Examensarbete i fördjupningsämne
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Konflikter i leken
En studie om pedagogers syn på konflikter i pågående leksituationer i
förskolan
Conflicts in play situations
A study about teachers’ views on conflicts in play situations in
preschool
Donka Dimova
Förskollärarexamen 210,0 hp, ULV Examinator: Hanna Sjögren Datum för slutseminarium 2021-04- 06 Handledare: Erika Lundell
Tack!
Jag vill tacka alla pedagoger som deltagit i intervjuerna och som hjälpt mig med mitt arbete och berättat öppet om deras vardagliga aktiviteter med barnen för att samla empirin. Slutligen vill jag rikta ett särskilt stort tack till min handledare Erika Lundell som varit ett
Abstract
Förskolan är en plats där barnet tillbringar en del av sitt liv som ska vara positiv. Ett av pedagogens viktigaste uppdrag som är formulerat av Skolverket är att individerna ska lära och utveckla som individ och gruppmedlem. Lek har en central roll i barns liv och är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. En annan del i barns liv är konflikter, de händer dagligen i barngruppen och de uppstår i alla situationer där finns mänskliga relationer. Många gånger uppstår konflikterna i leksituationer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket synsätt pedagogerna har i förskolan angående lek, konflikter och
konflikthanteringsstrategier i förskolans verksamhet. I arbetet använder jag teorier som behandlar begreppen lek, fri lek, konflikt för att analysera pedagogernas syn på konflikt i leksituationer samt vilka strategier som pedagogerna använder sig för att hantera konflikter. För att kunna svara på mina frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ undersökning med fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet av uppsatsens analys visar att
pedagogerna ser att lek, fri lek och konflikter är en del av barns liv i förskolans verksamhet. De menar att konflikter är nyttiga och lärorika och med de utvecklar barn sin sociala
kompetens. Pedagogerna upplever att “fri lek” lägger grunden för barn att lära sig hantera konflikter. Dessutom vill pedagogerna, trots att de menar att konflikter är lärorika och naturliga inte ha konflikter och har därför olika strategier för att konflikter inte ska uppstår. Pedagogerna använder arbete med förskolans fysiska miljö som en strategi för att ge en så bra miljö som möjligt för att undvika konflikter i barnens lek. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett komplext och ibland motsägelsefullt förhållningssätt till konflikter i lek. Konflikter i lek ses som ett naturligt lärtillfälle men också något som man vill undvika, vilket görs genom planering av gruppsammansättning och miljöns utformning.
Nyckelord: fri lek, kamratkultur, konflikter, konflikthanteringsstrategier, lek, lekharmoni och
Abstract
Preschool is a place where the child spends a part of his life that should be positive. One of the pedagogue's most important tasks formulated by the National Agency for Education is for individuals to learn and develop as an individual and group member. Play has a central role in children's lives and is the basis for development, learning and well-being. Another part of children's lives are conflicts, they happen daily in the group of children and they occur in all situations where there are human relationships. Conflicts often arise in play situations. The purpose of this work has been to investigate the views of the pedagogue in the preschool regarding play, conflicts and conflict management strategies in the preschool's activities. In my work, I use theories that deal with the concepts of play, free play, conflict to analyze the pedagogue's view of conflict in play situations and the strategies that the pedagogue uses to handle conflicts. To be able to answer my questions, I have conducted a qualitative survey with four preschool teachers from different preschools. The results of the thesis analysis show that the pedagogue sees that play, free play and conflicts are part of children's lives in
preschool activities. They believe that conflicts are useful and instructive and with them children develop their social skills. The pedagogue feels that "free play" lays the foundation for children to learn to handle conflicts. In addition, pedagogues, even though they believe that conflicts are instructive and natural, do not want conflicts and therefore have different strategies for conflicts not to arise. The pedagogues use work with the preschool's physical environment as a strategy to provide as good an environment as possible to avoid conflicts in the children's play. The essay shows that the pedagogues have a complex and sometimes contradictory approach to conflicts in play. Conflicts in play are seen as a natural learning opportunity but also something you want to avoid, which is done by planning group composition and the design of the environment.
Innehåll
1. Inledning ……… s. 7 1.1. Syfte………. s. 8 1.2. Frågeställningar ………. s. 8 1.3. Disposition ………. s. 8 2. Tidigare forskning ……….... s.92.1. Syn på barns etiska värde i relation till tidigare forskning…………..…… s.9 2.2. Syn på lek som lärande ……… s.10
2.2.1. Lek på allvar eller ett sätt att öka kunskap för yrkesroll……….. s.11 2.3. Syn på fri lek ………. s. 11 2.4. Miljöns betydelse för konflikter i leken ………. s.12
2.4.1. Pedagogiska miljöer som stimulans och meningsskapande ….... s.12 2.4.2. Utformningen av miljö och dess betydelse för fri lek och
konflikter ………... s.13 2.5. Konflikthanteringsstrategier ……… s. 13 3. Definitioner ………... s.15 3.1. Lek ..……….... s.13 3.2. Lekharmoni ………... s.14 3.3. Fri lek ..……….. s.15 3.4. Konflikt ………... s.16 4. Teoretiska utgångspunkter ……….... s.17 4.1. Teori om lek ……….... s.17 4.2. Teori om fri lek ………... s.18 4.3. Teori om kulturella interaktion, samvara kompeten och interaktiv
kompetens ……...………... s.19 4.4. Teori om konflikter ………... s.20 4.5. Sammanfattning ……….. s.20 5. Metod ……….. s.21 5.1. Metodval ……….. s.21 5.2. Urval och undersökningsgrupp ………. s.21 5.3. Genomförande ……….. s.22 5.4. Etiska överväganden ………. s.22 5.5. Analysbeskrivning ………... s.23 6. Analys och resultat ………. s.25 6.1. Pedagogernas syn på lek ……….... s.25 6.2. Pedagogernas syn på fri lek ………. s.26 6.3. Pedagogernas syn på konflikter i leken ………... s.27 6.4. Strategier som pedagogerna använder för att arbeta med konflikter under
pågående lek ……….. s.29 6.5. Vilken betydelse har miljön för konflikter i leken ………... s.32 7. Diskussion ……….. s.35 7.1. Resultatdiskussion……….... s.35 7.2. Metoddiskussion ……….. s.36
7.2. Studiens relevans för yrkesverksamheten ……….. s.36 7.3. Förslag till fortsatt forskning ………. s.37 Referenser
Bilaga 1 Informationsbrev Bilaga 2 Intervjuguide
1. Inledning
Förskolan är arena där barndomen skapas och små och stora människor med olika bakgrund och kultur möts (Harju & Broman 2013). Förskolan har många funktioner och kan ses som en hybridartad verksamhet i gränslandet mellan det offentliga och familjen (Harju & Broman 2013). Jag ser det som att förskolan är en plats där barn får möjligheter att träna och bli bättre på att leka och detta händer med stöd av vuxna (se också Hangaard Rasmussen 2016). I förskolan står barnets agerande i fokus och barnet är “det kollektiva barnet”, som en
gruppmedlem (Öhman 2009). Lek har en central roll i barns liv och är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande (Lpfö 18 2018). En annan del i barns liv är konflikter, de händer dagligen i barngruppen och de uppstår i alla situationer där finns mänskliga relationer (Eklund & Fältsjö 2013). Många gånger uppstår konflikterna i leksituationer.
Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i förskollärarutbildning har jag intresserat mig för barns lek och de konflikter som uppstår i den. Det är också relevant att undersöka hur hur pedagogerna ser på barns lek och hur konflikterna påverkar de pågående leksituationerna, detta eftersom pedagogerna formar barnens möjliga lekar och möjliga konflikter. Många forskare har forskat om lek och dess betydelse i förskolans värld. Lek är viktigt för barn och intar en central plats i utbildningen i förskolan (Lpfö 18 2018). Enligt Läroplan för förskolan
Lpfö 18 (2018) ska barn erbjudas tid, rum och ro att genom leken få experimentera, fantisera
och uppleva alla sinnen. Enligt läroplanen ska barn utmanas att samarbeta, kommunicera och lösa problem. Kommunikationen mellan barnen kommer att stödjas för att förebygga och hantera konflikten. Arbetssätt och miljöer i förskolan behöver utveckla för att främja lekens betydelse och uppmärksamma de faktorer som begränsar leken.
Det som är intressant för mig är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till situationer när uppstår konflikter i leken och hur förskollärare kan förstå konflikt, lek och strategier kring detta. Ämnet berör många pedagoger och kan vara till nytta i förskolans verksamhet. Det är ett ämne som är viktigt att uppmärksamma eftersom konflikter händer i alla situationer. I
uppsatsen resonerar jag utifrån tidigare forskning för att förstå hur lek och konflikter hör ihop och hur konflikter påverkar leken. Dessutom undersöker jag vad lek innebär och hur urskiljer sig av fri lek (se till exempel Lillemyr 2013; Rasmussen 2016; Johansson och Pramling Samuelsson 2006; Åm 1986; Bartholdsson & Kronlund 2020; Lillemyr 2013). Det behövs dock kunskap om hur förskollärare ska förhålla sig till konflikter i pågående leksituationer. I
min mening saknas det i litteraturen något specifikt om konflikter i själva leken. Det behövs konkret kunskap om hur pedagoger ser på och hanterar dessa specifika former av konflikt, detta för att kunna hantera situationer som eventuellt kan förstöra leken. Å ena sidan kan det vara så att konflikter kan ha en positiv eller negativ påverkan på lek. Å andra sidan vad kan konflikter vara nytta till. Detta kommer jag undersöka närmare i den här uppsatsen och ha fokus på vad pedagogerna har för uppfattning och förhållningssätt kring lek och konflikt.
1.1. Syfte
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på och arbetar med konflikter mellan barn i leksituationer.
1.2. Frågeställningar
De frågeställningar som jag kommer att fokusera på i arbetet är:
Hur ser pedagogerna på lek och de konflikter som uppkommer mellan barn i pågående leksituationer?
Vilka strategier använder pedagogerna för att arbeta med konflikter under pågående lek?
1.3. Disposition
I nästkommande kapitel sker en litteraturgenomgång där jag redovisar litteratur och tidigare forskning som behandlar begreppen lek, fri lek, konflikt, kamratkultur, kulturell interaktion, social kompetens, barns perspektiv och konflikthanteringsstrategier, vilket ska användas i analysdelen. I mitt teoretiska kapitel kommer jag ta upp lek ur ett teoretiskt perspektiv samt definiera relevanta begrepp för analysen. I metodkapitlet tar jag upp urval av empiri, metoden för genomförandet av studien samt forskningsetiska principer. Vidare presenterar jag i
analyskapitlet mitt empiriska material som jag har samlat och analyserar med hjälp av teori och valda begrepp. I diskussionskapitlet knyter jag samman tidigare forskning med mina
analysresultat. Avslutningsvis kommer jag att ställa frågor om fortsatt forskning, föra en kritisk metodreflektion och resonera kring resultatens betydelse för yrkesrollen.
2.Tidigare forskning
I det här kapitlet kommer jag att beskriva tidigare forskning utifrån tre områden: lek, konflikter och konflikthanteringsstrategier i förskolan. Jag har valt dessa områden därför att de kopplas till mitt arbete som handlar om att undersöka hur pedagoger ser på lek och konflikter och hur de arbetar med konflikter. Forskningen jag tog del av handlade till största del om faktorer rörande varför konflikter börjar men jag tyckte mig se att det saknades aspekter om hur konflikter ser ut i pågående leksituationer. Dessutom forskas det oftast om hur miljö påverkar barn och barns aktiviteter i förskolan. Trots att mitt syfte har fokus på pedagogernas syn på lek och konflikter så är det relevant att lyfta forskning som handlar och utgår från barnens
ageranden eftersom det kan bredda min uppfattning om lek och konflikter.
2.1. Syn på barns etiska värde i relation till tidigare forskning
Etik i små barns värld är en kvalitativ studie av Johansson (2001) som handlar om barns etiskaliv och relationer i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att upptäcka, tolka och förstå barns etiska värden och normer. De frågor som forskaren ställer kan delas i tre huvudsakliga inriktningar. Första inriktningen siktar på förståelsen av etiska värden och normer. Det handlar om vilken förståelse barnen har i förhållande till varandra och vilken betydelse är relationerna i dessa sammanhang. Andra inriktningen är med fokus på barns upplevelser och vad de tänker om sitt egna agerande och andras handlingar, vad barn upplever som positivt eller rätt
respektive negativt eller fel rörande sitt agerande mot andra barn. Den tredje inriktningen handlar om barns ansvar för varandras välbefinnande, hur det gestaltas och vilka värdegrunder har barn för detta. Studien utgår utifrån barns perspektiv och bygger på observationer av 19 barn i åldern 1 till 6 år.
I studien betraktas konflikter som en viktig drivkraft för barn att upptäcka och lära vad som är rätt och fel. Konflikter som händer om saker tolkas som en kamp för ägande, fastigheter, makt eller interaktivt utrymme. Johansson anser att när konfliktsituationer börjar så präglas de av spänning som fångar barnens intresse. Barn observerar hur deras kamrater agerar, positionerar sig till varandra och till och med letar efter reaktion från de vuxna i närheten. Därmed menas att barn testar varandras gränser, barn försöker förstå andras situation och ser till positiva reaktioner. Johansson (2001) kommer fram i sin studie till att i möten med varandra upptäckter barn och lär sig om moraliska frågor. Moraliska frågor berör barnen tidigt i deras liv och detta
är en viktig kunskap för dem. De etiska värden och normer som finns i barngruppen leder till konflikter men det är också förutsättning för lärande. Dessutom ses barns intresse, engagemang och förvåning som god förutsättning för lärande.
Detta som jag ska jag använda mig av från Johanssons studie är förståelsen att små barn känner värden och skapar normer för sin samhörighet från tidiga år. Å ena sidan upplever barn värdet av att visa respekt för andras integritet genom att pröva och testa gränserna för sin frihet och respektive utmana andras frihet. Å andra sidan förstår barn att de har en position som påverkar varandra på ett eller annat sätt (Johansson 2001). Avhandlingen har ett tydligt fokus på barns perspektiv och resultaten fokuserar på barn, men är relevant för den här studien eftersom det ger bredare förståelse för lekens och konfliktens betydelse i förskolans värld.
2.2. Syn på lek som lärande
Johansson och Pramling Samuelsson (2006) skriver i sin studie Lek och läroplan : möten
mellan barn och lärare i förskola och skola om lek och lekens betydelse för lärande och
utveckling. Lek anses som en del av barns livsvärldar och tar central plats för barns eget
meningsskapande. Syftet med studien är att undersöka hur relationer mellan lek och lärande ser ut i en målstyrd verksamhet. Dessutom undersöktes utmaningarna om hur lek kan integreras i lärande.
Lek och lärande är oskiljbara i barns värld och borde därför också vara det i pedagogik för tidigare åldrar, eftersom barn från livets början är lekande lärande individer som är riktade mot sin omvärld för att försöka erövra en förståelse och ett kunnande i denna. ( Johansson & Pramling Samuelsson 2006, s. 24).
Johansson och Pramling Samuelsson kom fram till att miljöer och sammanhang som lärare skapar inspirerar barns utforskning, lek och lärande. Genom lek kan barn skapa mening och förmedla mellan barns och vuxnas livsvärldar.
En tendens i mitt material handlade om att pedagogerna såg konflikter i leken som ett tillfälle för lärande, och de kopplade det även till undervisning. Jag tar därför upp tidigare forskning som handlar om lärande och lek, för att kunna kontextualisera mina resultat kring hur
pedagogerna använder konflikter i leken. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) kommer fram till att pedagogerna aktivt och medvetet arbetar med barns erfarenhetsvärld och barn utmanas att ha förståelse för omvärlden. Forskarna lyfter fram vikten av att barn talar,
reflekterar och drar nytta av sina idéer. Forskarna anser att barn utmanas genom att olika situationer skapas och fångas i förskolan vardagligen.
Johansson och Pramling Samuelsson (2006) undersökte i sin studie vad begreppet barns perspektiv handlar om. Det visade sig att barns perspektiv inte har samma innebörd för lärare och för barn. Lärare försöker göra lekfulla läraktiviteter utifrån barns perspektiv men snarare de tolkar vad som är bäst för barn utifrån sitt eget perspektiv. När barn kan välja själva väljer de oftast andra barn framför sina lärare. Samtidigt visar barnen att de vill ha lärarna i sin närhet och bli sedda. Barn vill dela sin värld med lärare även om de vuxna inte alltid gör det.
Johansson och Pramling Samuelsson (2006) menar att pedagogerna bör aktivt och medvetet utmana barns erfarenhetsvärld och utmana barns förståelse för sin omvärld genom att använda sig av tre principer. De är att ge barn möjlighet att tala och reflektera, att dra nytta av sina idéer och att utmana barns tankar genom att skapa och fånga situationer. Det tycker jag är relevanta och kan vara till nytta för min studie.
2.2.1. Lek på allvar eller ett sätt att öka kunskap för yrkesroll
I boken Lek på allvar: en spännande utmaning skriver Lillemyr (2013) om sin forskning som handlar om lek och lärande. I forskningen problematiserar Lillemyr (2013) personalens roll och hur de förhåller sig till lek. Det som Lillemyr (2013) kommer fram till är att pedagoger inte tar barns lek på allvar. Med detta menas att vuxna uppfattar och tänker på barns lek utifrån vuxnas perspektiv som kännetecknas med vuxnas kunskap, värderingar och erfarenheter. Lillemyr (2013) anser att pedagogen behöver öka sin kunskap om barns lek och förverkliga sin egen attityd till lek. Pedagogerna bör vara medvetna om de pedagogiska möjligheter som leken ger och kunna organisera verksamheten. Forskaren (ibid.) ser stora brister i pedagogers
diskussioner kring lekens betydelse och tydliggör en avsaknad av att se vinsten med den fria lekens betydelse. Både vårdnadshavare och pedagoger gynnas av samsynet kring lek. Den här forskningen är relevant för min studie för att det tar upp ämnen om pedagogen och pedagogens yrkesroll.
2.3. Syn på fri lek
Bartholdsson och Kronlund (2020, 38: 11-21) skriver i artikeln Du måste ha en röd spade:
Tricksters, minipolitik och sociala relationer i förskolan om lek, ramar, inkludering och
exkludering. Forskarna undersökte om hur svårt är det för barnen att vara en del av en verksamhet som är vävd med normer för bra lek och inkluderande ideal. Bartholdsson och Kronlund (2020) definierar fri lek som aktivitet med ”icke-vuxen-initierade sammanhang”. Med detta menar forskarna (ibid.) att fri lek initieras av barnen och inte styrs av vuxna. Dessutom kännetecknas fri lek av spontanitet. Bartholdsson och Kronlund (2020) kommer fram till att barns fria lek präglas av ideologiska ideal. Vuxna ser på barns fria lek som aktiviteter som innehåller goda och inkluderande relationer och handlingar i sig. Vuxna har förväntningar och föreställningar trots att inte alla barn hittar sin plats i dem. Den forskningen relateras till min uppsats med att ge mig en tydlig definition till fri lek även om att studien utgår utifrån barns perspektiv och uppfattningar. Det kan jag dra nytta av för att hitta skillnader mellan lek och fri lek.
2.4. Miljöns betydelse för konflikter i leken
En annan tendens i mitt material handlade om miljöns betydelse för hur lek och konflikter tar plats och utformas. Studier (se Nordin-Hultman 2004; Björklid 2005) har visat en koppling mellan förskolemiljöns utformning och hur den påverkar konflikter. Därför har jag också valt att ta med forskning om miljöns betydelse som jag kopplar till hur pedagogerna ser på och gör med lek och konflikter i leken och ibland kopplar de detta till miljön.
2.4.1. Pedagogiska miljöer som stimulans och meningsskapande
Nordin-Hultman (2004) som har forskat kring hur barns identitet och subjektivitet i förskolor och skolor. Forskningen handlar om hur barn ser på och förstår sig själva i förskole- och skolmiljö och hur de uppfattas och beskrivs av andra. Studien belyser att pedagogiska miljöer spelar en viktig roll och de påverkar barns beteende och handlingar. Nordin-Hultman (2004) har kommit till att rum och material är starkt klassificerade och inramade i förskolan. Rum, plats och material påverkar barnen och de spelar roll genom att skapar mening för dem. Pedagogiska miljöer verkar stimulerande och utmanar barnen menar Nordin-Hultman (2004). Dessutom ger de möjligheter för förändring och utveckling. Ett relativt glest och begränsat material kan ses som ett relevant sätt att fånga och hålla barnens uppmärksamhet och
koncentration. Den enhetliga och homogena miljön begränsar barns olika sätt att skapa meningsfullhet. Den här studien behöver jag för att bredda min förståelse om miljö och att pedagogiska miljöer kan användas som stimulan och meningsskapande från pedagogerna.
2.4.2. Utformningen av miljön och dess betydelse för fri lek och konflikter
Björklid (2005) studerat i sin studie Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om
samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola samspelet mellan lärande och
fysisk miljö. Studien beskriver fysisk miljö som en viktig del av barns lärande och utveckling. Dessutom inspireras barn till olika aktiviteter från miljön. Studien kom fram till att fysisk och psykisk miljö är något som pedagoger behöver tänka på och utveckla. En intressant tanke som jag relaterar till min studie är om fri lek och konflikter. Björklid (2005) anser att miljön och utformningen av miljön ger möjligheter för fri lek och påpekar att det kan också begränsa. Begränsningarna kan vara en orsak att konflikter förekommer. Med detta menar Björklid (2005) att barn kan bli störda eller fri lek kan lätt avbrytas.
2.5. Konflikthanteringsstrategier
Eklund och Fältsjö (2013) har i sin studie Konflikt- ska det vara något att bråka om? studerat inom områdena ledarskap, grupper, kommunikation och relationer. De undersökte synen på konflikter, gruppens utveckling samt om konflikthantering som ett sätt att hantera olikheter och konflikter. Eklund och Fältsjö (2013) kom fram till att konflikter hör ihop med mänskliga relationer och existerar och uppstår i alla sammanhang. Ibland ser det ut som ett problem, men kan ligga till grund för utbyte, kommunikation och en möjlighet att bredda sitt synsätt. Eklund och Fältsjö (2013) menar att relationskompetens, självkännedom, kommunikation och
konfliktteori hanteras på ett effektivt sätt. För att kunna utveckla kommunikation och
upprätthålla bra relationer krävs förmågan att lyssna och berätta för att förstå varann. Eklund och Fältsjö (213) påpekar att konflikter skapas på grund av en motsägelse i behoven att, i en och samma situation har de olika individerna olika behov och de agerar för att tillfredsställa sina egna behov på olika sätt. Fem olika konfliktbeteendemönster beskrivs i samband med att konflikter hanteras på ett bra sätt. En av dem är kampbeteende, att vinna eller förlora som handlar om kampen att övertyga varandra vems behov som är viktigast eller vem som har bästa lösning och är präglat med tvingande, otillräcklighet och känslor. En annan är undvikande konfliktbeteendemönster, att fly från eller ignorera vilken handlar om att de olika parterna väljer att undvika varandra, skjuter upp eller ignorerar konfliktsituationen. Då finns konflikten
kvar eller upplöses av andra parter eller vid en lämpligare tidpunkt. Milda, anpassande eller uppgivet konfliktbeteendemönster kan ses i situationer när ena parten undvikit konflikten och den andra parten är omedveten om att konflikten existerar eller har fel, det vill säga
“konflikten sopas under mattan”(Eklund & Fältsjö 2013, s. 22). Att samarbeta och arbeta problemlösande handlar om att hitta vad problemet handlar om och använda sig av effektiv kommunikation, vilket innebär att respektera andras känslor och tankar och samt kunna tolka dem. I de situationerna de bägge parter tar ansvar för sina behov ska känna sig som vinnare och detta utvecklar gruppens gemenskap. En sista konfliktsbeteetndemönster är att
kompromissa där ingen vinner eller förlorar vilket handlar om att hitta en acceptabel lösning för bägge parter där båda vinner. Forskningen om konflikthanteringsstrategier handlar inte om förskolans värld men den behövs för att förstå mer om vilka strategier kan vara till nytta.
3. Definitioner
I det här kapitlet kommer jag att kortfattat presentera de begrepp som jag kommer att använda i analys och resultatkapitlet för att kunna tolka mitt empiriska material med dem. De begreppen kommer att definieras utifrån tidigare forskning. De definitioner som kapitlet handlar om är lek, lekharmoni, fri lek och konflikt.
3.1. Lek
Att ge en tydligt definition om begreppet lek är inte lätt menar många forskare. Sutton-Smith (1997) och Lillemyr (2013) menar att det är svårt och krävande att ge lek en enkel ensidig definition för att lek karakteriseras med komplexitet. Sutton-Smith (1997) menar att lek i de västerländska samhällen kan beskrivas som aktivitet som barn gör och den har en viktig roll i barns utveckling.
3.2. Lekharmoni
Knutsdotter Olofsson (2003) använder begreppet lekharmoni i sin forskning som handlar om viljor och idéer och när de samordnas. Harmonin ses som en bra förutsättning att lek fortsätter och utvecklas och den behöver bevaras. Knutsdotter Olofsson (2003) påpekar att barn lär sig att följa vissa lekregler som samförstånd, ömsesidighet och turtagande för att bevara harmonin i samspelet. Enligt Knutsdotter Olofsson (2003) handlar samförstånd om att barn förstår att det är lek och vad de leker. Ömsesidighet handlar om att barnen leker på en jämställd nivå
oberoende av ålder och styrka. De barnen som är mer skickliga i leken anpassar sig lättare och är de kompisar som alla vill leka med. Det innebär att barn anpassar sig efter varandra i ett ömsesidigt samspel. Med turtagande menas att barn turas om att bestämma eller ta initiativ. Ibland är det du, ibland är det jag (ibid.). Barn lär grunden till dessa färdigheter redan under tidiga leken med de vuxna som finns i närheten sedan i lek med de andra barnen.
3.3. Fri lek
Många forskare menar att det inte heller är lätt att definiera fri lek. Begreppet fri lek enligt Åm (1986) och Bartholdsson och Kronlund (2020) handlar om den aktiviteten som barn styr själva och kommer från barns inre verklighet. Fri lek anses som aktivitet då barn själva får välja vad de ska göra när de leker och utan att pedagoger bestämmer.
3.4. Konflikt
Det är många forskare som studerat konflikter, varför är de viktiga och vad begreppet innebär. Maltén (1998) och Nilsson (2005) anser att konflikter är en naturlig del av livet och en del av gruppens vardag. Enligt Maltén (1998) handlar begreppet konflikt om de situationer när kollision, sammanstötning eller annan oenighet händer. Konflikter uppstå på grund av olika mål, synsätt, intressen, värderingar, personlig stil eller grundläggande behov. Maltén (1998) menar att man kan hamna i konflikter på många olika sätt och ur olika perspektiv.
4. Teoretiska utgångspunkter
I den här delen kommer jag att presentera olika teorier som handlar om lek, fri lek, konflikter, kulturell interaktion, samvarokompetens och pedagogiska miljöer. Jag har valt teorierna därför att jag vill få fördjupad syn och för att de är relevanta för min studie. Syftet i min studie är att undersöka hur pedagogerna ser på och gör med konflikter i pågående leksituationer. De utvalda teorier behövs för att kunna analysera mitt empiriska material vidare i arbetet.
4.1. Teori om lek
För att kunna förstå pedagogers syn på lek behövs en grundläggande bakgrundsförståelse för lek och lekens betydelse. Jag kommer här ge lite exempel på synsätt som är relevanta för min studie. Därefter går jag in på några teoretiska begrepp som är kopplade till lek och relevanta för min analys.
Lillemyr (2013) anser att det är svårt och krävande att ge lek en enkel ensidig definition. Lek studeras snarare ur olika perspektiv beroende på den studerande fokus. Lillemyr (2013) menar att lek kan få förklaring utifrån olika perspektiv och utifrån olika lekteorier. Lek är en allsidig aktivitet som skapar i barn lust för utmaningar. Leken har ofta en viss ordning och regler som kommer följas. Dessutom menar forskaren att lek stimulerar alla sidor i barns utveckling och ger unika upplevelser och det sker ändring i leken när deltagarna i leken ändras. Genom lek får barn möjligheter att utveckla känslan av självuppfattning, identitet, tillhörighet och social anknytning. Å ena sidan uppfattas lek som en fenomen med vissa generella egenskaper som är viktiga för förståelsen av lek som begrepp. Lillemyr (2013) påpekar att lek har en livsfunktion i barns liv. Med detta menas att i leken bearbetar barn detta som de inträffar och upplever i verkligheten de lever i och hittar på olika lösningar. Å andra sidan kan lek förklaras utifrån sin mening för barnen, och de värdet och betydelsen ses utifrån fyra olika perspektiv (ibid.). Ur ett filosofiskt perspektiv är lek grundläggande för mänsklig existens och ett sätt att vara. Ur ett psykologiskt perspektiv genom leken får barn upplevelser, utveckling och lärande. Därmed lär barn sig att samspela med andra. Ur ett socialt och kulturellt perspektiv har lek inflyttning i överföringen av barnkulturen och i barns socialisering. Ur ett pedagogiskt perspektiv är lek den formen som har central plats och betydelse i den pedagogiska verksamheten.
Hangaard Rasmussen (2016, ss 67-84) menar att lek har en annorlunda vikt för barns liv och den präglas av lätthet även om det inte märks.
Leken kommer och går, dyker upp och försvinner - ibland som en flyktig besökare som svävar lite ovanför dagens vedermödor. På så sätt skiljer den sig från allvaret. Lek är ett avgränsat fenomen, en rörelse hit och dit, som kännetecknas av ambivalens eller obestämdhet därför att dess kurs inte har lagts ut i förväg och inte heller verkar kunna styras av yttre krafter (ibid, s.72)
Hangaard Rasmussen definierar lek som ett märkligt fenomen. Lekens innehåll och inspiration speglas av världen som barnen växer upp i. Dessutom innehåller lek inte “beslutens allvar, rädslan eller depressionens tyngd, vardags-bekymren” (Hangaard Rasmussen 2016, s.72).
4.2. Teori om fri lek
Det är svårt att definiera lek menar många forskare, men ett synsätt på fri lek som kommer vara relevant i den här uppsatsen är att se leken som relationsbyggande och sociala aspekter. Begreppet fri lek enligt Åm (1986) handlar om den aktiviteten som barn styr själva och
kommer från barns inre verklighet. Fri lek anses vara den aktivitet där barn själva får välja vad de ska göra när de leker, utan att pedagoger bestämmer. Dessutom beskriver Åm (1986) två faktorer som påverkar barns lek vilka kan leda till att konflikter uppstår eller till att leken avbryts. De två faktorerna klassificeras som “rambetingelser” och “förhållanden som vi som
pedagoger kan påverka i den dagliga arbetet” (Åm 1986, s. 26). Åm (1986) menar att
förskolans lekmiljö avspeglar samspelet mellan de två faktorerna. Den ena faktorn utesluter pedagogernas direkta inflytande. Den innebär förskoleform, personalgruppens och
barngruppens sammansättning, byggnads inne och ute utformning, närmiljöns kvaliteter eller förskolans ekonomi. Den andra faktorn innebär de sociala relationerna som relationer i barngruppen, de vuxnas synsätt till barns lek och intryck och upplevelser i barns liv. Åm (1986) påpekar att material, tid och rum ger viktiga förutsättningar för lek. Det visade sig att brist på plats och material eller intrycksfattig miljö reducerar möjligheterna för lekinspiration, stimulerar till andra aktiviteter eller skapar ett dåligt gruppklimat vilka kan leda till konflikter och avbrott i leken.
4.3. Teorier om kulturella interaktion, samvarokompetens,
interaktiv kompetens och kamratkultur
Sommer (2012) har forskat kring barns utvecklingspsykologi och studerat om hur barn formas, utformas och betraktas i samhället. Sommer (2012) menar att barn kan ses utifrån den kultur barnet befinner sig vilken den skapar och formas i. Barns kulturella interaktion skapas både i institutionerna och i den privata sfären i relationerna med andra barn och vuxna och detta sker i dagliga samspelet. Sommers (2012) ser på barnet som en aktör och vuxna som barns
utvecklingsaktörer. I den sociala miljön i förskolan behöver barnet ha samvarokompetens och interaktiv kompetens. Barn skapar olika samspel i gruppen och bidrar till sin egen sociala
utveckling. Vuxna och barnet kring andra barn förmedlar grundläggande värden om barns kulturella interaktion. Sommers (2012) kallar detta interaktiv kompetens som handlar om att kunna läsa av de olika situationerna, att kunna agera aktivt i dem och att kunna anpassa sig efter dem. Samvarokompetens innebär att barnet uppmärksammar de andra barnens
intentioner. Dessutom kan barnet fatta beslut baserat på sig själv.
Öhman (2019) menar att barn samarbetar på olika sätt, anpassar sig men också får möjlighet att närma sig andra barn. Dessutom ta barn initiativ till att samspela, leka och skapa tillhörighet. Öhman (2019) påpekar att barn behöver vänskapsband och förskolan strävar efter att relationer byggs, de behöver att vara med, att passa in och vara en del av gemenskapen i gruppen. De relationer kommer att etablera ömsesidighet och respekt. Barn behöver känna sig förstådda och göra sig förstådda, försöka att se andras perspektiv att imitera, leka, tävla, jämföra, konkurrera, och förhandla med andra barn.
Begreppet kamratkultur är något som Corsaro (2015) definierar i sin teorin och menar att människor ingår i olika “peer cultures” i sitt liv. Med detta menas en grupp av människor eller grupp av kompisar som tillbringar sin tid tillsammans regelbundet. Corsaro (2015) påpekar att barn skapar sin egen makt i och söker sig till platser där vuxna inte ska störa hela tiden eller övervaka dem. Barn kontrollerar sin egen grupp och gruppens aktivitet och kamratgruppen användas som stöd. Corsaro (2015) menar att leken kräver en lugn miljö och möjligheter till fokusering och det är det som barnen försöker skydda och använder sig av strategier. Det interaktiva rummet är den sociala miljön där barn samspelar i leken. Barn bevakar och beskyddar det interaktiva rummet under leken från intrång eller störmoment både från vuxna eller andra barn.
Eftersom min studie också intresserar sig för konflikter vill jag här ge en bakgrund till hur forskare sett på konflikter, detta för att ge en slagt utgångspunkt och definition. Det är många forskare som studerat om konflikter, varför är de viktiga och vad som orsakar konflikter. Maltén (1998) och Nilsson (2005) anser att konflikter är en naturlig del av livet och en del av gruppens vardag. Konflikter händer och uppstå på grund av olika mål, synsätt, intressen, värderingar, personlig stil eller grundläggande behov. Dessutom innehåller konflikter en kollision, sammanstötning eller annan oförenlighet.
Maltén (1998) menar att man kan hamna i konflikter på många olika sätt och ur olika perspektiv. Huvudsakligen kan konflikter beskrivas som öppna eller dolda konflikter. En öppen konflikt karakteriseras med att den är synlig för alla vet vad den handlar om. En dold konflikt karakteriseras med otydlighet och innehåller hemligheter och skvaller och inte alla vet vad som den handlar om. En konflikt kan vara omedveten för de inblandade, men synbar och tydlig för de som är utomstående (Maltén 1998).
I jämförelse med detta menar Nilsson (2005) att konflikter händer på grund av motstridiga åsikter, olika tolkningar av mål eller på grund av inflytande eller oklarheter om reglerna och rollerna som gäller. Dessutom påpekar Nilsson att konflikter kan ha verbala och fysiska uttryck och kan ta kort eller längre tid. Nilsson (2005) menar att konflikter kan påverka på positiv och på negativ sätt. Konflikter kan vara stärkande för individen och för gruppen. Människor samarbetar i en grupp och påverkar varandra. Olikheter i erfarenheter, värderingar,
personlighet, stereotyper, attityder, makt och kontroll kan väcka många negativa känslor och leda till konflikter och ineffektivitet.
4.5. Sammanfattning
Valet av lek, fri lek och konflikter som ett teoretisk begrepp är för att få fördjupad förståelse för hur forskare ser på dem. Jag kommer använda dem för att kunna analysera hur pedagogerna uppfattar deras betydelsen i förskolans värld.
Valet av kulturell interaktion, samvarokompetens, interaktiv kompetens och kamratkultur som teoretiska begrepp är för att få förståelse om de kompetenser som kan påverka barns lek och konflikter.
5. Metod
I den här delen kommer jag att skriva om metodval, urval och genomförande. Eftersom syftet att fördjupa förståelsen om hur pedagogerna uppfattar lek och konflikter mellan barn i
pågående leksituationer så har jag valt att använda mig kvalitativ metod för att få en ingående förståelse.
5.1. Metodval
I boken”Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod” (2018) menar Larsen att med kvalitativ metod kan man får en god validitet som omfattar giltighet och
relevans. Fast att det finns också risk att reliabilitetsproblem uppkommer och detta kan påverka arbetets resultat och analys. Det kan vara på grund av olika anledningar som mänskliga
faktorn, stress, trötthet, tekniska problem och det är därför ska man använda sig av tydliga frågor som är begripliga. Dessutom påpekar Larsen (2018) att transkriptionen och dataanalysen behöver göras noggrant.
Den vetenskapliga undersökningsmetoder som jag kommer att använda mig av för att genomföra datainsamlingen är kvalitativ intervju. Johansson och Svedner (Johansson & Svedner 1998) menar att kvalitativa intervjuer är en av de metod som är vanligast och mest lämplig i skrivandet av examensarbete. De användas för att man får fram information som kan möjliggöra att förstå både barnens attityder och värderingar och pedagogernas synsätt och förhållningssätt och att den intervjuade lämnar sina personliga uppfattningar, åsikter och synsätt.
5.2. Urval och undersökningsgrupp
Jag har intervjuat 4 pedagoger. Jag har velat intervjua personer som arbetar inom förskolan och till och med med olika utbildningsnivå, för att få en bred bild av erfarenheter. Fast att jag genomförde de intervjuar bara med utbildade förskollärare. I urvalet har jag använt mig av snöbollsmetoden. Larsen (2018) menar att snöbollsmetoden handlar om att få tips av informanterna om nya personer att intervjua (Larsen 2018). I och med att personerna som intervjuades har blivit rekommenderade av andra personer, så gick det ganska lätt att hitta nya personer att intervjua. Jag upplevde att det påverkade informanterna positivt och de kände sig
trygga under intervjun. Informanterna verkade vara öppna med sina tankar och ville berätta omfattande och detaljerat. Alla intervjuade kommer att förbli anonyma med påhittade namn, ungefärligt åldrar och erfarenheter i form av arbetslivstid.
5.3. Genomförande
Jag började med att skicka förfrågan till förskolechefen i vissa förskolor i Malmö som jag känner till och har anknytning till för att få ett godkännande att genomföra intervjuer med några av deras anställda. Fast att bara en förskollärare visade intresse att delta i min studie. Därefter fick jag tips av den på andra deltagare. Jag delade därefter ut samtyckesförfrågan till den pedagoger som visade intresse att delta i min studie. Vi kom överens till tiden som passar bäst de intervjuade så att minska deras stress och att de känner sig bekvämt att lämna sina svar. Mötena skedde på distans och spelades in digitalt, filerna lagras på Maus server. I boken
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (2002) påpekar Esaiasson
att inspelning av intervju möjliggör att den kan lyssnas så många gånger som det behövs. Dessutom transkriberade noggrant materialet för att minimera risken att feltolka i analysdelen.
Jag planerade mina frågor noggrant och hade teman som återkom i varje intervju. Jag försökte förhålla mig passivt fast att vara lyhörd för att kunna vägleda intervjun. Jag försökte vara så objektiv som möjligt och observerade den intervjuades reaktion och kroppsspråk. Jag har lyssnat in och låtit de intervjuade få berätta fritt för att skapa bra stämning och få detaljerade svar. Jag transkriberade intervjuerna i sin helhet för att senare kunna göra djupgående analyser.
5.4. Etiska överväganden
Jag försökte genomföra min studie på ett lyhört och respektfullt sätt och frågade ibland under intervjun om de intervjuade ville fortsätta delta eller om de behöver en paus. Jag följde de vetenskapliga regler samt etiska normer utifrån Vetenskapsrådets (2002) och de fyra forskningsetiska principer som jag ska förhålla mig till under genomförandet av en studie. Närvänen (1999) påpekar att en kvalitativ forskning kräver en del eftertanke i skrivandet för att inte skada de personer som utforskas och ska forskaren visa full respekt för sina informanter till och med göra alltid en konsekvensbedömning.
Informationskravet- som innebär att informanterna fick information om arbetets syfte innan
intervjuerna genomfördes; därmed presenterades jag i början av varje intervju och kortfattat förklarade om det som min studie handlar om.
Samtyckeskravet- som innebär att jag informerade pedagogerna att de har rätt att bestämma om
de vill delta min studie; samt att de kunde avbryta medverkan och dra tillbaka sitt samtycke när som helst under studiens gång.Informanterna gav deras samtycke muntligt i början av
intervjun.
Konfidentialitetskravet- som innebär att deltagarna i min studie kommer anonymiseras; alla
personliga uppgifter kommer förvaras och i enlighet med GDPR för att skydda enskilda individens grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av
personuppgifter. Dessutom berättade jag i samtyckesblankett att det insamlade materialet kommer att bara användas till uppsatsen.
Nyttjandekravet -som innebär att det data insamlade materialet under studiens gång endast kom
till att användas för mitt examensarbete; det kommer att raderas efter att mitt examensarbete blir klar och godkänd.
5.5. Analysbeskrivning
Rennstam (2015) menar att analysprocessen omfattar att organisera och formulera det insamlade materialet. Detta kan delas upp i tre olika steg som är att sortera, reducera
och argumentera materialet. Rennstam (2015) påpekar att hitta kategorier genom att para ihop de material som har likheter är förutsättning att kunna förklara och ordna verkligheten. Det är viktigt att noggrant bestämma och begränsa detta material som kan påverka möjligheten för att genomföra analys och dra slutsatser. För att skapa ordning i mitt material använde jag mig av att sortera det efter innehåll, vilket betyder enligt Berglund (2020) att lägga fokus på vad de intervjuade personerna pratar om, titta ur olika perspektiv och att samtidigt hitta
återkommande mönster och betydelse.
De ljudinspelade intervjuer är fyra och varje en är med längd mellan 30 och 50 minuter. Jag har lyssnat på de inspelade intervjuerna några gånger innan jag började att transkribera de i pappersformat som bestod av 25 A4 sidor. Jag har gått igenom de transkriberade kvalitativa
intervjuerna, läst upprepade gånger och sorterat innehållet för att hitta de viktiga detaljerna för att kunna bilda ett tema utifrån examensarbetets frågeställningar. Larsen, (2009) påpekar att forskaren kan använda sig av en datamatris för att kontrollera det insamlade materialet och se mönster. Jag har använt mig av en egen datamatris för att kunna ha sammansatt bild av materialet av de fyra kvalitativa intervjuerna. De likheter jag valde att lägga fokus på är pedagogernas förhållningssätt ifråga om lekens sociala betydelse och pedagogernas agerande med konflikter i pågående leksituationer. Därmed har jag uppmärksammat vilken roll miljön har. Dessutom utförde jag detta utifrån de teoretiska begrepp jag använt mig av i min studie. Dessa var lek,fri lek, konflikt, lekens harmoni och kulturell interaktion.
6. Analys och resultat
I den här delen kommer jag att beskriva min analys av det empiriska materialet från
intervjupersonerna: De medverkande kommer att benämnas Josefin, Lotta, Emma, och Sara. Jag garanterar att intervjupersonernas namn är påhittade. Svaren kommer att sammanflätas och citat från de olika pedagogerna kommer att användas. Dessutom kommer olika begrepp och teorier kopplas in för att kunna tolka empirin och göra en analys.
Först kommer jag ge en beskrivning av hur informanter ser på lek, fri lek och konflikter samt att kunna sätta det i samband från forskning. När det finns en förståelse för hur pedagogerna ser på kommer detta fungera som hjälp när jag analyserar hur de förhåller sig till konflikter. Avlslutningsvis kommer jag att skriva om det resultat som jag har kommit fram till.
6.1. Pedagogernas syn på lek
För att få en ingång till förståelsen av lek och konflikt går jag först igenom hur informanterna ser på just lek och kopplar till vad forskare skrivit om lek. Många forskare (se Lillemyr 2013; Sutton-Smith 1997) menar att det inte är lätt att enkelt definiera vad lek är. Lillemyr (2013) menar att lek kan ge förklaring utifrån olika perspektiv och utifrån olika lekteorier. Även hade informanterna lite olika resonemang kring lek. Det visade sig att alla intervjuade definierar lek som en viktig del av i barnets utveckling . Sara definierar lek som ett fenomen och menar att lek är hela livet för barnen och Emma beskriver lek som en aktivitet som framkallats utifrån barnens initiativ och att ett barn startar den frivilligt och spontant. I följande citat berättar Josefin varför är lek viktigt enligt henne.
Lek är någonting som vi vuxna behöver vara väldigt lyhörda för barns olika behov och olika typ av lek. I takt med att barn finner sig själva, så finner de också sina olika personligheter och sina olika behov av att få leka, på väldigt olika sätt. Jag ser på lek som ett uttrycksmedel ett sätt att skicka signaler till oss vuxna. Att i leken så får vi se väldigt många normer och värderingar och erfarenheter som barn har med sig från sin erfarenhetsvärld. Jag tycker att leken är väldigt, väldigt viktig, som bör har en väldigt stor plats i förskola. (Josefin)
Hangaard Rasmussen (2016, ss 67-84) påpekar att barnens lek kännetecknas av vårt dagliga liv och att barn skapar sin egen sfär utifrån sitt eget alvar. I jämförelse med detta säger både Sara och Lotta att lek är ett märkligt fenomen som förändrats över tid och i förskolans verksamhet men också med de barn som är i barngrupperna. När pedagogerna lyfter förändringen av lek över tid så kan man se att det som ett exempel på det Hangaard Rasmussen menar, att barns
lek förändras beroende på hur barns vardag ser ut. Lotta är lite osäker på vad vad som kan vara anledningen till förändringen på lekens innehåll och syfte, om det är beroende på
gruppens storlek, tuffare klimat i barngrupperna eller att leken fått en ny funktion i förskolans värld och användas med undervisningssyfte.
Lillemyr (2002) anser att genom lek bearbetar barn detta som de möter och upplever verkligheten och lever i och som de hittar på anpassade lösningar för. Jag ser att några av informanterna har en liknande synsätt. Tre av pedagogerna anser att genom lek bearbetar barn sina känslor och hanterar saker och händelser från deras liv. Lotta säger exempelvis att barn behöver leka och att lek avspeglar deras liv. Emma säger att lek är livsnödvändigt för barn och att barn bearbetar det de upplevt, vad de har tänkt på och den som skett.
Sammanfattningsvis kan informanterna sägas se på lek som en viktig aktivitet i barns liv. Det här efterliknar vad olika forskare skriver om lek. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) anser att lek är en del av barns livsvärldar och tar central plats för barns eget meningsskapande. Jag ser ett liknande synsätt hos pedagogerna där alla intervjuade pedagoger säger att lek är väldigt viktig för barns utveckling och lärande. Jag tolkar att pedagogerna Sara och Lotta uppfattar lek som ett sätt för barn att lära känna sin värld och sina egenskaper. Lek, menar många forskare, är inte så enkelt att definiera och kan förstås på många olika sätt. Hos informanterna fanns en del olika nyanser i att se på lek men samtidigt en röd tråd som handlade om vikten att leka. En annan aspekt av lek är det som kallas ”fri lek”. Om det handlar nästa avsnitt.
6.2. Pedagogernas syn på fri lek
För att kunna resonera om lek och konflikt blir det relevant att få en förståelse om
pedagogernas syn på begreppet fri lek, också det en företeelse som ses på olika sätt (se tex. Åm 1986, Hangaard Rasmussen 2016, Lillemyr 2002, Bartholdsson & Kronlund 2020). I frågan om fri lek har de intervjuade varit osäkra i vad de anser. Åm (1986) hävdar att fri lek är aktivitet som barn kommer på och styr över själva, vilket Emma och Sara definierar på liknande sätt. De två informanterna beskriver fri lek som något barn gör på sin egen fria vilja och initiativ. Till och med förtydligar de två informanterna även att det innebär att vuxna inte är med. Sara säger att “vuxna inte alls ska ha ett finger med i barnens lek”. Ett återkommande
fenomen är att det är “ett barns initierade aktivitet” trots att vuxna kan bli bjudna till den. Sara menar att vuxna går ändå “smygande” runt och medvetet observerar vad barnet leker.
I kontrast med detta visar två av informanterna att de har en annan uppfattning om begreppet fri lek. Exempelvis menar Josefin att begreppet inte är omtyckt hos henne och att hon inte vet vad motsatsen skulle vara till “fri lek”. Josefin hävdar att leken alltid måste vara fri. I likhet med detta säger Lotta att ordet “fri lek” är ett spännande ord trots att hon inte anser att det finns riktig fri lek i förskolan. Lotta berättar att fri lek är svårare för vissa barn som av olika skäl inte kan läsa av och avkoda leken för att i förskolan har många barn inte utvecklat sitt språk eller har ett gemensamt språk. Då upplever Lotta att det är lättare för dessa barn att vuxna väljer att organisera en lek. I relation till detta påpekar Bartholdsson och Kronlund (2020) att vuxnas syn på barns fria lek präglas av ideologisk ideal. Med detta menar forskarna att dessa aktiviteter innehåller förväntningar och föreställningar om att lekarna ska vara goda och inkluderande i sig trots att inte alla barn hittar sin plats. Lottas exempel kan förstås i ljuset av detta då, hon ser att barn inte kan delta trots förväntan på att den fria leken ska erbjuda deltagande för alla. Hennes strategi blir då att erbjuda deltagande i lek med hjälp av vuxna.
Den tveksamhet som alla informanter visar kan tolkas utifrån svaren, att det är pedagogerna som styr leken trots att de kallar den för fri lek. Det går att tolka det som att pedagogerna menar att de styr den fria leken genom att de formar den fysiska miljön. Informanterna förklarar att fri lek formas av de material och aktivitetsformer som finns i förskolans
verksamhet. Åm (1986) påpekar att lekmiljö avspeglar samspelet mellan “rambetingelser” och de vuxnas synsätt till barns lek som viktiga förutsättningar för lek. Här kan material och aktivitetsformer ses som de rambetingelser som informanterna lägger vikt vid. Jag kommer återkomma till detta resonemang i avsnittet om miljöns betydelse för konflikter i leken.
Sammanfattningsvis ser pedagogerna på fri lek som något som barn bara gör. Den initierar barnen själva och de styr själva vilket betyder att en vuxen inte ska vara med. Samtidigt finns det en ambivalens i relation till begreppet. De intervjuade menade också att det fanns
rambetingelser som styrde leken, och som de vuxna styrde över. Det visade sig att
informanterna har olika uppfattningar om fri lek som teori och i verkligheten. Det kan tolkas att det är på grund av att de ser skillnader mellan det som begreppet innebär och hur det händer i förskolan. Nästa avsnitt handlar om hur pedagogerna ser på konflikter i leken.
6.3. Pedagogernas syn på konflikter i leken
Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka konflikter i leken. Under intervjun så gick det lätt att prata om konflikter med informanterna. Informanterna visade öppenhet och
engagemang för frågan, jag tolkar detta som att det är något som är viktigt och intressant för dem. Konflikter är alltså något som är vardagligt förekommande. Josefin upplever begreppet konflikt som ett negativt laddat begrepp men säger också att konflikter är väldigt naturliga. I relation till detta kan nämnas att Maltén (1998) och Nilsson (2005) menar att konflikter är en naturlig del av gruppens vardag och det händer i alla sammanhang. Nilsson (2005) anser att konflikter händer på grund av motstridiga åsikter, olika tolkningar av mål eller på grund av inflytande eller oklarheter om reglerna och rollerna som gäller. Jag ser ett liknande synsätt hos pedagogerna. Exempelvis Sara säger att “konflikt är något som fungerar kanske inte hur barn tänker. De tänker olika det är deras tankesätt som fungerar i det, de kanske kan inte komma överens tillsammans”. Det informanterna säger kan tolkas som ett synsätt som handlar om att konflikter är en naturlig del och det är inte konstigt att de händer.
En tendens som ses är att pedagogerna vill förklara varför konflikter uppstår i de pågående leksituationerna. Informanterna berättar att konflikter mellan barnen uppstår på grund av olika anledningar. Forskarna Maltén (1998) och Nilsson (2005) påpekar att konflikter händer och uppstår på grund av olika mål, synsätt, intressen, värderingar, personlig stil eller
grundläggande behov. Det är någon som informanterna ser och exemplifierar i intervjuerna. En aspekt som nämns är språket. Det som Emma säger är att språket är en faktor för konflikter i leken. Informanten menar att konflikter uppstår som en interaktion mellan det som barn tänker och uttrycker. Emma säger: “jag vet inte hur jag ska säga det eller för att jag kan inte säga det verbala”. Jag tolkar det som att Emma menar att i vissa situationer är det snarare bristande språk som barnen använder. Det kan tolkas som att barn använder kroppen istället för att klara sig ur en situation. I liknelse med detta menar Lotta att konflikter hör ihop med brist på
kommunikation. Informanten ser att “inte alla barn kan läsa av kompisars kroppsspråk, ansiktsuttryck eller hör inte vad kompisen säger” och att barn visar missförstånd eller att inte kan förstå de andra barn. En annan faktor för konflikter som informanterna belyser är barns individuella drag och erfarenhet. Exempelvis ser Josefin att “det bero på vad barnet har för personlighet men sen den också kan vara om vad det har för erfarenheter att möta omvärlden eller att möta människor man ska samspela med eller vad barn har för erfarenhet”.
eller bråkar barn i de flesta fall. Makt är också en stark anledning till konflikter. Exempelvis berättar Sara att de flesta situationer när barn är i konflikter i leken säger barn att “jag ville bestämma ju”, ”jag vill bli den som bestämmer” eller “jag vill styra dig”, “jag låter inte dig att tänka, eller att du ska delta” Det kan tolkas att barn övar och omprövar sin ledarskap att
etablera och upprätta sin maktposition för att hitta sin plats i samspelet med andra barn.
En annan aspekt som ses i svaren är att konflikter ses som något som är bra och som utvecklar i positiv mening. Informanterna beskriver konflikter som nyttiga, viktiga, nödvändiga och något som behövs. Exempelvis säger Lotta att konflikter “hjälper ju att stärka barnen att kanske få hänsyn och respekt till sina kompisar”. Dessutom menar informanterna att det finns en nytta med konflikter i lek, och menar att konflikter hjälper barnen att tillägna sig den sociala kompetensen och den innehåller relationsskapande, progression och utveckling. Exempelvis säger Josefin att konflikter påverkar barn att bli starka både som grupp och individ. Emma säger att genom konflikter testar barn gränser “att se om hur långt kan jag gå, hur lång kan min kompis gå”. I likhet med detta säger Lotta att “konflikter är nödvändiga, för att det är genom konflikter barn lär sig. Skulle vi inte ha konflikter så skulle vi inte lära oss att bli sociala och hänsynsfulla, för att det föds vi inte med punkt slut, utan att vi måste träna på att konflikter behövs”. De citaten kan tolkas som ett synsätt att konflikter är viktiga för barn för att genom dem prövar och omprövar barn sin sociala samspel för att kunna hitta sin plats i gruppen. Maltén (1998) och Nilsson (2005) menar också att konflikter kan vara stärkande både för individen och för gruppen som en del av gruppens vardag.
6.4. Strategier som pedagogerna använder för att arbeta med
konflikter under pågående lek
Jag har nu redogjort för att pedagogerna såg på konflikter i lek som en viktig del av barns liv, lärande och utveckling. Hur arbetar då pedagogerna med konflikter i lek? Konflikter i lek kan sägas handla om förmågan att hantera ett dagligt samspel och kulturell interaktion. Sommer (2012) påpekar att barns kulturella interaktion skapas både i institutionerna och i den privata sfären i relationerna med andra barn och vuxna och detta sker i det dagliga samspelet. Dessutom menar Sommer (2016) att barn kan ses utifrån den kontext barnet befinner sig och som barn formar och formas av. Jag ser ett liknande synsätt hos pedagogerna. Ett exempel på hur konflikt i lek ses som en slags kunskap eller kulturell interaktion kommer från Lotta:
Barn lek alltid ser och var lite konfliktfylld för att det är genom konflikter vi lär oss hur vi är mot varandra, sen har våld mellan kompisarna ökat idag. Det är tuffare klimat i dag i
barngrupperna och det är många barn på förskola. Jag deltar mycket mer i dagens lek än jag gjorde för tio år. Idag är jag ofta i hjälp till något barn och finns jag i närheten på ett annat sätt. Kan få vara så med att det förändrats, att den fördjupas, att man går med i leken undervisande, på ett lekfullt sätt och fångar upp olika situationer på ett annat sätt.(Lotta)
Det tolkar jag som ett exempel på kulturell interaktion. Citatet innehåller flera aspekter som är: barn lär sig något i konflikter; konflikterna är våldsammare och barnen har tuffare
konflikter idag. Lotta berättar att det finns skillnader på vad och hur barnen leker och att hon har förändrat sitt arbetssätt, nu deltar mer informanten i leken. Det som informanten anser är konflikter händer betydligt oftare än tio år sedan. Lotta utgår utifrån sin erfarenhet i olika förskolor i olika städer under åren. Dessutom har leken fått ett annat syfte i förskolans värld och det kräver att pedagogerna är mer medvetna om detta. I likhet med det som Lotta säger hävdar pedagogerna att de arbetar aktivt med att bygga relationer mellan barnen och skapa bra klimat i barngruppen. Dock är också konflikter något som ingår i kamratkulturer menar Corsaro (2014). I jämförelse med detta menar Corsaro (2014) att kamratkultur består av komplexitet där små barn bråkar, puttar varandra, sparkas och slåss. Lotta menar att pedagoger också måste vara med hela tiden, på grund av att barn inte alltid kan lösa konflikter själva.
Att vara närvarande varenda sekund, jag kunde inte välja att gå ifrån leken, utan jag inte är där, så jag var tvungen att finnas i närheten. Har man inget gemensamt språk kan man inte lösa konflikter.Iaktta kan stöta men några få ord; på något sätt höja den goda modellen, på något sätt lyfta nivån i leken istället . (Lotta)
I citatet ovan berättar Lotta om barn som inte har lärt sig prata eller som inte kan svenska. En strategi som Lotta berättar handlar om att lära känna barngruppen. Lotta säger att pedagoger observerar och studerar sina barngrupper och lär känna vilket gruppklimat som finns. Därefter kan pedagogerna bygga sina strategier efter de dominerande gruppklimaten. Dessutom finns det många saker som påverkar klimatet i barngruppen. Gruppklimatet kan förändras när nya situationer uppstår till exempel när ett nytt barn eller vuxen ansluter.. Varje förändring kräver att tänka om för att gruppklimaten förvaras. Detta kan förklaras med hjälp av begreppet lekens harmoni för att få syn på hur harmoni bevaras i samspelet. Knutsdotter Olofsson (2003) påpekar att leksignaler, lekram och sociala lekregler är del av att skapa lekharmoni, det vill säga att barn lär sig att följa regler som samförstånd, ömsesidighet och turtagande vilka är grundstenar för harmoni i samspelet. Dessutom menar Knutsdotter Olofsson att barn lär grunden till dessa färdigheter redan under tidiga leken med vuxna.
Därpå utvecklas de i leken tillsammans med de andra barnen. Barn lär reglerna i leken tillsammans med vuxna och utvecklas tillsammans med andra barn.
Ett återkommande tema i materialet handlar om respekt. Öhman (2019) menar att barn samarbetar på olika sätt, anpassar sig, tar initiativ att samspela och leka och behöver vänskapsband och tillhörighet. Jag ser liknande synsätt i mitt material, att alla mina
informanter lyfter fram vikten av respekt. Pedagogerna hävdar att visa respekt och få respekt är kärnan på att bygga relationer, lösa många konflikter och är en förutsättning för lek. Sara resonerar exempelvis kring respekt på följande sätt: att “i barngruppen är det väldigt viktig att de ska respektera varandra. Att när barn har lärts sig att respektera varandra då löser sig väldigt mycket saker”. Josefin menar att “respekt är det som är det allra allra viktigaste ordet” vilket tydliggör att det betyder att se och acceptera den andre med både sina likheter och olikheter. Det är något som Öhman menar också och påpekar att barn behöver känna sig förstådda, göra sig förstådda samt bygga relationer med ömsesidighet respekt.
Jag ser i mitt material att pedagogerna använder olika strategier för att hantera och lösa konflikter. De pratade också mycket om vad som ingår i pedagogrollen som en del av vilka strategier man väljer. Informanterna berättar att de ser att trygga vuxna, tydligt ledarskap och bekräftelser samt positiv feedback är viktiga för barn. Det kan tolkas som en strategi att läran är i barns färdigheter. En av dem kan handla om att ge exempel att gå in i leken och påverka den. Exempelvis menar Josefin att pedagoger har ansvar för att skapa trygghet för barnen. Vidare berättar hon att det är viktigt att lära barn att förstå normer och värderingar för att då kan barn navigera och känna sig sedda och bekräftade. Att vara pedagog betyder att aldrig lämna barnen där man inte har kontroll och att det är viktig att att observera barn för att kunna se alla stegen som leder fram till konflikter.
Att vara pedagog påpekar informanten betyder att ny inspiration och kunskap ska alltid sökas. En pedagog ska alltid lita på barns förmågan att skapa nya relationer. Den andra informanten, Sara berättar att pedagogen behöver ha “pedagogisk skicklighet” som innebär att lära barn att tänka för att komma med egna lösningar. Det kan tolkas som ett undervisande strategi. Sara förklarar att hon lär barnen att inte använda ord som barnet inte vill höra själv, samt lära barnen att prata till varandra och att prata”med ljudnivå”. Med detta menar Sara att hon frågar barnen vilken ljudnivå de tycker är rätt i olika situationer och i konflikter genom att visa med
handen som att mäta. Detta innebär att dramatisera och “överdriva” i olika påhittade konflikter eller direkt på plats men aldrig direkt till konkreta barn. Med detta menar
informanten att då hör och ser barn olika konflikter och tips för lösningar. Sara säger att “nu leker barn och jag kan inte gå och styra dem ”är inte relevant för henne. “Men om man kommer in och förklarar “ja, man kan också ha två mammor, man kan också ha två pappor”, till exempel, då börjar barnen tänka “jaha, det går ju också” då fortsätter leken”. Den här citaten är ett tydligt exempel på att informanten arbetar med konflikter i leken. Ett exempel på de strategier som informanten berättar är att hon arbetar aktivt med konflikter genom att läsa böcker varje dag och lär barn att inte slåss, att när konflikter uppstår säga “stopp” och försöka prata med din kompis, funkar det inte så kom till fröken istället. I likhet med detta säger Emma att normer och värden är en viktigt tema att jobba med. Informanten anser att lita på barnet, vilken är tillit till barnet och låta barnet lösa sina konflikter själva är ett viktigt steg i hennes arbete.
Som ett annat steg i konfliktlösning med hjälp av pedagog och detta är för att barn ska kunna utveckla förmågan att fatta beslut och att förstå konsekvenserna av sitt beslut. Emma berättar att ideologin att “alla få vara med och leka” är inte ett sätt att lösa konflikter. Det som är relevant för henne är att göra barnet attraktivt för de andra barnen ska välja lek istället för att konflikter uppkommer. Hos mina informanter fanns mycket gemensamt vilket handlade om hur de gör med konflikter i leken.
6.5. Vilken betydelse har miljön för konflikter i leken
Ett tema som återkom i intervjuerna handlar om miljöns betydelse för konflikter i leken. Även om fokus hos informanterna låg på vilka strategier och synsätt som var lämpliga återkom de ofta till miljöns betydelse. Miljön kan sägas vara en faktor i sig som påverkade möjliga strategier och förhållningssätt i leken. Därför väljer jag också att lyfta fram hur informanterna resonerade kring miljön. Även många forskare lyfter fram vikten av lek miljön och dess utformning och påpekar dess möjligheter att skapa mening men också begränsa (Johansson & Pramling Samuelsson 2003; Nordin-Hultman 2004; Björklid 2005). Jag ser att alla mina informanter menar att de drar nytta av fysiska miljön. De påpekar att lek styrs av pedagogerna hur utformar miljön, väljer material och även att miljö signalerar till specifika lekar. Miljön kan alltså vara en strategi att arbeta med konflikter. Björklid (2005) menar att fysisk och psykisk miljö spelar en viktigt roll för barns lärande och utveckling. Barn
inspireras till olika aktiviteter utifrån miljön och det är något som pedagoger behöver tänka på att utveckla mer av. Björklid anser att miljön och dess utformning ger möjligheter till fri lek men det kan också begränsa vilket kan vara en orsak till konflikter. En av pedagogerna säger:
I vissa rum där vi vill att en annan lek ska ske,till exempel har vi rum “Utklädningskläder” och “Affär” och här försöker vi att blanda vilka barn som ska vara där samtidigt just för att få fram en annan sorts lek, för att göra rummet mer lekbart, att barnen lärt sig en annan sorts lek än att springa, brottas och slåss. För att då kanske vi sätter upp saker i mitten av rummet, kanske man sätter garderoben med utklädnindnigskläderna i mitten av rummet så minskas stora rörelser utan springa. På så sätt stoppar vi viss sorts av lek som också äger rum men inte alltid de lär sig en annan lek också. (Emma)
Den andra pedagogen, Josefin säger att “vi vet ju att vissa typer av aktiviteter, vissa typer av leksaker och vissa typer av möbleringar stimulerar ju olika typer av aktiviteter hos barnen”. De båda citaten är en tydlig exempel på att pedagogerna använder den fysiska miljön som stöd och det gör de med full medvetenhet. Sara påpekar att alla de rutiner och strukturer som finns i förskolans verksamhet kan förstöra barns fria lek. Den här tanken är intressant
fenomen som kan tolkas som att förskolans verksamhet med den utformade miljö, dagliga rutiner och struktur bidrar till att förstöra den fria leken. Det påminner mig hur forskaren Åm (1986) beskriver att intrycksfattig miljö, material och rum ger viktiga förutsättningar för lek. Åm anser att de ram-betingade faktorerna reducerar möjligheterna för lekinspiration eller skapar ett dåligt gruppklimat vilka leder till konflikter och avbrott i leken.
7. Diskussion
I den här delen kommer arbetets helhet att sammanfattas vilket ska vara slutdelen av arbetet. Den här delen innebär diskussion och kritisk reflektion över studien. Det kommer att diskutera mitt resultat med hjälp av tidigare forskning. Syftet med min studie var att undersöka hur pedagogerna ser på konflikter som uppstår i pågående leksituationer och hur arbetar pedagogerna med konflikter mellan barn i leken. Jag kommer även att redogöra min egen tolkning av resultatet jag kommit till.
7.1. Resultatdiskussion
Min undersökning syftar till att få förståelse för hur pedagogerna ser på och arbetar med konflikter mellan barn i pågående leksituationer. I min analys resonerar jag utifrån olika definitioner och teorier. De definitioner som tar del i analysen var lek, fri lek, konflikter, kamratkultur, kulturell interaktion och socialt samspel. I de genomförda intervjuer har jag ställt olika frågor om lek och konflikter för att samla information om hur pedagogerna ser på lek, fri lek och konflikter och hur de arbetar med konflikter i pågående lek situationer. När jag frågat om lek visade alla informanter engagemang och har svarat att lek är en viktig för ett barn. Den slutsatsen jag har dragit är att pedagogerna uppfattar lek som något som barn gör och är en del av deras liv. Konflikter är något som är vardagligt förekommande och barn tillägnar sig sociala kompetenser. Den tidigare forskning som jag har undersökt var utifrån lek, konflikter och pedagogiska miljöer.
I min första frågeställning undersöker jag pedagogernas synsätt om lek och konflikter som uppkommer mellan barn i pågående leksituationer. Resultatet av det insamlade materialet visar att pedagogerna har full förståelse att lek är något som är viktigt för barn och det är del av barns liv. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) menar att lek tar central plats för barns eget meningsskapande. Forskningen visade att barn och pedagoger inte har samma uppfattning om barns perspektiv. De lekfulla aktiviteter som pedagogerna försökte göra utifrån barns perspektiv har dock genomförts utifrån sitt perspektiv (Johansson & Pramling Samuelsson 2006). Lillemyr (2013) menar att pedagoger inte tar lek på allvar för att vuxna uppfattar lek utifrån vuxnas perspektiv med sina erfarenheter, kunskap och värderingar. Dessutom påpekar Lillemyr (2013) att pedagoger behöver öka sin kunskap och attityd om lek. Hangaard
