MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
Lärare och elevers syn på betygssättning
Teachers and pupils opinion on the grade subsidence
Jonas Hammarlund
Lärarexamen 200 poäng Examinator: Lars Pålsson-Syll
Samhällsvetenskap och lärande Handledare: Bengt Cederberg
Abstract
Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målre-laterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskri-terier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998.
Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar da-gens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006.
Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet funge-rar otillfredsställande. Läfunge-rare tycks inte ha erbjudits tillräckliga möjligheter att skapa sig en förståelse av de antaganden och de principerna mål- och kunskapsrelaterade betygs-systemet vilar på.
Förord
Jag vill tacka min handledare Bengt Cederberg för den hjälp han givit mig under arbetet med detta examensarbete. Jag vill även tacka alla elever och lärare som ställt upp på enkäter och intervjuer.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 9
1.1 Syfte... 9
1.2 Frågeställningar ... 10
2 Litteraturgenomgång ... 11
2.1 Kunskaps- och målrelaterade betygssystemet ... 11
2.1.1 Bakgrund ... 11
2.1.2 Kursplan och betygskriterier ... 12
2.1.3 Vad skall betygsättas ... 14
2.3 Skolverkets syn... 15
2.4 Teoretisk utgångspunkt... 17
3 Metod... 19
3.1 Ämnesval ... 19
3.2 Val av metod... 19
3.3 Diskussion om val av metoder... 20
3.4 Undersökningsgrupper... 21
3.5 Genomförande ... 21
3.6 Etisk reflektion ... 22
3.7 Reliabilitet och validitet... 22
4 Resultat ... 24
5 Analys av resultat ... 31
6 Diskussion och sammanfattning... 36
7 Referensförteckning... 38
8 Bilagor ... 40
Bilaga 1... 41
Bilaga 2... 44
1 Inledning
Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet har funnits från 1994 men fortfarande diskuteras det livligt bland alla inblandade – elever, lärare och politiker. Under min tid ute på VFT har jag fått uppfattningen av att många lärare och elever anser att dagens betygssättning inte är rättvis och likvärdig.
Många elever efterlyser också fler betygssteg. Min uppfattning är att olika lärare värdesätter olika kunskaper samt att de tolkar de ganska vida och opreciserade betygs-kriterierna på olika sätt. Även eleverna har väldigt olika uppfattningar om vad betyg är och vad som krävs för de olika betygsstegen.
I mitt examensarbete, Lärare och elevers syn på betygssättning, har jag valt att un-dersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006.
1.1 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygsystem samt ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning.
Kan eleverna räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Detta tänker jag ta reda på genom att intervjua lärare och genomföra enkätundersökningar med ver. På så sätt kan jag få en inblick i om det finns en skillnad på lärarnas syn och ele-vernas syn kring betygskriterierna i högstadiet.
1.2 Frågeställningar
De frågeställningar som jag använde mig av i mitt arbete är följande:
• Vilka kriterier uppger lärare ligga till grund för sin bedömning och betygssättning? • Vilka kriterier upplever elever ligga till grund för sitt betyg?
• Upplever lärare och elever dagens betygssystem som likvärdigt och rättvist? • Upplever lärare och elever dagens betygssystem som väl fungerande?
2 Litteraturgenomgång
2.1 Kunskaps- och målrelaterade betygssystemet
2.1.1 Bakgrund
Dagens kunskaps- och målrelaterade betygssystemet, med betygen G, VG och MVG, som infördes i grund- och gymnasieskolan är mål- och kriterierelaterat, till skillnad från de äldre sifferbetygen, där betygen delades ut i relation till övriga elever. Betygssyste-met föregicks av en debatt om en förändrad syn på kunskap, bort från en kunskapssyn där det gällde att återge fakta mot en förståelseinriktad kunskapssyn.1 Argument för övergången var bland annat att stressfaktorer, tävlan, konkurrens och påverkan av vil-ken klass och skola man befann sig i skulle minska.2
Expertgruppen lade fram två olika förslag, det ena innehöll tre betygssteg: Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd medan det andra förslaget bestod av fem betygs-steg: Godkänd, Väl godkänd, Mycket väl godkänd, Framstående samt Utmärkt.3 Redan under tiden då förslagen låg ute på remiss framkom det stark kritik. Kritiken gällde främst om det överhuvudtaget var genomförbart att formulera generella betygskriterier för olika ämnen. Vidare gällde kritiken om det var möjligt att få en acceptabel och lik-värdig jämförbarhet mellan de lokala tolkningarna av de nationella betygskriterierna.4
1993 beslutade riksdagen att man skulle välja det smalare betygssystemet med tre olika betygssteg samt att betyg för grundskolans del endast skulle sättas i år 8 och 9. För att få ett jämnare och rättvisare betygssystem beslutar Skolverket om nationella prov. Syftet med dessa är enligt regeringen att ge lärarna stöd i att analysera och bedöma ele-vernas starka och svaga sidor, som underlag för nödvändiga insatser samt vid
1 Davidsson, Sjögren & Werner, Betyg – Grundskola, gymnasieskola, komvux, Stockholm, 2004. s. 16. 2 Andersson, ”Betygen i backspegeln – beskrivning och reflektioner” i Mats Ekholm, Att bedöma eller
döma: Tio artiklar om bedömning och betygssättning, Stockholm, 2002. s. 155.
3 SOU 1992:86
ningen av om eleverna har nått uppställda mål i kursplanerna, för att stödja principen om en likvärdig bedömning och en rättvis betygsättning.5
Övergången från tidigare betygssystemet till det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet har bland annat uppmärksammats av Bengt Selghed. Selghed har i sin doktorsavhandling, Ännu icke godkänt – lärares sätt att erfara betygssystemet och dess
tillämpning i yrkesutövningen, undersökt och behandlat övergången. Selgheds
under-sökning visar på att många lärare inte enbart grundar sin betygsättning på elevers fak-tiska kunskaper och prestationer, utan även väger in faktorer som har att göra med ele-vens personliga egenskaper i betygssättningen.
2.1.2 Kursplan och betygskriterier
Kursplanerna är mycket betydelsefulla ramar som ska visa hur ett ämne eller en kurs kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med det som anges i läroplanen. Kurspla-nens mål är utgångspunkten för betygsättningen, det vill säga de mål som läraren har utvecklat och konkretiserat utifrån de nationella dokumenten, men med hänsyn till de lokala förhållanden som råder. I inledningen till de nya kursplanerna kan man läsa att:
”Kursplanerna är utformade för att klargöra vad alla elever bör lära sig och samtidigt lämna stort utrymme för läraren att välja stoff eller arbetsmetod. Kursplanerna anger inte arbetssätt, organisation eller metoder. Däremot lägger de fast det innehåll av grund-läggande och bestående kunskaper som undervisningen skall förmedla och ger därmed förutsättningar för det stoffurval som måste göras lokalt.”6
Skillnaderna mellan olika betyg i det svenska systemet skall vara kvalitativa, vilket in-nebär att skillnaden mellan olika betyg skall formuleras som kunnande av olika kvali-teter. I ett betygssystem som är uppbyggt på följande sätt är det viktig att man utgår från fastställda mål och kunskapsnivåer7 och att de kunskaper en elev besitter bedöms utifrån kursplanernas kunskapsmål och betygskriterier. För att få betyget Mycket väl godkänd så skall eleven också ha uppfyllt kriterierna för Väl godkänd samt Godkänd.
5 Davidsson, Sjögren & Werner, 2004, s. 99. 6 Davidsson, Sjögren & Werner, 2004, s. 91. 7 Davidsson, Sjögren & Werner, 2004, s. 83.
”Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som krävs för att få betyget Väl godkänd re-spektive Mycket väl godkänd. Det högre betygssteget innefattar det lägre. För att erhålla betyget Väl godkänd skall eleven ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för be-tyget. För att erhålla betyget Mycket väl godkänd skall eleven förutom de kunskaper som gäller för Väl godkänd ha kunskaper enligt kriterierna för Mycket väl godkänd. Huvudre-geln är att eleverna skall uppfylla samtliga kriterier för att erhålla något av de bägge bety-gen.”8
Om eleven inte uppfyller kunskapsmålen och betygskriterierna i ett ämne sätts inget betyg, eleven blir Icke godkänd. Kunskapsmålen som eleverna skall uppnå skall vara lika för alla, men vägen dit skall anpassas utifrån varje individ och skola. Man skall lokalt på varje skola och i varje ämne ska anpassa undervisningen utifrån de olika elev-grupper som finns. I läroplanen finns två typer av mål:
• Mål att sträva mot, dvs. mål som anger inriktningen på skolans arbete. De anger den önskade kvalitetsutveckling som skolan skall sikta mot,
• Mål att uppnå som uttrycker den kunskapsnivå eleverna minst skall ha upp-nått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolans rektor som har ansva-ret för att alla elever ges möjlighet att nå dessa mål.
Trots att det finns centralt och lokalt utformade kursplaner och betygskriterier som skall underlätta för varje lärare vid betygsättning och bedömning finns det fortfarande en risk att rättvisan och likvärdigheten blir lidande. Varje lärare tolkar de vida betygskriterierna på sitt sätt och utifrån dessa tolkningar sker bedömningen och betygssättningen. Det finns risk att lärare väger in vad de anser vara sunt, rättvist, och praktiskt hanterbart men även elevernas beteende och personlighet.9 Anledningen till detta, menar Selghed, är en naturlig effekt av styrdokumentens otydligheter. Kunskapsbegreppets omfång och av-gränsning, målformuleringarna i kursplaner med tillhörande betygskriterier kan tolkas som om elevens intresse, engagemang, noggrannhet, ansvarstagande, ambition,
8 Skolverket, Kursplaner och betygskriterier Grundskolan, 06/07.
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=15&skolform=11&sprak=sv&id=2087&ar=0607&extr aid=&valtyp=&sel=&txt=. 2006-09-13
9Selghed, Ännu icke godkänt – lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen, Malmö,
ständighet och samarbetsförmåga också ska ingå i betygsunderlaget.10 Detta tillsam-mans med de lokala kriterierna bidrar till att skapa stora skillnader i bedömning och betygssättning. Att bedömningen och betygssättningen inte blir likvärdig mellan olika skolar är överhängande i dagens betygssystem.
2.1.3 Vad skall betygsättas
Det är viktigt att påpeka att det inte finns några regler inskrivna i Lpo94 hur läraren skall genomföra sin undervisning, bara att den skall vara saklig och allsidig. Läraren är därmed suverän i sitt val av undervisningsmetoder och vilka arbetsmetoder eleven skall bruka för att uppvisa resultat, med förbehållet att de nationella målsättningarna nås.
Det är läraren som ska sätta betyg och dessa ska vara rättvisa, likvärdiga och jämför-bara. Både när det gäller betyg som sätts innan ett ämne avslutas och betyg som sätts efter det att ämnet avslutas anges att det är läraren som skall sätta betyget,11 men det är rektor som bär huvudansvaret för att de nationella målen nås. Enligt läroplanen skall läraren göra en allsidig utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling och utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper vid betygsättning.12
Bedömning och betygssättning skall alltid ske med målen som utgångspunkt. Det in-nebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete med mera inte i sig skall vara grund för betygssättningen, såvida de inte är en förutsättning för att målen skall kunna nås. När det gäller ordningsfrågor så skall inte detta vägas in i betyget. Må-let är att uppnå god ordning i olika avseenden, men betygen skall inte vara medMå-let för att uppnå detta. Betyg skall enbart gälla kunskaper i ämnet. Bedömningen av en elevs kun-skaper skall ske med utgångspunkt i kursplanernas mål och betygen skall relateras till kursplanernas krav och de kunskapsnivåer som uppnås.
Selghed menar på att det är förståeligt att lärare tar med aspekter som handlar om elevens personlighet och beteende, då detta hänger ihop med elevens sociala utveckling.
10 Selghed, 2004, s. 85.
11 7 kap. § 5 grundskoleförordningen. 12 Lpo94, 1994, § 2.7.
”Kunskapsbegreppets omfång och avgränsning, målformuleringarna i kursplaner med till-hörande betygskriterier kan tolkas som om elevens intresse, engagemang, noggrannhet, ansvarstagande, ambition, självständighet och samarbetsförmåga också ska ingå i betygs-underlaget.”13
Detta beror på, enligt Selghed, att många lärare vid sin betygssättning fortfarande jäm-för olika elever jäm-för att få vägledning. Många lärare jäm-förlitar sig på sin egen kompetens och erfarenhet, och tycker sig ha utvecklat en känsla för vad man kan kräva av elever för ett visst betyg, på en bestämd utbildningsnivå.14
2.3 Skolverkets syn
År 2001 fick Skolverket i uppdrag att genomföra en studie om orsakerna till varför så många elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Bilden av orsakerna till att elever inte uppnår målen och erhåller fullständiga betyg visar sammanfattningsvis att problemområdet är komplext. Det innebär att många samverkande faktorer påverkar elevers möjligheter att nå målen.15
En av anledningarna, anser Skolverket, var brister i skolors sätt att tydliggöra krav och förväntningar.16 Skolverket menar på att merparten av eleverna har problem med att förstå målens och kriteriernas betydelse. Problemet gäller även lärarna då det ovana språket gör det svårt för dem att förklara betygkriteriernas innebörd för eleverna.17
Skolverket beskriver i sin skrift, Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betyg-sättning, begreppet en rättvis och likvärdig betygssättning med följande ord:
”En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kurspla-nen och som motsvarar kriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för
13 Selghed, 2004, s. 85 14 Selghed, 2004, s. 160
15Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? Skolverket, 2001, s. 23. 16 Nationella kvalitetsgranskningar 2000: Betygssättningen, Skolverket, 2000, s. 30. 17 Skolverket, 2000, s. 19-20.
bedömningen är densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass.” 18
För att likvärdighet och rättvisa ska uppnås krävs samtal och samverkan. Enligt Skol-verket saknas dock meningsutbyten och samarbete vilket resulterar i uteblivna diskus-sioner om vilken kunskap som ska mätas och en avsaknad av ett samarbete runt betyg-sättningen. Skolverkets uppfattning är att den övervägande delen av dagens elever har en kritisk inställning till betygssättningen. Eleverna anser att betyget i de flesta fall be-ror på vilken lärare man har. Skolverket belyser även att avsaknaden av ämnesarbetslag, som är ett naturligt forum för diskussioner om krav, kriterier och likvärdig betygsätt-ning, är ett stort minus.19 Sammanfattningsvis skriver Skolverket i sin nationella kvalitetsgranskningsrapport att:
”Skolverket har vidare i dessa beslut uppmärksammat kommunerna på vikten av att eleven och dennes vårdnadshavare får god insikt i bedömningsgrunderna. Skolverket påpekar att en förutsättning för en likvärdig och rättvis betygssättning är att kommunen tar ansvar för att en kontinuerlig diskussion förs kring kunskapssyn och lärande. Öppenheten i betygssy-stemet kräver att läraren kan redovisa på vilka grunder betygssättning sker, och tydlighet krävs inte minst vad gäller betyget MVG.”20
I skriften, Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygsättning, som Skolverket gav ut 2004, redovisas hur man på skolor runt om i Sverige klarat av att sätta betyg en-ligt det målrelaterade betygssystemet som infördes 1994. I rapporten kan man läsa att det finns stora skillnader mellan olika lärares synsätt, både inom ämnen och mellan äm-nen och skolor.21 En brist som uppmärksammas är att en del lärare tenderar att lägga vikt vid elevens personliga egenskaper snarare än elevens prestationer och faktiska kun-skaper.
Undersökningen visar även på att betygssättningen inte har sådan kvalitet att alla elever garanteras en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning, trots likvärdiga kunskaper varierar betygen starkt mellan olika skolor och olika orter i landet. De brister som uppdagades i lärares förmåga att sätta rättvisa och likvärdiga betyg enligt det nya
18Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygsättning,Skolverket, 2004. 19 Skolverket, 2000, s. 23-24.
20 Skolverket, 2000, s. 38. 21 Skolverket, 2004, s. 4
systemet kan, enligt Skolverket, till stor del förklaras med det att många lärare och skolledare har svårt att tolka de nya nationella betygskriterierna.22 På följande sätt beskriver Skolverket en rättvis och likvärdig betygssättning:
”En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kurspla-nen och som motsvarar kriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass.”23
Även Selgheds undersökning bekräftar att många lärare har svårt att förstå det nya be-tygssystemet. Många uppfattar kursplanernas mål som alltför generella och luddigt for-mulerade, och menar att en tydligare nationell styrning är nödvändig för att betygen som sätts skall bli tillförlitliga och rättvisa.24
Skillnaderna mellan olika kommuner och enskilda skolor har blivit stor. Förekomsten av diskussioner inom skolorna och mellan skolor är alldeles för liten för att en likvärdig och rättvis betygsättning skall kunna nås.25 Det är genom diskussioner vi på bästa sätt inspirera och lära av varandra samt skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen.26
2.4 Teoretisk utgångspunkt
Trots att finns utförliga kursplaner och betygskriterier, vars syfte är att underlätta för den enskilda läraren vid betygsättning och bedömning, finns det fortfarande en risk att både rättvisan och likvärdigheten blir lidande.
Jag har i min undersökning utgått ifrån Selgheds teori, att dagens kriterierelaterade betygssystem, kallat det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, i kombination med en förändrad kunskapssyn, förefaller vara alltför komplicerad. Lärare tolkar de ganska vida och oprecisa betygskriterierna olika vilket leder till att bedömningen och 22 Skolverket, 2004, s. 7 23 Skolverket, 2004, s. 3 24 Selghed, 2004, s. 160 25 Skolverket, 2004, s. 25. 26 Skolverket, 2004, s. 19.
betygssättningen sker på olika grunder. Läraren är relativt fri i sin bedömning vilket kan innebära att eleverna upplever systemet som orättvist. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ställer nya och andra krav på lärare.
Risken att likvärdigheten mellan skolor i olika kommuner men även inom samma kommun och till och med mellan olika program på samma skola brister är överhäng-ande.
3 Metod
3.1 Ämnesval
Uppgiften att välja ett ämne till uppsatsen sökte jag inom ramen för mitt ämne sam-hällskunskap med koppling till högstadie- eller gymnasieskolan. Tankarna kring vilken typ av uppsats jag ville skriva och vad den skulle komma att handla om, fick jag under min tid ute på skolorna.
3.2 Val av metod
Jag har valt att använda mig av enkäter med eleverna i årskurs 9. Eftersom jag är bli-vande grundskolelärare och under lärarutbildningen haft mina praktikperioder på grund-skolan, så föll valet av åldersnivå naturligt. Att jag valde enkätundersökning, se bilaga ett, och bara ett fåtal intervjuer, var för att jag ville få med så många svar som möjligt. Jag funderade även på att genomföra intervjuer med elever, men såg en risk i att lärarna kanske skulle välja ut elever som skulle ”passa” bra för undersökningen. Jag är medve-ten om att intervjuer ger mer tillförlitliga svar. En enkät innebär att respondenterna får identiska frågor i en i förväg bestämd ordning. Majoriteten av svarsalternativen är givna vilket innebär att enkäten är strukturerad. Min enkät består av tio påstående som man kan instämma med helt, delvis eller inte alls samt två öppna och kravlösa frågor.27 Två frågor har flervalsalternativ, där man skall fylla i fyra kryss på varje fråga. Det finns möjlighet att kommentera alla sina svar.
Även med lärarna valde jag att använda enkäter samt komplettera med kortare inter-vjuer. Lärarenkäten, se bilaga två, och dess frågor är snarlik den enkät som eleverna fick, dock med färre frågor. Intervjupersonerna intervjuades en och en, för att undvika risken att de kan komma att påverkas av varandra i sina svar.28 Jag valde att vid intervjuerna använda mig av samma frågor som i enkäten.
3.3 Diskussion om val av metoder
Att jag valt att genomföra min empiriska undersökning bland eleverna i form av enkäter är för att jag vill få med så många elevers uppfattningar som möjligt. Fördelen med en-kätundersökningen är att svaren är lätta att jämföra och analysera. En annan av förde-larna med enkäter är att man kan göra ett bredare urval. Nackdeförde-larna med enkäter är att det är ett större bortfall29 och inte lika djupgående som intervjuer. För att minimera bort-fallet valde jag att personligen närvara samt vänta tills alla fyllt i enkäterna och lämnat in dem. Detta kan dock påverka resultatet negativt då eleverna kan uppfatta det som att jag kontrollerar dem.
Jag valde även att lägga till plats för kommentarer efter varje fråga för att få höra eventuella tankar och kommentarer bakom svaren. Detta för att minimera en av de största riskerna med enkäter, nämligen att personerna i undersökningen inte ges till-räckligt med utrymme för vidare förklaringar och att man lätt kan missa viktiga aspekter för studien.
Jag valde att genomföra min undersökningen bland lärarna i form av enkäter för att få så många lärares uppfattningar som möjligt. Jag valde även att komplettera med kor-tare intervjuer, då detta ger en möjlighet att ta del av lärarnas upplevelser och tankar. Jag valde att utgå ifrån enkätens frågor, intervjun var således strukturerad. ”Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem?”30
28 Martyn Denscombe, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, Lund 2000, s. 136
29 Ejlertsson, Göran. Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund, Studentlitteratur, 1996. s.
10-12
3.4 Undersökningsgrupper
Av praktiska skäl har det varit omöjligt för mig att göra denna undersökning så stor som jag velat. Ett större urval hade varit betydligt mer intressant ur ett forskarperspektiv. Jag har av tidsmässiga skäl varit tvungen att begränsa mig. Jag är fullt medveten om detta och den inverkan det har på undersökningens generaliserbarhet. Jag gör därför heller inga anspråk på att kunna uttala mig om vad elever och lärare i Sverige anser. Däremot anser jag att jag utifrån min undersökning kan dra en del slutsatser om attityder och tan-kar kring betygssättning och betygssystemet på denna skola.
Jag hade i förväg bestämt mina undersökningsgrupper, för vid genomförandet av en enkätundersökning är det viktigt att ha populationen och urvalsgruppen klart definierad, för att man i efterhand skall kunna göra generaliseringar utifrån resultatet.31 Trost menar på att man som undersökare skall sträva efter att ha så lite som möjligt att göra med människorna i de potentiella svarandes omgivning. Helst skall de inte heller ha någon relation till mig.32
Mina undersökningsgrupper bestod av 98 elever ur flera klasser i årskurs 9 samt ett lärarlag med 14 lärare. Av dessa lärare deltog 5 personer i kortare intervjuer. Man skall ha med i tankarna att eleverna som har medverkat i enkäten går sista terminen inför gymnasiet. Detta kan i viss mån ha påverka resultatet, främst på frågorna kring stress och om man anser att det borde ha funnits flera betygssteg.
I sammanställningen har jag använt mig av 96 elevenkäter, två enkäter gick inte att använda sig av i sammanställningen. Utöver elevenkäterna har jag använt mig av 14 lärarenkäter och 5 kortare intervjuer med lärare.
3.5 Genomförande
Jag genomförde undersökningen med eleverna under flera tillfällen. Innan jag delade ut enkäterna så förklarade jag vem jag var, enkätens syfte och dess upplägg. Eleverna gavs också tillfälle att ställa frågor innan de började svara. Detta för att i mesta möjliga mån
31 May, Tim. Samhällsvetenskaplig forskning. Lund, Studentlitteratur, 2001. s.118 32 Trost, 1994, s.47.
undvika missförstånd mellan mig och eleverna. Eleverna fick 20 minuter på sig att svara på enkäten.
Lärarenkäterna genomfördes under de längre rasterna. Inför enkäten förklarade jag kort vem jag var och enkätens syfte samt att denna skulle ligga till grund för mitt exa-mensarbete. Vid intervjuerna utgick jag ifrån lärarenkäten och bad dem att berätta om sina svar på frågorna. Intervjuerna genomfördes enskilt med var och en av lärarna.
3.6 Etisk reflektion
Vetenskapsrådet33 har formulerat fyra allmänna huvudkrav på forskningen för att skydda den enskilda individen. Det är informationskravet, konfidentialitetskravet, sam-tyckeskravet och nyttjandekravet. I denna undersökning har jag tagit stor hänsyn till dessa. De lärare och elever som medverkar har gjort det på frivillig basis. Alla medver-kanden och deras tankar samt kommentarer presenteras i undersökningen utan namn för att man inte skall kunna spåra vem som har sagt vad. Detta för att garantera de intervju-ade personernas anonymitet. Intervjuerna kommer inte att finnas tillgängliga för någon annan än uppsatsförfattaren. Enkätsvaren bifogas i form av en sammanställning, se bi-laga tre, samt lärarintervjuerna i form av citat i resultatdelen. All personlig information jag frivilligt eller ofrivilligt har tagit del av utöver intervjuer kommer att stanna hos mig och inte föras vidare. Jag känner väl till skolans tystnadsplikt.
3.7 Reliabilitet och validitet
Vid en vetenskaplig undersökning är det viktigt att ha kraven på validitet och reliabili-tet. Vad är det som skall undersökas och hur görs detta på bästa möjliga sätt?34 Med reliabilitet menas att resultatet av undersökningen är tillförlitligt såtillvida att alla in-formanter fått standardiserade frågor att besvara, och att frågorna formulerats på ett så
33 Vetenskapsrådet http://www.vr.se 2006-05-18
34 Patel, Runar – Davidsson: Bo: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera
enkelt sätt som möjligt. Detta för att i mesta möjliga mån undvika missförstånd mellan forskare och besvarare.
Jag valde att mäta elevernas inställning till betygssättning och betygssystemet genom att utforma en enkät, se bilaga ett. Vid användning av komplicerade satser och frågor ökar nämligen risken för missuppfattningar och att reliabiliteten och validiteten blir låg.35 Därför har jag valt att formulera mina frågor så konkret och lättförståeligt som möjligt.
Jag valde även att mäta lärarnas inställning till betygssättning och betygssystemet genom att utforma en enkät, se bilaga två, men även att komplettera med kortare inter-vjuer. Jag valde att endast skriva anteckningar för hand under intervjuerna. Anledningen till detta är att det bara var jag som utförde intervjuerna, de var relativt korta och jag anser det vara mer personligt. En bandspelare kan lätt göra respondenten stressad och spänd och när det endast handlade om fem intervjuer föredrog jag att få en mer samtals-liknande stämning.
Jag menar att min undersökning uppfyller reliabilitetskraven eftersom alla infor-manter bland eleverna samt lärarna fått samma enkät att besvara. Validiteten avser rele-vansen i de data som undersökningen resulterat i. Detta är naturligtvis svårt att avgöra. Jag anser dock att mitt arbete kan ge en fingervisning om mina informanters attityder i frågorna.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Elever Lärare
Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt
4 Resultat
Jag har valt att sammanföra resultatet från enkäterna med resultatet från intervjuerna och göra en samlad redovisning av mitt kompletta resultat. Jag utgår därför från varje enskild enkätfråga/utgångspunkt i intervjun för att ge dig som läsare ett tydligt intryck av vad jag kommit fram till.
Resultatet av påståendena: Jag tycker att jag fått tillräckligt med information från skolan om vad som krävs för G, VG och MVG? / Jag anser att jag ger tillräckligt med information för vad som krävs för G, VG och MVG?
Diagram 4.1 Fördelning i procent av elever och lärare på påståendet ”Jag tycker att
jag fått tillräckligt med information från skolan om vad som krävs för G, VG och MVG? / Jag anser att jag ger tillräckligt med information för vad som krävs för G, VG och MVG”
I diagrammet 4.1 kan man utläsa att 64 procent av eleverna instämmer helt eller delvis i att de fått tillräcklig information om betygsstegen. Flertalet av eleverna framhävde att betygskriterierna ofta var oklara, svåra att förstå eller att de inte alltid följdes.
Bland lärarna ansåg 93 procent att de helt eller delvis gav tillräckligt med informa-tion om betygskriterierna. Sätten som man tog upp betygskriterierna på varierade mel-lan lärarna. Vissa använde sig av overhead eller av det traditionella pappret.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% et t m åt t p å hu r m yc ke t m an k an : et t m åt t p å hu r vä l m an k an nå go t: et t m åt t p å fl it oc h no gg ra nn he t: et t m åt t p å el ev er s nä rv ar o/ fr ån va ro :
Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt
”Jag lämnar ut betygskriterierna på papper, mest för att vinna tid. Skall man gå igenom betygskriterierna går en hel lektion åt.”
Fyra av de intervjuade lärarna ansåg sig få dåligt stöd från de betygskriterier som Skol-verket har tagit fram. Dessa betygskriterier ansågs var för vida och något flummigt skrivna. En annan lärare tog upp vinsterna med att samarbeta för att tillsammans komma fram till hållbara betygskriterier. Hon såg detta som ett mycket bra stöd då hon endast varit lärare i nio månader och fortfarande kände sig något oerfaren.
Majoriteten av lärarna som svarat på enkäten upplever att betygskriterierna från Skolverket inte ger dem ett tillräckligt stöd. Många av lärarna i enkäten framförde också önskemålet om ett tydligare samarbete mellan skolor.
”Skolverkets betygskriterier tycker jag personligen inte ger mig tillräckligt stöd för att skriva om målen till lokala betygskriterier. /…/ Det måste vara enorm skillnad mellan sko-lor, för att inte tala om geografisk skillnad.”
”Skolverkets kriterier är skrivna alldeles för vida, något är ju fel när vi som lärare har svårt att förstå. Hur skall vi då få eleverna att förstå?
Resultatet av påståendena: Jag tycker att betyg är… / Jag anser att betyg är… Diagram 4.2 Fördelning i procent av elevernas svar på påståendet ”Jag tycker att betyg är....”
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% et t m åt t p å hu r m yc ke t m an k an : et t m åt t p å hu r vä l m an k an nå go t: et t m åt t p å fl it oc h no gg ra nn he t: et t m åt t p å el ev er s nä rv ar o/ fr ån va ro :
Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Diagram 4.3 Fördelning i procent av lärarnas svar på påståendet ”Jag anser att betyg är…”
Anmärkningsvärt för diagram 4.2 är att 77 procent respektive 91 procent av eleverna instämde eller instämde delvis i att betyg var ett mått på flit och noggrannhet respektive ett mått på elevers närvaro/frånvaro. Knappt 50 procent instämde helt i att betyg är ett mått på hur mycket man kan. Av lärarnas svar, se diagram 4.3, instämde alla helt eller delvis på att betyg var ett mått på hur mycket man kan respektive ett mått på hur väl man kan något. Lika överens var de om att betyg var ett mått på elevers när-varo/frånvaro. Ingen instämde dock helt i påståeendet. En lärare skrev följande i enkät-undersökningen.
”Betyg är inte ett mått på närvaro och frånvaro… men samtidigt så skulle jag ljuga om jag påstod att jag inte tog med det i slutändan. Kämpar man så skall det premieras.”
Under intervjutillfällena påpekade flera lärare att frånvaro från lektioner spelar in i be-dömningen även om de visste att enligt Skolverkets riktlinjer så får inte frånvaro spela in i bedömning och betygsättning. De försvarade sitt agerande genom att konsekven-serna av frånvaron ändå kan påverka betygsättningen. De flesta elever får problem om de är borta för mycket eftersom de missar mycket samt att de missar att visa upp sin kunskap genom olika muntliga moment. Alla intervjuade lärare menade på att bra pre-stationer under lektionstid kan höja ett betyg. Det lönar sig alltså att närvara vid en
lek-tion. Samtidigt efterlyste flera av dem som svarade på enkäten och som jag intervjuade en strängare syn på frånvaro. Här är utdrag av vad två lärare ansåg om närvaro:
”Närvaro ser jag alltid som ett plus. /…/ Aktivt muntligt är också plus. /…/ Jag sätter stor vikt vid muntligt framförande då jag anser att det avslöjar mycket om eleven och dennes kunskap.”
”Jag ser gärna en skärpning från Skolverkets sida gällande närvaro. Frånvaro ställer till mycket problem. Elever som väljer att sitta och röka istället för att närvara vid lektioner är ett STORT problem. De bryr sig inte, hur mycket man än försöket…”
Eleverna ansåg i undersökningen att det är bättre att kunna något väl än att kunna lite om mycket. Flest elever instämde helt eller delvis i att de ansåg att betyg var ett mått på hur väl man kunde något. Något förvånansvärt var att så många av de tillfrågade ele-verna ansåg att betyg även var flit och noggrannhet samt närvaro/frånvaro. En elev skrev på enkäten:
”Jag tycker närvaro borde var med i betyget. Många skolkar från saker som de tycker ör tråkigt eller mindre viktigt. Är man på lektionerna så tycker jag att det borde göra att man hade lättare att få bättre betyg. Samma sak för noggranhet, gör man saker bra och nog-grant så borde det vara bättre än om man gjorde det normalbra.”
Många elever kommenterade sina svar och gav förslag på vad som bör betygssättas. Här är några av elevkommentarerna:
- ”Kunskap, åsikt, egna tankar, närvaro, hur man kämpar för att uppnå bra betyg.” - ”Kvalitet på ens arbete, hur väl man jobbar på lektioner.”
- ”Hur man är på lektionerna, intresserad m.m. Prov bör också ingå.” - ”Hur duktig man är och hur flitig, noggrann och närvaro.”
- ”Det man kan och det man gör.” - ”Allt man gör när man är i skolan.”
- ”Hur bra man är i skolan och på läxorna. Lite uppförande också.” - ”Hela skoldagen”
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Elever Lärare
Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt
Resultatet av påståendet: Jag tycker att ordning och uppförande borde bli ett fristå-ende betyg?
Diagram 4.4 Fördelning i procent av elever och lärare på påståendet ”Jag tycker att ordning och uppförandet borde bli ett fristående betyg.”
Som går att utläsa ur diagrammet 4.4 så anser 67 procent av eleverna att ordning och uppförande borde bli ett fristående betyg vid betygsättningen. Räknar man med de ele-ver som svarat instämmer delvis så är det närmare 88 procent. Av lärarna instämmer 43 procent inte alls med att ordning och uppförandet borde bli ett fristående betyg. Två av de intervjuade lärarna ansåg att man borde införa ordning och uppförande som ett sepa-rat betyg medan tre var helt emot det. Här är fyra olika tankar om ordning och upp-förande som betyg.
”Jag är övertygad om att dagens elever skulle lära sig mer på lektionerna, förbättra sina betyg och dessutom bli lugnare om man återinför betyg i uppförande i skolan.”
”Det finns risk att man bara får ett betyg till som gör de svagare ännu svagare, de som inte uppför sig idag skulle få ett betyg till som de inte var godkända i.”
”Betyg i uppförande är ett sätt att uppmuntra barn och ungdomar till att växa som med-kännande människor, men det finns en fara i att det skulle leda till fler ögontjänare.” ”Det leder bara till att de som är duktiga i skolan och sköter sig får ett extra MVG i bety-get medan de som är sämre och stökigare får ytterliggare ett IG och med det kanske ett för-sämrat självförtroende.”
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Elever Lärare
Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt
Många elever skrev egna kommentarer och förslag på vad som skall räknas in i betyg-sättningen och på saker som de tycker borde räknas med vid betygbetyg-sättningen. Här är några tankar som eleverna skrev ner:
- ”LITE hur man beter sig.”
- ”Hur duktig man är och hur flitig, noggrann och närvaro.” - ”Det man kan och det man gör. Man skall uppföra sig bra.”
- ”Kunskap, engagemang, att man gör sitt bästa samt gott uppförande.” - ”Allt man gör i skolan, även det utanför själva klassrummet.”
Resultatet av påståendena: Jag tycker att det borde finnas fler betygssteg? Idag har vi fyra stycken, IG till MVG. / Jag anser att det borde finnas fler betygssteg? Idag har vi som bekant fyra stycken.
Diagram 4.5 Fördelning i procent av elever och lärare på påståendet ” Jag tycker att det borde finnas fler betygssteg? Idag har vi fyra stycken, IG till MVG. / Jag anser att det borde finnas fler betygssteg? Idag har vi som bekant fyra stycken.”
Som man ser i diagram 4.5 så skiljer det sig markant mellan elevers och lärares inställ-ning till fler betygssteg. Av eleverna är 89 procent helt eller delvis för fler betygssteg medan 78 procent av lärarna är emot fler betygssteg.
En lärare ansåg att namnen på betygsstegen är djupt beklagande, en elev som får en stämpel som icke godkänd kan få svårt med självförtroendet. Namnet Icke Godkänd menade han var mycket nedvärderande. Samma lärare ansåg att fler betygssteg skulle medför mer jobb för honom. Endast en av de tillfrågade lärarna ansåg att det borde fin-nas fler betygssteg. Detta för att det hade varit positivt för eleverna. Eleverna skulle
tro-ligtvis uppleva betygssystemet mer rättvist om det syntes att en elev hade ett starkt eller att svagt betyg, men läraren tror inte att det skulle underlätta den egna betygssättningen.. Tre av de fem tillfrågade lärarna som intervjuades ställde sig negativa till fler betygs-steg. Två lärare i undersökningen uttryckte en önskan om att helt ta bort betygen från grundskolan. En lärare menar på att det nya betygssystemet med godkändgräns har gjort att man snabbt fått upp ögonen för de svaga eleverna och därför snabbt kunnat sätta in åtgärder.
”Gränsen för godkänt har gjort att elever inte längre kan gå igenom hela skolan utan att upptäckas. Man får snabbt en varningsklocka och kan direkt sätta in åtgärder.”
Merparten av enkätsvaren från eleverna framhöll fler betygssteg. Närmare en fjärdedel av svaren antydde att fler betygssteg skulle minska stressen och konkurrensen. Här är några av förslagen och tankarna kring betygssystemet som elever kom med:
- ”Införa fler olika betyg (6-8 st) och ha en speciell betygskala (med olika mått för vad som krävs
för vissa betyg) som alla skolor måste använda till punkt och pricka.”
- ”Fler betygssteg, bedöma efter individen.”
- ”Lägga vikten på hur mycket man lärt, inte bara på prov.” - ”Låt plus och minus stå kvar.”
- ”Att det finns 8 betyg att välja mellan för då blir det lättare att sätta betyg.” - ”Man kanske kan inför så att man får sätta + och – i slutbetygen.”
- ”Slutprov och basera betygen på det. Betygsättning från 1-6.” - ”Införa fler betygsteg.”
- ”Fler betygssteg = mindre stress.”
5 Analys av resultat
I litteraturgenomgången blev det tydligt att undervisningen ska ta sin grund i elevernas villkor och bakgrunder. Grundtanken, enligt Skolverket, med betyg är att det skall indi-kera en elevs position på en kvalitativ kunskapsstege och, lika viktigt, ge besked om elevens kunskapsutveckling.
Selgheds teori, att dagens kriterierelaterade betygssystem, kallat det mål- och kun-skapsrelaterade betygssystemet, i kombination med en förändrad kunskapssyn, förefal-ler vara alltför komplicerad stämmer väl in på resultatet av undersökningen. Lärare tol-kar de ganska vida och oprecisa betygskriterierna olika vilket leder till att bedömningen och betygssättningen sker på olika grunder samt att eleverna upplever systemet som orättvist.
I enkätundersökningen framkom det att få elever, se diagram 4.5, ansåg att dagens betygssystem var bra. Knappt 13 % av de tillfrågade eleverna tyckte att dagens betygs-system innehöll tillräckligt många betygssteg. Följden av ytterliggare betygssteg skulle bli att läraren och eleverna ur bedömningssynpunkt skulle få fler gränser att diskutera och fler kunskapskvaliteter att särskilja.36 Fler betygssteg skulle innebära mer tid till diskussioner och samtal med läraren, något som få elever troligtvis tänkte på. Lärarna däremot troligtvis medvetna om detta när de fyllde i enkäten. Tre av de fem tillfrågade lärarna som intervjuades ställde sig negativa till fler betygssteg och två lärare ansåg att fler betygssteg skulle leda till mer arbete. Dock såg den ena av lärarna fördelarna med fler betygssteg för eleverna. En av lärarna i enkätundersökningen såg fördelar med att helt ta bort betygssättningen på grundskolan. Historiskt så är dagens betygssystem det som innehåller minst antal betygssteg. Viktigt är att man inte tar blicken från kunskapen och fokuserar på betyget istället.
Många av eleverna påpekade i enkäten att betygsstegen var så ojämna. Många, både lärare och elever, menar på att Godkänd är ett allt för brett betygssteg. Att skillnaden i kunskap mellan de elever som precis kom upp till Godkändnivån och de som nästan når
Väl godkänd är för stor. Ur enkätundersökningen kan man utläsa att elever och lärare idag verkar ha skapat ett inofficiellt system genom att sätter ut plus och minus framför betyget Godkänd. Dessa tecken känns meningslösa menar många elever eftersom de inte syns i slutbetyget. Min erfarenhet är ändå att elever gärna vill ha reda på om de ligger på plus- eller minussidan. Ur Skolverkets bok, Bedömning och betygsättning, går följande att läsa.
”Som det nu är används ofta ett eller flera plus- och minustecken för att utvidga betygs-skalan vid till exempel prov. Det finns ingenting i skolans föreskrifter som säger att det skall finnas betyg på enskilda prov och ännu mindre att betygsskalan skall utökas med andra beteckningar. Å andra sidan finns det inte heller något förbud mot att på detta sätt använda plus- och minustecken i det löpande arbetet. Det kan dock inte sägas vara i enlig-het med andemeningen i betygssystemet.”37
Litteraturgenomgången slog fast att det viktigaste för att betygssystemet ska fungera är att lärarna upplyser eleverna om kunskapskraven för de olika betygen. Enkätundersök-ningen visar på, se diagram 4.1, att 64 procent av eleverna instämde helt eller delvis i att de fått tillräckligt med information från skolan om vad som krävs för G, VG och MVG. Att så många som 20 procent svarade delvis, beror sannolikt till stor del på att de tillfrå-gade var nöjda med informationen i vissa ämnen medan de var missnöjda i andra äm-nen. En lärare som medverkade i intervjun påpekade att ordet Godkänd är farligt att använda, det kan lätt misstolkas. Det snarare syftar på elevens personliga förmågor, än på hans eller hennes kunskaper. Ett betygssystem med godkändgränser ställer därför höga krav på skolan och dess lärare.
En förklaring till att så många elever säger att de inte fått tillräckligt med information kan bero på att många lärare har svårt att förstå det nya betygssystemet på grund av att de upplever kursplanernas mål som alltför generella och luddigt formulerade. Alla de intervjuade lärarna ansåg att stödet de får av betygskriterierna inte är tillräckligt, då dessa uppfattas som otydliga och delvis svårtolkade. Problemet ligger i att kunna tolka de riktlinjer i form av mål och kriterier som finns. Riktlinjerna är skrivna på en ganska generell nivå och utan koppling till direkt specifika kunskaper vilket gör de svårtolkade. Skolverkets egna kvalitetsgranskningar visar även på att riktlinjerna är svårtolkade och
att avsaknaden av meningsutbyten, samarbete och diskussioner om vilken kunskap som ska mätas leder till att likvärdigheten inte kan garanteras.38
En lärare påpekade att det kan bli skillnader mellan olika skolor i och med att varje skola skriver sina egna lokala betygskriterier.
”Skolverkets betygskriterier tycker jag personligen inte ger mig tillräckligt stöd för att skriva om målen till lokala betygskriterier. /…/ Det måste vara enorm skillnad mellan sko-lor, för att inte tala om geografisk skillnad.”
De undersökningar som Skolverket har genomfört samt min undersökning har visat på att det finns stora skillnader mellan olika lärares synsätt, både inom ämnen och mellan ämnen och skolor.
Bengt Selgheds teori stöder Skolverkets uppgifter om att många lärare inte enbart grundar sin betygsättning på elevers faktiska kunskaper och prestationer, utan även vä-ger in faktorer som har att göra med elevens personliga egenskaper. Av undersökningen kan man se att lärarna väger in aspekter utifrån vad de anser vara sunt, rättvist, och praktiskt hanterbart men även elevernas beteende och personlighet. Vidare menar lä-rarna att de lokala kriterierna bidrar till att skapa stora skillnader i bedömning och be-tygssättning mellan ämnen och skolor. I dagens situation kan man uppnå en likvärdig och rättvis betygsättning inom den egna skolenheten, men att det är omöjligt på en na-tionell nivå. Selgheds, Skolverkets samt denna undersökning visar på att en tydligare nationell styrning är nödvändig för att nå en likvärdig och rättvis skola.
En lärare påpekade att skillnaden mellan det nya och det gamla betygssystemet är att i det nya systemet så har fokus delvis flyttats från läraren till elevens lärande.
”Vår roll är inte längre att vara den självklare kunskapsbäraren, utan mer en handledare som ska hjälpa eleverna att utveckla den kunskap de själva innehar.”
Skolan handlar inte längre bara om kunskap som fakta, förståelse, färdighet och för-trogenhet utan skolan skall också ge en grund för elevens livslånga lärande. Detta ställer hela tiden nya krav på mångsidighet och allmänbildning därför måste skolan ständigt utvecklas och förnyas.
Litteraturgenomgången har också fastslagit att flit och noggrannhet samt närvaro ej skall vara betygsgrundande. Förvånansvärt, enligt diagram 4.2, är att 77 procent respek-tive 91 procent av eleverna instämde eller instämde delvis i att betyg var ett mått på flit och noggrannhet respektive ett mått på elevers närvaro/frånvaro. Nästan 65 procent av eleverna i undersökningen instämmer helt i att de tror att de blir betygsatta på flit och noggrannhet samt närvaro/frånvaro. Detta trots att det står i läroplanen att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete med mera inte i sig skall vara grund för betygssätt-ningen, såvida de inte är en förutsättning för att målen skall kunna nås. Bedömningen av en elevs kunskaper skall ske med utgångspunkt i kursplanernas mål och betygen skall relateras till kursplanernas krav och de kunskapsnivåer som uppnås. Möjligheten att kommentera sitt svar har utnyttjats av många elever, framförallt tycker de att betyget skall sättas på allt under skoltiden. En elev summerar på följande sätt.
”Betyg skall sättas på allt man gör i skolan, även det utanför själva klassrummet.”
44 procent av lärarna höll delvis med, se diagram 4.3, vilket är mer förvånansvärt, då alla lärare skall vara väl medvetna om att bedömning och betygssättning alltid och en-dast skall ske med målen som utgångspunkt. Vidare i Lpo9439 kan man läsa att läraren skall utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen.
Skolverkets uppgifter visar på att många lärare inte enbart grundar sin betygsättning på elevers faktiska kunskaper och prestationer, utan även väger in faktorer som har att göra med elevens personliga egenskaper. Tre av de intervjuade lärarna kände väl till bestämmelserna att vid betygssättningen får inte närvaro, flit och ambition vägas in. Detta kan belysas av följande citat, ett av de intervjuade lärarnas svar.
”De elever som har hög närvaro har klart större möjligheter att skaffa sig goda kunskaper i kursen och därmed högre betyg. Så visst kan faktorer som närvaro, flit och ambition indi-rekt påverka elevens förutsättningar att nå målen.”
Ur enkätundersökningen kan man utläsa att knappt 50 procent av eleverna instämde helt i att betyg är ett mått på hur mycket man kan. Bland lärarnas svar, se diagram 4.3, in-stämde alla helt eller delvis på att betyg var ett mått på hur mycket man kan respektive
ett mått på hur väl man kan något. Lika överens var de om att betyg inte var ett mått på elevers närvaro/frånvaro. Ingen instämde helt i påståendet.
Påstående gällande, se diagram 4.4, huruvida ordning och uppförandet borde bli ett fristående betyg instämde 88 procent av eleverna helt eller delvis. Det skulle kräva lik-värdighet över hela landet. Alla skolor skulle vara tvungna att ha samma ordningsregler och exakta mål som talar om vad ordning och reda är. Ordningsreglerna blir bäst om alla på skolan arbetar fram dem tillsammans för då tar alla ansvar.
Som tidigare konstaterats så skall betyg sättas utifrån kursplanerna och betygskriteri-erna och avse de kunskaper elevbetygskriteri-erna har i kursen. Flit och närvaro skall således inte vara underlag vid betygssättningen. Av lärarnas svar kan man utläsa att de inte anser att betyg på ordning och uppförande är rätt sätt att lösa problemet. Flertalet av lärarna i intervjun menade dock att något måste göras. I teorin kan en elev vara frånvarande från nästan alla lektioner och ändå klara målen. Om de gör alla uppgifter och klarar alla prov måste de godkännas.
Betygsättning i ordning och uppförande i skolan kan stötta många föräldrar i deras roll som barnets uppfostrare.
6 Diskussion och sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vad elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Men även huruvida de anser att dagens betygssystem är väl funge-rande. Resultatet i arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006.
Den negativa bild som Skolverket och andra underökningar målar upp angående de stora skillnader som finns för en rättvis och likvärdig bedömning styrks av denna under-sökning. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande. Det saknas enligt lärarna i undersökningen kunskaper om betygskriterierna samt hur de ska tillämpas. Lärare har inte erbjudits tillräckliga möjlig-heter att skapa sig en förståelse av de antaganden och de principerna mål- och kunskaps-relaterade betygssystemet vilar på och de intentioner som statsmakten avser med be-tygssystemet.
Vad man som lärare skall väga in och vad lärare uppger att de väger in skiljer sig åt markant i undersökningen. Noggrannhet och flit samt ordning och uppförande tas med i bedömningen enligt lärarna, fast det tydligt och klart står i riksdagens beslut från 1994 att en elevs kunskaper endast skall betygssättas med utgångspunkt i kursplanernas mål. Samtidigt visar undersökningen på att en majoritet av eleverna vill att ordning och upp-förande skall bli ett fristående betyg.
Kunskapsmålen måste tydliggöras så att eleverna är införstådda med kraven. I under-sökningen finns det ett missnöje bland eleverna när det gäller dagens betygssystem och en enorm okunskap om vad som ingår i betygssättningen.
En fråga som man hade kunnat ha med i enkätundersökningen hade varit om ele-verna ansåg att det hade räckt med en betygsskala som bara innehöll Icke godkänd och Godkänd. Betyget Godkänd anser eleverna är för brett. Enkäterna som eleverna svarade på visade att de ville ha fler betygsteg.
När det gäller elevers kunskap om vad deras betyg grundar sig på så finns det en hel del luckor. När det gällde vad de tyckte skulle betygsättas så var det förvånande att ele-verna tyckte att flit och noggrannhet samt närvaro/frånvaro skulle spela en så stor roll i deras betyg. Ordning och uppförand ansåg många skulle finnas med som ett betyg.
Jag kan konstatera att förutsättningarna för en likvärdig bedömning och betygssätt-ning inte är optimala. Skillnaderna mellan olika kommuner och enskilda skolor har också blivit stor. Enligt Skolverket förekommer diskussioner mellan skolor i alldeles för liten utsträckning, vilket hindrar att en likvärdig och rättvis betygsättning i landet kan nås.40 Bengt Selghed menar på att det beror på de lokala kriterierna, dessa bidrar till att skapa stora skillnader i bedömning och betygssättning. Krav på jämförbara, rättvisa och likvärdiga betyg kan inte uppfyllas med dagens betygssystem, menar Selghed. 41
Många undersökningar som rör bedömning, betygssättning och betygskriterier har redan genomförts. Många av dessa har legat på en högre nivå än min, och haft större resurser till sitt förfogande. För min del har detta arbete gett mig väldigt mycket som jag kommer att ha nytta av i min framtida lärarroll.
Min slutsats av undersökningen är att lärarna gör allt som står i deras makt för att klara av att sätta betyg. Problemet med dagens betygssystem är att styrningen är för dålig samt att det saknas mätmetoder för att bedöma kvalitativa kunskapsskillnader. Detta gör att de lokala betygskriterierna kan skilja sig markant mellan olika skolor på samma ort.
Personligen har undersökningen varit väldigt givande i min framtida yrkesroll som lärare. Jag kommer att ta med mig uppsatsens resultat ut i arbetslivet.
40 Skolverket, 2004, s. 25. 41 Selghed, 2004, s. 64.
7 Referensförteckning
Allard, Birgita, Måhl, Per, Sundblad, Bo, 1994. Betyg och elevens rätt till kunskap. Stockholm: Liber Utbildning.
Andersson, H, 1999. Varför betyg – Historiskt och aktuellt om betyg. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Leif et al, 2004. Betyg – Grundskola, gymnasieskola, komvux, Stockholm: Norstedts Juridik AB
DePoy, Elizabeth – Gitlin, Laura N, 2001. Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry, 2002. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. Ejlertsson, Göran, 1996. Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Maltén, A, 1981. Vad är kunskap? Malmö: Liber.
May, Tim, 2001. Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Måhl, Per, 1991. Betyg – men på vad? Stockholm: HLS Förlag.
Nilsson, Mats. Bakom betygen, debatt och fakta om skolans bedömning. Malmö: Rabén och Sjögren, 1977.
Linde, Göran, 2003. Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet. http://www.lararforbundet.se 2006-05-18
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) http://www.skolverket.se/sb/d/468 2006-05-18
Patel, Runar, Davidsson, Bo, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Selghed, Bengt, 2004, Ännu icke godkänt – lärares sätt att erfara betygssystemet och
dess tillämpning i yrkesutövningen, Doktorsavhandling i pedagogik, Malmö högskola
Skolverket, Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Stockholm: Liber Distribution Skolverket, Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygsättning. 2004
Skolverket, Likvärdig bedömning och betygsättning. 2004 http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/218 2006-05-18 Skolverket , Bedömning och betygssättning. 2001
http://www.skolverket.se/publikationer?id=844 2006-05-18 Skolverket, Statens skolverks författningssamling 2001
http://www.skolverket.se/skolfs?id=985 2006-05-18
Statsvetenskapliga institutionen, 2005. Konsten att skriva och tala. Lund: Lunds Universitet.
http://www.svet.lu.se/Mikromanualer_och_Gula/Gula/Skriva_och_tala_svensk/kons tenattskrivaotala.pdf 2006-05-18
Trost, Jan, 1994/2001. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Werner, Jan, 1996. Betyg grundskola gymnasieskola komvux. Stockholm: Norstedts juridik.
8 Bilagor
1. Elevenkät 2. Lärarenkät
Bilaga 1
Enkät om betygssystemet
Markera genom att ringa in alt. kryssa i det som överensstämmer bäst samt skriv ner dina tankar. Räcker inte raderna på pappret, använd löspapper.
Tack för hjälpen! // Jonas Man Kvinna
1. Jag tror att jag skulle prestera och lyckas bättre i skolan om man tog bort alla betyg? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
h
2. Jag känner tryck eller påverkan hemifrån när det gäller min prestation i skolan? Kom-mentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
h
3. Jag får någon form av belöning om jag lyckas bra i skolan? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
h h
4. Jag känner av någon form av betygsstress? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
h
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
h
5. Jag är nöjd med mina nuvarande betyg? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
6. Jag tycker att det borde finnas fler betygssteg? Idag har vi fyra stycken, IG till MVG. Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 7. Jag tycker att jag fått tillräckligt med information från skolan om vad som krävs för G, VG och MVG? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
8. Jag tycker att betyg är…
ett mått på hur mycket man kan: ett mått på hur väl man kan något: ett mått på flit och noggrannhet: ett mått på elevers närvaro/frånvaro:
Instämmer helt □ □ □ □ Instämmer delvis □ □ □ □
Instämmer inte alls
□ □ □ □ annat: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ h
9. Jag tror att lärarna anser att betyg är…
ett mått på hur mycket man kan: ett mått på hur väl man kan något: ett mått på flit och noggrannhet: ett mått på elevers närvaro/frånvaro:
□ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ annat: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ h
10. Jag tycker att ordning och uppförande borde bli ett fristående betyg? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
h
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
11. Vad tycker du skall räknas in i betyget?
h
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
h
12. Har du något förslag på hur man kan göra dagens betygssystem bättre?
h
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________
Bilaga 2
Enkät om betygssystemet
Markera genom att ringa in alt. kryssa i det som överensstämmer bäst samt skriv ner dina tankar. Kommentera gärna ditt val. Tack för hjälpen! Mvh Jonas
Man Kvinna
1. Jag anser att det borde finnas fler betygssteg? Idag har vi som bekant fyra stycken. Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
2. Jag anser att jag ger tillräckligt med information för vad som krävs för G, VG och MVG? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
3. Jag anser att betyg är…
ett mått på hur mycket man kan: ett mått på hur väl man kan något: ett mått på flit och noggrannhet: ett mått på elevers närvaro/frånvaro:
Instämmer helt □ □ □ □ Instämmer delvis □ □ □ □
Instämmer inte alls
□ □ □ □ annat: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
H
4. Jag tror att eleverna upplever betyg som…
ett mått på hur mycket man kan: ett mått på hur väl man kan något: ett mått på flit och noggrannhet: ett mått på elevers närvaro/frånvaro:
□ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ annat: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
5. Jag tycker att ordning och uppförande borde bli ett fristående betyg? Kommentera gärna ditt val?
h
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
h __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ h
6. Har du något förslag på hur man kan göra dagens betygssystem bättre?
h __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
7. Vilka är dina tankar kring dagens betygssystem?
h __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Elever Lärare
Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Bilaga 3
Diagram 4.1
Resultatet av påståendena: Jag tycker att jag fått tillräckligt med information från skolan om vad som krävs för G, VG och MVG? / Jag anser att jag ger tillräckligt med information för vad som krävs för G, VG och MVG?
Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls
Elever 40 21 35
