Examensarbete vid
Medieteknik, Malmö högskola
Tillgänglighet på webben för personer med
kognitiva funktionshinder – En fallstudie av ett
biblioteks webbplats
Web accessibility for people with cognitive disabilities – A case
study of a library´s website
Johansson, Lena
Examensarbete i Medieteknik
Handledare: Peterson, Bo
Examinator: Sara Leckner
Examinationstermin: ht 2013
Sammanfattning
Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men ännu har ingen enighet uppnåtts när det gäller hur man bäst går tillväga för att skapa tillgängliga webbplatser för målgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. Därför behövs undersökningar som fokuserar på hur man skapar tillgängliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har därför utförts genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett användningstest som utförts tillsammans med målgruppen. Förslag ges i uppsatsen på hur webbplatsen kan förbättras för att öka tillgängligheten. Flera förbättringar behövs på webbplatsen för att den ska kunna anses som tillgänglig för målgruppen. Navigationen var ett av de områden som ställde till störst problem för deltagarna under användningstestet och därför behöver förbättras. Problem uppstod även när deltagarna skulle utläsa information om mediet (en bok) ur en tabell. Att använda mer multimodalitet på webbplatsen kan vara ett komplement till den skrivna texten som underlättar för målgruppen.
Nyckelord
Tillgänglighet, användbarhet, användningstest, webbdesign, kognitiva funktionshinder, lindrig utvecklingsstörning
Abstract
There are guidelines of how to adapt websites for people with cognitive disabilities, but so far, there is no agreement in how to make accessible websites for the target group. There are several forms of cognitive disabilities. Therefore, studies that focus on how to create accessible
websites for people with cognitive disabilities of different kinds are needed. Through this essay a case study has been carried out, to find out how accessible Kristianstad Library´s website is for young persons with mild developmental disabilities. To study the website, a usability test has been carried out with the target group. Furthermore, suggestions are given in the essay of how the website can be improved to increase the accessibility. Several improvements are needed at the website for it to be considered accessible for the target group. The navigation was one of the areas that caused the most problems for the participants during the usability test and therefor needs to be improved. Problems also arose when the participants would read
information about the medium (a book) from a table. Using more multimodality at the website as a complement to the written text, can facilitate for the target group.
Keywords
Accessibility, usability, usability test, web design, cognitive disabilities, mild developmental disability
Ordlista
Användarbeskrivning: En användarbeskrivning är enligt Molich (2002, s. 46) en realistisk och
konkret beskrivning av en person i en målgrupp. Personen är fiktiv, men fungerar som en god gemensam nämnare för ett större antal användare av en webbplats.
Användbarhet: Användbarhet är en kvalitetsegenskap hos interaktiva produkter. En produkt
med hög användbarhet uppfyller både beställarens och målgruppernas syften. Användbara produkter utformas med hänsyn till människors egenskaper, sammanhanget där produkten ska användas samt den nytta som produkten förväntas ge. (Ottersten och Berntsson 2002, s. 14-15)
Användningstest: Ett användningstest utförs för att finna möjliga orsaker till problem med en
produkt. Testet ger ett underlag som används för åtgärda problemen och förbättra produkten. (Ottersten och Berntsson 2002, s. 98) Ett ”Tänka högt-test” är en form av ett användningstest.
Funktionshinder: Ordet funktionshinder syftar till den begränsning som en
funktionsnedsättning innebär för en individ i relation till omgivningen. (Socialstyrelsen 2014)
Kognitiv: Betyder detsamma intellektuell. Kognition är ett ord för intellektuella funktioner.
(Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2005)
Multimodalitet: Multimodalitet handlar om att tillhandahålla olika medietyper för att klargöra
ett innehåll. En text kan till exempel kompletteras med illustrationer, fotografier, ljudfiler och/eller videoklipp. Innehållet blir på så vis lättare att ta till sig. (Bohman 2004)
Tillgänglig webb: En tillgänglig webb är en webb som fungerar för alla människor, oavsett
hårdvara, mjukvara, språk, kultur eller fysiska eller kognitiva förmågor. En tillgänglig webb möjliggör likvärdig delaktighet för personer med funktionshinder. När webbplatser,
webbteknologier eller webbverktyg är dåligt utformade, kan hinder skapas som utestänger människor från att använda webben. (Henry och McGee 2013)
Utvecklingsstörning: Utvecklingsstörning är ett kognitivt funktionshinder. (Söderman och
Nordlund 2005, s. 18) Funktionsnedsättningen består av en nedsättning i intelligensen samt svårigheter inom minst två av följande tre områden: teoretisk förmåga, social förmåga och praktisk förmåga. (Wallin och Holmbom 2013)
W3C, World Wide Web Consortium: W3C är en organisation som arbetar för att leda
webben till sin fulla potential genom att utveckla protokoll och riktlinjer. En av W3C:s huvudmål är att göra webben tillgänglig för alla människor. (W3C 2010)
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen ... 2
1.1.1
Ellen ... 2
1.2 Syfte ... 3
1.3 Frågeställningar ... 3
1.4 Avgränsningar ... 3
1.5 Vem riktas uppsatsen till? ... 4
1.6 Disposition ... 4
2 Metod ... 6
2.1 Metodval – Fallstudie ... 6 2.2 Insamlingstekniker för data ... 7 2.2.1Intervjuer ... 7
2.2.2
Observation -‐ Användningstest ... 8
2.2.3
Pilotstudie ... 9
2.3 Kvalitativt perspektiv ... 10 2.4 Urval ... 10 2.5 Konfidentialitet ... 12 2.6 Genomförande ... 12 2.7 Metoddiskussion ... 13
3 Teori ... 16
3.1 Utvecklingsstörning ... 16 3.2 Kognitiv förmåga ... 163.2.1
Den kognitiva förmågan utifrån fem områden ... 17
3.2.2
Minnesfunktioner, förståelse av språk och symboler ... 19
3.3 Riktlinjer för tillgänglighet ... 19
3.3.1
Text ... 20
3.3.2
Bilder och multimodalitet ... 21
3.3.3
Layout ... 22
3.3.4
Navigering ... 22
3.3.5
Reducera problem ... 23
4 Resultat ... 24
4.1.1Uppgift 1 ... 24
4.1.2
Uppgift 2 ... 24
4.1.3
Uppgift 3 ... 25
4.1.4
Uppgift 4 och 5 ... 26
4.1.5
Uppgift 6 ... 27
4.1.6
Uppgift 7 ... 28
5 Analys ... 30
5.1 Analys av respektive uppgift ... 30
5.1.1
Uppgift 1 ... 30
5.1.2
Uppgift 2 ... 30
5.1.3
Uppgift 3 ... 31
5.1.4
Uppgift 4 och 5 ... 32
5.1.5
Uppgift 6 ... 33
5.1.6
Uppgift 7 ... 34
5.2 Förslag för ökad tillgänglighet ... 35
5.2.1
Navigering ... 35
5.2.2
Layout ... 36
5.2.3
Text ... 37
5.2.4
Bilder och multimodalitet ... 38
6 Diskussion ... 39
7 Slutsatser ... 42
7.1 Förslag till vidareutveckling ... 43
Tack till
Referensförteckning
1 Inledning
Internet är en del av vårt dagliga liv. Därför är det viktigt att webbplatser är tillgängliga även för de som har någon form av funktionshinder. Jag fann en artikel som väckte mitt intresse och handlar om tillgänglighet på webben för personer med intellektuella funktionshinder. Artikeln ”Can the web be made accessible for people with intellectual disabilities?” av Kennedy, Evans och Thomas (2011) presenterar resultatet av ett forskningsprojekt. En slutsats som drogs utifrån undersökningen, var att det är möjligt att göra webbsidor tillgängliga för personer med lindrig utvecklingsstörning, på ett sätt som alla kan dra nytta av. Söderman och Nordlund (2005, s. 56) skriver att funktionshindret utvecklingsstörning kan delas in i tre nivåer. Grav -, måttlig - och lindrig utvecklingsstörning. Lindrig utvecklingsstörning kan jämföras med en åldersmässig kognitiv utveckling på 7-12 år. Jämförelsen syftar dock enbart till de gränser som sätts av hjärnans kapacitet och en vuxen person har alltid en högre funktionell begåvning än ett barn. Se mer information i teorikapitlet, 3.1 Utvecklingsstörning.
WCAG 2.0 (Web Content Acessibility Guidelines 2.0) är namnet på de riktlinjer som
organisationen W3C (World Wide Web Consortium) tillhandahåller gällande tillgänglighet på webben. (Easton 2010, s. 75) Författarna till artikeln ”Can the web be made accessible for people with intellectual disabilities?” skriver att W3C, som tar fram riktlinjerna för att skapa tillgänglighet på webben för funktionshindrade, har förbisett personer med intellektuella funktionshinder. Specialister på tillgänglighet för intellektuellt funktionshindrade har vanligtvis inte funnits med i arbetsgrupperna när riktlinjerna tagits fram. Det har i sin tur inneburit att riktlinjerna inte är utformade för personer med intellektuella funktionshinder. Författarna menar även att akademiska undersökningar kring tillgänglighet på webben för intellektuellt
funktionshindrade är för få. (Kennedy, Evans och Thomas 2011, s. 29-39) Begränsat med forskning inom området gör design av webbplatser för personer med kognitiva funktionshinder mer spekulativ, obestämd och svårare att implementera. Det finns riktlinjer, men mer forskning behövs för att göra dessa tillräckligt väldefinierade. (Bohman 2004)
Enligt Easton (2010, s. 91) finns det endast en konkret riktlinje i WCAG 2.0 som är skriven för att tillgodose behoven hos personer med kognitiva svårigheter. Det är riktlinje nummer 3.1 som lyder ”Gör textinnehåll läsbart och begripligt”. När det gäller kognitiva funktionshinder har organisationen inte lyckats skapa slutgiltiga riktlinjer.
Friedman och Nelson Bryen (2007) utförde en undersökning med syftet att ge en översikt av den kunskap som finns på området gällande hur tillgänglighet på webben kan uppnås för
personer med kognitiva funktionshinder. De mest förekommande riktlinjerna som finns uppsatta av experter på området har definierats och finns beskrivna i artikeln. Genom studien kom man bland annat fram till att ingen enighet har uppnåtts gällande hur man skapar tillgänglighet på webben för kognitivt funktionshindrade. Författarna rekommenderar att mer forskning utförs med inriktning mot de olika formerna av kognitiva funktionshinder. Det som behöver
undersökas är vilka hinder personer med olika former av kognitiva funktionshinder stöter på när de använder webben och hur de effektivt kan bli avhjälpta.
Utvecklingsstörning är en form av de kognitiva funktionshindren. En webbplats kommer därför att undersökas praktiskt genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig denna är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen som kommer att undersökas tillhör ett bibliotek. Biblioteken finns till för alla, och därför bör dess webbplatser anpassas för att vara tillgängliga för så många som möjligt. Hinder som uppkommer vid användandet av webbplatsen kommer att studeras för att ta reda på hur de kan avhjälpas. Riktlinjer som finns inom området kommer att beskrivas, och med hjälp av resultatet från undersökningen, kommer en reflektion ske kring hur riktlinjerna kan vara till hjälp för målgruppen.
1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen
För att få en bild av målgruppen (unga personer med lindrig utvecklingsstörning) följer här en användarbeskrivning i form av en fiktiv person som representerar målgruppen. Hur
informationen kring henne tagits fram kan läsas i kapitel 2 Metod.
1.1.1 Ellen
Ellen är 19 år går på en gymnasiesärskola. Hon har en lindrig utvecklingsstörning. Ellen använder internet regelbundet, nästan varje dag när hon tänker efter. Hon använder både mobilen och datorn när hon är på internet, men mestadels används mobilen för den har man med sig hela tiden. Den är särskilt bra när man ska lyssna på musik. Hon använder Facebook mycket liksom Instagram och ibland även Bilddagbok. Communitys är det hon intresserar sig mest för. Hon tycker om att lägga upp text och bilder som andra kan läsa och titta på. När hon lyssna på musik använder hon gärna Spotify. Några av hennes klasskompisar är mycket på Youtube och vissa använder Playtube också, men själv använder hon inte dessa sidor. Likaså känner hon några killar som tycker om att använda blocket, men det gör aldrig hon. Google använder hon däremot, det är jättebra när man söker efter fakta.
Överlag har hon en positiv inställning till internet. Hon tycker inte att det brukar uppkomma några större problem när hon använder det, men det kan ju klart hända. En gång när hon skulle logga in på internetbanken spärrades sidan eftersom hon slagit in fel siffror för många gånger. Det gick inte längre att logga in och för att få hjälp att ta bort spärren fick en av hennes föräldrar hjälpa till. Ibland kan hon tycka att det känns bäst att använda de webbsidor som hon brukar använda, så att det inte händer något konstigt.
Det finns ett bibliotek med lättlästa böcker på skolan som hon använder ibland. Det finns ingen bibliotekskatalog till skolans bibliotek, man får helt enkelt fråga efter den bok man vill låna. Biblioteket som inte tillhör skolan känner hon till. Det är ett bra ställe där man kan träffas och låna annat än bara böcker. Någon bibliotekskatalog har hon däremot aldrig använt.
1.2 Syfte
Studiens syfte är att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning, samt undersöka vilka förändringar som kan utföras på webbplatsen för att öka tillgängligheten för målgruppen.
1.3 Frågeställningar
• Hur tillgänglig är Kristianstad Biblioteks webbplats för unga personer med lindrig utvecklingsstörning?
• Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade bra för målgruppen?
• Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade sämre för målgruppen, och vad kan det bero på?
• Vilka förändringar av webbplatsen kan utföras för att öka tillgängligheten för unga personer med lindrig utvecklingsstörning?
1.4 Avgränsningar
Detta arbete undersöker endast hur den valda webbplatsen fungerar för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Det finns flera svårighetsgrader av utvecklingsstörning. Den
forskning som Kennedy, Evans och Thomas (2011, s. 37) presenterar i artikeln ”Can the web be made accessible for people with intellectual disabilities?” visar att personer med högre grad av utvecklingsstörning, är i behov av webbsidor som anpassats speciellt till denna grupp. En alternativ version av webbsidan behövs då, eftersom den inte fungerar lika bra för alla. I detta arbete kommer jag att undersöka hur tillgängligheten kan förbättras på den befintliga
webbplatsen. Därför kommer undersökningen endast beröra hur den valda webbplatsen fungerar för unga personer med lindrig utvecklingsstörning.
1.5 Vem riktas uppsatsen till?
För att skapa webbplatser som är tillgängliga för personer med kognitiva funktionshinder, måste webbdesigners och webbutvecklare vara medvetna om att gruppen finns som potentiella
användare. Ofta finns inte denna medvetenhet. Likaså är det vanligt med brist på kunskap om vad kognitiva funktionshinder är, vilket i sin tur leder till brist på medvetenhet kring
tillgängligheten på webben för denna grupp. (Kennedy, Evans och Thomas 2011) Uppsatsen riktar sig därför till alla som på något sätt har möjligheten att påverka tillgängligheten på webben. Det kan vara personer som arbetar med webben praktiskt, såsom webbdesigners, webbutvecklare och webbredaktörer eller personer som på ett mer övergripande sätt kan påverka en webbplats tillgänglighet, t.ex. ett företags marknadschef. Den som tar beslut
angående utformning av en webbplats, har möjligheten att göra så att fler människor enklare kan ta del av det man vill förmedla eller stå till tjänst med på webben. Jag hoppas med detta arbete kunna bidra med en liten del i att sprida kunskap om tillgänglighet på webben för personer med lindrig utvecklingsstörning.
1.6
Disposition
Kapitel 2, metod: I detta kapitel kan man läsa om de metoder som använts för testa
webbplatsen och få fram information om målgruppen.
Kapitel 3, teori: I detta kapitel kan man läsa om vår kognitiva förmåga och vad det kan
innebära att ha en lindrig utvecklingsstörning. Riktlinjer för att skapa tillgängliga webbplatser för personer med kognitiva funktionshinder finns också presenterade.
Kapitel 4, resultat: Resultatet som framkommit genom testet av webbplatsen presenteras här.
fråga följs därefter.
Kapitel 5, analys: I denna del analyseras resultatet med hjälp av teorin. Vidare ges förslag på
förändringar av webbplatsen, för öka tillgängligheten för unga personer med lindrig utvecklingsstörning.
Kapitel 6, diskussion: Kapitlet innehåller en reflektion över de mest framträdande resultaten i
relation till teorin.
Kapitel 7, slutsatser: I detta kapitel finns en kort sammanfattning av de slutsatser som
uppsatsen resulterat i.
2 Metod
I detta kapitel definieras arbetets metodval, insamlingstekniker för data och vetenskapligt förhållningssätt. Vidare beskrivs urval, konfidentialitet och genomförande. Kapitlet anslutas med en metoddiskussion.
2.1 Metodval – Fallstudie
Enligt Yin (2007, s. 17, 25, 27) är fallstudier användbara som vetenskaplig metod när fokus ligger på aktuella skeenden i ett konkret och socialt sammanhang. Fallstudien innehåller direkt observation av de skeenden som studeras och intervjuer med de personer som varit med om händelseförloppet. Vid fallstudier kan man använda sig av många olika former av empiriskt material, t.ex. dokument, artefakter, intervjuer och observationer. Syftet med fallstudiemetoden är att bidra till den samlade kunskapen om t.ex. gruppmässiga företeelser. Genom att studera en liten del av ett stort förlopp, och med hjälp av fallet beskriva verkligheten, får fallet i fråga representera verkligheten (Ejvergård 2009, s. 35).
Det kan vara aktuellt att använda fallstudie som metod när man ställer frågor som ”hur” eller ”varför” i samband med ett aktuellt skeende i sin problemformulering. (Yin 2007, s. 17) Detta arbete syftar till att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning, samt undersöka vilka förändringar som kan utföras på webbplatsen för att öka tillgängligheten för målgruppen. Fallstudie som vetenskaplig metod är lämplig för denna studie bland annat eftersom frågan ”hur” är väsentlig i den övergripande problemformuleringen. Vidare ligger fokus på ett aktuellt skeende i ett konkret sammanhang då Kristianstad Biblioteks webbplats har studerats under tiden som användare ur målgruppen genomför ett antal uppgifter på denna. Detta skeende, då användare ur målgruppen testar den valda webbplatsen, är det fall som studien fokuserar på. Fallet har studerats genom en observation i form av ett användningstest, för att ta reda på hur väl webbplatsen fungerar för målgruppen.
Gruppintervjuer har genomförts för att få reda på mer om målgruppen. Informationen som framkommit genom gruppintervjuerna har använts då användningstestet utformats och under tiden för dess genomförande. I samband med användningstesten ställdes frågor till deltagarna. Två av dessa användes för att kontrollera att resultaten tolkats på rätt sätt av mig som testledare. Informationen som framkommit vid intervjuerna har även använts i användarbeskrivningen som
finns i inledningen, se 1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen.
2.2 Insamlingstekniker för data
De insamlingstekniker som använts för att samla in materialet till detta arbete är intervjuer, observationer i form av ett användningstest samt en pilotstudie för att testa användningstestet. Här följer en beskrivning av dessa tre insamlingstekniker.
2.2.1 Intervjuer
I detta arbete har intervjuer utförts för att ta reda på mer om målgruppen. För att skapa användbara webbplatser är det viktigt att känna sina användare (Molich 2002, s. 31). Kunskap om målgruppen kan användas som underlag då beslut om designen ska tas, samt till hjälp då tester ska utformas. Ett sätt att samla in information om målgruppen är genom intervjuer. Den information som framkommit vägs sedan samman till mer generella kunskaper om målgruppen. (Ottersten och Berndtsson 2002, s. 63, 69) För att skapa en bild av målgruppen kan man
använda sig av en användarbeskrivning i form av en fiktiv person. Person som beskrivs ska vara realistisk och fungera som en gemensam nämnare för ett större antal användare. (Molich 2002, s. 46) Den fiktiva personen som beskriver målgruppen tilldelas namn, ålder, intressen,
erfarenheter, värderingar och så vidare. Vad som motiverar alternativt skrämmer personen när det gäller användning av produkten kan också beskrivas. (Ottersten och Berndtsson 2002, s. 63, 70)
Gruppintervjuer har använts i detta arbete för att samla information om målgruppen. De frågor jag sökte svar på kan ses i Bilaga 1. Frågorna syftar till att undersöka målgruppens erfarenheter och intressen när det gäller användandet av internet. De syftar även till att undersöka
målgruppens inställning till internet. Vid helt standardiserade intervjuer ställs samma frågor i exakt samma ordning till intervjupersonen, detta för att kunna jämföra och generalisera. Graden av strukturering handlar om vilket svarsutrymme intervjupersonen ges. Ostrukturerade frågor ger intervjupersonen möjlighet att svara helt fritt. Frågor med fasta svarsalternativ eller öppna frågor (frågor utan svarsalternativ) ställda med möjlighet att t.ex. bara svara ja eller nej, ger hög grad av strukturering. (Patel och Davidsson 2003, s.72) Svaren på frågorna vid gruppintervjun kom fram genom diskussioner i grupperna, och anteckningar fördes av dessa. Gruppintervjuerna hade därmed både låg grad av strukturering och låg grad av standardisering. Thomasson (2010, s.72) skriver att vid en gruppintervju är det svårt att följa uppgjorda frågemallar. Intervjuarens
uppgift är att introducera ämnet och hålla det vid liv, avbryta om det behövs och lyfta fram deltagare som inte tar plats.
Informationen från gruppintervjuerna sammanställdes och den viktigaste informationen plockades ut. Därefter togs kännetecken fram som kunde användas för att beskriva en typisk representant för målgruppen. En beskrivning av representanten kunde sedan utföras i form av en fiktiv person. Enligt Molich (2002, s. 46) är en användarbeskrivning i form av en fiktiv person en konkret och realistisk beskrivning av en person i en målgrupp. Detta har funnits i åtanke vid beskrivningen av den fiktiva personen, se 1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen.
2.2.2 Observation - Användningstest
Observationen som utförts för att studera fallet har bestått av ett användningstest.
Användningstest fungerar bra då man ska ta reda på hur tillgänglig en webbplats är för en viss målgrupp. Tillvägagångssättet som valts för observationen är därför ett användningstest. Molich (2002, s. 150, 167) beskriver hur ett så kallat ”Tänka högt-test” går till. Ett tänka högt-test är en form av ett användningstest, där testdeltagaren får mellan 6-20 uppgifter att lösa på den valda webbplatsen. Medan deltagaren löser uppgifterna ska denne ”tänka högt”, det vill säga tala om vad denne tänker på, blir osäker på och så vidare. Som avslutning sker en efterdiskussion med testdeltagaren. En efterdiskussion är viktig för att få klarhet i hur testdeltagaren uppfattade webbplatsen. Under samtalet är det bra att ta reda på t.ex. varför testdeltagaren gjorde som den gjorde och vad deltagaren trodde att webbplatsen gjorde. Eventuella problem som uppkommit vid uppgiftslösningen diskuteras också.
När testet skapades kom kännedom om målgruppen till användning. Enligt Molich (2002, s. 159) ska uppgifterna som ska lösas under testet utgå från användarnas behov. Användningstest syftar bland annat till att ta reda på om användarna kan utföra de uppgifter på webbplatsen som de kan tänkas ha nytta av. När uppgifterna för testet utformades hade jag detta i åtanke, och information som framkommit under gruppintervjuerna var därför till hjälp. Att veta hur mycket kunskap eller intresse målgruppen har om t.ex. internet, datorn eller biblioteket är användbara när man ska skapa frågor som rör dessa ämnen. Utan kännedom om målgruppen är det också svårt att föreställa sig vad denna kan tänkas vilja använda webbplatsen till.
Kännedom om målgruppen var även användbar för att lättare veta vad som behövde klargöras i samband med användningstestet innan deltagarna började utföra uppgifterna. Målgruppen har god kännedom om både internet och datorn. Av den anledningen behövde ingen information ges
kring hur datorn eller webbläsaren skulle användas. En generell men konkret genomgång av testet ansågs tillräcklig. Genomgången skulle ske muntligen.
I samband med användningstestet ställdes fyra frågor till deltagarna med hög grad av standardisering. Standardiserade frågor ställs i exakt samma ordning till intervjupersonerna (Patel och Davidsson 2003, s. 72). Frågorna kan ses i Bilaga 2, som är en checklista som jag hade med mig vid testet. De två första frågorna ställdes innan uppgifterna skulle lösas av användarna under användningstestet. Fråga ett var en ostrukturerad fråga. Ostrukturerade frågor ger personen möjlighet att svara fritt, medan strukturerade frågor ger ett mycket litet utrymme för alternativa svar (Patel och Davidsson 2003, s. 72). Fråga två var en fråga med hög grad av strukturering eftersom svaret på denna var antingen ja eller nej. Svaren på dessa två frågor användes som kompletterande information till beskrivningen av den fiktiva personen som representerar målgruppen.
Fråga tre och fyra (som ställdes i samband med användningstestet) ställdes efter att uppgifterna var lösta på webbplatsen och fungerade som ett uppföljningssamtal till användningstestet. De var ostrukturerade, då deltagarna kunde svara helt fritt på frågorna. Svaren på dessa frågor användes för att se till att det som skett under testet tolkades på rätt sätt av mig. De hjälpte till att reda ut eventuella oklarheter kring det som skett under testet. Skärmhändelserna samt
omgivningens ljud under användningstestet finns sparade på ett USB-minne. Därmed finns även frågorna som ställts i samband med testet inspelade och sparade.
2.2.3 Pilotstudie
En pilotstudie är en sista förberedelse inför datainsamlingen och används för att förbättra och finslipa den plan som satts upp för denna. Justeringar kan utföras utefter de svårigheter som uppkommit under pilotstudien. På så vis kan tillvägagångssättet för datainsamlingen t.ex. observationerna, förbättras inför den huvudsakliga studien. (Yin 2007, s. 105) Observationerna i detta arbete har bestått av ett användningstest. När användningstestet var utformat behövde det testas. Tre pilottest utfördes för att få möjligheten att upptäcka eventuella brister i
användningstestets utformning. Vid ungefär samma tidpunkt upptäckte jag att webbplatsen som från början skulle testas (tillhörande Bibliotek Skåne Nordväst), hade tekniska problem. Därför valde jag att testa Kristianstad Biblioteks webbplats istället. Deltagarna i pilottestet var personer utan lindrig utvecklingsstörning. Då det för personer med lindrig utvecklingsstörning kan ta längre tid att utföra uppgifter som dessa, var det viktigt att kontrollera hur lång tid det tog att genomföra uppgifterna vid pilottesterna. Det tog mellan tio och femton minuter. Efter att ha
talat med pedagogerna om genomförandet av användningstestet tillsammans med målgruppen, drogs slutsatsen att tio till femton minuter var en rimlig tid att utföra testet på. Testet kortades därför ner med en uppgift. Hur uppgifterna såg ut när de kortats ner med en uppgift kan ses i
Bilaga 1 - rubrik 1.2 Uppgifter vid användningstestet. Uppgifternas utformning, ordningsföljd
och så vidare fungerade bra under pilottesten, därför gjordes inga fler ändringar av testet.
2.3 Kvalitativt perspektiv
Kännetecken för det kvalitativa perspektivet är att forskningens resultat grundar sig på ett litet antal individer. Resultaten går på djupet och gäller specifika kontexter t.ex. specifika miljöer eller omständigheter. Forskaren deltar ofta själv i insamlingen av data och mellan forskaren och informanten råder ett jag-du förhållande. (Olsson och Sörensen 2007, s. 13-14) Under de gruppintervjuer som genomfördes deltog sammanlagt sex elever och användningstestet utfördes med sju elever. Detta är ett litet antal individer, vilket talar för att det kvalitativa perspektivet är lämpligt för denna undersökning. Jag har själv deltagit i insamlingen av data genom att ställa frågor vid gruppintervjuerna och leda dessa samt genom att agera som testledare vid
användningstestet. På så vis har det funnits ett jag-du förhållande mellan mig och eleverna som deltagit, vilket överensstämmer med det kvalitativa perspektivet.
Den kvalitativa datan består av ord och beskrivningar, medan den kvantitativa datan består av sådant som kan räknas eller klassificeras (Höst, Regnell och Runesson 2006, s. 30). Genom gruppintervjuerna som utförts har deltagarna berättat och diskuterat utifrån frågor som ställts av mig. Information som samlats in, det vill säga datan, består därför av ord och beskrivningar. Användningstestet som genomfördes var ett så kallat ”Tänka högt-test”, vilket bidrar till att datan består av det som sagts under testets gång, samt information om vad som hänt på skärmen under tiden för testet. Ingen av dessa former av data kan räknas eller klassificeras och stämmer därför inte överens med det kvantitativa perspektivet. Den insamlade datan från
användningstestet består istället av ord och beskrivningar, vilket överensstämmer med det kvalitativa perspektivet.
2.4 Urval
Målgruppen för detta arbete är unga personer med lindrig utvecklingsstörning. En önskan var även att personerna skulle ha ett intresse av att använda internet. Utgångspunkten var att utföra användningstestet med åtta personer som stämde in på denna beskrivning. Då gymnasieskolor
är en plats som rymmer unga personer, såg jag det som ett bra alternativ att kontakta en gymnasieskola. Eftersom målgruppen dessutom är unga personer med lindrig
utvecklingsstörning, behövde en gymnasiesärskola kontaktas. Valet av gymnasiesärskola spelade mindre roll, det viktiga var att jag genom skolan kunde få kontakt med personer ur min målgrupp. Jag fick positiv respons från den första skolan jag tog kontakt med. Till en början skedde kontakten med en ansvarig person ur skolledningen, som gav mig tillåtelse att utföra undersökningen tillsammans med elever på skolan. Personen i fråga meddelade att det fanns två elevgrupper som passade bra in på beskrivningen av min målgrupp, och som jag kunde få kontakt med genom en av skolans pedagoger. För vidare planering av undersökningen skulle den huvudsakliga kontakten ske med pedagogen. Informationsbrevet om undersökningen som ansvarig person ur skolledningen samt pedagogen tagit del av kan ses i Bilaga 3.
Tillsammans med pedagogen togs beslutet att utföra undersökningen tillsammans med elever som var över 18 år och därmed myndiga. På så vis kunde eleverna själva avgöra om de ville delta i undersökningen eller inte, och föräldrarnas medgivande behövdes inte. Ett urval gjordes därför ur de elevgrupper som tidigare valts ut med utgångspunkt av målgruppen för arbetet, då endast elever över 18 år deltog i undersökningen. De som deltog i undersökningen var mellan 18-21 år gamla. Vidare har de en lindrig utvecklingsstörning och ett intresse av att använda internet. Då några elever var på praktik under de dagar vi utförde användningstestet, genomfördes testet med sju elever istället för med åtta som var tänkt från början.
Enligt Nielsen (2000) är fem deltagare tillräckligt då ett användningstest utförs. Fem deltagare upptäcker omkring 85% av de problem som finns på webbplatsen vad gäller användbarhet. Fler deltagare upptäcker fler problem, men upprepningen av samma fynd blir många. Nielsen anser därför att det är bättre att åtgärda de problem på webbplatsen som uppstått efter att fem användare testat webbplatsen och därefter utföra ytterligare ett test med fem användare. Detta upprepas sedan en tredje gång. En ny design av en webbplats behöver alltid testas med ett nytt användningstest. Med anledning av ovanstående var fem personer det mista antalet deltagare vid användningstestet för detta arbete. En ny design kommer inte att implementeras på webbplatsen inom ramen för detta arbete och därmed kommer webbplatsen inte att testas ytterligare en gång. Därför fanns det en god anledning att utföra testet med fler än fem deltagare. Fler deltagare kan trots allt bidra med något nytt, även om upprepningarna av samma fynd blir fler. Dessutom sker ofta ett bortfall, när några av de tänkta deltagarna inte längre har möjlighet att medverka. Åtta deltagare blev därför det tänkta antalet deltagare i användningstestet för denna uppsats, men som tidigare beskrivits minskade antalet deltagare till sju personer.
2.5 Konfidentialitet
Testdeltagarnas bidrag har behandlats konfidentiellt. Materialet som deltagarna bidrog med i form av svarsblanketter och filen för inspelning märktes med en siffra. Deltagarnas namn finns skrivna på en separat blankett med en siffra som motsvarar det material som framkommit från respektive person. Endast jag har haft tillgång till materialet. Inga uppgifter som kan härledas till en viss person finns med i denna uppsats. Alla elever som deltagit i användningstestet har blivit informerade om att jag inte kommer att skriva i uppsatsen eller tala om för någon vilka personer som deltagit i testet.
2.6 Genomförande
Under tiden för mina besök på skolan hade jag kontakt med två pedagoger. De är lärare för de två grupperna av elever som hade möjlighet att delta i undersökningen. De två grupperna av elever hade lektioner samtidigt vid mina besök.
Vid det första besöket då jag träffade eleverna, utfördes två gruppintervjuer för att få reda på mer om målgruppen. Frågorna ställdes till eleverna i de två grupper de befann sig i under sina lektioner. Vid dagen för detta första besök var tre personer närvarande i respektive grupp, och sammanlagt deltog sex elever i gruppintervjuerna.
Användningstestet genomfördes med sju elever ur de två grupperna som beskrivits ovan. Varje elev utförde testet en gång. Tiden för att utföra testerna var begränsad till två timmar per tillfälle då eleverna på skolan som skulle delta i testet hade gemensam lektion. Jag kom därför tillbaka till skolan vid tre tillfällen för att hinna utföra testet med de sju eleverna. Grupperna bestod sammanlagt av fler elever än sju, men alla elever var inte närvarade vid samtliga tillfällen som jag besökte skolan t.ex. på grund av praktik. Därför fick de elever som var på plats vid
tillfällena för mina besök delta i användningstestet. Det fanns även en elev som inte ville delta i användningstestet.
De som ville delta i användningstestet fick skriva på medgivandeblanketten som kan ses i
Bilaga 4. Genom detta samtyckte eleverna till deltagande, samt tillät inspelning av ljud och
skärmhändelser under tiden för testet. En etisk princip vid forskning är informationskravet, som behandlar kravet på att ge rätt information om projektet till deltagarna, liksom kravet på
begriplighet och samtycke (Olsson och Sörensen 2007, s. 55-56). Då målgruppen ofta har lässvårigheter, gick jag igenom informationen på samtyckesblanketten muntligen tillsammans
med eleverna. Vi diskuterade de frågor som kom upp under tiden.
Användningstesterna utfördes i skolans datorsal som var fri från lektioner vid de tre tillfällen testerna genomfördes. Vi använde en stationär dator tillhörande datorsalen, eftersom eleverna då var bekanta med den tekniska utrustningen. På så vis kunde vi istället rikta uppmärksamheten helt på webbplatsen. I god tid före testen, hade jag installerat programmet ”Screencast-O-Matic” på datorn. Detta program spelar in omgivningens ljud samt allt som händer på skärmen. Filerna med det inspelade materialet finns sparade på ett USB-minne.
En checklista togs med och användes under testet, se Bilaga 2. En checklista används för att testledaren ska komma ihåg att ställa de planerade frågorna till testdeltagaren (Molich 2002, s. 166). Jag använde den även för att minnas det jag skulle informera deltagaren om. Under testets gång var det min uppgift att se till att en god stämning skapades. Information som jag tidigare fått om målgruppen genom gruppintervjuerna var då användbar, t.ex. för att inledningsvis lyckas småprata om något som väckte personens intresse.
Sju uppgifter skulle lösas på webbplatsen. Uppgifterna fanns nedskrivna på fem papper som räcktes över till testdeltagaren, en efter en. Uppgifterna kan ses i Bilaga 1 - rubrik 1.2 Uppgifter
vid användningstestet. En eller flera bilder av hur webbplatsen såg ut vid respektive uppgift
under användningstestet finns att se i Bilaga 5. Jag gick muntligen igenom det som stod på varje uppgiftslapp. Vid den uppgift där inloggning skulle genomföras fick deltagaren en lapp med inloggningsuppgifterna nedskrivna. Vid uppgiften där deltagaren skulle söka efter en bok, fick deltagaren en lapp där bokens namn och författare fanns nedskrivna. Efter att testet var
genomfört, ställdes de två frågorna till deltagarna som fungerade som ett uppföljningssamtal till testet, se Bilaga 2.
2.7 Metoddiskussion
Bohman (2004) skriver att det finns riktlinjer men att dessa inte är tillräckligt väldefinierade. Friedman och Nelson Bryen (2007, s. 210) skriver att det som behöver undersökas är vilka hinder personer med olika former av kognitiva funktionshinder stöter på när de använder internet och hur de kan bli avhjälpta. Analysen i detta arbete utgör det detaljerade svaret på frågeställningarna kring vilka moment under testet av webbplatsen som fungerar bra för målgruppen, respektive vilka moment som fungerar sämre, och vad det i sin tur kan bero på. Riktlinjer som föreslagits genom tidigare forskning när det gäller tillgänglighet för personer med kognitiva funktionshinder beskrivs i teorin. Dessa används i analysen tillsammans med
resultatet från användningstestet för att ge förslag på hur tillgängligheten kan ökas på Kristianstad Biblioteks webbplats för personer med lindrig utvecklingsstörning. Riktlinjerna som använts är anpassade för personer med kognitiva funktionshinder. De är alltså inte specifikt anpassade för personer med lindrig utvecklingsstörning, men ger ändå stöd åt förslagen
eftersom lindrig utvecklingsstörning är en form av kognitivt funktionshinder.
Ett syfte med fallstudiemetoden är att bidra till den samlade kunskapen om t.ex. gruppmässiga företeelser (Yin 2007, s. 17). Förutom att få svar på frågeställningen hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för målgruppen, bidrar detta specifika fall därför också till den samlade kunskapen kring vilka hinder personer med lindrig utvecklingsstörning kan stöta på när de använder webben. Genom de problem som uppstår på den valda webbplatsen under användningstestet och genom förslag på hur de kan avhjälpas, indikerar fallet även vilka riktlinjer som kan vara användbara för målgruppen. Både på Kristianstad Biblioteks webbplats liksom på andra webbplatser.
Det finns olika sätt att skapa sig en förståelse för vad det kan innebära att ha en lindrig
utvecklingsstörning. Genom att läsa om funktionshindret kan kunskap inhämtas, och genom att träffa personer med funktionshindret kan man skapa sig en bättre förståelse. Att träffa eleverna innan testerna skulle utföras var i det närmaste nödvändigt. Och det beror på att hur mycket jag än läste om funktionshindret, så visste jag ändå ingenting om personernas intresse, egenskaper eller sociala sammanhang och så vidare. Information som denna om målgruppen behövdes för att kunna skapa och utföra ett fungerade användningstest. Därför utfördes gruppintervjuer med eleverna. Validiteten är viktig när en undersökning ska utformas. Undersökningen ska generera den information den avser att generera. Ett användningstest som är utformat på ett sätt som inte passar målgruppen kan bidra till lägre validitet, eftersom man eventuellt inte lyckas samla in den information som avsetts. Att skapa ett test som fungerade för målgruppen var med andra ord viktigt. Insamlade kunskaper om målgruppen kom även till nytta under tiden för testets genomförande. Min förmåga som testledare att göra bra observationer i form av ett
användningstest påverkar undersökningens reliabilitet. Otillräcklig kännedom om målgruppen hade därför påverkat reliabiliteten negativt.
Att sammanställa relevant information som framkommit genom gruppintervjuerna i form av en fiktiv person, gav mig en konkret bild av den målgrupp som arbetet utgår ifrån. Genom den fiktiva personen som finns presenterad i inledningen ges generell information om målgruppen utifrån det som framkom genom intervjuerna. Att presentera all information som framkommit genom gruppintervjuerna är inte relevant för denna uppsats, då syftet är att undersöka
tillgängligheten på Kristianstad Biblioteks webbplats. Av den anledningen finns inget material presenterat från gruppintervjuerna i resultatet. Däremot ser jag det som relevant att förmedla en bild av de personer som medverkat i användningstestet, för att skapa en bättre förståelse för målgruppen. En förståelse för målgruppen kan vara till hjälp för den som vill skapa användbara webbplatser för denna. Den fiktiva personen finns därför presenterad i inledningen. Personerna som deltagit vid gruppintervjuerna är i vissa fall inte de samma som deltagit vid
användningstesterna. Men eftersom samtliga elever tillhör målgruppen för denna uppsats ansåg jag, trots ovanstående, att informationen som framkommit vid gruppintervjuerna är användbar. Det svåraste med att vara testledare var att veta när det var dags att ge hjälp under testets gång, liksom att låta bli att ge omedveten hjälp. Molich (2002, s. 169) beskriver detta. Det vanligaste felet en testledare gör är att hjälpa till för tidigt. Det är även vanligt att omedveten hjälp ges t.ex. genom att testledaren pratar utan att tänka på vad denne säger eller att ge en liten suck av lättnad när testdeltagaren närmar sig uppgiftens lösning. Å andra sidan finns det ingen mening med att låta testdeltagaren irra runt mer än ett par minuter på webbsidan utan att komma vidare. Då är det dags att hjälpa testdeltagaren eller se till att uppgiften avslutas. Under testets gång har jag haft ovanstående i åtanke. Deltagarna uppmuntrades att försöka på egen hand, att testa sig fram och så vidare. Men när de körde fast och inte kom vidare efter en stunds försökande, eller om jag märkte att testdeltagaren började bli besvärad av situationen, gavs den hjälp som behövdes för att testet skulle kunna gå vidare. Det är viktigt att skapa en god stämning under testets gång och jag ansträngde mig för att agera likadant vid samtliga test. Dock har testen utförts av olika personer som agerat olika på webbplatsen, och fastnat på olika platser. Jag har därmed fått ge hjälp på olika sätt till olika personer när de fastnade. Pilotstudien gav mig en viss träning i att utföra användningstest innan det var dags att utföra testerna tillsammans med målgruppen. För att bli en erfaren testledare krävs dock mycket mer övning än så. En van testledare är troligen skickligare på att hantera liknande situationer på samma sätt, liksom att ge likvärdig hjälp till samtliga deltagare vid rätt tillfälle. Ovanstående kan ha påverkat resultatets validitet, då olika deltagare fått hjälp olika snabbt. Kanske hade någon deltagare klarat av uppgiften på egen hand efter ytterligare en tids försök. Å andra sidan har problemet på webbplatsen uppstått redan innan användaren fått hjälp, eftersom stora bekymmer med att lösa en uppgift i sig är ett problem, oavsett tidsåtgång.
3 Teori
För att bli medveten om hur man kan öka tillgängligheten på webben för personer med lindrig utvecklingsstörning, är det bra att veta vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. En förståelse för vår kognitiva (intellektuella) förmåga, underlättar i sammanhanget. Kapitlet ger därför en beskrivning av vår kognitiva förmåga och en beskrivning av vad det kan innebära att ha en utvecklingsstörning med utgångspunkt i den kognitiva förmågan. Riktlinjer för ökad tillgänglighet på webben för personer med kognitiva funktionshinder presenteras också.
3.1 Utvecklingsstörning
Utvecklingsstörning kan delas in tre nivåer. De jämförs med barns kognitiva förmåga, och syftar till de gränser som sätts av hjärnans kapacitet. Det är viktigt att komma ihåg att de erfarenheter vi skaffar oss under livets gång ger oss en funktionell begåvning. Den är alltid högre hos en vuxen än hos ett barn, även om sättet att tänka hos en person med
utvecklingsstörning liknar ett barns. (Söderman och Nordlund 2005, s. 56)
A-nivå är den första nivån som betyder grav utvecklingsstörning. Den motsvarar en åldersmässig kognitiv utveckling på 0-2 år. B-nivå betyder måttlig utvecklingsstörning och motsvarar åldern 2-7 år. C-nivå betyder lindrig utvecklingsstörning och motsvarar en åldersmässig kognitiv utveckling på 7-12 år. (Söderman och Nordlund 2005, s. 56)
3.2 Kognitiv förmåga
Vår kognitiva förmåga gör det möjligt för oss att skapa en uppfattning av verkligheten och hur vi ska handskas med den. Med hjälp av den kan vi:
• förstå vad vi vill, ska och behöver göra • räkna ut hur vi ska bära oss åt
En person som har en utvecklingsstörning har svårare att räkna ut hur denne ska göra för att uppnå det personen önskar och har behov av. En person med lindrig utvecklingsstörning kan utföra tankeoperationer, men tänker konkret och på verkliga och bekanta saker. (Söderman och Nordlund 2005, s. 21, 43, 55)
3.2.1 Den kognitiva förmågan utifrån fem områden
Vi strukturerar och ordnar våra sinnesintryck och upplevelser, för att sedan kunna räkna ut vad vi ska göra och hur vi ska bära oss åt i olika situationer. För att underlätta förståelsen av hur vi strukturerar informationen, kan man använda sig av fem ”fack” i vilka vi sorterar in våra intryck och upplevelser. Vi förvarar dem i dessa ”fack” tills dess att vi behöver dem, alltså när vi ska räkna ut hur vi ska hantera olika situationer. Dessa är: rum, tid, kvalitet, kvantitet, orsak - verkan. (Söderman och Nordlund 2005, s. 21)
3.2.1.1 Rumsuppfattning
Genom rumsuppfattningen får vi svar på frågan VAR? Rumsuppfattningen rymmer både det ställe där vi befinner oss för tillfället och andra platser. När-rum kallar man de rum eller platser vi befinner oss ofta på och känner till väl, medan fjärr-rum är ställen vi mer sällan eller aldrig befinner oss på. Vår bild av omvärlden, hur den ser ut, bygger på att vi har en bild av hur olika saker finns i förhållande till varandra. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23) Den rumsliga förmågan spelar roll då när vi ska visualisera en webbplats struktur (Nielsen 2001, s. 310). En person med lindrig utvecklingsstörning kan förställa sig platser denne aldrig varit på. Det kan dock uppstå problem om personen tvingas välja den närmsta vägen för att hitta till en plats eftersom det blir krångligt att väga de olika alternativen mot varandra. En muntlig
vägbeskrivning med fasta hållpunkter i miljön, t.ex. en skylt på en vägg fungerar bra, men en kartbild eller en mer allmän beskrivning skulle kunna skapa problem. (Söderman och Nordlund 2005, s. 58)
3.2.1.2 Tidsuppfattning
Genom tidsuppfattningen får vi svar på frågan NÄR? Den gör att vi kan föreställa oss när något ska hända, i vilken ordning saker händer, vad som händer nu och sen och hur länge någonting varar. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23)
Det som ofta ställer till störst problem i vardagen hos en person med lindrig utvecklingsstörning är att förstå tid. Tiden är abstrakt och ogripbar och är därför svår att förstå. Särskilt svårt är det att planera sin tid eftersom det kräver en omfattande tankeoperation. (Söderman och Nordlund 2005, s. 58)
3.2.1.3 Kvalitets- och begreppsuppfattning
Genom kvalitets- och begreppsuppfattningen får vi svar på frågan VAD? Genom denna kan vi veta vad saker och ting är för någonting. Med hjälp av vår begåvning kan vi ”samla ihop” saker som liknar varandra när det gäller t.ex. utseende eller användningsområden. Vi kan utifrån detta bilda olika begrepp t.ex. katten Maja som utgör begreppet katt för ett litet barn. För ett lite större barn med en mer utvecklad begreppsutveckling omfattar begreppet katt alla djur som liknar en katt. Begreppsvärlden blir sedan större genom att katt i sin tur tillhör begreppet kattdjur, och tillslut ingår begreppet katt även i begreppet däggdjur. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23) En person med en lindrig utvecklingsstörning har en allmän sak förståelse vilket betyder att denne har förmågan att sortera in enskilda saker under allmänna begrepp. Begreppen är dock konkreta, de knyter dock an till existerande saker såsom en egenskap eller ett utseende. (Söderman och Nordlund 2005, s. 59)
3.2.1.4 Kvantitetsuppfattning
Med hjälp av kvantitetsfattningen får vi svar på frågan HUR MYCKET? Vi kan jämföra olika mängder, och på så sätt konstatera om mängderna är ”lika”, eller om det är fler av den ena och mindre av den andra. Vi använder siffrorna som symboler för att ange antal, och dessa har ett inneboende värde som inte kan bedömas av yttre egenskaper. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23)
Många som har en lindrig utvecklingsstörning har svårt att förstå det bakomliggande värdet i siffror och pengar. Fast det finns några som förstår även det. Man behöver tid för att räkna efter i lugn och ro. Att planera sin ekonomi blir svårt eftersom även tidsaspekten behöver tänkas in. Dessa svårigheter bidrar även till problem med att planera och organisera sin tillvaro.
(Söderman och Nordlund 2005, s. 59)
3.2.1.5 Orsak - verkan
Genom denna uppfattningsförmåga får vi svar på frågan VARFÖR? Som människor försöker vi förstå varför något är som det är. Vi tolkar mönster mellan det vi gör och det som sker. Först i tonåren har man förmågan att fullt förstå den bakomliggande orsaken till olika fenomen, men förmågan utvecklas genom hela livet. (Söderman och Nordlund 2005, s. 24)
som sker. Man kan i tankarna förstå konsekvenserna av olika företeelser och handlingar. T.ex. att runda saker rullar på sluttande plan och om man inte äter lunch så blir man hungrig. (Söderman och Nordlund 2005, s. 59)
3.2.2 Minnesfunktioner, förståelse av språk och symboler
Förutom att göra det möjligt för oss att skapa en uppfattning av verkligheten och hur vi ska handskas med den, innefattar den kognitiva förmågan även minnesfunktioner, symbolförståelse och språk (Söderman och Nordlund 2005, s. 21).
De flesta personer med en utvecklingsstörning har problem med sitt korttidsminne. Att ta emot flera olika intryck samtidigt blir då svårare, liksom att hålla kvar den informationen man fått. För personer med dessa svårigheter är det därför extra viktigt att tid ges för inlärning och för att bearbeta nya erfarenheter. Det underlättar också att det inte ges för mycket information på en gång. (Gotthard 2002, s. 44)
Förutom att sortera in erfarenheter och kunskap i olika "fack” hjälper den kognitiva förmågan till att namnge dem. Det sker med hjälp av symboler. Siffror symboliserar antal och mängd. Bokstäver symboliserar ord och orden föreställer verkliga saker. En person med lindrig utvecklingsstörning förstår att symboler står för verkliga saker. Språket är utvecklat, men abstrakta och krångliga ord är svåra att förstå, liksom bildspråk och ord som kan tydas på olika sätt. (Söderman och Nordlund 2005, s. 25, 57) Svårigheter med läsning och läsförståelse är vanligt för en person med lindrig utvecklingsstörning. Man kan lära sig läsa och förstå text som är skriven på ett enkelt och okomplicerat språk. (Harrysson 2003, s. 4)
3.3 Riktlinjer för tillgänglighet
Här presenteras riktlinjer för tillgänglighet på webben för personer med kognitiva funktionshinder. Enighet har ännu inte uppnåtts gällande hur man skapar tillgängliga
webbplatser för personer med kognitiva funktionshinder. Jag har därför valt ut de riktlinjer som jag anser är mest relevanta för undersökningen och som är vanligt förekommande. Bland annat har jag använt mig av riktlinjer som presenteras i artikeln ”Web accessibility design
recommendations for people with cognitive disabilities” av Friedman och Nelson Bryen, (2007). Artikeln presenterar de rekommendationer från experter på området, gällande webbdesign för kognitivt funktionshindrade, som vid tillfället var mest förekommande.
3.3.1 Text
Då lässvårigheter är vanligt hos personer med lindrig utvecklingsstörning är texten ett område som är viktigt att fokusera på för att skapa tillgängliga webbplatser åt gruppen. En undersökning utfördes av Karreman, van der Gesst och Buursink (2007), där man testade riktlinjer för lättläst text på internet, utformade för personer med intellektuella funktionshinder. Syftet var att ta reda på vilken effekt riktlinjerna gav, om man använde dem för att skapa lättläst text på webbplatser. Riktlinjerna som testades är formulerade av Europeiska Kommissionen. Genom undersökningen som utfördes kom man fram till att besökare med intellektuella funktionshinder har nytta av dessa riktlinjer. En anpassad webbsida och en icke anpassad webbsida testades. Dessutom gjordes samma test med personer utan intellektuella funktionshinder. Testet visade att den anpassade versionen skapar mycket bättre förståelse av innehållet på webbplatsen för personer med intellektuella funktionshinder. För personer utan intellektuella funktionshinder var förståelsen av innehållet också högre på den anpassade webbplatsen, men skillnaderna var inte alls lika stora. Gruppen utan intellektuella funktionshinder föredrog den icke anpassade webbsidan, medan personer med intellektuella funktionshinder föredrog den anpassade
webbsidan. Av den anledningen ger författarna förslaget att skapa webbplatser som består av en väl avvägd mix av anpassat innehåll och icke anpassat innehåll. T.ex. genom länkar till mer information av innehåll som inte är anpassat för att vara lättläst. Nedan beskrivs några av de riktlinjer som användes i undersökningen av Karreman, van der Gesst och Buursink (2007), tillsammans med kompletterande information.
En riktlinje är att använda ett så tydligt och enkelt språk som möjligt. Korta meningar
underlättar för målgruppen (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518). Det är bra att förenkla samband i texten så långt det går utan att texten förlorar riktning och mening. En enkel meningsbyggnad underlättar och om texten t.ex. ställer krav på slutledningar kan man i texten istället skriva ut dem. (Englund och Sundin 2004, s. 83)
Anta inte att den som läser texten har kunskaper inom ämnet sedan tidigare (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518). En text som handlar om ett obekant ämne är svårare att läsa. Den bör därför ställa så lite krav på förkunskaper som möjligt. Informativa rubriker och inledningar med den viktigaste informationen ökar också begripligheten. Detta eftersom det är lättare att läsa vidare om man har ett sammanhang innan man fortsätter läsa den huvudsakliga texten. (Englund och Sundin 2004, s. 83) Att placera den viktigaste informationen i den första meningen kan också vara ett sätt (Bohman 2004).
Tidsuppfattningen som svarar på frågan ”NÄR?” kan ställa till det för målgruppen. Därför är det bra att berätta i kronologisk ordning, det vill säga i tidsföljd vilket är ett enkelt sätt att ordna informationen för att läsaren inte ska uppleva den som rörig. Det underlättar att undvika siffror, tal, datum, årtal och tidsangivelser om den möjligheten finns. (Englund och Sundin 2004, s. 83) För att anpassa texten till målgruppen bör man tänka på att använda konkreta begrepp, eftersom dessa vanligtvis passar målgruppens kvalitets- och begreppsuppfattning bäst. Vanliga
vardagliga ord bidrar till att texten är lättare att förstå och abstrakta begrepp bör undvikas (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518). Om mer ovanliga ord måste användas bör de förklaras på ett så enkelt sätt som möjligt. (Englund och Sundin 2004, s. 83) Ord bör även användas konsekvent (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518).
Falk och Johansson (2006, s. 10-11,16) skriver i sin rapport ”Hur fungerar lättlästa texter på webben?” att det inte är rätt väg att välja att enbart arbeta med text för göra webben mer tillgänglig för de som har svårt att läsa. Det finns andra sätt som gör det lättare att tillgodogöra sig texten. Man kan bland annat använda sig av hjälpmedel som läser upp texten. Att arbeta mer med multimodalitet är också ett bra alternativ som komplettering till skriven text.
3.3.2 Bilder och multimodalitet
Harrysson, utförde tillsammans med Svensk, Johansson och Holmqvist (2003) en undersökning som bland annat fokuserade på vilka problem personer med kognitiva funktionshinder stöter på när de använder internet. Namnet på undersökningen är ”Internet Enabling Design for People with Cognitive Limitations”. Fem elever från en särskola, med lindrig till måttlig
utvecklingsstörning, testade en prototyp som var anpassad för gruppen. På denna utförde de sex stycken uppgifter. Utifrån de resultat som framkom ur studien, ges nio riktlinjer för
webbdesigners. En riktlinje som ges utifrån undersökningen är att använda symboliska grafiska illustrationer för att representera kategorier och fotografier för att för att representera individuell och lokal information. En annan riktlinje är att använda symboliska grafiska illustrationer kombinerat med korta ord eftersom det hjälper till att skapa förståelse.
Att använda bilder, ikoner och symboler tillsammans med texten var också en av de riktlinjer gällande webbdesign för kognitivt funktionshindrade, som förekom mest då Friedman och Nelson Bryen (2007, s. 208) undersökte dessa. Enligt Englund och Sundin (2004, s. 82) kan bilder lyfta fram innehållet i texten på ett mycket bra sätt och på så vis underlätta textens förståelse. Det är då viktigt att välja tydliga bilder. Det bästa är om man kan använda motiv som
beskriver samma sak som texten och klargör sammanhanget.
För att öka chansen att innehållet blir förstått kan man använda sig av multimodalitet. Det innebär att man kombinerar olika former av medietyper för att klargöra innehållet. Det kan handla om att komplettera innehållet med illustrationer, fotografier, ljudfiler och videoklipp med mera. (Bohman 2004) En filmad person som visar och berättar något, eller en
”speakertext” som förklarar något, kan vara till stor hjälp för många. (Falk och Johansson 2006, s. 16)
3.3.3 Layout
Att använda en konsekvent design på varje sida var en av de vanligast förekommande riktlinjerna gällande webbdesign för kognitivt funktionshindrade, som förekom mest då Friedman och Nelson Bryen (2007) undersökte dessa. Enligt Englund och Sundin (2004, s. 79) har många med kognitiva funktionshinder svårt att lära sig vad olika ord betyder, hur knapparna är utformade eller var man kan hitta olika information av olika slag. Då underlättar det med en konsekvent design. En riktlinje som Harrysson et al. (2003) föreslog utifrån sin undersökning, var att använda vanliga verktyg, som är välkända för användaren, när den möjligheten finns. Andra vanligt förekommande riktlinjer är att använda en ren och enkel layout, se till att det finns tomma ytor och att använda rubriker (Friedman och Nelson Bryen 2007, s. 208) Att visuellt organisera innehållet på olika sätt, t.ex. genom rubriker, punktlistor eller tomma ytor underlättar eftersom en person med kognitivt funktionshinder kan ha svårigheter att identifiera och förena information som hör ihop till meningsfulla delar. Tät och överhopad information gör denna identifiering svårare. Dessutom ställer det högre krav uppmärksamhet och förmågan att hantera mycket information. (Rowland 2004) Man kan även använda sig av linjer eller olika färger för att avgränsa innehållet på ett tydligt sätt. En luftig form på texten bidrar till att den känns lättare att ta sig igenom. (Englund och Sundin 2004, s. 82). Att använda större typsnitt som går att förstora, t.ex. genom webbläsaren är också en vanligt förekommande
rekommendation (Friedman och Nelson Bryen 2007, s. 208).
3.3.4 Navigering
I rapporten för studien ”Internet Enabling Design for People with Cognitive Limitations” som tidigare beskrivits, skriver Harrysson et al. att det för personer med kognitiva svårigheter verkar vara av särskild vikt att det finns något som indikerar var användaren befinner sig på
webbplatsen. Under studien då fem elever från en särskola testade en prototyp, framkom det att när användaren väl tappat bort sin position under testet, var det nästan omöjligt för dem att hitta tillbaka till startpositionen. (Harrysson et al. 2003, s. 11) Ett kognitivt funktionshinder kan påverka minnet på ett sätt som gör att det blir svårare att komma ihåg hur man tog sig till och från olika platser på webbplatsen. En svårnavigerad webbplats kräver dessutom högre problemlösningsförmåga. Hur webbplatsens navigering är utformad har därför betydelse. Det underlättar om navigationen tillbaka till en sida man besökt tidigare är uppenbar, utan att man behöver använda webbläsarens tillbakaknapp. (Rowland 2004) Att underlätta för användaren att gå tillbaka till startpunkten är även en av de riktlinjer som Harrysson et al. (2003, s. 11)
föreslog.
Att navigeringen är konsekvent är viktigt. Det ska vara enkelt att se vad som är klickbart på webbplatsen. (Englund och Sundin 2004, s. 83) Det kan vara en god idé att göra länkar blå och understrukna. När det gäller dessa är det dessutom extra viktigt att använda samma ord för samma sak. Formuleringen på länkarna ska även stämma överens med rubrikerna de leder till, annars kan man bli osäker på om man kommit rätt eller inte. (Englund och Sundin 2004, s. 83) För att hjälpa användaren att se var och hur man ska interagera på webbplatsen, kan man t.ex. visuellt markera en knapp med färg (Bohman 2004).
3.3.5 Reducera problem
En person med lindrig utvecklingsstörning har ofta svårare att räkna ut hur man ska gå tillväga för att uppnå det man önskar. Ett exempel kan vara att räkna ut hur man ska lösa ett problem som uppstått. Svårigheter att handskas med problem bidrar ofta till frustration när problemen uppstår. Istället för att framhärda problemet, kanske personen väljer att lämna webbplatsen. Det är därför bra att reducera och eliminera problem som skulle kunna uppkomma på denna. Några exempel är att se till så att alla länkar och formulär fungerar korrekt och se till så att det inte kommer upp otydliga felmeddelande. (Rowland 2004)
4 Resultat
Kapitlet är en sammanställning av de resultat som framkom vid användningstestet. För varje uppgift finns en eller flera bilder av webbplatsen, vilka kan ses i Bilaga 5. Varje bild är
numrerad och hänvisningar till bilderna finns i texten. De visar hur webbplatsen såg ut vid den eller de sidor som användes för att lösa uppgifterna under testet.
4.1.1 Uppgift 1
Vilket telefonnummer har Kristianstad Stadsbibliotek?
Bilden som klargör denna uppgift kan ses i Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan. Telefonnumret finns i spalten till höger.
Fem av de sju användarna hittade telefonnumret i högerspalten snabbt utan några problem. En användare fann telefonnumret först efter att jag upprepat frågan och sa då att denne inte riktigt hade förstått frågan. En annan användare hittade inte rätt telefonnummer, letade på startsidan och fann menyn med symboler högst upp på webbplatsen. Användaren klickade på symbolen som föreställer en telefonlur med texten ”Kontakt” efteråt. Länken leder vidare till en
kontaktsida för Kristianstads kommun. Där hittade användaren ett telefonnummer i högerspalten, som går till Kristianstads kommun.
4.1.2 Uppgift 2
Leta upp platsen där du kan logga in på bibliotekskontot. Logga sedan in. Lånekortsnummer och pin-kod finns på lappen.
Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan samt Bild 2. Logga in och Bild 3.
Inloggad.
Det finns flera sätt att komma till sidan för inloggning, ett är att klicka på länken ”Ditt bibliotekskonto” i högerspalten se Bild 1. Startsidan.
Tre användare fann länken ”Ditt bibliotekskonto” utan bekymmer. Ytterligare två användare hittade samma länk, men tog längre tid på sig, varav en av dem först missade länken efter att ha tittat i högerspalten. Jag gav tyvärr omedveten hjälp och sa att man ska hitta sidan till
bibliotekskontot, vilket bidrog till att användaren fann länken direkt.
Två användare hade svårt att hitta länken ”Ditt bibliotekskonto”. En av dem klickade på ”Startsidan” i huvudmenyn som leder till kommunens startsida. Användaren kom då ifrån bibliotekets webbplats och hittade inte tillbaka förrän jag efter en stund frågade om denne kunde ta sig till webbplatsens sidor som besöktes i början av testet. För att göra det klickade
användaren på webbläsarens tillbakaknapp, och fann sedan länken ”Ditt bibliotekskonto” i högerspalten. Den andra användaren letade på sidan utan att hitta något ställe att logga in på. Användaren sa att det var svårt att hitta. Jag gav hjälp genom att fråga om denne kunde hitta något som hade med bibliotekskonto att göra på högersidan. Då fann användaren tillslut länken dit.
När länken hade hittats var det dags att logga in. Hur sidan för inloggning ser ut kan ses i Bilaga
5 - Bild 2. Logga in. Hur det ser ut efter inloggning kan ses i Bilaga 5 - Bild 3. Inloggad.
Överlag uppfattade användarna snabbt var de skulle skriva uppgifterna för att kunna logga in. Lånekortsnumret är ett nummer på elva siffror och pinkoden ett nummer på fyra siffror, båda fanns nedskrivna på en lapp. För två av användarna kom det upp ett felmeddelande när de skrivit in dessa uppgifter. Det var ett meddelande som bestod av olika koder. Varken
användarna eller jag förstod vad meddelandet betydde. En av användarna funderade över om denne slagit in fel nummer eller befann sig på fel plats. Jag bad användaren att testa logga in igen. Användaren hittade tillbaka till platsen för inloggning och skrev in uppgifterna igen. Då fungerade det. Den andra användaren antog sig vara inloggad. Jag uppmuntrade ändå till att försöka igen, men det samma meddelande kom upp än en gång och därför gick vi till nästa uppgift.
4.1.3 Uppgift 3
Sök efter boken på lappen.
Hur det ser ut vid sökning av en bok kan ses i Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.
Fyra av användarna hade inga bekymmer med denna uppgift. De hittade sökrutan direkt, skrev in namnet på boken och såg sedan att boken kommit upp. En av användarna stötte på problem genom att stava fel på bokens namn, och hittade därför inte boken. Användaren testade att göra om sökningen och då fungerade det.
