar av data i denna studie pekar på, om inget annat, så att det finns ett verkligt behov för att arbeta med dessa problem. Det har efterfrågats ett proaktivt säkerhetstänkande framför ett reaktivt och det finns olika teoretiska och praktiska verktyg att tillgå, samtidigt som det åläggs den legitimerade sjuksköterskan att verka för att undvika risk för sig själv, sina

kollegor samt sina patienter. I studien av Vaughn m.fl. (2004) syns det tydligt att förutsatt att säkerhetsutrustning finns och implementeras, så ökar de anställdas följsamhet gentemot universella riktlinjer. Stiger följsamheten torde man också kunna anta att antalet olyckor sjunker.

Ifall den legitimerade sjuksköterskan vet detta, bör detta hörsammas och krav på förbättring bör framställas.

Reflektioner

Som den avslutande och kanske den viktigaste reflektionen, med tillbakablick på bakgrund, resultat och diskussion, ser författarna ett förhållande som rör två glosor nämligen: ansvar och behållning.

För läsaren bör det stå klart att det tydligt är sjuksköterskans ålagda ansvar att följa de riktlinjer som finns. Ett krav som bör ställas på arbetsgivaren är att denne följer upp åligganden för arbetsmiljöns skull och att behållningen som vi får ut av detta i huvudsak tillfaller sjukvårdspersonalen, därmed också sjuksköterskan. Därför torde detta problem förhoppningsvis snart vara nära en lösning.

Att framtida forskning kommer att bli aktuell samt nödvändig inom detta område kan det inte råda några större tvivel om då sjukvården är ålagd att utvecklas och förbättras. I arbete med denna studie har författarna ofta frågat sig hur det kan komma sig att man inte mer i detalj har forskat i hur man kan göra de farliga momenten mindre farliga. Ett relativt enkelt sätt att reducera risken skulle till exempel vara att dela upp de riskfyllda momenten och se på hur man kan sänka risker i momenten var för sig. En regel som förbjöd någon att stå till höger om den som arbetade med en nål kanske skulle kunna ge några procents sänkning av risken att stickas av någon annan. Att kräva att det finns en riskavfallsbehållare inom en halvmeter från den som sticker, för att arbetet skall kunna genomföras, skulle kanske kunna resultera i en risksänkning. Ser man på hur arbete i andra sammanhang föregår skulle man kunna dra vissa paralleller: Även om ett

passagerarplan är kraftigt försenat med astronomiska kostnader till följd så företas en säkerhetskontroll innan avfärd. Det samma gör sig gällande för ett

operationslag, de arbetar inte utan operationskläder för att dessa inte finns att tillgå eller för att de har bråttom, arbetet kräver vissa grundläggande material för att kunna utföras, varför skulle detta vara annorlunda för sjuksköterskor med deras arbetsuppgifter?

(22)

REFERENSER

AFS 1986:23, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

Björkman, E och Karlsson, K (1996) Grundläggande medicinsk teknik för

sjuksköterskor. Studentlitteratur. Lund.

Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för

undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola.

Hälsa och Samhälle.

CDC (2005) Center for Disease Control and Prevention

>http://www.cdc.gov/ncidod/dhqp/bp_universal_precautions.html<2007-12-10 Chan, R m.fl. (2002)Nurses knowledge of and compliance with universal precautions in an acute care hospital. International Journal of Nursing Studies,

39, 157-163

Clarke, S P (2007) Hospital work environments, nurse characteristics, and sharp

injuries. American Journal of Infection Control, 35, 5, 302-309

Clarke, S P m.fl. (2002)Organizational climate, staffing and safety equipment as predictors of needlestick injuries and nearmisses in hospital nurses. American

Journal of Infection Control, 30, 4, 207-216

Cutter, J och Jordan, S (2004) Uptake of guidelines to avoid and report exposure

to blood and body fluids. Journal of Advanced Nursing, 46, 4, 441-452

EU-upplysningen. Sveriges Riksdag (2007)

<http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Sysselsattning-och-socialpolitik/Arbetstider/> 2007-11-29

Friberg, F (2006) Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Studentlitteratur AB

Gershon, R R M m.fl. (2000) Hospital safety climate and its relationship with safe

work practices and workplace exposure incidents. American Journal of Infection

Control, 28, 3

Hudson, P (2003) Applying the lessons of high risk industries to health care. Quality & Safety in Health Care, 2003, 12, 7-12

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007)

< http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf>2007-12-10

Ilhan, M N m.fl. (2006)Long working hours increase the risk of sharp and needlestick injuryin nurses: the need for new policy implication.Journal of

(23)

(2007) Nationalencyklopedin <http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_se arch=false&t_word=proaktiv> 2007-11-29 NE (2007) Nationalencyklopedin <http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_se arch=false&t_word=compliance > 2007-12-13

Nee, L m.fl. (2002) Analysis of sharps injury occurrences at a hospital in

Singapore.International Journal of Nursing Practice, 8, 274-281

NIOSH (1999) National Institute for Occupational Safety and Health >http://www.cdc.gov/Niosh/2000-108.html#1< 2007-09-25

Perrow, C (1984) Normal accidents: living with high risk technologies. Basic Books, Princeton University Press, Princeton

Polit D.F & Beck C.T (2006) Essentials of Nursing Research. Methods,

Appraisals, and Utilization. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia

Raghavendran, S m.fl. (2006)Needle stick injuries: a comparison of practice and attitudes in two UK District General Hospitals. Anaesthesia, 61, 867-872

Sadoh, W E m.fl. (2006)Practice of universal precautions among healthcare workers. Journal of the National Medical Association, 98, 5, 722-726

Sjukvårdsrådgivningen (2007) Handbok för hälso- och sjukvård >http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/<2007-12-18

SOSFS 1993:9, Kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården inklusive tandvården SOSFS 1993:17, Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter

Socialstyrelsen 2005-105-1, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Trapé-Cardoso, M & Schenck, P (2004)Reducing percutaneous injuries at an academic health center: A 5-year review. American Journal of Infection Control,

32, 5, 301-305

Trim J.C & Elliott T.S.J (2003) A Review of sharps injuries and preventative

strategies. Journal of Hospital Infection, 53, 237-242

Vaughn, T E m.fl. (2004) Factors promoting consistent adherence to safe needle

precautions among hospital workers.Infection control and hospital epidemiology,

25, 7, 548-555

Vårdförbundet & Swedish Medtech (2004) Stick- och skärskador samt

blodexponering i vården. Blodburen smitta – en nollvision. Ett informations- och

(24)

Watterson, L (2004) Monitoring sharps injuries: EPInet surveillance results. Nursing Standard, 19, 3, 33-38

WHO (2007) World Health Organization

>http://www.who.int/hiv/topics/prophylaxis/en/<2007-11-27

Ödegård, S m.fl. (2004) Perceived potential risk factors in child care. Journal of Health, Organization and Management, 2004;18:38-52.

(25)

BILAGOR

Bilaga 1: Artikelmatris

(26)

(27)

(28)

(29)

Granskningsprotokoll för studier med kvantitativ metod

Efter Carlsson och Eiman (2003)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstract (syfte, metod, resultat) =3p

Saknas 1/3 2/3 Samtliga Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till

frågan Ej angivet Ej relevant Relevant Metodbeskrivning

(Repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5% Bortfall med betydelse

för resultatet

Analys saknas/Ja

Nej Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning

(redovisning, tabeller etc.)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)

Saknas Mindre bra Bra Confounders Ej

kontrollerat

Kontrollerat Tolkning av resultatet Ej

acceptabel Låg Medel God