Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 HP | Nationalekonomi Vårterminen 2021| ISRN: LIU-IEI-FIL-G--21/02442--SE
E-valutor, framtidens nya betalmedel?
- En empirisk och komparativ analys av Bitcoins påverkan av intresset för införandet av en nationell e-krona i Sverige samt effekterna på samhället av en sådan valuta
______________________________________________________________________ Digital Currency, the Future Means of Payment?
- An empirical and comparative analysis of Bitcoin’s influence on the interest of launching a national digital currency in Sweden and the effects on society of such currency
Författare: Sandra Medenica Frida Stark Handledare: Joakim Persson Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Titel
E-valutor, framtidens nya betalmedel?
- En empirisk och komparativ analys av Bitcoins påverkan av intresset för införandet av en nationell e-krona i Sverige samt effekterna på samhället av en sådan valuta
Författare Sandra Medenica Frida Stark Handledare Joakim Persson Publikation Kandidatuppsats i nationalekonomi 15 högskolepoäng Vårterminen 2021 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--21/02442--SE Linköpings universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling www.liu.se
Abstract
Authors: Sandra Medenica & Frida Stark Supervisor: Joakim Persson
Background: Today´s use of cash in Sweden has decreased along with the digital
development, which has created space for new payment options, such as cryptocurrencies and e-currencies. Along with this development, the central bank of Sweden is investigating the possibility of an e-krona, which would allow the central bank of Sweden to regulate the monetary policy in a more efficient way and maintain its monopoly position as the sole issuer of money in the payment market.
Purpose: The aim of this essay is to investigate what effects an e-krona would have on society and whether there is a correlation between the price of Bitcoin and countries' interest in introducing a CBDC.
Completion: The essay is based on literature studies and economic theories to analyze the economic effects of an e-krona in Sweden. In addition, a regression analysis is performed to deduce a possible correlation with the data showing the Bitcoin exchange rate and countries' interest in the introduction of Central Bank Digital Currency, CBDC.
Conclusions: An e-krona would mean that the Riksbank could more easily implement monetary policy measures to stimulate the economy and that they would continue to contribute to competition in the payment market. The commercial banks could possibly be affected by a crowding-out effect in the form of reduced bank deposits, which leads to them losing part of their position in the payment market. In addition, the criminal activities could decrease when the cash is phased out as the anonymous payment options become fewer. There is a positive estimated effect of the bitcoin exchange rate on countries interest of a CBDC with a correlation of 0,52. In other words, when the bitcoin exchange rate rises there is an increase in the countries interest of a CBDC. This might be an explanation for the interest, however, more variables should be considered in the analysis.
Sammanfattning
Författare: Sandra Medenica & Frida Stark Handledare: Joakim Persson
Bakgrund: Kontantanvändningen i Sverige idag har minskat i takt med den digitala
utvecklingen vilket har skapat plats för nya betalningsmöjligheter, exempelvis kryptovalutor och e-valutor. Samtidigt håller Riksbanken på att utreda möjligheten för en e-krona som skulle medföra att Riksbanken kan reglera penningpolitiken på ett mer effektivt sätt samt bibehålla sin monopolställning som ensam utgivare av pengar på betalningsmarknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter en e-krona skulle ha på samhället samt om det finns ett samband mellan priset på Bitcoin och länders intresse för att införa en CBDC.
Metod: Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och ekonomiska teorier för att analysera ekonomiska effekter av en e-krona i Sverige. Utöver det genomförs en regressionsanalys för att härleda ett eventuellt potentiellt samband med data som visar Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av Central Bank Digital Currency, CBDC.
Slutsats: En e-krona skulle medföra att Riksbanken lättare kan genomföra penningpolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin samt att de skulle fortsätta bidra med konkurrens på betalningsmarknaden. Affärsbankerna skulle eventuellt kunna påverkas av en
undanträngningseffekt i form av att bankinlåningarna minskar vilket leder till att de skulle förlora en del av sin ställning på betalningsmarknaden. Utöver det skulle de kriminella verksamheterna kunna minska när kontanterna fasas ut då de anonyma
betalningsmöjligheterna blir färre.
Det finns ett positivt uppskattat samband mellan Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av en CBDC med en korrelation på 0,52. Det innebär att när Bitcoinkursen stiger kommer även länders intresse för en CBDC öka. Detta kan vara en förklaring till ländernas intresse, men fler variabler bör tas i beaktning vid vidare analys.
Förord
Vi vill inleda med att tacka vår handledare Joakim Persson för din hjälp och dina råd du kommit med. Din input och kritik har varit betydande för att uppsatsen ska ha blivit det den är idag. Vi vill även tacka våra kurskamrater och opponenter som kommit med värdefull kritik och kloka synpunkter.
Utöver det vill vi rikta ett extra tack till Linnéa Gullarbergs och Khalid Khayati för er entusiasm och tro på vårt arbete, ni har varit av stor betydelse för oss i vårt skrivande av denna uppsats. Slutligen vill vi tacka alla er som på något vis bidragit till denna uppsats.
Linköping, 2021-06-11
________________________ ________________________
Begreppsförklaring
API: En specifikation som tillåter anslutning
mellan olika applikationsprogram och en specifik programvara. I denna uppsats olika program och deras anslutning till e-kronan som betalningsmedel.1
Blockkedjor: Systemet som grundas på
information som är lagrad på flera databaser och är fördelade på olika instanser samt är offentlig. Vid transaktion sker en automatisk uppdatering av de kopior som redan finns i databaserna och vid tillförsel av ny
information till transaktionen så skapas ett nytt block i kedjan.2
CBDC: Detta är en förkortning av Central
Bank Digital Currency som innebär att centralbanken i ett land är ansvarig utgivare för en digital valuta som används i det berörda landet/området.3
Depreciering: När värdet på en valuta eller
tillgång minskar uttryckt i en annan valuta.4 ECB: European Central Bank.
E-valuta: Digitala pengar.5
Kryptering/dekryptering: Att kryptera är att
göra information omöjlig att läsa genom att
5Riksbanken E-krona (2021) 4Nationalencyklopedin Depreciering 3Bis Central bank digital currency (CBDC) 2OECD The uncertain promise of blockchain for
government (2020)
1Svensk e-identitet Vad är API?
exempelvis omvandla data. Att dekryptera är att återställa informationen så den går att läsa igen.6
Kryptovaluta: En digital valuta som varierar i
värde och som inte har någon ansvarig utgivare. Kryptovalutor saknar även statliga lagar och regleringar.7
Riksbanken: Detta är Sveriges centralbank
som är ansvariga för att ge ut Sveriges kontanter samt att arbeta för säkerhet och effektivitet gällande betalningar.8
Riksbankskommittén: Kommittén består av
representanter för alla riksdagspartier.9
9Sveriges Riksdag Statens roll på
betalningsmarknaden (2018)
8Sveriges Riksbank Om riksbanken 7Bitcoin.se Vad är Bitcoin? 6Sentor Vad är kryptering?
Innehållsförteckning
Introduktion 1
1.1 Bakgrund 1
1.1.1 Vad är pengar? 1
1.1.2 Säkerhet på betalningsmarknaden för allmänheten 2
1.2 Problemformulering 3 1.3 Syfte 5 1.4 Frågeställningar 6 1.5 Avgränsningar 6 Teori 7 2.1 Public Choice 7 2.2 Governance 7 Metod 9 3.1 Planering av genomförandet 9
3.2 Kvantitativa studier - regressionsanalys 9
3.3 Metodkritik 10
3.4 Sekundärkällor 11
3.5 Insamling av statistisk data 11
4. E-kronan och kryptovalutan Bitcoin 13
4.1 Förklaring av e-kronan 13
4.1.1 Jämförelser mellan en e-krona och kontanter 15 4.1.2 E-kronans påverkan på penningpolitiken 15
4.2 Bitcoin 16
4.2.1 Bitcoins som betalningsmedel 18
4.2.2 Bitcoins utveckling i jämförelse med en nationell valutas inflationsnivå 19
4.3 Seigniorage 20
5. Effekter på samhället vid ett införande av en e-krona 21
5.1 Konkurrens på betalningsmarknaden 21
5.2 Etiskt perspektiv 22
5.3 Digitalt utanförskap 23
6. E-valutor i andra länder 24
6.1 Eurozonen 24
6.2 Europa 25
6.3 Kinas CBDC samt deras förbud mot kryptovalutor 25
6.4 Uruguay och deras e-pesopilot 26
6.5 Indisk CBDC och debatt om förbud mot investering av kryptovalutor 27
7. Jämförelse mellan Bitcoinkursen och länders intresse för CBDC 28
8. Diskussion 31
8.1 Ekonomiska effekter på samhället av en e-krona 31
8.2 Riksbankens roll 33
8.3 E-kronans effekt på affärsbankerna 34
8.4 Konkurrens 36
8.5 Samband mellan priset på Bitcoin och intresset för införandet av CBDC 38
9. Slutsats 39
1. Introduktion
Riksbanken har i 350 år försett det svenska folket med pengar (svenska kronor) och har sedan 1904 monopol när det kommer till utgivning av svenska sedlar och mynt vilket har gett staten ett stort ansvar när det kommer till betalningsmarknaden. Samhället ser dock inte likadant ut nu som det gjorde för 350 år sedan och den utveckling som ständigt sker ser ut att leda oss mot ett framtida kontantfritt samhälle. Ett samhälle utan kontanter skulle kunna komma att försvåra Riksbankens arbete med att tillhandahålla den säkerhet som idag råder på
betalningsmarknaden när det kommer till bland annat att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan även tänkas leda till fler betydande ekonomiska konsekvenser för samhället.10
1.1 Bakgrund
Pengar är en social konvention som grundar sig på att samhället gemensamt accepterat något som betalningsmedel, i detta fall pengar. Länders infrastruktur bygger på att
samhällsekonomin fungerar och att alla är överens och medvetna om hur betalningsmedel används. Pengar uppfattas som en lika viktig pelare i infrastrukturen som ett fungerande rättsväsende och försvarsverksamhet.11
1.1.1 Vad är pengar?
Pengar kan förklaras genom tre variabler; räkneenhet, värdebevarare och betalningsmedel. Att pengar är en räkneenhet betyder att det finns en precision kring värdet på ett mynt, en sedel eller annat betalningsmedel och att detta värde är detsamma runtom i landet, oavsett utformning av valutan. Att pengar är värdebevarare innebär kortfattat att värdet av pengarna ska vara stadigvarande. Detta tillåter ett val mellan att antingen konsumera direkt eller välja att spara och konsumera vid senare tillfälle, utan att värdet på pengarna förändrats avsevärt. Slutligen innebär pengar som betalningsmedel att pengar måste godkännas som
betalningsmedel vid affärer. Detta är dock någonting som kan avtalas bort genom Högsta förvaltningsdomstolen gällande civilrättsliga avtal. Denna möjlighet finns dock inte ännu hos offentliga samhällsviktiga organ, såsom offentlig sjukvård som fortfarande måste godta
11ibid
kontanter och mynt som betalningsmedel. Likaså går det genom avtalsfrihet att exempelvis skylta i butiker om att kontanthantering inte längre råder.12
Pengar kan gestaltas på olika sätt vilket går att utläsa i figur 1.1. Det är inte bara kontanter och bankinsättningar som fungerar som betalningsmedel idag, trots att dessa två är de främsta vid handel. Det finns även olika e-valutor samt kryptovalutor, men dessa ges inte samma möjlighet till betalning som det gör med kort- och kontantbetalning i och med att de inte är etablerade betalningsmedel i samhället.
Figur 1.1 Olika betalningsmöjligheter
Betalningssätt Kan erhållas från Betalningsmedel
Kontanter Centralbanker Kontanter
Bankinsättningar Privata banker/affärsbanker Bankgiro/Plusgiro, kortbetalningar,
kortbetalningar via appar eller smartphones etc E-valutor, exempelvis
CBDC
E-valutainstitutioner Laddningsbara kort/konton såsom Paypal
Kryptovalutor t.ex Bitcoin Ingen specifik Digital plånbok
1.1.2 Säkerhet på betalningsmarknaden för allmänheten
Genom att Riksbanken haft monopol på marknaden gällande utgivning av kontanta
betalningsmedel har vinster vid utgivning motverkats i och med att privata aktörer inte fått möjligheten att delta. Riksbanken är de som ger ut centralbankspengar, dvs allmänhetens kontanter och bankreserverna. Dock har bankerna en roll när det kommer till betalningsmedel genom att de tillhandahåller privata pengar, detta genom bankkonton, och på så vis möjliggör transaktioner aktörer emellan. Privata pengar är en fordran på bankerna medan
centralbankspengarna är en fordran på centralbanken, i detta fall Riksbanken. Detta innebär att centralbankerna inte kan gå i konkurs eftersom de indirekt har en fordran på staten och kan producera mer pengar medan bankerna agerar som privata företag och således kan gå i konkurs. Genom att ha ett organ som inte riskerar att gå i konkurs skapas en säkerhet för allmänheten eftersom de inte riskerar deras kapital på finansmarknaden. Går en privat bank i
konkurs skyddas allmänheten av den statliga insättningsgarantin som innefattar möjligheten att få tillbaka upp till 950 000 kr vid bankkonkurs, detta för att allmänheten fortsatt ska vilja sätta in sina pengar på bankkonton, men högre belopp kan inte garanteras.13
Det finns dock risker med att endast tillhandahålla privata pengar och slopa kontanterna. Finanskriser skulle kunna uppstå genom att det finns en avgränsad grupp aktörer, exempelvis banker, som ensamt har tillträde till centralbankspengar. Detta hade kunnat påverka
förtroendet för aktörerna och successivt även ha en negativ påverkan på förtroendet för hela penningsystemet. Det är därför av intresse för Riksbanken att fortsatt ha monopolställning på marknaden för att kunna reglera och påverka penningmarknaden och penningpolitiken utan att skada dem.14
1.2 Problemformulering
Fyra av fem storbanker erbjuder idag inte längre kontanthantering. Storbankerna hänvisar istället till de många uttagsautomater som finns runt om i landet som substitut. Dock finns det små möjligheter till insättning av kontanter då det finns få insättningsautomater. I takt med den tekniska utvecklingens framväxt är det även fler butiker som motsätter sig att hantera kontanter vilket återigen ställer krav på kortanvändning vid konsumtion. Motstridigheten till kontantanvändning i butik beror dels på hanteringskostnaden, men också den sårbarhet som butiker utsätts för då risken för rån ökar vid användning av kontanta betalningsmedel.15 Det råder emellertid delade meningar mellan Riksbanken, Riksbankskommittén och bankerna gällande kontanternas framtid. Riksbanken ser gärna att kontanternas roll ska stärkas då Sverige har grupper i samhället som idag upplever sig vara digitalt och finansiellt
exkluderade från resten av samhället. Dessa grupper innefattar främst äldre personer och de som är bosatta på glesbygden där kontant betalning ses som den främsta
betalningsfunktionen. Riksbanken menar även att samhällsviktiga myndigheter, kommuner samt både offentligt och privat ägda företag som erbjuder livsnödvändiga varor och tjänster inte ska ges möjlighet att neka kontanter då det försvårar för de utsatta samhällsgrupperna. Riksbankskommittén föreslår istället att offentliga organ, t.ex sjukvård och dylikt, inte alls ska vara tvingade att hantera kontanter vilket gör detta till en punkt där instanserna skiljer sig
15Sveriges Riksbank Kontantfritt - inte problemfritt (2020) 14Sveriges Riksbank Vad är pengar?
åt. Utöver det vill bland annat affärsbankerna avskaffa kontanterna eftersom det skulle kunna stärka deras roll på betalningsmarknaden då Riksbankens monopol inte längre skulle gälla i samma utsträckning som det gör idag.16
Även fast det råder delade meningar kring kontanternas framtid genomförs forskning för att eventuellt kunna införa en e-krona som tillhandahålls av Riksbanken. Denna valuta skulle kunna tänkas fungera som ett substitut till kontanter samt som ett medel för att Riksbanken ska kunna bibehålla sin monopolställning och fortsatt kunna utgöra en trygghetspunkt gentemot Sveriges befolkning på betalningsmarknaden.
Utöver CBDC finns andra e-valutor och kryptovalutor som delvis liknar en potentiell CBDC i och med att båda klassas som digitala valutor, men i övrigt har de markanta skillnader. Den främsta kryptovalutan som haft stor genomslagskraft runt om i världen är Bitcoin. Bitcoin etablerades under 2009 och har sedan dess haft varierande prisnivåer beroende på
allmänhetens intresse för valutan, se figur 1.2. Dock svänger kursen kraftigt och kan anta stora skillnader i värde från en månad till en annan, vilket illustreras i figur 1.3 som visar på Bitcoinkursen under 2020.
Figur 1.2 Historisk data över Bitcoin i USD år 2010-2021
Källa: Investing.com, 2021 “Bitcoin historical data”17
Efter att Bitcoin etablerades 2009 dröjde det drygt åtta år innan valutan steg kraftigt i värde och har sedan dess haft stora skiftningar i prisnivå. Om det sista värdet på Bitcoin, dvs april
17Investing Bitcoin historical data
2021, sätts i jämförelse med värdet på valutan när den först började stiga i värde så syns en ökning på drygt 50 000 USD per Bitcoin.
Figur 1.3 Historisk data över Bitcoin i USD år 2020
Källa: Investing.com, 2021 “Bitcoin historical data”18
I figur 1.3 går det att utläsa hur Bitcoinkursen sett ut under år 2020. Under år 2020 har kursen ökat från januari till december, från ungefär 7 000 USD för en Bitcoin, till drygt 28 000 USD. I och med att kursen styrs av utbud och efterfrågan tillåter det att priset på Bitcoin kan svänga kraftigt åt båda hållen och således förändra värdet på valutan.
Vår kandidatuppsats skulle därför, baserat på ovanstående stycken, vilja undersöka vilka effekter ett kontantfritt samhälle skulle kunna tänkas ha samt om det finns ett samband mellan priset på Bitcoin och intresset för införandet av en CBDC.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och komparativa analyser undersöka vilka effekter en e-krona skulle ha på samhället, samt att analysera om det finns ett samband mellan olika länders intresse för en CBDC och Bitcoinkursens utveckling.
1.4 Frågeställningar
- Vilka ekonomiska effekter skulle införandet av en e-krona ha på samhället? - Finns det ett samband mellan priset på Bitcoin och intresset för införandet av en
CBDC i Sverige, Indien, Kina, Norge, Danmark, Uruguay samt Eurozonen?
1.5 Avgränsningar
Uppsatsen innefattar avgränsningar som återspeglar frågeställningarna och är därmed avgränsad till att undersöka de huvudsakliga ekonomiska effekterna som sker på
betalningsmarknaden i Sverige. Då det inte finns tid för att analysera alla effekter som skulle kunna tänkas uppstå i övergången mot ett kontantlöst samhälle krävdes denna avgränsning. Uppsatsen fokuserar på hur Sverige kommer påverkas i och med den dialog som nu förs kring införandet av en e-krona.
Utöver det är analysen kring ett potentiellt samband mellan priset för Bitcoin och intresset för införandet av en CBDC begränsad till Sverige, Indien, Kina, Norge, Danmark, Uruguay samt Eurozonen. Anledningen till att just dessa länder/områden blev valda är för att analysera stora delar av Europa samt att kunna dra jämförelser mellan länder som redan implementerat en nationell e-valuta (alternativt CBDC) eller en testpilot av en nationell e-valuta, såsom Uruguay och Kina, samt att tiden inte räckte till för vidare analys med fler länder eller områden. Analysen fick även begränsas till de valda länderna då det inte fanns tillräckligt specifik data över hur intresset sett ut år för år i flertalet andra länder.
I och med att kontanterna börjat fasas ut på grund av sämre betalningsmöjligheter och samhällets digitala utveckling kommer uppsatsen anta att kontantbetalningarna kommer minska ytterligare vid ett införande av en CBDC.
2. Teori
I denna uppsats kommer teorierna Public Choice och Governance användas vid analyser och slutsatser.
2.1 Public Choice
Public Choice är en teori inom både nationalekonomi och statsvetenskap som innebär att alla aktörer agerar rationellt samt att de är styrda av egenintresse och fattar därmed beslut som kommer gynna dem själva i längden. Teorin utgår från hur saker och ting är, och inte hur de borde vara. Detta illustreras genom att studera vilka aktörer som är de viktigaste på den politiska arenan och deras motivation till beslut och handling. Dessa aktörer är exempelvis väljare, politiker, tjänstemän i den offentliga sektorn samt ideella grupper som tillsammans är beslutsfattare i den politiska sfären.19
Denna teori möjliggör ett samspel mellan beslutsfattarna som så småningom skulle kunna mynna ut i beslut som gynnar allmänheten, då det finns större incitament till att se vilka möjligheter och svagheter samhället utspelar. Våra politiska institutioner kan även här forma sig efter allmänhetens tycke för att vidare kunna få igenom “sina” beslut vid senare
beslutsfattande. Eftersom teorin utgår från att aktörerna styrs av egenintresse, som ovan nämnt, skulle dessa beslut alltså gynna dem ekonomiskt men även politiskt eftersom de strävar efter ett så stort inflytande som möjligt för att kunna få igenom sina beslut.20
I denna uppsats kommer Public Choice sättas i kontext med hur aktörerna resonerar kring ett införande av CBDC men också hur banker samt privatpersoner ställer sig till denna
förändring på betalningsmarknaden ur ett ekonomiskt perspektiv.
2.2 Governance
Governance är en teori om statlig styrning som diskuterar en tid av övergång. Teorin säger att politiska beslut en gång i tiden ägdes av de offentliga beslutsfattarna, dvs främst av staten och kommuner m.fl men att beslutsprocessen de senaste åren numera också baseras på både privata och ideella aktörers intressen och beslut. Privata aktörer syftar främst till bolag och
20ibid
företag som kan bestämma hur policyn och politiska beslut kommer att se ut medan ideella aktörer främst hänvisar till det civila samhället. Kortfattat innebär alltså teorin att samhället övergått från government, där beslut fattades av staten, till governance, där numera samspelet mellan de ovan nämnda aktörerna är det som påverkar och äger de politiska besluten.21 Governance kommer användas vid analys av fördelningen av beslutandemakt på betalningsmarknaden och vara en kompletterande teori till Public Choice.
3. Metod
I denna uppsats har vi använt kvantitativ metod, fallstudier samt litteraturstudier för att besvara våra frågeställningar. Likaså har en regressionsanalys genomförts för att undersöka ett eventuellt samband mellan intresset för ett införande av en CBDC och Bitcoinkursen. Anledningen till att Bitcoin har använts som jämförelse mot en CBDC eller nationell e-valuta i uppsatsen är att de har liknande egenskaper på vissa plan samt att Bitcoin fått väldigt stor uppmärksamhet de senaste åren.
3.1 Planering av genomförandet
För att kunna genomföra uppsatsarbetet har kunskapsfördjupning och datainsamling varit en viktig del av studiens gång. Kunskapsfördjupningen i det valda ämnet genomfördes i första hand genom litteraturstudier, där boken The Curse of the Cash av Kenneth S. Rogoff blev en relevant utgångspunkt för att kunna starta igång. Boken har varit viktig i det avseendet att den har bidragit med potentiella diskussioner och väsentliga infallsvinklar till arbetet rörande hur samhället skulle se ut vid en utfasning av kontanter samt vid en implementering av en
CBDC.22Andra betydande källor har varit exempelvis Riksbankens hemsida där rapporter om planerna av en E-krona pilot har varit viktiga för att förstå funktionen av en nationellt digital valuta. Likaså har OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och IMF (Internationella valutafonden) bidragit med rapporter som belyser länders intresse för en CBDC samt samhällseffekterna av en sådan valuta.
3.2 Kvantitativa studier - regressionsanalys
Uppsatsen grundar sig på kvantitativa studier i form av ekonometrisk teori där en regressionsanalys har genomförts. Vi anser att denna del av metoden har varit relevant i förhållande till uppsatsens syfte för att se om det råder ett samband mellan priset på Bitcoin och länders intresse för införandet av en CBDC.
För att kunna genomföra en kvantitativ studie har som tidigare nämnt i första hand en datainsamling gjorts av data på Bitcoinprisets utveckling från 2010 till 2021. Vi sammanställde senare en tabell över antalet länder som är intresserade av en CBDC tillsammans med Bitcoinkursen år för år.
Därefter har vi undersökt när de studerade länderna började utreda möjligheten att införa en CBDC. Året detta påbörjades för respektive land har fått stå som respektive lands start av intresse av en CBDC. Eftersom bara två variabler har undersökts valde vi att genomföra en enkel linjär regressionsanalys, där Bitcoinkursen för varje år den 1 april står som
förklaringsvariabel (x-variabel) och antal ländernas intresse vid olika år står som responsvariabel (y-variabel). Ett större antal observationer hade med andra ord varit att föredra, men i detta fall hamnade sju länder inom den avgränsning vi satt för uppsatsen.
3.3 Metodkritik
I denna uppsats valde vi att studera sju länder och deras intresse för en CBDC. Dessa länder valdes dels för att täcka in hur intresset för en CBDC ser ut i delar av Europa men också för att kunna jämföra med andra länder, såsom Uruguay och Kina, som sedan tidigare har en nationell e-valuta (eller CBDC) eller nyligen har lanserat en testpilot av en sådan. Detta tillvägagångssätt har således påverkat utfallet av vår regressionsanalys, främst gällande hur sambandet ser ut. Genom att utesluta länder går analysen miste om stor mängd data som hade kunnat leda vår regressionsanalys till ett mer tillförlitligt resultat och kunnat bidra till en bredare diskussion. Däremot anser vi att en avgränsning av antal observerade länder var nödvändig för att kunna få ett djup i uppsatsen med den tidsbegränsning vi haft.
Fördelen med kvantitativ metod i detta fall har varit att den kunnat ge oss kvantifierbar information som är lättare att tyda än om en kvalitativ metod hade genomförts. Å andra sidan hade en kvalitativ metod av det resultat som vår regressionsanalys visade kunnat säga oss mer än de siffror vi fick fram.23En kvalitativ metod hade varit ett bra komplement till att kunna tyda vilka fler variabler som har en påverkan på länders intresse för införande av en CBDC, men i detta fall anser vi att vår empiri har varit ett tillräckligt komplement för att dyka ner i den diskussionen. Anledningen till att en multipel regression inte har genomförts beror på att vårt intresse har främst varit att får fram ett samband mellan de två undersökta variablerna. Uppsatsen grundar sig till största del på sekundära källor vid framställningen av den empiri som har tagits fram. Problemet med sekundärdata är att det kan påverka validiteten och reliabiliteten i uppsatsen. Med tanke på att den forskning vi kommer fram till ska kunna
upprepas med samma resultat, ges det bästa utfallet av att basera allt på primärdata då
sekundärdata redan har tolkats förut. Eftersom vi valt att undersöka ett ämne som fortfarande är under en utvecklingsprocess har det en påverkan på reliabiliteten och bör beaktas i samtid med hur utvecklingen av en CBDC framskrider, särskilt rörande länders intresse för en CBDC då detta är något som kan förändras. I uppsatsen har vi valt att beakta användandet av de rapporter som tagits fram av Riksbanken gällande införandet av en e-krona då vi anser att detta kan påverka validiteten i uppsatsen när inte lika mycket information från affärsbankers ställningstagande i frågan har tagits med. Vi har utgått från att Riksbanken vill behålla sin monopolställning på marknaden och därför också kommer att vara positiva till en e-krona, men att de som en statligt myndighet i sina rapporter och utredningar har förhållit sig till en objektiv redovisning.24
3.4 Sekundärkällor
I uppsatsarbetet har sekundärkällor använts vars informationen är hämtad från främst myndigheters hemsidor, utredningar och andra relevanta rapporter såsom t.ex. Riksbankens publiceringar. De sekundära källorna har valts med kritisk granskning av både information genom att analysera källornas objektivitet, syftet i texten samt datum, men också vem som står som ansvarig utgivare för källan. Detta har gjorts för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt i uppsatsen. Informationen som hämtats från sekundärkällorna har varit viktig i det avseende att det har möjliggjort besvarandet av vår frågeställning men också för att kunna föra en nyanserad diskussion i slutet av uppsatsen. Vi har bedömt att det källmaterial som har skrivits av andra forskare och sakkunniga har en låg reaktivitet på vår empiri då den data vi presenterar är mer för att problematisera frågeställningen med olika infallsvinklar. Med andra ord har inte de ansvariga skribenterna en större påverkan på den data som framkommer i arbetet. Detta är något som snarare kan förekomma som större problem vid exempelvis intervjuer.
3.5 Insamling av statistisk data
Eftersom vi har valt att undersöka en utveckling under en längre tidshorisont (mer precist i denna uppsats, 2010 till 2021) har det varit fördelaktigt med data som redan finns registrerad, i detta fall, historiken för Bitcoinkursens utveckling.25
25Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder (2011)
För att kunna genomföra en regressionsanalys till vår frågeställning har därför historisk data för Bitcoinkursen samlats in. Vi valde att hämta data för Bitcoinkursen från Investing som är en finansmarknadssida som bland annat erbjuder statistiska verktyg, nyheter och analyser.26 Detta gjorde vi främst för att denna hemsida kunde erbjuda gratis nedladdning av data som sträcker sig tillbaka till 2010, i jämförelse med andra sidor som enbart visade Bitcoins historik fem år tillbaka, som t.ex bt.cx eller bitcoin.se. Dessa hemsidor hade vi helst velat använda, men i och med avsaknaden av tillräcklig data blev det Investing. Vi valde därefter att jämföra den hämtade data med bitcoinkursen.se som visar Bitcoins kursutveckling de senaste fem åren för att säkerställa att informationen stämmer överens.
4. E-kronan och kryptovalutan Bitcoin
4.1 Förklaring av e-kronan
E-kronan är en teknisk lösning som Riksbanken eventuellt vill implementera på
betalningsmarknaden i och med att kontanternas ställning i samhället blir allt svagare. En e-krona ska därmed fungera som ett digitalt komplement till dagens kontanter där tanken är att den ska utformas som en token. Riksbanken beskriver i sin rapport E-kronapiloten, etapp 1 att e-kronan är en unikt identifierbar digital värdeenhet som har egenskapen att den bär värdet av svenska kronor.27
E-kronan kommer enbart att kunna skapas och utges av Riksbanken på samma vis som det idag fungerar med kontanter, vilket således möjliggör att de kan säkerställa sin position på betalningsmarknaden. Som ett bevis på detta är dagens kontanter unikt identifierbara och kan spåras till Riksbanken, vilket också e-kronorna kommer att göra. Dessa egenskaper innebär även att e-kronan kommer klassas som en CBDC, Central Bank Digital Currency.28
Riksbanken har i sin rapport publicerat ett förslag för hur en transaktion går till vilket går att läsa i figur 4.1.
28ibid
Figur 4.1 Transaktionsprocessen vid betalning med e-krona enligt Riksbanken
Källa: Sveriges Riksbank, E-kronapiloten etapp 1 (2021)
I figur 4.1 illustreras processen för handel med en e-krona. Figuren visar att det skulle krävas att den token som ska användas vid betalning valideras hos distributörerna, ofta bankerna som innehar betalarens e-kronor. Likaså är det inte möjligt att bruka en token flera gånger. Däremot ställs inga krav på att förbruka en hel token på en gång, utan om inte hela värdet används vid en transaktion skapas en ny token med det resterande beloppet. Detta skulle kunna jämföras med handel med sedlar när inte hela sedelns värde konsumeras och konsumenten istället får växel tillbaka.29
4.1.1 Jämförelser mellan en e-krona och kontanter
En skillnad mellan e-kronan och dagens kontanter är att e-kronan kommer kunna erhålla ett specifikt värde vilket gör att varje tokens värde kommer skilja sig åt beroende på hur många e-kronor en token består av. Detta går att att jämföra med dagens kontanter som istället består av olika valörer med ett bestämt värde.30
Det finns även andra betydande skillnader mellan dagens kontanter och e-kronan, framförallt gällande hur betalningen går till. För att betala med e-krona innebär det att det är nödvändigt att inneha en digital plånbok som kopplas till en app eller ett kort, vilket ställer krav på internetanslutning. Det krävs också att en tredje part är inblandad för att det ska finnas en fungerande kommunikation med e-kronanätverket samt för att säkerställa validiteten hos valutan. Utöver detta är det svårt att kunna handla anonymt på så vis som är möjligt med kontanter. När e-kronan kommer in i handeln skulle en verifikation krävas, t.ex genom Bank-ID, för att inte systemet ska kunna brukas av någon annan än den som innehar e-kronorna.31
4.1.2 E-kronans påverkan på penningpolitiken
I Riksbankens utredningsförslag Statens roll på betalningsmarknaden i den digitala eran tar Riksbanken upp förslaget att införa en e-krona och behandlar även dess innebörd för bl.a penningpolitiken. Om en räntefri e-krona skulle införas skulle inte reporäntan kunna sänkas under noll, vilket innebär att ett så kallat zero lower bound sättas på penningpolitiken. Om e-kronan däremot är räntebärande skulle inte den nedre gränsen av reporäntan påverkas vilket innebär att Riksbankens inflationsmål och makroekonomisk stabilitet lättare uppnås eftersom fler regleringar möjliggörs.32Riksbankens plan är att införa en e-krona som inte är
räntebärande till en början, men de framtida planerna är att undersöka om den skall göras räntebärande.33De mest betydande konsekvenserna vid införandet av en e-krona skulle
hamna i det finansiella systemet, i både bättre och mer oroliga ekonomiska tider, vilket gör att hur stor användningen av e-kronor är kommer att vara den avgörande faktorn för hur stor påverkan blir på systemet.34
34Sveriges Riksdag Statens roll på betalningsmarknaden i den digitala eran (2018) 33Sveriges Riksbank Nästa steg: en teknisk lösning för e-kronan (2018)
32Bordo, M. och Levin, A. Central Bank Digital Currency and the Future of Monetary Policy, Economics
(2017)
31ibid
Införandet av en e-krona kan även tänkas påverka bankernas andelar av inlåning från kunderna när möjligheten ges för att ha deras bankinlåningar som e-kronor, vilket kan jämföras med sättet det idag är möjligt att ta ut sina bankinlåningar till kontanter. För att balansera detta skulle det kunna uppstå höga finansieringskostnader för banksystemet om de behöver använda sig av marknadsfinansiering på grund av för låga bankinlåningar. Det skulle alltså på detta vis kunna uppstå en undanträngningseffekt vid ett införande av en e-krona gentemot affärsbankerna. Resultatet av detta blir antingen att lönsamheten för bankerna minskar eller att de väljer att höja utlåningsräntorna för att fortsatt ha kvar sin
inlåningsandel.35
4.2 Bitcoin
Bitcoin är ett betalningsnätverk som bland annat används som betalningsmedel och för att överföra kapital online. Eftersom de som besitter Bitcoins även besitter ett visst värde på marknaden går det att se Bitcoins som en finansiell tillgång. Till skillnad från e-kronan har inte Bitcoin något specifikt värde, utan värdet på valutan justeras efter utbud och efterfrågan vilket går att se i figur 1.2. Detta medför en osäkerhet på marknaden i och med att värdet på en Bitcoin varierar kraftigt vilket också gör att vem som helst inte kan riskera att inneha Bitcoins då investeringen både kan medföra vinster och förluster. Likaså finns det inga lagar eller regler som reglerar Bitcoin eftersom det inte går att knyta valutan till ett specifikt land eller utgivare. Alltså finns det varken någon stat, bank eller monopolföretag som kontrollerar hur mycket Bitcoins som ges ut och inte heller kan spåra eller visa transaktioner för en viss person.36
36Rogoff, Kenneth S The Curse of the Cash (2016)
35Bordo, M. och Levin, A. Central Bank Digital Currency and the Future of Monetary Policy, Economics
Figur 1.2 Historisk data över Bitcoin i USD år 2010-2021
Källa: Investing.com, 2021 “Bitcoin historical data”37
I figur 1.2 går det att se att det dröjde till 2017 innan priset och intresset för Bitcoin steg. Därefter har utbud och efterfrågan gjort att kurvan skiftat drastiskt i värde mellan olika tidpunkter. I mitten av år 2020 går det att se att priset stigit avsevärt jämfört med tidigare perioder. Det går vidare att se att priset i början av 2021 nådde sitt högsta värde sedan Bitcoin introducerades på marknaden för att sedan gå ner en aning. I skrivande stund, dvs april 2021, ligger Bitcoinpriset på 54 567 USD.38
Bitcoin är en kryptovaluta och går således inte att spåra till specifika användare. Bitcoin använder sig även av asymmetrisk kryptering vilket innebär att det finns två olika “nycklar” för kryptering och dekryptering. Nyckeln som används till kryptering, dvs Bitcoinadressen, kan distribueras fritt och kan även användas av vem än som vill för att kryptera ett
meddelande och även överföra pengar till just denna adress. Däremot är det bara användaren som besitter den privata nyckeln till Bitcoinadressen som kan dekryptera detta meddelande och skicka vidare pengarna från adressen.39
Alla transaktioner som genomförs ges olika pseudonymer, men dessa har ingenting med innehavaren att göra utan fungerar endast för att kunna visa på information och
transaktionshistorik i den så kallade blockkedjan. Blockkedjan skapar nya block genom de
39Bitcoin Vad gör Bitcoin unikt? 38ibid
olika transaktioner som ska inkluderas tillsammans med en referens till det tidigare blocket och ett ungefärligt värde (även kallad nonce). Om detta sedan gemensamt uppnår ett värde som är lägre än den aktuella svårighetsgraden, som uppdateras varannan vecka, skapas ett nytt block. Om det inte gör det utförs nya försök tills ett nytt block skapas. Dessa block skapar då tillsammans en lång kedja, vilket är anledningen till begreppet blockkedjeteknik40
4.2.1 Bitcoins som betalningsmedel
Kryptovalutor, inklusive Bitcoins, är snarare en finansiell tillgång än ett betalningsmedel och de som väljer att köpa Bitcoins gör det oftast med avsikten av att kunna tjäna pengar på det i längden, som ovan nämnt. Med det i åtanke skulle alltså Bitcoins kunna ses som en
investering som köpare hoppas kunna ge avkastning i framtiden. Riksbanken menar på att Bitcoins i teorin skulle kunna tänkas fungera som det som i folkmun benämns som pengar, men i och med att kryptovalutor inte har ett specifikt och bestämt värde, avsaknaden av regleringar samt att betalningarna inte sker omedelbart gör att det inte skulle fungera lika bra i praktiken. Osäkerheten i värde och den långsammare transaktionsprocessen medför också att just kryptovalutor generellt sett har dålig konkurrenskraft på betalningsmarknaden. Däremot skulle kryptovalutor kunna ses som ett medel som öppnar upp för diskussion om framtida betalningsmedel och hur ett mer digitaliserat samhälle skulle kunna tänkas se ut och fungera när kontanternas fasas ut.41
41Sveriges Riksbank Kryptovalutor är inte vanliga pengar (2019) 40Bitcoin Vad gör Bitcoin unikt?
4.2.2 Bitcoins utveckling i jämförelse med en nationell valutas inflationsnivå
Figur 4.2 Inflationen i Sverige samt USA mellan år 2009-2021
Källa: IMF, 2021 “Country data SWE/USA”42
I figur 4.2 illustreras Sveriges och USAs inflationsutveckling under 2009-2021. USA hade en peak för inflationen under denna tidsperiod där inflationen låg på 3,1 som högst år 2011 och som lägst år 2015 där den låg på 0,1. Sveriges inflationsnivå har rört sig i samma riktning som USAs, men har en något jämnare utveckling.
Eftersom inflationen inte svänger lika kraftigt som priset på Bitcoin gör det att inhemska nationella valutor är betydligt mer stabila på betalningsmarknaden. En högre inflationsnivå i exempelvis Sverige leder till att SEK deprecieras. Detta inträffar då räntorna sjunker vid en hög inflation eftersom målet är att få mer SEK i omlopp. En depreciering av SEK innebär att fler är villiga att handla med Sverige då deras valuta nu stärkts gentemot den svenska valutan. Däremot är det inte lika attraktivt att investera i Sverige eftersom att räntorna inte ger en lika bra avkastning.43
Genom att reglera inflationen och ha ett inflationsmål är bland annat möjligt att säkerställa att prisnivåerna inte tar oväntade vändningar. Genom penningpolitiska regleringar som påverkar
43Sveriges Riksbank Penningpolitisk rapport april 2018 (2018) 42IMF Country data SWE/USA
både inflationen samt pris- och lönebildningens nivåer främjas ekonomiska beslut som fattas både privat men också i näringslivet. Likaså främjas även den ekonomiska tillväxten vilket i sin tur påverkar reallönerna som ökat betydligt mer sen Sverige införde ett inflationsmål.44
4.3 Seigniorage
När Riksbanken ger ut pengar leder det till intäkter. I och med att det inte finns någon ränta på kontanter i vårt samhälle kan intäkterna Riksbanken får in istället finansiera olika investeringar i exempelvis obligationer och andra tillgångar som genererar ränta. Detta betyder alltså att att kontanterna indirekt leder till vinst för Riksbanken, vilket även kallas för seigniorage. Dock krävs det att räntorna är över 0%. Seignoraget skulle på så vis kunna jämföras med en skatt på kontanter som åligger staten.45
När kontanternas fasas ut och digitaliseringen ger upphov till nya betalningsmöjligheter skulle e-kronan kunna generera samma skatteintäkter till staten som kontanterna. För att det ska vara möjligt skulle e-kronan behöva ha egenskapen att även den vara icke-ränteburen, precis som kontanterna idag är. I praktiken skulle det innebära att ju fler e-kronor som finns i ekonomin, desto högre seigniorageintäkter skulle tillfalla staten.46
När privatpersoner lånar pengar från bankerna betalas ränta, och på samma vis erhålls ränta när pengar sätts in på bankkonton hos bankerna. Eftersom räntan för belåning ofta är högre än räntan som tilldelas vid insättning av privata pengar tjänar bankerna på den differens i
räntekostnader som uppstår. Om staten skulle välja att införskaffa en räntebärande e-krona istället för en icke-ränteburen e-krona skulle Riksbanken på samma sätt tänkas få in intäkter som skulle tillfalla staten.47
47Europeiska Centralbanken Vad är seigniorage? (2017) 46ibid
45ibid
5. Effekter på samhället vid ett införande av en e-krona
5.1 Konkurrens på betalningsmarknaden
För att Riksbanken ska kunna behålla sin monopolställning på betalningsmarknaden skulle de behöva svara med en e-krona. Det som sker när kontanterna allt mer börjar fasas ut är att de privata aktörer på betalningsmarknaden ansvarar för den största delen av penningmängden och på så vis minskar också Riksbankens monopolställning som utgivare av svenska sedlar och mynt.48
Det skulle dock kunna tänkas uppstå problem med att låta privata aktörer styra marknaden. Det skulle bland annat kunna innefatta att det skulle vara svårt att förlita sig på att de privata aktörerna säkerställer en fungerande betalningar vid en eventuell kris. Däremot skulle konkurrensen kunna främjas med en e-krona genom en konkurrensneutral infrastruktur där tjänster kan erbjudas till näringsliv och hushåll av betaltjänstleverantörer, vilket också ett sätt för innovationer i samhället att gynnas.49
I artikeln Konkurrensaspekter på e-kronan tar Mats Bergman, professor i nationalekonomi på Södertörns högskola, upp hur konkurrenssituationen skulle kunna se ut om e-kronan antas vara liknande de konton som i dagsläget används. Om en e-krona skulle införas innebär det att delar av de betalningar som sker genom Bankgirot eller Dataclearingen kommer att flyttas till e-kronasystemet. Med andra ord kommer banker (och andra finansiella
tjänsteleverantörer) fortfarande att vara nödvändigt för konsumenter och andra handlare för att kunna genomföra transaktioner.50
För att e-kronan ska kunna användas som betalningsmedel kommer det behövas ett tekniskt gränssnitt (API) som tillåter banker och andra finansiella tjänsteleverantörer att distribuera e-kronan. Eftersom konsumenter vid införandet av en e-krona måste använda sig utav finansiella tjänsteleverantörer i jämförelse med kontanter som inte alltid krävde en sådan tjänst, kommer detta att välkomna in nya leverantörer på betalningsmarknaden om Riksbanken beslutar för ett öppet API på grossistnivå. På detta vis kommer de nya leverantörerna inte heller att vara beroende av de banker som redan finns eller den
50Bergman, Mats Konkurrensaspekter på e-kronan (2020) 49Sveriges Riksbank E-kronaprojekt, rapport 2 (2018)
infrastruktur som råder i dagsläget. Dock finns det andra påverkande faktorer som t.ex. åtkomsten till kunders konton på deras förra bank som spelar in. Om det skulle vara
nödvändigt skulle inte inträdet för de nya tjänsteleverantörerna underlättas, då incitamenten för konsumenten att öppna ett e-kronakonto inte kommer att vara lika starka när det redan finns tredjepartsleverantörer som har, i enlighet med PSD2, tillgång till bankkonton.51 Om Riksbanken väljer att tillhandahålla ett API kommer det finnas incitament både för leverantören att etablera sig på marknaden eftersom de nya leverantörerna då får tillgång till olika konton, men också för konsumenten att använda sig utav e-kronakonton då det finns tjänster som fungerar ihop med dessa konton. Bergman tar upp att den direkta och största effekten skulle ske på marknaden för clearing-och hanteringstjänster pga. begränsad konkurrens. Bergman beskriver det såhär:
“Tillgången till ett attraktivt betalningsalternativ skulle öka konkurrensen på hela den berörda betaltjänstemarknaden. Den direkta effekten skulle kanske bli störst på marknaden för clearing- och hanteringstjänster, där konkurrensen är begränsad, men indirekt skulle en sådan utveckling kunna stimulera till en uppdelning av
konsumenters banktjänster mer generellt”52
5.2 Etiskt perspektiv
Om Riksbanken väljer att införa en e-krona i Sverige skulle de distributörerna med största sannolikhet falla under lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Övriga aktörer som tillhandahåller diverse betaltjänster och digitala pengar faller under denna lag. Lagen huvudsyfte är följande:
“1 § Denna lag syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.”53
Det gör att aktörer är tvungna att känna till vilka kunder som nyttjar deras tjänster samt deras transaktionsmönster för att kunna upptäcka avvikande beteenden. Dessa avvikelser skulle exempelvis kunna vara försök till penningtvätt eller finansiering av brott.54
54Sveriges Riksbank E-kronapiloten etapp 1 (2021)
53Riksdagen,Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2017) 52ibid
I och med anonymiteten i kontantanvändning ökar risken för att sedlar och mynt används för att finansiera olika brott, däribland terrorism och penningtvätt. ECB beslutade exempelvis att sluta trycka 500-eurosedlarna 2016 för att försvåra de olagliga verksamheterna.55
Genom att ta bort vissa valörer eller välja att minska på kontantflödet i samhället finns en risk att den personliga integriteten inskränks när de resterande betalningsalternativen är spårbara. Det gör att det är viktigt att hitta en balans mellan individers integritet och statens behov av lagar, skatteintäkter samt brottsbekämpning.56
Att reducera användandet av kontanter skulle dock kunna bidra till en positiv effekt på arbetsmarknaden ur ett etiskt perspektiv. Det skulle exempelvis kunna illustreras genom mindre illegala anställningar i och med att alla elektroniska transaktioner kommer vara tillgängliga för spårning. USA:s arbetsmarknad som präglas av kontantutbetalning gällande löner och diverse bidrag besitter problem med att arbetsgivare inte håller sig till minimilöner och bristfällig socialförsäkringsrapportering. Detta möjliggörs i och med att det inte finns någon transaktionshistorik på kontantutbetalningar.57
5.3 Digitalt utanförskap
Idag finns det grupper som känner sig extra utsatta när det kommer till digitaliseringen av samhället och upplever sig befinna sig i ett digitalt utanförskap. Det är främst äldre personer, personer med funktionsvariationer samt de som är bosatta på glesbygden som upplever sig vara både digitalt och finansiellt exkluderade från samhället. Tillsammans utgör dessa
grupper minst en halv miljon personer.58En ökad digitalisering i samhället framstår mestadels som positivt, men på vissa punkter kan utvecklade och mer praktiska lösningar vara
nödvändiga för att inkludera fler i samhället.59
59ibid
58Post- och telestyrelsen Grundläggande betaltjänster i en digitaliserad framtid (2017) 57ibid
56ibid
6. E-valutor i andra länder
Även fast Sverige är ett av de ledande länderna i utvecklingen mot en CBDC är det många länder som utreder frågan om en sådan valuta ska implementeras. 86%60av världens länder har tittat på möjligheten att införa en CBDC och 14%61valde att införa en testpilot.
6.1 Eurozonen
Europeiska Centralbanken, hädanefter förkortad ECB, utreder möjligheten att införa en digital euro i hela eurozonen, vilket innebär att alla länder som har euro som valuta skulle behöva implementera den digitala lösningen. ECB menar på, precis som Sverige, att CBDC ska fungera som ett komplement till kontanterna och beroende på resultatet och
användningspotentialen skulle kontanterna på lång sikt kunna försvinna och helt ersättas av CBDC. CBDC skulle kunna tänkas bidra till att minska de kostnader som uppstår vid tillhandahållandet av kontanter och på så vis vara ett effektivt betalningsmedel, likaså underlätta för turister när de besöker olika euroländer då de inte behöver ta ut kontanter för att kunna handla. Det är dock flera länder som är tveksamma till ett införande, däribland Tyskland som menar på att det finns stora risker med CBDC. Dock håller även de på att utvärdera frågan ytterligare för att vara fullt pålästa och redo ifall ECB bestämmer sig för att införa den digitala euron.62
Frankrike har däremot redan gjort ett experiment på en testpilot som lanserades i december 2020 tillsammans med SETL som är ett företag som distribuerar blockkedjor i Storbritannien. Frankrikes centralbank har sedan dess varit positiva till resultatet av experimentet och vill genomföra fler experiment för att se hur en CBDC skulle kunna tänkas se ut i Frankrike, även fast de tillhör eurozonen och kommer behöva införa en CBDC om ECB väljer att iscensätta det scenariot.63Även italien kollar på experiment för att se hur utformningen av ett eventuellt betalningssystem skulle se ut med CBDC, samt för att se vad en CBDC skulle kunna bidra med i jämförelse med dagens elektroniska betalningar. 2018 var de kritiska mot en CBDC
63ibid
62Atlantic Council The Rise of Central Bank Digital Currencies (2021) 61ibid
men har på senare tid valt att införa dessa experiment för att vara mer öppna för ett införande beroende på vad ECB beslutar i framtiden.64
6.2 Europa
Utöver länderna som har euron som valuta, men som fortfarande tillhör Europa, ställer sig Norge positiva till ett eventuellt införande av en CBDC och håller i dagsläget på att
genomföra diverse utredningar för att se till hur både utformningen och införandet av valutan skulle se ut.65Danmark däremot är motstridiga till en CBDC. Danmarks centralbank menar att deras ställning i det finansiella systemet skulle kunna äventyras vid ett genomförande av en CBDC och att centralbanken då skulle komma att konkurrera med landets affärsbanker. De menar också att de positiva aspekterna av ett införande inte skulle väga upp mot de
utmaningar som införandet skulle medföra, vilket är anledningarna till varför Danmarks centralbank inte har några planer på att ge ut CBDC.66
6.3 Kinas CBDC samt deras förbud mot kryptovalutor
Landet lanserade sin CBDC e-yuan i april 2020 och blev därmed världens första och största ekonomi att ha en CBDC. De började med att testaanvända e-yuan i fyra stora städer i landet, för att därefter i augusti 2020 expandera sitt arbete med valutan till 28 städer. I november 2020, konstaterade de (The People’s Bank of China) att valutan använts i av över fyra miljoner separata transaktioner, vilket överstiger ett värde av 299 miljoner dollar. I dagsläget (maj 2021) testar de hur valutan kan fungera att använda utanför landets gränser för utländska transaktioner. Planen och målet är att under ett år testa sig fram med olika tekniska lösningar för att sedan verkställa funktionen av utländska transaktioner med utländska besökare under Vinter-OS 2022 som kommer att äga rum i Peking.67
Sveriges Radio gjorde ett kort inslag 20 oktober 2020 där de tar upp anledningen till att en CBDC har utformats. Enligt Bao Yu, expert inom digitala valutor, är syftet med att införa en e-valuta främst för att kunna upptäcka om det finns tekniska brister i appen som används vid transaktioner av den kinesiska befolkningen. Bao Yu menar även att det kommer ge de kinesiska myndigheterna en stark position när det kommer till att motverka korruption då den
67ibid
66Atlantic Council The Rise of Central Bank Digital Currencies (2021) 65Norges Bank Central Bank Digital Currencies (2018)
digitala valutan är spårbar vid varje transaktion.68Detta är något som de kinesiska
tjänstemännen också beskrivits som anledningen, att få bättre kontroll över penningtvätt och andra olagliga ekonomiska verksamheter. Det har dock även varit tal om att det rör sig om att Kina vill vara oberoende från övervakning av USA:s regering och dess finansinstitutioner.69 I maj 2021 meddelade Kina att det har införts ett förbud för finansbolag och betalningsföretag att handla med kryptovalutor. Detta orsakade att Bitcoinkursen sjönk med 11-12 %70efter att ha haft en stadig ökning de senaste månaderna under första kvartalet av 2021. Myndigheterna i Kina menar att den stigande Bitcoinkursen orsakar osäkerhet i ekonomin både vad gäller personers egendom men också landets finansiella och ekonomiska läge.71
6.4 Uruguay och deras e-pesopilot
Uruguay är ett land med samhällsklyftor vilket är anledningen till att staten i Uruguay initierade pilottester för en digital peso 2011. Syftet var att inkludera fler finansiellt i
samhället då det kan vara långt till närmsta bank eller uttagsautomat. För att kunna använda sig av digitala e-peso behövdes en digital plånbok i en mobiltelefon och genom en digital plattform skapades olika sedlar med olika valörer. Både företag och privatpersoner kunde välja att köpa e-peso till ett värde av maximalt 30 000 e-pesos och vid betalning/överföring mellan två personer eller företag användes en app eller ett sms.72
För att så många som möjligt skulle kunna ta del av denna nya metod för betalning och överföring av pengar användes inte blockkedjeteknik samt att det inte krävdes någon smartphone för att inneha en digital plånbok. När pilottestet avslutades 2018 bedömde
Uruguays centralbank att testet hade varit lyckat och att e-pesos skulle kunna fungera som ett komplement till landets kontanter, men att mer information kring utformningen,
centralbankens roll samt konsekvenserna av en CBCD behövde vidare utredas.73
73ibid
72Sveriges Riksdag Statens roll på betalningsmarknaden i den digitala eran (2018) 71ibid
70Svenska Dagbladet. Efter varningen - Bitcoin rasar mot 30 000 dollar (2021) 69Atlantic Council The Rise of Central Bank Digital Currencies (2021) 68Sveriges Radio, Kina har testat ny digital valuta (2020)
6.5 Indisk CBDC och debatt om förbud mot investering av kryptovalutor
Indien har en pågående undersökning av att införa en CBDC av rupier som ska
tillhandahållas av deras centralbank. Det har i samband med detta framkommit att regeringen även diskuterat om att förbjuda all form av privata investeringar i kryptovalutor så som Bitcoin, vilket därmed skulle göra Indien det första landet i världen att förbjuda innehavande av sådana tillgångar. Tanken är att vissa undantag ska få göras i förmån för att utveckla tekniken och användningen av kryptovalutor, men i övrigt ska det med andra ord vara straffbart att ha tillgångar i form av kryptovalutor. Förslaget för straff som har lagts fram är att få upp till 10 års fängelse och höga böter för sådan verksamhet.74
Indien började tala om att införa en egen CBDC av rupier i januari 2021. Fram tills dess har det mesta rörande kryptovalutor varit en pågående debatt huruvida det ska förbjudas att investera i dessa eller inte. Anledningen till att Indien utreder möjligheten för att införa CBDC beror på likt andra länder att det skapar effektivitet och transparens, men framförallt för att upprätthålla ett statligt ansvar över pengar.75
75Reserve Bank of India Report on Currency and Finance 2020-21 - Reviewing the Monetary Policy
Framework (2021)
7. Jämförelse mellan Bitcoinkursen och länders intresse för CBDC
Vid analys för att se om det finns ett samband mellan Bitcoinkursen och länders intresse för CBDC har data sammanställts i figur 1.2 och tabell 7.1 för vardera variabel som används i analysen i kapitel 7.1.Figur 1.2 Historisk data över Bitcoin i USD år 2010-2021
Källa: Investing.com, 2021 “Bitcoin historical data”76
Som nämnts tidigare i uppsatsen går det att utläsa att priset och intresset för Bitcoin steg 2017. Därefter har utbud och efterfrågan gjort att kurvan skiftat drastiskt i värde mellan olika tidpunkter. I mitten av år 2020 går det att se att priset stigit avsevärt jämfört med tidigare perioder. Det går vidare att se att priset i början av 2021 nådde sitt högsta värde sedan Bitcoin introducerades på marknaden för att sedan gå ner en aning.
Tabell 7.1 Intresset för CBDC i Sverige, Kina, Eurozonen, Norge, Indien, Danmark och Uruguay
År
Länder intresserade av en CBDC
2009 -2010 Uruguay 2011 Uruguay 2012 Uruguay 2013 Uruguay 2014 Uruguay 2015 Uruguay 2016 Uruguay, Danmark2017 Uruguay, Danmark, Sverige, Kina
2018 Uruguay, Sverige, Kina, Norge, Indien, Eurozonen 2019 Uruguay, Sverige, Kina, Norge, Indien, Eurozonen 2020 Uruguay, Sverige, Kina, Norge, Indien, Eurozonen 2021 Uruguay, Sverige, Kina, Norge, Indien, Eurozonen
Källa: data från samtliga centralbanker
En sammanställning av ländernas intresse för en CBDC går att se ovan i tabell 7.1. Där går det att se att två länder sticker ut från resterande. Uruguay med att vara tidiga med ett införande redan 2010 och Danmark som började undersöka möjligheter för en CBDC 2016 men lade ner planerna 2018. Utöver Uruguay, började andra länder av de sju som analyseras att intressera sig för en CBDC från år 2016.
7.1 Undersökning av samband mellan variablerna
För att undersöka om det finns något samband mellan Bitcoinkursen och ländernas intresse för ett införande av en CBDC har vi tagit fram korrelationen melan variablerna. Datan i figur 1.2 och tabell 7.1 har sammanställts i tabell 7.2 nedan. I vår analys representerar vår
y-variabel antal intresserade länder per år (från 2010-2021) och vår x-variabel den rådande Bitcoinkursen den 1 april för respektive år.
Tabell 7.2 Länder intresserade av ett införande av en CBDC samt Bitcoinkursen år för år per den 1 april 2010-2021
År Antal länder intresserade av
ett införande av en CBDC
Bitcoinkursen den 1 april i USD 2010 0 0,1 2011 1 0,8 2012 1 4,8 2013 1 104 2014 1 463,5 2015 1 246,2 2016 2 415,6 2017 4 1 086,1 2018 6 6 825,2 2019 6 4 145,1 2020 6 6 636,5 2021 6 58 718,3
Källa: Investing.com, 2021 “Bitcoin historical data”77samt respektive lands centralbank
Genom ovanstående data i tabell 7.2 fick vi fram att R2var 0,2703095. Eftersom vi fått fram R2- värdet kunde vi få fram att korrelationen för variablerna som motsvarar 0,5199 ≈ 0,52, genom att beräkna roten ur R2-värdet.78Det råder med andra ord en positiv korrelation mellan dem, vilket kan säga oss att antalet intresserade länder har ökat i takt med Bitcoinkursens uppgång.
78Följande OLS-regression skattades: Länders intresse = 2,4112653(p-värde=0,006) +
7,7113E-05(p-värde=0,083)∙Bitcoinkursen, R2=0,2703095. Antal observationer är 12.
8. Diskussion
8.1 Ekonomiska effekter på samhället av en e-krona
Fördelen med ett införande av en e-krona är att slippa kontanthanteringen. Hantering av kontanta betalmedel medför en risk både för privatpersoner och företag, allra främst gällande risken för överfall och rån. En e-krona skulle försvåra det i och med att en transaktion mellan parterna är nödvändig för att komma åt pengar och transaktionen skulle vara spårbar på samma sätt som banköverföringar är idag.
Det skulle dock kunna ses som “smidigare” för vissa att använda sig av kontanter istället, då e-kronan kommer kräva en digital plånbok, ett kort eller en app. Kontanter kan stoppas ner i fickan och kräver ingen större logistik. Utöver det kommer e-kronan även ställa krav på att en tredje part som ska säkerställa validiteten hos e-kronorna finns med i transaktionerna, samt att det troligtvis kommer krävas någon form av uppkoppling för att kunna använda e-kronorna. De som idag främst använder sig av kontanter skulle kunna uppleva att alternativkostnaden för att dels lära sig ett nytt system, men också för att behöva inneha en digital plånbok eller liknande, blir för hög i jämförelse med att betala med kontanter. Eftersom det ofta är de som är bosatta i glesbygd, personer med funktionsvariationer eller äldre som handlar med
kontanter kan ett nytt betalningssystem leda till att de som redan lever i ett digitalt
utanförskap hamnar ännu längre ut. Det är då viktigt att dels skapa ett intresse för att dessa grupper ska vilja lära sig nya betalningssystem för att öppna upp fler möjligheter, men också att skapa system som är lättillgängliga och användarvänliga. Det skulle exempelvis vara rimligt att ställa som krav att utformningen av betalningsfunktionen med e-kronor är
likvärdigt kortbetalningarna idag då det är ett system som är väletablerat och fungerande. Att hitta en lösning på digital exkludering kan dock framstå som aningen komplext då både staten och den privata sektorn gemensamt behöver hitta lösningar som både gynnar de utsatta
grupperna, men också skapar ett intresse för att delta i digitaliseringen.
Eftersom det inte går att genomföra några anonyma transaktioner med en e-krona alternativt kortbetalning finns det en risk för att personer kommer uppleva att deras personliga integritet inskränks när kontanternas ställning försvagas. Allmänheten skulle kunna uppfatta staten som mer kontrollerande och uppleva att deras frihet påverkas på grund av den digitaliserade
utvecklingen. Om statens ställning stärks genom att det endast går att genomföra
transaktioner som går att spåra skulle individen antingen kunna känna sig säkrare i och med att färre brott kommer kunna begås, eller så skulle det kunna upplevas som att staten
underminerar individens egen suveränitet. Det skulle kunna lyfta konflikten mellan
egenintresset hos politikerna i att kriminalitet bekämpas och att individer får behålla sin egen personliga integritet. För politikerna kan det röra sig om ekonomiska motiv genom att inte behöva lägga lika mycket resurser på att bekämpa kriminalitet, och då försummar det resten av samhällets nytta. Det skulle således kunna skapa en intressekonflikt mellan politiker och samhällsnyttan.
Om kontanterna fasas ut och kompletteras med en e-krona försvåras även olagliga
verksamheter och kriminella aktiviteter såsom penningtvätt och finansiering till terrorism. I och med att alla aktörer som distribuerar pengar idag är skyldiga att känna till deras kunders betalningsmönster och eventuella avvikande betalningsbeteenden motverkar det ekonomiska brott. Eftersom e-kronan skulle falla under samma lag, dvs lagen om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, skulle det försvåra ytterligare. På så vis blir även alternativkostnaden lägre gällande andel resurser som idag krävs för att motverka
ekonomiska brott med kontanter. Det blir även lättare att upptäcka försök till ekonomiska brott genom diverse kontrollinstanser hos distributörerna.
Idag ger kontanter utrymme för svartarbete genom kontanternas anonymitet. Likaså möjliggör kontanter skattefusk för både privatpersoner och företag eftersom inga
transaktioner behöver registreras. Skattefusk och svartarbete genererar både mindre intäkter till staten och utsätter de som jobbar svart för dåliga arbetsförhållanden samt avsaknad av trygghet. Även om lön och diverse andra transaktioner inte skulle utbetalas eller genomföras med e-kronor, skulle införandet av en e-krona minska kontanterna i samhället vilket skulle ställa krav på banktransaktioner eller andra system som kontrolleras av olika instanser. Det ställer således också krav på att arbetsgivare anställer arbetskraft legalt eftersom
utbetalningarna kommer kunna spåras vilket skulle kunna minska de illegala anställningarna och otryggheten.
8.2 Riksbankens roll
Riksbankens roll på betalningsmarknaden skulle kunna se olika ut beroende på om e-kronan är räntebärande eller inte. Genom en räntebärande e-krona skulle Riksbanken fortsatt kunna reglera penningmarknaden eftersom reporäntan kan sänkas under noll, vilket inte skulle vara möjligt med en räntefri e-krona. Om Riksbanken inte kan reglera reporäntan hur de vill skulle problem med att föra penningpolitiska åtgärder kunna tänkas uppstå. Det skulle exempelvis kunna innebära problem med att reglera inflationen i landet vilket mer eller mindre har en påverkan på alla marknader såsom t.ex. bostads- och arbetsmarknaden. Detta leder i sin tur till att ekonomin blir understimulerad vid en för hög inflation och hamnar i en lågkonjunktur, eller också i en högkonjunktur vid låg inflation. Eftersom Riksbanken inte har möjlighet att reglera ekonomin på samma sätt med en räntefri e-krona skulle ekonomin tänkas ha långa konjunkturcykler, något som kan bli ett bekymmer i tider av kriser.
Med en räntebärande e-krona skulle dessa penningpolitiska åtgärder underlättas och tänkas främja ekonomin genom att fler möjligheter finns att tillgå för att stimulera ekonomin. Likaså skulle Riksbankens transparens kunna förbättras eftersom samhället kommer påverkas direkt av regleringar av räntan vilket således gör att allmänheten lättare kan följa Riksbankens penningpolitik och dess åtgärder. En högre transparens till Riksbanken skulle även kunna innebära en större tilltro till staten och deras regleringar för att inneha en stabil ekonomi i Sverige.
Oavsett om e-kronan skulle vara räntebärande eller inte finns det en trygghet i att inneha centralbankspengar. I och med att centralbanken indirekt har en fordran på staten innebär det även att en centralbank inte kan gå i konkurs, vilket en affärsbank kan. Även fast Sverige idag har insättningsgaranti upp till ett visst belopp kan det ändå vara av intresse att besitta centralbankspengar eftersom det kan vara långa processer för att få tillgång till sina pengar från banken som gått i konkurs. Likaså skulle det kunna innebära en trygghet vid exempelvis diverse kriser eller andra tider av oro vilket gör att centralbankspengar skulle vara av intresse för allmänheten. E-kronan skulle därför kunna vara “säkra centralbankspengar”. Utöver det är centralbankspengar viktigt för att kunna reglera och stimulera ekonomin vid behov och för att kunna förebygga extrema konjunktursvängningar.
