Det märks tydligt

Fakulteten för lärande och samhälle

Barn, unga, samhälle

Examensarbete i fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

”Det märks tydligt”

En kvalitativ studie om pedagogers och rektorers syn på barn i ekonomisk utsatthet

”

It is clearly visible”

A qualitative study of educators and principals view on children in economic vulnerability

Adriana Curic

Dahlia Kathum

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Handledare: Caroline Ljungberg 180 högskolepoäng Examinator: Camilla Löf

3

Förord

Vi vill tacka informanterna som deltagit i vår studie. Studien hade inte varit möjlig att genomföra utan er medverkan. Vi vill dessutom tacka vår handledare Caroline Ljungberg som har ifrågasatt och givit oss kritik. Med sitt stöd och kunskap har hon i sin tur bidragit till en för oss, ny kunskap. Även stort tack till våra män för att de har stått ut med oss och uppmuntrat oss. Redan i början av

utbildningen bestämde vi oss för att skriva examensarbetet tillsammans. Efter mycket skratt och långa dagar på skolan har arbetet fortskridit utan större svårigheter. Vi har skrivit arbetet ihop från början till slut, med lika stor arbetsinsats från båda parter. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett bra teamwork.

4

Sammanfattning

Curic, Adriana & Kathum, Dahlia (2015). ”Det märks tydligt” – En kvalitativ studie om pedagoger

och rektorers syn på barn i ekonomisk utsatthet. Malmö: Grundlärarutbildningen med inriktning mot

arbete i fritidshem, Malmö Högskola.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och en rektor, som jobbar i två skilda kommuner som präglas av olika ekonomiska villkor, undersökt hur de förhåller sig till och pratar om ekonomisk utsatthet bland barn och om det har någon koppling till begreppet klass. Vi har i vårt arbete försökt lyfta fram mångsidigheteten kring ekonomisk utsatthet i barndomen, att det kan skilja sig mellan individer och beroende på var man bor. Vi har genom vårt arbete konstaterat att

ekonomisk utsatthet bland barn och klass är svårdefinierade och tabubelagda begrepp som samtliga informanter har lite svårt att tala om. Trots det visar vår analys att flera av informanterna har en tydlig klassindelning. Det framkom även att informanterna förknippar klass med utbildning, bostadsområde, social kompetens och pengar. En av informanterna framhöll att bristande engagemang och omsorg från föräldrar kan leda till känslomässig fattigdom hos barn.

Nyckelforskare har i denna undersökning bland annat varit Anne Harju som forskat om barns vardag med knapp ekonomi som har bidragit till ett barnperspektiv och Tapio Salonen som forskat om barnfattigdom och familjepolitisk ekonomi som givit oss nya perspektiv på begreppet barnfattigdom. Resultatet av vår analys visar att det finns tydliga skillnader i pedagogers förhållningssätt till

fattigdom beroende på var de arbetar.

6

Innehållsförteckning

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring ... 10

2.1 Fattigdom ... 10

2.2 Klass ... 11

2.3 Studier om barnfattigdom ... 12

2.4 Skolors förhållningssätt till förebyggande strategier ... 14

3. Metod ... 15

3.1 Metodval ... 15

3.2 Urval ... 16

3.3 Genomförande ... 17

3.4 Forskningsetiska överväganden ... 18

3.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 18

4. Resultat och analys ... 19

4.1 Begreppet fattigdom ... 20 4.2 Avgiftsfri skola ... 22 4.3 Begreppet klass ... 23 4.4 Förebyggande strategier ... 24 4.5 Konsekvenser ... 25 4.6 Sammanfattning ... 27 5. Diskussion ... 27 5.1 Metoddiskussion ... 28 5.2 Resultatdiskussion ... 28

5.3 Förslag till vidare forskning ... 30

Bilaga 1: Samtycke inför intervjuer och observationer ... 34

8

1. Inledning

Forskaren Tapio Salonen har sedan 2002, på uppdrag av Rädda barnen följt utvecklingen av barnfattigdomen i Sverige. I hans forskning framkommer det att barnfattigdomen har ökat kraftigt sedan 2008 (Rädda barnen 2014). Salonen (2011) menar att det kan ha ett samband med

konjunkturnedgången som inträffade samma år. Han reflekterar även över om det är en utveckling som kommer att fortsätta.

Under sin verksamhetsförlagda utbildning mötte Adriana en flicka som aldrig hade med sig frukt till skolan. En dag hade hon med sig köttbullar. De andra barnen skrattade och sa att köttbullar inte var någon frukt. Flickan blev ledsen och berättade att frukten var slut hemma. Den här flickan levde kanske i ekonomisk utsatthet precis som 232 000 andra barn i Sverige (Rädda barnen, 2012).

Begreppet barns ekonomiska utsatthet väcker en viss nyfikenhet hos oss som gör att vi vill undersöka hur pedagoger och rektorer pratar om och agerar i relation till barnfattigdom och vilken inverkan barnfattigdom har på barnens utveckling ur ett pedagogiskt perspektiv.

I tidningen Skolvärlden(2014) finns det en artikel som heter ”Fattigdom gör det svårt att klara skolan”, skriven av Lotta Nylander. I artikeln berättar Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens

generalsekreterare, hur fattigdom påverkar barnens skolgång och hur barnen senare får problem med att hitta ett jobb. I artikeln presenterar även Stina Fernqvist, forskare i sociologi, att barn från

familjer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet kan även de ha nya mobiltelefoner och även dyra märkeskläder. Det är två prioriteringar som inte går ihop menar Fernqvist och fortsätter med att berätta om att barnens föräldrar skuldsätter sig för att deras barn ska kunna ha mobiltelefoner och märkeskläder enligt barns normer och de oskrivna regler som finns på skolan. Något Fernqvist får fram genom djupgående intervjuer med barn och ungdomar är att allt fler barn skäms över deras ekonomiska familjesituation som de lever i. Barnen tvingas även att tacka nej till utgång med kompisar så som att gå på bio eller att ta en fika, detta eftersom det kostar en hel del pengar som barnens familjer inte har råd med. Hur kan elevernas skolresultat påverkas kan man undra? I artikeln berättar även Bruna Kulich, mellanstadielärare att det på hennes arbetsplats förekommer situationer som tyder på att där går barn som lever i ekonomisk utsatthet. Kulich berättar om en flicka som var förtvivlad då hennes skolväska hade gått sönder. Flickan var orolig över hur familjen skulle ha råd med en ny skolväska till henne då pappan redan arbetade för fullt, och att de nästan aldrig träffar honom för han är på jobbet större delen av dygnet för att få ihop familjens ekonomi. Flickan menar att hon känner oro över hur familjen skall ha råd att köpa henne en ny väska då pengarna inte räcker

9

till. Självklart är detta något som påverkar hennes skolgång menar Bruna Kulich (Skolvärlden, 2014).

I det här examensarbetet vill vi synliggöra hur skola och fritidshem agerar i relation till barns

ekonomiska utsatthet. Våra frågor grundar sig i bland annat 10 kap. 10 -11 §§ skollagen, som handlar om skolverkets bestämmelser kring avgifter i grundskolan. Vi har också valt att formulera våra frågor i relation till artikel 4 i Barnkonventionen som tar upp vem som ansvarar för att alla barn ska få det så bra som de har rätt till.

Under vår utbildning har vi fått reflektera över begrepp som genus och klass men inget om begreppet fattigdom, ett begrepp som vi finner ytterst relevant i vårt framtida yrke. Under vår

verksamhetsförlagda utbildning har vi fått ta del av den nya läroplanen för fritidshem och likabehandlingsplaner på skolorna.

Vi har inte kunnat hitta något om begreppet klass i likabehandlingsplanerna och har därför valt att ta med det i vårt examensarbete.Finns det något samband mellan barnfattigdom och klass? Hur tänker pedagoger om fattigdom och klass? Finns det någon skillnad i hur pedagoger förhåller sig till och pratar om begreppen i kommuner med olika ekonomiska förutsättningar? Hur ser rektorer på barnfattigdom? Vi tror att den här studien kan stärka oss som blivande pedagoger och få oss att utveckla nya synsätt.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med det här examensarbetet är att synliggöra hur skola och fritidshem förhåller sig till barns ekonomiska utsatthet. Vi vill undersöka hur pedagoger och rektorer ser på barn som lever i

ekonomisk utsatthet och hur de pratar om begreppet för att se om det ser olika ut beroende på kommunens ekonomiska förutsättningar.

Frågeställningarna är:

 Hur agerar skola och fritidshem i relation till barns ekonomiska utsatthet?

 Hur ser pedagoger och rektorer på, och pratar om, barns ekonomiska utsatthet och hänger det ihop med klass?

10

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

I det här kapitlet kommer vi att gå igenom delar ur tidigare forskning om ekonomisk utsatthet. För att belysa problemets omfattning kommer vi redogöra för förekomsten av barnfattigdom. Vi kommer även att gå igenom begreppen ekonomisk utsatthet, barnfattigdom och klass samt teorier som sedan kommer att användas i analysen av det empiriska materialet.

2.1 Fattigdom

Fattigdom ser olika ut från kultur till kultur. Gemensamt är att det innebär brist på valmöjligheter och anständig levnadsstandard. För att kunna skilja på olika grader av fattigdom används ofta begreppen absolut och relativ fattigdom. Det är stor skillnad på dessa två. Någon som i Sverige lever i relativ fattigdom skulle i många av världens fattigaste länder ses som förmögen (UNICEF, 2012). I den här uppsatsen syftar fattigdom på relativ fattigdom.

Flera undersökningar de senaste åren visar att upp till 13 procent av barn i Sverige lever i fattigdom (Rädda barnen 2014). Undersökningar visar också att barnfattigdomen ökat sedan 2008. Professor Tapio Salonen (2011) menar att ökningen beror på den konjunkturnedgång som inträffade 2008 och har bidragit till att många bland annat förlorat sina arbeten vilket har gjort att familjers ekonomiska situation har påverkats (Salonen 2011).

UNICEFs Measuring Child Poverty från 2012 undersökte barnfattigdom i höginkomstländerna. Barnfattigdom definieras i rapporten som de barn som lever i hushåll där medianinkomsten är lägre än 50 procent av den nationella medianinkomsten. Enligt rapporten lever 30 miljoner barn i

fattigdom i de 35 undersökta länderna. I undersökningen från 2012 levde 7,3 procent av barnen i Sverige i relativ fattigdom till skillnad från 2014 års undersökning genomförd av Rädda barnen som visar att siffran har ökat till 12 procent av barnen i Sverige (Rädda barnen 2014). UNICEF (2012) anser att det är viktigt att alla höginkomstländer mäter den relativa fattigdomen och granskar dess varaktighet, djup och omfattning. UNICEF menar också att konsekvenserna för barnen som lever i relativ fattigdom blir mer omfattande ju tidigare ett barn hamnar i fattigdom och desto längre den varar. Barnfattigdom, i enlighet med barnkonventionen och ur barnens perspektiv, har barn rätt att ses utifrån den kontext och det samhälle de lever i. I 29 länder undersöker man också hur många barn som saknar flera av de 14 kriterier som anses normala och nödvändiga för barn som bor i ett

11

internetuppkoppling eller en lugn plats att göra sina läxor på. I de länder som undersökts saknar 13 miljoner barn tillgång till grundläggande saker som anses nödvändiga för deras utveckling. I Sverige hamnar siffran på 1,3 procent vilket motsvarar 117000 barn. Salonen (2014) menar att barn som lever i relativ fattigdom ofta är barn till ensamstående, utlandsfödda och barn till personer med svag anknytning till arbetsmarknaden.

2.2 Klass

Nedan kommer vi kort att nämna teorier som berör klassbegreppet. Karl Marx, Max Weber och Pierre Bourdieu är klassteoretiker vars teorier har varit centrala i utformandet av det sociologiska klassperspektivet. Klass är ett sätt att beskriva och förklara förekomster av ojämlikheter i det moderna samhället (Crompton, 1998:32).

De som endast äger sin arbetskraft, de som äger kapital och de som äger jord, vilkas inkomstkällor är arbetslön, profit och jordränta, alltså lönearbetare, kapitalister och jordägare, bildar de tre storaklasserna i det moderna på det kapitalistiska produktionssättet vilande samhälle. (Marx, 1973:784)

Enligt Marx fastställs en individs klasstillhörighet av dennes förhållande till produktionsmedlen. Produktionsmedlen består av råvaror, maskiner, arbetskraft och kapital. Marx menar att klasserna kan delas in i två grupper, kapitalister och arbetare. Kapitalisterna är de som äger produktionsmedlen och arbetarna är de som säljer sin arbetskraft. Relationen mellan klasserna karaktäriseras av

exploatering. Exploatering kan beskrivas som att arbetarna inte får ta del av mervärdet som istället tas av kapitalisten. Marx såg individens och gruppens förhållande till produktionsfaktorerna som grunden till den konflikt som fanns mellan klasserna. Värt att poängtera är att Marx inte ansåg att det endast fanns två klasser utan menade att samhällets centrala motsättningar kunde identifieras mellan kapitalisterna och arbetarna på grund av kapitalisternas exploatering av arbetarna. Han menade att klasserna var ett sätt att förklara social ojämlikhet. För att sammanfatta kan man beskriva att det som ligger till grund för vår identitet och för våra föreställningar är de ekonomiska och materiella

förutsättningar vi har och vilken relation vi har till produktionsmedlen (Crompton, 1998:27–32). Precis som Karl Marx, menar Max Weber att klass är baserad på ekonomiska faktorer. Men, till skillnad från Marx, menar han att även andra faktorer spelar in. Enligt Weber bestäms

klasstillhörighet snarare utifrån vilken marknadsposition en individ har (Giddens, 2003:255). Det är marknadspositionen som påverkar individens livsmöjligheter. Genom exempelvis utbildning kan individen påverka sin marknadsposition. Individer med högre utbildning har oftast högre löner och

12

högre materiell välfärd än okvalificerade arbetare, trots att ingen av dem äger produktionsmedlen. Weber menar att lönen som individen kan få för sitt arbete, som baseras på utbildning, avgör läget på klasskalan (Crompton, 1998:29–35).

Även om Bourdieu liksom ovanstående teoretiker talar om ekonomiska problem som grundas på klasstillhörighet, har Bourdieu till skillnad från Marx och Weber en mer utbredd analys av klass där han beskriver olika faktorer som påverkar individers möjligheter i det ”sociala rummet”.

”Det sociala rummet” representerar en klassanalys där Bourdieu utgick från Max Webers idéer om klass och status, men ansåg att klass och status är olika aspekter av samma form av stratifiering det vill säga ordning. Bourdieu menade att man måste studera båda principerna för att kunna förstå vad social klass innebär.

Kapital är ett annat viktigt begrepp inom Bourdieus klassteori. Man kan beskriva kapital i det här sammanhanget som resurser och tillgångar. Kapital delas sedan in i olika grupper till exempel socialt kapital, symboliskt kapital och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär relationer mellan individer och grupper och handlar om individens förmåga att binda kontaktnät med andra individer i specifika grupper. Det symboliska kapitalet är något som ses som värdefullt av sociala grupper och kan vara till exempel konst och akademisk utbildning. Kulturellt kapital är en form av symboliskt kapital som handlar om bildning där exempelvis förmågan att uttrycka sig i tal och skrift samt

kunskap om klassisk musik eller litteratur anses värdefull. Bourdieu menar att det kulturella kapitalet visar på olika dominansförhållanden i samhället. Symboliska tillgångar i form av högre examen och kunskap inom konst är vanligt bland de dominerande klasserna, tillgångarna uppfattas som mer värda av de dominerande klasserna och denna syn dominerar i hela samhället.Bourdieu menar också att olika grupper exempelvis yrkesgrupper och samhällsklasser försöker bevara och öka sitt kapital som i sin tur leder till att grupper som inte har samma typ av kapital utestängs.

Genom att koppla samman individers kombinationer av kapital kunde Bourdieu sedan placera in individers position i det ”sociala rummet” Det ”sociala rummet” är alltså en sorts klassanalys där man utgår från individers olika typer av kapital (Broady, 1990:171–181).

2.3 Studier om barnfattigdom

Här kommer vi kort att nämna studier som berör barnfattigdom men som behandlar ett något annorlunda forskningsområde än vårt eget, till exempel studier som relaterar till barns ekonomiska utsatthet ur ett barnperspektiv och studier om utsattas försörjningsvillkor.

13

I Sverige har ett flertal rapporter skrivits om barnfattigdom. Namn som ofta dyker upp är Salonen och Harju. Professor Tapio Salonen har bland annat forskat om utsattas försörjningsvillkor och lett ett flertal forskningsprojekt på nationell och internationell nivå. 2011 skrev Salonen Välfärd, inte för

alla - den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige som också

förekommer på Rädda barnens hemsida. Tapio Salonen har under flera års tid satt samman rapporter kring barnfattigdomen i Sverige för Rädda barnen och genom sin forskning kunnat se ett samband mellan konjunkturnedgången 2008 och en ökning av barnfattigdom samt en koppling mellan familjepolitisk ekonomi och barnfattigdom (Salonen, 2014).

Anna Angelin och Tapio Salonen (2012) försöker definiera anledningen till barnfattigdom i Sverige. Faktorer som tas upp är familjestruktur, arbetsmarknad och socialförsäkringssystem.

A-kasseavgifterna har ökat medan utbetalningarna minskat. Utbetalningar som till exempel underhållsstöd och föräldraförsäkring för ensamstående föräldrar har inte utvecklats mycket de senaste åren. Det blir allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och utsatta får det därmed tuffare (Angelin & Salonen, 2012:21).

Anne Harju har skrivit en avhandling, Barns vardag med knapp ekonomi – En studie om barns

erfarenheter och strategier (2008), där hon har försökt synliggöra den ekonomiska utsatthetens

innebörd för barn, hur barn förhandlar resurser, behov och vilka strategier de använder för att hantera familjens ekonomiska situation. Genom den här avhandlingen har Harju (2008) fått fram att knapp ekonomi har betydelse i relation till andra barn och i relationen mellan barn och föräldrar. Hon menar att den påverkar barns möjligheter att tillsammans med andra barn delta i den så kallade ”allmänna livsstilen” med andra ord konventioner, konsumtion och sociala aktiviteter. Även relationen mellan barn och deras föräldrar påverkas genom att barn tar ekonomiskt ansvar och samarbetar i relation till den ekonomiska situationen, vilket kan innebära påfrestningar på relationen. Studien visar också att barn är aktiva i formandet av vardagen i förhållande till familjens begränsade ekonomiska resurser. Utifrån hur de tolkar situationen väljer de olika strategier för att antingen leva med den knappa ekonomin eller för att öka det egna och familjens handlingsutrymme.

Vi har även funnit undersökningar som gjorts vid olika lärosäten som belyst barns syn på ekonomisk utsatthet, hur barn bemöts av andra barn liksom av vuxna som föräldrar, skolpersonal, myndigheter med flera som på olika sätt hanterar barns ekonomiska utsatthet. Ett exempel är Ekonomisk utsatthet

i barndomen (2006) från Uppsala universitet som är skriven av Elisabet Näsman. Näsman har

tillsammans med Christina Ponton von Greber och Stina Fernqvist, även skrivit Barnfattigdom – om

14

relationen till föräldrarna samt hur personal inom skolan, socialtjänsten och förvaltningsrätten berättar om hur de i sin professionella roll bemöter barnen och deras familjer. I boken skriver författarna att barn som lever i fattigdom ofta har sämre framtidsutsikter än andra barn. Boken bygger på barns egna berättelser och erfarenheter av bemötande från skolpersonal, socialtjänst och förvaltningsrätt. I boken ger författarna konkreta råd om hur man kan tillämpa barnperspektivet i arbetet med barnfattigdom och hur samhället på bästa sätt kan bemöta ekonomiskt utsatta barn och deras föräldrar.

Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier för att se om vi får fram liknande resultat i vår undersökning som tidigare forskare och teoretiker har visat eller om resultaten skiljer sig från

varandra. Vi har inte genomfört intervjuer med barn men för att få med ett barnperspektiv kommer vi att utgå från tidigare forskning där man forskat kring barnperspektiv.

2.4 Skolors förhållningssätt till förebyggande strategier

I värdegrundsboken från Utbildningsdepartementets värdegrundsprojekt skriver Zackari och Modigh (2000) att skolan bör och ska fostra barn med demokratiska värden. För att göra det menar Zackari och Modigh (2000) att skolpersonalen måste få goda förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete. För att kunna realisera en undervisning som innehåller moral och etik behöver pedagogerna få hjälp och stöd. De menar också att pedagoger behöver etiska regler att förhålla sig till för att kunna agera på ett professionellt sätt. Det är även viktigt att pedagogerna får möjlighet att problematisera, reflektera och samarbeta kring värdegrundsarbetet. Zackari och Modigh (2000) skriver att skolpersonal inte bara behöver kompetensutveckling på området utan också tid för gemensamma etiska och professionella samtal med varandra. Leroy och Symes (2001) skriver att forskare och pedagoger menar att elever och pedagoger måste utveckla ett respektfullt och ömsesidigt förhållande till varandra för att pedagogerna ska kunna förstå barns olika

hemförhållanden och på så sätt kunna hjälpa de barn som befinner sig i riskzonen. Vi är intresserade av hur skola och fritidshem agerar i relation till barns ekonomiska utsatthet och hur man arbetar med förebyggande strategier på respektive skola.

15

3. Metod

Här diskuterar vi vårt metodval samt för- och nackdelar kring vald metod. Vi kommer att presentera urval och genomförande samt göra etiska överväganden.

3.1 Metodval

Kvalitativa och kvantitativa metoder är verktyg som används vid undersökningar. Vilken typ av metod man väljer att använda sig av beror på vilka forskningsfrågor som ställs och vad syftet med undersökningen är. Man måste ställa sig frågan om vad man vill ha ut av sitt empiriska material och därefter väljer man vilken metod man tror lämpar sig bäst (Kvale, 1997:69). Vi har valt att använda oss av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder genom att genomföra intervjuer och observationer. I en kvalitativ undersökning ligger fokus ofta på ord och de är mer tolkande än en kvantitativ studie. Det handlar om att förstå hur de som deltar i undersökningen tolkar den miljö de befinner sig i. En kvalitativ undersökning riktar sig oftast till en mindre grupp som delar egenskaper eller erfarenheter, i det här fallet riktar sig undersökningen till pedagoger och rektorer.

Undersökningen handlar om djup och inte bredd som i kvantitativa undersökningar (Bryman, 2002). Vid kvalitativa intervjuer samtalar intervjuaren med den som blir intervjuad om i förväg bestämda frågor och ämnen (Eliasson, 2013:24–25). Fördelen med intervjuer är att det bland annat gör det möjligt för intervjuaren att ställa följdfrågor som gör att den som blir intervjuad kan utveckla sitt svar. Något som också kan ses som en fördel är att man möter den som blir intervjuad öga mot öga vilket minimerar bortfall av information. Enligt Larsen (2009:26) är det vanligt att personer låter bli att fylla i frågorna vid exempelvis enkätundersökningar eller att svaren blir ofullständiga. Nackdelen med kvalitativa metoder av det här slaget kan vara att det blir svårare att sammanställa svaren och jämföra resultaten ifrån flera intervjuer samt att det är tidskrävande för alla parter att genomföra intervjuer (Larsen, 2009:27).

Observation är systematiska iakttagelser. Det är något vi ser och samtidigt skriver ner. När observationen sker handlar det om att vi befinner oss i en relevant situation till en studie. Den insamlade datan från observationen är kvalitativ. Det finns två typer av observationer, den ena är när miljön är speciellt anpassad för undersökningen och som skiljer sig från naturliga situationer, den typen kallas för kontrollerade observationer. Den andra typen är när forskaren observerar ett okonstlat socialt sammanhang. Denna typ kallas för fältundersökning (Larsen, 2009:89).

16

3.2 Urval

Vi har utfört kvalitativa intervjuer med pedagoger och en rektor på två olika skolor i två olika kommuner i Skåne med olika ekonomiska förutsättningar. Både skolorna och kommunernas ekonomiska förutsättningar skiljer sig markant från varandra. För att bekräfta det vi får fram av de intervjuades erfarenheter och berättelser kommer vi att genomföra observationer. När man genomför intervjuer är det viktigt att tänka på hur frågorna påverkar den som blir intervjuad och om frågorna man ställer kan leda till negativa konsekvenser (Johansson och Sveder 2006). Eftersom ämnet är känsligt kommer vi inte att intervjua några barn för att undersökningen inte ska leda till negativa konsekvenser för barnen.

Anledningen till att vi valde just de här skolorna är eftersom vi har haft verksamhetsförlagd utbildning på skolorna och genom diskussioner med varandra förstått att det ser väldigt olika ut på våra respektive skolor gällande bland annat ekonomiska förutsättningar. Vi tänkte att det kunde vara intressant att belysa hur verkligheten egentligen ser ut. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger på de båda skolorna samt en rektor. Inga barn har intervjuats då ämnet kan vara känsligt. Vi

kontaktade rektorerna på skolorna och bad dem skicka ut information till några utvalda pedagoger på skolan och hoppades på att alla ville delta. Vi hade planerat att intervjua totalt åtta personer, två rektorer och sex pedagoger. Vid tiden för intervjuerna avböjde tre av de tillfrågade. Genom arbetets gång tackade ytterligare en av de tillfrågade nej. På de utvalda skolorna har vi totalt genomfört fyra intervjuer med tre kvinnor och en man. På den ena skolan intervjuade vi två pedagoger och på den andra en pedagog och en rektor. Informanterna och skolorna var strategiskt och medvetet utvalda av oss då de skiljde sig mycket från varandra och vi ville belysa skillnaderna. Informanterna har arbetat olika länge på skolorna och vi har valt informanter som arbetar på olika avdelningar som vi tror kan bidra till ett bredare perspektiv. Vi har även utfört observationer på fritidshemmen, i klassrummen och i kapprummen för att bland annat få en blick över hur verkligheten ser ut i förhållande till resultaten av intervjuerna med pedagoger och rektor. Med hjälp av relevant litteratur har vi sedan att analyserat den information vi fått fram med hjälp av intervjuerna och observationerna. I den färdiga rapporten ska det inte vara möjligt att identifiera vare sig skolan, lärare eller elever. Om man

överväger att namnge de som deltagit i undersökningen måste man ha tillstånd från alla berörda (Johannson & Svedner 2006). Vi kommer att använda oss av fiktiva namn för att i texten kunna skilja på skolorna samt så att man av den färdiga uppsatsen inte ska kunna identifiera vare sig skolorna, pedagogerna eller andra berörda (Vetenskapsrådet 2002:6–14).

17

Vi har valt att kalla skolorna för Bergskolan och Dalskolan. Bergskolan representerar den skola som ligger i kommunen med sämre ekonomiska förutsättningar. Dalskolan ligger i den kommun som har bättre ekonomiska förutsättningar.

Bergskolan är en låg- och mellanstadieskola med cirka 300 elever som är belägen i södra delen av Malmö i anslutning till ett hyresbostads-, industri- och affärsområde. Dalskolan är en lågstadieskola med omkring 300 elever belägen i en tätort norr om Malmö i anslutning till ett villaområde.

På varje skola har vi intervjuat två informanter som vi har valt att namnge med fiktiva namn. Begynnelsebokstaven i skolornas namn har vi valt att använda som första bokstav i informanternas namn, till exempelvis arbetar Birgitta och Bengt på Bergskolan och Doris och Denise arbetar på Dalskolan.

3.3 Genomförande

Inför en undersökning finns det en del saker att tänka på så som att ta kontakt, informera och få medgivande från de som kommer att delta i undersökningen (Patel & Davidsson 2003:45). Bell (2006:157) menar att man har ansvar att informera de som ska delta i intervjun vad undersökningen ska handla om och varför man har ett intresse av att intervjua dem. Bell menar även att man bör berätta vad det är för slags frågor man kommer att ställa samt att göra en skriftlig sammanställning, så att personen i fråga kan förbereda sig. Vi började med att sammanställa ett dokument, där vi informerade om vår studie (se bilaga 1) där vi tog upp de forskningsetiska principerna, som vi sedan skickade ut till de berörda. Därefter sammanställde vi ett antal frågor som vi skickade ut för att informanterna skulle ha tid till att se över dem. Vi som genomförde intervjuerna gjorde det

gemensamt och turades om att ställa frågor och följdfrågor för att samtalet skulle bli så avslappnat som möjligt. Intervjuerna genomfördes avskilt på informanternas arbetsplats för att undvika störande moment men samtidigt för att vara i en bekant miljö. Under två dagar besökte vi de utvalda skolorna och utförde intervjuer och observationer i kapprum, klassrum och på fritidshemmen. Under

intervjuernas gång förde vi anteckningar och spelade in samtalen på våra mobiltelefoner för att inte gå miste om betydelsefull information (Patel & Davidsson, 2003). När vi var klara med intervjuerna transkriberade vi det inspelade materialet. Vi delade upp materialet och transkriberade det enskilt sedan bytte vi text med varandra så att vi inte skulle gå miste om någon viktig information.

18

3.4 Forskningsetiska överväganden

Johansson och Svedner (2006) understryker vikten av att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer består av fyra huvudkrav som vi har beaktat när vi har genomfört våra intervjuer. Huvudkraven består av informations-, samtyckes-,

konfidentialitets- och nyttjandekravet. Alla som deltagit i vår studie har informerats om studiens syfte och villkoren som gäller för deltagandet. Vi har informerat om att det är frivilligt att delta och att man när som helst under studiens gång kan ändra sitt deltagande. Den som blir intervjuad ska när som helst under undersökningen kunna ställa frågor samt att få dem sanningsenligt besvarade. Vi har informerat om att personuppgifter ska lagras så att ingen annan kan ta del av dem och att deras svar endast kommer endast att användas i studiesyfte. Vi har valt att använda oss av fiktiva namn och av den färdiga uppsatsen ska det inte vara möjligt att identifiera vare sig skolan, lärare eller elever. När man genomför en intervju är det viktigt att tänka på hur den påverkar den som blir intervjuad och om frågorna man ställer kan leda till konsekvenser (Vetenskapsrådet 2002:6–14).

3.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Reliabilitet, eller tillförlitlighet, handlar om vilken trovärdighet en undersökning har. En fördel med den kvalitativa intervjun är att man kan be den som blir intervjuad att förtydliga sitt svar för att minska eventuella missuppfattningar. På det här sättet kan man bidra till att både validiteten och reliabiliteten stärks (Larsson, 2005). Vi har vid våra intervjuer ställt följdfrågor och bett

informanterna ge exempel för att få utförligare svar på våra frågor. Patel och Davidsson (2003) menar att ytterligare en person kan närvara vid intervjun för att registrera svaren, vilket bidrar till en högre reliabilitet. Genom att spela in intervjun och transkribera den kan man lyssna flera gånger för att inte gå miste om betydelsefull information. När vi genomförde intervjuerna var vi två och transkriberingen gjordes enskilt i nära anslutning. Vi turades om att läsa igenom och lyssna en extra gång för att inte gå miste om viktig information.

Validitet i det här sammanhanget syftar till om undersökningen undersöker det som är avsett att undersökas. ”Validitet definieras ofta genom denna fråga: Mäter du vad du tror att du mäter?” (Kerlinger, 1979:138). En god reliabilitet och validitet skulle innebära att de som genomför undersökningen har undersökt det som var avsett samt att resultatet inte påverkats av faktorer som ledande frågor, sättet frågorna framförts på eller miljön (Kvale, 1997:219). När vi genomförde intervjuerna gjordes de enskilt och avskilt på informanternas arbetsplats för att miljön skulle kännas

19

så avslappnad som möjligt. Vi lät informanterna styra intervjun och undvek ledande frågor. Vi avbröt inte heller informanterna om de började prata om något annat utan lät de ta sin tid.

Kvale (1997:209) beskriver olika former av generaliserbarhet. Den naturalistiska generaliseringen handlar om att det är vanligt att vi generaliserar utan att tänka efter och att vi utifrån våra

erfarenheter skapar förväntningar på vad som kommer hända i exempelvis liknande situationer och med liknande personer. Analytisk generalisering innebär att man gör en bedömning om i hur stor utsträckning resultaten från en undersökning kan ge vägledning för vad som kommer att hända i en annan situation. Analysen bygger på likheter och skillnader mellan de olika situationerna. Vid en analytisk generalisering bygger man, till skillnad från en naturalistisk generalisering, sin

generalisering på en så kallad påståendelogik (Kvale, 1997:210). Undersökningars generaliserbarhet syftar till huruvida det är möjligt för resultatet att representera liknande situationer, grupper, miljöer och så vidare (Kvale, 1997).

Centrala begrepp i det här sammanhanget är tid och rum. Hade vi valt att intervjua andra informanter i ett annat sammanhang och på en annan plats hade det empiriska materialet kunnat se annorlunda ut trots att vi använde samma informanter och samma forskning. Undersökningen hade kunnat se annorlunda ut om någon annan hade utfört en liknande undersökning. Man kan inte fullt ut se något ur någon annans perspektiv då man alltid tolkar men i vår undersökning hamnar fokus istället på informanternas utsagor (Svenning, 2011:45–51).

4. Resultat och analys

I resultat- och analyskapitlet presenterar vi resultat och analys utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. I detta kapitel presenterar vi hur informanterna ser på och pratar om barns ekonomiska utsatthet. Vi presenterar också hur skola och fritidshem förhåller sig till och agerar i relation till ekonomisk utsatthet och klasskillnader bland barn. Resultatet bygger på intervjuer med pedagoger och en rektor samt observationer i skolornas lokaler.

Vi började med att studera det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuer och observationer och letade efter mönster som kunde utgöra grunden för strukturen i kapitlet. Under olika

20

intervjudata. Vi kommer dessutom att koppla våra tolkningar av empirin till teorier och begrepp och till tidigare forskning.

4.1 Begreppet fattigdom

I våra intervjuer upplevde några av våra informanter likhetstecken mellan barnfattigdom och bristande ekonomi medan andra menade att man kunde vara fattig på andra sätt. Någon menade att klass har med grupptillhörighet att göra. Är det också de slutsatser vi kan dra när vi analyserar våra observationer?

Under intervjuerna kom det fram att informanterna hade varierande uppfattningar om begreppet fattigdom. Fattigdom kan preciseras olika för olika människor. Informanterna var eniga om att barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet förekommer i Sverige men att det kan se olika ut beroende på var man bor.

Här i […] kommun har de en slags bostadsstruktur, för det är ju det som styr vilka som har pengar och inte har pengar och vilka som kan bo där. Här är det i princip antingen villor eller bostadsrätter och det innebär att om du inte har gott om pengar kan du inte bo här. (Doris, 2015-01-28)

Harju (2008:117) framhåller i sin avhandling, liksom informanten, att hur och var man kan bo kan göra skillnad. Intervjusvaren visar att det finns skillnader på hur informanterna pratar om begreppet fattigdom beroende på vilket ekonomiskt område de arbetar i och att det är bostadsstrukturen som många gånger styr. ”I denna stadsdel […] där jag jobbar är det många barn som bor i social misär. Det kan vara av ekonomiska skäl, många ensamstående föräldrar som kanske har det knapert” (Birgitta, 2015-01-27). Enligt Salonen (2012:61) är det den generella inkomstojämlikheten som har varit drivande för bostadssegregationen det vill säga att det är ekonomiska villkor överlag som lägger grunden till att människor själva kan välja var de bosätter sig och får förmåga att ha kontroll över sina egna liv.

”Sen kan man också definiera det på olika sätt för du kan ju också ha en skillnad även om du har det gott ställt om man nu får uttrycka det så” (Doris, 2015-01-28). Flera av informanterna menar att fattigdom inte alltid behöver handla om ekonomi. Bristfällig omsorg som dålig hygien och hälsa, exempelvis dåliga tänder, är också något de relaterar till fattigdom. Även bristfälligt engagemang från föräldrarna kan leda till känslomässig fattigdom oavsett om man har det dåligt ställt ekonomiskt eller inte. Näsman (2012:20) skriver att internationella studier samt svensk data visar att fattiga barn i högre grad bor i mer riskfyllda miljöer där våld och bristande ekonomi förekommer och även att

21

familjer bor trångbott. Harju (2008:117) menar att avsaknaden av bland annat eget rum kan ha negativa effekter på barns sociala relationer.

Informanterna berättar att de har svårt att svara på om det alltid handlar om ekonomisk utsatthet eller bristande engagemang från föräldrarnas sida. En informant uttrycker det så här: ”Det är svårt att avgöra om det är en kombination av föräldrars bristfälliga omsorg kopplat till små förutsättningar ekonomiskt eller ett ointresse för att föräldrarna är mer intresserade av att missbruka någonting eller har ett annat fokus” (Bengt, 2015-01-27). Detta uttalande kan kopplas till Salonen (2010) som

skriver om att barns välfärd mycket handlar om omsorg, skola och fritidsutbud (Folkhälsokommittén, 2010:5). Även Näsmans (2012) resonemang gällande delaktigheten i arbetslivet hos de vuxna som är en del av det som ger en vuxen status och visar att man tar ansvar och är självständig (Näsman, 2012:12). Ett tolkningsproblem kan vara hur man skiljer på om det är på grund av försämrad

ekonomi, arbetslöshet, föräldrarnas psykiska problem eller om det är något annat som försvårar barns koncentrationssvårigheter i skolan (Näsman, 2012:21).

Vi bad informanterna att ge exempel på hur de märker av ekonomisk utsatthet på sin skola. Något som alla informanterna nämnde var klädsel, något som även framkommit i Näsmans (2012:52) studier.

Dels på hur de (barnen) är klädda, att de är väldigt torftigt klädda till vintern och kommer med en tunn jacka och trasiga skor. […] Jag har till och med haft en […] mamma som sagt att vi inte har pengar, jag har fyra barn och får ta ett barn i taget. Vi har till och med haft föräldrar som grävt i vår kvarglömda låda där man liksom gärna tar med sig kläder hem. (Birgitta, 2015-01-27)

Blockcitatet ovan styrks av Näsman (2012) som nämner att största andelen där ekonomisk utsatta barn finns bland de barn som har ensamstående mödrar, barn med flera syskon och även barn till utländska föräldrar (Näsman, 2012:16).

Detta är ju en kommun med bra ekonomiska förutsättningar och därför känner jag om det är någon som går på skolan och har det lite svårare så blir de mer utsatta. Det märks tydligt […] Vi har haft barn som inte har haft samma möjligheter föregående år och det var småsaker som man kunde se. Kläder, resor, framförallt resor. Det är inte att åka till Danmark eller Lund och fika utan det är Thailand, México, alltså det är så stort här […] Nu har vi precis haft jul. Vad fick du? Jag fick en TV-apparat, och två Ipads, presenter, men många föräldrar tycker jag är kloka ändå som drar ner på det och ger sina barn någon bok och kläder och lite sådant så att det blir lagom. (Denise, 2015-01-28)

Informanterna var eniga om att det märks tydligt vilka barn som är mer ekonomiskt utsatta än andra och att fattigdom såg olika ut beroende på olika faktorer som föräldrarnas ekonomi, bakgrund, utbildning och engagemang.

22

Märker jag av det på skolan, både ja och nej. Jag tycker att barnen har en extremt stark eller stor lojalitet gentemot sina föräldrar och förutsättningar. Någon form av intuitiv förståelse. Man märker det på en del av barnen när det gäller klädsel […] Jag tror att andra ungar kan vara lite så, shit du har haft den tröjan i en vecka eller det har ju varit hål i de strumporna i flera dagar […] och då åker foten undan eller handen åker in i tröjan. (Bengt, 2015-01-27)

Vi har under våra besök på Bergskolan och Dalskolan observerat fritidshemssituationer, elevernas arbeten samt kapprummen. Vi uppmärksammade kläder och skor i de båda skolornas kapprum och såg stora skillnader. På Bergskolan var det många barn som inte hade ordentliga vinterskor och tunna ytterkläder. På Dalskolan såg det annorlunda ut. Majoriteten av barnen hade hela och rejäla

vinterkängor och ytterkläder samt märkeskläder. Märkeskläder var något vi inte såg speciellt mycket av på Bergskolan.

Harju (2008) har i sin avhandling kommit fram till att barn använder sig av olika handlingsstrategier som kan jämföras med det Bengt berättar om att exempelvis foten med den trasiga strumpan åker undan. Bengt bekräftar Näsmans (2012:38) tankar kring barns intuitiva förståelse och menar att döljande och självexkludering är nyckelord. Utifrån sina egna studier konstaterar Näsman (2012) att många barn som lever i ekonomisk utsatthet uttrycker oro inför familjens ekonomiska situation. Barnens oro kan i sin tur tolkas som uttryck för empati.

4.2 Avgiftsfri skola

Kapitel 10, 10-11 §§ i skollagen, handlar om skolverkets bestämmelser kring en avgiftsfri skola. I lagen står det att utbildningen ska vara avgiftsfri dock får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Beträffande skolresor och liknande aktiviteter får det förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg (Skolinspektionen, 2014). Något som har varit på tapeten under senare tid är diskussionen om fruktstunder i skolan. Vem ska stå för frukten? Är det skolan eller föräldrarna?

Det är upp till var och en om man vill ta med det eller inte (frukt till fruktstund). […] Det blir tydligt vem som har frukt och då brukar vi fråga om det är någon som kan dela med sig. Ofta är barnen jättekära. (Birgitta, 2015-01-27)

Även i frågan om avgiftsfri skola såg det olika ut beroende på vilken skola och kommun det

handlade om. ”Det är inget som har varit bekymmersamt. Glömmer man eller att något barn inte har med beror det nog inte på att man inte har haft råd utan att man helt enkelt har glömt” (Denise, 2015-01-28). På Dalskolan fanns det också barn som inte hade med sig frukt trots att skolan ligger i ett ekonomiskt oberoende område. Denise menade till skillnad mot Birgitta att det i första hand handlar om att man har glömt och inte att man inte har haft råd.

23

Skolinspektionen (2014) skriver att belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola. För att kostnaderna som belastar eleverna inte ska skena iväg har man på den ena skolan infört en praxis där man får lov att ha

matsäck två gånger per termin. På den andra skolan är man väldigt tydlig med att det är frivilligt och skolan ordnar alltid matsäck vid utflykter. Enligt Skolinspektionen är det den som driver skolan, den så kallade huvudmannen, som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri. Näsman (2012:57) menar att barn som lever knapert har behövt avstå från bland annat skolresor som ingått i skolverksamheten för att inte belasta familjens ekonomiska situation. Därför krävs det att man under ett läsår utför en helhetsbedömning av alla kostnader som belastar en elev (Skolinspektionen, 2014).

4.3 Begreppet klass

När vi ber informanterna definiera begreppet klass förhåller flera av informanterna sig till de ekonomiska och sociala sammanhangen. En av informanterna talar om grupptillhörighet. Så här uttrycker sig Bengt:

Det enda jag kan säga är att det är oerhört viktigt att tillhöra ett sammanhang. Om det är familj, grupp, etniciteter, eller om det är vi som tjänar ungefär lika mycket och bor i ett likadant hus i ett homogent område med kärnfamiljen, hunden och Volvon. En tillhörighet upplever man på något sätt allihop men jag har ingen relation till ordet på det sättet. (Bengt, 2015-01-27)

I likhet med Bengt menar Salonen (2010) att vi är sorterade efter var vi bor och hur vi lever. Områdena blir allt mer skiktade och människor bor med dem som är likadana: i rensade områden istället för blandade, i starka svenska områden eller i svaga invandrade områden. Klass och etnicitet sorterar oss (Salonen, 2010:5-6).

Begreppet klass är även något som informanterna på båda skolorna inte vill kännas vid och någon nämner kastsystemet. Vi märker att informanterna ville lämna ämnet och började istället tala om alla människors lika värde. ”I mitt yrke är alla barn lika. Det är ju utgångspunkten. Oavsett om du har en miljon på banken eller noll kronor” (Doris, 2015-01-28).

Angelin och Salonen skriver att för den som är fattig innebär fattigdom så mycket mer än den materiella standarden. Att leva i långvarig fattigdom präglas ofta av en social underställning i samhället som ofta innebär stigmatisering och skam (Angelin & Salonen 2012:26).

24

Även om informanterna inte vill kännas vid begreppet klass och menar att ordet är negativt laddat och tabubelagt visar vår analys att de redan på något sätt gjort någon typ av indelning genom att koppla till föräldrarnas bakgrund så som akademisk utbildning och yrkesstatus.

Utifrån informanternas svar ser vi ett samband mellan Bourdieus teori om kapital och ”det sociala rummet” där informanterna talar om föräldrarnas bakgrund i relation till status.

Där skulle jag vilja säga att det inte enbart handlar om ekonomisk utsatthet utan mycket om föräldrarnas bakgrund och om man har akademisk utbildning eller inte vad gäller barnens skolresultat. Har man ingen akademisk bakgrund kanske man inte tycker att det är så viktigt att jobba med sina barn för att man kanske har fått ett bra jobb med en bra lön trots att jag inte har någon akademisk utbildning. (Doris, 2015-01-28)

Baserat på informantens uttalande kan man dra slutsatsen om att Doris talar om Max Webers teori om att klasstillhörighet skapas utifrån arbetsmarknaden. Vilken ställning och status ens yrke har avgör klasstillhörigheten. Weber menar att lönen som individen kan få för sitt arbete, som baseras på utbildning, avgör läget på klasskalan (Crompton, 1998:29–35).

4.4 Förebyggande strategier

I skollagen står det att alla som arbetar inom skolan ska arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (skollagen 1 kap, 5 §). Vi frågade våra informanter om de var bekanta med skolans likabehandlingsplan och om klass eller ekonomisk utsatthet fanns med. ”Just nu gick jag in och tittade och jag kan inte hitta liksom något specifikt om klasskillnader och ekonomiska skillnader inte så att det står” (Denise, 2015-01-28). ”Punkt lika med klass, knappast. Däremot diskriminering i alla former” (Bengt, 2015-01-27). Vi tolkar det som att Bengt menar att klass inte står som en egen punkt i skolans likabehandlingsplan utan att det hör till diskriminering.

”Nej inte vad jag kan se så finns det inte klass med i likabehandlingsplanen. Ja alltså kön, etnicitet, identitet, sexuell läggning, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. Detta är vad jag hittade, inget om klass” (Birgitta, 2015-01-27)

Informanternas svar visar att begreppen klass och ekonomisk utsatthet inte finns med i varken Bergskolan eller Dalskolans likabehandlingsplan. Vidare berättar Birgitta och Denise att även de hade svårt att hitta begreppen klass eller ekonomisk utsatthet i skolornas likabehandlingsplaner. Bengt förklarar att det vävs in under punkten diskriminering.

25

Enligt Rädda barnen (2012) är det viktigt att arbeta systematiskt och genomtänkt med likabehandling. Alla som berörs av verksamheten, det vill säga all personal, elever och

vårdnadshavare, ska kunna få möjlighet att delta aktivt i likabehandlingsarbetet. Att uppmuntra delaktighet är ett sätt att öka medvetenheten och skapa ett gott klimat. Vi frågade våra informanter hur värdegrundsarbetet såg ut på deras fritidshem.

Vi på fritids jobbar väldigt så, har man inte skridskor eller badkläder så fixar vi det. Vi lånar ut eller har alltid något extra […] Alltså man vill inte att någon ska känna sig utpekad för att man inte har samma förutsättningar som alla andra det kan till exempel vara under fruktstunder så att man fixar så att ”Kalle” också får frukt eller när man går och badar att man som pedagog också har det med sig att nu kan det finnas barn som inte har badkläder med sig och hur fixar jag det? (Birgitta, 2015-01-27)

Utifrån informanternas svar och våra observationer ser vi att hela verksamheten genomsyras av värdegrundsarbete som sker på både individ- och gruppnivå. Så här uttrycker en annan informant: ”Att vi gemensamt representerar en värdegrund [...] Här arbetar vi utifrån elevråd, trivselregler, likabehandlingsplan, föräldramöten och lärarmöten” (Bengt, 2012-01-27).

Värdegrundsarbetet sker i samtal med barn, olika övningar och rådsverksamhet. Skolorna har även temadagar, så som FN-dagen, som berör bland annat barnkonventionen där skolan och

fritidshemmen belyser värdegrundsarbetet mer.

4.5 Konsekvenser

En av våra funderingar var vilka konsekvenser ekonomisk utsatthet eventuellt kan leda till. När det handlar om ekonomisk utsatthet bland barn är det viktigt att förbise faktorer som låg inkomst eller låga nivåer av konsumtion. För barn är fattigdom förhållanden som hämmar deras fysiska,

intellektuella och känslomässiga utveckling (UNICEF, 2013).

Enligt Näsman (2012:20) ses ekonomisk utsatthet ofta som en riskfaktor i barns liv. På grund av knapp ekonomi förekommer ofta självexkludering bland barn som en strategi för att inte synas som fattig och därmed avvikande. Ekonomisk utsatthet leder ofta till skam. Något som en av våra informanter bekräftar, och syftar till barns reaktioner på andra barns kommentarer om deras trasiga klädsel ”[...] och då åker foten undan eller handen åker in i tröjan” (Bengt, 2015-01-27). Skam är något som kan påverka det fysiska hälsotillståndet och ge psykiska påfrestningar som exempelvis nedstämdhet som i längden påverkar identitetsutvecklingen (Angelin & Salonen, 2012:27). Broady (1998) skriver om Bourdieus begrepp habitus, det vill säga att människan hittar olika sätt att agera

26

och anpassa sig för att på bästa sätt passa in i olika miljöer. Bourdieu menar även att olika sociala miljöer påverkar utformningen av en persons habitus. Hur en person växer upp och under vilka förhållande, utgör en stark utformning av det habitus som sedan följer personen genom hela livet. Även vuxna människor kan råka ut för fattigdom periodvis utan att konsekvenserna blir förödande. Det är inte ofta barn får en andra chans till en hälsosam start i livet eller grundutbildning, därför leder fattigdom under barndomen många gånger till fattigdom även i vuxen ålder (UNICEF, 2013).

Enligt Näsman (2012) kan den materiella bristen påverka barn negativt då skolan kräver utrustning eller ekonomiska bidrag, det har visat sig att fattiga barn har fått avstå från gemensamma aktiviteter och fått sämre möjligheter i skolarbeten. Det kan handla om allt från skolresa, klasskassa och

utrustning till olika skolämnen, ett exempel kan vara badkläder eller skridskor till idrotten (Näsman, 2012:23). Birgitta berättade att man på Bergskolan aktivt arbetar för att ingen ska känna sig utanför och försöker bidra med exempelvis skridskor i den mån det är möjligt.

Vidare skriver Näsman (2012) att ekonomisk utsatthet i barndomen kan ge negativa konsekvenser för barns sociala relationer till andra barn. Harju (2008) menar att det även kan förekomma negativa konsekvenser för andra relationer exempelvis med föräldrarna. I likhet med Harju (2008) menar Näsman (2012) att fattigdom har negativa konsekvenser när det gäller barns materiella standard, sociala relationer i och utanför familjen, deras hälsa och skolsituationen (Näsman, 2012:29). Vi frågade våra informanter vilka konsekvenser de trodde att ekonomisk utsatthet i barndomen kunde ge.

Man utsätts alltid för det här att jag inte är som alla andra jag har inte råd att ta med mig frukt jag har ingen varm jacka jag har inte råd med gympaskor […] Jag tror att det påverkar en mycket att jag inte är värd som de andra eller liksom inte lika viktig. (Birgitta, 2015-01-27)

Birgitta berättar att hon tror att ekonomisk utsatthet bland barn kan bidra till en lägre självkänsla. Konsekvenserna av barnfattigdom påverkar de drabbades vardag, i många fall för resten av livet. Sämre skolresultat, ökad risk för mobbning, mindre aktiv fritid, sämre hälsa och svårigheter att delta i olika sociala sammanhang är bara några av konsekvenserna som Rädda barnen (2013) tar upp. Doris menar till skillnad från Birgitta att det inte bara är ekonomisk utsatthet som styr utan att det ofta är andra faktorer som spelar in bland annat att föräldrarna prioriterar annat. I likhet med Doris menade även Bengt att föräldrars fokus och prioriteringar är väsentliga i frågan.

Skolan kan och bör fostra i enlighet med demokratiska värden men personalen måste ges förutsättningar för att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med värdegrunden för att öka

27

medvetenheten och arbeta förebyggande. För att kunna bedriva en undervisning som grundar sig på värdegrunden krävs att pedagogerna får stöd och hjälp (Utbildningsdepartementet, 2000).

Birgitta berättar att hon hade uppskattat att få mer fortbildning i ämnet men att hon känner sig trygg med skolans kurator och känner att hon kan vända sig dit ifall hon behöver råd. Zackari och Modigh (2000) menar att det inte räcker med kompetensutveckling utan att skolpersonal behöver

professionella samtal. Sådant stöd kan ges genom att stärka arbetslagets roll, men också genom mer individuella lösningar som till exempel handledning och mentorskap. Zackari och Modigh (2000) belyser att personalen i ett arbetslag kan få stöd av varandra, inte minst i yrkesetiska frågor som kan vara svåra att hantera för den enskilda personen.

4.6 Sammanfattning

Syftet med vår studie var att synliggöra hur skola och fritidshem agerar i relation till barns ekonomiska utsatthet. Vi har undersökt hur pedagoger och rektorer som arbetar på skolor i

ekonomiskt skilda kommuner ser på och pratar om barn som lever i ekonomisk utsatthet för att se om det finns några skillnader och likheter. Vi har även sett hur skolorna förhåller sig till riktlinjer om en avgiftsfri skola. Genom svaren vi fått i intervjuerna med informanterna och efter en analys av vårt empiriska material ser vi det möjligt att dra slutsatser kring våra frågeställningar:

 Hur agerar skola och fritidshem i relation till barns ekonomiska utsatthet?

 Hur ser pedagoger och rektorer på, och pratar om, barns ekonomiska utsatthet och hänger det ihop med klass?

 Hur förhåller sig skola och fritidshem till de riktlinjer som finns för en avgiftsfri skola? Med hjälp av tidigare forskning, som vi funnit relevant för vår studie, har vi kunnat studera de adekvata begreppen ekonomisk utsatthet och klass. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med pedagoger och en rektor i två ekonomiskt skilda kommuner i Skåne har vi försökt besvara vårt syfte och våra frågeställningar.

5. Diskussion

Vi känner att vi har fått mer kunskap vad det gäller pedagoger och en rektors uppfattningar om vilka elever som lever i ekonomisk utsatthet och vilka konsekvenser informanterna tror att ekonomisk utsatthet i barndomen kan ge och hur de hanterar dessa. I det här kapitlet kommer vi att diskutera

28

valet av metod och hur det har påverkat resultatet, resultatet vi fått fram genom det empiriska materialet och vår analys samt ge förslag till vidare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Vi valde att ta kontakt med de utvalda skolorna efter att ha fått godkännande av vår handledare. Vi skickade ut frågorna innan intervjuerna ägde rum för att informanterna skulle kunna förbereda sig och tänka igenom sina svar.Vår plan var att intervjua fler än vi gjorde. På grund av tidsbrist, återbud och sjukfrånvaro från informanternas sida blev antalet informanter färre. Trots färre informanter än vad vi hade räknat med gav intervjuerna utrymme för följdfrågor som ledde till intressanta samtal som resulterade i ett rikt empiriskt material. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om det gjort på fler eller andra skolor än de skolor som var med i vår studie. Kvale (1997) skriver att en relation mellan informanten och intervjuaren kan vara negativ för intervjuns resultat. Kvale (1997) menar att intervjusvaren blir mindre tillförlitliga om informanten och intervjuaren har en relation sedan

tidigare. Trovärdigheten minskar om endast en person genomför intervjuerna. Patel och Davidsson (2003) menar att ytterligare en person kan närvara vid intervjun för att registrera svaren, vilket bidrar till en högre reliabilitet. Därför valde vi att gemensamt genomföra alla intervjuer. Genom att vi spelade in och transkriberade intervjuerna medförde det att utrymme för egen tolkning minskades. Det finns varken någon fulländad intervjuare eller informant utan ”olika människor är lämpliga för olika typer av intervjuer” (Kvale, 1997:136). Kvale (1997) framhåller att negativa påverkansfaktorer kan hindras genom en god social förmåga.

5.2 Resultatdiskussion

Begreppen fattigdom och klass väckte starka känslor hos våra informanter. Informanterna hade olika synsätt på begreppen beroende på vilken kommun de arbetade i. På Bergskolan hade informanterna lättare att definiera begreppen än informanterna på Dalskolan och hade en mer materialistisk syn på fattigdom än vad informanterna på Dalskolan hade. Huruvida det beror på att bostadsområdena runt skolorna ser olika ut är något vi kan spekulera kring. Begreppet klass var något som samtliga tog avstånd från och menade hade en negativ klang. Trots detta tyckte vi oss, utifrån informanternas svar, kunna se att de använde sig av begreppen fast i olika bemärkelser då de omedvetet använde sig av diverse kategoriseringsvariabler. Vissa av informanterna delade in barnens vårdnadshavare i fack efter bland annat etnicitet och ekonomisk bakgrund vilket understryker vår teori om kategorisering i andra bemärkelser än begreppet klass.

29

Alla informanter som vi intervjuade var eniga om att det märks tydligt vilka barn som har det sämre ställt ekonomiskt än andra. Informanterna framförde att elevers materiella tillhörigheter så som kläder, erfarenheter av resor, fritidsaktiviteter och boende ofta indikerar vilka som är ekonomiskt utsatta. Informanterna berättade att samtliga fritidshem arbetar aktivt med att inget barn ska behöva känna sig utpekat och att de ibland själva bistår med exempelvis skridskor och badkläder för att samtliga elever ska kunna delta och för att osynliggöra ekonomisk utsatthet i skolan. ”Alltså man vill inte att någon ska känna sig utpekad för att man inte har samma förutsättningar som alla andra det kan till exempel vara under fruktstunder så att man fixar så att ”Kalle” också får frukt eller när man går och badar att man som pedagog också har det med sig att nu kan det finnas barn som inte har badkläder med sig och hur fixar jag det?” (Birgitta, 2015-01-27). Näsman (2012:57) menar att barn som lever knapert har behövt avstå från bland annat skolresor som ingått i skolverksamheten för att inte belasta familjens ekonomiska situation. Något som informanterna försöker motverka genom att skolan till exempel ordnar matsäck och har extra utrustning fall något barn skulle vara utan.

Utifrån vår analys ser vi att värdegrundsarbetet ser olika ut på skolorna men att det genomsyrar båda verksamheterna. Utifrån informanternas svar drar vi slutsatsen att det är barngruppen som styr hur upplägget för värdegrundsarbetet ska se ut. Vi tänker att det oavsett om man har en barngrupp där alla barn har likartade ekonomiska förutsättningar kan vara bra att reflektera kring barn som har det sämre ekonomiskt ställt och väva in det i värdegrundsarbetet. Annars tänker vi att det kan forma individers synsätt och leda till att något exkluderas i värdegrundsarbetet. På Dalskolan fick vi uppfattningen om att fattigdom fanns långt bort från det egna, då alla tycktes leva i ett homogent samhälle. Vi tror att det är viktigt att skapa medvetenhet kring att ekonomisk utsatthet även kan förekomma i ens närhet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att informanterna i en del frågor resonerar lika och i andra frågor olika. Hur informanterna resonerar kan bero på de erfarenheter de har och deras

sociokulturella bakgrund.

En av informanterna, Birgitta, nämnde att hon hade uppskattat mer fortbildning kring ämnet men att hon kände att hon kunde få stöd och råd hos skolans kurator. Näsman (2012:123) menar att

skolsköterskor och skolkuratorer kan ses ha en betydande roll med goda kunskaper kring ämnet. Vi anser att vi har fått svar på våra frågeställningar och erhållit en hel del, för oss, intressant information som vi önskar att vi kunnat redovisa. Vi har upptäckt att klass och fattigdom är

tabubelagda begrepp inom skolvärlden, något man inte gärna talar om. Samtidigt känner vi att vi har varit tvungna att begränsa oss då tiden inte räckt till och känner att arbetet hade blivit för brett om vi

30

tagit med allt vi tyckte var intressant. Vi har fått ytterligare kunskaper kring ämnet som vi anser vara värdefulla för oss att ha i vårt framtida yrkesutövande.

5.3 Förslag till vidare forskning

Vi tycker att det här har varit ett intressant område att arbeta med och ser flera olika möjligheter till vidare forskning av ämnet. Under studiens gång upptäckte vi att informanterna, trots att de inte ville kännas vid begreppet klass, refererade till det på olika sätt och att det fanns en koppling mellan begreppen klass och fattigdom. Det är något som vi kunde forskat vidare om samt utvecklat vår analys ytterligare. Förutom Harjus (2008) avhandling har vi inte funnit särskilt många studier kring barns egna tankar om fattigdom och vi tänker att man hade kunnat göra fler studier och exempelvis jämföra det med bland annat Anne Harjus (2008) slutsatser. Man hade också kunnat jämföra yngre och äldre barns tankar kring begreppen och se hur de skiljer sig åt. Vi tänker att det även hade varit intressant att följa några barn under en längre tid och se om deras ekonomiska utsatthet har påverkat de på något sätt.

31

Referenser

Angelin, Anna & Salonen, Tapio (2012). Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. Malmö: Malmö Stad.

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bourdieu Pierre, (1997). Kultur och kritik. Stockholm: Daidalos.

Broady Donald, (1990). Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdieus författarskap och den

historiska epistemologin. Stockholm: Gotab.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Crompton, Rosemary (1998). Class and stratification – An introduction to current debates. Second Edition. Cambridge: Polity Press.

Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony (2003). Sociologi. Tredje omarbetade upplagan. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget.

Kerlinger, Fred Nichols (1979). Behavioral research. New York: Holt, Rinehart & Winston. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.

Larsson, Sam (2005). Kvalitativ metod. I Larsson, S, Lilja, J & Mannheimer, K (red).

Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Leroy, Carol & Symes, Brent (2001). Teachers' perspectives on the family backgrounds of children

at risk. McGill Journal of Education.

32

Näsman, Elisabet (2012). Barnfattigdom: om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.

Runa Patel & Bo Davidsson (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig: barns rättigheter och möjligheter till inflytande i

förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska referenser

Barnkonventionen. Hämtat från: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full[2015-01-12] Broady, Donald (1998). Kapitalbegrppet som utbildningssociologiskt verktyg.

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf. [2015-02-17]

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm:

Vetenskapsrådet. Hämtat från: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf [2015-02-02] Globalis. Fattigdom. Hämtat från: http://www.globalis.se/Tema/Fattigdom[2015-01-12]

Rädda barnen (2014/2012). Barnfattigdom i Sverige årsrapport 2014.

hämtat från:

http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/barnfattigdom/rb_fattigdom_2014_klar2_webb_.pdf [2014-12-23]

Salonen, Tapio (2010). Barns välfärd och hälsa – vad gör skillnad? Västra Götalandsregionen: Folkhälsokommittén. Hämtat från:

http://www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4lsa/Kurser,%20konferenser/policy/Barns%20v%C3%

A4lf%C3%A4rd%20och%20h%C3%A4lsa%20webbt.pdf [2015-02-18]

Salonen, Tapio (2012). Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation - En socio

dynamisk analys av Malmö. Kommission för ett socialt hållbart: Malmö. Hämtat från:

http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800059627/Det+dolda+Malm%C3%B6_Tapio+

33

Salonen, Tapio (2011). Eliminera barnfattigdomen. Hämtat från:

http://www.socialpolitik.com/wp-content/uploads/2011/05/Eliminera-barnfattigdomen1.pdf

[2014-12-26]

Salonen, Tapio (2011). Välfärd, inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för

barnfattigdomen i Sverige. Stockholm: Rädda Barnen. Hämtat från:

http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/barnfattigdom/Barnfattigdom2012-l%C3%A5ng.pdf [2015-01-12]

Skolinspektionen (2014). Avgifter i skolan.

http://www.skolinspektionen.se/Documents/vagledning/infoblad-avgifter.pdf [2015-02-17]

Skolvärlden (2014). Fattigdom gör det svårt att klara skolan. December. Nummer 10. http://skolvarlden.se/artiklar/fattigdom-gor-det-svart-att-klara-skolan [2015-01-21] Skollagen. Hämtat från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ [2015-01-12]

Unicef. Relativ fattigdom. Hämtat från: http://www.unicef-irc.org/publications/pdf/rc10_eng.pdf

[2015-01-21]

Unicef. Fattigdom. Hämtat från: https://unicef.se/fakta/fattigdom [2015-02-08]

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat från:

34

Bilaga 1: Samtycke inför intervjuer och observationer

Vi är två studenter som nu skriver vårt examensarbete vid Malmö Högskola. Vårt syfte med examensarbetet är att synliggöra hur skola och fritidshem agerar i relation till barns ekonomiska utsatthet. Vi vill undersöka hur pedagoger och rektorer ser på barn som lever i ekonomisk utsatthet och hur de pratar om det internt. Vi kommer att genomföra intervjuer med pedagoger och rektorer på skolor i olika områden för att se om det finns några skillnader och likheter. Vi kommer även att genomföra observationer.

Under intervjuns gång kommer vi att använda oss av ljudinspelning för att sedan på bästa möjliga sätt få en helhet av intervjun. Känner du att detta är något som du inte vill ställa upp på, kan vi anteckna istället. Efter genomförd transkribering av materialet raderar vi ljudfilerna.

Våra intervjuer är frivilliga och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Det

material vi samlar in kommer enbart att användas i detta examensarbete och uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt samt förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem.

Tack för Er medverkan!

Med vänliga hälsningar

Dahlia Kathum Adriana Curic

____________________ ____________________

35

Bilaga 2: Frågor till semistrukturerade intervjuer

2. Märker du av det på skolan?

3. Vilka barn handlar det om?

4. Talar barnen om ekonomisk utsatthet? / Talar föräldrarna om det?

5. Kan du se någon förändring över tid?

6. Hur skulle du säga att ni arbetar med det här på skolan?

7. Enligt kapitel 10, 10 -11 § i skollagen, ska utbildningen vara avgiftsfri med undantag för enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Hur förhåller ni er till den i samband med exempelvis utflykter och fruktstunder?

8. Vilka konsekvenser tror du att ekonomisk utsatthet i barndomen kan ge? – Skolresultat

– Relationer

9. Hur definierar du begreppet klass?

10. Hur tror du att klasstillhörighet påverkar barns förutsättningar i skolan?

11. Är du väl bekant med er likabehandlingsplan?

12. Finns klass med under punkten kränkning i er likabehandlingsplan? Berätta!

13. Något du vill tillägga?