Ungdomars stress i skolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur språk medier

Examensarbete

Ungdomars stress i skolan

ur ett svenskämnesperspektiv

Young people and stress in school

- Teachers awareness and pre-emptive measurements, from a Swedish class perspective.

Ulrica Nilsson

Lärarexamen 180 poäng

Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2007-05-30

Examinator: Jan Nilsson Handledare: Kent Adelmann

Sammandrag

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras

erfarenheter.

Metoden jag använt för att ta reda på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer.

Resultatet visar på att lärare är relativt kunniga om vad stress är, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen på stress hos sina elever. Lärarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlätta för stressade elever, och många av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fått en del nya idéer om hur man just i svenskämnet kan förebygga stress.

Slutligen är det viktigt att identifiera stress på ett tidigt stadium så att man på så sätt kan sätta in stressförebyggande åtgärder och eliminera stressfaktorerna så vi inte utsätter eleverna för mer stress än nödvändigt.

Innehållsförteckning

1 Inledning sida 7

2 Syfte och frågeställningar sida 7

3 Litteratur sida 8

3.1 Den kroppsliga reaktionen sida 8

3.2 Stress och dagen samhälle sida 8

3.3 Många relationer sida 9

3.4 Skolan som stressfaktor sida 10

3.5 Att identifiera stress hos barn sida 11

3.6 Vad man kan göra åt det sida 12

3.7 Styrdokument sida 14

3.8 Pedagogik sida 15

4 Teoretiska begrepp sida 15

4.1 Definition sida 16

4.2 Stressorer sida 16

4.3 Positiv och negativ stress sida 16

5 Metod sida 17 5.1 Metodval sida 17 5.2 Urval sida 19 5.3 Undersökningsgrupp sida 19 5.4 Genomförande sida 20 5.5 Databearbetning sida 20 5.6 Tillförlitlighet sida 20

6 Resultat och tolkning sida 20

6.1 Vad vet lärare om stress och hur det påverkar elever? sida 21

6.1.1 Definition på stress sida 21

6.1.2 Huruvida eleverna upplevs som stressade sida 21

6.1.3 Symptom sida 22

6.1.4 Vad är det som stressar eleverna? sida 22

6.2 Vad gör lärarna konkret för att förebygga för stressade elever? sida 23

6.2.1 Prata med/lyssna på eleven sida 23

6.2.3 Varierad undervisning sida 24

6.2.4 Anpassa efter eleven sida 25

6.2.5 Lugna stunder/avslappning sida 25

6.2.6 Att ta det lugnt sida 26

6.3 Hur kan man i svenskämnet arbeta för att bearbeta och förebygga stress

samt underlätta för stressade elever? sida 26

6.3.1 Läsa sida 26

6.3.2 Skriva sida 26

6.3.3 Prata/diskutera/lyssna sida 26

6.3.4 Annat sida 27

7 Slutsats och diskussion sida 28

7.1 Vad vet lärarna om stress och hur det påverkar eleverna? sida 28 7.2 Vad gör lärarna för att förebygga elevers stress? sida 31 7.3 Hur kan man i svenskämnet arbeta för att underlätta för stressade elever,

samt bearbeta, och förebygga stress? sida 32

7.4 Avslutande reflektion sida 34

7.5 Svar på frågeställningarna sida 35

8 Fortsatt forskning sida 35

Litteraturlista sida 37

Ungdomars stress i skolan

- Lärares medvetenhet och förebyggande åtgärder, ur ett svenskämnesperspektiv

1 Inledning

Sedan mitten av 80-talet har antalet barn och ungdomar som drabbats av stress fördubblats och fortsätter att öka. Allt fler barn och unga söker psykiatrisk hjälp, och hjälp för

ångestsymptom och depression. Även användandet av antidepressiva läkemedel ökar för unga.(SOU 2006:77)

Under 2005 gjordes ett reportage på tv om en 5 årig flicka som var så stressad att hon sjukskrivits från förskolan. Man kan tycka att ett så litet barn inte borde vara utsatt för stress, utan leka fridfullt och blomma i sin utveckling, men så är tydligen inte fallet. Och om så små barn blir sjukskrivna för stress, hur har då de äldre barnen det med alla krav och förväntningar de måste möta?

I tider där resurser för skolvärdinnor, kuratorer, skolsköterskor och psykologer dras ner, säger Ellneby (1999), har lärare både förmånen och uppgiften att finnas till hands som en vuxen person utanför familjen, en person som kan anta både rollen som auktoritet och vuxenkompis. Idag är en klassföreståndare något av en allkonstnär som, förutom att vara lärare, även måste vara socialsekreterare, uppfostrare och psykolog. Jag anser, efter att ha läst flera böcker i ämnet, att man som lärare har möjlighet att minska sina elevers stressnivå genom en mängd olika små och stora grepp.

Min undersökning inriktar sig på hur lärare ser på barn och ungdomars stress. Jag vill veta hur medvetna lärare är om sina elevers stress och hur stress påverkar eleverna, och vad de gör för att underlätta för stressade elever. Små saker som lärare gör kan ha väldigt stor betydelse för hur eleverna påverkas både i positiv och negativ bemärkelse. Om jag kan hitta de

”hemliga recepten” som gör en klass lugn och harmonisk, har jag en god grund att stå på när jag själv kommer ut och får min första egna klass. Jag vill ta del av mina blivande kollegers erfarenhet, praktiska tips och idéer inför min egen profession.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress, vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever,

samt vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter.

De frågeställningar jag tänker ta upp är följande:

– Vad vet lärare om stress och hur det påverkar eleverna? – Vad gör lärarna för att förebygga elevers stress?

– Hur kan man i svenskämnet arbeta för att underlätta för stressade elever, samt bearbeta, och förebygga stress?

3 Litteratur

I litteraturavsnittet börjar jag med att ta upp vad stress är för något och hur det påverkar människan. Jag går sedan vidare till skolan och vilka stressfaktorer som finns i den miljön. Fortsättningsvis skriver jag om hur man identifierar stress och vad man kan göra åt det. Slutligen tas styrdokumenten upp, och sist kommer lite pedagogik.

3.1 Den kroppsliga reaktionen

Peter Währborg, verksamhetschef för stressmedicinska centret vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset i Göteborg samt hjärtläkare och utbildad i psykologi, skriver i sin bok

Stress och den nya ohälsan (2002) följande om den kroppsliga reaktionen på stress.

När hjärnan uppfattar en situation som hotfull ökar binjurarna sin produktion av

noradrenalin, adrenalin och kortisol. Noradrenalin får blodkärlen att dra ihop sig vilket ökar blodtrycket dramatiskt. Adrenalin påverkar hjärtat och höjer pulsen. Kortisol ökar

ämnesomsättningen och gör energin i musklerna lättillgänglig. Musklerna spänns och hjärtats och lungornas kapacitet ökar. Kroppsfunktioner som för stunden är oviktiga minskar och resurserna leds till muskler, hjärta och lungor. Kroppen förbereder sig för kamp eller flykt. För urtidsmänniskan, skriver Währborg (2002), var det dessa reaktioner livsnödvändiga då hoten ofta handlade om liv eller död. Efter att hotet neutraliserats återgår kroppens

stressnivåer till det normala. Biologiskt är vi fortfarande anpassade efter urtidsmänniskans kamp och flykt beteende, men i dagens samhälle är dessa oss inte till gagn. Det uppstår ständigt nya hot, eller stressorer, vilket gör att nivåerna av stresshormoner ständigt är höga, och detta trots att de gamla hoten sällan är lösta. Detta är i det långa loppet skadligt för både kroppen och psyket.

Ett samhälle i ständig förändring ställer nya krav på både förmåga och prestation. Problemet är att hjärnan inte förändrats. Som Währborg (2002) säger är vi biologiskt sett fortfarande jägare och fiskare som reagerar på hot med flykt eller kampbeteende. Hjärnan är inte utrustad att tåla den långvariga psykiska stress många människor är utsatta för idag. Ellneby,

författare, förskollärare samt tal- och specialpedagog, tar i sin bok Om barn och stress och

vad vi kan göra åt det (1999) upp det läkare och forskare kallar ”hjärnstress”, som ses som

den stora folksjukdomen inför 2000-talet. Mot hjärnstressen har vi ännu ingen vedertagen prevention säger Ellneby (1999), ändå är det enligt forskarna just av stress och känslomässigt relaterade sjukdomar nästa generation kommer att dö av. Eftersom vi troligen inte kan förändra hjärnan, måste vi istället försöka skapa ett samhälle där vi kan ta hand om och hantera den stress vi utsätts för. Vi har tidigare inte betraktat barn ur ett perspektiv som inbegriper stress, men man har nu kommit fram till att förändringsarbetet måste ske tidigt, gärna redan på mödra- och barnavårdscentralerna, eftersom man vet att goda förhållanden under den allra första spädbarnstiden gör det lättare att tåla stress senare i livet.

Som vuxen kan man i viss mån själv välja vad man kan och vill utsätta sig för skriver Ellneby (1999). Som barn har man inte samma möjlighet. Barnen måste anpassa sig till de vuxnas krav oavsett om de har kapaciteten till det eller ej. Vi vuxna planerar ofta som om alla barn har förmåga på samma nivå, men ett barn som måste anpassa sig till många situationer och har många höga krav på sig måste ofta ta till sin energireserv för att klara detta. Det är vi vuxna som har ansvaret för hur barnen mår, och vi måste därför försöka undanröja så många negativa stressfaktorer som möjligt. Därefter måste vi stötta dem i den stress de ändå utsätts för och för deras utvecklings skull lära dem att koppla av säger Ellneby (1999).

3.3 Många relationer

Ellneby (1999) skriver om hur barn påverkas av många relationen i skolan. Barn och

ungdomar idag träffar väldigt många vuxna och barn varje dag. När så många människor med olika åsikter och hemförhållanden samlas under ett tak uppstår problem och konflikter. Under en vanlig dag kan en elev träffa över 10 lärare och flera hundra barn, beroende på skolans storlek.

Ellneby (1999) tar upp att Ingrid Pramling, docent och forskare, har visat på att det i barngrupper är bättre med färre barn och färre vuxna än fler barn tillsammans med fler vuxna. Varje extra barn eller vuxen ökar antalet relationer som barnen ska samspela med. Det orkar inte alla barn, och i grupper med fler barn och vuxna, uppvisar barnen mer nedstämdhet och apati än i mindre grupper.

Relationer som krånglar och barns tankar om att inte vara önskade eller omtyckta bidrar ofta till att framkalla stress hos barn skriver Ellneby (1999). Detsamma gäller vantrivsel, mobbing och misslyckande i skolan. Där det finns mobbing finns även stressade barn. När barn upplever relationen till kompisarna som ett problem påverkas ofta hela deras tillvaro. Ungdomar av idag känner ofta av att det finns förväntningar på hur de ska vara. Ibland spelar de en roll som de egentligen inte vill ha. Det kan gälla saker som att ha rätt kläder, följa rätt mode, lyssna på rätt musik, ingå i de rätta gängen, utöva den rätta fritidsaktiviteten eller ha det rätta utseendet.

I SOU:s utredning om Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (2006) tar man upp olika vänskapsförhållandens betydelse för individen. Positiva vänskapsförbindelser visar på mindre stress, medan negativa vänskapsförbindelser kan leda till ökad psykisk ohälsa. Som negativa relationer beskrivs vänskapsförbindelser med personer med egna stora problem som då belastar istället för att främja psykisk hälsa.

Även Währborg (2002) tar upp detta. Han menar att störda relationer kan leda till stress medan goda relationer kan innebära ett skydd.

3.4 Skolan som stressfaktor

Barnets skolgång motsvarar de vuxnas arbete, säger Ellneby (1999), med den skillnaden att det sker på andra villkor. Som vuxen kan man vanligtvis välja vad vi vill arbeta med, men barn har inget val. Skolan är teoretiskt inriktad och bygger på prov och kontroll, vilket uppmuntrar till viss konkurrens. För den som inte orkar med studietakten, inte mår bra i skolan eller har andra problem kan det vara mycket frustrerande.

Det som eleverna själva upplever som mest stressande är prov och skrivningar skriver Ellneby (1999). Det finns en praxis om att man får ha max två prov i veckan, men genom att döpa om det till läxförhör eller andra liknande benämningar kan detta kringgås. Oavsett om det kallas prov, test, förhör, examination, skrivning, läxförhör eller kontroll sätter det stor press på eleverna. Det blir ett tillfälle då viss förutbestämd kunskap ska bevisas och

fokuseringen hamnar på resultatet av förhöret. Många gånger är det resultaten av dessa förhör som ligger till grund för betygssättning och bedömning längre fram.

Klassrummen, säger Ellneby (1999), är ofta utan utsmyckningar på de högre stadierna, och begränsar barnens utrymme och skolgården är vanligen lika tråkig. Skoldagen är fylld av händelser, det är snabba byten mellan ämnen och teman, där många barn inte hinner komma in i arbetet förrän det ska avbrytas. Skolans traditionella metoder stressar många barn genom att jäkta dem från ämne till ämne, från vuxenauktoritet till en annan.

En högstadieelev kan ha mer än tio olika lärareskriver Ellneby (1999). Kraven på prestation ökar med stigande ålder och likaså konkurrensen mellan eleverna. Stress i

puberteten kan visa sig i inlärningssvårigheter, aggressivt beteende, huvudvärk och magont, sömnproblem och missbruk av olika slag. Det är också vanligt att ungdomarna flyr för att komma ifrån stressen. De vanligaste sätten ungdomar flyr på är genom sömn, TV-tittande, överdrivet skolarbete, sjukdom, skolk och apati. Att förlora kontrollen över en situation tar sig ibland utryck i att man försöker kontrollera någonting annat. Självskadebeteende är där inte ovanligt såsom kontroll av mat i form av anorexi, eller att skära sig själv för att kontrollera en smärta.

3.5 Att identifiera stress hos barn

Att veta vad som är stress och urskilja symptomen för det kan vara svårt. Det kan även ta sig många utryck och vara svårt att identifiera. Följande beteenden kan vara symptom hos stressade barn säger Ellneby (1999). Vart och ett är dessa symptom inte alarmerande, men upptäcker man flera är det en indikation på att barnet kan vara stressat.

• Allmän retlighet

• Aggressivt eller håglöst beteende

• Impulsivitet

• Oförmåga till koncentration

• Rastlöshet

• Nedstämdhet eller förlorad livsglädje

• Trötthet • Nervösa ryckningar • Nervöst skrattande • Stamning • Tandgnissling • Sömnlöshet • Hyperaktivitet • Ideliga toalettbesök

• Dålig aptit eller ständigt tröstätande

• Benägenhet att råka ut för olyckshändelser (Ellneby 1999, s. 67)

Stress visar sig tydligt i människors beteende säger Währborg (2002). Olika grader av aggressivitet eller uppgivenhet är det som dominerar. Aggressivitet kan ta sig många olika uttryck hos människan. Det kan börja med irritation och fientlighet som sedan trappas upp. Aggression är den vanligaste psykologiska stressreaktionen hos människan.

I milda former av uppgivenhet är det initiativlöshet som dominerar säger Währborg (2002), medan det i allvarligare fall kan leda till apati och håglöshet tillsammans med trötthet och dåliga sömn- och matvanor.

Barn som slåss var som helst mot vem som helst säger Ellneby (1999), har ett stort behov av att utrycka att han eller hon inte mår bra. Att stjäla är ett annat uttryck för dold aggression. Verbal aggressivitet är också alarmerande. Barn som använder könsord och svär mycket gör det oftast för att chockera vuxna. De kan ge öknamn till sina kamrater som ett uttryck för en önskan att sänka deras värde.

Att vägra göra läxorna eller att vägra kommunicera kan också vara ett tecken på stress säger Ellneby (1999). Barn som tjurar eller gör saker de vet är förbjudna, tar snart till grövre artilleri för att väcka uppmärksamhet. Ett mildare sätt att väcka uppmärksamhet är att spela pajas i klassrummet.

Destruktivitet är ett högt rop på hjälp och en tydlig indikation på att någonting är fel skriver Miller, som arbetat med barn och unga i 20 år som lärare, rektor och kurator, i sin bok

Stressade barn (1985). Barn som förstör och vandaliserar i skolan eller på andra offentliga

platser, ger uttryck för stress och psykisk ohälsa. Upprepad vårdslöshet, att riva sönder sina kläder, tappa bort eller slå sönder saker, är också ett sätt att gå till angrepp mot en situation som barnet inte tycker är tillfredsställande.

Ett barn som är osäkert på vilka gränser som gäller i skolan eller hemmet kan känna sig stressat av att inte veta vilka förväntningar som finns och vad som är tillåtet att göra säger Ellneby (1999). Det är viktigt med tydliga gränser som hjälper barnet att utvecklas utan att hämma självständighetsutvecklingen.

3.6 Vad man kan göra åt det

Två saker är särskilt viktiga för människans välmående. Det ena är känslan av att inte stå ensam. Det andra är upplevelsen av att ha inflytande över sitt liv, att kunna påverka sitt liv.

Hur man reagerar på en händelse är ofta av större betydelse än händelsen i sig. Man brukar säga att man påverkas av hur man har det, men ännu mer av hur man tar det. (Solin & Solin 1994) s 69.

Så skriver Elisabeth Solin, beteendevetare med erfarenhet som lärare och skolledare, och Lars-Gunnar Solin, lärare som har arbetat med mental träning inom idrott och lärarutbildning, som en sammanfattning på stress. Enligt dem är det viktigt att man har någon att prata med och hur man bemöter stressorer. Istället för att jaga upp sig över det man inte kan ändra på, ska man tänka positivt och se vad man istället kan ändra på, för att göra sin tillvara mindre stressig.

Enligt Amerikansk forskning, säger Ellneby (1999), tycks det vara särskilt fem egenskaper som skyddar barn mot stress, trots många stressorer i tillvaron. Genom att på olika sätt stärka dessa egenskaper kan man höja stresståligheten hos barn. Dessa fem är:

1. Social förmåga.

2. Förmåga att göra intryck på ett positivt sätt. 3. Självförtroende.

4. Oberoende.

5. Hög prestationsförmåga

Det finns ett antal olika behandlingar för stress, ofta kräver de expertkunskap i form av terapeuter och läkare. Men vi vanliga människor kan också göra en hel del innan stressen leder till sjukdom. Både Währborg (2002), Ellneby (1999) och Solin & Solin (1994) tar upp att man först och främst måste identifiera stressorerna. När man vet vad som stressar kan man även minska utsattheten för detta. Ellneby (1999) tar upp fyra olika strategier för barn att bemästra stress på.

• Undanröja stressfaktorn

• Vägra att låta en situation bli en stressfaktor

• Ta itu med stressfaktorn direkt

• Finna ett sätt att koppla av och därmed dämpa den spänning som stressen skapar Ellneby (1999) s 85

Andra sätt att lätta på spänningar skriver både Solin & Solin (1994), Währborg (2002) och Ellneby (1999) är genom avslappning eller massage. Det kan lätt utföras i barngrupper eller i skolan. Även fysisk aktivitet lättar spänningar och ökar välbefinnandet.

3.7 Styrdokument

I styrdokumenten kan man hitta stöd för arbete mot stress. I Lpo 94, under ”Skolans värdegrund och uppdrag, förståelse och medmänsklighet” står det att ”Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten.” Vidare under samma punkt, men under rubriken ”Skolans uppdrag” står det att ”Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad

sammansättning av innehåll och arbetsformer.” Ännu lite längre fram, under ”God miljö för utveckling och lärande” står det att ”Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.”

Under ”Riktlinjer” hittar man följande

Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. /…/ Stimulera, handleda och ge särskilt stöd tillelever som har svårigheter. /…/ Hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

Då en av syftets frågeställningar i denna undersökning handlar om hur man kan arbeta stressförebyggande i svenskämnet är kursplaner för svenska av betydelse. Detta för att de stressförebyggande åtgärderna i svenskundervisningen måste ha stöd från kursplanerna för att kunna räknas till ämnet svenska.

Utbildningen i ämnet svenska syftar bland annat till att ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt uppleva och lära av skönlitteratur. Det syftar även till att stärka elevens identitet och förståelse för andra

människor. Språket och litteraturen betraktas som viktiga för utvecklingen av den personliga identiteten. Mål att sträva mot är t.ex. ”att eleverna utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa skönlitteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse”.

Genomgående för kursplaner i svenska är att utveckla sin språkliga förmåga i tal och skrift och kunna uttrycka tankar och känslor genom dessa medel. Läsning har en stor roll som kulturbärare och källa till lust och upplevelser. Att tillägna sig texter behöver inte alltid ske genom egen läsning, påpekar kursplanerna i svenska, utan kan även ske genom avlyssning.

De fastslår även att när eleverna använder sitt språk i meningsfulla samanhang kan de utveckla goda språkfärdigheter.

3.8 Pedagogik

Lars-Göran Malmgren (1996) talar i sin bok Svenskundervisning i grundskolan bland annat om formalisering och funktionalisering. Man kan kort beskriva formalisering som

färdighetsträning utan tydligt innehåll, eller ”formen på bekostnad av innehållet” som Malmgren själv skriver. Det innebär att man i ämnet svenska isolerar färdigheter som t.ex. ordkunskap eller grammatik istället för att låta innehållet styra. Dock har formaliseringen gamla anor som går ända bak till antikens retorikundervisning.

Funktionalisering är formaliseringens motsats. Funktionalisering bygger på innehåll och kommunikation, det som helt saknas i formalisering. Istället för att träna färdigheter för sig, som i formalisering, utgår man från ett innehåll och låter färdigheterna utvecklas efterhand. Genom funktionalisering kan skolarbetet bli intressant istället för stressande eftersom det ger mening och samanhang, och då kan man möjligen vända den negativa stressen till positiv stress. Ellneby (1999) beskriver negativ stress som när vi känner oss fångade i rutiner eller om tillvaron blir monoton. Genom funktionaliserad undervisning tar man tillvara på elevernas lust att lära och på så vis blir arbetet lustfyllt istället för rutinmässigt och monotont.

Henry Egidius (1999) tar i pedagogik för 2000-talet upp den nya sortens pedagogik som tagit form under 1900-talet. Den nya pedagogiken har ändrat fokus menar han, från

”inlärning” till ”lärande”. Man lägger vikt vid självstyrt lärande, uppgiftsbaserat lärande och delaktighet som tidigare var av ingen eller liten betydelse. Precis som funktionalisering utgår den nya pedagogiken som Egidius kallar den, från elevernas lust att lära. Då eleverna blir delaktiga i sitt eget arbete och får uppgifter med mening och sammanhang kan stressen minskas och eleverna arbetar för sin egen skull. När eleverna arbetar på detta sätt blir situationen inte hotfull och eleverna har en stressor mindre att tampas med.

4 Teoretiska begrepp

Här tar jag upp hur begreppet stress definieras och har definierats historiskt. Jag tar även upp och förklarar begrepp som stressorer och negativ samt positiv stress.

4.1 Definition

Begreppet stress beskrevs först på 30-talet av forskaren och professorn Hans Selye vilket senare modifierades och utvecklades av Harold G. Wolff och Stewart Wolf. (Dotevall & Dotevall 1988) Företeelsen stress har däremot funnits sedan människans födelse.

Seyles definition på stress är ”ett icke specificerat svar från kroppen sida på varje krav”. Wolff och Wolfs modifierade och utvecklade definition är ”Det dynamiska tillstånd i

organismen som svarar på kraven på anpassning. Eftersom livet självt förutsätter ständig anpassning befinner sig allt levande i ett tillstånd av varierande stress.”

Peter Währborg (2002) skriver om olika definitioner av stress. Han säger dels att stress inte kan definieras då den inte går att mäta statistiskt. Men Währborg säger även att det på senare tid gjorts moderna definitioner och distinktioner på stress. I huvudsak definierar han stress som ett samspel mellan olika stressorer och individen, och att det är individuellt hur individen påverkas. Vissa personer klarar, och mår till och med bra, av flera och större stressorer, medan andra mår dåligt av få och små stressorer. Detta har att göra med hur stresstålig en person är.

Ylva Ellneby (1999) skriver kort och koncist i sin bok att stress är en dynamisk process där individens förmåga ställs mot omgivningens krav.

I SOU:s utredning Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (2006) beskrivs stress som ”stimuli i individens livssituation som mobiliserar kroppsliga och mentala resurser.”

Även om Währborg (2002) delvis inte anser att det finns någon definition på stress, är det ändå till stor del hans definition jag kommer att följa då de är mer anpassad till nyare

forskning och mer vetenskapligt grundad. Jag kommer även att gå efter Ylva Ellnebys (1999) definition då den är kort, koncis och lättillgänglig. Så som jag tolkar dessa definitioner säger de egentligen samma sak men på olika sätt, dock vissa mer utförligt än andra.

4.2 Stressorer

Vi utsätts ständigt för påverkan säger Währborg (2002). Det kan vara små vardagliga intryck till stora omvälvande händelser. Dessa kallar vi stressorer. Stressorer är de faktorer som orsakar stress.

4.3 Positiv och negativ stress

Gerhard Dotevall, docent i medicin och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, och Stina Dotevall, leg. sjuksköterska, skriver i sin bok hälsa och stress, stress och sjukdom (1988) att förändring är nödvändig för allt liv och förändring kräver anpassning. Stress är

alltså en del av livet, om man ska gå efter Wolff och Wolfs definition av stress. Stress är nödvändigt, men innebär samtidigt en förslitning på kroppen. Det är när vi inte kan anpassa oss till förändringarna som stressen blir skadlig. Så kallad negativ stress.

Ylva Ellneby skriver i Om barn och stress och vad vi kan göra åt det (1999) att stress inte bara är en reaktion på något obehagligt. När det råder balans mellan de krav som ställs och vår förmåga att klara av dem kan stress upplevas som en positiv utmaning. Om vi har inflytande och kontroll över arbetssituationen upplever vi ofta höga arbetskrav som stimulerande och något som ökar arbetsglädjen. Detta kallas positiv stress. Negativ stress beskriver Ellneby som när det ställs för höga krav på oss eller om tillvaron känns monoton och vi upplever oss fångade i rutiner. Hon skriver även att positiv och negativ stress är en del av livet, men måste kompenseras med stunder och upplevelser utan stress. För att vi ska må bra behöver vi en balans mellan anspänning och avspänning.

5 Metod

Under den här rubriken kommer jag att ta upp metodval, och varför jag valt den metod jag gjort. Jag kommer vidare att gå igenom hur jag gjort mitt urval av informanter samt presentera undersökningsgruppen. Efter det tar jag upp hur genomförandet av studien gått till följt av hur jag bearbetat materialet jag fått in. Slutligen diskuterar jag tillförlitligheten i

undersökningsgruppen.

5.1 Metodval

När man ska göra en empirisk studie bör man först välja om man vill arbeta kvalitativt eller kvantitativt säger Jonas Aspelin, fil. doktor i sociologi, universitetslektor i pedagogik och docent i pedagogik. (Föreläsning 2007-01-25).

I en kvantitativ undersökning, fortsätter Aspelin (Föreläsning 2007-01-25), undersöker man mängden av ett visst fenomen. Hur många eller hur vanligt förekommande någonting är. Man baserar sin undersökning på siffror och resultatet är generaliserbart. Man har många informanter och resultatet är ytligt men mätbart. Exempel på metod för en kvantitativ studie är enkäter.

I en kvalitativ undersökning undersöker man ett fenomens karaktär säger Aspelin. (föreläsning 2007-01-25). Vad det innebär och vad som är speciellt med just det fenomenet. Man gör en mer inträngande och djupgående forskning som resulterar i en konkret förståelse. I en kvalitativ undersökning har man få informanter men resultatet är djupt och nyanserat. Exempel på metoder i kvalitativa studier är kvalitativa intervjuer eller observationer.

Enkäter kan användas som informationskälla i främst två olika syften, fortsätter Aspelin (Föreläsning 2007-01-25). Dels för att göra ett urval av informanter till intervjuer eller fler enkäter, och dels för att få svar på en kvantitativ undersökningsfråga. Enkätundersökningar har en tendens upplevas som opersonliga, då forskaren inte träffar informanterna personligen. Bortfallet blir därför ofta mycket stort. Formulerandet av frågor måste vara mycket tydligt, lätt att förstå och heltäckande för att få ett bra resultat.

”Observationer är studier av människor i syfte att se vilka situationer de naturligt möts i och hur de brukar uppföra sig i sådana situationer.” säger Pål Repstad, docent i

samhällsvetenskap och bitr. professor i religionssociologi, i sin bok Närhet och distans

(1999). Man är personligen på plats och antecknar skeendet genom olika tekniker beroende på vad man observerar och vilken teknik som känns bekväm. Fördelen med observationer är att man får direkt tillträde till det sociala samspelet och sociala processer som andra metoder bara kan ge andrahandskunskap om. Man kan även använda observation som komplement till någon annan metod för att förstärka den.

Jonas Aspelin (Föreläsning 2007-01-31) beskriver kvalitativa intervjuer som ett samtal. Graden av standardisering på frågorna är låg och kan istället anpassas till intervjupersonen eller situationen. Att arbeta med kvalitativa intervjuer kan vara en fördel då man får en personlig kontakt med den intervjuade. En annan fördel med intervju som metod är att man kan be informanten förtydliga eller fördjupa sina svar, och man kan som intervjuare ställa följdfrågor. Steinar Kvale (1997) beskriver den kvalitativa intervjun som:

/…/ en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord.”

Jag har valt att undersöka vilken kunskap lärare har om elevers stress och vad de gör, samt kan tänka sig att göra för att underlätta för stressade elever. Då jag inte är intresserad av hur vanlig förekommande det är med stressade elever eller hur många lärare som underlättar för eleverna, utan vill gå på djupet in och se vad varje lärare egentligen vet, faller kvantitativa dokumentationsmetoder bort.

Då detta är en studie om vad lärarna kan och vad de gör, men även vad de kan tänka sig att göra, har jag valt att inrikta mig på kvalitativa intervjuer. Detta har jag valt då informanterna själva bäst besvarar huvuddelen av frågeställningen, det vill säga vad de kan och vad de kan

tänka sig att göra. I samband med kvalitativa intervjuer kan informanterna även berätta om vad de konkret gör.

Vad jag skulle kunna observera är vad lärarna faktiskt gör på lektionerna, men då läraren inte alltid gör allt, eller ens något, de gör för att underlätta för stressade elever under en lektion, skulle det behövas många observationer. Jag skulle väldigt gärna vilja göra även den undersökningen, baserad på en längre tid i klassen, men det får bli en annan uppsats.

5.2 Urval

Genom att undersöka vilka skolor i kommunen som har den aktuella åldersgruppen och därefter välja de som var mest lättillgängliga för mig geografiskt sett, valde jag ut tre skolor. Urvalet av intervjupersoner har skett på så sätt att jag tagit kontakt med rektorer på de olika skolorna, som vidarebefordrat mitt ärende till lärarna. De lärare som varit intresserade har därefter tagit kontakt med mig, och vi har bokat tid för intervjuer. Jag har intervjuat 5 lärare. Eftersom endast lärare med intresse för studien har deltagit kan detta få vissa konsekvenser för studien. De fem lärarna presenteras i nästa punkt.

5.3 Undersökningsgrupp

Undersökningsgruppen består av 5 lärare som arbetar på tre olika skolor i en kommun i

nordvästra Skåne. Trost (1997) anser att det är mer värdefullt med ett mindre antal väl utförda intervjuer än ett större antal mindre väl utförda. Urvalet av informanter är baserat på

tillgänglighet. Samtliga informanter blev intervjuade på sina respektive arbetsplatser. Lärarna har olika arbetsplatser och ämnen som de undervisar i. Av intervjupersonerna är 3 kvinnor och två män. De har alla olika lång erfarenhet av skolan och är i varierande ålder.

Utbildning/år i yrket Skola Ålder/kön/uppgift

Anna Utbildad

speciallärare, har arbetat på skolan i 27 år. Gått kurs i

stresshantering.

Skola med 400 elever. Åk F-9. Invandrartät.

Kvinna, 60 år. Arbetar i särskild undervisningsgrupp, typ skoldaghem.

Berit Fil.mag. Svenska

Arbetat på skolan i 19 år. 37 år i yrket.

Skola med 400 elever. Åk F-9. Invandrartät. Kvinna, 61 år. Undervisar i svenska Conny Lärarutbildningen 1985. Adjunkt i engelska, tyska, historia 22 år i yrket. Mindre skola. Åk 6-9 Mycket invandrartät Man, 52 år Undervisar i tyska och engelska

Jens Lärarutbildningen Gs och Gy. Idrott och Matte, 3,5 år i yrket.

Stor skola med 900-1000 elever. Åk F-9 Inte så invandrartät. Man, 30 år Undervisar i idrott och matte Malin Lärarutbildningen, Svenska-franska 4-9, 4 år i yrket.

Stor skola med 900-1000 elever. Åk F-9 Inte så invandrartät. Kvinna, 39 år Undervisar i franska och svenska 5.4 Genomförande

För att få tag i informanter tog jag kontakt med rektorerna på tre skolor i den aktuelle kommunen. Rektorerna tog sedan kontakt med lärarna vilka sedan kontaktade mig för intervjubokning. När intervjuerna var bokade utformade jag en intervjuguide. (se bilaga) Jag genomförde intervjuerna på lärarnas respektive arbetsplats, i ett avskilt utrymme, såsom klassrum eller arbetsrum. Innan intervjun började informerade jag om forskningsetiska regler. Jag valde att inte berätta allt för mycket om vad intervjun gick ut på innan intervjun för att få mer varierande svar. Lärarna informerades redan vid bokningstillfället att intervjun skulle ta 1-1,5 timmar och att diktafon skulle användas.

5.5 Databearbetning

Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet, och svaren delades upp i relevanta kategorier. Kategorierna bestämdes utifrån frågeställningarna till syftet och de svar

intervjuerna gav. Resultatet presenterades sedan i dessa kategorier.

5.6 Tillförlitlighet

Undersökning grundar sig på 5 intervjuer med lärare för åk 6-9 i olika ämnen. Då lärarna själva anmält intresse för intervju kan detta påverka resultatet då man kan anta att de har ett intresse för ämnet. Om lärarna har ett intresse för stress kan undersökningen ge missvisande resultat i fråga om kunskap i ämnet i förhållande till lärare utan intresse för stress, då man kan anta att ett intresse för ämnet ger djupare kunskap.

6 Resultat och tolkning

Frågeställningarna som jag söker svar på i mitt examensarbete är följande

– Vad vet lärare om stress och hur det påverkar eleverna? – Vad gör lärarna konkret för att förebygga elevers stress?

– Hur kan man i svenskämnet arbeta för att underlätta för stressade elever, samt bearbeta, och förebygga stress?

Genom att intervjua 5 lärare på 3 olika skolor har jag fått en bild av hur medvetna lärare idag kan vara om sina elevers stress. Jag har även fått ta del av vad de gör för att underlätta för sina elever och hur viktigt de tycker det är med fortbildning i ämnet.

6.1 Vad vet lärare om stress och hur det påverkar elever?

För att underlätta läsningen och uppdelningen av materialet har jag delat in denna rubrik i 4 underrubriker.

6.1.1 Definition på stress.

Lärarnas olika sätt att definiera stress.

Alla fem lärarna definierar stress som när man inte har kontroll över en situation. Det kan upplevas som en oroskänsla i kroppen, någonting som man kan känna och på så vis identifiera som stress. Tre av lärarna nämner positiv och negativ stress och kan särskilja dessa två på ett konkret sätt. Conny nämner till ex. att ”Stress råkar vi ju ut för varje dag och stress behöver ju inte vara någonting negativt.” Berit säger ”Men det är när det blir sjukligt och förlamande som det blir hemskt. Även Jens nämner negativ och positiv stress. ”Är det bara en liten trigger kan det ju vara bra.” Conny och Malin nämner även att stresströsklen är olika för olika

personer.

6.1.2 Huruvida eleverna upplevs som stressade.

Fyra av de fem lärarna upplever eleverna som stressade. Det är bara Jens som inte gör det. Han säger ” Jag kan inte säga att de är direkt stressade. De tar det mer som det kommer. Jag upplever inte att de är stressade.” Men samtidigt nämner han två elever som inte får vara i skolan på heltid, på grund av psykisk sjukdom. Han vill dock inte tala så mycket om det på grund av sekretessen. Jag får intrycket av att det handlar om självskadebeteende på något sätt då han nämner att sjukdomen är både psykisk och fysisk. Han säger även att det inte är stress som ligger bakom utan prestationskrav. Anna, Berit och Conny är alla tre oroade över elevernas stress. Conny är lite uppgiven inför elevernas stress, vilket beror på att han själv är ganska stressad för tillfället. Han säger bland annat ”Stress, det kommer man nog inte ifrån.” Malin upplever att stressen kommer periodvis, inför prov och betyg framförallt.

6.1.3 Symptom

Alla lärarna nämner att eleverna blir stirriga, hoppiga, stimmiga och stökiga som symptom. Anna och Berit tar upp humörväxlingar. Anna säger bl.a. ”/…/ de växlar i humör hela tiden.” Conny nämner skolk som symptom och Berit tar upp aggressioner. ”De kan vara ogenerösa mot varandra och ibland kan de bli otrevliga har jag märkt.” Anna tar även upp huvudvärk som symptom på stress.

6.1.4 Vad är det som stressar eleverna?

Lärarna jag har intervjuat nämner en hel del faktorer som kan upplevas som stressande för eleverna. Det alla först och främst nämner är kraven, dels från skolan och lärarna, men även hemifrån och kraven de har på sig själva. Conny nämner även de sociala kraven elever har på varandra i det sammanhanget. ”Det kan vara föräldrars krav på eleven. /…/ Det kan vara skolans krav på eleven. Kompisars krav, gängen.”

Prov och betyg är något som hela tiden återkommer hos lärarna när vi talar om stress. Vissa lägger dock större vikt vid det än andra. Berit och Anna anser t.ex. att prov och betyg alltid har funnits, men att det inte är det som gör elever stressade idag. För de som inte har något annat att oroa sig för, som hemförhållanden och sociala regler, i deras fall är det säkert betyg och prov som stressar anser Berit. Anna menar att stressen kring prov och betyg är försumbar, det är annat som stressar idag. Jens framhåller främst betyg och prov som stressfaktor i skolan och det gör även Malin. Hon säger ” Ja på vår skola är det ju om man säger rent, provtillfällena är ju en stressfaktor. /…/ Det är ju, det är nog den största

stressfaktorn. Betygen.” Hon berättar även om förra terminen då eleverna ville ha prov. De arbetade med processkrivning och Malin ansåg att det var nog för betygsunderlaget just Men eftersom eleverna ville ha prov gav hon dem ett litet prov. Kanske för att det var vad de var vana vid säger hon när hon tänker på det.

Något som också kommer upp vid intervjuerna är schemaläggning och skolans

uppbyggnad med förflyttningar mellan salar och lärare. Tre av lärarna upplever att eleverna ofta har för lite tid på sig för toalettbesök och att förflytta sig till den ena salen från den andra och samtidigt hinna byta böcker i sitt skåp. Anna upplever det såhär: ”Du har hela den här uppdelningen med lektioner och du går från mattelektionen till bildlektionen. /…/ Du ska förflytta dig till många olika rum och olika lärare.” Conny och Malin kommenterar också schemaläggningen.

Alla lärarna tar upp det sociala samspelet som en stressfaktor. De upplever att eleverna delar in sig i grupper, och att det är gruppens normer och regler som gäller över andra regler.

Conny talar om det såhär: ”Idag är det ju mycket grupper. Det är inte så mycket individer idag utan man ska följa gruppens regler. /…/ Det är klart att det kan upplevas som stress att de måste vara på ett visst sätt även om dem inte vill det.” Utanförskap tas också upp, främst av Jens. Att inte ha någon att umgås med eller att bli utfryst av någon anledning tror han många är rädda för. Det krävs mycket självförtroende för att våga sticka ut. Han säger bl.a. ”Vissa kanske blir oroliga över att gå i korridoren och så, folk som tittar på dem. Att gå till skolan och veta att man kanske inte har någon att umgås med idag.”

Två av lärarna, Berit och Anna, har lite andra åsikter och lägger till några faktorer de tror är stressande för eleverna. Berit nämner främst invandrarbarnens stress.

Jag tror invandrarbarnen har en annan stress. Flickorna har ju det här med att leva i två världar ju. Det är oerhört frustrerande för dem. Pojkarna har ju den stressen, invandrarpojkarna, att här behandlas de jämlikt, hemma är de ju kungar.

Hon anser också att många barn idag är utan normer och regler. Föräldrar är inte föräldrar idag säger hon. De bara ger upp som föräldrar och låter barnen bestämma. Då vet barnen inte hur de ska uppföra sig och det är stressande för dem.

Anna tar upp ”den vidgade aktionsradien” som stressfaktor. Hon menar att barn kan ta sig ut på ett helt annat sätt idag genom tv:n och datorn. De är även ute och reser i hela världen. Allt det flödet, som hon säger, tror hon stressar människor och då framförallt barn. ”Det är hela samhället runt omkring oss som har blivit mycket hetsigare, intensivare.”

6.2 Vad gör lärarna konkret för att förebygga för stressade elever?

Denna rubrik är uppdelad i 6 underrubriker som går in på vad man generellt kan göra för att underlätta för stressade elever. Det är metoder som kan användas i alla ämnen, medan nästa rubrik går in på vad man kan göra specifikt i svenskämnet.

6.2.1 Prata med/lyssna på eleverna

Alla fem lärarna nämner att det är viktigt att prata med och lyssna på sina elever. Jens menar att saker som tynger en kan lätta om man pratar ut om det, och eftersom de inte har någon kurator nu har han fått ta de bitarna. Men han är orolig för att fråga för mycket då det kan röra sig om känsliga saker.

Malin försöker ta sig tid att prata med sina elever så fort hon träffar på dem ute

att man har en god relation med dem.

Conny säger att som klassföreståndare måste man ju ta tag i problemet om en elev inte mår bra. Att samtala med eleven är då det första han gör. Men om det är ett tyngre problem skickar han eleven till kuratorn. Han nämner även att när en elev inte mår bra så är det någon form av stress. Idealet, enligt honom, hade varit mindre elevgrupper med mer tid för varje elev.

”Vi kan ju avbryta lektionen så pratar vi om andra saker som är mycket väsentligare. Barnet kan inte ta till sig matte eller svenska om inte barnet mår bra just då.” säger Anna. De ägnar mycket tid till samtal i gruppen där Anna arbetar då det är en ”särskild

undervisningsgrupp”. Vi gör lite som vi vill här säger Anna, vi har ju inga direkta upplägg vi måste följa, utan här står eleven och elevens behov i fokus. När barnet har fått prata av sig, då kan de sätta sig ner och jobba igen, det märker de ofta säger Anna. Det är även viktigt att ge vart och ett av barnen den tiden det barnet behöver, även om andra pockar på

uppmärksamheten.

Berit skulle vilja lägga in lite mer etik och moral på lektionerna. Att prata och diskutera om väsentliga saker, om rätt och fel. Eftersom det är mycket kränkningar elever emellan på skolan diskuterar hon det mycket med dem, att få dem att tänka till. Hon tycker att ungdomar är så egocentrerade att de behöver påminnas om att det finns fler än de i världen. ”Hallå alla egon brukar jag säga ibland.” Hon tycker även det är viktigt att hon pratar med alla i klassen varje lektion, försöker se till så de blir sedda. ”Jag försöker berömma dem och så försöker jag se varje elev, ha sagt någonting till varje elev varje lektion.”

6.2.2 Att vara tydlig

Jens och Malin nämner tydlighet som en metod för att minska stressen hos eleverna. De är båda noga med att det inte ska gå att missförstå de uppgifter de ger eleverna, och för de som är stressade försöker Jens förtydliga ytterligare.

6.2.3 Varierad undervisning

Tre av lärarna nämner varierat arbetssätt som en metod för att undvika stress. Malin menar att det är jätteviktigt att eleverna får en varierad undervisning. Hon nämner ett temaarbete i massmedia de jobbat tidigare med. Eftersom eleverna tyckte det var så intressant drog hon ut på arbetet och lät dem fortsätta med det. Med varierad undervisning menar Malin att eleverna ska få både tala, skriva och lyssna. Hon tror inte heller på prov som examinationsform. ”Man kan mäta kunskap på så många andra sätt tycker jag.”

Anna nämner också just skriva, tala och lyssna som kriterier för ett varierat arbetssätt. Hon tror också på mer tematiska studier så eleverna får ett sammanhang i undervisningen och får en möjlighet att avsluta något de har påbörjat.

Berit framhåller att man borde ha fler examinationsformer, gärna muntliga.

6.2.4 Anpassa efter eleven

Alla fem lärarna anser att en uppgift anpassad för eleven minskar stress. Anna, som arbetar i en ”särskild undervisningsgrupp”, berättar att varje elev har ett eget schema i deras grupp. De arbetar självständigt och gärna i egna små utrymmen så de inte blir störda av andra elever. På så vis kan de arbeta en hel dag med ett ämne om dem vill. Det viktiga är elevens särskilda behov.

Malin brukar skjuta på inlämningsdatum för uppgifter, och dra ner på kraven om en elev inte skulle hinna eller orka med. De kan även få göra prov senare om det skulle behövas. Samtidigt är hon skeptisk till skolans profilering som enligt henne är individuellt arbete där man följer olika studieplaner.

Conny säger att det är viktigt att gå eleverna tillmötes och lugna dem, annars får man hitta en annan metod för just den eleven.

Jens skjuter på uppgifter och prov, precis som Malin, men menar också att de ska sänka ribban som han uttrycker det. Om eleverna drar ner på kraven på sig själva så sänker även han kraven tillfälligt.

Berit menar att man inte kan kräva samma av alla.

6.2.5 Lugna stunder/avslappning

Fyra av lärarna nämner lugna stunder och/eller avslappning som motpol till stress. I Annas grupp har de mycket lugna stunder med avslappning och högläsning. Det är viktigt eftersom det är mycket utåtagerande barn som kommer dit. De har även sociala stunder när de äter frukost tillsammans och pratar om olika saker.

Malin tror att lugna stunder med avslappning och meditation på schemat hade underlättat för stressade elever. Då skulle man även ha mer tid att prata med eleverna menar hon. Conny hänvisar till en kollega, Katarina som har mental träning på schemat, som har använt sig en del av musik och avslappning. ”Jo det är säkert jättenyttigt för oss alla.” säger han, men är inte själv intresserad av att ta upp det i sin klass.

Berit berättar att hon i början hade mycket avslappningsövningar med sexorna. Hon hade nästan glömt bort det och säger att hon ska ta upp det igen nu när vi har pratat om det.

6.2.6 Att ta det lugnt

Två av lärarna tycker att det är viktigt att dra ner på tempot i klassrummet. Både Malin och Berit, de båda svensklärarna, anser att det är viktigt att inte stressa igenom uppgifter i klassen. Man vill gärna göra mer än man har tid till säger Malin, men att hon har lärt sig att dra ner på tempot. Det är bättre att lägga ner mer tid på färre uppgifter än lite tid på många. Allting ska gå så fort för eleverna ändå säger Berit. Då är det viktigt att vi som lärare tänker på att dra ner på tempot.

6.3 Hur kan man i svenskämnet arbeta för att bearbeta och förebygga stress samt underlätta för stressade elever?

Den här rubriken går in relativt mycket på föregående rubrik, då många förebyggande åtgärder för stress kan ske i vilket ämne som helst. Här ska dock de åtgärder som direkt kan knytas till svenskämnet tas upp.

6.3.1 Läsa

Anna och Berit nämner läsning i olika former som stressförebyggande. I Annas grupp

försöker de ofta ha lugna stunder med läsning och avkoppling. Hon tycker att det är viktigt att ha en bra bok. ”Det är verkligen en kompis.” säger hon. Men det är viktigt att hitta en bok på rätt nivå för eleven och som intresserar dem. De arbetar mycket med det.

Berit nämner högläsning som ett bra knep. Då blir det knäpptyst och alla eleverna lyssnar. Det blir en skön och avslappnad stund tillsammans.

6.3.2 Skriva

Endast Berit nämner skrivning som en bearbetningsmetod. Hon berättar om skrivhäften som hon kallar hemliga dagböcker vilka eleverna i sexan och sjuan får skriva i varje lektion. Sen svarar Berit på det de skrivit, och på så vis för de en skriftlig dialog och Berit lär känna dem på ett djupare plan. Dessutom är det uppskattat av eleverna säger hon. I slutet av nian tar de fram skrivböckerna igen och kan på så vis se hur mycket de utvecklat sin skrivning.

6.3.3 Prata/diskutera/lyssna

Att prata, diskutera eller lyssna nämner tre av lärarna som viktigt. Anna, som vi nämnt tidigare, pratar mycket med sina elever. De kan avbryta en lektion för ett samtal eller en diskussion om det är något som barnet behöver prata om.

”Kungar i sitt eget universum” måste man få dem uppmärksamma på att se andra människor och deras känslor. Hon synliggör det med en liten anekdot:

Det hatar jag, detta ”på skoj”. Det gör mig galen. Jag vet jag hade en kille som var jättetjock och så sitter han och äter och så kommer en annan kille och så säger han tjockis. Och jag som är lärare tog tag i honom och så sätter han sig och säger, ja men det hör han ju så ofta. Så att man arbetar mycket med detta. Få dem att tänka till.

Det är mycket kränkningar, som i ovanstående citat t.ex., på skolan. Men främst är det könsord och kränkningar om sexuell läggning eller lössläppthet som dominerar. Detta är något som Berit arbetar mycket med säger hon. Att få dem att förstå vad en kränkning är och vad det gör med en människa. Hon arbetar även mycket med muntliga redovisningar. Små, korta anföranden i början som efterhand utökas. På så vis vill hon stärka elevernas

självförtroende och förmåga att tala inför folk.

Malin använder sig mycket av muntliga redovisningar och bearbetar mycket genom diskussioner istället för att låta dem redogöra för sina kunskaper i ett prov.

6.3.4 Annat

Berit nämner även att bristande kunskap om den kultur man lever i kan orsaka stress, och hur man skulle kunna avhjälpa det. Hon berättar om en klass hon hade för 4 år sedan med många invandrarbarn. De gick bl.a. igenom hur man uppför sig i ett svenskt hem, och hon visade med konkreta exempel hur man gör. De tackade henne efteråt och sa att de hade ingen aning om detta, ingen annan hade visat dem det. Berit menar att de har ju svårt att klara sig i samhället och ute på en arbetsplats om de inte har tillägnat sig de här koderna. Hon menar också att det är många invandrarbarn som inte får möjlighet att lära sig om just detta. Något annat jag anser bör tas upp i resultatet är att endast två lärare, Anna och Berit, är intresserade av fortbildning i ämnet stress. Anna vill veta mer om just barn och stress, eftersom hon gått en vuxenutbildning i ämnet. Berit vill ha mer vetenskaplig och handfast information om hur hon hjälper stressade barn. De andra lärarna prioriterar andra

7 Slutsats och diskussion

I detta avsnitt kommer jag att tolka resultatet av det empiriska materialet med hjälp av den teori jag presenterat i litteraturavsnittet. Rubriken är indelad i underrubriker baserade på frågeställningarna. Jag kommer i slutet av varje avsnitt dra slutsatser om huruvida jag fått svar på min frågeställning eller ej. Efter tolkningsavnittet kommer jag att göra en avslutande reflektion.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, samt vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter.

De frågeställningar jag tagit upp är följande:

– Vad vet lärare om stress och hur det påverkar eleverna? – Vad gör lärarna för att förebygga elevers stress?

– Hur kan man i svenskämnet arbeta för att underlätta för stressade elever, samt bearbeta, och förebygga stress?

7.1 Vad vet lärare om stress och hur det påverkar eleverna?

Enligt Währborg (2002) är stress ett samspel mellan individen och olika stressorer. Kroppen reagerar med stress när den utsätts för krav, utmattning hot eller belastning. Det är individuellt i vilken grad man reagerar på olika moment och det har även med att göra hur pass stresstålig en person är.

Det lärarna framförallt pekar på är att det är olika hur man reagerar och hur mycket stress man tål. Det är främst symptom, som oro och att förlora kontrollen över situationen som belyses framför hur kroppen reagerar och varför. Man kan då anta att den kroppsliga

processen antingen är ointressant, eller obekant för lärarna. Hur viktigt det är att känna till de medicinska orsakerna bakom stress när man arbetar som lärare kan diskuteras. Framförallt är

det att identifiera och definiera stress som är viktigt eftersom det är människor och deras situationer lärare handskas med. Den medicinska processen kan de inte påverka.

Flera av lärarna tar upp positiv och negativ stress och kan klart avgränsa och förklara dessa begrepp. De definierar stress som när man tappat kontrollen över en situation, vilket inte helt stämmer överens med definitionerna jag tar upp i litteraturavsnittet. Närmast är Währborgs (2002) definition vilken beskrivs som ett samspel mellan olika stressorer och individen. Att tappa kontrollen kan möjligen vara en följd av olika stressorers påverkan då kraven som ställs inte går att möta. Två av lärarna nämner att stresströsklen är olika för olika personer vilket även Währborg (2002) håller med om då han säger att det ’är individuellt hur personen påverkas. Definitionerna och förmågan att förklara positiv och negativ stress samt att stresströsklen är individuell tyder på en viss kunskap om stress hos lärarna.

Fyra av lärarna upplever eleverna som stressade, medan en av dem, Jens, inte gör det. Detta kan bero på att hans elever helt enkelt inte är stressade, men så misstänker jag inte är fallet, eftersom han bland annat nämner två elever som inte får vara i skolan på heltid, på grund av psykisk sjukdom. Jens vill dock inte tala så mycket om detta på grund av sekretessen. Jag får intrycket att det handlar om självskadebeteende på något sätt då han nämner att sjukdomen både är psykisk och fysisk. Han säger även att det inte är stress som ligger bakom utan prestationskrav. Men då Ellneby (1999) nämner de ökande

prestationskraven i skolan som en vanlig stressfaktor har jag svårt att inte se ett samband mellan prestationskrav och stress. Ellneby nämner även självskadebeteende som ätstörningar och att skära sig som reaktion på stress. Naturligtvis kan det ha mycket djupare rötter än så, men stress kan nog inte uteslutas helt.

De symptom lärarna ser hos stressade eleverna är främst impulsivt och rastlöst beteende samt oförmåga till koncentration. Men även allmän retlighet uppmärksammas av några. Några få har sett även skolk, huvudvärk och aggressivitet. De har alltså sett och identifierat en del symptom som kan ses som indikationer på stress, enligt Ellnebys (1999) lista. Men lärarna nämner endast en eller möjligen två stressorer per person, så en generellt bred kunskap om symptom på stress går inte att fastställa.

De stressorer lärarna främst har identifierat i skolan är krav, prov och betyg, schema och sociala bitar.

Kraven kommer, enligt lärarna, dels ifrån eleven själv, men även hemifrån och från skolan. Krav på korrekt beteende och utseende har också nämnts och kan på så vis även ligga under sociala bitar. Som Ellneby (1999) skriver ökar kraven under grundskolans senare år och konkurrensen eleverna emellan. De ska prestera mer än tidigare och ett misslyckat prov kan få

långtgående konsekvenser i betyget. Ellnebys definition av stress handlar till stora delar om just krav då hon menar att individens förmåga ställs mot omgivningens krav i en dynamisk process. Man kan då anta att lärarna är väl medvetna om betydelsen av krav för uppkomsten av stress.

Fyra lärare nämner prov och betyg som stressfaktor i skolan. Enligt Ellneby (1999) är det just prov och betyg som eleverna upplever som mest stressande i skolan. Prov och betyg är en stor del av skolan eftersom skolan måste ha ett sätt att mäta den kunskap eleverna

tillgodogjort sig. Att ständigt mätas och kontrolleras för att i slutändan bli betygsatt kan upplevas som mycket stressande för en del elever. För den som inte orkar med studietakten, säger Ellneby (1999), inte mår bra i skolan eller har andra problem kan det vara mycket frustrerande.

En del av lärarna ger även förslag på andra metoder att mäta elevernas kunskap på för att komma ifrån provstressen. Men många elever vill, säger de vidare, samtidigt ha prov eftersom det är vad de är vana vid. Malin hade till exempel processkrivning mm en hel termin, och då kom eleverna och frågade om de inte skulle ha prov snart. Detta är en stressor som lärarna tycks ha god kunskap om, även om inta alla ser det som en stressfaktor.

Tre av lärarna uppger schema som en stressfaktor. Ellneby (1999) nämner även detta. Eleverna stressas från lektion till lektion, från lärare till lärare. Sällan får de uppleva att någonting blir avslutat, utan det ska stressas vidare till nästa ämne, och nästa.

Två av lärarna nämner andra stressfaktorer. Dels kulturkrockar, som kan leda till stress, dels olika uppfostringsmetoder eller gränsdragningar, samt informationsflödet alla utsätts för idag. Det är intressanta bitar, men då de inte är primära stressfaktorer som nämns i litteraturen tänker jag inte kommentera dem vidare.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att kunskapen om vad stress är för något är ganska stor hos lärarna. De har inte lika stor kunskap om hur stress upplevs och vilka uttryck den ger. De kan skilja positiv och negativ stress åt. Lärarna kan identifiera olika typer av symptom hos eleverna och har själva observerat dem. Men de nämner bara ett eller två

symptom som litteraturen tar upp per person, av vilket jag drar slutsatsen av att det är svårt för dem att identifiera symptomen. Möjligen känner lärarna inte heller till de symptom som de bör uppmärksamma, vilket även går tillbaka till hur de upplever sina elever. Om de inte kan definiera symptomen på stress, hur kan de då säga att de är stressade, eller inte stressade? De tar upp alla de viktiga stressorerna som finns i skolan, och nämner ytterligare några till. Lärarna har en god allmänkunskap om stress, men hur det påverkar deras elever och hur de identifierar symptomen skulle de sannolikt behöva fortbildning i.

7.2 Vad gör lärarna för att förebygga elevers stress?

Alla fem lärarna nämner att det är viktigt att prata med och lyssna på sina elever. Detta får de även stöd av i styrdokumenten. I Lpo 94 står det att alla som arbetar i skolan ska: ”Hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.” Att tala med eleven och bygga upp en relation underlättar detta. Att tala med, och lyssna på eleverna är också ett sätt att få dem att känna sig sedda, vilket lärarna även nämner som viktigt. Solin & Solin (1994) tar upp vikten av att ha någon att prata med och Ellneby (1999) tar upp social förmåga som en egenskap som är viktig för att höja stresståligheten hos barn. Både SOU (2006) och Währborg (2002) tar upp värdet av goda relationer som

förebyggande för stress. Att prata med och lyssna på sina elever är grunden för en god relation lärare och elev emellan. Man kan anta att alla lärarna försöker bygga en god relation med sina elever, och arbetar på så vis stressförebyggande.

Att vara tydlig i sina instruktioner är det två lärare som nämner. Tydlighet minskar risken för missuppfattningar vilket underlättar arbetet för eleverna. Detta får inget tydligt belägg i litteraturen på annat sätt än genom en vid tolkning av definitionerna av stress. Ellneby (1999) menar att stress är att individens förmåga ställs mot omgivningens krav i en dynamisk

process, men om kraven är otydliga kan individen inte möta upp dem, och det kan i sig leda till stress. Genom att veta vilka krav som ställs, är det lättare att möta dem, och på så vis kan stress förebyggas. Tydlighet kan alltså bara delvis anses som stressförebyggande åtgärder då det inte påvisas ett klart sammanband mellan tydlighet och stressreducering.

Tre lärare nämner varierat arbetssätt som en metod för att minska stressen. En nämner även att det är ett sätt att stimulera eleverna. Detta finner inget stöd i litteraturen om man inte tolkar Egidius (1999) och Malmgren (1996) väldigt brett. Man skulle kunna lägga in varierat arbetssätt som ett resultat av att arbeta utifrån elevernas lust att lära i ”den nya pedagogiken” som Egidius (1999) nämner. Man skulle även kunna anta att ett varierat arbetssätt befrämjar lusten att lära om eleverna inte hinner tröttna på ett arbetssätt. På samma långsökta vis skulle man kunna tolka Malmgrens (1996) funktionaliserade arbetssätt om man utgår ifrån att lustfyllt lärande kräver ett varierat arbetssätt. Även Lpo 94 förespråkar ett varierat arbetssätt då man bland annat kan läsa ”Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och

arbetsformer.” Det är osäkert om ett varierat arbetssätt kan anses som en stressförebyggande åtgärd.

Fyra lärare nämner lugna stunder och/eller avslappning som motpol till stress. Både Ellneby (1999), Solin & Solin (1994) och Währborg (2002) är eniga om att efter stunder av

anspänning behövs stunder för avkoppling. En av Ellnebys fyra punkter för bemästrande av stress är att ”finna ett sätt att koppla av och därmed dämpa den spänning som stressen skapar”. Avslappning, massage och lugna stunder rekommenderas i så gott som alla skrifter om stress och åtgärder mot detta. Lugna stunder kan därmed anses som stressförebyggande åtgärder.

Två lärare tycker att det är viktigt att dra ner på tempot i klassrummet. ”Man vill gärna göra mer än man har tid till” säger Malin, ”men jag har lärt mig att dra ner på tempot.” Detta kan jag inte finna stöd för i litteraturen. Man kan visserligen med sunt förnuft tänka sig att ett allt för högt tempo i klassrummet är stressande både för lärare och elever. Men då jag inte finner stöd för detta i litteraturen kan ”dra ner på tempot i klassrummet” inte klassas som en stressförebyggande åtgärd.

Sammanfattningsvis tycks lärarna ha många goda strategier för hur de kan arbeta på ett stressförebyggande sätt. Jag finner även stöd för det mesta de tar upp i litteraturen. Detta tyder även på att de kan omsätta sin kunskap om stress i praktiken, och på så vis underlätta för sina stressade elever. Men då jag inte gjort några observationer kan jag inte avgöra om lärarna verkligen använde dessa metoder i klassrummet.

7.3 Hur kan man i svenskämnet arbeta för att underlätta för stressade elever, samt bearbeta, och förebygga stress?

Två av lärarna nämner läsning i olika former som stressförebyggande. De två formerna som nämns är högläsning och att läsa själv. Vad gäller egen läsning påpekar lärarna att det är viktigt att hitta rätt bok till eleven. Både att läsa själv och att lyssna på högläsning får stöd i

kursplaner för svenska då litteratur har en stor roll som kulturbärare och källa till lust,

kunskap och upplevelser. Att arbeta med litteratur på olika sätt kan vara ett sätt att arbeta funktionaliserat. Malmgren (1996) menar att ett funktionaliserat arbetssätt bygger på innehåll och kommunikation. Man utgår från ett innehåll och låter färdigheterna utvecklas under resans gång. När eleven läser, eller avlyssnar högläsning, får uppgiften ett sammanhängande innehåll genom berättelsen, samtidigt som färdigheter som ordkunskap, grammatik, läsning och förståelse tränas. Ett funktionaliserat arbetssätt kan i förlängningen, om man tolkar det brett, vara stressförebyggande då det är meningen att eleven ska vara engagerad i sitt arbete och känna lust till lärande. Man kan även tolka in att läsning under lugna stunder, som jag redan tidigare konstaterat, är en stressförebyggande åtgärd.

En lärare nämner skrivning som en bearbetningsmetod. I exemplet Berit tar upp får eleven en möjlighet till en dialog med läraren på ett annat plan än den dagliga muntliga

kommunikationen. Av personlig erfarenhet kan jag säga att sådant som kan vara svårt att ta upp till diskussion öga mot öga, kan vara lättare att skriva i en bok. Samtidigt tränar eleven sin förmåga att uttrycka sig i skrift, vilket även tas upp i kursplanen för svenska. Det finns inga belägg för skrivande som stressförebyggande åtgärd i litteraturen, men enligt egna erfarenheter har jag upplevt skrivandet som en ventil när pressen från olika håll varit stor. Skrivande kan dock inte anses som en tydligt stressförebyggande arbetsmetod i svenska. Två lärare nämner studieteknik som förebyggande för stress. Att veta hur man ska lägga upp sina studier för att lära sig så mycket som möjligt och för att minska tiden det tar att göra skulle förmodligen underlätta för många elever, då det är själva syftet med studieteknik. Lärarna tar ofta upp att eleverna blir stressade inför prov, men om de vet hur de ska studera inför provet kanske stressen lättar lite. Enligt mina egna erfarenheter ger sällan information om studieteknik ett varaktigt resultat. Det finns inte heller några belägg i litteraturen för att studieteknik skulle vara stressförebyggande.

Att prata, diskutera och lyssna nämner tre av lärarna vid flera tillfällen som viktigt. Då språket är en väsentlig del i vår identitet enligt kursplanerna för svenska och en central del för vår utveckling som människa är det en av svenskämnets stora uppgifter att utveckla och stärka elevernas språkliga förmåga. Genom samtal och diskussioner av olika slag kan man göra detta, och även genom muntliga framställningar. Lärarna nämner själva att de diskuterar mycket om tolerans och förtryck av olika slag som eleverna själva utsätter varandra för. Att diskutera olika skeenden t.ex. utifrån litteraturen eller genom personliga upplevelser, vilket

kursplaner för svenska stödjer, kan ge eleverna en förståelse för hur andra människor

upplever saker och ting. Vi har redan tidigare fastslagit att tala med eleverna är en

stressförebyggande åtgärd då det skapar positiva relationer. Ellneby (1999) tar även upp social förmåga som en egenskap som är viktig för att höja stresståligheten hos barn. Man kan

således fastslå att prata är och diskutera är stressförebyggande åtgärder. Huruvida lyssna är en stressförebyggande åtgärd är svårt att avgöra. Att lyssna är intimt förknippat med att tala och diskutera, men det finns inga belägg i litteraturen för att lyssna i sig skulle vara avstressande, om det inte gäller avlyssning av högläsning eller andra avslappnande aktiviteter.

En lärare nämner att bristande kunskap om den kultur man lever i kan orsaka stress, och hur man skulle kunna avhjälpa det. Ett barn som är osäkert på vilka gränser som gäller i skolan eller hemmet kan känna sig stressat av att inte veta vilka förväntningar som finns och vad som är tillåtet att göra säger Ellneby (1999). Detta kan då vara en stressfaktor för en del invandrarbarn idag, om det förhåller sig så att elever med invandrarbakgrund har bristande kunskaper om den svenska kulturen. Med tanke på att Berit upplever detta som ett problem