Vårdnadshavares och pedagogers upplevelser av samverkan i förskolan - En kvalitativ undersökning om samverkan

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vårdnadshavares och pedagogers upplevelser

av samverkan i förskolan

- En kvalitativ undersökning om samverkan

Caregivers’ and educators’ experiences with cooperation in

preschool

- A qualitative study about cooperation

Frida Kustus

Ossian Kronberg

Examen och poäng: Förskollärarexamen 210hp Handledare: Matilda Renkvist Quisbert Datum för slutseminarium: 27/8-20 Examinator: Ingegerd Tallberg Broman

Förord

Först vill vi tacka varandra för ett roligt, spännande och lyckat samarbete. Vi har gemensamt arbetat med hela texten och formaterat innehållet så att båda har haft en hand i allt. Vissa gånger har det känts nästintill omöjligt att få ihop, men då har vi med varandras hjälp kommit upp på fötterna igen och tagit nya tag. Samtidigt vill Frida passa på att tacka sina vänner, sin familj och sin fästman för allt stöd hon fått. Sedan vill hon även tacka sina katter som hållit henne sällskap alla sena kvällar vid datorn. Ossian vill tacka sin kära mamma för sitt stöd och grillning.

Vi hade självklart inte klarat av att skriva detta helt själva, därför vill vi tacka alla som hjälpt till att svara på våra enkäter. Utan dem hade inte arbetet blivit av. Sist vill vi såklart även tacka vår handledare Matilda Renkvist Quisbert som har hjälpt oss och stoppat oss när vi blivit för exalterade och spritt ut oss för mycket i arbetet.

Abstrakt

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka kunskapen om pedagogers och

vårdnadshavares egna förståelser för samarbetet mellan hem och förskola. Inom förståelse letar vi specifikt efter roller, läroplanens närvaro, problemidentifiering samt föreslagna lösningar i informanternas resonemang. Datainsamlingen gjordes i form av digitala enkäter vars rådata sedan kodades med hjälp av innehållsanalys. Vi reflekterar sen över den

resulterande empirin med hjälp av makt- och diskursteori. Vi kommer fram till att även om samverkan upplevs som undermålig så finns det ett driv både från pedagoger och

vårdnadshavare att gemensamt förbättra den.

Nyckelord: Föräldrasamverkan, innehållsanalys, diskursteori, förskola, samverkan, makt, Foucaults maktteori, maktanalys

Innehållsförteckning

Förord 2

Abstrakt 3

Innehållsförteckning 4

1. Inledning 6

1.1 Syfte och frågeställningar 6

1.2 Bakgrund 7

1.3 Centrala begrepp 8

1.3.1 Vårdnadshavare kontra förälder 8

1.3.2 Pedagog 8

1.3.3 Samverkan 9

1.3.4 Föräldrasamverkan 9

1.3.5 Diskurs 9

2. Tidigare forskning 10

2.1 Vad öppnar dörren för samverkan? 10

2.2 Klass och kultur 11

2.3 Vem öppnar dörren för samverkan? 12

3. Teorier 13

3.1 Teoretisk referensram 13

3.2 Foucaults maktteori 13

3.2.1 Synligheter och försanthållanden 14

3.2.2 Att formulera problemet 15

3.2.3 Kunskaper om styrningsobjektet 15

3.2.4 Idealmänniskan 16

3.2.5 Teorin i praktik 16

4. Metod 17

4.1 Den kvalitativa metoden 17

4.2 Insamling av data 17 4.2.1 Materialinsamling 17 4.2.2 Enkäter 17 4.2.3 Enkätsvaren 18 4.3 Innehållsanalys 18 4.3.1 Kodfrågor för kodschema 20

4.3.2 Diskursteoretiska kategorier för den teoretiska kodningen 21

4.5 Litteratursökning 23

4.6 Tillförlitlighet 23

4.6.1 Transparens 23

5. Resultat och analys 25

5.1 Kategorier 25

5.1.1 Definitioner av samverkan 25

5.1.2 Förändring 26

5.1.3 Maktdynamiken i verksamheten 27

5.2 Det teoretiska ramverket 29

5.2.1 Hur kategoriseras pedagoger och vårdnadshavare? 29

5.2.2 Vem vill du möta i förskolan? 30

5.3 Slutsats 32

6. Diskussion 34

6.1 Metoddiskussion 34

6.2 Oengagerad eller maktlös? 35

6.2.1 Engagemang 35

6.2.2 Maktens position i förskolan 37

6.3 Vidare forskning 37 Referenser 39 Bilaga 1 42 Enkätsvar 42 Bilaga 2 53 Kodschema 53

1. Inledning

Under vår tid verksamma inom förskoleväsendet har vi var för sig observerat ett specifikt fenomen som fångat vårt intresse. När vi i ett samtal råkade komma in på våra erfarenheter kring samverkan mellan hem och förskola så slogs vi av hur lika våra upplevelser var.

Föräldramöten efter föräldramöten planerades, bokades och förbereddes bara för att sluta med att ett par enstaka vårdnadshavare deltog. I vidare diskussioner med pedagoger fann vi en sorts uppgivenhet inför det här problemet. Styrdokument är tydliga gällande vikten av samverkan med hemmet men kan man verkligen uppfylla det målet när så få kommer på samverkanstillfällen? Vi började genast spåna på en undersökande studie kring detta. Vad säger egentligen pedagoger och vårdnadshavare om samverkan och är de tillfreds med det antal deltagare som deltar vid samverkanstillfällen? Har de förslag på praktiska lösningar? Vad är fördelningen av vilka sociala kanaler som används i kontakt mellan förskola, hem och vad är det som tas upp? Med andra ord så försöker vi med denna studie se vad för idéer, tankar och attityder som finns ute i verksamheterna och försöka lägga det i en teoretisk kontext.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vi alla som läst förskolans läroplan (Skolverket, 2018) vet vikten den lägger på samverkan mellan förskola och hem. Redan i första paragrafen under rubriken “Förskolans Uppdrag” föreskrivs samarbete med hemmet med främjandet av barnets utveckling som ändamål. Form och innehåll av samverkan utvecklas vidare under “Förskola och Hem”. Förskollärare och arbetslag förmås här skapa en “nära”, “förtroendefull” och “tillitsfull” relation med hemmet (Skolverket, 2018). Dock har det blivit tydligt för oss i vårt arbete som pedagoger att

definitionen av samverkan är snårig. På grund av detta vill vi titta närmare på vad pedagoger och vårdnadshavare har för upplevelser och åsikter ute i verksamheterna. Om det upplevs som bristande vill vi försöka förstå var och varför det brister. Finns det farhågor om

konsekvenser för läroplansuppfyllandet och barnets utveckling vid en bristande samverkan? Ett led i detta arbete är att också undersöka hur vårdnadshavare samtalar med pedagoger om samverkan vis-à-vis deras egna uppfattningar. Syftet är att synliggöra både vilka slutsatser och attityder som finns där ute men även ställa dem i en större teoretisk kontext. Vår forskningsfråga är därför formulerad på följande sätt:

● Hur upplever pedagoger och vårdnadshavare att samverkan fungerar i sina verksamheter och hur relaterar dessa upplevelser till Lpfö 18s definition av samverkan?

1.2 Bakgrund

År 2015 släppte Skolverket ett stödmaterial för att stödja rektorer, lärare och övrig personal i sitt arbete till samarbetet med hemmet. I stödmaterialet får vi läsa om både exempel på lärares samarbete med hemmet och forskning kring samma ämne. Stödmaterialet börjar med ett exempel på ett reflektionsmöte då de diskuterar ett möte med en vårdnadshavare gällande barnets matvägran under skoltid och diskuterar hur de kunnat bemöta vårdnadshavaren på ett annat sätt (Skolverket, 2014). Senare beskrivs två olika principer för relationer mellan skola och vårdnadshavare. Den första principen är isärhållande. Denna princip går att koppla till läroplanen för förskolan där det står att arbetslaget ska “... främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning” (Skolverket, 2018). Den andra principen är “partnersprincipen”. Denna kan vi också se exempel på i läroplanen, exempelvis att arbetslaget ska “...samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och

förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem” (Skolverket, 2018). Det är den sistnämnda principen vi har valt att fokusera på eftersom den direkt involverar de tre parterna barn, vårdnadshavare och förskolan vilket då också låter oss reflektera över spänningsvidden dem emellan.

Idag finns en tydlig spänning mellan två policybaserade krafter. Å ena sidan framhävs förälderns roll i förskoleverksamheten och å andra sidan framhävs förskollärarens

självständiga professionsutveckling (Harju & Tallberg Broman, 2013). Direkta hänvisningar till föräldrarätt (föräldrars rätt gentemot staten, i detta fall förskolan, gällande barnen) är svåra att hitta i svensk policy och där den explicit nämns kan den anses vara svag (Ann Quennerstedt, 2011). Även när barnkonventionen tar upp föräldrars rättigheter anges försäkrandet av den fortsatta utvecklingen av barnets förmåga som ett kriterium.

Konventionsstaterna ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgade familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande

utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention (Barnkonventionen, paragraf 5)

“Förmågor” är sedan något som staten själv genom Skolverkets läroplan för förskolan tar upp 36 gånger på 15 sidor och används för att beskriva allt från empati till ansvar (Skolverket, 2018). Utöver detta kan barnets tillgång till det pluralistiska samhället vara av intresse för staten. Med pluralistiskt samhälle menas ett samhälle med en mångfald av medborgare med skilda åsikter och bakgrunder. Tillgången till denna mångfald kan antas bidra till barnets autonomi och framtida roll som demokratisk medborgare; föräldrars eventuella personliga övertygelser till trots (Englund & Englund, 2011). Samtidigt är Sverige ett samhälle i förändring där det under de senaste årtiondena har det skett en förskjutning av ansvar över barnens skolgång från stat till familj. Där det innan har funnits barriärer och klara skiljelinjer tar nu föräldrar plats i förskolan som aldrig förut. Ökat föräldrainflytande kan spås ha ett potentiellt skyddsvärde mot segregering och kan ses ligga i linje med ett samhälle med ökad mångfald (Harju & Tallberg Broman, 2013).

Även hos pedagogerna själva kan vi finna en bredd av uppfattningar om hur relationen till vårdnadshavarna ska se ut. Som forskningsrapporten “Som hand i handske – förskolan som arena för föräldrastöd” fann så behöver det inte vara så att det finns en enskild dominant uppfattning om hur den egentligen ska struktureras. Pedagogers enskilda definitioner kan t.ex. placeras på ett spektrum baserat på om, och till vilken grad, de ser sin roll som kompensatorisk eller kompletterande (Bokström, Fängström och Sarkadi 2012).

1.3 Centrala begrepp

1.3.1 Vårdnadshavare kontra förälder

Eftersom akademiska texter, styrdokument och andra texter inom detta ämne ofta använder ord som förälder och vårdnadshavare ombytligt har vi valt att använda ordet vårdnadshavare genomgående om det inte i referensen specificeras anledning för ett åtskiljande.

1.3.2 Pedagog

Vi har valt att använda oss av begreppet pedagog som ett samlingsnamn för ställföreträdare för förskolan för att undvika riskera utesluta någon yrkesgrupp som har samverkan inom sitt arbetsområde genom användning av någon mer specifik arbetstitel. Vi anser alltså att flertalet yrkesgrupper kan bära på åsikter som är av relevans för studien. Titlar som exempelvis rektor och förskollärare återfinns i vissa av informanternas svar. Vi anser att distinktionerna mellan

yrkesrollerna inte är väsentligt för arbetets omfång då den essentiella faktorn är tillgången till förskoleverksamheten, inte deras titel (Alvehus, 2019).

1.3.3 Samverkan

Med samverkan menar vi samarbetet mellan hem och förskola med barnets väl och utveckling som mål.

1.3.4 Föräldrasamverkan

För ett arbete som vill utforska både pedagogers och vårdnadshavares förståelser av samverkan så kan det te sig motstridigt att utmärka just föräldrar i benämningen. Termen föräldrasamverkan är, enligt vår erfarenhet, ett vardagligt uttryck inom förskoleväsendet för att beskriva samverkan. På grund av detta valde vi att använda benämningen i enkäten för att minimera potentiell förvirring hos informanterna. Genom arbetet kommer vi alltså att

använda “föräldrasamverkan”, “vårdnadshavarsamverkan” och “samverkan” synonymt.

1.3.5 Diskurs

Det har föreslagits många definitioner av ordet diskurs över åren men vi har valt att utgå ifrån Winter Jörgensen & Phillips (2000) definition där diskurs är: “...ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. Diskursteori kan då användas för att extrapolera information om hur diskursen är skapad, förvaltad och reproducerar sig själv (Winter Jörgensen & Phillips, 2000). Uppmärksamma här att konstruktionistiska teorier som diskursteori inte nödvändigtvis behöver visa oss någon verklighet utanför det mänskliga språkandet (Mattsson, 2010) eller ens ge oss någon beständig förståelse för ett ords betydelse (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Således har vi valt att använda diskurs i detta arbete för att kunna beskriva just det mångfacetterade narrativet och reserverar oss för inte nödvändigtvis finns någon objektiv sanning inom frågan. Enligt Boréus & Bergström (2018) används diskursteori även för att gå in på djupet av en text, till skillnad från innehållsanalys. Diskursteoretiska förståelser används i arbetet under och efter den innehållsanalytiska sorteringen i ambition att reducera det

empiriska materialet och på så sätt närma sig forskningsfrågan.

2. Tidigare forskning

Tidigt under sökandet efter tidigare forskning blev vi varse om det blygsamma utbudet. Med tanke på arbetets utformning som inkluderar åsikter från både pedagoger och vårdnadshavare blev utbudet ännu desto mindre. Följaktligen blev valet kring att ha med kommande artiklar att de alla lyfter fram viktiga aspekter gällande samverkan. Samtliga artiklar tar upp olika aspekter av problematik kring samverkan och vissa av dem diskuterar uppfattningar av samverkan. En del av artiklarna tar även upp hur barns akademiska framgång påverkas av samverkans kvalité. Vi har själva inte undersökt detta men anser att det är en viktig aspekt kring varför det är betydelsefullt att arbeta med samverkan. Genom dessa artiklar får vi även praktiska förslag som kan förbättra samverkan, något som vi dock inte kommer fokusera på i arbetet då vi koncentrerat arbetet på kontemporära synsätt på samverkan. Vi anser ändå att den inkluderade forskningen är väsentlig för synliggöra olika typer av forskning som finns inom området samverkan.

2.1 Vad öppnar dörren för samverkan?

Den större delen av den tidigare forskningen handlar om hur samverkan mellan hem och förskola eller skola påverkar barnets akademiska framgång. Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) tar upp detta i sin artikel. Då samverkan med hemmet redan är en sådan integrerad del av förskoleverksamheten tas den för givet och därför finns det inte så mycket forskning kring ämnet och hur händelser i förskolan kan kopplas till läroplanen. I studien genomfördes intervjuer med 30 pedagoger från olika förskolor i Sverige. Undersökningen var kvalitativ och skulle undersöka vad skolreformen inneburit för lärarprofessionen då förskolan ökat ansvaret kring vårdnadshavarsamverkan. En pedagog berättar hur hon önskat att hon hade fått tillgång till utbildning om hur man ska samtala med vårdnadshavare och hålla i exempelvis föräldramöten. Det framkommer även under intervjuerna att pedagogerna anser att social kompetens och personlig erfarenhet har en stor inverkan i kontakten med

vårdnadshavarna (Vuorinen, et.al, 2014). Bristen på sociala verktyg för möte med vårdnadshavarna ser vi också tecken på i en studie av Addi-Raccah och Arviv-Elyashiv (2008). Efter skolreformen i Israel öppnades dörrarna för vårdnadshavarna att få ökad makt att påverka skolverksamheten. Lärarna jobbar på en grundskola i ett område i Israel med hög socioekonomisk status där vårdnadshavarna har, förutom hög inkomst, högre utbildning och därav hävdar författarna att de indirekt får mer makt i samhället. Lärarna de har intervjuat har vittnat om att vårdnadshavarna till viss del lägger sig i för mycket och ifrågasätter deras

utbildningssätt. De vittnar även om att en lärare som vårdnadshavarna inte gillar, eller som har sämre kontakt med hemmet, löper risk att bli av med jobbet. Vårdnadshavarna går till rektorn och klagar om och om igen tills något händer även om rektorn själv inte ser något problem med läraren. På grund av detta har lärarna fått skapa nya strategier för att handskas med vårdnadshavarna. Den består av en öppen kommunikation med hemmet och är helt öppna med det som pågår i klassrummet (Addi-Raccah och Arviv-Elyashiv, 2008).

Dessa artiklar som vi nämnt kan vi använda som stöd i att se hur en skolreform kan påverka samverkan i förskolan och skolan. Vi vill även ställa artikeln av Addi-Raccah och Arviv-Elyashiv (2008) mot vårt insamlade material för att se på de olika sidorna av bristande samverkan. Artikeln av Vuorinen, et.al (2014) kan ge oss en djupare inblick kring samverkan i en svensk kontext.

2.2 Klass och kultur

Sims-Schouten (2016) gjorde en studie genom teorin “positioning”. Teorin handlar om att titta på de normativa ramarna inom vilka folk lever, speciellt i relation till deras rättigheter och skyldigheter. Författaren skriver att när det gäller samverkan tenderar vårdnadshavare att kategoriseras, eller positioneras, som antingen aktiva eller inaktiva av pedagogerna. Det här simplifierar den komplexa relationen mellan hem och förskola samt åsidosätter klass och kultur, menar författaren (Sims-Schouten 2016). Klass, kultur och etnicitets relevans för problembeskrivningen är något som Houri, Thayer och Cook (2019) lyfter i sin studie. Studien utfördes i tre olika skolor i USA och såg på hur föräldraengagemang och barns akademiska framgång hörde ihop. Resultatet visade att framförallt vårdnadshavare som är svarta eller latino i större utsträckning blivit utsatta för utanförskap, orättvisa och en känsla av att inte höra hem i skolan. En potentiell åtgärd som lyfts i studien är ett större fokus på att föräldrarna ska få ett förtroende för lärarna och förståelsen för att de ömsesidigt vill barnets bästa. Undersökningen använde något som kallas “Wise feedback” som innan endast använts på elever. Syftet var att se om det kan öka vårdnadshavarnas engagemang i barnens skolgång samt se om detta påverkar barns akademiska engagemang och framgång. Att vi kan se hur en god samverkan har positiva effekter på barns akademiska framgång och upplevelser av skolan lägger en grund för varför vårt arbete är relevant. Detta visar även att en

vårdnadshavare som annars kan uppfattas som oengagerad i verkligheten stävjas av andra faktorer, exempelvis klass, kultur, och språk, vilket också är något som kan spela en stor roll i

vår diskussion (Houri, Thayer och Cook, 2019). Dessa potentiellt förhindrande faktorer är något som tas upp i boken Föräldrar, förskola, skola (2013). Mariann Enö har i denna bok skrivit ett kapitel som heter “Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor”. Där tas det upp att makt, hierarkier och kommunikationsproblematik påverkar relationen mellan hem och skola i mångkulturella verksamheter. En gymnasielärare tar upp hur hen hamnar i en maktposition som hen inte vill inneha. De vårdnadshavare som inte är födda i Sverige lever under begränsningar som en svenskfödd vårdnadshavare inte åläggs. Språk, utanförskap och brist på kunskap om institutionen kan vara några av de många anledningarna till att en vårdnadshavare är frånvarande eller framstår som ointresserad (Harju och Tallberg Broman, 2013).

Dessa artiklar har vi valt att ta med då de kan stötta oss i att se när oförståelse misstas för ointresse vid ett upplevt samverkanshinder mellan pedagog och vårdnadshavare.

2.3 Vem öppnar dörren för samverkan?

Som våra tidigare presenterade artiklar har visat kan samverkan mellan hem och skola vara problematiskt av olika anledningar. Men vem är det som möjliggör samverkan? Houri, Thayer och Cook (2019) fick läraren att byta strategi när denne skickade hem lappar med barnet från skolan. Istället för att ha opersonliga lappar skulle dessa vara personliga, tydliga och positiva till situationens, eller studentens, utveckling. Denna typ av

informationsförmedlande kallas för “Wise feedback” och har enligt författarna använts i studier men mot barn och ungdomar. De valde därför denna typ av metod för att se på förändringar i relationen mellan lärare och vårdnadshavare (Houri, Thayer och Cook, 2019). Addi-Raccah och Arviv-Elyashiv (2008) skriver om hur lärarna fick hitta verktyg och strategier för att samverkan skulle vara möjlig utan att vårdnadshavarna trängde sig in på deras profession (Addi-Raccah och Arviv-Elyashiv, 2008). Detta kan vara vårt arbete behjälpligt för att det beskriver barriärer för god samverkan. Som vi tagit upp innan har ansvarsfördelning för samverkan relativiserats de senaste årtiondena i Sverige. Därför kan ett undersökande av vem som upplevs driva samverkan hjälpa konkretisera formen som annars kan upplevas som abstrakt.

3. Teorier

3.1 Teoretisk referensram

Vi har valt att använda oss av Foucaults maktteori. Då vi vill se hur makt skapas i relation till samverkan, och vilka makttyper som är synliga kan Foucaults maktteori synliggöra delar i materialet som kretsar kring detta.

3.2 Foucaults maktteori

Som Foucault själv uttryckt erbjuder han inte några metodråd om hur analyser kan

genomföras med hans teori. Snarare än att ge råd uppmuntras läsaren att se hans texter och begrepp som redskap i analys. Med andra ord så förespråkar han ett experimenterande med hans begrepp. Enligt Foucault finns det fem olika makttyper men vi har valt att använda oss av följande tre då de på olika sätt har mer direkt koppling till ämnen inom vårt arbete. De tre begrepp vi har valt att ta med hjälper oss att belysa hur makt skapas inom institutioner, och hjälper oss att tolka förskolan som en institutionell plats där makt på olika sätt skapas:

● Suverän makt - Denna typ av makt är kopplad till styrande eller myndighet

(exempelvis en monark), tradition, lagen och våldet. Suveränen, den som styr, kan antingen erövra ett territorium eller få det genom arv och detta styrs med

utgångspunkt i lagen. Suveränen är utbytbar och det är inte den han är som är viktigt utan den funktion han har. För att folket inte ska starta uppror mot suveränen och tillsätta en ny kung krävs det att han i viss mån har folkets bästa i tanken, men för att han ska behålla sin maktposition är det samtidigt nödvändigt för honom att

manifestera sin makt. Därför är offentliga straff i form av avrättning eller tortyr centralt. Då får folket se vad som händer vid lagbrytning och skräms till lydnad. ● Disciplinär makt - Till skillnad från den suveräna makten där straff och andra

disciplinära åtgärder sker offentligt sker dessa mer i skymundan i en disciplinär makt. Makten är inte längre något som behöver manifesteras utan sköts istället utom synhåll för offentligheten, exempelvis bakom fängelsets murar, i klassrummen eller på

arbetsplatsen. Genom detta synliggörs den enskilda individen också. Man är inte längre en del av en anonym massa som ska regleras, utan man börjar istället framträda med alla sina egenheter och särdrag. Vi har nu dokument, eller ett

bedömningsprotokoll, från skolan, jobbet, banken, fängelset med mera som gör att individen tillsynliggörs på ett sätt som inte görs i en suverän makt.

● Styrningsmakt - Styrningsmakten sammfaller en del med biomakten då objektet för styrningen är populationen som analyseras genom statistik och kategoriseras, beräknas och förvaltas genom en mängd olika styrningstekniker. Till skillnad från andra makttyper gör inte denna staten, suveränen, eller monarken till centrum för maktutövning. Makten är enligt Foucault inte i händerna på den styrande, alltså staten och dess myndigheter och institutioner, den är istället spridd och verkar i olika

riktningar genom olika praktiker. Ett begrepp kopplat till denna typ av styrning är governmentalité (Engelska: governmentality) och är även ett av de begrepp som Foucault blivit mest förknippad med. Styrningsmentalitet är en direktöversättning av det engelska begreppet, men som synonym används även ordet styrningsrationalitet som lyfter fram en annan del av begreppet (Axelsson & Qvarsebo, 2017)

Suverän makt kopplar vi till skolväsendets olika styrdokument, exempelvis läroplanen. Den disciplinära makten kopplar vi till den maktutövning som pågår inom förskolan, exempelvis mellan vårdnadshavare och pedagoger eller mellan förskolechef och pedagog.

Styrningsmakten har vi inkluderat då många begrepp från den makttypen finns med i arbetet.

3.2.1 Synligheter och försanthållanden

En grundläggande förutsättning för maktanalysen är att viljan att påverka, styra och reglera människors beteende vilar i “försanthållanden”. Det är en filosofisk och teleologisk term (förklaring av ett fenomen med hänvisning till dess syfte) som talar om det som anses vara sant och om det som ska styras. Innan man kan formulera strategier för en styrningsmetod behövs en insikt i vad det är som ska styras. Därför handlar denna del av maktanalysen om att försöka förstå samt åskådliggöra de olika inställningarna och antaganden till människor som finns inom de olika makttyperna (Axelsson & Qvarsebo, 2017). För att hitta styrningstekniker och strategier kopplade till kategorier (designationer som t.ex. förälder eller pedagog) krävs en tanke om vad dessa kategorier innebär för kriterierna för medlemskap i gruppen. Ska man använda sig av en maktanalys behöver man således initialt undersöka hur olika kategorier har definierats och formulerats. Vilka kännetecken, egenskaper eller brister antas

gruppmedlemmarna ha? Mitchell Dean har ett användbart begrepp för denna typ av analys som handlar om synligheter (Engelska: Visibilities) som uppmärksammar vad som är synligt ur ett specifikt perspektiv. Vi ser inte världen som den är utan beroende på var vi är

positionerade ser vi världen på olika sätt. Exempelvis ser en vårdnadshavare eller en förskollärare saker som den andre inte ser och kan därför helt rationellt tolka dessa olika. Detta synliga är föränderligt med tid då ny forskning kommer ut som behandlar det specifika området (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

3.2.2 Att formulera problemet

Att forskare uppmärksammar eller synliggör något som skrivits eller lagts fram som en risk eller ett socialt problem som behöver styras eller åtgärdas på något sätt är en annan del under arbetet med synlighet. I detta fall handlar synliggörandet om problematiseringar av olika slag Kriminella eller de med psykisk ohälsa kan ges som exempel här. Vid någon punkt har dessa grupper blivit synliga och sedan problematiserade. Med kunskapen om dessa grupper och problemen inom dem kan man sedan börja lösa problemen, i dessa exempel i form av någon institution eller något socialt program. Problematiseringarna är alltså kopplade till de

lösningar som betraktas passande för den gruppen. Detta är en integrerad del av Foucaults genealogiska metod, att uppmärksamma vad som är synligt ur ett visst perspektiv. Den genealogiska metoden är den metod där man uppmärksammar hur något växer fram som ett problem som sedan blir möjligt att styra och reglera på olika sätt. Denna del av maktanalysen kan sägas vara den mest grundläggande då den möjliggör formuleringen av problemet som en studie ska uppmärksamma och analysera (Axelsson & Qvarsebo, 2017)

3.2.3 Kunskaper om styrningsobjektet

Enligt Axelsson och Qvarsebo existerar inte försanthållanden och synligheter i ett vakuum. De hänger ihop med olika vetanden eller kunskaper om det som ska styras eller regleras. Vetskapen om hur man ska forma människors beteenden, attityder eller handlingar vilar på vissa bestämda idéer om hur vi bör leva, vara, utvecklas och fungera i samhället. Dessa idéer skänker också legitimitet och kraft åt styrningen genom att de är möjliga att hänvisas till som självklara sanningar (med andra ord axiomatiska sanningar). I modern tid refererar man oftast till olika vetenskapliga kunskaper för att legitimera en viss typ av styrning. När modifieringen av det mänskliga beteendet diskuteras i det senmoderna samhället används ofta dessa eller liknande påståenden: “Forskningen visar att…”, ”Vi vet nu att…” och “Vetenskapliga studier säger att…”. Denna del av analysen handlar därför om att undersöka vilka dessa vetanden och kunskaper är i ett visst sammanhang därigenom vilken typ av styrning den möjliggör. Att uppmärksamma olika vetanden hänger också tätt ihop med uppmärksammandet av diskurser. Styrning består alltså av problematiseringar, försanthållanden, synligheter, kunskaper,

vetanden och syftar till att påverka människor med hjälp av konkreta praktiker och tekniker. Makten är i detta fall alltid konkret och kan först existera när vissa försanthållanden och vetanden kopplas samman med olika tekniker som skapar distinktioner som reglerar människor. På olika sätt instrumentaliseras alltså styrningens rationaliteter och försanthållanden. Styrningsrationaliteten gör verkligheten greppbar för tanken medan styrningsteknikerna gör makten konkret och effektiv i styrningen av det sociala.

Styrningsteknikerna är med andra ord verktyg genom vilket olika visioner och drömmar om bland annat människors beteende kan förverkligas. Denna del av maktanalysen består därför av undersökning av vilka tekniker och praktiker som brukas i det sammanhang man studerar. Detta säger oss alltså att maktviljan (styrningen) producerar konkreta uttryck (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

3.2.4 Idealmänniskan

Den fjärde och sista dimensionen i denna sortens maktanalys handlar om att undersöka subjektet som utgör målet för de olika styrningsprocesserna. Alltså, vilken är idealmänniskan de olika åtgärderna har som mål? Det kan exempelvis handla om den goda skoleleven, den rehabiliterade brottslingen eller den ansvarsfulla föräldern. Idealmänniskan beror i detta fall på vad det är man studerar. I en Foucaultinspirerad subjektanalys fokuserar man på de specifika historiska punkter där föreställningarna om subjektet och subjektivitet konstruerats snarare än att utgå från en idé om den mänskliga naturens beständighet. Denna del av

analysen handlar således om hur exempelvis den mentalsjuke, den kriminella och skoleleven konstruerats genom vissa historiska maktprocesser där specifika försanthållanden, vetanden, tekniker och praktiker är satta i spel (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

3.2.5 Teorin i praktik

Genom denna teori vill vi dels se på var makten är lokaliserad. Finns den hos pedagogerna, vårdnadshavarna, både och, eller någon annanstans. Vi spår att en potentiell väg till god samverkan måste inkludera hur de olika grupperna i förskolan ser på den som institution. Sedan är vi även intresserade för hur man delar in vårdnadshavare och pedagoger i olika grupper, exempelvis intresserade eller ointresserade och vi vill då i så fall se på hur dessa grupper är kategoriserade. Vem är idealmänniskan pedagogerna vill möta, och vem är idealmänniskan vårdnadshavarna vill möta?

4. Metod

4.1 Den kvalitativa metoden

Vi har valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi vill se hur pedagoger och vårdnadshavare anser att samverkan fungerar på förskolorna. Samtidigt vill vi inte

utesluta kvantitativa angrepp (t.ex. prevalens) om de kan hjälpa oss analysera datan (Alvehus, 2019). Parallell och kompletterande användning kan faktiskt i vissa fall vara eftersträvansvärt (Boréus & Bergström, 2018)(Fejes & Thornberg, 2009).

4.2 Insamling av data

4.2.1 Materialinsamling

Eftersom studien söker kontemporära åsikter ute i verksamheterna var det självfallet också viktigt för oss att skapa en verksamhetsnärhet. Initialt hade vi bestämt oss för att lämna ut enkäter till utvalda förskolor, och intervjua ett par vårdnadshavare och pedagoger från de valda förskolorna, i olika socioekonomiska områden för att se på de eventuella skillnaderna mellan dessa. Vi ville ge ut enkäter till både vårdnadshavare och pedagoger för att jämföra de olika svaren men spridningen av SARS-CoV-2 (populärt känt som Corona eller Covid-19) satte stopp för detta. Efter svala svar från de förskolor vi närmat oss för spridning av enkät fick vi snabbt lägga om kurs och istället digitalisera enkäten.

4.2.2 Enkäter

På grund av denna återhållsamma respons från förskolorna mångfaldigade vi då en anonym version av enkäten på onlineforum för pedagoger och föräldrar. Vi har dels använt oss av ett facebook-forum som gäller förskolan där alla med koppling till förskolan är välkomna, med andra ord pedagoger och vårdnadshavare. Vi har även delat enkäten på områdesgrupper, igen via facebook, där ett återkommande tema är just förskolan och dess verksamhet. Valet av de olika grupperna var för att försäkra oss om att informanterna skulle vara på något sätt investerade i ämnet samtidigt som det sker ett självurval (Alvehus, 2019). Enkäten består av sex frågor riktade till vårdnadshavare och pedagoger. Alla har fått svara på samma frågor för att vi ska kunna jämföra svaren och se på skillnader och likheter. Frågorna de fått svara på är:

1. Vad är föräldrasamverkan för dig?

3. Vad tycker du din förskola gör mindre bra gällande föräldrasamverkan?

4. Är du nöjd med antalet föräldrar som kommer på föräldramöten/öppet hus? Varför? 5. På vilket sätt föredrar du att prata med förskola/vårdnadshavare? (Via: Mail,

telefonsamtal, sms, vid hämtning/lämning)

6. När du på förskolan pratar med pedagoger/föräldrar - vad brukar ni prata om?

Ville vi utgå ifrån öppna frågor för att få så mycket information som möjligt och reducera påverkan genom styrande frågor. Frågorna är också formulerade så att det som efterfrågas informanten är hens egna uppfattningar eftersom vi ville undvika svar som hen tror man ska svara. Vilket är varför vi använt: Du, din, dig och ni genomgående.

4.2.3 Enkätsvaren

Efter att vi digitaliserat enkäten fick vi in 29 svar. 44,8% av de svarande var pedagoger, 37,9% var vårdnadshavare, 13,8% uppgav att de var både pedagoger och vårdnadshavare och 3,4% ville inte uppge detta (Tabell 1.1). Det är en relativt liten grupp, men genom att

analysera och kategorisera svaren kan vi hitta mönster som är möjliga att koppla till vår teoretiska utgångspunkt. Genom denna undersökning kan vi därför inte säga hur det ser ut på en enskild förskola, men det kan ge oss en överblick över hur samverkan ser ut runt om i Sverige, och vi kan även hitta gemensamma utgångspunkter i vart samverkan brister.

Svaren på frågorna är också givna koder för lättare tillgång (Bilaga 1). Den första siffran står för frågan och den andra siffran för vem som svarat. Exempelvis så är 1:1, 2:1, 3:1 svar på olika frågor från samma person och 2:1, 2:2, 2:3 svar från olika personer men på samma fråga. Den fullständiga transkriberingen av svaren finner du i bilaga 1.

4.3 Innehållsanalys

Då datan i ett kvalitativt arbete snabbt kan bli oöverskådligt är sortering ett sätt att göra det mer lätthanterligt (Rennstam & Wästerfors, 2015). På grund av det här bestämde vi oss för att använda innehållsanalys. Innehållsanalys används inom samhällsvetenskap för att finna företeelser, och förståelse för dessa, inom olika mediatyper (för oss är just text och mer specifikt enkätsvar relevant). Den ger oss möjligheten att leta efter vanliga argument och idéer genom att, kvantitativt, räkna företeelser men också leta efter innebörd och teoretisera kring bakomliggande krafter. Ett sätt inom innehållsanalysen att dela upp en textmassa är

genom något kallat kodning. Kodning görs genom att sortera datan efter förekomsten av exempelvis ett ord, ett resonemang eller ett sätt att tala. Denna sammanställning kan göras genom att formulera kodningsfrågor som kodaren sedan applicerar på materialet (Boréus & Bergström, 2018). Vi bestämde oss för att använda Glasers kodningsmodell där så kallad substantiv kodning görs först genom att frågor ställs till materialet under tiden det läses och att man successivt utvecklar kodfrågor. Detta gav oss möjligheten att arbeta med datan allteftersom den samlades in. Kodfrågorna i sig är baserade på kärnkategorin “Samverkan” som vi valde för att lättare hitta koder som ligger nära vår forskningsfråga. En kärnkategori är en ställföreträdande kategori man kan använda som utgångsläge innan man skapar

kodfrågorna. Denna typ av sortering, där kodfrågor skapas samtidigt som arbetet läses, görs för att ligga så nära empirin som möjligt innan man gör en mer teoretisk kodning. Den substantiva kodningen, utförd av två kodare gemensamt, resulterade i ett kodschema (Tabell 1.2). Kodarna applicerade sedan kodschemat på datan var för sig vilket resulterade i två individuella och manuella kodningar (Tabell 1.3 & tabell 1.4). Efteråt jämförde vi de olika kodningarna och gjorde en teoretisk kodning där svaren sorterade efter kodschemat delades upp i kategorier baserade på vår valda teori, maktteori (Thornberg & Forslund Frykedal, 2009). Den teoretiska kodningen finner du i kapitel 5. Innehållsanalysen ger oss en förståelse för en större textmängd, genom exempelvis kodfrågor. Diskursteori använder vi sedan för att analysera svaren vi hittat genom kodfrågorna. Genom att kombinera dessa två analysverktyg har vi sökt skapa ett arbete som gifter bredden med djupet för att få ut så mycket som möjligt av materialet (Boréus & Bergström, 2018).

4.3.1 Kodfrågor för kodschema

1. Ger svaret förslag på praktisk förändring?

Här vill vi försöka få fram eventuella konkreta och konstruktiva svar som informanter ger på förändring inom verksamheten.

2. Återfinns resonemanget i styrdokument?

Hur mycket påverkas informanterna egentligen av styrdokument då vare sig det är medvetet eller omedvetet.

3. Finns det skuldbeläggning/förskjutning?

Som vi har beskrivit innan i arbetet så är gränsdragningen ansvarsmässigt mellan hem och skola inte alltid klar. Alltså handlar denna om hur informanterna själva värderar konflikter dem emellan, både implicit och explicit.

4. Positionerar sig talaren rollmässigt?

Med denna fråga fortsätter vi söka rollen men nu efter det mer implicita i resonemang. Utgår t.ex. svaret från någon bestämd roll?

5. Talar texten om det kortsiktiga eller långsiktiga? Flödesschema för databearbetning Enkätskrivande Datainsamling Substantiv kodning Kodschema Teoretisk kodning

Var lägger svaret blicken? Talar den exempelvis om lösningar/konflikter för dagen eller om långtgående effekter?

6. På vem läggs ansvaret för en fungerande samverkan? Pedagog, vårdnadshavare eller båda?

Som fråga 3 handlar denna om hur pedagoger och vårdnadshavare värderar och gränsdrar sina egna roller. Men eftersom vi tror att det kommer hjälpa oss närma vår forskningsfråga så utvecklade vi en mer precis fråga att inkludera.

Om vi ser till Foucaults olika makttyper kan vi koppla dessa till kodfrågorna. Den suveräna makten kan vi koppla till läroplanen och förskolans andra styrdokument. Suverän makt är den typ av makt som är kopplad till styrande eller myndighet, tradition, med mera (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Därför kan vi direkt koppla den suveräna makten till kodfrågan “Återfinns resonemanget i styrdokument?”. Vi kan även koppla resten av kodfrågorna till den suveräna makten då vi kan hitta flera enkätsvar som har kategoriserats både under kodfrågan

“Återfinns resonemanget i styrdokument?” och de andra kodfrågorna. Så även om läroplanen inte explicit nämns i informanternas svar eller i våra enkät eller kodfrågor kan vi se att den ändå är närvarande. Det talar därför för oss om hur nära förskolan jobbar läroplanen, både explicit och implicit och hur närvarande den suveräna makten är.

De enskilda och fullständiga kodningarna genom kodschema finns under bilagor (Tabell 1.3, Tabell 1.4).

4.3.2 Diskursteoretiska kategorier för den teoretiska kodningen

Den första analysen med hjälp av vår innehållsanalytiska kodning behöver sedan minskas ner ytterligare. Som tidigare sagt används innehållsanalys för att få en förståelse för en större textmängd, och diskursteori för en djupare analys (Boréus & Bergström, 2018). Därför har vi valt att ytterligare analysera vårt material med hjälp av diskursteori.

Språk är måhända en förhandling där gemensamma förståelser för språket skapas genom överenskommelser mellan deltagare i sociala rum men dessa överenskommelser är också flytande genom tid och rum. Ord existerar inte heller oberoende av varandra utan är sammankopplade genom sådant som betydelsemässig similaritet, i sin motsägelse eller eftersom de utesluter varandra. Alla ord är inte heller relaterade till varandra horisontellt utan

också vertikalt genom något kallat diskursordning. Denna ordning är uppbyggd av bland annat nodalpunkter vilket är ord som många andra ord relaterar till. En hög koncentration av kopplingar till ett begrepp behöver dock inte betyda att en entydig förståelse av begreppet följer. Vissa ord har så många nyanser av definitioner att de kan beskrivas som mångtydiga. Denna mångtydighet är sedan något som en pågående diskurs i sig motarbetar. Allteftersom vi förhandlar begreppet gemensamt kan en mer homogen definition utkristalliseras och kan tillslut ta formen av ett naturaliserat begrepp (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). På grund av detta har vi valt att kategorisera våra kodfrågor för att tydligare hitta mönster i

enkätsvaren. Vi har valt dessa kategorier då de går att kopplas till såväl vår forskningsfråga som vår valda teori.

Definitioner: Hur har informanterna definierat begreppen de använder?

Förändring: Här har vi hittat beskrivningar av lösningar, önskan om framtida lösningar och vardagshändelser.

Makt: Hur informanterna beskriver maktens plats i förskoleverksamheten.

4.4 Etiska aspekter

Vi har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer om informationskrav, samtycke, konfidentialitet och nyttjandekrav (2017). Enkätsvaren har anonymiserats och sådant som potentiellt sett skulle kunna tillåta läsaren återkoppla till informanten är avlägsnat. Informanterna är också informerade i enkäten att vi kommer att publicera anonymiserade versioner av dessa i vårt arbete och bifogat våra kontaktuppgifter om de önskar återkoppling. Vi har inte efterfrågat personlig kontaktinformation och för att formuläret skulle acceptera inlämning har informanten behövt kryssa i en låda där de godkänner att de har läst och godkänner sekretessen vi beskrivit här ovan. Informanten har också informerats i enkäten att bara vi två författare, handledare och examinator kommer att ha tillgång till originalsvaren. De har också informerats om att svaren kommer att förstöras ett halvår efter publikation. Under datainsamlingen så har båda av arbetets författare haft tillgång till svaren. Anonymiseringen har gjorts gemensamt. De två kodningarna har gjorts separat och sedan jämförts. Teoretisk kodning och analys av empirin har gjorts tillsammans.

4.5 Litteratursökning

För sökning efter vetenskapliga artiklar har vi använt oss av Researchgate, APA Psycnet och övrig litteratur har sökts genom appen och hemsidan Legimus, Malmö Universitets

biblioteksöktjänst och våra egna boksamlingar. Sökorden vi använt är: föräldrar,

föräldrasamverkan, samverkan, parent, parent engagement, engagement, förskola, preschool, kindergarten, skola, school, parent communication, parent involvement, communication, home och collaboration. Sökningen avgränsades för artiklar publicerade de senaste 20 åren i linje med vår studies kontemporära fokus. Vi har även tittat på andra C-uppsatser som behandlat samverkan för råd om relevant litteratur.

4.6 Tillförlitlighet

Internets anonymitet kan erbjuda en möjlighet för informanten att ostört formulera och paketera bilden av sig själv obunden av omgivningens förväntningar. Samtidigt är risken att samma utrymme används för att ge sig hän drömska bilder av det utopiska. Vilket kan ses som en svaghet med just denna typ av datainsamling (Berg, 2015). Denna

representativitetsproblematik får dock underordnad betydelse för vår studie då vår teori utgår från det socialkonstruktionistiska kunskapsbegreppet. Om vi omöjligt kan postulera en sanning bortkopplat från människans språk så är även allt en människa språkar potentiellt relevant för analys (Börjesson & Palmblad, 2007). Barlebo Wenneberg för resonemanget vidare när han, med grund i denna epistemologi, vänder behovet av tillförlitlighet från kunskapen i sig till vem som producerar den. Med andra ord om författaren av arbetet har gjort sitt för att se till att arbetet genomförts tillförlitligt och trovärdigt så kan kunskapen anfört däri också bedömas som tillförlitligt. Detta är såklart inte utan en fråga om svart eller vit utan om styrkegrad av trovärdighet på ett spektrum (2010).

4.6.1 Transparens

Båda författarna av detta arbete har haft tillgång till det insamlade materialet under hela processen från insamling till bifogandet av de anonymiserade svaren i arbetet som bilaga. Från och med första utkastet av arbetet har också handledaren haft tillgång till det

anonymiserade materialet. Ordbehandlingsprogrammen vi har använt gemensamt registrerar också alla redigeringar av materialet och båda har tillgång till den historiken.

Kodning genom kodschema har gjorts isär för att reducera författarnas påverkan av varandra och finns som bilaga (Tabell 1.3 & 1.4).

5. Resultat och analys

Under detta kapitel ska vi gå igenom studiens empiri. Vi ska gå igenom kategorierna i vilka informanternas svar är kodade, och även gå igenom svaren och varför vi anser att de passar in i kategorin. Sist ska vi även gå igenom materialet kopplat till våra teoretiska utgångspunkter.

5.1 Kategorier

Under denna del kommer vi gå igenom de olika kategorierna vi fick fram genom den teoretiska kodningen. Vi kommer inte gå igenom varje svar vi fått från informanterna utan istället fokusera på en del av svaren som vi anser tillhör en av våra kategorier. Kategorierna i sig är övergripande tema vi har sett efter den substantiva kodningen och som vi har relaterat till Foucaults diskursteori.

Definitioner: Hur har informanterna definierat begreppen de använder?

Förändring: Här har vi hittat beskrivningar av lösningar, önskan om framtida lösningar och vardagshändelser.

Maktdynamik i verksamheten: Hur informanterna beskriver maktens plats i förskoleverksamheten.

Självklart finns det även en chans att ett enkätsvar kan sorteras under flera kategorier precis som att ett svar kanske inte kategoriseras alls. Att de kategoriseras flera gånger är ingenting som skadar arbetet då ett svar exempelvis kan ge förslag på praktisk förändring samtidigt som svaret kan förskjuta makten till någon annan. Har ett svar inte blivit kategoriserat alls kan det bero på olika saker. Har en informant exempelvis svarat väldigt kort, inte alls, eller på ett sätt som inte är relevant för arbetet eller kategorierna blir de inte satta i en kategori. För att se alla svar finns de bifogade i Bilaga 1. För att se hela kodningen se tabell 1.3 och 1.4.

5.1.1 Definitioner av samverkan

Under enkätfrågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?” får vi tydliga exempel på att ordet “föräldrasamverkan” inte är entydigt utan att det finns många olika definitioner i bruk. “Min möjlighet att ta del av och påverka mitt barns vistelse och lärande på förskolan.” (2:3), “Samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare” (2:7), “Att föräldrar intresserar sig för och bidrar till förskolans utveckling och arbete” (2:6), “Ansvar” (2:11), “Delaktighet” (2:14),

“Insyn, transparens i verksamheten, deltagande på något sätt, möjlighet att få påverka” (2:19), och “Inlyssnande” (2:25).är bara några exempel på vad informanterna svarat. Vi sökte även efter kopplingar till förskolans läroplan, vare sig detta är explicit eller implicit. Detta kan då också hjälpa oss att få en insikt i hur insatta vårdnadshavarna och pedagogerna är i

läroplanen. Under frågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?” har vi framförallt fokuserat på kapitlet i läroplanen som heter “Förskola och hem” (Skolverket, 2018). Under den

enkätfrågan såg vi att majoriteten av svaren på ett eller annat sätt kunde kopplas till läroplanen. Många tog upp den tillitsfulla relationen som läroplanen nämner, även att föra fortlöpande samtal om barnets utveckling var en återkommande punkt. Då läroplanen är så övergripande kunde vi i princip bara bortse från svaren som endast hade ett ord, men ta med resten då deras svar, precis som läroplanen, var väldigt övergripande.

5.1.2 Förändring

De svar vi anser passar här är de som ger exempel på saker inom förskolan som kan förändras eller förbättras för att öka samverkan mellan hem och förskola. Två av svaren, ett från en vårdnadshavare “Jag önskar få ta del av barnens arbete på en tydlig processvägg för att få en bättre överblick.” (4:3) och ett från en pedagog “Vi skulle kunna förmedla och formulera vårt projekt och föräldrarnas möjlighet att påverka och delta på ett Tydligare sätt.” (4:2) talar om hur en ökad insikt i barnens dag och de aktuella projekten skulle vara hjälpsamt.

Vårdnadshavaren nämner även att denna velat ha en processvägg för att få en bättre

överblick. Många av svaren som är kategoriserade under denna kategori visar på att de vill ha mer information och/eller bättre sätt att få informationen. Ett annat exempel är “Vi kan vara ännu mer öppna och mottagliga för deras synpunkter. I vissa fall kan vi också bli bättre på att tänka på hur vi pratar om föräldrar sinsemellan.” (4:4), som inte bara talar om hur de ska förmedla informationen utan även hur de kan bjuda in vårdnadshavare i verksamheten och även tänka på hur de talar om vårdnadshavarna. Under denna kategori ser vi även mycket svar gällande föräldramöten. En pedagog skrev “Föräldramöte är en gång/år. Kanske borde man ha det oftare?” (4:20), och en vårdnadshavare skrev “...det är oftast bara 3-4 stycken föräldrar som kommer. Tycker det är tråkigt att föräldrarna inte bryr sig mer än så, sen så bör nog personalen tänka om när det gäller upplägget på föräldrarmötena.” (5:12), vilka de visar förslag på förändring genom att berätta hur de kunnat vara annorlunda.

Under denna kategori har vi även sökt efter om enkätsvaren har gett svar för hur det ser ut från dag till dag eller om personen kollar på långsiktiga problem, lösningar eller händelser. Vi

kan exempelvis se på svar från enkätfråga 2 “Vad är föräldrasamverkan för dig?”. En

vårdnadshavare skrev exempelvis “Att knyta samman det barnen lär sig på dagtid, och det de gör, med hur vi pratar om och gör saker hemma” (2:8). Denna vårdnadshavare har svarat kortsiktigt och skriver om hur denna från dag till dag kopplar det som händer på förskolan med det som händer i hemmet. Medan denna pedagog med sitt svar har fokuserat på det långsiktiga, “Att vårdnadshavare har insyn i verksamheten, har chansen att vara delaktig och bjudas in att ha ett tyckande kring verksamheten. Ett gott klimat, som gör att man vågar ta upp saker med varandra, både pedagoger och vårdnadshavare” (2:20). Pedagogen visar här ett bra exempel på en långsiktig samverkan genom att vårdnadshavarna ska ha chansen att vara delaktiga och bjudas in att ha ett tyckande kring verksamheten. Även delen om ett gott klimat där båda parterna vågar ta upp saker med varandra är långsiktigt då detta inte byggs upp på en dag.

5.1.3 Maktdynamiken i verksamheten

Centralt för denna kategori är maktdynamiken mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi har sökt efter om informanten intar en passiv eller aktiv maktposition. Självklart både av implicit och explicit natur. Ett svar som visar att denne intagit en aktiv maktposition är person 2. Under frågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?” har denna pedagog svarat “För mig som förskollärare innebär det en samverkan mellan hemmet och förskolan som stödjer den omsorg och undervisning förskolan står för. Det innebär att jag som pedagog bjuder in till ett

samarbete mellan vårdnadshavare och förskola som skapar förutsättningar för ett fördjupat lärande både individuellt och på gruppnivå.” (2:2). Pedagogen ställer sig här i en aktiv maktposition genom att säga att det är hen som pedagog som bjuder in till ett samarbete. Under frågan “Vad tycker du att din förskola gör bra gällande föräldrasamverkan?” nämner bland annat svar 3:2, 3:3 och 3:6 om att pedagogerna bjuder in till föräldramöten. 3:2 och 3:6 som båda är pedagoger ställer då sig själva implicit i en aktiv maktposition, medan 3:3 som är en vårdnadshavare lägger sig passivt, och därav ställer hen pedagogerna i en aktiv

maktposition. Under frågan “Vad tycker du din förskola gör mindre bra gällande föräldrasamverkan?” svarar en vårdnadshavare “Finns inga former för det på

organisationsplan. Jättesvårt att som förälder försöka driva det. De har inte förskoleråd längre och inte heller föräldramöte. Dåliga former för info från ledning.” (4:19). Genom detta svar lägger sig vårdnadshavaren implicit i en passiv maktposition.

Under kategorin makt får vi även in de enkätsvar som handlar om hur pedagoger och

vårdnadshavare värderar och gränsdrar sina egna roller. Till skillnad från fråga 3 kommer vi här att titta på vart ansvaret hamnar. Är det pedagogernas eller vårdnadshavarnas uppgift att se till att det finns en fungerande samverkan? Eller är det bådas uppgift? Eller ligger ansvaret någon annanstans? Det är det vi vill undersöka med hjälp av denna kategori. Vi kan se två tydliga svar som pekar på att de anser att ansvaret ligger hos pedagogerna. Det är två pedagoger som har svarat på frågan gällande vad samverkan är för dem. Den första

pedagogen har svarat “Att göra vårdnadshavare delaktiga i sitt/sina barns förskola med allt vad det kan innebära. Vårdnadshavarna vet vad som är bäst utifrån deras barns behov och förskolan får samverka med dem för att uppnå vad som är bäst för barnet” (2:5), och den andra pedagogen svarade, “Att se till att vårdnadshavare har insikt i förskolans verksamhet och vad vi gör samt att bygga goda relationer med dem” (2:10). Båda dessa svar antyder till någon sorts samarbete och att göra vårdnadshavarna delaktiga, men de båda pedagogerna syftar ändå till att bollen för att påbörja samverkan ligger hos pedagogerna.

Däremot kan vi även se svar som tyder på att det är vårdnadshavarens ansvar att skapa en fungerande samverkan. Två andra svar från pedagoger som visar mer på att det är

vårdnadshavarnas ansvar är 2:6 och 2:16, de lyder “Att föräldrar intresserar sig för och bidrar till förskolans utveckling och arbete.” (2:6) och “Att föräldrarna aktivt deltar i verksamheten. Kommer med idéer och är nyfikna på vad barnen gör om dagarna”(2:16). I dessa svar kan vi se att det är intresse och engagemang pedagogerna vill ha från vårdnadshavarna och att detta för dem är viktigt för en fungerande samverkan.

Då vi har två grupper som vi studerar, pedagoger och vårdnadshavare, kan det såklart vara så att de lägger ansvaret hos den andra gruppen, pedagogerna lägger ansvaret på

vårdnadshavarna och vårdnadshavarna lägger ansvaret på pedagogerna. Många av svaren som passade in i denna kategori hade ett ord gemensamt, antingen utskrivet eller

underförstått, det var ordet “samarbete”. “Samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare” (2:7), “Att fsk och föräldrar kan komplettera och stötta vara med barnets bästa som

gemensamt mål” (2:4), och “Ett samarbete med målet att barnets bästa står i första rummet” (2:17) är bara några exempel när det kommer till svaren som passar in här. Andra svar som inte, direkt eller indirekt, innehöll ordet “samarbete” nämnde ändå att bjuda in

vårdnadshavaren till verksamheten för att bli delaktig och få dela med sig av sina åsikter i ett välkomnande klimat.

Under kategorin makt har vi även lagt svaren som handlar om skuldbeläggning och skuldförskjutning. Gränser kan, som vi alla vet, vara svåra att se och respektera ibland. Speciellt mellan hem och förskola då de båda jobbar för ett gemensamt mål, barnets bästa, både i utveckling och beteende. Därför ville vi se på hur eventuella konflikter mellan dem värderas. I vissa svar kan vi definitivt se en skuldbeläggning eller förskjutning. Gällande enkätfråga 5, “Är du nöjd med antalet föräldrar som kommer på föräldramöten/öppet hus? Varför?”, kan vi se att pedagogerna anser att dålig uppslutning beror på brist på intresse och engagemang, medan en vårdnadshavare exempelvis svarar “När det varit en tid som passat så dök många upp. Men som sagt klockan 17 kom inte många.” (5:9), och en annan

vårdnadshavare skrev “Nej, det är oftast bara 3-4 stycken föräldrar som kommer. Tycker det är tråkigt att föräldrarna inte bryr sig mer än så, sen så bör nog personalen tänka om när det gäller upplägget på föräldrarmötena” (5:12). Även om denna vårdnadshavare uttrycker att hen anser att vårdnadshavarna borde bry sig mer, lägger ändå denna över en del av skulden på pedagogerna och hur de lagt upp föräldramöte.

5.2 Det teoretiska ramverket

5.2.1 Hur kategoriseras pedagoger och vårdnadshavare?

Synligheter syftar till det som är synligt ur olika perspektiv. Exempelvis kan en

vårdnadshavare och en pedagog se saker som den andre inte ser och även tolka situationen annorlunda. Synligheter är en del som är kopplad till Foucaults maktteori som även handlar om att förstå och åskådliggöra antaganden och inställningar till olika människor. Ideer om hur en grupp ska styras kan först ske när vi vet hur en grupp kategoriseras, (Axelsson &

Qvarsebo, 2017) därför ska vi se på hur pedagogerna och vårdnadshavarna kategoriseras i enkätsvaren. Under enkätfrågan om de är nöjda med antalet vårdnadshavare som kommer på föräldramöten/öppet hus lydde ett svar från en pedagog “Nej, jag hade önskat att fler hade intresset och viljan” (5:6). Ett annat svar från en pedagog lyder “Jag hade önskat att fler var mer nyfikna på de allra yngsta, mer vårdnadshavare till våra föräldracafen hade varit kul” (5:5). Under frågan om vad de ansåg att deras förskola gjorde bra gällande samverkan svarade en pedagog “Vi bjuder in minst en gång per termin till en kväll tillsammans. Ytterst få kommer. Sist vi hade en ”arbetskväll”, vilket är vad föräldrarna tycker bäst om då de konkret får hjälp till, så kom 18 personer från en förskola med 95 barn. På föräldramötet kom ca 35.” (3:6). Svar 5:6 och 5:5 innehåller båda intressanta ordval, intresse och nyfikenhet. Ordet nyfiken är en synonym till intresserad, så båda svaren syftar till att intresset från

vårdnadshavarna är lågt, och även om svar 3:6 inte aktivt använder ordet ointresserade eller oengagerade går det lätt att tolka fram i enkätsvaret. Enligt Axelsson och Qvarsebo (2017) är en början till att studera makt att hitta olika kategorier i det man ska undersöka och även hitta de egenskaper som gör att någon passar in i kategorin (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Genom våra enkätsvar kan vi se att det som gör att en vårdnadshavare passar in i kategorin

ointresserad/oengagerad är att de inte är med på föräldramöten, föräldracafen, öppet hus och så vidare, och jämförelsevis klassas de som engagerade eller intresserade om de kommer på de nämnda samverkanstillfällena och är delaktiga i verksamheten.

Det som vi får läsa av vårdnadshavarnas svar är att de får lite till ingen information kring vad som händer på förskolan. Angående vad de svaranden ansåg att deras förskola gjorde mindre bra gällande samverkan svarade en vårdnadshavare, “Inte så djupgående information, mer ”allt har gått bra”, men inte vad som gått bra.”(4:8). En annan vårdnadshavare skrev, “Det är föräldramöte en gång per termin, om ens detta. Dessutom på en tid som inte passar många föräldrar (kl 17), aldrig utflykter eller pyssel, sällan veckobrev som innehåller nån info” (4:9). Fler svar om dåligt med information från förskolan följde, bland annat från en annan

vårdnadshavare som skrev “De kunde blir mer tydliga på hur de använder läroplanen i sin verksamhet.” (4:12). Genom att följa samma mall från Axelsson och Qvarsebo (2017) kan vi se att kategorierna från pedagogerna är ifall de ger ut bra med information (engagerad) eller om det är som svar 7:9 säger att den måste dra informationen ur pedagogerna (oengagerad). Denna kategorisering skulle vi enligt Foucaults mening kunna se som ett försanthållande, då vårdnadshavarna tydligt formulerat pedagogernas egenskaper för att hamna i kategorin (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

5.2.2 Vem vill du möta i förskolan?

En annan del av Foucaults maktteori handlar om att undersöka subjektet som utgör målet för styrningsprocessen. Vi kan genom att se på enkätsvaren se vad pedagoger och

vårdnadshavare önskar av samverkan och vem den ideala samverkanspersonen är. Genom att börja på enkätfrågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?”, kan vi först se på vad de anser att samverkan är. Som vi nämnt tidigare nämner många ett samarbete mellan hem och förskola där båda jobbar för barnets bästa. Att båda parter ska vara involverade i det som händer i förskolan och hemmet för att kunna knyta samman barnets upplevelser och utveckling, och att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att påverka barnets vistelse på förskolan (2:2, 2:3, 2:4,

2:5, 2:7, 2:8, 2:9, 2:10 för att bara nämna några). Om vi sedan kollar på frågan “Vad tycker du din förskola gör mindre bra gällande föräldrasamverkan?” ser vi vad vårdnadshavarna och pedagogerna vill ha och vad de saknar. Vi har valt att fokusera på person 8 i denna jämförelse som ett exempel på vårdnadshavare. Person 8 är en vårdnadshavare och under frågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?” svarade hen “Att knyta samman det barnen lär sig på dagtid, och det de gör, med hur vi pratar om och gör saker hemma.” (2:8), och under frågan “Vad tycker du din förskola gör mindre bra gällande föräldrasamverkan?” svarade hen “Inte så

djupgående information, mer ”allt har gått bra”, men inte vad som gått bra.” (4:8). Detta kan vi tolka som att person 8 vill ha mer information då detta enligt hen är viktigt för hens syn på samverkan, alltså att knyta ihop det barnet gjort på dagen med hur de pratar och gör saker hemma, och med bristande information blir detta svårt. Detta är som sagt ett återkommande tema bland svaren från vårdnadshavarna, de vill ha ett samarbete med förskolan för att hjälpa barnets utveckling, men informationen är bristande.

Som pedagogexempel har vi valt att använda oss av person 6. Under frågan “Vad är

föräldrasamverkan för dig?” svarade pedagogen “Att föräldrar intresserar sig för och bidrar till förskolans utveckling och arbete.” (2:6). Under frågan “Vad tycker du att din förskola gör bra gällande föräldrasamverkan?” svarade hen “Vi bjuder in minst en gång per termin till en kväll tillsammans. Ytterst få kommer. Sist vi hade en ”arbetskväll”, vilket är vad föräldrarna tycker bäst om då de konkret får hjälp till, så kom 18 personer från en förskola med 95 barn. På föräldramötet kom ca 35.” (3:6), och under frågan “Är du nöjd med antalet föräldrar som kommer på föräldramöten/öppet hus? Varför?” svarade hen “Nej. Jag skulle önska att fler hade intresset och viljan.” (5:6). I alla dessa svar nämner personen, både direkt och indirekt ordet intresse. För denna pedagog är samverkan att vårdnadshavare intresserar sig för

förskolans verksamhet, och det person 8 saknar är vårdnadshavare på föräldramöten, vilket vi i nästa svar kan se att pedagogen tolkar beror på dåligt intresse och engagemang från

vårdnadshavare. Den typen av svar är återkommande bland pedagoger som är missnöjda med antalet vårdnadshavare som dyker upp, att de önskar att fler var intresserade.

Genom att analysera svaren från de olika frågorna får vi alltså fram idealmänniskan. Enligt Axelsson & Qvarsebo (2017) fokuserar man genom en Foucaultinspirerad subjektanalys på specifika historiska punkter där föreställningen om subjektet skapas (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Det vi fick fram genom enkätsvaren är att den intresserade pedagogen som delar med sig av tydlig och genomgående information av barnens dag och förskolans verksamhet är

idealpersonen som vårdnadshavarna vill möta. Vi får även genom denna analys se vem den ideala vårdnadshavaren är som pedagogerna vill möta. Pedagogerna vill ha vårdnadshavaren som intresserar sig för verksamheten och som kommer på föräldramöten, föräldracafén, sommarfester och andra sådana samverkanstillfällen.

5.3 Slutsats

Samverkan betyder olika saker för olika personer vilket var en utgångspunkt för

utformningen av enkätundersökningen. Vidare, förståelsen att en persons uppfattning om dålig samverkan inte behöver stå i direkt opposition till hens uppfattning om bra samverkan accentuerar hur mångtydigt begreppet samverkan kan vara.

Som vi skrev tidigare går våra valda makttyper att kopplas till våra kodfrågor och kategorier. Den suveräna makten framförallt, då den går att kopplas till läroplanen och förskolans olika styrdokument. Därför kan vi se den suveräna maktens inflytande i förskolan genom att se till hur nära läroplanen vi jobbar.

Den disciplinära makten har vi med då det är den makt som utövas på exempelvis jobb och i skolan. Den kan ske mellan förskolechefen och pedagogerna, pedagogerna och barnen, och även mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Till skillnad från styrning från exempelvis skolverket där vi styrs genom gemensamma styrdokument och därför har en anonymitet mot maktutövaren förlorar vi här anonymiteten och synliggörs som enskilda individer med egna egenheter och särdrag (Axelsson & Qvarsebo, 2017) Vi kan på grund av detta se på

kodfrågan “Positionerar sig talaren rollmässigt?” för att lokalisera var denna makttyp kan finnas. Som sagt är denna makttyp tydlig på jobb och i skolan då vi har en tydlig person som bestämmer och som sedan tillämpa disciplinära åtgärder om detta anses nödvändigt. Mellan pedagoger och vårdnadshavare är det dock inte någon som har någon bestämd maktroll. Det som dock ändå gör att den relationen passar under denna makttyp är bristen på anonymitet mellan grupperna. Vi kan även se på enkätsvaren att vissa lägger sig i en mer aktiv

maktposition än andra och blir därför mer styrande, men detta skulle också kunna tolkas som att relationen hamnar inom styrningsmakten. Enligt Axelsson och Qvarsebo (2017) menar Foucault att styrningsmakten är spridd och verkar i olika riktningar genom olika praktiker och inte finns hos den styrande, exempelvis skolverket (Axelsson & Qvarsebo, 2017), sedan utesluter inte existensen av den ena makttypen den andra. Genom att vi även kodfrågorna till

olika makttyper får vi alltså fram vilken eller vilka makttyper som är närvarande i

förskoleverksamheten. Vi anser att makttyperna vi tagit upp här är de mest prominenta inom förskoleverksamheten.

6. Diskussion

Under diskussionen kommer vi sammanlänka vår empiri och våra teoretiska utgångspunkter med den tidigare forskningen. Vi kommer först upprepa vårt syfte och vår frågeställning för att skapa ett sammanhang i vår diskussion. Studiens syfte är att se på hur vårdnadshavare och pedagoger upplever samverkan i förskoleverksamheten. Vi vill lyfta deras åsikter och de svårigheter de upplever, och även öka kunskapen om detta.

Frågeställning

● Hur upplever pedagoger och vårdnadshavare att samverkan fungerar i sina verksamheter och hur relaterar dessa upplevelser till Lpfö 18s definition av samverkan?

Under vår analys framkom det många olika tolkningar av ordet samverkan och många olika syner på hur det är på olika förskolor, ändå såg vi en del likheter. Även fast de båda

grupperna, pedagoger och vårdnadshavare, jobbar mot ett gemensamt mål, barnets bästa, finns det en del konflikter. Vårdnadshavare som anser att de inte får någon plats i

verksamheten och pedagoger som anser att vårdnadshavarna får för mycket plats,

inkonsekventa maktpositioner, kategoriseringar av både pedagoger och vårdnadshavare, och mycket mer. För att komma till botten av värderingskonflikterna ska vi därför ställa vårt insamlade material mot den tidigare forskningen för att se vilka likheter och skillnader vi kan hitta.

6.1 Metoddiskussion

När vi gick in i detta arbete tänkte vi utföra intervjuer med pedagoger och vårdnadshavare från utvalda förskolor. I och med Covid-19 kunde dock detta inte utföras. Vi bestämde då för att skapa enkäter och lägga ut de på olika relevanta forum online. Nackdelen med detta blev att vi inte kunde rikta in oss på specifika förskolor och få en bättre inblick i dessa, utan vi fick istället svar från förskolor över hela Sverige. Genom vårt arbete kan man på grund av detta inte se hur det är på enskilda förskolor, men fördelen är att vi genom våra informanter får en inblick i hur samverkan kan se ut och upplevas på förskolor runt om i landet.