• No results found

Visar Ledarskap, interventioner och hälsa - Om ledares betydelse för hälso- främjande arbetsplatser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Ledarskap, interventioner och hälsa - Om ledares betydelse för hälso- främjande arbetsplatser"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

765 Socialmedicinsk tidskrift 6/2013

tema

Ledarskap, interventioner och hälsa

- Om ledares betydelse för

hälso-främjande arbetsplatser

Det talas ofta om hälsofrämjande le-darskap och om chefens betydelse för medarbetarnas hälsa. Men vad innebär egentligen ett hälsofrämjande ledar-skap, och vilka är förutsättningarna för att skapa hälsofrämjande arbetsplat-ser? Ett viktigt perspektiv är att hälso-främjande arbete integreras i hur det dagliga arbetet styrs och organiseras. Vi inleder med att Steffen Torp ger en översikt över teorier och forskning om hälsofrämjande arbetsplatser. I artikeln föreslås jobb-krav-resursmodellen vara tillämpbar för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Styrkorna med modellen ligger i att den knyter hälsofrämjande arbete till verksamhetens kärnverksam-het och att den betonar att det finns olika typer av krav i olika typer av ar-betsorganisationer.

Ledarskap handlar bland annat om hur man får medarbetare att arbeta mot uppsatta mål och hur man påverkar an-dra genom sitt sätt att vara. Vad karak-täriserar egentligen ett ledaskap som främjar anställdas hälsa? Töres Theo-rell, Anna Nyberg och Julia Romanowska diskuterar i sin artikel, med utgångs-punkt från sin egen forskning, på vilket sätt ledaren på en arbetsplats kan på-verka de anställdas hälsa och vilka fak-torer som enligt forskningen tycks har störst betydelse. Deras forskning pekar på vikten av chefsutvecklingsprogram som ökar chefers känsla av ansvar och engagemang. De föreslår att man

ut-nyttjar den emotionella och etiska po-tential att öka engagemang som finns i konstnärliga upplevelser.

Flertalet forskare har de senaste åren lyft fram att ledarskapsutveckling bör vara huvudfokus för framtida arbets-miljö- och hälsointerventioner. Andrea Eriksson, Lotta Dellve och Katrin Skagert beskriver sina erfarenheter och lär-domar från att arbeta med ett arbets-material som utgångspunkt för hälso-främjande ledarskapsinterventioner. Utvärderingar av interventioner uti-från arbetsmaterialet pekar på att che-fer som deltagit fått ökade förmågor att vara hälsofrämjande ledare, men att organisatoriskt stöd är avgörande för långsiktigta resultat.

Ingemar Åkerlind, Robert Larsson och Ce-cilia Ljungblad pekar också på vikten av organisatoriska faktorer. Deras studier visar tydliga samband mellan svenska kommunala arbetsgivares sätt att leda och organisera verksamhet och medar-betares hälsa och sjukfrånvaro. Deras forskning visar att det finns goda skäl för arbetsgivaren att bedriva ett mål-medvetet och aktivt hälsofrämjande arbete både genom direkta individin-riktade insatser och genom organisato-riskt stöd för hälsoarbetet. Detsamma gäller ett mer allmänt utvecklingsinrik-tat och stödjande ledarskap.

(2)

tema

Socialmedicinsk tidskrift 6/2013 766

Ausland har också studerat hälso-främjande processer inom kommu-nal sektor, och deras studie utforskar kvalitativa aspekter av norska äldre arbetstagares upplevelser av närvaro och arbetsrelaterat välmående. Deras resultat visar att salutogen närvaro karakteriseras av upplevelse av nytta, relationella kvaliteter som inkluderar att vilja varandra väl, mästring och arbetsglädje. De trycker i artikeln på betydelsen av chefers roll för att un-derlätta och stärka salutogen närvaro. Flera av artiklarna i detta temanummer utforskare ledarens betydelse för an-ställdas hälsa och chefers roll i utveck-lingen av hälsofrämjande arbetsplatser. En viktig kompletterande aspekt är hur chefer beter sig i praktiken och vad de lägger sin arbetstid på. Simon Elvnäs och Nathalie Robert Edgar beskriver teoretiska perspektiv och forsknings-metoder för att få detaljerad kunskap om arbetsledares beteenden och dess påverkan och effekt. De kommer fram till att vad arbetsledare upplever att de gör skiljer sig från vad de faktiskt gör. Ewa Wikström, Rebecka Arman och Lotta Dellve har också studerat chefers tidsanvändning inom sjukvården, och de sätter sina resultat i perspektiv till hållbar tidsanvändning och hållbart en-gagemang hos chefer. De konkluderar att vården och dess chefer har mycket att vinna på att utveckla kommunika-tionen om vardagsarbetetes dilemman. Deras tidstudier pekar på aspekter av ledarskapets förutsättningar.

Vård- och omsorgssektorn är exempel en kvinnodominerad arbetssektor som

kännetecknas av högre sjukfrånvaro och en sämre psykosocial arbetsmiljö, jämfört med flertalet mansdominerade sektorer. Chefer inom vård och om-sorg möter inte sällan motsägelsefulla krav i sitt arbete att hantera medar-betares arbetsvillkor och arbetsmiljö, och upplever ofta att de är i behov av mer stöd. Vi har därför valt att avsluta med en rad forskningsartiklar som be-handlar förutsättningar inom offentlig sektor och dess chefers behov av olika typer av stöd

Stig Vinberg och Bodil Landstrand pre-senterar hur kvinnliga ledare i en glesbygdskommun upplever sina ar-betsvillkor och förutsättningar för att genomföra hälsofrämjande insatser. Resultaten pekar på oglamorösa arbets-villkor för ledarna och på stora behov av att förbättra deras villkor och hälsa. De pekar också på vikten av strategier för att undanröja hinder för hälsofräm-jande insatser.

Arne Orvik, Lotta Dellve och Andrea Eriksson ger i sin artikel exempel på systemperspektiv på hälsoutmaningar utifrån förutsättningar inom hälso- och sjukvården. Dessa förutsättningar inkluderar värdekonflikter kopplade till styrningsideal. De menar att begreppet organisatorisk hälsa, kombinerat med ett värdebaserat ledarskap, kan vara viktiga utgångspunkter för att syna och hantera rådande värdekonflikter. Erica Falkenström behandlar också de värdekonflikter som finns inom sjuk-vården och hon pekar på värdet av att utveckla chefers etiska kompetens. Utifrån sin forskning inom området

(3)

767 Socialmedicinsk tidskrift 6/2013

tema

beskriver hon viktiga komponenter i chefers etiska komptens som kan främja etiskt ansvar och en hälsosam arbetsmiljö.

Flera av artiklarna i detta temanummer behandlar att chefens egna arbetsvill-kor kan innebära slitsamma förutsätt-ningar. Lotta Dellve, Jörgen Andreasson och Göran Jutengren presentarer resultat om vilka stödresurser som bidrar till att chefer inom kommunala vårdorga-nisationer stannar kvar i sin tjänst med långsiktigt god hälsa. De visar att che-fens kontrollspann och erfarenhet som chef på den aktuella enheten påverkar betydelsen av stödresurser. Att ha ett stödjande privatliv har därutöver stor betydelse för chefers hälsa.

Organisatoriska värden och etik är cen-trala delar i ett ledarskap som främjar hälsa. Vi avslutar med en perspekti-vartikel. Anna Rosengren, präst inom svenska kyrkan och VD för ett företag som arbetar med etik i arbetslivet, re-sonerar om behovet om ett nytt sorts ledarskap. Hon menar att mycket pekar på att vi är uppe i ett paradigmskifte som bäddar för ett mer existentiellt le-darskap.

Andrea Eriksson Temaredaktör

References

Related documents

Utförandet av fallstudier inbegriper emellertid oftast att göra antaganden, ”små generaliseringar”, under hela forskningsprocessen (Stake 1995, 3-7). Mina två fallstudier är

Vi sökte efter artiklar som handlade om sjuksköterskors bemötande av patienter, men på grund av att de studier vi hittade var för få, valde vi i stället att bredda sökområdet

6 Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former.. del av systemet och det är därför det är så svårt att bryta kontraktet. Hirdman menar att kontraktet finns

Min första frågeställning handlade om hur pedagoger ser på användandet av skönlitteratur i sin undervisning?, vilket ledde till att jag genom kunskap ifrån många olika

I detta kapitel kommer vi gå genom socialkonstruktivism, genus, narrativ, maktrelation mellan vuxen - barn samt för vår studie viktiga teoretiska begrepp vilka är

This poster presentation reports from a project which aims to gain a better understanding of the development of literacy in science teaching through the study of meaning construction

Femtio provkroppar sågades fram ur materialet Prettau® Anterior (A) (Bilaga 1) i fem olika grupper enligt Tabell 1, med tio provkroppar i varje grupp, för att

Efter cirkelträffarna hade mödrarna lärt sig att de får säga nej till barnet i uppfostran och att de inte behöver vara rädda för att sociala myndighe- ter kommer och hämtar