• No results found

Elevers attityder till läsning av skönlitteratur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Elevers attityder till läsning av skönlitteratur"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i förstaämnet

Svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Elevers attityder till läsning av

skönlitteratur

Students attitudes towards fiction reading

Emma Hansson –

Josefin Fermfelt

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasiet i ämnet Svenska, 300 högskolepoäng

Självständigt arbete i förstaämnet, 15hp Ange datum för slutseminarium: 2021-01-13

Examinator: Isak Hyltén-Cavallius Handledare: Eva Bringéus

(2)

2

Förord

Den här kunskapsöversikten är författad av Emma Hansson och Josefin Fermfelt.

Sökprocessen var ett gemensamt arbete men inledningsvis sökte Emma främst i databasen ERIC och Josefin främst i databasen ERC. Vi bestämde gemensamt vilka artiklar som skulle användas. Inledning, metod och diskussion samt kapitlens underrubriker har författats tillsammans. Vi har båda bidragit med stoff och text till samtliga avsnitt under resultatdelen. Även om vi inledningsvis har författat olika delar så har arbetet med att revidera och sammanställa delarna varit gemensamt.

Utifrån resultatet kommer vi ta med oss kunskaper som kan vara användbara i vårt framtida yrke som svensklärare på gymnasiet. Kunskapen om elevers attityder till att läsa

(3)

3

Sammandrag

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa

skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryck format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.

Nyckelord: Attityder, bortval, elever, eskapism, format, läsning, lästid, skönlitteratur, tidsbrist, ungdomar, uppmuntran, vanor, val.

(4)

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2 Sammandrag ... 3 Innehållsförteckning ... 4 1. Inledning ... 5

1.2 Syfte och frågeställning ... 6

1.3 Definitioner ... 6 1.3.1 Attityder ... 6 1.3.2 Motivation ... 7 1.3.3 Skönlitteratur ... 7 1.3.4 Skönlitterär läsning ... 7 2. Metod ... 8

2.1 Sökprocessen och urvalskriterier ... 8

2.2 Material ... 10

2.3 Avgränsningar ... 10

2.4 Metod- och materialdiskussion ... 10

3. Resultat ... 12 3.1 Verklighetsflykt ... 12 3.2 Bortval av läsning ... 13 3.3 Uppmuntran ... 15 3.4 Val av litteratur ... 16 3.5 Lästid i klassrummet ... 18 3.6 Formatets betydelse ... 19

4. Slutsatser och diskussion ... 21

4.1 Slutsatser ... 21 4.2 Diskussion ... 21 4.3 Vidare forskning ... 24 Referenser ... 26 Bilaga A ... 30 Bilaga B ... 33

(5)

5

1. Inledning

Att läsa är grundläggande i skolan och bristande läskunskaper kan ha negativa effekter inte bara i svenskämnet (Svenska läsdelegationen, 2018). Utöver skolkontexten är läsförmågan viktig för att kunna vara en del av dagens samhälle, bland annat genom att kunna ta del av information. Det knyter an till läroplanens författade uppdrag för skolan, nämligen att förbereda eleverna på att kunna arbeta och verka i samhället och med grundläggande demokratiska värderingar kunna delta i demokratiska beslutsprocesser (Skolverket, 2011a). Läsförmågan är dessutom viktig i arbetet med att utforska vårt eget samt andras liv, bland annat genom skönlitteratur. Litteraturen ger oss möjlighet att definiera och omdefiniera vilka vi är och har en positiv inverkan på ett personligt, socialt och intellektuellt plan (Langer, 2005). Dessutom bidrar skönlitterär läsning till njutning och rekreation (Svenska läsdelegationen, 2018).

Enligt läroplanens övergripande mål och riktlinjer ska eleverna besitta specifika kunskaper när de lämnar skolan. Ett mål, enligt skolans ansvar, är att varje elev ska kunna ”söka sig till […], skönlitteratur […] som en källa till kunskap, självinsikt och glädje” (Skolverket, 2011a). Inom ramen för svenskämnet på gymnasiet ingår det dessutom att läsa skönlitterära böcker för att kunna reflektera över samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa (Skolverket, 2011b). Vidare syftar ämnet till att utveckla elevernas förmåga att använda skönlitteratur för att lära sig mer om sig själv, andra och sin omvärld. Enligt Langer (2005) tillåter litteraturen läsaren även att ta reda på hur världen skulle kunna se ut genom att kliva in i och ur olika föreställningsvärldar. Langer menar också att litteracitet bör finnas med i skolans litteraturundervisning för att åstadkomma att litteraturen skapar mening för eleverna. Begreppet innebär olika sätt att tänka beroende på sammanhanget samt att vi manipulerar språk och tankar för att skapa en mening. Det tillåter eleverna att pröva och ompröva sin perception av texterna de möter samt fungerar som ett redskap för att reflektera över det lästa (Langer, 2015).

Det finns rapporter som visar att ungdomar läser för lite i allmänhet och skönlitteratur i synnerhet (Fredriksson, 2018). PISA-undersökningarna år 2000 och 2009 hade läsförståelse

(6)

6

som huvudområde. Då mättes andelen svenska elever som läser olika typer av läsmaterial flera gånger i månaden eller flera gånger per vecka. Mätningarna från år 2000 och 2009 visar båda att skönlitteratur är mindre populärt än jämfört med andra typer av läsmaterial, exempelvis serietidningar och dagstidningar. Mätningarna visar också en förändring av skönlitterär läsning, med en tvåprocentig sänkning från år 2000 till år 2009. Rapporten betonar att den mest kritiska tiden för nedgång i läsning är under ungdomsåren

(Fredriksson, 2018). PISA undersöker främst elevers läsförståelse. Resultatet över svenska 15-åringars läsförståelse nådde ett lägsta resultat år 2012. Mätningarna från 2015 och 2018 visar dock att läsförståelsen har ökat (Skolverket, 2019).

Mot bakgrund av denna forskning föll valet av ämne för den här kunskapsöversikten på att kartlägga vilka attityder elever har till läsning av skönlitteratur. Om eleven är positivt inställd till läsning är chansen också större att eleven läser mer samt bättre kan ta till sig av det lästa (Fredriksson, 2018). Vidare kommer också kunskapsöversikten att behandla varför elever väljer bort skönlitterär läsning.

1.2 Syfte och frågeställning

Arbetet syftar till att undersöka vad forskningen säger om vilka attityder elever i de övre årskurserna har till skönlitteratur. Kunskapsöversikten är tänkt att kunna användas av lärare som en hjälp i planeringen av litteraturundervisning i svenskämnet och på så sätt skapa positiva attityder till läsning.

Arbetet avser därför till att besvara följande frågeställning: Vilka attityder har elever till att läsa skönlitteratur?

1.3 Definitioner

1.3.1 Attityder

(7)

7

2020a) därför kommer begreppet i den här kunskapsöversikten att används synonymt med inställningar.

1.3.2 Motivation

Motivation är enligt NE.se en psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål (Nationalencyklopedin, 2020b). I den här kunskapsöversikten förklaras ofta en positiv attityd till att läsa med vad som motiverar eleven till att läsa skönlitteratur.

1.3.3 Skönlitteratur

Skönlitteratur är enligt Svensk ordbok (2020) litteratur skriven med konstnärliga

ambitioner och inte enbart tänkt att ge faktabetonade verklighetsbeskrivningar. Vidare kan skönlitteratur delas in i tre genrer: lyrik, epik och dramatik. Begreppet skönlitteratur avser i denna kunskapsöversikt genren epik.

1.3.4 Skönlitterär läsning

Ett sätt att se på skönlitterär läsning är utifrån Rosenblatts transaktionsteori (Rosenblatt, 2002). Rosenblatt menar att det är i mötet mellan texten och läsaren som mening uppstår. Vidare menar Rosenblatt att läsaren genom estetisk läsning kan ta med sig sina

erfarenheter, känslor och tankar in i texten och på så sätt göra den mer personlig. Efferent

läsning handlar om att kunna analysera texten, orden och strukturen. En van läsare

använder omedvetet bägge typerna för att kunna skapa transaktion mellan läsare och text (Rosenblatt, 2002). Kunskapsöversiktens sätt att se på läsning av skönlitteratur är i enlighet med Rosenblatts transaktionsteori.

(8)

8

2. Metod

Den här kunskapsöversiktens metod har varit informationssökning. Nedan redogörs för sökprocessen och urvalskriterier, material samt metod- och materialdiskussion.

2.1 Sökprocessen och urvalskriterier

Sökprocessen startade i vad Östlundh (2017) kallar en inledande informationssökning, nämligen en generell sökning inom ämnesområdet. Då användes Google för att hitta ingångar till ämnet genom sökord som “motivation”, “läsning” och “skönlitteratur”. Dessa sökningar resulterade i nyhetsartiklar och rapporter inom ämnet vilket gav inspiration och idéer till val av frågeställning. I detta skede blev frågeställningen: Vad motiverar elever till att läsa skönlitteratur? Syftet var också att hitta relevanta sökord för att använda i

akademiska databaser. Resultatet av de inledande sökningarna användes inte ytterligare utan utgjorde enbartinspiration och motivation till framtida sökningar. Därefter gjordes

egentliga informationssökningar som i enlighet med Östlundh (2017) innebar sökningar i

akademiska databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Anledningen till detta var för att hitta artiklar som var reliabla, transparenta och valida (Thurén, 2019). För att vara säkra på att artiklarna var vetenskapliga gjordes samtliga sökningar i databaserna med

begränsningarna “peer review”, “refereegranskat” och “academic journal”. Ytterligare en avgränsning gjordes genom att enbart söka på artiklar publicerade mellan årtalen 2005 - 2020. På så sätt presenterar resultaten den senaste forskningen inom ämnet.

Sökningen startade i databaserna ERIC och ERC via Ebsco samt SwePub eftersom samtliga av de här databaserna innehåller tidskriftsartiklar som behandlar pedagogik och

undervisning. Databaserna ERIC och ERC är internationella databaser medan SwePub innehåller undersökningar publicerade vid svenska lärosäten. De inledande sökorden utgjordes bland annat av de engelska orden “motivation”, “adolescents”, “selection of literature”, “choice”, “reading habits”, “literature”, “fiction”, “high school” och “upper secondary school” (se bilaga A). För att effektivisera sökningarna användes logiska

(9)

9

centrala begreppen medan “or” användes för att söka på synonymer samt vidga begreppen ytterligare. Artiklarnas rubriker fick i första skedet avgöra väsentligheten. Delar av abstract lästes och de som behandlade det relevanta området sparades i en tabell. Efter ett par sökningar och när ett visst antal artiklar nåtts började sållningen bland dessa. Då lästes abstract ännu en gång samt valda delar av artikeln. De som ansågs valida för denna kunskapsöversikt sparades för ytterligare gallring längre fram. Efter korrigering av frågeställningen, då fokus skiftade från motivation till attityder, utökades sökorden något och ord som “attitudes”, “reading attitudes”, “time” och “teenagers” lades till (se bilaga A). Sökprocessen gick till på liknande sätt som ovan beskrivet och med samma begränsningar. I detta skede resulterade sökningarna enbart i vetenskapliga artiklar från de internationella databaserna ERIC och ERC. Flera artiklar hämtade från SwePub lästes, men då ingen ansågs relevant för kunskapsöversikten valdes samtliga bort.

I bearbetning av resultatdelen valdes ett par artiklar bort av olika skäl. Då antalet artiklar för kunskapsöversikten blev för få samt att det saknades svenska undersökningar gjordes fler sökningar. Sökningarna gjordes nu mer handgripligen i de svenska databaserna och med breddning till högstadienivå, med förhoppning om att hitta svenska studier. Syftet bakom det var att stärka kunskapsöversiktens trovärdighet. De databaser som användes var SwePub samt Digitala Vetenskapliga Arkivet, hädanefter DiVA. I DiVA söktes bland annat efter examensarbeten för att kunna granska deras källor och på så sätt hitta studier relevanta för denna kunskapsöversikt. Granskningarna resulterade i en avhandling som sedan kom att användas. Sökningar i DiVA resulterade även i en antologi, där ett kapitel behandlade kunskapsöversiktens område. Förutom nyckelord användes centrala svenska

litteraturforskares namn, vilka stötts på frekvent vid tidigare sökningar, som sökord i såväl databaserna som på Google. Detta för att bredda sökningen över svenska studier.

Sökningen resulterade i en avhandling som sedan användes. Sökningar gjordes dessutom i de internationella databaserna ERIC och ERC, vilket resulterade i ytterligare tvåvalda artiklar. Bilaga B redogör mer detaljerat för de artiklar som sedan kom att användas i arbetet. Bilaga A redogör för samtliga söksträngar som i ett första skede utmynnade i artiklar sparade för granskning, även om de i ett senare skede valdes bort.

(10)

10

Sammantaget resulterade sökprocessen i nio artiklar, två avhandlingar och en antologi som ligger till grund för resultatet.

2.2 Material

Av de sammanlagt tolv valda källorna i kunskapsöversikten är två publicerade i Storbritannien, tre i USA, två är publicerade i Australien, en i Singapore och fyra är

publicerade i Sverige. Efter en sammanställning av källornas publikationsår visar det sig att fyra artiklar är publicerade år 2020, en 2019, en 2018, en 2017, en 2015, en 2014, en 2008, en 2007 och en publicerad 2006 (se bilaga B). Därmed är kunskapsöversikten baserad på modern forskning.

Artiklarna som använts varierar i undersökningsmetod. Tre artiklar använder både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Sju artiklar utgår från en kvalitativ datainsamling. En artikel är en kvantitativ studie. En artikel är en kunskapsöversikt med informationssökning som metod. Artiklarnas undersökningar varierar även i storlek och spannet går mellan en klass och 20 skolor (se bilaga B).

2.3 Avgränsningar

Den här kunskapsöversikten har fokus på elevernas perspektiv, inte lärarens. Det är alltså elevernas inställningar och attityder till läsning av skönlitteratur som är utav intresse. Ytterligare en avgränsning är till elever i de övre årskurserna, således väljs artiklar som behandlar barn i yngre årskurser bort. Kunskapsöversikten gör ingen skillnad mellan flickor och pojkar, etnicitet eller klass.

2.4 Metod- och materialdiskussion

Intentionen var att använda svenska artiklar redan från början och därför användes SwePub i sökprocessen. Resultaten av de inledande sökningarna var knapphändiga och många gånger saknades fulltextversion av artiklarna. Av den anledningen gjordes mer handgripliga sökningar i ett senare skede. Att utgå från svenska studier är av stor vikt då de bäst kan

(11)

11

svara för svenska ungdomars attityder. Däremot krävs en mångfald av studier från olika länder för att öka trovärdigheten samt öppna för fler perspektiv.

Med hänsyn till kunskapsöversiktens omfattning och tidsram inleddes efter flertalet sökningar (se bilaga A, datum 11-18/11) arbetet med att läsa de artiklarna som då ansågs relevanta. Om sökningarna i detta skede inte hade resulterat i tillräckligt många relevanta artiklar skulle sökprocessen kunna ha fortsatt med ytterligare synonymer för de centrala begreppen samt försök till sökning med till exempel trunkering och den logiska operatorn NOT. Detta skulle kunna ha resulterat i fler och annorlunda sökresultat.

Intentionen var att hitta studier gjorda på gymnasieelever, men då utbudet av

undersökningar utförda i den åldern gav bristfälligt med resultat, har även ett fåtal studier gjorda på högstadieelever tagits med. Trots att kunskapsöversikten syftar till att ta reda på läsvanor både i och utanför skolkontexten, kommer begreppet “elev” att användas för att representera ungdomarna.

En av de valda artiklarna skiljer sig då det är en kunskapsöversikt (baserad på 22 källor) och således inte utgörs av en egen studie. Den togs ändå med för att den ger en förståelse för läsning ur ett rekreationssyfte och är därmed betydelsefull för flera av avsnitten. En del artiklar har utgått från flera frågeställningar. Därför har sällan hela artiklar använts utan enbart de delar som lämpar sig för kunskapsöversiktens frågeställning och syfte. En stor andel artiklar fick även sållas bort på grund av åldern på fokusgruppen. Många resultat handlade om yngre barn och deras läsvanor. Båda de här aspekterna baseras på aktiva val som ökar kunskapsöversiktens validitet genom att det som ämnas mätas också mäts.

(12)

12

3. Resultat

Detta kapitel redogör för vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. De sex teman som framkommit under bearbetning av källorna är; verklighetsflykt, bortval av läsning, uppmuntran, val av litteratur, lästid i klassrummet samt formatets betydelse. De teman som har identifierats har behandlats i olika utsträckning i källorna och därför har de också fått olika stort utrymme i den här kunskapsöversikten. Källornas syfte, metod, teori och resultat presenteras ytterligare i bilaga B.

3.1 Verklighetsflykt

Ett identifierat tema från studierna är kopplat till vad som får eleverna att vilja läsa

skönlitteratur. Undersökningen av Wilkinson et al., (2020) tar reda på elevers attityder till skönlitterär läsning och elevsvaren vittnar om både positiva och negativa attityder till läsning. Utav dem som förhåller sig positivt är det flertalet elever som talar om läsning som ett sätt att kunna slappna av och ta det lugnt. Genom läsningen kan de fokusera på

berättelsen framför sig snarare än verkligheten utanför boken. På liknande sätt är det även flera elever som beskriver läsningen som något att kunna försjunka i. Eleverna upplever karaktärerna i boken som riktiga och ibland även som sina egna vänner. Ett par elever uttrycker specifikt att det är känslan av att fly in i böckerna och glömma verkligheten en stund som är anledningen till deras positiva inställning (Wilkinson et al., 2020). Flera undersökningar visar liknande resultat, nämligen att många elever läser för känslan av eskapism (Chapman, 2019; Nilsson, 2015; Schmidl, 2008;Wilkinson et al., 2020). Ytterligare svar från eleverna handlar om viljan att lära sig om världen och nämner då specifikt historiskt kopplad skönlitteratur som uppskattningsbar (Wilkinson et al., 2020). Ett fåtal elever svarar även att det är känslan av att utveckla en empatisk förmåga som motiverar dem till att läsa. Genom läsningen får de chansen att uppleva och samtidigt förstå andra människor och deras synsätt. Som en förlängning av det är det även ett par elever som beskriver läsning som spännande och att själva handlingen är det som fångar deras intresse och manar dem till att läsa mer. Skillnaden mellan vad de här eleverna önskar uppnå med sin läsning syns i deras val av litteratur. De eleverna som önskar uppleva

(13)

13

eskapism läser till övervägande del fiktiva fantasyböcker medan de eleverna som läser för lärdomen, till större del dras till verklighetstrogen skönlitteratur. Sammantaget handlar alla positiva inställningar i undersökningen om en inre motivation till att läsa (Wilkinson et al., 2020).

Undersökningen av Schmidl (2008) visar också på elevernas vilja att fly verkligheten genom läsningen. De mest uppskattade genrerna är enligt de här eleverna

spänningsskapande skönlitteratur såsom fantasy, deckare och mysterieböcker. Högt upp på listan ligger även verklighetsskildringar såsom samtidsrealistiska romaner om livet och döden samt skönlitteratur med dokumentär karaktär. Likt dessa elever vill även eleverna i Olin-Schellers (2006) studie att litteraturen ska vara verklighetsförankrad och menar att en bra bok definieras av autentiska berättelser baserade på verkligheten.

Eleverna i Nilssons (2015) undersökning menar att skönlitterär läsning bidrar såväl till emotionell inlevelse som identitetsskapande och att man utvecklas som människa genom att beträda böckernas främmande världar. Läsningen uppges även bidra till frihet för läsaren då denne får tillgång till någon annans fantasier och således kan ”lämna sig själv” en stund, vilket även det vittnar om läsning som en form av eskapism. I en undersökning genomförd av Chapman (2019) syns liknande förhållningsätt till den skönlitterära läsningen, nämligen elevernas vilja att läsa för upplevelsen av eskapism. Läsningen uppges även att vara njutbar och kul (Chapman, 2019).

3.2 Bortval av läsning

Ytterligare ett tema som framträder frekvent i flera av källorna är varför eleverna väljer bort skönlitterär läsning. Flera av undersökningarna visar att elever ofta väljer bort läsningen för andra fritidsaktiviteter (Chapman, 2019; Merga, 2014; Olin-Scheller, 2006; Schmidl, 2008; Wilkinson et al., 2020; Wilson & Casey, 2007). I Wilkinson et al. (2020) undersökning svarar flera elever att anledningen till att de inte läser är på grund av tidsbrist, och menar på att ju äldre de blir desto mindre fritid har de. Således är det för dessa elever inte en negativ inställning som hindrar dem från att läsa. Liknande anledning uppger eleverna i Mergas (2014) undersökning, som menar att tidsbrist är en bidragande faktor till att de inte ägnar sig åt läsning på fritiden. En del har jobb eller andra icke rekreationsrelaterade åtaganden

(14)

14

medan en del elever helt sonika väljer bort läsning för att istället ägna sig åt andra fritidsaktiviteter. Ofta väljer eleverna att ägna sig åt diverse tekniska prylar istället för läsning, vilket flera undersökningar visar (Chapman, 2019; Merga, 2014; Olin-Scheller, 2006; Schmidl, 2008; Chapman, 2019; Wilkinson et al., 2020; Wilson & Casey, 2007). Wilson och Caseys (2007) kunskapsöversikt visar att äldre elever har generellt större utbud av fritidsaktiviteter att välja mellan och således väljer bort läsning. Eleverna berättar, att i takt med att de också blivit äldre är det också svårare för deras föräldrar att tvinga dem stänga av tv-spelet eller liknande för att istället läsa en bok (Wilkinson et al., 2020). På så sätt blir läsning något som de flesta av de här negativt inställda eleverna anser sig ha vuxit ifrån. En del av eleverna i Chapmans (2019) undersökning svarar att de anser sig själva vara ”läsare” men att de skulle haft mer tid över till läsning om inte sociala medier upptog deras fokus. Eleverna berättar att det alltid finns en gruppchatt de måste hänga med i och på så sätt utgör sociala medier ett hinder för deras läsning (Chapman, 2019). Flertalet elever berättar även att de tappat intresset för att läsa (Wilkinson et al., 2020). Att de tidigare kunde uppskatta läsning men att det nu ersatts med andra aktiviteter, såsom sport eller teknologi. Många elever anser att läsning är mer ansträngande att ägna sig åt än att titta på TV eller mobilen. Läsning är således inget de här eleverna tar lätt på utan anser att det kräver både tid och energi av dem och de anser det som ett för stort åtagande att börja läsa en bok (Wilkinson et al., 2020). Liknande upplevelser har eleverna i Mergas (2014) undersökning, vilka uppger att de väljer bort läsningen på grund av att det kräver mer kognitivt arbete och att läsningen på så sätt blir koncentrationskrävande, långt mer än vad tv-tittande kräver. Även i Schmidls (2008) undersökning uppger flertalet elever att de hellre ser på TV än läser böcker. Samtidigt berättar eleverna att de kan tänka sig att ta del av skönlitteraturen fast genom en filmatiserad version. Att läsa boken är inget alternativ, eftersom det skulle ta betydligt längre tid och kräva desto mer koncentration än att se filmen. Liknande svar gav några av eleverna i Olin-Schellers (2006) undersökning vilka menar att valet mellan bok och film är enkelt, då filmen ger dem mycket mer än boken. Eleverna anser att de fortare får tillträde till den fiktiva världen när det tittar på en film, tack vare filmens uppbyggnad av en stämning baserat på bland annat filmmusiken. Nilssons (2015) undersökning visar däremot att eleverna uppskattar bokversionen långt mer än filmen. Majoriteten av eleverna anser att en filmatiserad version sällan når upp till de

(15)

15

kvaliteter som boken besitter. De menar att boken presenterar mer detaljer om

karaktärernas tankar och känslor och att de genom boken kan komplettera med sin egen fantasi om hur saker och ting ser ut. Ett par elever i samma undersökning upplever läsning som en plikt eftersom den förknippas med krav från skolan (Nilsson, 2015).

3.3 Uppmuntran

Resultatet visar att uppmuntran tycks vara viktigt för att eleverna ska läsa. Elever får uppmuntran från olika håll, exempelvis från hemmet och sociala gemenskaper både i och utanför skolkontexten. Flera av studierna tar upp att läsning kan vara en social aktivitet vilket i sin tur kan uppmuntra till läsning (Merga, 2014; Merga, 2018; Loh & Sun, 2018; Wilkinson et al., 2020). Eleverna, som i Loh och Suns (2018) undersökning uppger att de tycker om att läsa, har ofta stöttning i läsning som aktivitet från såväl hemmet som skolan samt från andra gemenskaper. Internetbaserade ”samhällen” utgör en sådan gemenskap, där eleverna delar med sig av sina, och får utbyte av andra ungdomars, rekommendationer. De blir ofta rekommenderade böcker eller specifika författare att läsa, vilket då utgör en strategi för de här eleverna att välja litteratur på. Merga (2014) visar på liknande resultat i sin undersökning där internetbaserade samhällen är ett ställe där elever kan få uppmuntran till att läsa skönlitteratur. Resultatet visar att uppmuntran kan komma från ytterligare håll så som från föräldrar; lärare; syskon; media och bibliotekarier et cetera. Vänners attityder till läsning av skönlitteratur kan ha en stor inverkan på huruvida ungdomar läser. Samtidigt visar resultatet från Mergas (2014) undersökning att flertalet elever inte får uppmuntran att läsa från någon alls. Wilkinson et al. (2020) visar liknande resultat i sin undersökning där flera elever svarar att de saknar den uppmuntran kring läsning som de fått tidigare, bland annat av sina lärare i grundskolan. Även uppmuntran från föräldrar tenderar att avta (Merga, 2018). Resultatet visar att när eleverna väl utvecklat färdighet i att läsa får de uppmuntran i betydligt mindre utsträckning från sina föräldrar. Om uppmuntran avtar innan eleverna har utvecklat en vilja att läsa så finns det en risk i att de kommer att välja bort läsning som aktivitet. Om uppmuntran däremot fortsätter tills eleverna har utvecklat en vilja att läsa kan det resultera i livslånga läsare. Resultatet visar dock även att om eleven känner sig tvingad av sina föräldrar att läsa så kan det leda till en negativ attityd till läsning (Merga, 2018).

(16)

16

Flera av eleverna i Wilkinson et al. (2020) undersökning uppger socialt kapital som ett skäl att läsa skönlitteratur. Eleverna svarar bland annat att läsning ger dem ingångar till

samtalsämnen, möjlighet att utveckla relationer samt möjlighet att bidra i diskussioner (Wilkinson et al., 2020). Olin-Scheller (2006) visar i sin studie liknande skäl till läsning. Om flertalet elever fascineras av en viss bok, bokserie eller författare kan det leda till att fler vill ta del av den för att kunna vara med i det sociala sammanhanget (Olin-Scheller, 2006). Socialt kapital tycks därför vara viktigt för uppmuntran.

3.4 Val av litteratur

Ett tema handlar om hur val av litteratur kan påverka elevers attityd till läsning (Allred & Cena, 2020; Chapman, 2019; Merga, 2014; Olin-Scheller, 2006). En negativ attityd kan grunda sig i att eleverna inte hittat vad som för dem är rätt litteratur. Valet av böcker kan därför vara en faktor som påverkar attityden. Oavsett om eleverna själva eller läraren väljer så bör valet grunda sig i kunskap om elevens preferenser, intressen och läsnivå et cetera (Wilkinson et al., 2020). Merga (2014) tar ett exempel från en elev som nämner att han fruktar att välja böcker eftersom han är rädd att fastna med en bok han inte gillar. Mergas artikel utgår från kvalitativa data insamlade genom intervjuer där elever besvarat frågan ”Vad skulle få dig att läsa mer?” (Merga, 2014, vår översättning). Utifrån detta kom Merga (2014) fram till ett flertal faktorer, en av dem är strategier för val av böcker och Merga kom fram till att många av studenterna inte har tillräckligt bra sådana. Dessutom känner de inte till att det finns verktyg, som en hjälp att söka efter böcker som de skulle kunna intressera sig för. Mergas (2014) studie visar att svårigheten att välja böcker gäller för såväl

motsträviga läsare som för vana läsare. Vana läsare kan hamna i en situation där de

exempelvis läst ut en serie böcker utan att ha hittat någon ny bok att läsa. De kan då hamna i vad Merga (2014) kallar för lästorka. Förutom att välja böcker som kan vara intressanta, roliga, relevanta et cetera visar resultatet att valen även baseras på bokens estetik, faktorer såsom bokens utseende, storlek och typsnitt.

Att välja böcker kan inte jämföras med att välja andra typer av media som filmer och serier (Merga, 2014). Vid tittande på en TV-serie dyker reklam upp för en annan serie vilket inte sker vid läsning av en bok. Wilkinson et al. (2020) gör en liknande jämförelse när de tar upp att flertalet tonåringar i deras undersökning har problem att välja böcker i tryckt

(17)

17

format, men att det i deras digitala resurser som telefoner kommer rekommendationer baserat på deras intressen. Rekommendationerna gäller dock inte i lika stor utsträckning böcker som artiklar och liknande (Wilkinson et al., 2020). På grund av detta måste såväl eleven som läraren ta fler egna initiativ till att leta efter böcker och som ett led i detta är det av stor vikt att ha tillgång till attraktiva, relevanta och varierande böcker (Merga, 2014).

I Allred och Cenas (2020) undersökning visar resultaten att eleverna till övervägande del är positivt inställda till att själva få välja vad de ska läsa, av flera olika anledningar.

Exempelvis tycker eleverna att de självvalda böckerna är roligare; de intresserar dem mer; de känner sig inte tvungna att läsa något de inte vill; de kan bättre knyta an till böckerna; det känns inte lika mycket som en uppgift om de får välja själva; de motiverar dem mer et cetera. Ett citat som utmärker hur stor betydelse det kan vara att få välja böcker själv kommer från en elev som svarade ”Jag älskade boken. Jag var verkligen glad att jag fick välja vilken bok jag skulle läsa. Bara det väckte min önskan om att göra uppgiften och läsa på egen hand” (Allred & Cena, 2020, s. 32, vår översättning). Vidare skriver Allred och Cena (2020) att den motivationen och det intresset till att läsa som kommer av att eleverna har möjlighet att välja böcker överförs till ett engagemang att självständigt läsa även utanför skolan. Olin-Scheller (2006) presenterar liknande resultat i sin undersökning, där elever bland annat svarar att när de själva får välja böcker så känns det som att de är med i berättelsen. Ett annat elevsvar är att de inte gillar böckerna som läraren väljer, för de är inte roliga.

En strategi för att välja böcker är att välja en bokserie (Allred & Cena, 2020; Merga, 2014). I Allred och Cenas (2020) undersökning är det flera av eleverna som berättar att det efter att ha läst den första boken i en serie kan tänka sig att fortsätta läsa resterande böcker, även då den första boken lästs för intresse av skolundervisningen. Även elever i Mergas (2014) studie uppger att de gärna läser böcker med en eller flera uppföljare. Eleverna upplever det som en säkerhet att läsa nästkommande bok i serien då de redan känner till karaktärerna och vet att det förmodligen är en bok de gillar, vilket eliminerar risken i att göra ett dåligt bokval (Merga, 2014).

Chapmans (2019) undersökning visar sammantaget att det är två faktorer som oftast påverkar elevernas perception av en bok, nämligen bokens innehåll samt svårighetsgrad.

(18)

18

Om eleven inte kan relatera till innehållet blir den mest troligt värderad som tråkig. Detsamma gäller för de böcker som eleverna anser vara för svåra. Svårigheten kan dels ligga i förmågan att kunna följa med i texten, att förstå språket och kunna göra kopplingar, dels upplever eleverna också en svårighet i att hitta böcker de tycker passar deras intressen och preferenser. Allt som allt resulterar dessa svårigheter i en negativ inställning till böcker och läsning (Chapman, 2019). Även i Olin-Schellers (2006) studie finns resultat som visar på negativa inställningar kring bokens svårighetsgrad. En elev uppger en bok som svår; jättejobbig; tjock; gammaldags; svår att förstå samt att det är för många sidor för henne vilket resulterar i att hon inte läser den fullt ut.

3.5 Lästid i klassrummet

Något som också behandlas i kunskapsöversiktens källor är lästid i klassrummet. Wilkinson et al. (2020) fann som nämnt ovan att tidsbrist är ett skäl till att elever på gymnasiet inte läser böcker. Flera undersökningar visar att elever önskar mer tid till att läsa i skolan (Allred & Cena, 2020; Merga, 2014). Mergas (2014) studie visar att tillgång till tid är en faktor som kan få elever att läsa mer. Många av eleverna i hennes undersökning svarar att de inte har tid att läsa hemma på grund av läxor, jobb eller annat som upptar deras tid. Några av eleverna uttrycker en önskan om att få läsa på lektionstid. En elev, som är en motvillig läsare, uppger att hen tyckte om den tysta läsningen de haft under grundskolan men att detta togs bort på gymnasiet. Flera motvilliga läsare svarar att den tysta läsningen de haft i klassrummet var den enda tid de läste på.

I Allred och Cenas (2020) undersökning är eleverna till största del positivt inställda till att läsa i klassrummet. Kommentarer handlar om att de tycker om att läsa i klassrummet för att det är lugnt och tyst; att läsningen ger dem en paus från övrigt skolarbete; att de kommer djupare in i sin bok; att lästid i skolan gör att de får mer motivation att fortsätta läsa hemma et cetera. De flesta elever nämner att de annars har svårt att få tid till att läsa hemma. Bara en elev är negativt inställd till läsning i klassrummet. Eleven anser att läsning är okej så länge det inte är påtvingat, och påtvingad läsning gör att hen vill läsa mindre (Allred & Cena, 2020). Även ett elevsvar i Olin-Schellers (2006) studie handlar om att lästid på

(19)

19

svensklektionerna, där eleverna själva inte får välja böcker, känns som tvång och därför inte uppskattas.

3.6 Formatets betydelse

Ytterligare ett tema om attityder till läsning handlar om vilket format läsningen sker i. Forskning visar att en majoritet föredrar tryckt format framför digitalt (Bergström & Höglund, 2020; Evans, 2017; Loh & Sun, 2018; Nilsson, 2015). Tonåringar kan ha olika preferenser när det gäller formatet och preferenserna kan skilja sig åt beroende på tillfälle och syfte för läsningen (Evans, 2017; Loh & Sun, 2018). Evans (2017) undersökning visar att när eleverna vill läsa i lugn och ro väljer de tryckt bok och när de läser mer sporadiskt som på bussen, innan träningen eller under skoldagen väljer de att läsa på sin Ipad. Det behöver därför inte vara en fråga om att antingen läsa i tryckt eller digitalt format (Loh & Sun, 2018). Äldre elever tenderar att läsa i digitalt format i större utsträckning än yngre, vilket kan bero på att fler har egna telefoner, surfplattor och datorer samt att de är mer bekväma med att använda dem. Bland annat kommenterar eleverna i Loh och Suns (2018) undersökning att det känns märkligt att läsa i digitalt format; att det inte riktigt känns som att läsa; att de uppskattar att kunna vända blad i en tryckt bok och att det är jobbigt för ögonen att läsa digitalt. Dessa kommentarer gäller främst läsning av skönlitteratur och längre texter. Trots att en majoritet föredrar tryckt material svarar i genomsnitt 40 % att de använder sin telefon för att läsa. Flertalet av eleverna nämner att de använder sin telefon för att läsa kortare texter, som nyhetsartiklar, men även sådant de inte kan få tag på i tryckt format. Samtidigt anser en del elever att det är bekvämt att läsa på surfplattor, bland annat för att de då har tillgång till ett stort utbud av böcker på ett och samma ställe. Ett par kommentarer är närmst identiska i Evans (2017) och Nilssons (2015) undersökningar, nämligen att elevernas upplevelse av känslan att hålla i en bok och känna pappret höjer stämningen och läsupplevelsen samt att läsning på Ipaden gör deras ögon trötta. Ytterligare kommentarer från eleverna i Evans (2017) undersökning är att Ipaden ger dem huvudvärk; att det finns risk att få problem med batteriet på Ipaden; att det finns fler störmoment vid läsning på Ipad i form av notiser men också att det är enklare att hålla i Ipaden eftersom de inte behöver använda bägge händerna och att det kan kännas överväldigande att se hur tjock boken är i tryckt format. Ett av resultaten i Loh och Suns (2018) undersökning visar även

(20)

20

att de elever som tycker om att läsa, också i större utsträckning använder digitala källor för att utöka sitt läsbeteende. Bergström och Höglund (2020) kommer i sin undersökning fram till liknande resultat, att läsning av e-bok kan ses som ett komplement snarare än ersättning av en tryckt bok. Undersökningen visar också att den största anledning till att läsa e-böcker är vanan av att läsa tryckta böcker samt att läsvanor är det som främst avgör vilka attityder som finns till läsning (Bergström & Höglund, 2020).

(21)

21

4. Slutsatser och diskussion

4.1 Slutsatser

Nedan följer de slutsatser som framkommit av resultatet och därefter följer en diskussion av resultatets centrala delar. Den här kunskapsöversikten svarar på frågan: Vilka attityder har elever till att läsa skönlitteratur? Utifrån det valda materialet har följande attityder till läsning av skönlitteratur påträffats.

De främsta anledningarna till att elever läser skönlitteratur är för att uppleva känslan av eskapism, avkoppling och rekreation. Ytterligare skäl till att eleverna läser är för att lära sig något om sig själva och sin omvärld. Detta gör eleverna bland annat genom läsning av fantasy, verklighetsbaserad litteratur och deckare. De främsta anledningarna till att eleverna inte läser skönlitteratur är dels på grund av tidsbrist, dels bortprioritering av läsning till förmån för andra aktiviteter. Vissa elever tycker att skolan tar mycket tid, andra elever väljer bort läsning för tekniken såsom TV, dator och mobiltelefon. En del elever upplever att de får för lite uppmuntran till läsning, speciellt när de börjar på gymnasiet. Positiv uppmuntran från vänner, lärare och familj kan därför bidra till en positiv inställning till läsning. Majoriteten av eleverna föredrar att läsa i tryckt format. Det kan dock variera beroende på vad och när de ska läsa. Majoriteten av eleverna vill även välja litteratur själva och väljer då ofta böcker som de kan relatera till. Slutligen uppskattar elever att få tid till läsning i klassrummet eftersom det för många är den enda tid de har till läsning.

4.2 Diskussion

Kunskap om elevers attityder har relevans för verksamma och blivande lärare. Resultatet i kunskapsöversikten visar att det finns gott om anledningar till att eleverna väljer att läsa skönlitteratur. Känslan av verklighetsflykt och en metod för rekreation utgör å ena sidan elevers positiva attityder till att läsa skönlitteratur, å andra sidan är tidsbrist och andra prioriteringar faktorer som gör att de inte läser. Allt det som eleverna upplever som positivt med läsning är viktigt att lärare framhäver och uppmuntrar och på så sätt arbetar för att bibehålla deras positiva inställningar till läsning. Samtidigt är det väsentligt att känna till

(22)

22

elevernas skäl till att inte läsa för att kunna ändra deras inställningar samt för att på lång sikt förbättra deras läsförståelse. Chapman (2019) visar på två faktorer som påverkar elevens perception av en bok: innehåll och svårighet, och menar att alla elever skulle kunna ha positiva läsupplevelser om de fick möjlighet att läsa ”rätt” bok samt får stöttning i sin läsning. Det är därför lärarens uppgift, som en del av professionen, att introducera de här eleverna för böcker som behandlar deras intressen eller är baserade på något de kan relatera till samt är skrivna på den läsnivå som eleven behärskar. Det ingår även i professionen att hjälpa eleverna hitta ingångar till den litteratur som vid ett första möte inte upplevs

meningsfull. Som nämnt inledningsvis skriver Langer (2015) om litteracitet och menar att skolans litteraturundervisning bör genomsyras av detta. Det innebär ett sätt att läsa på som skapar mening för läsaren genom tolkningen den gör. Lärare kan ta sig an litteracitet bland annat genom att didaktiskt välja litteratur till eleverna. Resultatet visar att vilka böcker eleverna läser har betydelse för deras attityder till läsning.

Eftersom elever som tycker om att läsa kommer att läsa mer och på så sätt också blir duktigare på att läsa, så finns det möjligheter för lärare att påverka detta i klassrummet. Om ordningen kastas om och det startar med att elever som läser mycket blir duktigare på att läsa och därför också tycker om det mer, så är det alltså lästid som är det primära och som går att påverka. Resultatet visar att en majoritet av elever uppskattar lästid i skolan. För en del elever är det bristen på tid som påverkar deras läsfrekvens och inte en motvilja till att läsa. Tidsbristen påverkar de här elevernas läsning negativt och det är framförallt de

eleverna som gynnas av tiden de får till tyst läsning i klassrummet. Tyst läsning tenderar att fungera bättre hos äldre elever. De uppskattar den tid de får för att läsa i större utsträckning eftersom läsningen annars skulle uteblivit. Däremot är det inte alltid tyst läsning blir just

tyst läsning. En avgörande faktor för att lästid i klassrummet ska fungera, kan vara att

eleverna har böcker de är intresserade av (Wilson & Casey, 2007). Trots att eleverna läser självständigt är lärarens roll viktig (Allred & Cena, 2020). För lärare innebär det att vara involverad i hela processen, från val av litteratur till att diskutera böckerna med eleverna, och på så sätt kunna stötta dem i deras läsning. Detta för att kunna följa eleverna i deras utveckling samt samla underlag för bedömning.

(23)

23

Källorna visar att elever till övervägande del föredrar att läsa skönlitteratur i tryckt format, men det behöver inte utesluta att läsa i digitalt format. E-böcker kan ses som ett

komplement till tryckta böcker och en aspekt är att det digitala formatet kan bredda tillgången till litteratur. Evans (2017) belyser den praktiska frågan hur många exemplar en tilltänkt bok finns i, och om det digitala formatet då kan vara en hjälp för att få tag i tillräckligt många. Attityden till olika format handlar delvis om vilken vana eleven har. Resultatet visar dock att även om eleverna är vana vid digitalt format så föredrar de tryckt format (Bergström & Höglund, 2020; Evans, 2017; Loh & Sun, 2018). Tillgång till

litteratur i såväl tryckt som digitalt format kan skilja sig åt mellan skolor och kommuner, då det delvis är en kostnadsfråga. Valet av bok skulle därför kunna påverkas av vilket utbud av böcker som skolan redan har klassuppsättningar av.

Det framgår i resultatet att många elever prioriterar teknik före läsning på fritiden, bland annat genom TV- och datorspel, sociala medier och filmtittande. Flertalet elever anser att läsning är mer ansträngande än att exempelvis kolla på en TV-serie och att de därför väljer bort läsning som rekreationsaktivitet. Här går det att ställa sig frågande till om eleverna har tillgång till rätt bok. Rätt bok behöver inte bara handla om att det är rätt för en viss elev, utan också för ett visst tillfälle. Olika lästillfällen kan ha varierande syften. Det som är avkoppling för någon kan vara lärdom för någon annan, därför kan en och samma bok ge skilda meningar och betydelse för olika läsare. Lärarens val av litteratur till eleverna är baserad på innehållet i kursplanen samt elevgruppen i fråga. Syftet för läsningen i skolan korrelerar därför inte alltid med syftet för läsning på fritiden, speciellt då eleverna inte får välja bok själv. Enligt resultatet upplever en del elever läsningen i skolan som tvång, vilket kan leda till en negativ attityd. Denna aspekt bör tas i beaktning. Om möjligt kan läraren ge alternativ på böcker som eleverna får välja mellan, inom ramen för syftet av läsningen. Flera av källorna tar upp att en avgörande faktor kring att välja böcker är att ha tillgång till en stor variation. Som nämnt ovan kan det digitala formatet bredda tillgången. Förutom att eleverna då kan välja vilken bok de vill läsa kan de också välja i vilket format de önskar läsa. Som nämnt ovan är elever till övervägande del positiva till att få välja egna böcker, men Allred & Cena (2020) problematiserar detta och menar att det finns en risk i att de inte väljer utmanande eller svåra texter innehållande andra perspektiv och som kräver kritiskt

(24)

24

tänkande eller personlig reflektion. Ibland finns det därför skäl för läraren att bestämma vilka böcker som ska läsas.

Läsning som aktivitet tenderar, av olika skäl, att avta när eleverna börjar gymnasiet. Merga (2018) fann att uppmuntran överlag avtar i denna ålder men att vissa föräldrar fortsatte och till och med ökade sin uppmuntran. Eftersom detta är en ålder då andra aktiviteter, läxor och jobb tar mer tid från eleverna skulle en ökad uppmuntran kunna få en positiv effekt. Om läsning tidigare varit en negativ upplevelse i form av svårigheter, behöver eleven stöttning och uppmuntran så fort som möjligt för att ändra sin inställning (Wilson & Casey, 2007). Om uppmuntran däremot övergår i vad som för eleverna känns som tvång kan det leda till att de får en negativ attityd till läsning (Merga, 2018). Wilkinson et al. (2020) fann att de som tycker om att läsa ofta har stöttning hemifrån. Hemmet har därför stor betydelse för i vilken utsträckning eleverna läser. Läsande föräldrar och antalet böcker i hemmet är faktorer som påverkar. Wilson och Casey (2007) poängterar vikten av relationen till läraren i de fall där uppmuntran från hemmet saknas. Även vänner och andra sociala relationer, som internetbaserade samhällen, utgör faktorer som kan påverka i vilken utsträckning elever läser. Läsning som social aktivitet kan fungera som uppmuntran till läsning. För lärare innebär det att sträva efter att skapa social aktivitet kring de böcker eleverna läser i klassrummet. Ett sätt är att låta eleverna samtala om vad de läser. På så sätt vidgas elevernas repertoar av litteratur och nästa gång de ska välja kan valet falla på en bok de blivit rekommenderade. En slutsats är därför att läsning som social aktivitet kan, förutom uppmuntra, vara en strategi för val av böcker, såväl inom som utanför skolkontexten.

4.3 Vidare forskning

Den här kunskapsöversikten har undersökt vad forskningen säger om elevers attityder till att läsa skönlitteratur. Sökningen efter forskning på gymnasielevers läsvanor och attityder gav främst resultat på yngre elever/barn, både internationellt och nationellt. Utbudet av svensk forskning inom ämnet var överlag bristfälligt. Samtidigt visar flertalet rapporter att det främst är under gymnasieåldern som läsningen avtar. Vidare forskning inom ämnet skulle därför vara att ytterligare undersöka svenska gymnasieelevers attityder till att läsa skönlitteratur. Kopplat till gymnasieåldern skulle vidare forskning även kunna undersöka

(25)

25

om det finns skillnader i attityd till läsning mellan elever på olika program på gymnasiet. Utöver attityder skulle vidare forskning också kunna undersöka vilken påverkan läsning som social aktivitet har på läsförståelsen, utifrån ett sociokulturellt arbetssätt.

Utifrån lärarperspektivet skulle vidare forskning kunna undersöka hur lärare resonerar i sitt val av litteratur och hur bokvalet påverkar elevernas perception, läsförståelse och

(26)

26

Referenser

Allred, B. J., & Cena, M. E. (2020). Reading Motivation in High School: Instructional Shifts in Student Choice and Class Time. Journal of Adolscent & Adult literacy, 64(1), 27-35. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/jaal.1058

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, A. & Höglund, L. (2020). E-books: In the shadow of print. Convergence: The

International Journal of Research into New Media Technologies, 26(4), 895–911.

DOI:10.1177/1354856518808936

Chapman, L. (2019). What are teenagers reading? An exploration into the reading lives of a class of year 9 pupils. English in Education, 54(2), 146-160. DOI:

10.1080/04250494.2019.1623667

Evans, E. (2017). Learning From High School Students’ Lived Experiences of Reading E‐ Books and Printed Books. Journal of Adolescent & Adult literacy, 61(3), 311-318.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/jaal.685

Fredriksson, U. (2018). Rapport om läsförmåga, läsvanor och läsintresse bland barn och ungdomar i Sverige. I Svenska läsdelegationen (red.), Barns och ungas läsning – ett ansvar

för hela samhället (SOU 2018:57 s. 219-284). Statens offentliga utgivare.

https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e371908/bar

ns-och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-

201857.pdf?fbclid=IwAR1OgJsM-Depslayf89We7cprKs8hTuO6ON13XCHAkbUacHx3T8ZFIiqWm0

Langer, J. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

(27)

27

Loh, E. C. & Sun, B. (2018). “I’d Still Prefer to Read the Hard Copy”: Adolescents’ Print and Digital Reading Habits. Journal of Adolscent & Adult literacy, 62(6), 663-672. DOI: 10.1002/jaal.904

Merga, M. K. (2014). What would make them read more? Insights from Western Australian adolescents. Asia Pacific Journal of Education, 36(3), 409-424.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/02188791.2014.961898

Merga, M. K. (2018). Exploring the role of parents in supporting recreational book reading beyond Primary School. Research Journal of the National Association for the Teaching of

English, 48(2), 149-163. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/eie.12043

Nationalencyklopedin. (2020a) Attityd. Hämtad 2020-12-10 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/attityd

Nationalencyklopedin. (2020b) Motivation. Hämtad 2021-01-14 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation

Nilsson, S. K. (2015). Internetgenerationens syn på fiktionsläsning: Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. I Pettersson, T., Nilsson, S. K., Wennerström Wohrne, M. & Nordberg, O (red.), Litteraturen på undantag? [Elektronisk resurs] Unga vuxnas

fiktionsläsning i dagens Sverige (s. 245-262). Göteborg: Makadam Förlag.

Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers

textvärldar. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2007. Karlstad.

Rosenblatt, L. M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur

Schmidl, H. (2008). Från vildmark till grön ängel. Receptionsanalyser av läsning i åttonde

klass. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. Digitala Vetenskapliga Arkivet.

(28)

28

Skolverket. (2011a). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 2020-12-21 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket. (2011b). Ämne – Svenska. Hämtad 2020-11-10 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F subject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a 3

Skolverket. (2019). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och

naturvetenskap. Stockholm. Hämtad 2020-12-15 från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=5347

Svensk ordbok. (2020). Skönlitteratur. Hämtad 2020-12-21 från:

https://svenska.se/so/?id=47914&pz=7

Svenska läsdelegationen. (2018). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Statens offentliga utgivare.

https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e371908/bar

ns-och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-

201857.pdf?fbclid=IwAR1OgJsM-Depslayf89We7cprKs8hTuO6ON13XCHAkbUacHx3T8ZFIiqWm0

Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Wilkinson, K., Andreis, V., Howarth, D., Bonsall, J., Sabeti, S. & McGeown, S. (2020). Reading During Adolescence: Why Adolescents Choose (or Do Not Choose) Books.

Journal of Adolscent & Adult literacy, 64(2), 157-166.

(29)

29

Wilson, Janell D. & Casey, Linda H. (2007). Understanding the Recreational Reading Patterns of Secondary Students. Reading Improvement, 44(1), 40-49.

Östlundh, I. (2017). I Friberg, F (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

(30)

Samtliga dokumenterade sökningar.

Datum Databas Sökord Begränsningar

(år, peer-review…)

Antal träffar

Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning) 11/11 ERC Reading comprehension AND fiction books Peer review 2005-2020 Academic journal 26 0

11/11 ERC Why fictions books AND high school

Peer review 2005-2020 Academic journal

98 1

11/11 ERIC Selection of literature AND upper secondary school or high school Peer review 2005-2020 Academic journal 23 1

11/11 ERIC Literature choice Peer review 2005-2020 Academic journal 133 0 11/11 ERIC “selection of literature” AND “motivation” AND upper secondary school or high school

Peer review 2005-2020 Academic journal

197

0 11/11 SwePub High school students

reading habits Refereegranskat Övrigt vetenskapligt 4 0 11/11 ERC Teachers selection of

literature AND effects Peer review 2005-2020 Academic journal 2 0 11/11 ERIC Reading AND

motivation AND students AND upper secondary school or high school Peer review 2005-2020 Academic journal 302 0

(31)

31 11/11 ERIC Reading AND habits

AND adolescents or teenagers or toung adults Peer review 2005-2020 Academic journal 114 0 11/11 ERC E-books use in

education AND high school Peer review 2005-2020 Academic journal 1 0 11/11 ERC Why fiction books

AND high school

Peer review 2005-2020 Academic journal

98

0 11/11 SwePub High school reading

motivation Refereegranskat Övrigt vetenskapligt 7 0 11/11 SwePub Reading motivation

students Refereegranskat Övrigt vetenskapligt 11 0 11/11 ERIC Reading AND

motivation AND students Peer review 2005-2020 Academic journal 1870 0 11/11 ERIC Selection AND upper

secondary school or high school AND literature Peer review 2005-2020 Academic journal 146 0 17/11 SwePub (Attitudes OR motivation) AND (students OR studenter OR adolscents OR elever) AND (skönlitteratur OR fiction) Refereegranskat Tidskriftsartikel 8 0 18/11 ERC teenagers or adolscents or young adults AND reading habits Peer review 2005-2020 Academic journal 70 2 18/11 ERIC Reading attitudes or

reading motivation AND choice or selection AND student or adolscents or teenagers or young adults Peer review 2005-2020 Academic journal 88 1

(32)

32 18/11 ERC Adolscents AND

attitudes AND fiction or novel or literatur Peer review 2005-2020 Academic journal 608 0 18/11 ERIC Reading attitudes or

reading motivation AND time AND students or adolscents or teenagers or young adults AND upper secondary school or high school Peer review 2005-2020 Academic journal 33 1 18/11 ERIC Reading attitudes or

reading motivation AND choice or selection AND students or teenagers or young adults AND upper secondary school or high school

Peer review 2005-2020 Academic journal

17

0 7/12 SwePub (read) AND (fiction) Refereegranskat

Vetenskaplig artikel

7

0 7/12 SwePub (reading OR read)

AND (fiction OR skönlitteratur) Refereegranskat Vetenskaplig artikel 33 0 8/12 ERC Encouragement AND

reading AND high school or secondary school or secondary education Peer review 2005-2020 Academic journal 30 1 8/12 ERIC E-book AND reading

AND high school students or teenagers or secondary schools or adolscents Peer review 2005-2020 Academic journal 15 1 8/12 SwePub Reading e-book Refereegranskat

Vetenskaplig artikel

3

(33)

33

Bilaga B

Redogörelse för valda källor.

Författare, år och titel Publikationsty p och land Syfte Teoretiskt ramverk Metod och material Resultat Allred, J & Cena, M 2020 Reading Motivation in High School: Instructional Shifts in Student Choice and Class Time Artikel, peer reviewed Journal of Adolescent & Adult Literacy. 64 (1). S. 27-35. USA

Att undersöka hur val av litteratur påverkar elevernas motivation till läsning samt hur tyst läsning påverkar elevernas uppfattningar om läsning. Transaktions teori Blandad metod av kvalitativ och kvantitativ data genom fältstudie och undersökningar Undersökningen gjordes i två klasser (11th grade, 15-16 år) på 25 respektive 28 elever. När elever får välja litteratur är det fler som läser. Klassrumstid är ett sätt att motivera till läsning. De som läste i skolan läste också mer hemma. Bergström, A. & Höglund, L. 2020 E-books: In the shadow of print. Artikel, peer reviewed Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies 26 (4). S. 895– 911. Sverige Att ta reda på samband mellan attityder och läsning av e-böcker utifrån läsvanor, biblioteksanvändn ing och socioekonomisk bakgrund. Acceptans av e-böcker kan förstås ur flera perspektiv: teknologisk acceptans, ersättningsteori samt attityder och beteenden. Kvantitativ data genom mailundersökning på Svensk befolkning i åldern 16-85 år. 3400 personer fick möjlighet att svara, cirka 54 % deltog och således gav det 1706 svar.

En majoritet föredrar att läsa i tryckt format. Vanor påverkar attityder som i sin tur påverkar i vilken utsträckning e-böcker läses. Även tillgång till att kunna läsa i digitalt format påverkar. Chapman, L 2020 What are teenagers reading? An exploration into the reading lives of a class of year 9 pupils Artikel Peer reviewed English in Education 54 (2). S. 146-160. Storbritannien Att ta reda på elevers läsvanor. Att undersöka studenternas egna upplevelser av läsning och överföringen mellan texten och läsaren, med hänsyn till skillnaden mellan att läsa för njutning eller att läsa för instruktion. Konstruktuvistis k hållning, baserad på Rosenblatts transaktionsteori . Ett kvalitativt undersökningsproje kt genom en fallstudie. Data insamlade via frågeformulär, intervjuer samt studentarbete.

Undersökningen är gjord i en klass med 23 elever i årskurs 9 (13-14 år).

Elevernas upplevelse av läsning var nästan jämnt fördelade mellan positiva och negativa. Positiva upplevelser: flykt från verkligheten, njutbart och kul. Negativa upplevelser: Om boken inte är relaterbar till deras liv eller om boken är för svår. Evans, E. 2017 Learning From High School Students’ Lived Experiences of Reading E‐ Books and Printed Books. Artikel, peer reviewed Journal of Adolescent & Adult Literacy 61 (3). S. 311-318. USA Att lära av elevernas erfarenheter för att pedagogiskt känna igen de värderingar, vanor, beteenden och förväntningar som eleverna har till sina läsupplevelser. Sociokulturellt synsätt. Läskunnighet som är inbäddade i sociala och kulturella situationer som ger läsning mening. Kvalitativ studie i fyra nionde klasser (14-15 år). Två av klasserna läste e-bok och övriga två läste tryckt bok. Eleverna svarade i Google form om hur de upplevde att läsa boken.

Eleverna föredrog att läsa i tryckt format, men såg e-bok som ett bra format för vissa tillfällen.

(34)

34

Loh, C & Sun, B

2019

“I'd Still Prefer to Read the Hard Copy": Adolescents' Print and Digital Reading Habits Artikel, peer reviewed Journal of Adolescent & Adult Literacy. 62 (6). S. 663-672. Singapore Undersöka förhållandet mellan läsning och teknik för att utforska

läsinställning, och för att bättre förstå hur man kan stödja ungdomars läsengagemang i skolan Individer som läser tryckta böcker är också benägna att läsa digitala böcker, eftersom båda ses som läsmaterial En forskningsprocess i två steg där kvalitativa data samlas in och analyseras efter insamling och analys av kvantitativ data, för att bättre förstå frågan. I första steget samlades data in från 6005 elever mellan 13-17 år, och i andra steget deltog 96 elever i två fokusgrupper.

En majoritet av eleverna föredrog att läsa i tryckt format men använder telefon, dator och surfplatta för att läsa vid vissa tillfällen.

Merga, M 2014

What would make them read more? Insights from Western Australian adolescents Artikel, peer reviewed Asia Pacific Journal of Education. 36 (3). S. 409-424. Australien

Att ta reda på vad som kan påverka tonåringar att läsa fler böcker samt att lärare kan använda sig av informationen för att få elever att läsa mer. Aliteracy Utgår från WASABR (West Australian Study in Adolescent Book Reading), en studie gjord med blandad metod av kvalitativ och kvantitativ data genom undersökning och intervjuer på 20 skolor i Australien. Denna artikel fokuserar främst på kvalitativ data insamlad genom intervjuer där elever svarade på frågan ”What would make you read more?”.

Sex faktorer kan göra att tonåringarna läser mer:

1. Enklare att välja böcker som de gillar 2. Tillgång till relevanta, attraktiva och en variation av böcker

3. Tillgång till tid 4. Tilldelning av tid 5. Koncentration 6. Uppmuntran Merga, M. 2018 Exploring the role of parents in supporting recreational book reading beyond Primary School. Artikel, peer reviewed Research Journal of the National Association for the Teaching of English 48 (2). S. 149-163. Australien

Att undersöka hur uppmuntran till rekreationsläsning från föräldrar uppfattas av tonåringar. Aliteracy Utgår från WASABR (se ovan). Denna artikel fokuserar främst på kvalitativ data från intervjuer, där två frågor om föräldrars värdering av läsning som aktivitet samt föräldrars skillnad i uppmuntran till läsning mellan grundskola och gymnasiet. Uppmuntran tenderade att minska när eleverna började gymnasiet. Elever vars föräldrar fortsätter att uppmuntra dem har större chans att livslånga läsare.

(35)

35 Nilsson, S. K 2015 Internetgenerati onens syn på fiktionsläsning – samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper Kapitel i antologin ”Litteraturen på undantag?: Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige” S. 245- 262 Sverige Att undersöka unga vuxnas reflektioner om läsning av fiktionslitteratur; läsning av fiktion i tryckta böcker i förhållande till fiktion i andra medier och format; den behållning som läsning av fiktionslitteratur upplevs ge Fiktionsläsninge ns metakognitiva betydelse och funktion. Fokusgruppsinte rvjuns teoretiska bas är dialogfilosofin, talaktsteori Fokusgruppsintervj uer. Grupper fördelade mellan skoltyp (högskoleförbereda nde/yrkesförberedan de) med 4-6 respondenter i varje grupp, sammanlagt 6 grupper. Fiktionsläsningens betydelse; identifikation, perspektivbyten, emotionell inlevelse, avkoppling, ökad empati. Alla grupper enades om att filmatiseringen sällan nådde upp till bokens kvaliteter. Eleverna läser helst i tryckt format. En del elever förknippar läsning med förpliktelser genom skolan. Olin-Scheller, C 2006 Mellan Dante och Big Brother – En studie om gymnasieelevers textvärldar Doktorsavhand ling Karlstad University Studies Sverige

Att studera olika gymnasielevers möten med och reception av fiktionstexter i ämnet svenska och på fritiden. Transaktionsteor in Kvalitativ receptionsstudie, etnografisk metodik, deltagande observation och intervjuer. Fyra klasser från olika program på gymnasiet deltog i studien.

Eleverna vill läsa verklighetsbaserad litteratur. Läsningen ger eleverna ett social kapital och de väljer gärna böcker själva. Eleverna som inte läser väljer ofta bort läsningen mot teknologi, och de se hellre på film än läser.

Schmidl, H 2008 Från vildmarken till grön ängel – Receptionsanaly ser av läsning i åttonde klass Avhandling för filosofie doktorsexamen Uppsala Universitetet Sverige

Att utifrån ett genusperspektiv analysera elevers litteraära reception i grundskolans år 8 och studera hur deras lässtrategier fungerar i undervisningssitua tion. Och i vilket förhållande deras privata läsvanor står till skolans litteraturundervisn ing. Receptionsteorie r och genusforskning Empirisk datainsamling via klassrumsobservatio ner, elevernas läsloggar samt intervjuer.

Fyra åttonde klasser deltog. Skolorna låg i olika kommuner för att undvika likheter mellan enskilda kommuners skolpolitik.

Eleverna läser för att uppleva eskapism. De främst populära genren är deckare, fantasy, mysterieböcker och verklighetsskildringar. De elever som inte läser på fritiden väljer bort det till förmån för andra aktiviteter, ofta med koppling till teknik.

(36)

36 Wilkinson, K., Andreis, V., Howarth, D., Bonsall, J., Sabeti, S. & McGeown, S. 2020 Reading During Adolescence: Why adolescents choose (or do not choose) books Artikel, peer reviewed Journal of Adolescent & Adult Literacy. 64 (2). S. 157-166. Storbritannien Att förstå skälen till varför ungdomar (15-16 år) läser eller inte läser tryckta böcker. Självbestämman de teori Kvalitativ forskningsstudie Undersökningen gjordes på totalt 39 elever i åldern 15-16 år, med ursprung från två olika skolor. Ungdomarna läser för att kunna koppla av; fly verkligheten; för att lära sig om omvärlden; utveckla sin empatiska förmåga; för ett socialt kapital; för spänningen. Ungdomar läser inte pga. tidsbrist; de prioriterar andra aktiviteter; de saknar uppmuntran. Wilson, J & Casey, L 2007 Understanding the Recreational Reading Patterns of Secondary Students Artikel, peer reviewed Reading Journal 44 (1). S. 40-49. USA Att skapa förståelse för elevers rekreationsläsning, såsom vad de läser och hur mycket de läser, för att enklare kunna motivera dem till att läsa i skolan.

Kunskaps- översikt baserad på 22 källor.

Det är varje lärares uppgift att hitta litteratur som passar varje elev, eftersom elever som gillar att läsa också kommer att läsa mer.

References

Related documents

ett förnyat KS behöver växa fram med rationell logistik […] (Karolinska, 2002b). Sjukhusdirektören menade alltså att projektansvariga borde ta tillvara på den kunskap och

Elev 8, som aldrig läser skönlitteratur i skolan, nämner också fördelar med läsning och menar att han lär sig att formulera sig bättre eftersom han anser att litteratur han

transformation. Karaktärerna har genomgått stora förändringar, de har fått fler egenskaper och en del genomgår en personlighetsutveckling under filmens gång. Det finns

Under intervjuerna framkom det att elever som uppger att de inte tycker att läsning är kul och som inte läser böcker hemma ändå kunde dela med sig av flera olika strategier för

Den åberopade sakkunskapen (vad galler mitt inlägg om att grafiskt visa på samband mellan kraniemått) a r inte den en- da som kontaktats av Hans Gillingstam i denna sak,

Under a climate change scenario (see figure), shortgrass steppe and northern mixedgrass prairie sites had the largest proportional decreases in probability of

De varningar, som ännu i februari och mars förmått Hitler att avstå från att med vapenmakt för- säkra åt Tyskland malmfälten i Norrbotten och

Brandkontorets byggnad, ritad av Tessin d.ä., är belägen i hjärtat av Stockholm- vid Mynttor~et MER ÄN TVÅ SEKLERS ERFARENHETOCHFÖRTROENDE.. Med denna långa erfarenhet