Att utnyttja IT i undervisningen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

Att utnyttja IT i undervisningen

To make use of IT in teaching

Tobias Kroon

Lärarexamen

Lärarutbildning 90hp 2009-11-09

Examinator: Mats Areskoug Handledare: Per Jönsson

Sammanfattning

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ”en till en”-projekt. Ett ”en till en”-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där.

Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ”en till en”-projekt. Dessa intervjusvar jämförs också med vad litteratur och aktuell forskning säger om användandet av informationsteknik i skolan och undervisning.

Intervjufrågorna tillsammans med litteratur och forskningsrapporter, som ger svar på hur man kan se på lärande och IT och vilka positiva effekter informationstekniken kan ha, ger en bild av hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Några av de saker som besvarades under intervjuerna är: elevers och lärares digitala kompetens, vilka kompetensbehov som finns, vilka mål man har med sitt ”en till en”-projekt, positiva och negativa effekter av projektet samt hur man som lärare förändrat sin undervisning.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING...3

1 INLEDNING ...6

2 BAKGRUND ...8

2.1 LÄRARYRKET OCH IT...8

2.2 STYRDOKUMENT OCH DIGITAL KOMPETENS...9

2.3 DIGITALA LÄRRESURSER...10

2.4 KONSTRUKTIVISMEN OCH IT...10

2.5 FORSKNING OM IT I SKOLAN...12

2.6 SAMMANFATTNING AV FORSKNING INOM IT OCH SKOLA...16

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...17

4 METOD ...18

4.1 INTERVJUER...18

5 RESULTAT...22

5.1 RESULTAT FRÅN INTERVJUER...22

5.1.1 De intervjuade ...22

5.1.2 Utvecklingen av ”en till en”-projektet på skolan ...23

5.1.3 Resurser till ”en till en”-projektet...24

5.1.4 Vad IT används till i undervisningen...24

5.1.5 Digitala lärresurser ...25

5.1.6 Hur mycket används datorn?...26

5.1.7 Lärarnas digitala kompetens ...27

5.1.8 Elevernas digitala kompetens ...27

5.1.9 IT-strategi ...28

5.1.10 Positiva effekter av ”en till en”-projektet...29

5.1.11 Negativa effekter av ”en till en”-projektet...29

5.1.12 Förändringar i undervisningen...30

6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER...31

7 SLUTORD ...34

8 REFERENSER...35

8.1 LITTERATUR OCH RAPPORTER...35

8.2 INTERNET...36 BILAGOR ...37 INTERVJU 1...37 INTERVJU 2...41 INTERVJU 3...45 INTERVJU 4...48

1 Inledning

Allt fler skolor i Sverige och i resten av världen befinner sig nu i så kallade ”en till en”-projekt. ”En till en” innebär att varje elev har tillgång till sin egen dator. Ett fåtal kommuner har till och med en dator per elev på alla sina skolor medan andra kommuner inte har ett enda ”en till en”-projekt. Det här arbetet studerar hur god tillgång på datorer i skolan kan påverkar lärare och elever.

Detta examensarbete produceras som en del i den 90 högskolepoäng långa lärar-utbildningen på Malmö Högskola. Arbetet är inriktat på vilka effekter informations-tekniken kan ha på undervisningen i skolan och hur IT kan nyttjas på ett bra sätt.

Innan jag bestämde mig för att läsa till lärare studerade jag till civilingenjör. Efter att ha tagit min examen upptäckte jag av en slump att läraryrket passade mig bättre än att arbeta som ingenjör. Min utbildning heter Medieteknik och jag valde att inrikta den mot visualisering. Som civilingenjör i Medieteknik är tanken att man ska fungera som ett slags språkrör mellan användare och tekniker. Detta för att skapa program som är anpassade för alla användare och inte endast för tekniskt kunniga användare. Utbildningens fokus ligger alltså på hur människan interagerar med teknik. Inriktningen visualisering syftar till att på enklast möjliga sätt visa komplexa data. Min civilingenjörsexamen har gjort mig behörig för att undervisa i matematik och datorkunskap på grundskolenivå. Med en medieteknikers ögon och förståelse så har jag fått upp intresset för hur datorn kan hjälpa till med elevers lärande.

På min VFT-skola (verksamhetsförlagd tid) satte man i våras igång arbetet med att försöka få en dator per elev för årskurserna 7 till 9. På skolan har man börjat samtala om hur man kan dra nytta av en eventuell resurs som en dator per elev skulle innebära. Man har varit i kontakt med andra skolor med ”en till en”-projekt och satt ihop en arbetsgrupp som läst forskningsrapporter, litteratur och varit på seminarier. Mycket av den forskning som gjorts handlar om effekterna av IT i undervisningen och inte så mycket om hur man praktiskt drar nytta av den. ”En till en”-projektet på min VFT-skolan är den största anledningen till mitt val av examensarbete. I skrivande stund har ”en till en”-projektet inte blivit godkänt av kommunen.

Grannkommunen till min VFT-skola ligger långt fram när det gäller IT (informations-teknik som syftar på datorer, annan datorteknisk utrustning och internet) i skolan och man har nu ”en till en”-projekt på fem av kommunens grundskolor. Dessa projekt gäller årskurserna 7 till 9. Under tiden från och med min ingenjörsexamen fram till min utbildning startade i Malmö arbetade jag på tre skolor i Falkenberg. Det har medfört att jag känner till projekten en del, vilket givit mig ytterligare information inför detta arbete.

Sammanfattningsvis har mitt datorintresse, min tidigare utbildning och arbets-erfarenheter tillsammans med min VFT-skolas nuvarande situation givit mig inspiration till att skriva detta examensarbete.

2 Bakgrund

Antalet datorer per elev på grundskolenivå har ökat kraftigt sen 2000-talets början. Mellan 2000 och 2003 fördubblade antalet datorer per elev (Statistiska Centralbyrån, 2005) i de svenska grundskolorna och inom många europeiska länder var ökningen mycket större än så. Ett flertal skolor är också involverade i så kallade ”en till en”-projekt vilket innebär att varje elev i en årskurs har tillgång till och bär ansvaret för en bärbar dator. När datorn blir allt vanligare i skolan ställs nya och större krav på skolpersonalens förmåga att använda datorer, Internet och dess så kallade digitala kompetens. Eleverna behöver också besitta ett visst mått av digital kompetens för att klara av sitt skolarbete. Kravet att ge eleverna denna kompetens ligger på skolan även om många av eleverna lär sig mycket under sin fritid. IT i skolan ställer krav på att lärarna funderar kring hur lärande sker med och utan datorer. Samtidigt behöver man som pedagog fundera på hur datorn kan användas inte bara som en ordbehandlare eller för färdighetsträning. Det är också viktigt att ta reda på de eventuella fördelar som integration av IT i undervisningen kan leda till. Detta avsnitt i examensarbetet berättar bland annat om vad forskningen anser om IT och lärande.

2.1 Läraryrket och IT

Lärarens roll såväl som arbetsuppgifter förändras ständigt. Yrkesgruppen lärare är den grupp i samhället som måste beakta barns och ungdomars fostran och moraliska identitetsskapande samtidigt som de måste förmedla kunskap (Forssell, 2007). Lärarens samhällsuppdrag formuleras i läroplaner och lagar och går ut på att läraren ansvarar för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran (Lärarens handbok, 2008). Det har alltid varit så, fast med olika mycket fokus på fostran kontra kunskap ute på skolorna.

Skolan har under 90-talet och framåt blivit allt mer decentraliserad vilket har fått stora konsekvenser för skolan och lärarna. Idag ställs det stora krav på läraren att kunna tolka och utveckla läroplanen och kursplanernas mål (Forssell, 2007). Detta för att kunna välja, strukturera, anpassa och skapa valmöjligheter för eleverna.

Det är inte bara skolan som förändrats utan samhället likaså. Dessa samhälls-förändringar har gjort genomslag i skolans vardag som påverkar varje lärares arbete. En

sak som påverkat läraren i allra högsta grad är att var sjätte elev (Forssell, 2007) idag är flerspråkig med en mångkulturell bakgrund. Det ställer givetvis höga krav på hur man som lärare lägger upp och individanpassar skolarbetet. Vuxenrollen har också förändrats idag vilket är extra tydligt i skolans värld. Det är svårt att peka på vad som hänt, men det är tydligt att förhållandet mellan vuxna, barn och ungdomar förändrats i samhället. Som lärare har man idag inte samma självklara auktoritet som man hade förr. Detta ställer nya och andra krav på läraren och har gjort henne/honom allt viktigare som person.

Vem som besitter kunskapen har också förändrats. Förr var det läraren som hade kunskapen och förmedlade den till sina elever. Idag har antalet föräldrar med högre utbildning ökat (Forssell, 2007). Föräldrarnas högre utbildning tillsammans med TV och IT ger att elever idag besitter stor kunskap inom sina intresseområden (ibid). En annan aspekt av TV och IT är att eleverna där får tillgång till en kunskapsförmedling som är lustfylld, ofta förenklad och förknippad med upplevelser. Detta är en av anledningarna till att skolans ordnade uppbyggnad av kunskap ofta uppfattas som tråkig av eleverna (ibid). Det är här som IT i klassrummet kommer in som en bro mellan skolans kunskap och elevernas krav på upplevelser. Användningen av IT i klassrummet kan påverka skolarbetets organisering samt relationerna mellan elever och elever-lärare (ibid). IT ställer krav på dagens lärare och deras digitala kompetens, men öppnar samtidigt nya vägar till lärande och varierad undervisning.

2.2 Styrdokument och digital kompetens

Skolan har ett antal styrdokument så som skollagen, läroplaner och kursplaner. I dagens läroplan, Lpo94, nämns inte särskilt mycket om användandet av IT i skolan. Där står att skolan ansvarar för att varje elev kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande (Läroplaner, 091111). I den nya läroplanen som kommer 2011/2012 (Frågor och svar om nya läroplaner och kursplaner, 090920) kommer det troligtvis finnas fler mål när det gäller IT.

Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och KK-stiftelsen anser att alla elever ska garanteras en digital kompetens (Nyhetsbrev nummer 3, 091021). De ska tillsammans se över hur detta kan ingå i undervisningen. Bakgrunden till att Skolverket ser över var

man ska få in digital kompetens i skolan är att EU-kommissionen nyligen listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Skolverket håller på att utreda hur just digital kompetens ska ingå i undervisningen. De ska också konkretisera begreppet digital kompetens med utgångspunkt i EU-kommissionens definition som är:

Digital kompetens är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT

(Nyhetsbrev nummer 3, 091021).

Projektgruppen som arbetar med inkluderandet av digital kompetens i skolan försöker också ta ställning till var någonstans den ska bli synlig. De har inte bestämt sig för om digital kompetens ska stå formulerat i alla kursplaner, i läroplanen eller som ett eget ämne. Enligt många pedagoger är förmågan att kunna använda och förstå ny informationsteknik grundläggande då det finns en klyfta mellan dem som kan och dem som inte kan, en så kallade ”digital divide” (Svensson, 2008). Frågan om digital kompetens är mer än bara datorkunnande eller datorkörkort. Den inbegriper såväl tekniska, kulturella som samhälleliga aspekter.

2.3 Digitala lärresurser

Det finns två grova indelningar av läromedel (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Den ena menar att läromedel är de produkter som utvecklats för att användas till lärande. Det andra synsättet säger att allt som lärare och elever använder i sitt lärande kan ses som läromedel. Digitala lärresurser skiljer sig från traditionella läroböcker i flera avseenden. Den största skillnaden är att digitala lärresurser är multimodala vilket innebär att kommunikation mellan läromedel och mottagare kan ske med både text, bild och ljud samtidigt. Bilderna behöver heller inte vara statiska utan kan till exempel vara simuleringar av förlopp eller video. De digitala lärresurserna kan också vara interaktiva. Några exempel på digitala lärresurser är lek- och lärprodukter, digitaliserade läroböcker, olika verktyg så som Google Earth eller Excel och diskussionsforum och chattar.

2.4 Konstruktivismen och IT

Det finns många teorier och förhållningssätt till lärande. Dock är det så att dessa teorier inverkar på förutsättningarna att använda informationsteknik på ett bra sätt i

undervisningen (Svensson, 2008). Konstruktivismen är en teori som går ut på idén att människor skapar sin egen version av kunskap när han eller hon lär sig något. Vi konstruerar vår egen bild av verkligheten snarare än att det finns en obestridlig sanning. Ett konstruktivistiskt lärande eller konstruktivism stämmer väl in med hur skolan har det idag (ibid). Det gäller exempelvis problembaserat lärande och en hög grad av elevaktivitet i undervisningen. Konstruktivismen försöker också bryta med informationsförmedlande och objektivism som finns i dagens skola (ibid). Samtidigt passar teorin in i hur lärande med IT kan gå till. Det gäller till exempel problembaserat lärande, projektarbeten och hög grad av elevaktivitet. Konstruktivismen anser också att det inte endast är läraren som förmedlar kunskap.

Det finns olika typer av konstruktivism. Vissa extrema former av konstruktivism hävdar att all form av kunskap är konstruktioner istället för att vara upplevd, till exempel naturvetenskapen och fysiska lagar. Det finns ett problem med en sådan renodlad syn på konstruktivism och det är att det ställer för stora krav på eleverna att själva finna de mönster som tagit forskare hundratals år att sammanställa (Svensson, 2008). Om man sätter konstruktivismen i ett socialt perspektiv innebär det att man inte bara lär sig genom sina egna konstruktioner utan också att tillsammans med andra konstruera ny kunskap. Detta sätt att se på konstruktivismen är ganska nära ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Säljö, 2005). Dewey har också poängterat vikten av att lösa problem med andra som en viktig aspekt av lärandeprocessen (Forssell, 2007).

Man kan sammanfatta konstruktivistiskt lärande med några utmärkande egenskaper (Svensson, 2008). Lärande är en aktiv process vilket innebär att lärarens roll inte är att främst paketera och sända över färdig kunskap till passiva elever utan att lärandet handlar om att aktivt förstå och skapa betydelse. Konstruktivismen ser lärandet som en social aktivitet där vi lär oss genom att interagera med och göra saker tillsammans med andra. För att lära oss krävs ett sammanhang. Det är viktigt att all kunskap sätts i ett större sammanhang och att skolan inte är isolerad från resten av samhället. Att utforska, experimentera och uppleva är också de viktiga komponenter i lärandeprocessen. Konstruktivistiskt lärande poängterar också vikten av att lära med många olika sinnen. Man kan påstå att endast visuella och auditiva stimuli kan bli enformiga i en klassrumssituation (ibid). Lärandet är en process där vägen fram till kunskapen är väl så viktig som målet. Konstruktivismen betonar också vikten av att ta sig tid till att

reflektera över vad man lär sig. En grundläggande sak för lärande är motivation. Det är givetvis lättare att lära om man är motiverad vilket också betonas i konstruktivismen. Boken Språkutbildning i en digital värld (Svensson, 2008) sammanfattar vad skolan vill ha av informationstekniken på följande sätt:

Vi behöver teknik som uppmuntrar utforskande och många olika perspektiv. Vi behöver teknik som hjälper oss att arbeta med lärande som en process. Vi behöver teknik som är multimodal och flersinnlig.

Vi behöver teknik som låter oss kommunicera, interagera och vara kreativa. Vi behöver teknik som utgår från oss som människor och kroppsliga varelser.

Vi behöver teknik som för in världen utanför, motiverar såväl lärare som studenter, och som understödjer gemensamt lärande.

(Svensson, 2008, s 60)

Det är svårt att få ett bra grepp om hur lärande och informationsteknik hänger ihop. Jämför man hur konstruktivismen ser på lärande och hur Patrik Svensson (Svensson, 2008) sammanfattat vad skolan vill ha av informationstekniken ser man att de passar bra ihop.

2.5 Forskning om IT i skolan

Samhället har förändrats mycket med IT och Internet som katalysatorer. Skolan kan också förändras med införandet av informationstekniken i verksamheten. Dagens elever använder generellt sett ofta olika digitala verktyg så som ordbehandlare, e-post och Internet (Svensson, 2008). Detta kan skolan dra nytta av genom att låta dessa verktyg också bli verktyg för ett bättre lärande och kunskapande. Skolan behöver dock bättre kunskap om informationsteknikens effekter samt bra arbetsformer med IT för att klara av detta. I följande avsnitt sammanfattas några av de forskningsstudier som gjorts på informationsteknikens effekter på elevers prestationer, inlärning, social kompetens och samarbete.

E-learning Nordic (E-learning Nordic 2006, 2006) är en studie genomförd i Danmark, Finland, Norge och Sverige genom att 8000 skolledare, lärare, elever och föräldrar svarat på frågor om hur de upplever effekterna av att använda IT. Tre frågeställningar som E-learning Nordic 2006 försöker besvara är:

Lär sig eleverna mer och bättre med IT,? Har det uppstått nya undervisningsmetoder?

Har samarbetet mellan hem och skola förbättrats med hjälp av IT? (E-learning Nordic 2006, s 5)

Med dessa tre frågeställningar undersöker studien elevers prestationer, undervisning och inlärningsprocesser samt kunskapsutbyte, kommunikation och samarbete mellan hem och skola. Eftersom det handlar om en enkätundersökning är det inte mätbara effekter utan upplevda effekter av IT som blir resultatet (E-learning Nordic 2006, 2006). Studiens resultat visar att IT har en positiv inverkan på elevernas lärande både ämnesrelaterade prestationer och grundläggande läs- och skrivutveckling. Lärarna ser också hur IT ger ökade möjligheter att individanpassa undervisningen för både teoretisk svaga och starka elever. Resultaten pekar också på att de lärare och elever som använder IT mest frekvent upplever den största effekten av informationsteknik i undervisningen. Informationstekniken har dock inte förändrat undervisningsmetoderna särskilt mycket (ibid). Lärarna är framförallt fokuserade på att använda IT för att understödja innehållet i sina egna ämnen. Slutligen visar studien att effekten av informationsteknik i undervisningen i hög grad är beroende av på vilket sätt den används.

I Bectas studie Impact of ICT in schools (Impact of ICT in schools, a landscape, 2007) sammanställs och analyseras 350 tidigare rapporter som handlar om hur IT påverkar skolor. ICT är den engelska motsvarigheten till IT och står för information and communication technologies. Rapporterna har använt olika sätt att värdera nyttan med IT och det tas upp som en eventuell felkälla i studien. Studien visar på ett samband mellan användandet av IT i skolan och elevers betygsutveckling i olika ämnen. För de elever som haft god tillgång till IT i sin undervisning jämfört med dem som inte haft det, presterade generellt sett eleverna som undervisats med hjälp av IT bättre på nationella prov i bland annat engelska och naturvetenskap (ibid). Elevernas motivation och engagemang ökar samt deras vilja att samarbeta och kommunicera (ibid). De brittiska lärarna har generellt sett ändrat sin syn på IT från skepticism till optimism. Studien är försiktig i sina slutsatser. I rapportens slutsatser nämns att trots att de undersökta studierna verkar visa en förbättring på inlärning och lärande med introduktionen av IT, så kan man inte påstå att sättet på hur lärare undervisar förändrats särskilt mycket. Ett problem med IT i skolan är lärarnas digitala kompetens som

behöver få tid och resurser att utvecklas (Impact of ICT in schools, a landscape, 2007). En viktig sak som nämns i studien är att många lärare glömmer att införandet av IT i skolan kräver att man angriper lärande och inlärning ur ett nytt pedagogiskt perspektiv. Samtidigt krävs det förändringar i hur lektioner planeras och förbereds och hur läroplanerna tolkas. Med införandet av informationsteknik förändras också relationerna mellan lärare och elev samt lärare och lärare (ibid).

Professor Steve Higgins arbetar för närvarande på Durham University. Han forskar huvudsakligen på hur man effektivt bör använda IT i skolan, hur barns tänkande och resonerande utvecklas och hur lärare kan få hjälp med att utveckla lärande och inlärning. Higgins visar (Higgins, 2003) att det gjorts stora investeringar på IT till skolor i Storbritannien. Anledningarna till detta har inte alltid varit klara eller motiverade, men ett par mål har varit att modernisera skolan med IT i undervisningen och att lära eleverna att använda teknologi som de behöver kunna när de väl lämnar skolan. Andra mål är att minska lärarnas arbetsbörda genom att göra planering och resurser tillgängliga via Internet. Huvudsyftet med IT i skolan är ändå att öka effektiviteten på lärandet och att förbättra elevers inlärningsförmåga (ibid).

I rapporten Does ICT improve learning and teaching in schools (Higgins, 2003) analyseras cirka 200 studier för att ge en bild av informationsteknikens påverkan på skolan. Resultaten visar att det finns bevis på att IT kan hjälpa elever att lära och lärare att utbilda mer effektivt. De visar också på positiva effekter på betygsutveckling, inlärning, samarbete och motivation. Higgins höjer dock ett varnande finger vad det gäller hur man som pedagog använder tekniken. Det är användandet av IT som avgör om den kan hjälpa till att förbättra undervisning och inte IT självt (ibid).

I studien Creating Better Writers (Silvernail och Gritter, 2008) presenteras resultatet av hur elever som getts tillgång till personliga datorer markant förbättrar sina resultat i nationella tester som rör skrivande. Studierna är utförda mellan år 2000 och år 2005. Den visar bland annat att elever som med datorns hjälp fått möjlighet att utveckla sitt skrivande förbättrat sin skrivförmåga. Eleverna har inte bara förbättrat förmågan att skriva just med datorn till hjälp utan även utan den (ibid). I studien har man jämfört resultat i nationella tester från år 2000 med liknande test från 2005. Denna jämförelse visar att en "medelstudent" år 2005 presterade bättre resultat än vad 2/3 av alla studenter

gjorde år 2000. Resultaten från studien visar också att de studenter som inte använder datorn i sitt skrivande överhuvudtaget, inte uppnår lika bra resultat som de som gör det. Enligt studien presterar de elever som använder datorn 75 procent bättre resultat än alla de elever som inte gör det. Resultatet av denna studie pekar på att ju mer eleverna använder datorn i skrivandet, desto bättre skribenter blir de.

IT i skolan (IT i skolan - Attityder, tillgång och användning, 2006) är en rapport som är skriven på uppdrag av KK-stiftelsen. KK står för kunskap- och kompetens-utveckling och stiftelsen stödjer forskning vid högskolor och gör även insatser för näringslivet. Stiftelsen stödjer också IT-utveckling inom den svenska skolan. Som titeln på rapporten säger så är målet att undersöka vad elever, lärare och skolledare anser om IT i skolan. Man var också intresserad av vilken tillgång på datorer som finns på skolorna samt vad de används till. Undersökning genomfördes genom cirka 3000 telefonintervjuer med slumpmässigt valda elever, lärare och skolledare. Resultaten pekar på att en stor majoritet av lärare och elever upplever en pedagogisk nytta med IT i skolarbetet. Denna positiva inställning till IT har ökat under slutet av 90-talet (ibid). Däremot ansåg endast hälften av lärarna att deras digitala kompetens räcker till. Användandet av datorer visar sig inte vara så stort på lektionstid. Lärarna använder datorn desto mer i sin planering och skolledarna använder datorn under större delen av sin arbetstid (ibid). Kommunikationen mellan lärare och elev via IT har ökat kraftigt enligt rapporten. Till exempel så kommunicerar 7 av 10 lärare med sina elever via e-post och 6 av 10 lärare använder IT för att ha kontakt med elevernas föräldrar.

Jarvis med flera har gjort en studie i en mindre skala som kallas Learner perceptions of the impact of ICT on their education (Jarvis et al, 2005). Där har man besökt åtta skolor, samtalat om IT i fokusgrupper bestående av elever från skolorna samt gjort en enkätundersökning. Rapportens fokus ligger på hur IT kan påverka kommunikation mellan skola och hem och hur informationstekniken påverkar lärande och inlärning. Eleverna upplevde att IT gav en positiv effekt på deras skolarbete och deras motivation att lära ökade. De upplevde också att IT och framförallt Internet som kunskapsresurs främjade skolarbetet i ämnen så som engelska, naturvetenskap och historia. Vissa elever upplevde dock att man inte nyttjade datorerna särskilt mycket under lektionerna men detta tros bero på lärarens digitala kompetens och ämne.

2.6 Sammanfattning av forskning inom IT och skola

Eftersom IT i skolan är en relativt ny företeelse är också forskningen på området ny. Den största delen av forskningsresultaten är svåra att mäta vilket i sin tur innebär att mycket av de pedagogiska effekterna på lärandet är upplevda snarare än uppmätta (E-learning Nordic 2006, 2006). Vissa studier har dock använt sig av prov under längre tidsintervall (Silvernail och Gritter, 2008) för att på så sätt mäta effekterna av informationsteknik på inlärning och elevers prestationer. I stort sett alla undersökningar pekar på positiva resultat av IT i undervisningen. De effekter som forskningen påvisar av IT i skolan är att elevernas motivation ökar (Jarvis et al, 2005), en positiv inverkan på elevers prestationer(Higgins, 2003), en förbättrad läs- och skrivutveckling (Silvernail och Gritter, 2008), enklare att individanpassa undervisningen (E-learning Nordic 2006, 2006), eleverna samarbetar och kommunicerar bättre (ibid) samt att lärare får bättre kontakt med föräldrar (IT i skolan - Attityder, tillgång och användning, 2006). I stort sett alla dessa positiva effekter nämns i samtliga forskningsstudier. En nordisk studie av informationstekniken i skolan (E-learning Nordic 2006, 2006) visar att trots de positiva effekterna, så verkar inte undervisningen och pedagogiken förändrats nämnvärt.

Att arbeta med datorer och annan informationsteknik ställer krav på både lärares och elevers digitala kompetens (Impact of ICT in schools, 2007). Om man som lärare arbetar på en skola där varje elev har en dator ställs givetvis ännu större krav på att kunna använda datorer och annan digital teknik. EU har slagit fast att digital kompetens är en nyckelkompetens för ett livslång lärande (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Definitionen av denna kompetens innefattar kunskaper i teknik och att kunna söka, samla, bearbeta, producera, redovisa och förstå information. Även kritiskt tänkande och kreativitet lyfts fram.

3 Syfte och frågeställningar

Examensarbetet har ett antal syften. Huvudsyftet med examensarbetet är få insikt i hur det kan vara att arbeta på en skola med ett ”en till en”-projekt och detta åstadkoms genom att intervjua ett antal lärare som arbetar på en skola med ett sådant projekt. Jag syftar också till att försöka hjälpa pedagoger vidareutveckla sin undervisning med IT som redskap. Anledningen till detta är att min VFT-skolan ansöker om ekonomiskt stöd till att starta ett ”en till en”-projekt och förhoppningsvis kan dra nytta av detta dokument.

Intressenter för detta examensarbete kan vara lärare och lärarstudenter men också annan personal inom skolväsendet som vill lära sig mer om hur datorn kan hjälpa till i skolan. Ytterligare intressenter kan vara skolledare eller personer i beslutsfattande position med funderingar på att starta ett ”en till en”-projekt.

Från början av examensarbetet var jag intresserad av att med hjälp av intervjer undersöka vilka effekter IT har på undervisningen. Exempel på effekter kan vara ökad motivation, samarbete och inlärning hos elever, Jag var också intresserad av vad lärare/pedagoger kan göra för att utnyttja IT som en resurs för ett gott lärande. Dessa frågor är dock svåra att besvara under den relativt korta tid som är avsatt för detta arbete. Med min VFT-skolas eventuella ”en till en”-projekt i åtanke samt vad forskningen säger om informationsteknikens effekter på undervisning och lärande har jag kommit fram till följande frågeställning:

Hur är det att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur påverkar IT undervisningen där?

4 Metod

I det här avsnittet beskrivs den metod som använts för att försöka besvara examensarbetets frågeställning. Ett antal kvalitativa intervjuer är metoden som valts.

4.1 Intervjuer

Förutom studier av forskning och litteratur har kvalitativa intervjuer använts för att besvara examensarbetets frågeställningar.

Jag har valt att använda mig av intervjuer som metod för att försöka besvara min frågeställning. Anledningen till detta är för att kvalitativa intervjuer ger den som intervjuar möjligheten att anpassa sina frågor utifrån den person som blir utfrågad. Syftet var att ta reda på hur det är att vara lärare på en skola där varje elev har en egen dator och hur detta påverkar undervisningen. Jag ansåg att intervjun var den metod som bäst skulle ge mig svaret på detta. Det skulle vara möjligt att få frågeställningen besvarad genom att skicka ut en enkät med frågor till lärare som befinner sig i ”en till en”-projekt eller att observera lektioner på sådana skolor. Dock blev det den kvalitativa intervjun som jag fastnade för.

Kommunikation sker när människor talar med varandra och svarar på varandras frågor (Kvale, 1997). Genom samtal blir vi medvetna om varandras erfarenheter och känslor. Den kvalitativa intervjun är en personlig form av intervju vilket innebär att intervjuaren kan analysera vad som sägs med hänsyn till vem som säger det. Den intervjuades upplevelser och livsvärld blir tolkad. Intervjuer med ett antal färdiga frågor och ej specificerade följdfrågor hjälper till att förstå den intervjuade bättre samt få mer uttömmande svar. Detta innebär att det inte är säkert att alla intervjuobjekt får exakt samma frågor i exakt samma ordning. Med detta följer risken att den intervjuade kan bli styrd i sina svar. Den intervjuade har också möjligheten att under intervjuns gång förändra sin beskrivning av eller uppfattning om en viss fråga. Det är också viktigt att låta den intervjuade förbereda sig genom att intervjuaren på förhand lämnar ut frågorna (ibid). Detta för att intervjun riktar sig mot den intervjuades egna upplevelser och tankar. Man bör också beakta att vad de intervjuade säger i intervjun endast är exempel på vad de kan mena. De intar inte alltid medvetna positioner. Dessutom är det mycket

som utesluts eller utelämnas (ibid). I intervjuerna finns det därför anledning att lyssna till både det som sägs och det som inte sägs.

För detta examensarbete har fyra lärare på en skola med ett ”en till en”-projekt valts ut. Urvalet av dessa personer gick till i samråd med en av lärarna på skolan. I ett försök att få så uttömmande svar på intervjufrågorna som möjligt valdes en lärare med stor kännedom och erfarenhet om ”en till en”-projektet och en lärare som inte arbetat så länge på skolan. De resterande två valdes helt slumpmässigt ut. Av en slump blev könsfördelningen av de intervjuade lika. På skolan är det bara elever i årskurs 7 till 9 som har tillgång till en dator per elev så det var naturligtvis endast lärare i dessa årskurser som intervjuades.

Intervjuerna genomfördes på den aktuella skolan under en och samma dag. Ett grupprum var avsatt för intervjuerna och det fanns tid både före och efter varje intervju för en informell pratstund. Intervjuerna spelades in och tidsåtgången för dem varierade mellan 20 och 35 minuter beroende på hur mycket den intervjuade hade att säga. I efterhand har intervjuerna transkriberats (se bilaga) för att göra det enklare att analysera dem. Intervjuerna innehöll ett antal standardfrågor men där fanns också tid för ytterligare frågor. En del följdfrågor som ställdes för att få de intervjuade att förtydliga sig är medvetet borttagna ur transkribering, men svaren finns med.

Här följer de standardfrågor som ställdes under samtliga intervjuer:

Kan du berätta lite om dig själv som pedagog?

För att kunna analysera intervjuerna med hänsyn till den intervjuade ställdes denna fråga.

Kan du ge exempel på hur du och dina elever använder datorn i undervisningen?

Frågan syftar till att undersöka hur mycket lärarna har förändrat sin undervisning när varje elev fick tillgång till en dator samt få tips på bra användningsområden för IT i skolan.

Ytterligare information om hur insatta/involverade de intervjuade är i datorprojektet eller om datorerna endast används för ordbehandling och informationssökning.

Hur mycket skulle du uppskatta att ni använder datorerna i undervisningen?

En fråga som syftar till att ta reda på hur mycket en så pass stor investering som ett ”en till en”-projekt utnyttjas.

Hur ser du på din digitala kompetens?

En nyckelfråga för om en lärare kan utnyttja IT som en god resurs i skolarbetet.

Vilken kompetensutveckling har ni fått för att förbättra er digitala kompetens?

Denna fråga kan ge en fingervisning om hur mycket man verkligen satsar på ”en till en”-projektet. Är projektet endast till för att ge eleverna datorer eller vill man också få till ett bättre lärande?

Vad har ni för pedagogiskt IT-stöd?

Frågan hänger ihop med den förra frågan om kompetensutveckling.

Hur ser du på elevernas digitala kompetens?

Lika viktigt för en god effekt av ett ”en till en”-projekt som lärarnas digitala kompetens är elevernas. Frågan kan också besvara vad man gör för att hjälpa de elever som tycker det är svårt att använda datorn.

Har kommunen/skolan/arbetslaget någon IT-strategi och vilka är era mål med ”en till en”-projektet?

Finns det ett klart mål eller syfte med ”en till en”-projektet? Försöker man arbeta på liknande sätt i de olika skolämnena? Hur delaktiga har lärarna fått vara i projektets utformning? Alla dessa frågor kan eventuellt besvaras av denna fråga.

Hur betydelsefullt anser du att IT är i din undervisning och vilka positiva effekter kan du se tack vare ”en till en”-projektet?

Frågan kan besvara vad den intervjuade har för inställning till att använda IT i skolan och kan också användas för att jämföra forskningens resultat av effekter av IT i under-visningen med vad de intervjuade upplever.

Finns det några nackdelar med ”en till en”-projektet?

För att inte vinkla intervjuerna mot att IT i skolan endast är av godo finns denna fråga med i samtliga intervjuer. Det är intressant att få reda på de problem som uppstår när något förändras i skolan.

Hur har ditt sätt att undervisa/planera förändrats med ”en till en”-projektet?

Precis som frågan om hur lärarna nyttjar datorn i undervisningen syftar denna fråga till att besvara hur mycket lärarna har förändrat sin undervisning på grund av ”en till en”-projektet.

Eftersom intervjuerna är kvalitativa, genomfördes anonymt och utan att jag på förhand känt någon på skolan så anser jag trovärdigheten på svaren är goda. När det gäller hur stor noggrannhet mätningarna utförts med, är den inte tillräcklig för att dra slutsatser som är generella för hur det är att vara lärare på en ”en till en”-skola. För att få en större tillförlitlighet hade det varit önskvärt att göra fler intervjuer på skolan eller på andra skolor med ”en till en”-projekt eller komplettera intervjuerna med att observera de intervjuade i sin undervisning.

5 Resultat

I detta avsnitt redovisas resultaten från de intervjuer av lärarna som arbetar med ett ”en till en”-projekt. Dessa resultat redovisas med fokus på frågeställningen om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT kan påverka undervisningen där?

5.1 Resultat från intervjuer

Här följer en redovisning av det som sades i intervjuerna av fyra grundskollärare på en skola där man har ett ”en till en”-projekt. Transkriberingar av intervjuerna finns i sin helhet som bilaga till examensarbetet. Syftet med intervjuerna var att få en helhetsbild om hur det är att arbeta på en skola med goda IT-resurser samt att försöka finna svar på examensarbetets frågeställningen. Först kommer en kort presentation av de intervjuade. Lärarna kommer i fortsättningen att benämnas L1, L2, L3 samt L4.

5.1.1 De intervjuade

L1 (Lärare 1) är klassföreståndare för en 7:a på skolan och har arbetat där i fem och ett halvt år. Innan L1 kom till skolan i fråga arbetade han på en annan skola en kortare tid. Han är i trettioårsåldern och undervisar i matematik, NO och teknik. L1 anser sig vara öppen för nya idéer men poängterar vikten av att inkorporera dessa i kursplanen på bästa möjliga sätt.

L2 är i fyrtioårsåldern och är klassföreståndare i årskurs 8. Han tog sin lärarexamen 1996 och har arbetat på skolan sen dess. L2 undervisar i SO men har också svenska med sin egen klass. Han säger följande om sitt yrkesval:

Jag gillar läraryrket eftersom jag aldrig kan stagnera och att jag alltid utvecklas själv i mötet med barnen, mina kollegor och i mitt ämne. Man måste hela tiden hänga med och det går aldrig att säga att nu är jag färdig. Varje dag är en ny utbildning. ... Det är mycket tärande men också mycket närande.

L2 har varit involverad i skolans ”en till en”-projekt ändå från starten och är också en aktiv bloggare.

Lärare 3 vikarierar som klassföreståndare i en 8:a och undervisar i matematik och NO. Hon är i fyrtioårsåldern och tog sin lärarexamen för ett och ett halvt år sen. L3 har däremot arbetat som lärare sex år innan hon bestämde sig för att läsa till lärare. I botten har hon en utbildning i geovetenskap.

Den som blev intervjuad sist är L4. Hon är ungefär fyrtio år och har arbetat på skolan sen hon tog sin lärarexamen för tio år sen. L4 undervisar i svenska och engelska och är klassföreståndare i årskurs 9.

5.1.2 Utvecklingen av ”en till en”-projektet på skolan

För att få reda på hur ”en till en”-projektet tagit form fick de lärare som varit mest aktiva i projektet, nämligen L1 och L2, berätta om det. Innan det hade beslutats om skolan skulle få en dator per elev åkte L2 till USA tillsammans med en projektgrupp. Där besökte de några skolor i delstaten Maine med liknande projekt. Efter resan beslutades att två skolor i kommunen skulle få en dator per elev till alla elever i årskurserna 7 till och med 9. Idén till projektet kom från skolledning och kommunen och många lärare blev inkastade i det enligt L1. Detta gjorde att vissa lärare kände sig utanför och mer osäkra än vad de skulle behövt vara. L1 poängterar vikten av att all personal får chansen att vara delaktiga innan ett ”en till en”-projekt startas. L2 talar om att man måste se till att det råder en positiv anda kring datorn som ett verktyg för lärande.

Under intervjun talar L2 om hur arbetet som lärare förändrats sen skolan fick datorerna.

Man måste nog förändra sin lärarroll ganska mycket när datorerna kommer in i bilden. Du får fundera mycket kring hur din undervisning ska se ut. Den kan inte se lika dan ut som den gjorde innan för du har fått helt andra möjligheter att skaffa sig kunskap på, andra möjligheter att berätta om sin kunskap på och andra möjligheter att samverka med andra på. ... Det är mycket en process att fundera över hur man kan ta det här verktyget till ett så bra lärande som möjligt.

5.1.3 Resurser till ”en till en”-projektet

Under intervjuerna fick lärarna frågan om vilka resurser som ”en till en”-projektet har till sitt förfogande förutom de bärbara datorerna. Några exempel på resurser är personal kopplad till projektet, teknisk utrustning och digitala lärresurser.

L1 tar först upp de så kallade IT-pedagogerna. De arbetar centralt i kommunen och är till för både teknisk support men också för att besöka skolor och hjälpa till i undervisningen. L1 berättar om hur han fick hjälp med en genomgång av Photoshop inför ett elevarbete om reklam. L3 som är vikarie och bara arbetat på skolan i ett par månader känner inte till vad IT-pedagogerna gör.

… jag vet att det finns IT-pedagoger, men om de kan hjälpa mig som enskild lärare vet jag inte. Den känslan har jag inte fått men det kanske de kan.

L3 berättar också att hon inte delgivits någon information om vilka resurser och support hon kan få. L1 berättar om en lärare på skolan som är delaktig i ”en till en”-projekt över hela Sverige som gärna hjälper till. Han syftar då på L2. Samtliga lärare tar upp de projektorer som köpts in i samband med projektet som ytterligare en resurs. L4 berättar om skolans IT-handledare som hjälper till och svarar på praktiska frågor om datorerna. Det var tänkt att finnas en per arbetslag men för tillfället finns det bara en handledare på skolan. L4 tar också upp det trådlösa nätverket som en nödvändighet för ”en till en”-projektet.

5.1.4 Vad IT används till i undervisningen

L1 berättar om ett temaarbete i matematik där eleverna studerat en familj och deras inkomster respektive utgifter.

Där kunde man använda Numbers, som är motsvarigheten till Excel på PC, för att göra upp en familjebudget. Räkna på inkomster från mamma och pappa, disponibel inkomst och vilka utgifter familjen har med hyra och el osv. Eleverna fick göra beräkningarna med formler i programmet Numbers. Sen fick de ett händelsekort: Oj nu blev pappa arbetslös och vad händer då? Eleverna får då ändra sin budget och om de då gjort rätt ska slutsiffrorna automatiskt uppdateras korrekt.

Han berättar också om hur de i teknik använt ett 3D-program för att bygga lägenheter virtuellt. Eleverna fick titta på kostnader för inredning och även konstruera lägenheterna av kartong.

L2's elever använder först och främst de program som finns i datorn så som hjälpmedel för elever med svårigheter, ordbehandlare och presentationsprogram. Han poängterar dock att syftet med att använda programmen är det som han vill fokusera på.

Men det gäller att systematisera detta på ett bra sätt så att man inte lär sig programmen för att lära sig programmen, utan man lär sig programmen för att lära sig något annat.

L2 funderar på hur man kan använda det som finns på Internet på bästa sätt som exempelvis sociala medier och information. Han erkänner att mycket av det datorn används till är informationssökning och ordbehandling. L2 tar också upp hur smidigt det blivit att förse eleverna med information och uppgifter med datorns hjälp. Avslutningsvis talar han om hur han upplever datorn som ett bra verktyg för att lära sig tillsammans.

I L3's undervisning används datorn mest för ordbehandling och informationssökning. I NO har eleverna fått titta på bilder och filmklipp via Internet.

Under uppstartsfasen av ett ”en till en”-projekt är det viktigt att få en tydlig struktur och organisation enligt L4. Hon använder sig mycket av FirstClass som är en plattform för e-post, scheman och lagring av data. Där har L4 en plats för varje klass där eleverna kan hämta ut information, uppgifter och instruktioner. E-postsystemet används mycket för kommunikation mellan elever, lärare och föräldrar och eleverna lämnar in alla uppgifter via e-post. Även vissa muntliga redovisningar skickas med e-post där eleverna spelat in det de ska redovisa. L4 ger också respons på elevernas arbeten med hjälp av FirstClass. Eleverna har gjort radioprogram, så kallade podcasts, och tidningar. L4 låter också eleverna använda presentationsprogram för vissa redovisningar.

5.1.5 Digitala lärresurser

De intervjuade fick svara på frågan om vilka digitala lärresurser de använder sig av i sin undervisning.

L1 berättar om WordRead Plus som ett bra hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Programmet kan läsa upp inskannade texter. Han talar också om hur bokförlag börjar anpassa sina läromedel för datorn. Ett exempel är deras matematikbok som finns inläst på MP3-format för eleverna.

L2 använder sig inte av något specifikt pedagogiskt program. Istället använder han mycket av det han och eleverna hittar på Internet. Han nämner särskilt Länkskafferiet (Länkskafferiet, 091017) som en bra resurs. L2 skapar mycket eget material men lånar också en del från andra lärare som lagt ut sina planeringar på nätet. Han tycker det finns för lite digitala lärresurser för elever i årskurs 6 till 9 idag.

Mycket av det som finns på de sidor man skulle vilja använda är inte anpassat för elever vad gäller språk osv. Jag önskar att det fanns mer texter, uppdrag, övningar och case m.m. som var anpassat för skolan och den här åldersgruppen. Det är ett stort jobb för oss lärare att hitta sådant material.

L3 och L4 använder enligt sig själva inga digitala lärresurser förutom de som finns tillgängliga på datorerna eller vad som nämnts tidigare i detta arbete.

5.1.6 Hur mycket används datorn?

En fråga som är intressant framförallt för de som investerat pengar i ett ”en till en”-projekt är hur mycket datorerna används i undervisningen.

L1 tycker att det är svårt för honom att få med datorn i matematikundervisningen. En anledningen för L1 är hur kursplanen och läroboken är uppbyggd. Han uppskattar att eleverna använder sina datorer under hälften av lektionstiden.

L2 svarar att han och hans elever använder datorn hela tiden.

L3 uppskattar att de använder datorn under 50 procent av undervisningen.

Datorn används i stort sett hela tiden under L4's svensklektioner. I engelskan används den inte fullt så mycket.

5.1.7 Lärarnas digitala kompetens

Lärarna som varit med från ”en till en”-projektets uppstart har fått hjälp med att utveckla sin digitala kompetens. Alla lärare har gått en PIM-utbildning (PIM, 091001). PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. Skolan har haft utbyte med andra skolor som befinner sig i ”en till en”-projekt. Det har också varit tre till fyra seminarier eller workshops per termin. Om man behöver extra hjälp kan man ta kontakt med en IT-pedagog.

L1 anser sig ha en mycket god digital kompetens. Han har lärt sig det mesta på egen hand. Samtidigt önskar han att det funnits fler möjligheter att förbättra sin digitala kompetens.

L2 känner sig också bekväm med att använda datorn. Han anser att det blivit mycket enklare att använda datorn och annan teknik jämfört med för tio år sen. L2 poängterar hur viktigt det är att vilja lära sig när man som lärare hamnar i ett ”en till en”-projekt. En lite mer pessimistisk syn på sin digitala kompetens finns hos L3. Hon tycker att hon har alldeles för dåliga kunskaper. Som ny på en skola med ett ”en till en”-projekt föreslår hon att man skulle haft en mentor till hjälp.

Då skulle man kunna titta på när mentorn jobbar med ett specifikt avsnitt för att se hur och med vad de arbetar. Utifrån det skulle jag kunna plocka saker som jag tycker är bra och skapa mig egna lektioner. Att ha någon med avsatt tid för att hjälpa mig vore bra.

L4 tycker det är svårt att bedöma sin egen kompetens, men verkar enligt sitt eget resonemang klara sig bra.

5.1.8 Elevernas digitala kompetens

Det är inte bara lärarna som behöver ha kunskap inom användandet av datorer och annan digital teknik. Här följer några av de intervjuades tankar om deras elevers digitala kompetens.

L1 anser att eleverna överlag har god digital kompetens. Han berättar att eleverna fått undervisning i källkritik under SO-lektioner.

Elevernas kompetens är god och blir allt bättre tycker L2. Från början verkade det som om eleverna kunde mer än de faktiskt kan säger han. L2 utnyttjar elevernas goda digitala kompetens som stöd i sin egen undervisning.

Du behöver som lärare inte vara expert längre utan våga använda och lära dig av dina elever.

L3 tycker att eleverna har en god digital kompetens inom vissa områden så som grundläggande användande av ordbehandlare och att hitta information och andra saker på Internet. Däremot anser hon att de saknar en djupare kunskap inom många program och behöver lära sig mer om källkritik.

L4 anser att de flesta eleverna har en god digital kompetens, men att det finns några som är osäkra. Hon tycker att de bör tala mer om etik, moral och hur man uppför sig på Internet.

5.1.9 IT-strategi

Både Myndigheten för skolutveckling och Skolverket poängterar hur viktigt det är med en nationell IT-strategi för hur teknik ska användas i skolan i varsin rapport om forskning på IT i skolan (Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser, 090919). Det är viktigt att ha en lokal strategi när en skola startar ett ”en till en”-projekt eftersom det ännu inte finns någon nationell motsvarighet.

Ingen av de intervjuade lärarna kunde med säkerhet svara på om det fanns någon IT-strategi eller vilka mål skolan och kommunen har med deras ”en till en”-projekt. Lärarna tror att det finns en IT-plan med mål för projektet men ingen har läst denna eller vet var den finns att få tag på.

5.1.10 Positiva effekter av ”en till en”-projektet

Eleverna skulle kunna arbeta utan datorer och det skulle fungera säger L1. Men han vill inte bli av med datorerna. L1 tycker att motivationen hos eleverna har ökat markant sen de fick varsin dator. Variationen i undervisningen har också ökat. Det har blivit lättare att få ut information till elever och kommunikationen mellan skola och hem är bättre. L2 har märkt att samarbetet, som han kallar samlärandet, har ökat både inom lärarkåren och bland eleverna. Projektet har också förändrat den sociala hierarkin och hur eleverna umgås med varandra. L2 tycker att några elever har ”vuxit” sen datorn blev introducerad som kanske inte ”vuxit” i en datorfri miljö. Han anser också att det blivit lättare att organisera sitt arbete och eleverna har fått en smidig möjlighet att hämta, skapa och presentera kunskap.

L3 känner inte att ”en till en”-projektet är särskilt betydelsefullt för henne personligen. Datorerna underlättar i elevernas skolarbete anser hon. L3 ser att motivationen har ökat hos vissa elever. De klagar inte över att skriva längre. Hon tycker det är bra med IT för det blir naturligt och lätt att använda sig av aktuell information i undervisningen. L3 anser att det blivit enklare att kommunicera med elevernas föräldrar tack vare datorn. Hon tycker det är bra att varje elev får en dator sett ur ett jämställdhetsperspektiv.

Om alla får en dator så har ju alla en dator, oavsett hur elevernas föräldrar har det.

Tillgången till IT känns värdefullt för både L4 och eleverna. Hon anser att det är viktigt att lära eleverna att hantera informationsteknik och att ett ”en till en”-projekt hjälper till med det. L4 ser det ur en demokratisk synvinkel och menar att alla elever bör ha rätt till en dator. Elevernas motivation ökade när projektet var nytt men har falnat efterhand. L4 hoppas att med hjälp av IT göra undervisningen mer varierad och på så sätt få eleverna mer intresserade av att lära.

5.1.11 Negativa effekter av ”en till en”-projektet

Datorn kan ibland bli ett störande moment i undervisningen när elever vägrar att följa de regler som skolan satt upp enligt L1. Skolan hade problem med det i början men de har blivit bättre ju längre ”en till en”-projektet pågått.

L2 tar upp den ekonomiska biten som en stor nackdel. Han är rädd för att man minskar antalet lärare när man inför ett ”en till en”-projekt för att täcka in kostnaderna. L2 upplever också att det varit svårt att få alla lärare positivt inställda till datorprojektet. En del elever sitter ofta inne på rasterna och rör sig därför mindre säger L3. Detta ser hon som en följd av att varje elev har en egen dator. Hon ser också att eleverna kanske umgås mindre med varandra sen datorer kom in i bilden.

L4 tycker att eleverna rör på sig mindre än tidigare. Hon anser också att eleverna spelar lite för mycket datorspel.

5.1.12 Förändringar i undervisningen

De intervjuade fick fundera kring hur deras egen undervisning förändrats sen de fick tillgång till informationsteknik i skolan.

L1 ser att undervisningen blivit mer aktuell. Istället för att slå upp läroboken och läsa om vad som hände för tio år sen kan eleverna tack vare datorn och Internet lätt följa med i vad som händer just nu.

L2 har arbetat med att skapa mycket nya uppgifter och uppdrag som passar en undervisning med god tillgång på datorer. Han tycker att kontakten mellan honom och eleverna har förbättrats. L2 tycker att hans sätt att undervisa förändrats genom att han utmanar eleverna mer än tidigare samt att han får förklara på ett annat sätt.

L3 ser inte så stora skillnader i hur hon undervisar. Det har blivit färre stora genomgångar och eleverna arbetar lite mer självständigt. Hon försöker göra nya saker men tycker att det är svårt.

Tack vare att eleverna har snabb tillgång till information kan de jobba mer självständigt enligt L4. Hon tycker det blivit enklare att individanpassa sin undervisning. L4 vill förändra mer i sin undervisning.

6 Diskussion och slutsatser

Med detta arbete syftar jag till att ta reda på hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Jag var också intresserad av vilka effekter IT kan ha på undervisningen i skolan. Att annat syfte med mitt examensarbete är också att försöka hjälpa pedagoger vidareutveckla sin undervisning med IT som redskap. Ytterligare ett syfte är att ge min VFT-skola motiv till varför de bör satsa på sitt ”en till en”-projekt.

EU har listat digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Enligt Impact of ICT in schools (Impact of ICT in schools, a landscape, 2007) så är lärarnas digitala kompetens ett problem. I och med införandet av informationsteknik i skolan krävs det att lärarna får tid och resurser att utvecklas som de intervjuade lärarna antytt. De fyra lärare jag intervjuat ansåg sig överlag ha god digital kompetens. Dock önskade sig de mer kompetensutveckling. Den lärare som nyligen börjat på skolan ansåg sig sakna nödvändig kunskap för att kunna utnyttja datorn på ett bra sätt i sin undervisning. Hon föreslog att man borde ha en mentor för varje ny lärare på skolan. Jag håller med henne och likaså anser jag precis som Steve Higgins (Higgins, 2003) att man bör jobba mer på vad man kan använda datorerna till och inte bara hur man använder dem.

Elevernas digitala kompetens är något som jag inte funnit särskilt mycket information om i den litteratur och i de rapporter jag tagit del av. I intervjuerna anser lärarna att den är god inom vissa områden så som informationssökning och grundläggande ordbehandling. Samtidigt kan de se att eleverna saknar en djupare kunskap samt behöver arbeta på att vara källkritiska och hur man uppför sig på Internet. Resultaten av intervjuerna stämmer ganska väl in på hur mina förutfattade åsikter om elevers digitala kompetens ser ut. Från intervjuerna kan man se ett behov av ämnet datorkunskap även på grundskolan. Utan datorkunskap som ämne får man på något sett se till att alla lärare får såpass god digital kompetens att de inte bara kan lära ut källkritik utan också relevant programvara för sina ämnen.

Jag ville undersöka hur IT kan påverka undervisningen. Man använder sig av två olika metoder för att visa detta i de forskningsrapporter jag tagit del av. Det ena sättet är att

mäta en direkt effekt av informationsteknikens påverkan. Detta åstadkom man exempelvis i Creating Better Writers-studien (Silvernail och Gritter, 2008) genom att jämföra resultaten på nationella tester mellan år 2000 och 2005. Metoden löser emellertid inte problemet med att isolera IT från andra faktorer som kan påverka resultaten. Det andra sättet att undersöka informationsteknikens effekter på undervisningen är att man låter relevanta personer uppskatta dessa. Nackdelen med denna metod är att de tillfrågade inte nödvändigtvis har funderat över effekterna av IT, även om de har använt sig av IT (E-learning Nordic 2006). Resultaten från forskningsrapporterna stämmer väl överens med vad de intervjuade lärarna tyckte om vad deras ”en till en”-projekt förändrat på skolan. Dock önskar jag nu i efterhand att jag ställt en fråga om hur elevernas prestationer och resultat förändrats sen projektet startades. Detta därför att ingen av lärarna nämnde något om elevernas skolprestationer när jag frågade dem om vilka positiva effekter de märkt tack vare ”en till en”-projektet. De intervjuade lärarna fick två frågor om hur de använder IT i undervisningen och vilka digitala lärresurser de nyttjar. Lärarna nämner att de använder sig av datorerna för informationssökning, som ordbehandlare och presentationsverktyg. Eleverna har fått använda program för att bygga 3D-modeller, göra reklam samt spela in ljud och bild. En lärare nämner hur svårt och tidskrävande det kan vara att hitta nya användningsområden för IT i sin undervisning. Särskilt i matematiken verkar en av de intervjuade ha svårt att hitta användningsområden för datorn. Enligt KK-stiftelsens undersökning (IT i skolan - Attityder, tillgång och användning, 2006) verkar det generellt sett vara svårt att finna bra sätt att arbeta med datorn på i undervisningen precis som de intervjuade anser. Jag ville veta vad man som pedagog kan göra för att använda sig av IT på ett bra sätt i sin undervisning. Trots att forskningen visar på såpass många positiva effekter verkar det inte som om lärarna förändrat sättet de undervisar på särskilt mycket. Resultat av studien Impact of ICT in schools (Impact of ICT in schools, a landscape, 2007) säger att trots att bevisen verkar visa en förbättring på inlärning och lärande med introduktionen av IT, så kan man inte påstå att sättet att undervisa på förändrats särskilt mycket. Steve Higgins menar att det är hur man använder informationstekniken och inte IT självt som avgör om den kan hjälpa till att förbättra undervisningen (Higgins, 2003). Under intervjuerna får lärarna svara på hur de förändrat sitt sätt att undervisa sen en dator per elev introducerades. Jag fick uppfattningen från samtliga att de intervjuade inte funderat

särskilt mycket på hur man bör och kan förändra sitt pedagogiska perspektiv på lärande och inlärning med IT som resurs. Lärarna vill säkerligen bättre anpassa sin undervisning till den goda tillgången på datorer och Internet men verkar inte ha fått tillräcklig support att göra det.

Med intervjufrågorna försökte jag besvara frågeställningen: Hur är det att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur påverkar IT undervisningen där? Litteratur och forskningsrapporter gav svar på hur man kan se på lärande och IT och vilka positiva effekter informationstekniken kan ha på undervisningen i skolan som till exempel ökad motivation, bättre samarbete och bättre studieresultat. De intervjuade besvarade frågor kring hur det är att arbeta på en skola med ett ”en till en”-projekt. Några av de saker som besvarades är: elevers och lärares digitala kompetens, vilka kompetensbehov som finns, vilka mål man har med sitt projekt, positiva och negativa effekter av projektet samt hur man som lärare förändrat sin undervisning. Svaren från intervjufrågorna har givit mig en god inblick i hur det ser ut på just den skolan där de intervjuade lärarna arbetar och hur införandet av en dator per elev har påverkat deras undervisning.

7 Slutord

Eleverna på skolan där jag gjort mina intervjuer är privilegierade. Det är idag få skolor som har det så bra med avseende på informationsteknik. Det kan tyckas orättvist att vissa skolor har en dator per elev medan andra inte har det. Lärare 2 säger i sin intervju:

Med tanke på hur samhället ser ut idag så ser jag inget annat alternativ än att ha en dator per elev. Det som är ett redskap för mig borde också vara det för alla lärare över hela Sverige.

I skollagen första kapitlet andra paragrafen står följande:

Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (Lärarens handbok, 2008)

Om jag inte misstolkat skollagen är det verkligen orättvist att somliga skolor har en dator per elev medan andra inte har det.

Som fortsättning på examensarbetet tycker jag att det skulle vara intressant att ta reda på mer om hur man praktiskt didaktiskt kan förändra sin undervisning med hjälp av informationstekniken. Den mesta forskningen fokuserar på effekterna av IT-användning men mycket lite av forskningen visar hur man faktiskt kan använda den för att främja kunskapande.

8 Referenser

8.1 Litteratur och rapporter

E-learning Nordic 2006. Ramböll Management (2006).

http://itforpedagoger.skolverket.se/digitalAssets/181009_26682_Svensk_E-learning_Nordic_Print.pdf (091002)

Effektivt användande av IT i skolan. Myndigheten för skolutveckling (2007).

http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Undersokningar_rapporter/ (090919) Forssell, Anna (2007). Boken om pedagogerna. Liber, Stockholm.

Higgins, Steve (2003). Does ICT improve learning and teaching in schools? BERA.

http://www.bera.ac.uk/files/reviews/ict-pur-mb-r-f-p-1aug03.pdf (091020) Impact of ICT in schools, a landscape, Becta (2007).

http://publications.becta.org.uk/display.cfm?resID=28221 (091015)

IT i skolan - Attityder, tillgång och användning. KK-stiftelsen (2006).

http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_i_skolan_2006_2006_publ .pdf (090917)

Jarvis, Janis et al. (2005). ICT Test Bed : Learner perceptions of the impact of ICT on

their education.

http://www.evaluation.icttestbed.org.uk/files/learner_perceptions.pdf (091022) Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.

Lärarens handbok (2008). Studentlitteratur, Lund.

Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Skolverket (2009).

Silvernail, David L, Gritter, Aaron K (2008). Maine´s Middle School Laptop Program:

Creating Better Writers. MEPRI, University of Southern Maine.

http://www.usm.maine.edu/cepare/Impact_on_Student_Writing_Brief.pdf (091014)

Svensk utbildning i internationell statistik. Statistiska Centralbyrån (2005)

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_01_UF100OP0501.p df (091014)

Svensson, Patrik (2008). Språkutbildning i en digital värld. Norstedts Akademiska Förlag.

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap : Om lärprocesser och det

kollektiva minnet. Norstedts Akademiska Förlag.

8.2 Internet

Frågor och svar om nya läroplaner och kursplaner, Regeringen

http://www.regeringen.se/sb/d/11263 (090920) Länkskafferiet, Skolverket.

http://lankskafferiet.skolverket.se/ (091017) Läroplaner Lpo94, Skolverket.

http://www.skolverket.se/sb/d/468 (091111) Nyhetsbrev nummer 3 (2007), Skolverket

http://www.skolverket.se/sb/d/1818/a/8942 (091021) PIM, Skolverket.

Bilagor

Intervju 1

Fråga: Kan du berätta lite om dig själv som pedagog?

Svar: Jag har jobbat i fem och ett halvt år. Jag undervisar i matematik, NO-ämnena och

teknik. Som pedagog är jag väldigt öppen för nya idéer och försöker knyta an dessa till kursplanen på bästa möjliga sätt. I och med att vi har fått en dator som verktyg har det blivit möjligt att hitta på en mängd andra saker än tidigare. Det känns jättebra.

Fråga: Har du arbetat här på skolan sen du blev lärare?

Svar: Nej jag arbetade ett år på en annan skola men sen hamnade jag här. Det kändes

bra och arbetslaget är jättebra. Elevunderlaget har varit sådär men blivit bättre nu. Tidigare var det ett ganska hårt klimat på skolan. Nu känns det bättre.

Fråga: När drog ert 1-1-projekt igång? Svar: Projektet är inne på sitt tredje år nu.

Fråga: Vilka IT-resurser har ni tillgång till förutom en dator per elev?

Svar: Vi har ju tillgång till IT-pedagoger. Det finns tre stycken som jobbar centralt i

kommunen. Vi har till viss del hjälp av MacForum som kan hjälpa oss med dator-krångel. Sen har vi en lärare på skolan som är delaktig i 1-1-projekt i hela Svergie. Han utbildar personal på blivande 1-1-skolor. Vi har köpt in två projektorer per arbetslag plus fyra låneprojektorer på expeditionen. Jag skulle helst se att det satt en fast projektor i varje sal som det gör på högskolan. Men det har med försäkringsfrågor att göra. Man får inte sätta dem på markplan för då är de stöldbegärliga.

Fråga: Hur löser ni säkerheten kring elevernas bärbara datorer?

Svar: Eleverna låser in datorerna i sina skåp så fort de inte använder dem. Gör eleverna

inte det så tar vi datorn och låser in den till nästa dag i ett säkerhetsskåp. Eleverna tar alltid hem sina datorer i slutet av dagen.

Fråga: Kan du ge exempel på hur du och dina elever använder datorn i