Östra Sjukhusområdets administrationsbyggnad - Ett framtida perspektiv

Östra Sjukhusområdets

administrationsbyggnad

Ett framtida perspektiv

Oktavian

Paunku

Byggdesign

Maj 2009

Sammanfattning

Malmös Östra sjukhusområde är i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv.

Examensuppdraget är beställt av Stadsfastigheter Malmö i samband med områdets framtida planhandlingar att bestämma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nuläget är

administrationsbyggnadens verksamheter inte fastställda än men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras på de boende i området men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll där

följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för äldre och en utställning för områdets historik.

Förslaget ska tillämpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska beräkningar. Fastigheten är i behov av att på ett varsamt sätt ändras så att den blir tillgänglig för allmänheten på lika sätt,

oberoende av rörelsehinder eller dylikt, samtidigt som byggnadens karaktär och historik bevaras.

Abstract

Malmö Östra hospital area is in a rebuilding stage for the future. Student assignment is commissioned by the City Buildings Malmö in connection with the area's future plan documents to determine the function of the district's buildings. The current administration building activities are not set yet, but according to plan documents should the property have a public function. House activities are primarily focused on the residents of the area but can simultaneously function as a commercial operation of the surrounding city. I see in this future opportunities to give the building a significant and public role in which the following activities can be created and developed; organic restaurant, organic food store, playhouse for children, activity centers for the elderly and an exhibition for the region's history.

The proposal will be implemented in the form of different aesthetic drawings and technical calculations. The property is in need of that in a prudent manner changed to make it available to the public in the same way, regardless of disabilities or the like, while the building's history and nature preserve.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Abstract ... 2

1. Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte och Målsättning ... 4

1.3 Problemformulering/ Frågeställningar ... 4 1.4 Avgränsning ... 5 2. Genomförande av arbetet ... 5 2.1 Metod ... 5 2.2 Analys ... 5 3. Förstudie ... 6 3.1 Undersökning ... 6 3.1.1 Tillgänglighet ... 6 3.1.2 Restaurang ... 7 3.1.3 Livsmedelsbutik ... 8 3.1.4 Lekstuga för barn ... 8 3.1.5 Aktivitetscenter för äldre ... 9 3.1.6 Utställningslokal ... 9 4. Områdesbeskrivning ... 10 4.1 Distriktets historik ... 10 4.1.1 Distriktets framtidsperspektiv ... 10 4.2 Fastighets beskrivning ... 11 5. Tekniska aspekter ... 14 5.1 Förstudie ... 14

5.2 Lösningsförslag och beräkningar ... 14

5.2.1 Alternativ 1 – Utvändig isolering ... 14

5.2.2 Alternativ 2 – Utvändig isolering ... 16

5.2.3 Alternativ 3 – Invändig isolering ... 16

5.2.4 Alternativ 4 – Invändig isolering ... 18

5.3. Översikt... 19 6. Resultat ... 20 6.1 Fasader ... 20 6.2 Planlösningar ... 21 6.2.1 Källarplan ... 21 6.2.2 Plan 1 ... 22 6.2.3 Plan 2 ... 23 6.2.4 Plan 3 ... 24 7. Slutsats ... 25 8. Referenser ... 26 8.1 Muntliga ... 26 8.2 Litterära ... 26 8.3Internet ... 26 9. Bilagor ... 27 3

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Östra sjukhuset är en del av Sege Park. Det byggdes av staten och stod klart 1936. Området skulle fungera som ett hypermodernt mentalsjukhus för dåtidens mentalvård men har under åren förlorat sin betydelse inom vården och 1995 stängdes sjukhuset ner.

Idag är Östra sjukhusområdet i ett stort förändringsskede. Stadsfastigheter Malmö strävar efter att ge distriktet ett nytt perspektiv. Utgångsidén är att i den befintliga institutionsmiljön skapa ett funktionellt bostadsområde med karaktär av en trädgårdsstad, samtidigt som man bevarar områdets nuvarande kvalitéer. Distriktet ska i framtiden kunna upplevas som en väl integrerad del av den omgivande staden.

Bostäder är områdets största prioriteringar men olika serviceverksamheter och funktioner ska också vara tillgängliga. Området ska först och främst delas in i: senior- och äldreboende, radhus och

studentbostäder, skolor, förskolor och andra offentliga verksamheter.

Vid sjukhusets infart befinner sig administrationsbyggnaden även kallad för ”Kloka Huset”. Fastigheten har tidigare använts som huvudkontor till den dåvarande mentalvården. När sjukhuset stängdes ner så använde man fastigheten till bostäder och tills nyligen använde man en del av fastigheten som förskola. Idag står fastigheten tom och tillhör ett av de framtida utvecklingsobjekten där funktionen ännu inte är fastställd.

1.2 Syfte och Målsättning

De flesta malmöbor har under åren skapat en negativ koppling till området på grund av dess

användningsområde, dvs. mentalsjukhus. Ofta har människor svårt att relatera en omvandling av ett mentalsjukhus till bostäder, detta är ett problem då distriktet ska fungera som ett bostadsområde. Stadsfastigheter Malmö ska skapa ett framtidsperspektiv som förändrar denna ”psykiska barriär”, samtidigt som det bevarar områdets historiska betydelse. Detta ska ske både med hjälp av en

helhetsfunktion och enskilda byggnadsfunktioner. ”Kloka huset” är ett aktuellt objekt inom denna ram

och har stor betydelse då den utgör huvudentrén till området. Byggnaden har problem med värmeläckage vilket leder till behovet av att tilläggsisolera.

Jag ska visa byggnadens potential som en offentlig och funktionell fastighet som ska kunna passa in i områdets framtida helhetsbild och funktion. Arbetsmiljön i fastigheten ska anpassas efter de krav som en offentlig byggnad måste uppfylla på ett flexibelt sätt. Eftersom distriktet har haft stor betydelse för samhället på grund av sin välfungerade funktion så är för stora ingrepp på byggnadens befintliga karaktär inte något önskvärt. Fastighetens kvalitet och historiska värde ska på ett tydligt sätt kunna framgå. Jag ska samtidigt beräkna vilken som är den mest gynsamma tilläggsisoleringen, dvs. utvändig eller invändig tilläggsisolering, i relation till byggnadens energiförbrukning.

1.3 Problemformulering/ Frågeställningar

Dessa frågor har varit arbetets utgångspunkt:

• Vilka tänkbara användningsområden kan fastigheten ha så att den kan användas som en offentlig byggnad?

• Vilka tillämpningar kan göras så att fastigheten ska kunna hjälpa till att bevara distriktets historiska betydelse?

• Fungerar fastighetens användningsområden i distriktets framtida perspektiv?

• Vilka förändringar behöver tillämpas så att fastigheten ska klara av en offentlig byggnads handikappsanpassande krav?

• Vilken är det mest gynnsamma tillläggsisoleringen, dvs. utvändig eller invändig tilläggsisolering, i samband med konstruktionens energiutsläpp.

Jag har lagt störst vikt på dessa frågeställningar eftersom de har stått som ett underlägg under arbetets gång.

1.4 Avgränsning

Östra sjukhusområdet är i ett förändringsskede där de flesta fastigheter är i behov av renovering. Arbetet innehåller en av dessa fastigheter. Vid arbetets start var det meningen att arbetet skulle delas upp i tekniska och estetiska aspekter men efter avslutad förstudie har fokusen lagts mer på den estetiska delen av arbetet. Orsaken är den begränsade information som fastigheten har då det gäller dess tekniska aspekt. Detta resulterar i att de tekniska aspekterna utgörs av en grundlig jämförelse mellan två invändiga och två utvändiga tilläggsisoleringar i samband med fastighetens energiutsläpp. Dessa jämförelser består av energiberäkningar för de olika alternativa tilläggsisoleringarna.

Den estetiska aspekten är baserad på de olika ritningarna som är fokuserade på byggnadens tre olika planlösningar och de utvändiga fasaderna. Ritningarna ska visa hur flexibel fastigheten är utan att man gör för stora förändringar i byggnadens kvalitet och karaktär.

Inom fastighetens arbetsmiljö är handikappsanpassning ett självklart val då byggnaden ska kunna uppfylla dagens krav inom detta. Dessa är tillämpade på de olika planlösningar och fasader i form av skisser, ritningar och text på ett så flexibelt sätt som möjligt.

2. Genomförande av arbetet

2.1 Metod

Inledningen av arbetet bestod av en förstudie där information om distriktets och fastighetens historia samlades in. Då tillräckligt med ritningar och information om historian hade samlats påbörjades

skisserna för fastighetens möjliga verksamhetsområde. Efter en del möten med arkitekten Tyke Tykeson fastställdes byggnadens framtida funktion. Nästa steg var att visualisera dessa skisser med hjälp av olika datorprogram och få en flexibel lösning för de framtida verksamheterna. En stor och viktig aspekt som uppkom här var fastighetens arbetsmiljö då det gäller handikappsanpassningen. Metoderna som står för denna visualisering är datorprogram och manuellt arbete som AutoCad2008, Sketch Up 5, handskisser och en del digitala bilder. Den tekniska delen, dvs. tilläggsisoleringen av fastigheten är utgjord med hjälp av beräkningar och litteratur studie.

2.2 Analys

De framtida huvudmålgrupperna för distriktet och fastighetens verksamheter är: äldreboende, radhus, studentbostäder, skolor och förskolor. Fastigheten är en väl fungerande byggnad med fin karaktär, goda tekniska kvalitéer och har ett historiskt värde. Dock uppkommer det problem då det finns begränsad information när det gäller husets ritningsmaterial. Det har upstått en del ändringar på både planlösningar och fasaden under åren, information om när och hur dessa ändringar är gjorda är väldigt begränsade. Detta resulterar i att det har uppkommit en del svårigheter för att göra en noggrann uppfattning av fastighetens potential och för att kunna få all nödvändig information för uppgiften. Jag har valt att ”Kloka huset” ska fungera som distriktets ”stadshus”, samtidigt som det kan spela en roll som

kommersiell attraktion för omgivande stadsdelar. Detta betyder att fastigheten ska göras till en offentlig byggnad vilket resulterar i att hela huset ska vara handikappsanpassat om det ska klara av dagens krav.

6

3. Förstudie

3.1 Undersökning

3.1.1 Tillgänglighet

När man bygger och planerar byggnader så ger man uttryck för värderingar och resurser i samhället. För att förstå hur tidigare generationers livsvillkor sett ut så ska man bevara och dokumentera gamla

byggnader så mycket som möjligt. I dagens samhälle ställer man mer krav på äldre bebyggelser som till exempel att personer med funktionshinder ska kunna använda den offentliga miljön på lika sätt som andra.

Små förändringar av äldre byggnader gör att man känner samband med samhällets utveckling men som ändå uppfyller de krav som är aktuella nu och samtidigt bevarar karaktären och den historiska betydelsen för objektet. Att se ett samband mellan dåtid och nutid är en viktig faktor för vår identitet.

Offentliga byggnader är en viktig del och spelar oftast en central roll i samhället. Krav som fanns när fastigheten byggdes är inte alltid samma som nu. När miljön förändras så skapas det också konstgjorda gränser. Detta gör att möjligheterna för alla att använda miljön påverkas av bland annat fysiska hinder, kulturella och sociala normer samt ekonomiska villkor.

Gamla byggnader håller bra standard då de oftast är byggda av naturmaterial, har bra ljusinsläpp, högt i tak och är centralt belägna. Det är en självklarhet att en äldre fastighet ska innehålla el, centralvärme och vattentoaletter. Därefter bör det vara lika självklart att man ska anpassa nutidens byggnader och miljö efter gällande standard vad gäller krav på tillgänglighet. Historiken i byggnaden kan bevaras genom att man tar tillvara på byggnadens standard och ändå anpassar byggnaden efter nutidens behov och krav.

10% av befolkningen har ett eller annat slags funktionshinder. Därefter tillkommer ytterligare en större grupp som har funktionshinder på grund av till exempel ålder, personer med barnvagn, personer som bär tunga väskor, etc. Tillsammans utgör dessa ca 25 % av befolkningen. Dessa funktionshinder kan delas in i nedsatt rörelseförmåga, nedsatt orienteringsförmåga och allergiska besvär. Synskador, hörselskador, utvecklingsstörningar och hjärnskador är nedsatta orienteringsförmågor. Dessa olika funktionshinder gör att det är svårt för till exempel en hörselskadad person att uppfatta ljud i bullriga miljöer eller för

personer med ett rörelsehinder kan det vara svårt att ta sig fram då de kanske använder rullstol, rullator eller kryckor.1

Enligt Boverkets byggregler ska huvudentréer till offentliga byggnader utformas och placeras så att de är användbara och tillgängliga för allmänheten. Dessa fastigheters övriga entréer bör också uppfylla dagens krav på tillgänglighet och användbarhet. Dessa entréer ska vara lätta att upptäcka.2

Ett viktigt moment som oftast är aktuellt inom gamla byggnaders arbetsmiljö är handikappsannpassning för personer i rullstol. Eftersom fastigheterna följde en annan byggstandard tillkommer det oftast

problem då detta inte uppfyller dagens krav på offentlig tillgänglighet. Det finns standardmått som man måste följa om byggnaden ska kunna ha en funktion som en modern och offentlig fastighet. Interiören på dessa hus saknar oftast fria ytor för passagemått. Personer i rullstol är väldigt beroende av friytor som är rätt utformade för att kunna öppna, passera och stänga dörren utan några komplikationer och hjälp.

Enligt Handboken Bygg ska följande mått gälla:

1 _{Varsam tillgänglighet, Elena Siré}  2 _{Internetreferens nr 12} 

7

• Passagemått för en person i rullstol mellan möbler eller mellan vägg och möbler är 0,90 m, minst 0,80 vid möbler lägre än 0,50 m.

• Passagemått för två personer mellan vägg och möbler eller möbler är 0,90 m om passagen sker sällan.

• Passagemått för två personer vid frekventa passager och mellan fasta begränsningsväggar är 1,20 m

• Passagemått för två mötande personer i rollstolar är 1,80 m och minst 1,60 m

Ett vanligt förekommande moment inom ämnet är handikappstoaletterna. Gamla fastigheter har oftast små toalettytor vilket numera är ett vanligt förekommande ombygge.

Enligt Boverkets författningssamling ska minst en toalett vara handikappsanpassad om toaletten används av allmänheten. Den handikappsanpassade toaletten bör ha som minsta mått 2,2 x 2,2 m, säkerhetslarm, kontrastmarkeringar samt lämpliga utformningar och placeringar av inredningen och utrustningen.

Problem som oftast uppkommer vid gamla fastigheters exteriör är behovet av ett rampbygge. Detta behöver användas av personer med nedsatt rörelseförmåga för att kunna ha tillgång till byggnadens interiör. Då dessa byggnader oftast har en högre marknivå är rampbygge ett klurigt problem. Ombygget ska göras på ett sådant sätt så att dess estetiska utseende inte påverkar fastighetens karaktär i för stora drag.

Enligt Boverkets författningssamling bör ramper kompletteras med trappor om det är möjligt. Viloplanen bör vara minst 2 m då det kan skapa svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga om det finns flera ramper i rad med en total höjd högre än 1,0 m. Bredden ska vara minst 1,3 m. Rampen bör vara fri från olika hinder och ha ett minimalt 40 mm högt avåkningsskydd om det uppkommer nivåskillnader. Rampens högsta lutning ska vara 1:12 men är dock säkrare om den lutar mer än 1:20.

För att bostäder, arbetslokaler och offentliga lokaler ska vara tillgängliga och användbara för allmänheten så krävs det att minst en eller flera hissar/lyftanordningar finns om rampbyggen inte är aktuella. Enligt Boverkets byggregler ska denna kunna rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare. Dessutom så ska den vara utformad så att även en individ med rörelsehinder eller nedsatt orienteringsförmåga kan uppfatta när hissen/lyftanordningen har stannat.3

3 _{Internetreferens nr 12} 

3.1.2 Restaurang

Restaurangerna är den verksamheten som oftast skapar det sociala samspelet mellan människor i dagens samhälle. Entrén är oftast verksamhetens ansikte utåt vilken man bör ägna stor uppmärksamhet åt. Behovet av en restaurang styrs av en orts invånarantal och industrins/affärslivets representationsbehov, dock spelar turismen och årstiden också en stor roll i bestämmelserna. 4

De flesta av dagens restauranger tycker att idén om att få använda ekologiska råvaror och produkter i så stor utsträckning som möjligt är ett självklart val.

Jordbruksdepartementet redovisar i en skrivelse regeringens framtida synpunkter för den ekologiska produktionen. År 2010 har regeringen bedömt att den certifierade ekologiska odlingen ska uppgå till 20 procent av landets jordbruksmark. Certifierad produktion av ägg, mjölk, kött från idisslare, matfågel och griskött bör öka markant.5

4 _{Byggnadsplanering, Liber Förlag}  5 _{Internetreferens nr 8} 

8 3.1.3 Livsmedelsbutik

Varuhus och butiker är verksamheter som utbjuder tjänster och varor till allmänheten. När man pratar om en livsmedelsbutik så menar man en lokal som i regel är begränsad till huvudsakligen ett visst

varuområde eller specialitet t ex hälsokost, ost, kött mm.

Man kan se ett liknande mönster mellan butikernas gångsystem och gatorna i en stad. Säljlokalernas hyllor motsvarar byggnadskvarteret, medan stadsdelarna representeras av varuavdelningarna. Det är butikernas storlek på dess säljrum som bestämmer dessa gångsystem, då varornas avdelningar och placeringar är fastställda. Detta tar man hänsyn till vid lokalernas planering av planlösningar och inredningsplaceringar. Utformningen av dessa gångsystem är också beroende av att kundfrekvensen är igång och kundernas inköpssätt dvs. om hjälpmedel förekommer eller inte.6

6 _{Byggnadsplanering, Liber Förlag} 

3.1.4 Lekstuga för barn

Arkitektur har alltid varit och har fortfarande ett stort samspel med barn. Fastigheternas olika rums karaktär har stort inflytande för barnens uppfattning av omgivande miljöer. Ett rum för ett barn är ett rum som samspelar barnets behov av fantasi, konstnärliga impulser och sinnlig stimulans. I rummet finner barnet sitt eget sätt att placera sig i världen och uppfinna egna platser. Förr i tiden ville samhället ta ansvar för fattiga och övergivna barn, man ville ta vara på deras arbetskraft och göra dem till dugliga vuxna personer, då skapades barnkrubbor och arbetsstugor. Man visste redan då att barnen var en resurs för framtidens samhälle, att barnet behövde sin tid för att vara barn och leka innan de skulle stiga in i vuxenlivet. I barnets uppfostran är en trygghet i hemmet viktig, till exempel barnets egna rum eller en förskola med en trygghet, ett utrymme där barnet känner sig tryggt, kan leka och få vara bara ett barn. Ingen vet egentligen hur man gör en bra rumsmiljö för ett barn men det finns erfarenheter att hämta av pedagoger som studerat detta.7

7 _{Hus och rum för små barn, Gunilla Lundahl} 

Figur 3: Exempel på livsmedelsbutik

9

3.1.5 Aktivitetscenter för äldre

Aktivitetscenter är en verksamhet som riktar sig till personer med demenssjukdomar. I denna grupp infaller oftast stadens seniorer. Personer med en demenssjukdom bör få tillfälle till social samvaro och stimulerande aktiviteter vilket är syftet med dessa verksamheter. Detta resulterar i att det ger avlastning för anhöriga till de sjuka.

Dagvård står som i den tidigare benämningen för verksamheten. I nuläget har verksamheten fått det nya namnet, aktivitetscenter, eftersom man ansåg att ordet dagvård kan förknippas till "dagis" vilket är missvisande.8

8 _{Internetreferens nr 7} 

3.1.6 Utställningslokal

I dagens samhälle finns det stora behov av gemensamma samlingsutrymmen för olika aktiviteter. För att dessa behov ska tillgodoses så finns det i samhällsplaneringen olika förslag till hur dessa verksamheter placeras. Verksamheten kan centraliseras i stora samlingslokaler i samhällets mitt. Ett annat sätt är att decentralisera verksamheten i mindre lokaler ute i lokalsamhällen. Kombinationer av dessa förslag är också en möjlighet.

Dimensioneringen av dessa lokaler är väldigt varierande och är inte alltid en självklarhet. Verksamhetens viktigaste faktor är möjligheterna till förändringar. Vid planering och utveckling av dessa lokaler är flexibilitet, förändringsförmåga och mångsidig användning de tre viktigaste aspekterna. Lokaler med stora väggytor har goda möjligheter till att hänga utställningar medans rum med för många fönster- och dörrytor försämrar denna flexibilitet och resulterar i att lösa skärmar måste användas.9

9 _{Byggnadsplanering, Liber Förlag} 

Figur 5: Aktiviteter för äldre

10

4. Områdesbeskrivning

4.1 Distriktets historik

Östra sjukhusområdet ligger idag i Sege Park som befinner sig strax söder om bostadsområdet Segevång. Distriktet är beläget på ett område om cirka 25 hektar i en grönskande parkmiljö. År 1935 den 16 april stod Malmös första mentalsjukhus klart i området som numera kallas ”Den okända staden”. Namnet uppkom från att området i några decennier fungerade som en egen liten värld i staden Malmö.

Arkitekten Carl-Axel Stoltz har i samarbete med doktor Ruben Holmström skapat en rymlig och ljus sjukhusstad. Området har en rektangulär markyta där de olika byggnaderna avgränsas av en stor gräsplan. De är placerade i två rader med fyra fastigheter i varje rad samtidigt som de är förskjutna en liten bit i förhållande till varandra. Husen har en enkel arkitektur utan några auktoritära uttryck. De flesta fasaderna består av tegel med olika färgsättningar så att de smälter in i den omgivande miljön.10

10 _{Malmö Östra Sjukhus, Den okända staden, samt internetreferens nr 10} 

Sjukhusområdet skulle representera en ny vårdfilosofi då tidigare omhändertagande av psykiskt instabila patienter oftast behandlades med straff. Dagens vårdfilosofi för den psykiatriska vården har en annan syn. Patienterna lever numera ute i den öppna vården och behandlas med nyare och mer utvecklade metoder. Med åren har detta sjukhusområdet förlorat sin roll inom den psykiatriska vården vilket ledde till att sjukhuset stängdes ner 1995.11

4.1.1 Distriktets framtidsperspektiv

Idag har Stadsfastigheter Malmö andra planer för det då hypermoderna sjukhusområdet. Distriktet ska omvandlas till ett funktionellt bostadsområde med en karaktär av en trädgårdsstad, samtidigt som man bevarar områdets nuvarande kvalitéer. Vegetationen och parkmiljön ska stå som utgångspunkten för det framtida bostadsdistriktet. Området ska ha en öppen struktur där man ska försöka bevara så mycket som möjligt av den befintliga vegetationen och parkmiljön. 12

11 _{Malmö Östra Sjukhus, Den okända staden, samt internetreferens nr 11}  12 _{Internetreferens nr 10} 

11

De flesta av byggnaderna står idag tomma eller används inte fullt ut. Vissa är fortfarande verksamma och används för olika ändamål, bland annat som förskola, skola, flyktingförläggning, kriminalvård mm. Majoriteten av dessa fastigheter har tidigare använts inom psykiatrisk vård vilket förklarar byggnadernas invändiga arkitektur. Framtida bostadsbebyggelser ska bestå av 290 lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter. Serviceverksamheter är också önskvärda. De ska i första hand vända sig till de boende i området men kan också komma att vara ett kommersiellt objekt.

Husen ska vara från 3 till 7 våningar höga och ha ett modernt formspråk. Nya bebyggelser ska placeras i distriktets struktur på ett sådant sätt så att dess karaktär inte går förlorad. Tanken är att skapa ett område med en tydligt definierad struktur där relationen mellan bebyggelsen och det allmänna rummet syns tydligt.13

13 _{Internetreferens nr 10} 

12

4.2 Fastighetens beskrivning

”Kloka huset” befinner sig vid distriktets välkända huvudinfart. Byggnaden är belägen mot Östra Fäladsgatan och har varit ett av områdets viktigaste fastighet vilket tyder på att den har ett viktigt historiskt värde. Den har använts som en administrationsbyggnad för läkare och annan personal i sjukhusets ledning. Funktionerna som fastigheten innehöll var för det mesta kontorsverksamhet men andra verksamheter uppkom också som bland annat sammanträdesrum, expeditioner, bibliotek, samt bostäder.14

Byggnadens alla fasader har ett jämt designmönster. Dess speciella karaktär ges av det röda ihåliga fasadteglet som täcker den största delen av fasadens ytor. Fönstren har en tvålufts konstruktion med

14 _{Malmö Östra Sjukhus, Den okända staden} 

tunna bågar och stora glasytor. Deras vita kulör skapar ett starkt och fint samspel mellan de och den röda fasadtegeln. De är regelbundet placerade och visar tydligt husets funktionalistiska arkitekturstil.

Fastighetens huvudentré är centrerad på byggnadens östra fasad.

Huvudentrén består av trappsteg av natursten som smälter bra in med fastighetens liknande sockel material. Ingången består av två centrerade och följande ståldörrar med stora glas ytor vilket kännetecknar dess funktion. På fasadens högra sida ser man distriktets välkända huvudinfart. Dess konstruktion och placering ger intryck av att det är en befintlig del av fastigheten. Norra och södra fasaden består för det mesta av tegel och har en linjär och vertikal fönster- och dörrplacering. Båda fasaderna har små rundformade balkonger som befinner sig på andra våningen.

Figur 9: Ursprungligt utseende, huvudentré

Figur 10: Fasad mot norr från 1984

Figur 11: Fasad mot väster från 1984

Under åren har fastigheten varit med om en del förändringar. Som vi ser på ritningarna på förregånde sida, har en tillbyggnad placerats på den norra delen. En handikappsramp har också lagts till vilket utgör en väldigt viktig del då dess funktion spelar en stor roll för fastigheten.

En del av byggnaden har nyligen använts som en förskola och hade namnet Östra Fäladens förskola men för tillfället pågår en renovering av fastigheten. Byggnaden har fortfarande en central roll då infarten fortfarande utgör huvudingången till distriktet. Detta tyder på att byggnaden har en god potential för en framtida central roll i området. Eftersom den har en viss grad av kulturvärde betyder det att för stora ingrepp i fasaderna inte är önskvärda. Framtida ombyggnader och förändringar ska göras på ett sådant sätt så att fastigheten behåller sitt nuvarande utseende och karaktär. Framför fastigheten finns det en parkeringstomt. Man har kompletterat dess gatumönster med två svarta gatulyktor som är placerade på vardera sida om huvudentrén. Handikappsrampen har fått ett räcke av trä, som förändrar husets starka kulörsamspel och ändrar dess gamla karaktär till en viss del, men utgör dock en viktig funktion.

Figur 13: Digital bild på östra fasaden idag

På baksidan har byggnaden en sorts inre trägård med en bra potential för framtida utvecklingar.

Figur 14: Digital bild på bakgården idag

14

5. Tekniska aspekter

5.1 Förstudie

Fastigheten har problem med värmeläckage. För att detta ska åtgärdas har Stadsfastigheter Malmö bestämt att byggnaden ska tilläggsisoleras. Metoden är inte upplagd, vilket betyder att man inte vet om tilläggsisoleringen ska ske utvändigt eller invändigt. Eftersom byggnaden saknar tekniska ritningar då det gäller dess konstruktion har detta skede gjorts grundligt med hjälp av mätningar och litteraturstudie.

På 1920 - talet och till mitten av 1930 - talet var syd Sverige präglat av tegelhusbyggen. Fastigheterna kännetecknades av sina homogena utseenden. Husens fasader bestod av mörkt, hårdbränt tegel med vita fönstersnickerier. Byggnadstekniskt utgör de massiva tegelytterväggarna med de invändiga tvärsgående hjärtväggarna fastighetens bärande stomme. Ytterväggarna består oftast av 2-stens normaltegel med puts på insidan medan hjärtväggarna är murade av 1½ - stens normaltegel i källaren och bottenvåningen. På de övriga våningarna består hjärtväggarna av 1-stens tegel och har puts på båda sidorna och

ytterväggarna består av 1-1½ - stens tegel och har puts på insidan. I detta fallet består alla ytterväggar av 1½ - stens tegel med puts på insidan.

Figur 15: Befintligt Utseende

Både fastighetens arkitektur och byggnadsteknik tar sin inspiration från det samtida byggandet i nordtyskland och Danmark.15

Invändig tilläggsisolering kan skapa fuktskador på konstruktionen om metoden inte är utförd på rätt sätt. Eftersom isoleringen sker invändigt betyder det att den yttre massiva tegelväggen hamnar i det kalla området av konstruktionen. Om väggen ständigt är utsatt för nederbörd i samband med drastiska temperaturomväxlingar kan teglet få frostsprängningar. För att man ska förhindra detta så har man ett optimalt tillåtet intervall på värdet för tjockleken av isoleringsmaterialen vid invändig tilläggsisolering. Efter ett samtal med företaget Roxulls konstruktör, Magnus Kamstedt, fick jag fram den optimala isolerings tjockleken som ligger inom intervallen 45 - 70 mm.

Utvändig tilläggsisolering förändrar fasadutseendet. Detta resulterar i att om dessa förändringar är oönskade så bör man bygga ut takfoten, flytta ut fönstren och bygga ut fastighetens grund.

5.2 Lösningsförslag och beräkningar

Jag har valt att framställa 4 olika alternativ för ytterväggarnas framtida tilläggsisolering varav två är invändiga och två utvändiga. Tjockleken på de invändiga isoleringsmaterialen är 60 mm vilket är medelvärdet av intervallet 45-70 mm. Värdena för de olika materialens värmeledningsförmåga är hämtade från Byggteknik, Del B:Byggnadsfysik. De utvändiga isoleringsmetoderna har samma

isoleringstjocklek för att kunna jämföra de fyra alternativen på ett tydligt sätt. Beräkningarna är gjorda enligt BBR:s beräkningsregler. De utgår från att beräkna de olika väggarnas värmeisoleringsegenskaper för att sedan jämföra och fastställa den bästa valmöjligheten. Jag reserverar mig för val av de olika fuktpåslag som förekommer vid beräkningarna samt val av de olika material som förekommer i konstruktionsritningarna .

5.2.1 Alternativ 1 – Utvändig isolering

Denna tilläggsisoleringsmetod är ett vanligt förekommande alternativ då det kommer till utvändig isolering och kallas för ”skalmuren”. Mineralullen fästs på ytterväggen för att sedan lägga till nytt fasadtegel. Mellan mineralullen och det nya fasadteglet har man en luftspalt för att leda ut det inträngande regnvattnet.

15

Figur 16: Utvändig isolering 1

Beräkning av U-värdet:

Material d

[m] λ [W/m·K]

R(d/ λ)

[m²·K/W]

Puts 0,03 1 0,03 Tegel 0,38 0,60 0,63 Mineralull 0,06 0,033*) 1,82 Luftspalt 0,03 Fasadtegel - 0,20**) Rsi+Rse - 0,17 Rt 2,85 *) Mineralull ”fasadskiva”

**) Fasadskikt med luftspalt

Rp = Rt – ΔRw = 2,85 – 0 = 2,85 m²·K/W Ub = 1/ Rp = 1/ 2,85 = 0,35 W/m²·K

Påslag för fukt [mm] :

ΔUf = 0 (korrektion för fästanordningar)

ΔU’’ = 0,04 (korrektion för springor och spalter) 16 Up = 0,35 + 0 + 0,04 + 0 = 0,39 W/m²·K

5.2.2 Alternativ 2 – Utvändig isolering

Denna tilläggsisoleringsmetod är ett annat alternativ då man ska tilläggsisolera utvändigt. Mineralullen fästs på ytterväggen för att sedan nätas med armeringsnät och putsas på utsidan.

Figur 1127: Utvändig isolering 2

Beräkning av U-värdet :

Material d

[m] λ [W/m·K]

R(d/ λ)

[m²·K/W]

Puts 0,03 1 0,03 Tegel 0,38 0,60 0,63 Mineralull 0,06 0,033*) 1,82 Puts 0,03 1 0,03 Rsi+Rse 0,17 Rt 2,68 *) Mineralull ”fasadskiva” Rp = Rt – ΔRw = 2,68 – 0 = 2,68 m²·K/W Ub = 1/ Rp = 1/ 2,68 = 0,37 W/m²·K Påslag för fukt [mm] :

ΔUf = 0 (korrektion för fästanordningar) ΔU’’ = 0 (korrektion för springor och spalter) Up = 0,37 + 0 + 0 + 0 = 0,37 W/m²·K

5.2.3 Alternativ 3 – Invändig isolering

Denna tilläggsisoleringsmetod är ett av alternativen då man ska tilläggsisolera invändigt. Insidan av den massiva tegelväggen kläs med cellplast mellan träreglar på vilken man sedan lägger plastfolie för att sedan avslutningsvis sätta upp gipsskivor.

Figur 18: Invändig isolering 1

Vid beräkningar av isolering mellan reglar ska man enligt BBR avända sig av tre olika metoder

17 λ - Värdesmetoden

Material

%

_{d [m]}

_λ

₊

[W/m·K]

medel

[m²·K/W]

p (λkl

Δ

λw)

λ-

R(d/ λ)

Reglar 15 0,06 0,14 0,05 0,06/0,50 = 0,12 Cellplast 85 0,06 0,03 Gips 0,01 0,22 0,01/0,22 = 0,05 Plastfoli e Tegel 0,38 0,60 0,38/0,60 = 0,63 Rsi+Rse 0,17 Summa motstånd: R

λ = 0,97

U – Värdesmetode n

Material

%

_{d [m]}

[W/m·K]

[m²·K/W]

λ) [m²·K/W]

λ

Fält a:

Ra(d/ λ)

Fält b : Rb(d/

Reglar 15 0,06 0,14 0,06/0,14 = 0,43 Cellplast 85 0,06 0,03 0,06/0,03 = 2 Gips 0,01 0,22 0,01/0,22 = 0,05 0,01/0,22 = 0,05 Plastfolie Tegel 0,38 0,60 0,38/0,60 = 0,63 0,38/0,60 = 0,63 Rsi+Rse 0,17 0,17 Summa RTa = 1,28 motstånd: RTb

= 2,87

fa = 0,15 (fältandelarna för sammansatta skiktet, trä/mineralull)

fb = 0,85 (fältandelarna )

er

för sammansatta skiktet, trä/mineralull Ru = 1/(fa/Rta + fb/RTb) = 1/0,41 = 2,44 m²·K/W

B äkning enligt BBR :

1. λ – värdesmetoden: Rλ = 0,97 (undre gränsvärdet R´´T) 2. U- värdesmetoden : Ru = 2,44 (övre gränsvärdet R´T) 3. Rt = (Rλ + Ru)/2 = (0,97 + 2,44)/2 = 1,70 m²·K/W

Rp = Rt – ΔRw = 1,70 – 0 = 1,70 m²·K/W Ub = 1/Rp = 1/ 1,70 = 0,59 W/m²·K

Påslag för fukt [mm] :

ΔUf = 0 (korrektion för fästanordningar)

ΔU’’ = 0,01 (korrektion för springor och spalter) Up = 0,59 + 0 + 0,01 + 0 = 0,60 W/m²·K

18

5.2.4 Alternativ 4 – Invändig isolering

Tilläggsisoleringsmetoden är ett annat alternativ då man ska tilläggsisolera invändigt. Den massiva tegelmuren isoleras med mineralull mellan reglar på vilka man sedan lägger plastfolie och gipsskiva.

Figur 19: Invändig isolering 2

λ - Värdesmetoden

Material

%

_{d [m]}

_{λp (λkl +}

Δ

[W/m·K]

λ-

R(d/ λ)

λw)

medel

[m²·K/W]

Reglar 15 0,06 0,14 0,052 0,06/0,52 = 0,12 Mineralull 85 0,06 0,04 Gips 0,01 0,22 0,01/0,22 = 0,05 Plastfolie Tegel 0,38 0,60 0,60 0,38/0,60 = Rsi+Rse 0,17 Summa motstånd: R

λ = 0,94

U – Värdesmetoden

Material

%

_{d [m]}

_λ

]

Fält b : Rb(d/

λ

[W/m·K

Fält a:

Ra(d/ λ)

[m²·K/

W]

) [m²·K/W]

Reglar 15 0,06 0,14 0,06/0,14 = 0,43 Mineralull 8 0,06 0,04 5 0,06/0,04 = 1,5 Gips 0,01 0,22 0,01/0,22 = 0,05 0,01/0,22 = 0,05 Plastfolie Tegel 0,38 0, 0 6 0,38/0,60 = 0,63 0,38/0,60 = 0,63 Rsi+Rse 0,17 0,17 Summa RTa = _R

_Tb

motstånd: 1,28

= 2,35

19

fa = 0,15 (fältandelarna för sammansatta skiktet, trä/mineralull) = 0,85 (fältandelarna för sammansatta skiktet, trä/mineralull

fb ) Ru Be = 1/(fa/RTa + fb/RTb) = 1/0,48 = 2,08 m²·K/W räkning enligt BBR : 4. svärdet R´´T) 8 (övre gränsvärdet R´T) = (0,975 + 2,21)/2 = 1,51 m²·K/W ·K/W Uf = 0 (korrektion för fästanordningar)

U’’ = 0,01 (korrektion för springor och spalter) Up = 0,66 + 0 + 0,01+ 0 = 0,67 W/m²·K

Om ma n så ser man att

alterna r alternativ 2 det självklara

valet d r och fördelar med

utvänd λ – värdesmetoden: Rλ = 0,94 (undre grän 5. U- värdesmetoden : Ru = 2,0 6. Rt = (Rλ + Ru)/2 Rp = Rt – ΔRw = 1,51 – 0 = 1,51 m² Ub = 1/Rp = 1/ 1,51 = 0,66 W/m²·K Påslag för fukt [mm] : Δ Δ

5.3 Översikt

n jämför resultaten från de olika U-värdes beräkningarna på de 4 alternativen ova tiv 2 har den bästa värmeisoleringsförmågan. Ur energi synpunkt ä

ock finns det andra faktorer man ska ha i åtanke. Nedan ser man några nackdela ig samt invändig tilläggsisolering:

Utvändig tilläggsisolering Invändig tilläggsisolering

peratur

Fördelar - Invändig area minskning

- Bättre fuktskydd Fördelar

Eftersom huvudpunkten har varit att bevara fastighetens utvändiga utseende så är mitt val alternativ 3. Detta alternativ har den bästa värmeisoleringsförmågan av de invändiga tilläggsisolerings metoderna. Utvändig tilläggsisolering är inte rekommenderat om inte detta arbetet utförs i samband med

fasadrenovering eftersom det utgör för höga kostnader.

Nackdelar Nackdelar

- Högre kostnader - Lägre golvtem

- Lättare och säkrare utfört jobb - Bevarning av befintligt fasadutseende - Lägre kostnader

6. Resultat

6.1 Fasader

Det har förekommit några ändringar på fastighetens fasader med tanken att byggnaden behåller sin befinliga karaktär i så stor utsträckning som möjligt. De flesta ändringarna görs på västra fasaden som också är huvudfasaden. Den primära tanken är att lägga ytterligare fokus på fastighetens huvudentré. Som man ser på ritningarna så har handikappsrampen på vänstra sidan av fasaden tagits bort eftersom det påverkade husets symmetriska utformning. För att göra det möjligt för rörelsehindrade att använda huvudentrén ska det installeras en hiss/lyftanordning på trappans högra sida. De två fönsterytorna som är placerade längst bort på varsin sida av fasaden är utökade. Andra fönstret från vänster och första fönstret från höger fungerar numera också som dörr. Trottoarlyktorna är också borttagna, men kan i framtiden åter sättas ut vid behov.

Figur 22: Fasad mot öster(Auto Cad 2008, Oktavian)

Den norra sidan har jag valt att ge ett exakt symmetriskt utseende som den sydliga fasaden. På de östra och sydliga fasadytorna förekommer inga ändringar.

Figur 20: Fasad mot norr(Auto Cad 2008, Oktavian) Figur 21: Fasad mot syd(Auto Cad 2008, Oktavian) Figur 23: Fasad mot väster(Auto Cad 2008, Oktavian)

6.2 Planlösningar

Det har uppkommit en exteriör planlösningsförändring där trapporna till husets huvudingång har byggts ut både i bredd och längd. Breddökningen utfördes på grund av att fastighetens västra fasad ska få ett symmetrisk utseende då hiss/lyftanordningen ökar trappornas högra längd. Ökningen i längden utfördes på grund av att kunna ge trappornas viloplatta en area som uppfyller dagens krav för rörelsehindrade personer samtidigt som att hiss/lyftanordningen kan installeras på ett säkert sätt.

6.2.1 Källarplan

Några större förändringar har inte gjorts på källarplanet. Eftersom huset har fått en hissanordning har en hissgrop uppkommit. Källaren ska användas av de framtida verksamheterna efter behov. Den stora ytan på husets arkiv kan användas för aktiviteter och verksamheter med flera indvider som t.ex festlokal, uthyrningslokal, samlingslokal mm. De mindre förrådsrummen på planlösningens högra sidan kan användas som arkiv eller bevaringslokaler.

1.

2.

3.

4.

4.

4.

4.

4.

5.

6.

1.Förråd

2.Soprum

3.Trapphus

4.Arkiv/Förråd

5.Hiss/Maskinrum

6.Rörkulvert

Figur 24 Handikapphiss

Figur 25: Källarplan(Auto Cad 2008, Oktavian)

6.2.2 Plan 1

Den gamla foajen har fått en receptionsroll vilket man kan se tydligt då ett större receptions bord har lagts till. Vid huvudingångens högra sida hittar man entrén till livsmedelsbutiken och strax där efter hissen. De streckade väggarna som syns på ritningar är valvöppningar för att ge planen en mer öppen planlösning.

Butiken har en valvformad entré. Gångsystemet har ett kvarteriskt mönster och är handikappanpassat för människor med nedsatt rörelseförmåga. Ett kylrum kan man hitta längst in till höger. Butiken har sin egen varumottagning och personalrum med toalett. Fönsterytan på fasadens första glasparti är utökad och kan användas som en dörr för varumottagningen.

I mitten av planen har vi trapphuset med ett till höger närliggande omklädningsrum och städförvaring. På våningens högra sida ser vi restaurangen. Den har plats för 36 gäster och fungerar därför endast som en lunchrestaurang. Den serverar för det mesta ekologiska maträtter vilket resulterar i ett bra samspel med livsmedelsbutiken. I planens vänstra hörna hittar man ett städrum och två toaletter av vilka en är handikappsanpassad.

Yterliggare utvecklingsmöjligheter uppkommer också i form av en framtida uteservering på fastighetens östra sida. Här finns det en stor ”inre” gård med ett jätte stor och vacker utsikt över hela distriktet. Restaurang köket är placerat intill västra fasaden. Köket har ett närliggande avfallsrum, kylrum, frysrum och sin egen varumottagning som har ingång vid fasadens dörr och fönsteryta.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 1. Entré 9. HWC 2. Butik 10. Varumottagning 3. Kylrum 11. Kylrum 4. Varumottagning 12. Frysrum 5. Trapphus 13. Avfallsrum 6. Omklädningsrum 14. Kök 7. Restaurang 15. Personalrum 8. Städrum

Figur 26: Plan 1 (Auto Cad 2008, Oktavian)

23 6.2.3 Plan 2

Hela andra våningen är utformad som en lekstuga för barn. Varje rum har sin egen specifika karaktär och tema. Alla rummens interiöra ytor ska vara anpassade, med tex färg, så att det kompletterar rummets helhetskaraktär. De streckade väggarna är valvöppningar för att ge planen en mer öppen planlösning. På högra sidan hittar vi som första rummet, medeltidstemat. Rummet har ett centralt placerat slott som utgör interiörens huvudpunkt.17

Flyttar vi oss uppåt så hittar vi hinderbanan. Rummet består av en del olika aktivitets moment som ska utföras om man vill stå som en vinnare.18

Intill vänster från hinderbannan hittar vi nästa rum, gymmet. Interiören består av en centralt placerad boxningsring. Medtävlarna ska ha på sig en stor sumodräkt för att brottas med varandra.19

På planens högra hörna hittar man ett städrum och två toaletter av vilka en är handikappsanpassad. I mitten av planen har vi trapphuset med ett till höger närliggande personalrum.

På våningens vänstra sida befinner sig ritrummet först. Idén med detta rummet är att barnen ska kunna rita på dess interiör. Förflyttar man sig upp till höger så kommer man till vilda västertemat. Lokalen består av två mindre rum med en vägg som ska funka som en entré till en cowboy salong.20 I vänstra hörnan hittar vi två samspelande tema, piratskeppet och djungeln. Djungeln ska fungera som en sorts entré rum till det centralt placerade piratskeppet i vänstra hörnan.21

Går man neråt så kommer man till labyrinten.22 Rummet har en centralt placerad labyrint som utgör dess karaktär. På planens vänstra sida hittas tre toaletter av vilka en är handikappsanpassad.

17 Se bilaga 8 18 Se bilaga 3 19 Se bilaga 4 20 Se bilaga 6 21 Se bilaga 5 22 _{Se bilaga 7} 

6.2.4 Plan 3

Plan tre inehåller tre olika verksamheter. De streckade väggarna som syns på ritningarna är öppningar i form av valv för att ge planlösningen en mer öppen karaktär.

På högra sidan hittar vi lokalen för utställning. Denna uställningen innehåller information om hela distriktets historia. Rummet är utformat på ett sådant sätt så att dess väggytor kan användas maximalt eftersom fasadväggarna har många fönsterparti vilket oftast skapar problem om planlösningen i en sådan verksamhet ska vara flexibel och förändringsbar.

I den översta hörnan hittar man ett personalrum med en balkong mot öster. Nedersta hörnan innehåller ett städrum och två toaletter varav en är handikappsanpassad.

På vänstra sidan av planlösningen kommer man till ett kafé. Verksamheten har utrymme för 22 sittplaster och har ett litet kök. Ovanför kaféet så kan man se aktivitets centret för de äldre. Interiören är uppdelad i ett större aktivitets rum och ett mindre läsrum. Aktivitetsrummet fungerar som en samlingslokal för verksamheten.

I den högra hörnan på planlösningen finns det tre toaletter varav en är handikappsanpassad.

Figur 28: Plan 3(Auto Cad 2008, Oktavian)

7. Slutsats

En byggnads potential förändras genom tiden utefter samhällets utveckling. Ombygge av gamla fastigheter har under olika tidsperioder varit fördelaktigt då man har haft ett stabilt skal att arbeta med och en del av dessa har genomgått betydande förändringar. Normer och regler följer samhällets

utveckling. Det som förr kunde vara acceptabelt, exempelvis att en offentlig byggnad inte kan utnyttjas av hela allmänheten, är idag ett krav.

Jag har visat att gamla byggnader kan förnyas och återuppfinnas. Oftast behåller fastigheten sin

funktionsram. Sjukhussalar byggs om till kontorslokaler, men även om funktionen ändras så behålls det ursprungliga utseendet och dess identitet.

Ett av de svåraste momenten har varit att skapa en samlingsplats för en stor mängd människor utan att påverka den ursprungliga symmetriska designen på fasaden. Små förändringar har dock gjorts för att ge fastigheten ett diskret ansiktslyft i syftet att göra byggnaden mer attraktiv.

Jag har sett till att utnyttja den fulla potentialen hos byggnaden där planlösningen har varit en betydande faktor. Strukturförändringen har varit ett medvetet val då jag har försökt utnyttja alla ytor effektivt. De stängda dörrarna längs med de långa korridorerna har bytts ut mot valv och på sätt bildat en mer öppen och genomgående planlösning.

Vad har jag åstadkommit? Tanken var att skapa en offentlig miljö med tanke på de regler och krav som råder. Däremot har jag, i kontrast till de funktioner byggnaden har fyllt hittills, försökt skapa ett stort variations utbud av aktiviteter till allmänheten samtidigt som funktionerna ska ha ett bra samspel med byggnadens historik och karaktär.

Det då hypermoderna sjukhusområdet, i utkanten av Malmö, har blivit förknippat negativt till ord som psykvård, mentalsjukhus och liknande. Samtidigt har sjukhuset fyllt en viktig funktion under sin livstid och detta har uppfattats och värdesatts av allmänheten.

Min förhoppning är att fastigheten ska passa in i områdets framtida helhetsbild och funktion. På så vis bildas det en mer positiv attityd gentemot stadsdelen och förlorar därmed sin negativa laddning samtidigt som den historiska betydelsen bevaras.

8. Referenser

8.1 Muntliga

• Håkan Andersson, chef, lockalutveckling, Malmö stad Stadfastigheter.

• Tyke Tykesson, arkitekt, planavdelningen, Malmö stad Stadsbyggnadskontoret. • Magnus Kamstedt, konstruktör, företaget Roxull.

8.2 Litterära

1. Byggnadsplanering, LiberFörlag Stockholm 1981, ISBN 91-3806074-4

2. Varsam tillgänglighet, Elena Siré, Svensk byggtjänst 2001, ISBN 91-7332-976-2

3. Hus och rum för för små barn, Gunilla Lundhal, Arkus 1995, ISBN 91-972366-4-0

4. Malmö Östra Sjukhus, Den okända staden, Psykiatrin i Malmö 1995, ISBN 91-630-3271-6

5. Så byggdes husen 1880 – 1980, Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen, fjärde upplagan, ISBN 91-540-5434-6

6. Byggteknik Del A : Husbyggnad, Gösta Hamrin; ISBN 91-86852-17-5

7. Byggteknik Del B : Byggnadsfysik, Gösta Hamrin; ISBN91-86852-18-3

8.3 Internet

1. http://www.exaktsnickeri.se/bilder/fotorestaurang3_big.jpg (2009-01-15) 2. http://www.myblock.se/Files/Goteborg-kommun/Upload/DSC00262123.JPG (2009-01-03) 3. http://arkitekturmuseet.com/wp-content/uploads/2008/06/01_klarafardiga-1967-02.jpg (2008-12-28) 4. http://media.hd.se/2008/04/17/307498/large/ROS%20%C3%84ngah%C3%A4llan%201.jpg (2008-11-27) 5. http://www.amigoscenter.org/images/foto-fathers%20day%20kids%20play%20balloons-06.JPG (2008-12-19) 6. http://www.ksdeaf.org/Deaf%20Sunday/0506/Auction%20Photos/dinos.JPG (2008-11-17) 7. http://www.sundsvall.se/stodvardochomsorg/aldre/demensstodochvard/aktivitetscenter.4.461a4d4 d109f4468cd9800010146.html (2008-11-25) 8. http://lokaltidningen.net/nyheter/nyhet.php/9229 (2009-01-05) 9. http://www.malmo.se/bostadbygge/byggprojekt/omradeskartabostader/kirseberg/segepark.4.6c29 b6251179cd8ef6c800028289.html (2009-01-14) 10. http://www.malmo.se/download/18.2ec2683b119e185b0f0800068038/4881_Planbeskrivning.pdf (2008-12-10) 11. http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stra_Sjukhuset (2008-12-10) 12. http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2008/BBR%2015/BBR_15_hela.pdf (2008-12-19) 13. http://www.swedisol.se/sw887.asp (2009-05-13) 26

9. Bilagor

Sketchup Skisser

Digitala Foto

AutoCad Ritningar

Bilaga 1

Figur 29: Digitalt foto på distriktets huvudingång Figur 30: Digitalt foto av korridoren på andra våningen

Bilaga 2

Figur 31: Digitalt foto av köket på första våningen Figur 33: Digitalt foto av ett rum på andra våningen

Figur 32: Digitalt foto av korridoren på första våningen Figur 34: Digitalt foto av ett rum på tredje våningen

Bilaga 3

Figur 35: Hinderbana

Bilaga 4

Figur 36: Gym

Bilaga 5

Figur 37: Piratskepp

Bilaga 6

Figur 38: Vilda västern tema

Bilaga 7

Figur 39: Labyrint

35

Figur 40: Medeltidstema