Grovsopor i ett bostadsområde –
En hållbar lösning.
Bulky waste in a residential area –
A sustainable solution.
Mimi Karlsson
Huvudområde: Produktdesign.
Grovsopor i ett bostadsområde -
En hållbar lösning.
(Bulky waste in a residential area – A sustainable solution.)
Mimi Karlsson
Examensarbete 22,5 hp
Produktdesign HT09 – VT14 Teknik och samhälle, Malmö Högskola Examinator: Kristina Lindström
2
Sammanfattning
Arbetet handlar om att förstå varför boende i fastigheter dumpar grovsopor på olämpliga ställen. Hur kan man uppmuntra boende att deponera grovsopor på en angiven plats och hur uppmuntrar man personer att återbruka produkter. Genom observation undersöktes var hyresgäster slänger sina grovsopor och hur bovärdarna på området Öster i Landskrona ser på det stora problemet med grovsopor. Vad anser hyresgästerna själva, 10 personer intervjuades.
AB Landskronahem är ett kommunalägt bostadsbolag med cirka 4000 lägenheter i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Företaget har problem med dumpade grovsopor på området Öster och bland annat kvarteret Juno. Projektet fokuserar på kvarteret Juno och dess problem och möjligheter med grovsopor. AB Landskronahem söker en hållbar långsiktig lösning för att senare kunna applicera systemet och lösningen på övriga bostadskvarter.
Bearbetningen av förstudien resulterade i konceptualisering kring en lösning till att samla in grovavfall och en grafisk påminnelse för att uppmana hyresgästerna att använda
grovsopsutrymmet. Ett hyllsystem avsett för sortering av grovsopor i ett rum avsett för ändamålet som möjliggör återbruk. Illustrationer som placeras ut i fastigheten påminner hyresgästerna om grovsopsrummet.
Abstract
The work is about understanding why residents in properties dumps bulky waste in inappropriate places. How can we encourage residents to dispose of bulky waste at a designated place and how you encourage people to re-operate products. Through observation examined were tenants throw their bulky waste and the caretaker for this area east in Landskrona look at the big problem of bulky waste. What does the tenant themselves think, 10 people were interviewed.
AB Landskronahem is a municipally housing company with approximately 4,000 apartments in Landskrona, Glumslöv and Asmundtorp. The company has problems with bulky waste dumped on area east and including the neighborhood Juno. The project focuses of the neighborhood Juno and its problems and possibilities of bulky waste. AB Landskronahem is seeking a sustainable long-term solution, to later apply on other residential neighborhoods.
The processing of the pilot study resulted in the conceptualization around a solution to collect bulky waste and a graphic reminder to encourage the tenants to use the garbageroom. It resulted in a shelf system designed for sorting the bulky waste and that allows reuse. The illustrations are placed in the building to remind tenants about the garbageroom.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1 1.1 Projektbeskrivning ...1 1.2 Projektet 1.2.1 Syfte ...2 1.2.2 Mål ...2 1.3 Förstudie ...2 1.3.1 Syfte ...2 1.3.2 Mål ...2 1.4 Avgränsningar ...2 1.5 Frågeställning ...3 1.5.1 Förstudien ...3 1.5.2 Produktutvecklingen ...3 1.6 Problemformulering ...3 2. Ämnesbakgrund ...3 2.1 Fördjupning ...3 2.2 Källor ...3 2.3 Teori ...4 2.4 Målgrupp ...5 3. Metod ...6 3.1 Ämnesstudier...6 3.1.1 Genomförande ...6 3.2 Observation av områdespersonal ...6 3.2.1 Genomförande ...7 3.3 Intervju av hyresgäster ...7 3.3.1 Genomförande ...7 3.4 Intervju av personal ...8 3.4.1 Genomförande ...8 3.5 Kravspecifikation ...8 3.5.1 Genomförande ...8 3.6 Image board ...9 3.6.1 Genomförande ...9 3.7 Idégenerering av koncept ...94 3.7.1 Genomförande ...9 3.8 Användarscenario ... 10 3.8.1 Genomförande ... 10 3.9 Skissning i 2D ... 10 3.9.1 Genomförande ... 10 3.10 Urval av koncept ... 10 3.10.1 Genomförande ... 10 3.11 Skissmodell i 3D ... 11 3.11.1 Genomförande ... 11
3.12 Urval grafiskt mönster ... 11
3.12.1 Genomförande ... 11 3.13 Utseendemodell ... 11 3.13.1 Genomförande ... 12 3.14 Brukarscenario ... 12 3.14.1 Genomförande ... 12 4. Resultat ... 13 4.1 Grundläggande behov ... 13
4.2 Bryta osynliga regler ... 14
4.3 Sophantering idag ... 17
4.4 Vad händer med grovavfallet? ... 18
4.5 Insamling av grovavfall ... 19
4.6 Återbruk och återanvändning ... 22
4.7 Okunskap och brist på helhetslösningar ... 23
4.8 Undersökning av Juno ... 24
5. Analys och slutsats av förstudie ... 27
5.1 Analys ... 27 5.2 Slutsats ... 29 5.3 Kravspecifikation ... 31 6. Konceptualisering ... 33 6.1 Image board ... 33 6.2 Idégenerering ... 34 6.3 Konceptualisering plats ... 38 6.4 Koncept – Produkt ... 39
5
7. Urval ... 46
7.1 Platsen ... 46
7.2 Produkt och påminnelse ... 46
8. Produktutveckling ... 49
8.1 Utveckling – Produkt och påminnelse ... 49
8.2 Utveckling hylla ... 49
8.3 Utveckling låda ... 53
8.4 Utveckling grafisk profil ... 54
8.5 Materialval hylla och låda ... 58
8.6 Konstruktion och rutin ... 64
8.7 Slutet på livscykeln ... 64 8.8 Textilåtervinning ... 65 8.9 Rekommendationer för Juno ... 67 9. Analys ... 70 10. Slutsats ... 71 11. Diskussion ... 72 Referenslista ... 75 Bildförteckning ... 78 Bilagor
Bilaga 1 - Image board
Bilaga 2 – Intervju hyresgäster Bilaga 3 - Intervju personal Bilaga 4 – Observation Bilaga 5 - Mängd grovsopor Bilaga 6 – Kravspecifikation Bilaga 7 – Användarscenario
Bilaga 8 – Matris system och produkt Bilaga 9 – Matris plats
Bilaga 10 – Mail från Emmaus Bilaga 11 – Hylla
Bilaga 12 – Alla koncept – plats. Bilaga 13 – Bildsökning till mönster. Bilaga 14 – Urval Djur.
6
Ordlista
Deponi: Kontrollerat upplag för avfall som inte avses att flyttas.1
EU:s avfallsdirektiv: Mål och punkter som alla medlemsländerna ska ha i sina avfallsplaner.
Planen ska utvärderas vart sjätte år och ses över vid behov. Främst ska avfallsplanen ha som mål att minska resursanvändningen men även utnyttja ekosystemtjänsterna så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. För att detta ska uppfyllas har en avfallshierarki upprättats, med 5 steg.
– Förebyggande.
– Förberedelse till återanvändning. – Materialåtervinning.
– Annan återvinning, till exempel energiåtervinning. – Bortskaffade, till exempel deponering.
Fastighetsnära insamling: Insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet
uppkommit.2
Grovsopor: Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i
säck eller kärl.3
Kretsloppsparken Alelyckan: Kretsloppsparken Alelyckan är en återvinningscentral där man
även reparerar och förädlar inlämnade produkter och säljer olika återanvändbara produkter i butiker i parkområdet. I Kretsloppsparken Alelyckan finns förutom en återvinningscentral tre olika försäljningsställen som drivs av Återbruket, Stadsmissionen och Returhuset. På Återbruket säljs allt från fönster, garderober, takpannor och wc-stolar till hela verandor från förra sekelskiftet.4
Kvarteret Juno: 111st lägenheter fördelat på 14 stycken ettor, 23 stycken tvåor, 50 stycken treor,
24 stycken fyror. Området är byggt mellan 1955-66 och ombyggt mellan 1990-2007.5 Juno har väldigt stora problem med dumpade grovsopor och har en tömningsfrekvens på 1 gång i veckan. Under 2012 slängdes 17,2 ton grovsopor från området Juno.6
1 Avfall Sverige. Ordlista. 2013 http://www.avfallsverige.se/ordlista/ (Hämtad 2013-05-13) 2 Ibid.
3 Ibid.
4 Göteborgsstad – Kretsloppsparken Alelyckan.
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/avfall-och-atervinning/har-lamnar-du-ditt-avfall/kretsloppsparken-aterbruket/(Hämtad 2013-05-16)
5 AB Landskronahem Våra områden http://www.landskronahem.se/ (Hämtad 2013-02-21) 6 Se Bilaga 5 - Mängd grovsopor
7
Källsortering: Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till
exempel i hushållet.7
Kärl- och säckavfall: Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga
exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall.8
Maslows behovstrappa inrättades på 1950-talet och presenterades som en teori kring
behovshierarki, vilka behov människan har. Där finns fem trappsteg på behovstrappan. 1) kroppsliga behov, 2) trygghetsbehov, 3) gemenskaps- och tillgivenhetsbehov, 4) behov av uppskattning och 5) behov av självförverkligande. Först när det första grundläggande behovet är tillgodosett kan människan gå upp ytterligare på trappan.9
Miljöhus: Utrymme och angiven plats där hyresgästen är anvisad att slänga sina hushållssopor.10 Miljöstation: Mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall, ofta placerad invid
en bensinstation eller förlagd till en återvinningscentral.11
Nedvinning: Återvinning av material till det sämre. Materialet blandas med andra sorters
material och får en sämre hållbarhet.12
Uppvinning: Återvinning av material till det bättre. Material återvinns till ett renare och mer
högkvalitativt material.13
Återbruk: Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling.14
Återvinning: Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller
energi från avfall.15
Återvinningscentral (ÅVC): Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, farligt
avfall, trädgårdsavfall etc.
Återvinningsstation (ÅVS): Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar
och returpapper.16
7 Avfall Sverige. Ordlista. 2013 http://www.avfallsverige.se/ordlista/ (Hämtad 2013-05-13) 8 Ibid.
9 Behovshierarki. Nationalencyklopedin 2013. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/behovshierarki
(Hämtad 2013-02-18)
10 AB Landskronahem. Bo hos oss; Källsortering. 2006 (Hämtad 2013-02-21)
11 Avfall Sverige. Ordlista. 2013 http://www.avfallsverige.se/ordlista/ (Hämtad 2013-05-13) 12 Ann Thorpe. Design för hållbar utveckling., Stockholm: Raster Förlag, 2007, sid 50.
13 Ibid sid 53.
14 Avfall Sverige. Ordlista. 2013 http://www.avfallsverige.se/ordlista/ (Hämtad 2013-05-13) 15 Ibid.
1
1. Inledning
Mängden grovsopor har ökat med 30 % i Sverige under de senaste 10 åren.17 Problem med felslängda och dumpade grovsopor är stora och ger en ökad kostnad och arbetsbörda för personal anställda hos fastighetsbolag. Idag finns där ingen lag eller regel utan endast rekommendationer som anger att fastighetsägaren måste tillhandahålla ett grovsopsrum. De möjligheter hyresgäster på har till att lämna grovsopor i anslutning till fastigheter är 2 gånger om året då bostadsbolagen sätter ut en container under 2-3 dagar. Övriga dagar på året är de boende hänvisade till kommunens återvinningscentral. Förutom på kvarteret Juno, där det på grund av utrymmesskäl inte kan placeras någon container.. Möjligheten att lämna in grovsoporna på återvinningscentralen finns men trots detta väljer hyresgäster att slänga avfallet i källare och trappor så anställda får hämta och slänga det istället. Trots försök från bostadsbolagets sida att uppmana hyresgäster att inte slänga avfall på olovliga platser så fortsätter boende att göra detta. Detta har blivit till ett accepterat beteende och det sprider sig bland de boende. Där finns fastighetsägare som har valt att inrätta ett grovsopsrum till de boende, men det är ett beslut som de själva tar.
Mängden material som slängs behöver minskas då det är kostsamt och dyrt för företaget och i slutändan hyresgästen. Trivseln för hyresgästen sjunker när dumpat avfall ligger i trapporna och i källaren. Avsaknad av tillåten deponiplats är en av anledningarna till att hyresgästerna dumpar sina grovsopor.
Återbruk av produkter kan spara in på mycket av miljöutsläppen som görs i samband med nyproduktion och förlänga produkternas livscykel.
AB Landskronahem har varit del av projektet då författaren fått utföra intervjuer av personal, boende och gjort observationer på problemområdet Juno i Landskrona. All empiri är författarens egna slutsatser, och har i samråd med AB Landskronahem gjort urvalen av lösningar. AB Landskronahem har haft vetorätt i fråga val av plats, då det är de som kommer att bekosta lösningen i området.
1.1 PROJEKTBESKRIVNING
Undersöka hantering av grovsopor och beteendet hos hyresgäster kring dumpade grovsopor i fastigheter. Projektet handlar om att utforma en tillåten plats för grovsopor och möjliggöra återanvändning av produkter. Projektet ska utveckla en principlösning som kan appliceras på flera olika bostadsområden baserade på behov och utrymme.
17 Danielsson S, Stål J, Sylwan K Materialens magi. Design för en skräpfri värld. Göteborg: Camino Förlag,
2
1.2 PROJEKTET
1.2.1 SYFTE
Syftet med projektet är få hyresgäster att sluta slänga grovavfall i trapphus och källare i fastigheter och att göra det möjligt för hyresgäster att återanvända möbler och andra produkter.
1.2.2 MÅL
Målet med projektet var förutom besvarad frågeställning, en kravspecifikation för lösningen. En principlösning som kan appliceras på fler bostadsområden och som motsvarar de krav som projektet har. Målet var även att skapa en utseendemodell i skala 1:10 för att visualisera och presentera lösningen.
1.3 FÖRSTUDIE
1.3.1 SYFTE
Syftet med förstudien var att söka information kring människors beteendemönster i och runtomkring en hyresfastighet. Information kring vilken sorts möbler, material och ämnen de anställda hämtar från hyresfastigheterna. Att undersöka och tillvarata hyresgästernas åsikter kring grovsopor i området.
1.3.2 MÅL
Målet var att hitta information och studier kring beteendeförändringar och vad det är som gör att människor avviker från angivna ordningsregler. Att få information och tankar från hyresgästerna om varför de tror att grovsopor dumpas och vilka lösningar som eventuellt kan finnas.
1.4 AVGRÄNSNINGAR
Projektet behandlar inte hur man förändrar den aktuella utsättningen av container som företaget AB Landskronahem har varje år på de flesta bostadsområde i Landskrona. Projektet har inte undersökt hur man kan förändra konsumtionsvanorna hos hyresgäster och andra konsumenter. Annan förvaring i eller kring trapphuset, exempelvis till rullator eller vagnar kommer inte beröras och tas med i projektet. Projektet kommer inte ge ut någon broschyr eller inrätta ett informationssystem om hur man källsorterar sina hushållssopor eller annat avfall på korrekt sätt. I projektet kommer det göras en enkel beräkning kring materialval och produktionsval men kommer inte att detaljberäkna kostnaden för att tillverka och underhålla konceptet/produkten med el, personal eller andra faktorer som spelar viktig roll.
3
1.5 FRÅGESTÄLLNING
Inför projektet gjordes en frågeställning som skulle besvaras under projektet.
1.5.1 FÖRSTUDIEN
Varför slänger hyresgästerna grovsopor i källare och trappgångar? Har trivsel i fastigheten någon påverkan på mängden grovsopor? Hur kan man förändra det felaktiga beteendet med felslängda grovsopor? Vilken typ av avfall slängs i trappuppgångar och källare i hyresfastigheter och vad händer med dem? Vilka riktlinjer och rekommendationer finns för kommuner och
fastighetsägare? Vilka möjligheter finns idag för att slänga grovsopor i anslutning till kvarteret Juno?
1.5.2 PRODUKTUTVECKLINGEN
Hur kan jag som produktdesigner uppmuntra hyresgästerna till att slänga grovsoporna på en angiven plats intill fastigheten? Hur uppmuntrar jag som produktdesigner personer till att återanvända material och möbler?
1.6 PROBLEMFORMULERING
Problemet ligger i att hyresgäster slänger grovsopor i källare, bakgårdar och trappor. En lösning som ger hyresgästerna en möjlighet att slänga grovsopor i närheten till fastigheten och detta genom en fastighetsnära insamling. Få hyresgästerna att undvika att slänga material, möbler, tyger, övriga hemrelaterade produkter som fortfarande kan användas.
4
2. Ämnesbakgrund
2.1 FÖRDJUPNING
Fördjupningsområdet ligger inom beteendevetenskapen och beteendeförändringar. Genom att veta varför en person agerar ”felaktigt” på ett sätt mot regler och vilka resultaten blir utav det, kan man söka en lösning som får personen att agera ”korrekt” från början. Vilka faktorer är viktiga i människans omvärld för att den ska följa regler och oskrivna lagar.
2.2 KÄLLOR
De källor som har studerats i förstudien kommer från organisationer och högskolor som på uppdrag av Naturvårdsverket har utfört viss forskning och undersökningar till att ta fram den nya avfallsplanen. Olika delar av rapporterna har bidragit med olika delar till förstudien, och bildar en helhet. Informationen har i sin tur delats upp från de olika rapporterna, och då de kommer från stora organisationer inom området och högskolor anser jag att trovärdigheten är mycket hög. AB Landskronahem har ett intresse av mitt arbete då det är de som har problemet med felslängda grovsopor. Deras information kring tömning av avfall och hantering kan vara påverkad av andra faktorer som jag inte vet om.
2.3 TEORI
Tre teorier har tillsammans varit grunden för projektet.
Om man inför fastighetsnära insamling av grovavfall ökar de boendes vilja att lämna avfallet rätt enligt Avfallsplanen 2012-2017 från Naturvårdsverket.
Om den enskilda hyresgästen inte bryr sig om sitt boende eller sina grannar har den heller ingen ambition med att följa ordningsregler och osynliga regler i bostadsområdet enligt Ewert, Henriksson och Åkesson i forskningsrapporten ’Osäker eller nöjd’ från KTH Samhällsplanering och miljö.
Genom att anställda på fastighetsbolaget och hyresgästerna har en samverkan mot ett mål och en gemensam idé, ökar mervärdet till fastigheten och boendet. När gemenskapen mellan de boende och fastigheten ökar minskar antalet personer som bryter mot regler enligt Johansson & Lalander i boken Vardagslivets socialpsykologi.
5
2.4 MÅLGRUPP
De 2 målgrupperna har lika stor del i lösningen och är lika viktiga. De använder lösningen på olika sätt men deras behov och problem är relaterade till varandra men från olika vinklar.
Första målgruppen är anställda bovärdar och fastighetsskötare (på AB Landskronahem), som kommer i daglig kontakt med fastigheter och grovsopor. De underhåller fastigheterna och är de som kommer i kontakt med dumpade grovsopor. De transporterar grovsoporna från fastigheten till återvinningscentralen med hjälp av en traktor och släp.
Andra målgruppen är hyresgäster i fastigheter i mellanstora städer. Personerna har en ålder mellan 18-70 år, ett generellt ålderspann då de har eget boende i området, innefattar personer med olika etniska bakgrunder och olika funktionella förutsättningar med rörelse- eller orienteringshinder. I texten benämns dessa med brukarna eller hyresgästerna.
6
3. Metoder
Val av metoder baseras på vilken information som har varit nödvändig för att vetenskapligt kunna svara på problemställningen.
3.1 ÄMNESSTUDIER
För att kunna få information och material om anledningarna till att människor dumpar avfall i källare och trappuppgångar behövde ämnesstudier inom beteendevetenskapen göras. Information söktes om mängden avfall och hur materialet slängs och återvinns. Även material kring hur man minskar miljöbelastningen från avfallet och hur man kan utnyttja material och produkter
studerades. Metoden valdes för att information från andras studier skulle granskas för att hitta en gemensam faktor kring beteendemönster hos hyresgäster.
3.1.1 GENOMFÖRANDE
Ämnesstudier kring beteendevetenskap gjordes i början av förstudien i Vardagslivets socialpsykologi från Liber, för att förstå människan i dess vardag och varför den agerar som den gör. Kring fastighetsnära insamling och faktorer som spelar roll kring soputrymmen i fastigheter användes forskningsrapporten Osäker eller nöjd. Kulturella aspekter på vardagens avfallspraktik. från KTH i Stockholm. Hur man förändrar beteende hos hyresgäster genom informativa styrmedel användes forskningsrapporten Hållbar avfallshantering – utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och
etnologiskt perspektiv. Naturvårdsverket Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012-2017. användes i syfte att samla information kring lagar som rör hushållsavfall och vilka avfallsmål som är uppsatta för Sverige till framtiden. I boken Materialens magi. Design för skräpfri värld. hittades inspiration kring möjligheterna till återbruk och information om
materialåtervinning. För att kunna få ett bredare perspektiv och möjliga målsättningar i
framtidens avfallshantering samlades information in från Design för hållbar utveckling som kan ses som en guidebok kring design och hållbar utveckling.
3.2 OBSERVATION AV OMRÅDESPERSONAL
Observationen gjordes för att undersöka vilken sorts material och produkter som personalen får hantera i samband med att de samlar in grovavfall från området öster i Landskrona. Vilken sorts avfall är vanligast och har det nått sitt slut på livscykeln eller hade det kunnat användas
ytterligare en tid? Observation hade även som mål att undersöka var i fastigheten materialet var placerat och om där fanns något återkommande ställe som soporna dumpades på. Om det hade en gemensam faktor som att dumpningen kunde göras ostört, om det var i någon särskild del av fastigheten eller om det var nära trapporna till källaren. Observationen skulle undersöka hur personalen arbetade för att kunna undersöka deras arbetssituation, om det var många tunga lyft,
7 behöver de vara fler som lyfter objekten och hinner de med att hantera alla sopor under den tiden de har? Metoden valdes för att den ostrukturerade observationen ger en nyanserad bild av det som sker i just ett problemfyllt bostadsområde och ger samtidigt utrymme till att notera intressanta händelser.18
3.2.1 GENOMFÖRANDE
Observationen var en ostrukturerad observation den 21/2 2013 mellan klockan 07:00 och 09:00. Författaren till uppsatsen var en icke deltagande observatör som dokumenterade och ställde frågor under tiden om där fanns något som var oklart. Författaren deltog inte i den process som observerades utan har beskrivit det såsom hen har uppfattat det.
Genom sin närvaro påverkar observatören arbetet till en viss del. Möjligtvis agerade inte deltagarna helt som de brukar göra utan de blivit påverkade av observatören. Omedelbart efter observationen antecknades tankar och iakttagelser, men även vilka tankar som kom sporadiskt från personalen. Även nya tankar och infallsvinklar kom att beröras, som exempelvis vilket material som är bland de vanligaste som slängs. 19
3.3 INTERVJU AV HYRESGÄSTER
Att få svar om vad hyresgäster anser och upplever kring grovsopor är av stor vikt. Detta för att de har perspektiv och tankar kring problemet som de anställda inte har. Intervjuerna användes även för att bekräfta eller dementera vilka resultat ämnesstudien gav. Metoden valdes då en tidigare utskickad enkät gav för få svar så kompletterades det med strukturerade intervjuer av
hyresgästerna.
3.3.1 GENOMFÖRANDE
Strukturerade intervjuer gjordes på kvarteret Juno den 29 april 2013 av totalt 10 hyresgäster på Juno. Intervjuerna var spontana, då intervjuaren uppsökte informanterna totalt slumpmässigt och oplanerat då de gick över planen på bakgården till Juno och vissa i anslutning till deras lägenheter då de gick ut på balkongen. Intervjuerna gjordes under dagtid mellan 10.15 – 15.30, totalt 5 timmar och 15 minuter. Frågorna som var förberedda handlade om hyresgästernas upplevelse av grovsopor i och kring fastigheten, om de ansåg att det var ett problem och varför de trodde att grovsoporna dumpades där. Kompletterande frågor ställdes kring hur länge de bott i fastigheten, hur de trivdes och om de kände sig trygga, för att eventuellt finna ett samband mellan trivsel och mängden grovsopor. Varje intervju varade mellan 5 minuter till 20 minuter, beroende på hur
18 Jan-Axel Kylén, Att få svar. Intervju, enkät, observation, Stockholm: Bonnier Utbildning AB, 2004, Avsnitt
4, Sid 95-111.
8 mycket hyresgästerna hade att säga om möjliga förbättringar och den egna trivseln och
erfarenheter i området
Totalt blev 16 personer tillfrågade, 6 personer kunde varken engelska eller svenska och kunde därför inte förstå vad som efterfrågades. Totalt finns där 111 stycken lägenheter på området, dock oklart hur många personer som är folkbokförda på området.
3.4 INTERVJU AV PERSONAL
För att få en djupare förståelse för problemområdet och behoven har öppna, ostrukturerade intervjuer gjorts löpande i samband med observation med personal på AB Landskronahem.20 Intervjuerna skedde individuellt med personalen.
3.4.1 GENOMFÖRANDE
Strukturerade intervjuer har gjorts med Junos dåvarande bovärd Daniel Antin löpande under perioden 14/2 – 8/3 vid överlämnande av enkäter, presentation av projekt och dylikt på områdeskontoret. De har varat mellan 5 minuter till 20 minuter, beroende på hur mycket tid Daniel och Seifo har kunnat undvara från sitt arbete den aktuella dagen. Främst har intervjuerna handlat om hans erfarenhet och iakttagelse kring området gällande trygghet, standard på bostäder och hanteringen av grovsoporna. Områdespersonalen Seifo Garibovic har varit den som varit i mest kontakt med grovsoporna på Öster då det är hans ansvarsområde att samla in avfall och hans iakttagelser och erfarenhet har varit viktiga i arbetet. Även bovärdarna Ingela Fridén (Öster) har intervjuats i öppna intervjuer kring respektive områdes grovsopshantering. Områdeschefen Patrik Karlsson har intervjuats 2 gånger om Landskronahems framtidsvisioner.21
3.5 KRAVSPECIFIKATION
Efter att informationen är insamlad och analyserad behövs kraven på produkten definieras. Funktioner och avgränsningar för produkten listas och används sedan som både riktlinjer och kvalitetskontroll i slutet av projektet.22
3.5.1 GENOMFÖRANDE
Kravspecifikationen gjordes efter att fakta till förstudien och analysen var klar. De delar som byggde upp kravspecifikationen var vilka ramar företaget ville att projektet skulle röra sig inom, personalens arbetsmiljö, branschorganisationen Avfall Sveriges rekommendationer och hyresgästernas åsikter och önskemål. Delarna rangordnades och delades upp i allmän
20 Kylén, Avsnitt 2, sid 17-51. 21 Se Bilaga 3 – Personalintervju. 22 Österlin, sid 49
9 huvudfunktion, vad produkten ska uppfylla, vad påminnelsen/tjänsten ska uppfylla och önskvärda övriga riktmärken i projektet.
3.6 IMAGE BOARD
Första imageboarden gjordes innan första idégenereringen för att kunna visa vad författaren hade som inspiration under arbetet för utomstående. Andra imageboarden visar värdeord som ska förmedlas i den grafiska delen i projektet. De visualiserade vad motivationen var i projektet och kunde lättare förmedla värdeord genom bildkollage.23
3.6.1 GENOMFÖRANDE
Två imageboard gjordes under projektet. Efter att analysen av förstudien hade utförts så togs värdeord ut som var viktiga i projektet. Sökning av bilderna gjordes via google.com. Sökorden för den första imageboarden var återbruk, återanvända material, tradition material, goda grannar, ekosystem, hållbar lösning. Sökorden för den andra imageboarden var natur, miljö och återanvändning.
3.7 IDÉGENERERING AV KONCEPT
Idégenerering gjordes för att skapa en konceptuell grund för projektet och uppnå en viss innovationshöjd. Metoden valdes för att ge idérikedom till projektet och för att kunna nå utanför ramarna för redan existerande lösningar.
3.7.1 GENOMFÖRANDE
Den första idégenereringen utfördes under 5 dagar den 25/2 – 1/3 2013. Utgångspunkten var kravspecifikationen som skapats efter förstudien baserat på kraven som lösningen skulle komma att ha. Metoderna som valdes var slumpordsassociation och egenskapspussel för att skapa en bredd på idéerna. Brainwriting och fri association användes därefter för att knyta samman de olika idéerna till individuella koncept. Till den andra idégenereringen den 19/4 2013 togs en annan produktdesignstudent med kunskap om designprocessen in för att höja idéhöjden. Studenten hade kunskap om problemställningen, frågeställningen, empiri och resultat av empirin. Brainwriting utfördes individuellt kring en frågeställning med 4 frågor på vardera 12 minuter som efteråt diskuterades och utvecklades genom samtal. Brainwriting är som brainstorming, en metod för idéskapande, fast med en ensam deltagare som antecknar idéerna på ett papper.24
23 Österlin, Sid 54.
10
3.8 ANVÄNDARSCENARIO
För att kunna beskriva händelseförloppet av dumpning av grovsopor kan se ut för någon
utomstående. Metoden har valts för att ta hjälp av vid konceptutvecklingen och vilka möjligheter där finns till förändring i beteendet och situationerna.
3.8.1 GENOMFÖRANDE
Två användarscenarion gjordes, för att uttrycka olika perspektiv av problemet. Författaren själv skrev dem, och hade sin grund i förstudiens resultat och intervjuerna av hyresgästerna.25
3.9 SKISSNING I 2D
För att kunna visualisera koncepten för utomstående och berörda personer gjordes skissning i 2D. Metoden valdes för att kunna arbeta vidare med formen på lösningen i ett första steg och utforska möjligheterna till formuttrycket.26
3.9.1 GENOMFÖRANDE
Skisser gjordes med blyertsskisser och tuschskisser för att senare utföra markerskisser på utvalda koncept för att kunna visualisera formen och funktionen på koncepten.
3.10 URVAL AV KONCEPT
För att granska de olika koncepten oberoende av varandra och få fram styrkor och svagheter i koncepten. Genom en matris utifrån kravspecifikationen så ska fördelar och nackdelar lyftas fram baserade på egenskaperna. Detta för att utveckla ett koncept som uppfyller kraven från kravspecifikationen till projektet.
3.10.1 GENOMFÖRANDE
Första urvalet gjordes med spindelvävsdiagram. Detta för att få fram styrkor och svagheter hos de individuella koncepten och för att senare kunna poängsätta dem. Därefter gjordes en
helhetsbedömning av koncepten.27 17 koncept kring platsen mättes mot kravspecifikationen men då nybyggnation inte var aktuellt var detta enbart en konceptuell brainstorm för att vidga idéerna kring fastighetsnära insamling. Det konceptuella valet av plats har speglat författarens egna åsikter och tankar kring urvalet.
Andra urvalet gjordes i en helhetsbedömning av fördelar och nackdelar utifrån kravspecifikationen. Av 24 koncept kring påminnelse för att förändra beteendet hos hyresgästerna valdes 4 ut för vidare utvärdering i en poängmatris. Matrisen baserades på kravspecifikationen.
25 Se Bilaga 7 – Användarscenario. 26 Österlin 2007, sid 58.
27 A. Breiler & J. Michanek Idéagenten 2.0 en handbok i idea management, Stockholm: Bookhouse publishing
11 Det konceptet som valdes ut hade högst poäng, 36 av 40 poäng. Av 6 koncept kring en produkt valdes 4 genom avvägning mot kravspecifikationen och helhetsbedömning av fördelar mot nackdelar. De 4 koncepten placerades i en poängmatris som utvärderade dess potential baserat på kravspecifikationen. Det konceptet som valdes hade 36 av 40 möjliga.28
3.11 SKISSMODELL I 3D
För att kunna se och undersöka förhållanden mellan olika storlekar på produkten och höjdförhållande i relation med brukare behöver en skissmodell i skala 1:10 göras. Skissmodell i 3D är ett effektivt sätt att undersöka uppbyggnaden, formen och funktionen så den passar kravspecifikationen.29
3.11.1 GENOMFÖRANDE
Skissmodeller i skala 1:10 användes tillsammans med skalmodeller av människor. Människorna skulle representera de olika användarna i höjd, en rullstolsburen, en äldre, en längre person och en som var böjd framåt för att visa tillgängligheten. Höjden på hyllan avgjordes med hjälp av skissmodellen i 3D. Avgörande var jämförelser med den rullstolsburna skalmodellen och hyllan då funktionshindrade personer ska kunna använda hyllan.
3.12 URVAL GRAFISKT MÖNSTER
Matrisutvärdering är ett enkelt men effektivt sätt att se vilken idé som uppfyller kraven och önskemålen. Genom en poängsättning utifrån urvalskriterium rangordnas alternativen och en idé blir utvald att arbetas vidare med.30
3.12.1 GENOMFÖRANDE
Genom en matris gjordes ett val på vilket djur som skulle representeras med mönstret. 6 nordiska djur (Ekorre, råtta/mus, rådjur/fågel, älg och vildsvin) ställdes upp som möjliga kandidater. Poängen sattes mellan 0-3, där 0 inte uppfyllde värdeordet alls, och upp till 3 där det uppfylls mycket bra. Det djur som fick mest poäng blev det som skulle användas i mönstret. De värdeord som djuren utvärderades gentemot var natur, miljö (stads-) och renlighet/icke förknippat med skadedjur. Fågeln fick 9 poäng av 9 möjliga.31
3.13 UTSEENDEMODELL
För att få ett slutgiltigt uttryck av produkten och för att kunna få en uppfattning av produkten innan eventuell provserie.
28 Se Bilaga 8 – Matris påminnelse och Produkt. 29 Österlin, sid 75
30 Ibid. sid 60
12
3.13.1 GENOMFÖRANDE
Modellen gjordes i skala 1:10, för att dels kunna presentera lösningen för AB Landskronahem men även för att hitta styrkor och svagheter inför en eventuell produktion. Materialet som hyll-modellen gjordes i var plywood. Lådorna tillverkades av OH-papper, och var endast för att få en uppfattning kring hur slutprodukten skulle komma att se ut inne i hyllan.
3.14 BRUKARSCENARIO
För att kunna beskriva för utomstående hur en produkt bör användas. Genom brukarscenario beskrivs förloppet som en produkt genomgår under användandet med de olika målgrupperna till produkten.
3.14.1 GENOMFÖRANDE
Två brukarscenarion skapades, en för anställda på AB Landskronahem och en för hyresgästerna i fastigheterna. Författaren själv skrev scenariona utifrån tilltänkt användning.32
32 Se Bilaga 15 – Brukarsituation.
13
4. Resultat
4.1 GRUNDLÄGGANDE BEHOV
För att kunna svara på frågan kring varför personer dumpar grovsopor fel behöver man gå djupare in i sociala aspekter, människan och henoms beteende. Var börjar känslan av att vara ”rädd om” en fastighet?
För att titta på grundläggande kring människan och beteendet tittar vi på Maslows behovstrappa. Trots att vi människor är så olika som individer har vi behov som är gemensamma och som måste tillgodoses för att ett välbefinnande ska uppnås skriver Ann Thorpe i boken ’Design för hållbar utveckling’.33 De flesta behoven är intellektuella eller känslomässiga i sin karaktär och blir i regel bäst tillfredställda genom att individen söker sig inåt och utvecklar sin förmåga att uppnå meningsfulla relationer och personlig tillväxt.34 Kommunikation är en avgörande del i behovstrappan, för att invididen ska få förståelse och känna samvaro i samhället. Förr fanns det ett rikt utbyte av kommunikation, som idag har blivit ersatt av utsänd kommunikation via media, social media eller tidningar och är en envägskommunikation.35
En människa laddas med emotionell energi genom ritualer eller situationer. Med det menar Johansson och Lalander i boken ’Vardagslivets socialpsykologi’ att en individ blir bekräftad av vissa situationer, till exempel där man visar att man har någon samhörighet. De individuella olikheterna upphör för en stund och ersätts med att de kommer allt närmare varandra. Människor möts i vardagslivet med hjälp av ritualer och interaktioner, och får därefter bekräftelse på sig som person.36
För att personer ska kunna ladda emotionell energi behövs bekräftelse, av arbetskamrater, grannar, familj och vänner. Detta stärker solidaritetskänslan, VI-känslan, och bidrar till att individen skapar sociala band med sin omgivning skriver Johansson och Lalander vidare. Enkla ritualer i vardagslivet är handskakningar mellan kollegor på jobbet, hälsning i trapphuset eller gemensam aktivitet på fritiden. Det är ett sätt att visa att man ser den andra personen och ger den bekräftelse.37 Vid samvaro mellan grannar är det vanligaste att man kanske hälsar på någon när man möts i trapphuset, och vid aktiviteter i anslutning till fastigheten, gemensam grillning, trädgårdsskötsel eller närvaro vid lekplatser.38
33 Thorpe, sid 142.
34 Ibid, sid 143. 35 Ibid, sid 144-145
36 Thomas Johansson & Philip Lalander, Vardagslivets socialpsykologi, Malmö: Liber AB, 2010, sid 43. 37 Ibid, sid 45.
14
GRANNAR EMELLAN
Hur går det för personer som kanske har svårt att uttrycka sig med andra personer, genom att de inte behärskar språket eller känner sig osäkra i andra sammanhang eller situationer? Det är genom det sociala som vi skapar band och hanterar känslor av ensamhet, otillräcklighet och frustration, i många fall kanske kan vara en räddning från att isoleras totalt från sociala band skriver Johansson och Lalander.39
Detta kan appliceras och jämföras med den nyinflyttade grannen. Hur upplever den
nyinflyttade individen
fastigheten/området/grannarna, hälsar man hjärtligt i trappan eller undviker man varandra i hissen. Kan man stanna och prata och utbyta några ord eller är grannarna okända för varandra. Vid hög in/utflyttning ökar distansen mellan grannarna, man lär aldrig känna en person innan
denne flyttar och de få sociala band man har byggt upp raseras och man måste börja om från början menar Johansson och Lalander.40 De som inte har någon VI-känsla saknar en samhörighet med området och de andra hyresgästerna.
4.2 BRYTA OSYNLIGA REGLER
Man behöver även titta på olika typer av regler i samhället. Exempelvis att bryta ordningsregler angivna för en fastighet, uppträda störande, bryta ordningen och bete sig allmänt illa. Johansson och Lalander menar att om man mot förmodan som hyresgäst inte skulle följa dessa angivna regler (ibland är det osynliga regler men även ibland skrivna och antagna regler) och dessutom upptäcks vid en överträdelse så anses man vara en avvikare.41
I vardagslivet tillsammans med andra interagerar individen ofta med andra (som nämnts ovan) för att skapa sociala band. Men vad händer om man inte får den bekräftelse man behöver? Eller någon rentav förlöjligar och fryser ut personen? Det vardagliga samspelet spelar stor rollskriver
39 Johansson och Lalander, sid 94. 40 Ibid, sid 106-107.
41 Ibid, sid 112.
Bild 1Källargången som löper under fastigheten på kvarteret Juno. Foto: Egen bild.
15 Johansson och Lalander, det är ett maktspel där personer försöker förbättra eller förstärka sin sociala status gentemot andra individer och vinna fördelar i sina relationer.42
I forskningsrapporten ’Osäker eller nöjd’ av Ewert, Henriksson och Åkesson så påpekas det att hushållssopor som slängs i fel kärl eller dumpas felaktigt utgör ett irritationsmoment för övriga boende kring avfallsutrymmet. Många hyresgäster bryr sig inte och det dåliga beteendet smittar av sig på andra boende. Men som en av informanterna i rapporten påpekar att det faktiskt är många som slänger rätt. Dock är det kanske så att de som gör ”fel” får mer uppmärksamhet än de som gör rätt får. Ordning blir betraktad som normalitet och får inte samma uppmärksamhet som oordningen.43 Det kan räcka med två - tre personer som sorterar fel och skräpar ner i miljöhus eller fastigheten så blir hela huset ”förstört” och övriga boende finner inte motivation att fortsätta sin källsortering.44
42 Johansson & Lalander, sid 133-134. 43 Ewert, Henriksson & Åkesson, sid 34. 44 Ibid, sid 36.
16
FÖRÄNDRA BETEENDET.
Ökad möjlighet till sortering i flera kategorier i närheten av fastigheten gör det enklare för de boende skriver Ewert, Henriksson och Åkesson. Det kräver mindre ansträngningar för att hushållet ska lyckas med sin avfallshantering. Ju närmare och synligare lösning desto lättare är det för de boende att anamma beteendet och förändra vanorna. Boende har en tendens att följa gruppen, vad den gör och hur den agerar. Genom att öppna upp och informera om lösningen, minskar möjligheterna för boende att ”dumpa” avfall tror Ewert, Henriksson och Åkesson, och då ökar sannolikheten att individen agerar likt de övriga i fastigheten (som anses vara det ”normala”).45 Många gånger kan det även vara bekvämlighet som spelar in som en avgörande faktor, att det är enklare att ställa soporna i källaren än att transportera det till återvinningscentralen.
Information är ett viktigt styrmedel men bör användas i kombination med andra styrmedel för att få bästa resultat uppger Andersson m.fl. i forskningsrapporten ’Hållbar avfallshantering…’. Gällande hyresgäster kan man grovt dela in informationsvägarna i två olika kategorier, den informativa delen, massutskick av informationsblad, men även kommunikationen med bovärdar eller anställda.46 Vid informationsutskick kan där finnas poäng med att koppla samman förebyggande avfallshantering och andra värden än miljö. Avfallscoacher kan leda till att färre dumpar grovavfall fel då anonymiteten försvinner för den enskilda individen skriver Andersson m.fl. vidare.47 Information kring hur en situation med boende som dumpar avfall kan se ut, se Bilaga 7 – Användarscenario.
För att en person ska förändra sitt beteende behöver den bli uppmärksammad om sitt felaktiga beteende, få information om ett alternativt beteende och dess positiva effekter menar författarna i rapporten ’Hållbar avfallshantering’. Därefter är det moraliska aspekter och andra personers gillande som uppmuntrar personen att pröva det nya beteendet. För att det ska bli varaktigt behöver brukaren få positiva upplevelser kring avfallet och kännas i samklang med övriga gruppen som finns i bostadsområdet.48 Det kan vara svårt att nå fram till varje individ eftersom informationen oftast inte uppmärksammas. De som inte är intresserade kan välja att strunta i informationen som skickas ut och även undvika möten med bovärdar och anställda.49 Känslan att göra ”fel” i källsorteringen kan lägga sordin på det fortsatta engagemanget skriver Ewert,
45 Ewert, Henriksson och Åkesson, sid 22-23
46 M. Andersson o. a. Hållbar avfallshantering - utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt
perspektiv, Forskningsrapport, Stockholm: KTH Samhällsplanering och Analys, 2011, sid 12.
47 Ibid. sid 26. 48 Ibid. sid 13. 49 Ibid sid 15.
17 Henriksson och Åkesson, utan istället behöver det komma en känsla av tillfredsställelse av att ha gjort rätt för att kunna uppmuntra brukaren till en fortsatt avfallssortering.50
MEN VARFÖR SLÄNGER DE FEL?
De tre faktorerna som verkar spela störst roll i att hyresgäster dumpar sopor är brist på trivsel och samhörighet, bekvämlighet och/eller oförmåga att ta sig till återvinningscentralen och okunskap om ordningsregler.
Man kan dra en slutsats att hyresgäster slänger grovavfall fel så de dels är utan möjlighet att ta sig till återvinningscentralen, de trivs inte i sitt område och de ser att beteendet inte blir straffat och tar det då som en vedertagen regel att man kan ställa avfall på olämpliga ställen.
4.3 SOPHANTERING IDAG
I avfallsplanen 2012-2017 från naturvårdsverket står det att det måste ske krafttag och upprätta mål och åtgärder inom ett antal områden, bland annat hushållens avfall. Där finns betydande miljövinster i hushållens avfall, några av de som ger högst klimatpåverkan. Det som nämns är mat-, el- och textilavfall.51 Hushållsrelaterad elektronik och textil behöver bli mindre felslängt avfall. Kommuner och övriga aktörer kan samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter och möjliggöra platser för insamling av produkter inom kommunen.52
Fastighetsnära insamling tillhandahålls av kommunen eller fastighetsägaren, det är olika från kommun till kommun. En entreprenör anlitas av kommunen eller fastighetsägarna att hämta hushållsavfallet och vidarebefordra det till angiven återvinningscentral. Kommunen har ansvaret för att omhänderta grovavfall. Den största mängden samlas ihop via de bemannade återvinningsstationerna dit privatpersoner själva köra sitt avfall uppger Naturvårdsverket. Grovavfall som inte samlas ihop via kommunens återvinningscentral samlas ihop i anslutning till fastigheter där avfallet uppstår. Både avfall från permanenta och tillfälliga containrar, inrättade grovsopsrum och kampanjhämtningar räknas in.53
I Sverige producerar varje person cirka 500 kg avfall per år, varken högt eller lågt i jämförelse med andra EU-länder enligt Naturvårdsverket.54 Under 2008 var hushållen upphov till 5 miljoner ton icke farligt avfall, 2,4 miljoner hushållsavfall och grovavfall som lämnats vid
50 Ewert, Henriksson & Åkesson, sid 23.
51 Naturvårdsverket. Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012-2017. Avfallsplan,
Stockholm: Naturvårdsverket, 2012, sid 8.
52 Ibid. sid 66. 53 Ibid. sid 19. 54 Ibid. sid 21.
18 återvinningscentralerna. Övriga siffror är kartonger, bioavfall eller metallavfall som bland annat materialåtervinns, endast 1 % gick till deponi 2010.55
4.4 VAD HÄNDER MED GROVAVFALLET?
Mängden grovavfall har ökat med 30 % de senaste tio åren.56 När blir en sak skräp? Samhället har gått ifrån ”Ta tillvara på saker och laga” till ”Köp och släng” där värdet på produkten sjunker i takt med att nya produkter kommer ut på marknaden. Beroende på situation och platsen blir en produkt skräp när det är oönskat och inte längre uppfyller sin funktion skriver Danielsson, Stål och Sylwan i boken ’Materialens Magi - Design för en skräpfri värld’.57
Grovsopor generellt slängs på kommunens återvinningscentral, eller uppsamlingsplats skriver Danielsson, Stål och Sylwan vidare. Det mesta av materialet sorteras för återvinning, metallskrot, träavfall m.fl. Rent trä, som är fritt
från färg eller impregnering, flisas och skickas till ett värmeverk för förbränning. Energin återvinns och blir till el och värme. Metallskroten skickas till särskilda mottagare, sorteras och plockas isär för hand och mals i en kvarn. Metallsorterna sorteras med hjälp av magneter, luftströmmar och vattenbad. Man sorterar metallen i
aluminium, koppar, järn, bly, stål, nickel, rostfritt, mässing, zink/tenn för att nämna några. Detta gör att mycket kan återanvändas igen. Källsortering av metallavfall från hushåll beräknades 2006 vara 220 kton. Det har en hög återvinningsgrad då det är ett lönsamt material att återvinna istället för att utvinna nytt material. Det har en hög källsorteringsgrad på 87 %.58
Allt brännbart från hushåll eldas upp för att återvinna energin till el eller värme uppger portalen Sopor.nu. Textilier rekommenderas idag att kastas bland brännbart osorterat avfall, där det eldas upp.59
Vid observationen60 noterades det att det var en stor mängd textilier i form av kläder, mattor och tyger som dumpades av de boende. Det är cirka 15 kg textilier/år och person som en
55 Naturvårdsverket, sid 25.
56 Danielsson, Stål & Sylwan, sid 9. 57 Ibid. sid 10-12
58 Ibid. sid 46.
59 Sopor.nu - Sveriges avfallsportal, En sopas väg – Deponering,. 2013. http://www.sopor.nu/ (Hämtad
2013-03-02)
19 genomsnittlig person konsumerar i Sverige. 8 kg går till förbränning, 3 kg återanvänds av välgörenhetsorganisationer och resterande 4 kg åker in i garderoben eller genomgår annan avfallsbehandling där det är svårt att mäta mängden textilier.61 Under tidsperioden 2000-2009 har nettoinflödet av kläder och hemtextil ökat med cirka 40 %, angivet i ton.62 Detta är inte i närheten av miljömålet, för varje 1 kg textilier som produceras går det åt 15 kg koldioxid kring tillverkningen. Man behöver optimera återanvändningen av textilier, bli enklare att lämna kläder till återanvändning skriver Naturvårdsverket i Avfallsplanen för 2012-2017.63 2006 källsorterades 20 kton textilavfall (från industri och verksamhet) medan 90 kton beräknas finnas i det osorterade avfallet från hushållen skriver Ambell, Björklund och Ljunggren i analysrapporten ’Potential för ökad materialåtervinning..’. Denna stora del förklaras enklast av att där idag inte finns en särskild insamlingsfraktion för textilier i källsorteringen vid hushåll.64 Danielsson, Stål och Sylwan uppger att myrorna samlar in 9000 ton textilier per år vilket motsvarar cirka 40 miljoner plagg och andra textilartiklar. Enbart 15 % av de textilier som slängdes i Sverige återanvändes, i princip inget återvinns. Emmaus Björkå slänger i sin tur 25 % av textilierna då de är för trasiga eller smutsiga.65 Mängden plast som källsorterades av hushållen under 2006 var 39 kton enligt Ambell, Björklund och Ljunggren, medan 282 kton fanns i det osorterade avfallet från hushållen.66 År 2006 källsorterades 44 kton gummiavfall, varav 31 kton kommer från hushållen. Enligt Svenska Däckåtervinning AB finns det potential att återvinna mer gummiavfall, det har dock betydelse om det är av vulkat gummi (däck) eller ovulkat gummi (leksaker, hårsnoddar, skor bl.a.).67
4.5 INSAMLING AV GROVAVFALL
De fraktioner som ingår i källsorteringen hos AB Landskronahem är batterier, lysrör, LED- och glödlampor, plast, metall, färgat och ofärgat glas, kartong/wellpapp, tidningar och brännbara hushållssopor (köksavfall, förpackningar etc.). Övriga material anses vara grovavfall. Förutom miljöhus som är till för kärl- och säckavfall, källsorteringen, finns där inget permanent utrymme eller kärl till grovavfall.68
60 Se Bilaga 4 - Observation
61 Naturvårdsverket, sid 69. 62 Ibid. sid 71.
63 Ibid. sid 69.
64 C Ambell, A Björklund, och M Ljunggren. Potential för ökad materialåtervinningav hushållsavfall och
industriavfall. Analysrapport, Stockholm: KTH Samhällsplanering och miljö, 2010. sid 29.
65 Danielsson, Stål & Sylwan, sid 49. 66 Ambell, Björklund & Ljunggren, sid 27. 67 Ibid. sid 28.
20 I Landskrona kommun finns möjlighet att slänga grovavfall endast på återvinningscentralen, där man själv sorterar fraktionerna. Det är möjligt för både privatpersoner och företag att lämna sitt avfall där, och i dagsläget är det dit som Landskronahem lämnar grovavfallet. 69
Specifikt för grovsopor rekommenderar Avfall Sverige i sin handbok om avfallsutrymmen att där ska finnas ett eget utrymme skilt från övriga avfallsutrymmen då det brer ut sig i volym men även hindrar hanteringen av övriga kärl. I övrigt finns där samma krav och rekommendationer i fråga om tillgänglighet som för övriga avfallsutrymmen. De anser att det är önskvärt att fastighetsägaren skapar möjlighet till sortering i flera fraktioner då mycket av det materialet som finns i grovsopor går att återvinna. 70
Det är upp till varje fastighetsägare att själv bestämma hur hanteringen av avfall ska ske för hyresgästerna. Avfall Sverige rekommenderar att fastighetsägare erbjuder ett alternativ till att deponera sina grovsopor på. Vissa fastighetsägare ställer ut containrar på en kontinuerlig basis eller har ett utrymme som är avsett för de boende att ställa sina grovsopor på. De har en beräkning på att i ett flerfamiljshus så slängs det ca 1-2 m3 grovavfall per år och lägenhet.71 Denna siffra generaliserar såklart och tar inte hänsyn till lägenhetens storlek eller antalet personer i hushållet.
Marknaden visar en väldigt stor lucka när det gäller hyllor och förvaringsmöjligheter till grovsopor. De eventuella lösningar med vagnar och hyllor som finns, är något som fastighetsägaren själv har installerat och placerat. En bokhylla som är till för återbruk, eller ett utrymme som blir en anvisad plats utan möjlighet till sortering eller uppställning.
69 LSR.Grovavfall. Landskrona Svalövs Renhållnings AB. 2013. http://www.lsr.nu/grovavfall (Hämtad
2013-03-05)
70 Avfall Sverige. Rapport 2009 Handbok för avfallsutrymmen, Stockholm: Avfall Sverige, 2009, sid 12. 71Ibid. sid 14.
21 Där finns de fastighetsägare som har valt att göra ett speciellt utrymme till grovsopor som de boende kan ställa avfallet på. Stockholmsstad rekommenderar fastighetsägare att inrätta ett särskilt grovsopsrum.72 Det möjliggör återbruk, då det kan finnas särskilda hyllor eller ställen som de kan ställa produkter och möbler som är hela. Även Göteborgsstad rekommenderar fler grovsopsrum, att insamlingen sker fastighetsnära.73
När det gäller kärl eller behållare till grovavfall finns där inte mer än vad som finns anvisat till hushållsavfall. Såkallade rullhäckar, eller rullande lastbärare med nätväggar för större material som wellpapp/kartong, elavfall och andra grovavfall. Fördelarna med rullhäck är att man ser vad som har kastats och man kan transportera materialet utan att behöva lyfta det. Det negativa är att mindre föremål faller lätt igenom nätgallren.
Förutom rullhäck finns insamlingskärl av plast på 2 eller 4 hjul, i storlekarna mellan 80-1000 liter. (vanligaste förekommande är 190 – 660 liter). Stora kärl på 600 liter används för grovavfall, inte sorterat utan i fraktionen brännbart/icke brännbart.74 Positivt är att det samlar in både stora och små föremål utan att något tappas. Det negativa är att man inte ser vilka föremål som kastats och om det är korrekt slängt.
72 Stockholmsstad. Avfall och återvinning / Här slänger du sopor. 2013.
http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Har-lamnar-du-sopor/Grovsoprum/ (Hämtad 2013-05-16)
73 Göteborgsstad, Avfall och återvinning. 2013.
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/avfall-och-atervinning/har-lamnar-du-ditt-avfall/grovsoprum-i-flerbostadshus/ (Hämtad 2013-05-16)
74 Avfall Sverige, Rapport 2009, sid 14.
Bild 4 Vänster; en 2 hjulig 190 liters kärl. Höger; 4-hjuligt 660 liters kärl.
Foto: http://www.lundstams.se/atervinning/21284.atervinningskarl.html
Bild 5 En rullhäck, eller
rullcontainer. Foto:
http://www.morework.se/img/pro duct_95_1_large.jpg
22 Ur arbetsmiljösynpunkt är det en fördel om grovsoporna ligger i separata kärl eller container för att undvika slitage på kroppen vid hanteringen och tömning menar branschorganisationen Avfall Sverige i sin rapport ’Handbok för avfallsutrymmen’.75
Avfall Sverige anger att det är önskvärt att fastighetsägaren skapar möjlighet för sortering av grovavfallet då det består av så många olika material. Detta utan att involvera kärl- och säckavfall (hushållsavfall) då grovavfall tar utrymme från källsorteringen trots anvisade platser. 76
4.6 ÅTERBRUK & ÅTERANVÄNDNING
I avfallsplanen 2012-2017 står det att bland de åtgärder som skall utföras finns främja återanvändning eller reparation av uttjänta produkter eller komponenter till dessa. Detta är en del av att förebygga avfall och främjandet av ekodesign.77
Avfallsplanen anger att vi idag är duktiga på att återvinna men att vi behöver bli bättre på att minska avfallet och återanvända produkter och material.78 Många gånger när man pratar om återvinning så menas nedvinning av material. I framtiden ska man kunna uppvinna alla material som vi tar oss an, och antingen ska det gå att hålla kvar det i ett slutet kretslopp utan annan materialinblandning eller brytas ner i naturliga processer, till exempel i en kompost.79
75 Avfall Sverige, Rapport 2009, sid 12. 76 Ibid. sid 12.
77 Naturvårdsverket, sid 40-41. 78 Danielsson, Stål & Sylwan, sid 12. 79 Ibid. sid 45.
23 Främst bör de boende kunna sortera sitt material i de olika fraktioner som berörs hos återvinningscentralerna, men även öppna upp möjligheten för att donera kläder i anslutning till platsen. Detta skulle kunna minska mängden textilier som slängs bland det brännbara.
4.7 OKUNSKAP OCH BRIST PÅ HELHETSLÖSNINGAR
Forskningsrapporten ’Osäker eller Nöjd…’ analyserar fastighetsnära insamling och hur hyresgästerna ser på hanteringen av avfall och vilka faktorer som spelar in för trivsel. Fältstudier som gjordes till forskningsrapporten visar att personer upplever en brist på helhetslösningar vid avfallshantering. De personerna som blev intervjuade till forskningsrapporten hade ofta en grundläggande positiv attityd kring avfallssortering då de vet att det kan bidra till en god miljö. Faktorer som påverkar i vilken grad man vill delta är tillgänglighet, närhet, förståelse för lösningen och bekvämlighet.80 Även fast det finns positiva attityder till att sortera och återvinna finns där fortfarande gränser kring hur mycket brukarna är beredda att anstränga sig.81
I Augustenborg i Malmö fanns en grupp med människor som återkommande inte källsorterade skriver Ewert Henriksson och Åkesson. Det visade sig vara en grupp men rumäner som var nyanlända till Sverige och som inte kunde svenska. De kunde såklart inte ta till sig informationen eftersom det var ett obekant system för dem med källsortering. Att människor slänger fel behöver inte i själv verket betyda att de inte bryr sig utan att det kan vara språkförbistringar som sätter gränser, och genom översättning av reglerna anpassade de sig efter systemet och slängde därefter korrekt.82
Här dras slutsatsen att hyresgästerna slänger avfall fel pågrund av okunskap och brist på fastighetsnära insamling.
80Susanne Ewert, Greger Henriksson, och Lynn Åkesson. Osäker eller nöjd. Kulturella aspekter på vardagens
avfallspraktik. Forskningsrapport, Stockholm: KTH Samhällsplanering och miljö, 2009, sid 11. 81 Ibid. sid 8.
24
4.8 UNDERSÖKNING AV KV JUNO
Bild 7Kvarteret Juno ovanifrån. Nedre halvan ägs och förvaltas av AB Landskronahem, och den övre raden tillhör privata fastighetsägare. Innergården med tillhörande lekplats tillhör AB Landskronahem. Foto: Google.com
Vid den inledande intervjun med områdespersonal på bostadsområdet Öster, så anger de att trivseln hos boende i området inte är den bästa. Kvarteret Juno har ganska hög in- och utflyttning jämfört med andra bostadsområden, samtidigt som området har problem med mängden grovavfall, ett samband anser personalen på området och områdeschefen.83 Men vid intervjuerna av de boende i kvarteret Juno ansåg nästan uteslutande alla att de trivdes på området, men att det var i stadsdelen Öster som de inte trivdes på grund av otryggheten och den ökade brottsligheten i området.84 Antalet otrygga boende är en fingervisning, endast en liten del av de boende blev intervjuade.
Personal som arbetar på området vittnade om att mängden dumpat avfall minskade när det fanns samverkansprogram tillsammans med hyresgästföreningen. De anställda anser att gemenskapen är viktig för att en hyresgäst ska trivas i sitt område, och de tror att utan social bekräftelse och tillhörighet blir inte personen lika mån om att ta hand om området. Anonymiteten är stor om man knappast vet vem som är ens granne och kan på så sätt obemärkt dumpa avfall på ställen där
83 Se Bilaga 4 – Observation. 84 Se Bilaga 2 – Intervju hyresgäster.
25 det inte syns. De 4 bovärdar på problemområdet Öster/Centrum jag har pratat med vittnar om samma sak, och att många saker dumpas i samband med in- och utflyttningar.85
Det stora problemet enligt personalen är att de lägger så mycket tid på att samla ihop och bära grovsoporna. Både fastighetsskötaren Seifo och bovärden Daniel lägger mycket tid på att bära och lyfta tunga möbler, från vindar, trappor, källare, gångar och miljörum. De tycker att det mindre grovavfallet såsom hemelektronik, avlagda leksaker, produkter och prydnadsföremål är krångligt, eller mindre effektivt att bära och samlar ofta in det själva i plastsäckar innan vidare transport till återvinningscentralen. De större grovsoporna är inte lika vanligt förekommande även fast det finns gamla soffor och andra större möbler lite titt som tätt.86
Renlighet spelar även roll vittnar de anställda om, var där fint och städat kring källsorteringen var personer mindre benägna att ställa sitt avfall fel. Mörka och smutsiga platser gjorde att de boende inte brydde sig om att göra en ansträngning. Att det var ljust och fräscht verkar vara en avgörande del enligt personalen för att de boende skulle göra det lilla extra som kanske krävdes för att sortera eller plocka upp avfallet som hamnat fel. 87
85 Se Bilaga 5 – Mängd grovsopor. 86 Se Bilaga 4 – Observation. 87 Ibid.
26
MÖJLIGHETER TILL ÅTERBRUK
Vid observationen (se Bilaga 4 – Observation) på området öster i Landskrona så fanns det olika material i det som hade dumpats. Allt från gamla leksaker, hemelektronik, hushållsrelaterade prydnadssaker, inredning, papper och kartonger hittades bland avfallet.
Några saker var sönder, vissa var endast begagnade men kunde fortfarande användas. Trasiga cyklar och kläder var vanligt förekommande, och allt hade främst lagts i miljöhusen. Bovärden Daniel uppger att många gånger är det material de åker till återvinningscentralen med inte är trasigt utan bara oönskat av de boende, att de har tröttnat på produkterna. Mindre produkter såsom prydnadsföremål och mindre bruksföremål är bland de saker som slängs trots att de är fullt funktionsdugliga.
Kvarteret Junos bovärd Daniel vittnade om att produkter och möbler som de anställda har samlat ihop eller tillfälligt satt upp försvinner, och de antar att det är hyresgästerna som tar tillvara på saker de kan tänka sig vara intresserade av. Någon gång har de haft tv-apparater som försvunnit från ett miljöhus första veckan för att i kommande vecka dyka upp i en annan del av fastigheten, och att någon då har tagit upp och testat för att se om apparaten fungerar fortfarande. Även de anställda själva har vid några tillfällen tagit med sig möbler och saker hem som inte haft några synliga fel på sig istället för att slänga dem.88
88 Se Bilaga 4 – Observation.
Bild 9 Fastighetsskötaren Seifo som ställer ut insamlade grovsopor.
27
5. Analys och slutsats av förstudie
5.1 ANALYS
HYRESGÄSTEN
Fastighetsskötarna uppgav att trivseln på kv. Juno inte var särskilt hög, medan de intervjuade boende anger att deras trivsel är hög. Den höga in- och utflyttningen på kvarteret Juno stödjer fastighetsskötarnas antaganden om den låga trivseln. Mängden grovsopor ökar vid in- och utflyttningar och har då i förlängningen ett samband med den låga trivseln i området.
Där finns olika faktorer som spelar roll när hyresgästerna väljer att dumpa avfall på fel plats. Där finns de hyresgäster som saknar en samhörighet med fastigheten och de andra hyresgästerna, saknar VI-känslan, de trivs inte alls bra i fastigheten. Detta gör att de i större utsträckning känner sig anonyma och löper mindre risk att bli ”upptäckta” när de dumpar grovsopor.
Många hyresgäster slänger grovsoporna fel på grund av okunskap. Möjligen har de tidigare sett möbler och produkter legat slängda i miljörummet eller i källaren och som några dagar senare försvunnit. De antar då att det är en vedertagen regel i fastigheten att de kan sätta grovsopor där och att fastighetsskötaren senare tar hand om det och utan att hyresgästerna ”blir straffade”. Oförmåga att själv kunna ta sig till återvinningscentralen med sitt grovavfall är troligtvis en av anledningarna till att hyresgästerna dumpar avfall. Ingen som kan hjälpa dem att bära vid större mängder avfall, avsaknad av bil eller körkort, och ingen eller väldigt lite kollektivtrafik till närmsta insamlingsställe.
KV. JUNO OCH PERSONAL
På kv. Juno fanns ingen insamling av grovsopor att tillgå, varken den årliga insamlingen som övriga områden inom AB Landskronahem har eller något motsvarande. På Juno fanns ingen möjlighet att sätta ut container på grund av utrymmesskäl. AB Landskronahem erbjuder inte något alternativ till att slänga grovavfall på området och kan därför inte tillgodose områdets behov av att slänga grovavfall.
Observationen visade att grovsoporna dumpades i direkt närhet till fastigheten men även i direkt närhet till miljöhusen där hushållsavfallen källsorteras. Främst hushållrelaterade produkter slängdes såsom prydnadssaker, möbler, kläder, övriga produkter. Intervjuerna visade på att dumpningarna ökade i samband med in- och utflyttningar. Hade någon boende väl börjat med att slänga avfall på ett ställe så fortsatte andra boende, ”skräpet smittade”.
