• No results found

Hur kan information i hjullastare om bränsleeffektiv körning utformas? : -En studie om vilken information förare av hjullastare behöver för att motiveras till att köra bränsleeffektivt.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur kan information i hjullastare om bränsleeffektiv körning utformas? : -En studie om vilken information förare av hjullastare behöver för att motiveras till att köra bränsleeffektivt."

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur kan information i hjullastare om bränsleeffektiv

körning utformas?

-En studie om vilken information förare av hjullastare behöver för att motiveras till att köra bränsleeffektivt.

Nina Lindh

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Textdesign

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Jonatan Lundin

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

(2)

Sammanfattning

Studier visar att instruktionsböcker sällan blir lästa och Volvo CE hittar ofta instruktionsboken i bokhylla på kontoret vid kundbesök. Instruktionsböckerna finns alltså långt ifrån användarna. Hur ska då information nå fram till

användarna? I den här studien har jag att tillsammans med Volvo CE, Eskilstuna arbetat utifrån frågan ”Hur kan information, om hur bästa körekonomi uppnås, utformas för att motivera förare av hjullastare att köra bränsleeffektivt?”.

Utifrån litteraturstudier, intervjuer, analys och utfrågningar har en prototyp med tillhörande koncept tagits fram till Volvo CE för fortsatt utveckling. Prototypen består av en gestaltning där tre faktorer som påverkar bränsleeffektiv körning valts ut och gestaltats. Faktorerna är gestaltade med text och bild för att sedan placeras i ett ECO OPERATOR -program i Volvo CE:s Co-pilot. Volvo CE arbetar redan idag med information via Co-pilot som är en display placerad i hytten på hjullastare.

Slutsatser är att Human centered design där användaren sätts i fokus kan

användas för att skapa information om bränsleeffektiv körning anpassad för hytt på hjullastare.

(3)

Abstract

Studies show that instruction manuals are rarely read, and Volvo CE often finds the manual in the bookshelf at the office at customer visits. The instruction books are thus far from the users. How will information reach users? In this study I have worked with Volvo CE, Eskilstuna based on the question "How can information about how best driving economy be achieved and be designed to motivate drivers of wheel loaders to drive fuel efficiently?".

Based on literature studies, interviews, analyzes and hearings, a prototype with accompanying concepts has been developed for Volvo CE for continued development. The prototype consists of a design where three factors that affect fuel efficient driving have been selected and constructed. The elements are text and image-based and then placed in an ECO OPERATOR program in the Volvo CE Co-pilot. Volvo CE already works with information via Co-pilot, which is a display located in the wheel loaders cab.

Conclusions are that human centered design where the user is put in focus can be used to generate fuel efficient driving information adapted for wheel loaders.

(4)

Förord

Att i den här studien få samarbeta med Volvo CE och skapa användarvänlig design har varit att få lämna skolbänken och ge sig ut i verkligheten. En verklighet med maskiner, ingenjörer, entreprenörer, informatörer,

anläggningspersonal och förare. Jag är mycket tacksam över allt jag fått se och lära mig. Ett stort tack till alla er som jag ringt, mejlat, intervjuat och åkt hjullastare och druckit en och annan kaffe med.

Ett särskilt stort tack vill jag ge Henrik Isaksson, Volvo CE Eskilstuna som alltid varit den glada, stöttande och positiva handledaren som alla studenter önskar sig.

Nina Lindh Flen 2017-05-25

(5)

Innehållsförteckning

Inledande del ... 7

Bakgrund och problemformulering ... 7

Syfte och mål ... 7 Frågeställningar ... 8 Huvudfråga: ... 8 Underfrågor: ... 8 Avgränsningar ... 8 Målgrupp ... 8 Begreppsdefinitioner ... 9 Teori ... 9

Presentation av teorier jag valt att använda för att besvara underfråga två. ... 9

Utforma teknikinformation för display... 9

Serviceteknikers metoder för informationssökning vid underhållsarbete i verkstad... 10

Skapa igenkänning mellan olika produkter ... 11

Human centered design – användarcentrerad design... 11

Metoder ... 12

Presentation av metoder som jag använt för att besvara rapportens följande frågeställningar: ... 12

Kvalitativ intervju ... 13

Enkätundersökning ... 13

Enkätutfrågning till maskinförare av hjullastare... 14

Textanalys ... 14

Utprovning av prototyp ... 15

Etiskt förhållningssätt ... 15

Intervju och enkätundersökning ... 15

Metodkritik ... 15

Intervjuer ... 15

Enkätutfrågning ... 16

Textanalys Co-pilot ... 16

(6)

Avhandlande del ... 17

Resultat ... 17

Kvalitativ intervju med expert ett... 17

Kvalitativ intervju med expert två ... 18

Textanalys av Volvos Co-pilot – display för information i hytt ... 20

Enkätutfrågning ... 21 Avslutande del ... 22 Designprocess ... 22 Intervjuer ... 22 Enkät ... 22 Prototyp ... 22 Prototyputprovning ... 23

Prototypfrågor, svar och analys ... 23

Koncept ... 25

Gestaltning ... 25

Text ... 25

Formgivning ... 27

Diskussion kring designval ... 28

Diskussion och slutsats ... 29

Hur kan information, om hur bästa körekonomi uppnås, utformas för att motivera förare av hjullastare att köra bränsleeffektivt? ... 29

Fortsatt forskning ... 30

Källförteckning: ... 31

Bilaga 1: Intervjufrågor expertintervju 1 och 2 ... 32

Bilaga 2: Enkätutfrågning ... 33

Bilaga 3: Textskiss ... 34

Bilaga 4: Prototypskiss... 35

(7)

7

Inledande del

Bakgrund och problemformulering

Att vi måste värna om miljön och använda mindre fossila bränslen nu och i framtiden känner vi alla till. Att köra bränsleeffektivt i entreprenadmaskiner bidrar till en bättre miljö och vi kan faktiskt köra bränsleeffektivt utan att göra tekniska förändringar av dagens maskiner.

Volvo CE i Eskilstuna tillverkar entreprenadmaskiner och med varje maskin följer skriftliga användarinstruktioner som bland annat innehåller anvisningar om hur man kör bränsleeffektivt. Volvo CE har observerat att instruktionerna inte alltid följs vilket skapar högre bränsleförbrukning än nödvändigt. Förarna läser inte instruktionerna i den utsträckning som är önskvärd och är inte motiverade att förändra sitt körbeteende. Förarna vet inte hur mycket pengar, miljövinster, och förbättrad arbetsmiljö som går att få med förbättrad körteknik. Detta är ett informationsproblem som den här studien vill lösa genom att

utforma bättre informationsdesign. Volvo CE ser informationsproblem i detta och vill genom informationsdesign, med i första hand text och eventuellt bild, skapa förbättrad körinformation. Volvo CE har valt att momentet

”kortcykellastning” ska studeras och ligga till grund för förslaget på utökad information i hytt.

Syfte och mål

Syftet är att ta reda på hur information, om förbättrad bränsleeffektivitet, kan utformas så att förare i hytt på hjullastare väljer att följa informationen. Informationen ska gestaltas utifrån teorier och tidigare forskning om hur information kan utformas.

(8)

8

Frågeställningar

Huvudfråga:

 Hur kan information, om hur bästa körekonomi uppnås, utformas för att motivera förare av hjullastare att köra bränsleeffektivt?

Underfrågor:

1. Var ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den? 2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den

utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

3. Vilka faktorer är det målgruppen behöver information om så att de blir motiverade att läsa och ändra körstil?

Avgränsningar

Volvo CE tillverkar flertalet entreprenadmaskiner men i den här studien är entreprenadmaskinen hjullastare utvald att studeras och momentet som ska studeras är kortcykellastning. Målgruppen som ska studeras är avgränsad till förare med erfarenhet av att köra hjullastare inom sin yrkesutövning. Att studera hur bränsleekonomin kan förbättras vid flera olika typer av arbetsmoment skulle vara för tidomfattande för den här studien.

Målgrupp

Volvo CE säljer sina produkter runt om i världen och behovet av information om bränsleekonomisk körning finns på alla plaster. Dock är denna studie begränsad till att innefatta förare av entreprenadmaskinen hjullastare med sin arbetsplats i Mälardalen. Materialet som kommer tas fram för utprovning kommer att utprovas på förare i Mälardalen men vid ett positivt resultat vill Volvo CE eventuellt använda lösningen även i andra länder.

(9)

9

Begreppsdefinitioner

 Co-pilot – informationsdisplay i Volvo CE:s entreprenadmaskin hjullastare

 Popout-effekt – visuellt element som drar till sig uppmärksamhet  Human centered design - användarcentrerad design där användaren är i

fokus

 ECO OPERATOR – utbildningskoncept för bränsleeffektiv körning  Bränsleeffektivt – att förbruka så lite bränsle som möjligt vid körning  Entreprenadmaskin – fordon som används vid bygg- och

anläggningsarbete

 Kortcykellastning – ett arbetsmoment som upprepas och bör vara så kort som möjligt när material flyttas från punkt A till punkt B

 Hjullastare – en anläggningsmaskin avsedd för lastning av material som grus och sand.

Teori

Presentation av teorier jag valt att använda för att besvara underfråga två.

2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

Utforma teknikinformation för display

Holsanova (2010 s.143-144) skriver att när det gäller text på webb ska texten vara kortfattad eftersom mottagaren ofta har bråttom till ytterligare läsning. Viktigt är också att vara tydlig med interaktionsmöjligheter genom att tydligt visa var knappar finns att interagera med. Och var konsekvent så liknande funktioner får samma utseende genom färgval, grafik och termer. Mottagaren behöver också tydliga ledtrådar till hur navigationen bäst görs vilket kan göras genom att använda menyer och länkar till förstasidan. För en bra orientering bör en enhetlig grafik användas vid val av typsnitt, format, bakgrunder och ramar. Holsanova (2010 s.128-129) skriver att användare av webben har svårt att skapa sig en mental karta över webbplatsens uppbyggnad och är rädda att irra sig ner i strukturen och inte hitta tillbaka till startsidan. Därför önskar många användare tydliga interaktionsmöjligheter och föredrar att kunna välja att hela tiden gå tillbaka till förstasidan och sen utgå därifrån igen. Det är också viktigt vid läsning på nätet att användaren får feedback när en handling är avslutad, att

(10)

10 begränsa interaktionsmöjligheterna i ett visst ögonblick och att användaren kan förstå och tolka vad symboler samt ikoner betyder. Användaren ska också kunna förstå vad som händer när man trycker på knapparna i artefakten (Holsanova 2010 s.133)

Holsanova (2010 s.141) skriver inför valet mellan text och bild eller

användning av både och så att ska bådas styrkor beaktas. Hon skriver att skrivet språk ska användas för att beskriva abstrakta tillstånd, begrepp och

kvantifiering samt semantiska relationer som till exempel:  ”orsak – följd”

 ”händelse – resultat”  ”problem – lösning”

Holsanova (2010 s.141) skriver vidare angående bild att bilden ska användas för konkretion, identifikation, påkalla uppmärksamhet, visa ett föremåls utseende och för att ge mottagaren en överblick. Bild och språk ska samspela och uttrycka ett innehåll som är lika varandra. För att begränsa

tolkningsutrymmet av bilden ska språket styra tolkningen av bilden i rätt riktning och på så sätt avlastas mottagaren när hen ska avläsa bilden. Språk och bild kan även uttrycka olika typ av information men komplettera varandra om du kan garantera att mottagaren klarar av att avläsa och förstå både bild och text.

När det gäller formgivning av text och bild skriver Holsanova (2010 s.94-95) att gestaltlagarna är riktlinjer för multimedia. Instruerande texter ska enligt teorin om multimodalt lärande utformas så att mottagaren kan sammankoppla språk och bild genom att följa ett sammanhängande mönster. Detta kan göras genom ”principen om fysiskt närhet” genom att delar, som bild och text, i ett multimodalt meddelande är nära varandra i formgivningen. Enligt Holsanova är närhetsprincipen en tydligt kraftfull princip som hon själv påvisat i empiriska studier.

Serviceteknikers metoder för informationssökning vid underhållsarbete i verkstad

Lundin & Eriksson (2017) skriver att vid en undersökande studie, där sju serviceteknikers informationssökning under arbete, i en underhållsverkstad studerades valde 56 % att fråga en kollega om information. Att fråga en kollega var det vanligaste sättet att inhämta informationen som teknikern behövde för att kunna utföra arbetet. Lundin & Eriksson (2017) menar att det visar att

(11)

11 serviceteknikerna litar på information som kommer från eller är skapad av företaget de själva arbetar på och att den typen av information väljs före information som finns utanför företaget. Lundin & Eriksson (2017) skriver att 52 % av serviceteknikerna använde en bekräftande fråga när de sökte

information. Det vill säga att de formulerade en fråga innehållande information som de själva trodde stämde och sökte ett ”ja” eller ”nej” för bekräftelse om att det var rätt. Studien visade också att en servicetekniker uttrycker 50 typer av informationsbehov men att det är sällan som serviceteknikern söker

instruktioner som innefattar hela arbetsuppgiften (Lundin & Eriksson 2017).

Skapa igenkänning mellan olika produkter

Bergström (2010 s.231) skriver att likhetens lag är att mottagaren uppfattar att former som har en utformning som liknar varandra också hör ihop. Han skriver att likhetens lag kan användas när en katalog eller webbsida vill visa för

mottagaren var ett avsnitt om till exempel teknisk information återkommande visas. Att använda sig av likhetens lag gör formgivaren genom att använda enhetlig typografi, ikoner, vinjetter och färger i sin formgivning av produkten. Human centered design – användarcentrerad design

Human centered design är design som är anpassad till att tillmötesgå människors förutsättningar och behov. Designen på till exempel apparater, utrustning, miljöer och organisationer ska utformas så det passar människan och inte tvärtom det vill säga att människor inte ska behöva lära sig och anpassa sig till olika lösningar på ett ansträngande sätt. Designen ska komplettera

människan. För att kunna skapa human centered design måste vi förstå

människors olikheter som till exempel kan vara olika kognitiv förmåga, ålder, styrka och tidigare erfarenheter. En design som är human centered design är oftast en design som vi inte märker särskilt mycket av i vår omgivning just för att den fungerar och är anpassad för oss (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind 2015 s.23-24).

Norman (2002 s.188) skriver att användarvänlig design ska ta hänsyn till och visa intresse för användaren genom att produkten har en design som är lättanvändlig och lätt att förstå. Designen bör vara:

 Utformad så det är lätt att förstå vad som går att göra med produkten  Gör synlig design som inkluderar hur produkten är uppbyggd och hur

man interagerar med produkten.

(12)

12

Metoder

Presentation av metoder som jag använt för att besvara rapportens följande frågeställningar:

1. Var ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den?

2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

3. Vilka faktorer är det målgruppen behöver information om så att de blir motiverade att läsa och ändra körstil?

Fråga Metod

1. Var ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den

Intervju med expert 2.Hur ska informationen presenteras för att

förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation

Enkät med förare Textanalys av co-pilot,

Prototyputprovning, Litteraturstudier 3. Vilka faktorer är det målgruppen behöver

information om så att de blir motiverade att läsa och ändra körstil

Intervju med expert Prototyputprovning

För att besvara underfråga ett och tre intervjuades två experter inom området för förarutbildning för entreprenadmaskiner. Expert ett arbetar som

utbildningsansvarig på Volvo CE och expert två arbetar som utbildare på Swecon som är återförsäljare av Volvo CE:s produkter och ägs av Lantmännen. Intervjuerna, som skedde var för sig, genomfördes för att få två olika experters uppfattning om var informationen bäst presenteras för att förarna ska välja att ta del av informationen. Jag ville också ha svar på vilka faktorer det är förarna behöver information om så att de blir motiverade att läsa och ändra körstil. För att besvara underfråga två genomfördes enkätundersökning med förare som hade mångårig erfarenhet av att köra hjullastare. Enkätundersökningen

genomfördes för att få veta hur förarna själva vill att information om

bränsleeffektiv körning skulle presenteras utifrån hur deras arbetssituation ser ut.

En analys av Co-pilot, som är en informationsdisplay i vissa av Volvo CE:s hjullastarmodeller, har också genomförts för att få ytterligare svar på underfråga två om hur informationen om bränsleeffektiv körning ska presenteras. Genom att analysera hur formgivning, symboler och text

(13)

13 presenterades i Co-pilot kunde en analys ge vägledning om delar av Co-pilots formgivningen kunde användas i gestaltningen för att skapa igenkänning. En prototyputprovning med muntligt ställda frågor till tre förare genomfördes i slutskedet av studien. Huvudsyftet med prototyputprovningen var att testa hur förare ur målgruppen uppfattade gestaltningen. Ett syfte med utprovningen var också att samla in data om hur förare svarar på underfråga två och tre för att sedan kunna analysera hur samstämmiga experternas och förarnas svar var. Jag ville också veta vilka faktorer det är förarna behöver information om så att de blir motiverade att läsa och ändra körstil.

Kvalitativ intervju

Holme och Solvang (1997 s.99) skriver ”Styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal. Det innebär att detta är den intervjuform där forskaren utövar den minsta styrningen vad gäller undersökningspersonerna”. Intervjuerna har inte varit strukturerade utan har varit flexibla och jag kunde fånga upp ämnen som uppkom under intervjuerna (Holme och Solvang 1997 s.80). Intervjuerna har inte heller varit standardiserade det vill säga att de följt ett bestämt upplägg och mönster som inte ändrades under intervjuerna (Holme och Solvang 1997 s.81). Vid intervjuerna har jag haft ett mindre antal frågor förberedda, som är

grundade på mina frågeställningar, för att sedan låta intervjupersonerna prata fritt inom sina expertområden. Holme och Solvang (1997 s.100) skriver att det man vill få fram genom kvalitativ intervju är personens egna synpunkter och uppfattningar. Intervjuerna spelades in och jag antecknade även under intervjuerna. Analysen av intervjuerna bestod i att se vilka likheter och olikheter som fanns mellan intervjusvaren från expert ett och expert två. Intervjufrågor presenteras i Bilaga 1: Intervjufrågor expertintervju 1 och 2.

Enkätundersökning

Holme och Solvang (1997 s.149) skriver ”Kvantitativa metoder är båda användbara och viktiga”. Men skriver också ”Allt kan inte meningsfullt

studeras med kvantitativa angreppssätt. Ett visst förhållande blir inte heller mer objektivt eller sannare bara för att vi kan uttrycka det i siffror”. Det som är skillnaden mellan en intervju och enkät är att information samlas in genom att respondenterna själva fyller i ett formulär eller en enkät till skillnad mot intervju där forskaren antecknar svaren som respondenten uppger (Holme och Solvang (1997 s.173). Holme och Solvang (1997 s.172) skriver att precis som vid kvalitativ insamling ska kvantitativ insamling ske upplägg och planering

(14)

14 vara klar innan insamlingen av data startar. Det är viktigt att frågorna ställs på ett sådant sätt att alla respondenter, i så stor utsträckning som möjligt, får samma innebörd för alla som delar i enkätundersökningen (Holme och Solvang 1997 s.175).

Enkätutfrågning till maskinförare av hjullastare

En enkät med fyra frågor utformades till förare med mångåring erfarenhet av att arbeta i hjullastare. Förarna som svarade på enkätundersökningen hade arbetat eller arbetade hos privat arbetsgivare eller offentlig arbetsgivare.

Enkätundersökningen utformades i google-formulär och skickades ut till förare via mejl eller genomfördes på dator i enskilt rum av en förare i taget.

Enkätundersökningen skickades ut/presenterades för 11 förare och 9 förare genomförde enkätutfrågningen.

Enkätutfrågning presenteras i Bilaga 2: Enkätutfrågning.

Textanalys

För att få svar på underfråga två gjordes en textanalys av Co-pilot som är informationsdisplay som finns i vissa modeller av Volvo CE:s hjullastare.

2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

Holme och Solvang (1997 s.146) skriver att vid kvalitativa metoder är det analysen av materialet som är det svåra. Analysen kan göras på flera sätt. Antingen kan utgångspunkten vara i helheten av informationen för att sedan välja delar som är centrala och som visas fram vilket är att göra en

helhetsanalys. Ett annat sätt är att välja enskilda delar eller stickord och från detta visa på en total bild av det analyserade materialet. Hellspong (2012 s.83) skriver att syftet med att göra en funktionell analys är att se vilka funktioner som en text har, se hur funktionerna samspelar med varandra och hur texten fungerar i sitt sammanhang. Jag har valt att göra en helhetsanalys av Volvos Co-pilot och har tittat på helheten och delar som är centrala i utformningen som text och bild i samspel.

(15)

15

Utprovning av prototyp

En prototyputprovning genomfördes i slutskedet av studien för att få svar på underfråga två och tre.

2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

3. Vilka faktorer är det målgruppen behöver information om så att de blir motiverade att läsa och ändra körstil?

Värdemetoden går ut på att få ett koncept bedömt på ett sätt som inte är

tidskrävande men systematiskt (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind 2015 s.217). Jag har valt att använda delar av värdemetoden vid utprovningen av min

prototyp. Deltagarna fick ta del av de fyra delar som jag skapat inom

konceptidén. Precis som i värdemetoden fanns tre olika bedömningsnivåer för förarna att välja på vilka var:

 Inte så bra  Ok

 Bra

Etiskt förhållningssätt Intervju och enkätundersökning

Holme och Solvang (1997 s.105) skriver att man som forskare måste förstå och sätt sig in i att en intervjusituation är mycket ansträngande för både den som intervjuas och forskaren. Som forskare ska du kunna sätta dig in i hur den intervjuade upplever situationen. Du ska som forskare kunna följa upp problemområden som intervjupersonen pratar om. Personen som intervjuas eller deltar i en enkätundersökning ska också informeras om att det är frivillig att delta och vad materialet ska användas till. Genom att lämna sådan

information byggs nödvändig tillit upp för personen.

Metodkritik Intervjuer

Intervju som gjordes med expert ett är 1 timme och 33 minuter lång och är inte transkriberad. Intervjun som gjordes med expert två är 1 timme och 21 minuter lång och är inte transkriberad. Att göra två långa intervjuer skapar stor mängd data och det kan vara svårigheter att få en total överblick över materialet och kunna göra riktiga slutsatser i analysen.

(16)

16 Enkätutfrågning

Vid fråga tre kan alternativet ”varvtal” ha fått den högsta procenten (88,9%) på grund av att alternativet presenterades som nummer ett i enkätutfrågningen och det kan ha påverkat förarna att tro att det är den faktor som påverkar mest. I fråga tre där förarna själva fick uppge vilka tre faktorer som de ansåg

påverkade kortcykellastning mest kunde eventuellt förarna känna sig vilseledda eftersom endast tre faktorer efterfrågades. Eventuellt fanns förkunskaper om att även övriga faktorer som presenterades kunde påverka bränsleeffektiv körning minst lika mycket som de tre val som förarna uppmanats att välja. Förarna kunde vilseledas till att tro att jag som utfrågare kände till vilka faktorer som mest påverkade bränsleeffektiv körning. Förarna hade inte fått information om att varken jag eller Volvo CE känner till vilka moment som påverkar

bränsleeffektiv körning mest. Anledningen till att förarna inte fick den

informationen var syftet att få fram vilken uppfattning förarna själva hade om vilka faktorer som påverkar bränsleeffektiv körning mest. Något jag själv antog skulle kunna skapa ett intresse för momenten om förarna redan själva ansåg att de påverkade bränsleeffektiv körning mest. Dessa moment skulle då kunna väljas ut för en eventuell prototyptestning

Textanalys Co-pilot

Endast en mindre del av Co-piloten är analyserad och endast genom bilder från instruktionsmaterial. Om Co-piloten analyserats inkopplad hade en mer

omfattande analys kunnat utföras för att se hur Co-pilotens olika delar var uppbyggda och utformade.

Prototyputprovning

Synpunkter om att svarsalternativen ”ok” och ”bra” hade ett liknande

svarsvärde framkom under utfrågningen från en av förarna. Alla som deltog i prototyputprovningen var förare som även deltagit i enkätundersökningen tidigare i studien och hade då vissa förkunskaper om att prototyputprovningen gällde information i hjullastare för bränsleeffektiv körning. Alla förare körde hjullastare från Volvo CE men inte dagligen en maskin där en Co-pilot fanns installerad.

(17)

17

Avhandlande del

Resultat

För att besvara underfråga ett och tre genomfördes två expertintervjuer.

1. Var ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den? 3. Vilka faktorer är det målgruppen behöver information om så att de blir

motiverade att läsa och ändra körstil? Kvalitativ intervju med expert ett

Expert ett arbetar som utbildningsansvarig på Volvo CE. Hans arbete består i att utveckla och hålla i utbildningar för köpare och förare av Volvo CE:s produkter. Expert ett har lång erfarenhet av utbildning inom Volvo och har arbetat på företaget i 28 år. Hans arbete består också av att utbilda förare i övriga Europa, Asien och Afrika. Genom att intervjua expert ett önskar jag få fram vilken typ förare, det vill säga vilken målgrupp, som han anser att ha störst behov att få information om ekonomiskt körning för att kunna påverka sin bränsleförbrukning.

I samtalet med expert ett framkom att Volvo CE har tre olika nivåer av utbildning för köpare och förare:

 Nivå 1 som är ”Delivery training” som är en grundläggande utbildning där knappkunskap och funktioner lärs ut.

 Nivå 2 är ”Basic operation” där man lär ut hur skopan fylls, hur man kör och tippar.

 Nivå 3 är ”Eco-förarutbildning” där ekonomisk körning för bland annat kortcykellastning lärs ut.

Expert ett ansåg att förarna som deltar i ”Eco-förarutbildningen” är de förarna som ska vara vår målgrupp eftersom de har den kunskapsnivå som krävs för att kunna lära sig att köra på ett bränsleekonomiskt sätt. Enligt expert ett tar det sex månader (40h/vecka) att bli en bra förare av hjullastare och han ansåg att

kortcykellastning är det moment som är bland dem vanligaste momenten att en förare kör under sin arbetsdag. Han menade också att ju större maskin man kör ju vanligare är det att den används till kortcykellastning. Expert ett pratade om att kortcykellastningen kan delas upp i fem olika steg men kunde inte beskriva

(18)

18 dessa utantill vid intervjutillfället. Vid leverans av hjullastare följer alltid

instruktionsbok med maskinen samt instruktionsfilmen ”Basic operator”. Faktorer som expert ett anser påverkar bränsleekonomin är:

 Vilken typ av material som lastas  Hur högt föraren höjer skopan

 Om föraren låter hjulen spinna eller inte när skopan fylls – hjulen ska inte spinna och detta undviks genom att lyfta skopan då tyngden från skopan gör att hjulen inte spinner.

 Avståndet som hjullastaren kör inom kortcykellastningen  En kortcykellastning i löst material bör ta 25 sekunder.  Vilket varvtal maskiner har i kortcykellastnings olika delar.

Expert ett visade statistik över hur mycket pengar en förare kan spara genom att köra bränsleekonomiskt och poängterade att här finns stora ekonomiska - och miljöbesparingar att göra. Att köra bränsleeffektivt gör också att du kör med en bättre teknik och arbetsrelaterad stress minskar förklarade expert ett. Det kan skilja från 600 ton/h till 1100 ton/h mellan olika förare beroende på

körkunskaper. Expert ett ansåg vid sin intervju att vår målgrupp för information om bränsleeffektiv körning finns inom Eco-förarutbildningen och bör

presenteras där.

Kvalitativ intervju med expert två

Expert två arbetar som utbildare på Swecon som ägs av Lantmännen. I sitt arbete utbildar han förare i bland annat ekonomisk körning av hjullastare. Volvo CE använder Swecon som sin återförsäljare för sina produkter samt som utbildare. På Swecon arbetar flera personer med utbildning. Expert två har själv kört entreprenadmaskin i 15 år innan han började arbeta som utbildare på Swecon.

Expert två berättar att utbildningar som Swecon anordnar genomförs genom att han eller någon annan av utbildarna besöker arbetsplatsen där förarna arbetar. Där görs en besiktning av hur platsen ser ut och data hämtas ut från maskinerna som sedan analyseras. Data som analyseras är exempelvis vilket varvtal som förarna använt under arbetet.

I momentet kortcykellastning säger expert två att tre olika steg används:  Lastning

 Transport  Leverans

(19)

19 Expert två anser att olika faktorer påverkar ekonomisk körning:

 Vilket material som lastas

 Skopstorlek – i Sverige används generellt för stora skopor!  Att lasta 2-3 skopor ska ta 90 sekunder

 Att maskinen inte slirar

 Att föraren inte lyfter skopan för högt

 Att föraren använder rätt varvtal för momentet  Placeringen av mottagaren

 Att tilta och lyfta skopan när du går in i grushögen och ska fylla skopan  Lasta rätt material

 Om det finns is/snö i grushögen

Enligt expert två är modellen på hjullastare som används mest i Sverige ”L180” som är en bergtäktsmaskin. Expert två berättar att Co-piloten används av förarna när skopan fyllts för att se vikten på materialet. I Co-pilotens funktion ”load assist” finns funktionen som kan väga och mäta lasten i skopan. I den här funktionen anser expert två att en ”Eco-drivingfunktion” kan byggas in för att informera förarna om ekonomisk körning vid kortcykellastning. Expert två anser också att den ”gröna zonen” inte är den faktor som har den största betydelse vid kortcykellastning för att nå ekonomisk körning. Han är också övertygad om att chaufförerna inte vill eller kan ta emot information om ”Eco-driving” under pågående körning eftersom förarna är upptagna med sin

arbetsuppgift och vill inte ha några störningsmoment. Vid intervjun får vi också veta att Sverige ligger i framkant i världen när det gäller intresse hos förarna för teknikutveckling av entreprenadmaskiner till skillnad mot till exempel Tyskland där inte samma intresse finns. I Sverige har vi till exempel åtta branschtidningar vilket visar att ett stort intresse finns för teknik och utveckling enligt expert två. Expert ett och expert två uppgav tillsammans cirka 10 olika moment som påverkar bränsleeffektiviteten vid kortcykellastning. Moment som båda uppgav vid sina skilda intervjutillfällen var:

 Vilken typ av material som lastas  Hur högt föraren höjer skopan

 Om föraren låter hjulen spinna eller inte när skopan fylls – hjulen ska inte spinna och detta undviks genom att lyfta skopan då tyngden från skopan gör att hjulen inte spinner.,

 Avståndet som hjullastaren kör inom kortcykellastningen bl.a. placering av mottagaren.

(20)

20 Nämnda faktorer är inte uppräknade efter vilken faktor som påverkar mest och så vidare. Volvo CE har idag inte tydlig statistik över vilka eller vilket moment som påverkar bränsleeffektiv körning mest. Expert ett och expert två var överens om att vår målgrupp för information är erfarna förare som känner till ”Eco-drivning/förarutbildning”. Expert ett förklarade också att Volvo CE kunde ta fram statistik för vilka ekonomiska vinster och miljöförbättringar kunderna kan göra vid körning där bränsleeffektivt arbetssätt används. Även förarnas stressnivåer går ner om arbetet planeras och utförs utifrån ett bränsleeffektivt arbetssätt.

Faktorerna som både expert ett och expert två uppgav påverkade

bränsleeffektivkörning valdes ut som faktorer att presentera för förarna i en enkätutfrågning. I enkäten fick förarna välja tre faktorer som de själva ansåg påverkade bränsleeffektiv körning mest

Textanalys av Volvos Co-pilot – display för information i hytt För att besvara underfråga två genomfördes en textanalys av Co-pilot.

2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

Analysen är utförd genom att bilder av Co-piloten från instruktionsmaterial är analyserat. Jag har inte haft tillgång till en fysisk Co-pilot vid analysen. Texten är skriven på engelska och har rubrikval som ”trycks på” för att få ytterligare information och val. Rubrikerna är:

 Project  Machine  Messages  Setup  Work order  Customer  Target  Material  USB-export

(21)

21 I delar av Co-piloten finns siffror och symboler för att informera mottagaren och i dessa delar är det mindre med textinformation. I programdelen ”load assist” finns ”partial unloading” och i det avsnittet finns också illustrationer i grå och vit som visar hur maskinen ska köras. Co-piloten innehåller text, siffror, symboler och illustrationer som på olika sätt informerar mottagaren om Co-pilotens funktioner samt vilka val som användaren gjort. Färgerna gul, blå och röd används i formgivningen. Dock används till exempel minimalt med

färgkodning för att vägleda mottagaren och i vissa delar flyter de olika delarna ihop visuellt. I formgivningen används inom flera delar olika grå toner vilket ger Co-piloten en färglös känsla.

Enkätutfrågning

För att besvara underfråga två genomfördes en enkätutfrågning.

2. Hur ska informationen presenteras för att förarna ska välja att läsa den utifrån målgruppens förkunskaper och arbetssituation?

Utifrån enkätens fyra förslag med uppmaning att välja två alternativ om hur informationen om bränsleeffektiv körning bör presenteras valde förarna ”display” som förstahandsval och ”instruktionsbok” som andrahandsval.

Andelen förare som föredrog att få informationen under körning visade sig vara 55,6 % och 33,3% ville välja tid själv för när de skulle få informationen och 11,1% ville ha informationen före arbetspasset. Förarna svarade också att ordet som de själva använder mest för momentet som presenterades på en bild och var vad Volvo CE namnger som ”kortcykellastning” är ”lastning”.

Enligt enkätutfrågningen är det följande faktorerna, av alternativen i enkäten, som förarna anser är de fyra faktorer som påverkar bränsleeffektiviteten mest:

 Varvtal (88,9%)

 Avstånd till lastmottagaren (55,6%)  Skopans storlek (44,4%)

 Vilket material som lastas (44,4%)

De två faktorer som flest förare ansåg påverkade bränsleeffektiv körning valdes ut att gestaltas i en prototyp. Som tredje faktor valdes ”skopans storlek” då detta kunde illustreras på ett tydligt sätt i en prototyp.

(22)

22

Avslutande del

Designprocess

Intervjuer

Genom intervjusvar från expert ett och två om var förare bäst får information om bränsleeffektiv körning valde jag att informationen skulle presenteras inom konceptet ”ECO OPERATOR”. Konceptet är Volvo CE och Swecons

kursprogram för utbildning inom bränsleeffektiv körning av entreprenadmaskiner.

Enkät

Eftersom förarna valde ”display” som förstahandsval i enkätutfrågningen för hur de ansåg att information om bränsleeffektiv körning bäst skulle presenteras i deras arbetssituation valde jag displayen Co-pilot. Tre faktorer valdes ut utifrån resultatet av enkätutfrågningen.Faktorerna formgavs och gestaltades med text och illustration avsedd för Co-piloten i en första prototyp. Textens utformning skapades utifrån litteraturstudier.

Prototyp

Vid designbeslutet för en första prototyp var målet att skapa Human centered design utifrån resultaten från expertintervjuer, enkät och analys av Co-pilot. Human centered design kännetecknas av att designen är anpassad för

användarna och är användarvänlig (Norman 2002 s.188). Målet var att skapa en prototyp som förarna skulle uppleva att den var anpassad för deras arbetsmiljö och förutsättningar att få information om bränsleeffekt körning i hytt på hjullastare. Hänsyn skulle också tas till förarnas förkunskaper som

bränsleeffektiv körning i kortcykellastning genom att hitta rätt uttryck i språk och i illustrationer. En textskiss skapades med frågor och textinnehåll som eventuellt skulle kunna motivera förare till att köra mer bränsleeffektivt. Textskiss se Bilaga 3: Textskiss.

En första prototypskiss skapades sedan med text som jag utformat och illustration från Volvo CE:s informationsmaterial. Prototypskiss se Bilaga 4: Prototypskiss.

(23)

23 I prototyp två som blev den slutgiltiga prototypen valde jag också att skapa en introduktionstext där pengar och miljö användes som faktorer för att motivera förarna till att både fortsätta in i programmet i Co-pilot om ECO-OPERATOR och bli en förare som kör bränsleeffektivt. I prototyp två kompletterades också texterna med illustrationer från illustratör Julia Olsson illustrationsstudent på Mälardalens högskola. Prototyp se Bilaga 5 Prototyp.

Prototyputprovning

Prototyputprovningen genomfördes med tre förare där sex muntliga frågor ställdes och där förarna själva valde mellan tre svarsalternativ och en

avslutande fråga som besvarades med ”ja” eller ”nej”. Utprovningen inleddes med en genomgång om hur utprovningen skulle gå till och sedan visades prototypen via Powerpoint där förarna fick korta beskrivningar till varje del. Efter avslutad visning svarade förarna på följande frågor:

1. Hur mycket motiverar inledningsinformationen, om vinster vid bränsleeffektiv körning, dig att fortsätta informationen?

2. Hur tyckte du att informationen om hur mycket information det var fungerade?

3. Hur upplever du trovärdigheten i frågorna och svaren?

4. Hur mycket upplevde du att informationen och programmet var en Volvo och Co-pilotprodukt när det gäller färger och design?

5. Hur skulle du uppleva att få information uppläst via högtalare under körning?

6. Hur upplever du designen som helhet, är den för enkel och barnsligt utformad?

Under utfrågningen uppkom kommentarer och diskussioner även om förarna fått instruktion om att diskussion skulle ske efter utfrågningen. En diskussion på cirka 10 minuter avslutade prototyputprovningen som skedde i ett enskilt rum på förarnas arbetsplats.

Prototypfrågor, svar och analys Fråga 1

Hur mycket motiverar inledningsinformationen, om vinster vid bränsleeffektiv körning, dig att fortsätta informationen?

Svar: Inte så bra:1 Ok:1 Bra:1

Informationen om ekonomiska – och miljövinster som fanns som inledning i utbildningsmaterialet tyckte en förare var ”bra” och en förare tyckte ”ok” och

(24)

24 den tredje föraren tyckte att det ”inte var så bra”. Här anser jag att man ser hur svårt det kan vara att motivera förare till att intressera sig för vilka vinster som finns att göra vid bränsleeffektiv körning. Det var endast en förare som tyckte att det ”bra” och motiverades till att fortsätta informationen. I bedömningen av resultatet ska också hänsyn tas till att pengar och miljö som beskrivs i texten eventuellt skulle kunna motivera förare men att det kan ha varit hur faktan presenterades som var anledningen till det blandade resultatet.

Fråga 2

Hur tyckte du att informationen om hur mycket information det var fungerade? Svar: Inte så bra Ok:2 Bra:1

På frågan till förarna om den ”gula markören” fungerade som vägledning för var i programmet som de befann sig tyckte två att det var ”ok” och en hade svarat ”bra”. Ingen hade svarat ”inte så bra” och här kan igenkänning från andra program i Co-pilot ha fungerat.

Fråga 3

Hur upplever du trovärdigheten i frågorna och svaren? Svar: Inte så bra Ok:2 Bra:1

Ingen av förarna bedömde trovärdigheten till ”inte så bra” utan istället tyckte två ”ok” och en ”bra” vilket jag bedömer som ett bra resultat vid en första prototyptestning för hur fakta valts ut. Dock ska den muntliga kommentaren ”jag måste ju tro på det” under utfrågningen beaktas. Jag bedömer den

kommentaren som att det är mycket viktigt att riktig information presenteras för förarna och att man som förare vill kunna tro på fakta som kommer från Volvo CE.

Fråga 4

Hur mycket upplevde du att informationen och programmet var en Volvo och Co-pilotprodukt när det gäller färger och design?

Svar: Inte så bra Ok:3 Bra:

Att alla förare svarar ”ok” i sin upplevelse på frågan om produkten upplevdes vara en Volvoprodukt uppfattar jag som bra vid en första utprovning och att designen bör fortsätta följa den linjen vid en fortsatt utveckling.

Fråga 5

Hur skulle du uppleva att få information uppläst via högtalare under körning? Svar: Inte så bra 1 Ok:2 Bra:

(25)

25 Här svarade två förare av tre att det var ”ok” att få information uppläst under körning vilket följer upp resultatet vid enkätutfrågningen att tvärtemot vad utbildare på Swecon ansåg så kan förare tänka sig att få information uppläst under körning. En förare tyckte att det ”inte var så bra” att få information uppläst under körning.

Fråga 6.

Hur upplever du designen som helhet, är den för enkel och barnsligt utformad?

Ja Nej:2

Två förare svarade ”nej” på frågan om designen som helhet var för enkel och barnsligt utformad och en förare ville lämna ett svar som var mellan ”ja” och ”nej”. Jag ser det som ett bra första betyg för en prototyputprovning där möjlighet att bygga vidare på designen som valts är möjlig.

Koncept

Idén är att de här fyra exemplen ska visa ett koncept som Volvo CE sedan kan arbeta vidare med genom att välja ut fler faktorer som illustreras och beskrivs med text utifrån upplägget ”frågor – svar” som grundar sig i Holsanovas (2010) forskning om att text används för att beskriva förhållandet ”problem - lösning”. Det är sedan tänkt att faktorerna ska finnas i ett ECO OPERATOR-program i Co-pilot för att komplettera materialet inom konceptet som finns tillgängligt för förarna idag. Idag finns instruktörsledd utbildning, webbsida och tryckt

informationsmaterial.

Gestaltning

Grunden för min gestaltning är följande faktorer som påverkar bränsleeffektiv körning:

 Varvtal

 Avstånd till lastmottagare  Skopans storlek

Text

Holsanova (2010 s.138-144) skriver i sin forskning om hur text och bild bör anpassas för presentation på webb vilket är teorier som jag valt att använda även vid presentation på display. Co-piloten som Volvo CE tagit fram för information i hjullastare är en display i 10-tumsformat.

(26)

26 Holsanova (2010 s.143-144) skriver att vid formgivning för webb måste

interaktionsmöjligheter som knappval vara tydliga. Och funktioner, som mottagaren ska använda för val som har en samhörighet, ska vara utformade i samma färg, grafik och termer för att hjälpa mottagaren att navigera. Vid utformningen ska en enhetlig grafik väljas vid valet av typsnitt, färger på bakgrunder, formaten som används och ramar eftersom det hjälper hela tiden mottagaren att hitta och orientera sig i produkten. Holsanova (2010 s.128-129) skriver också att användaren ska få hjälp via ledtrådar för att veta var hen befinner sig i produktens struktur och vad som händer när interaktion sker med olika knappar och val.

Holsanova (2010 s.141) skriver att när det gäller samarbetet mellan bild och text ska text användas vid beskrivning av abstrakta tillstånd, begrepp,

kvantifiering och semantiska relationer. En semantisk relation kan vara problem och lösning. Bilden ska istället användas för att visa konkretion och för att dra till sig uppmärksamhet. Målet är att få bild och text att arbeta tillsammans där texten ska vägleda mottagaren i tolkningen och förståelsen för bilden.

Gestaltlagen om fysisk närhet är också en viktig gestaltlag vid formgivningen av multimedia (Holsanova 2010 s.94-95).

I gestaltningen av programvara för Co-pilot inom konceptet ECO OPERATOR valde jag att använda text för att skapa information utifrån ett ”problem -

lösningsförhållande” vilket jag gjorde genom att skapa en fråga som följdes upp med ett svar med syftet att utbilda och informera. För att skapa identifikation, överblick och påkalla uppmärksamhet om den faktor som beskrevs, placerades en illustration intill texten. Genom att använda en formgivning med text och bild skapades ett samspel mellan texten och bilden där texten är tänkt att leda mottagaren till en rätt tolkning av bilden.

Lundin & Eriksson (2017) har i sin forskning sett att servicetekniker i en underhållsverkstad många gånger använder en bekräftande fråga när de söker och frågar efter information under arbetets gång. Och att teknikerna sällan sökte information om hela uppgiften som skulle utföras.

I gestaltningen blandades frågor som var utformade som både bekräftande och inte bekräftande. Frågorna innehöll inte heller frågor där frågan utformades att gälla hela arbetsmomentet kortcykellastning – istället delades

kortcykellastningens olika moment upp i olika frågor.

Lundin & Eriksson (2017) skriver att servicetekniker först och främst väljer att hämta information som behövs för att kunna utföra sitt arbete från en kollega

(27)

27 eller från informationsmaterial från det egna företaget. Och att det visar att serviceteknikerna litar på information som kommer från företaget som de själva arbetar på.

I gestaltningen valde jag att följa Volvo CE:s utformning av Co-pilot i vissa delar för att skapa igenkänning från en tidigare Volvoprodukt och på så sätt skapa förtroende för produkten hos förarna. Jag valde även i stor utsträckning i att använda ordval, information och tilltal från övrigt material inom konceptet ECO-OPERATOR för att skapa igenkänning och även här skapa förtroende från en tidigare Volvoprodukt som flera förare känner till.

Texten som inleder i första bilden i prototypen är en omarbetad text från ECO OPERATOR:s webbsida som har till syfte att motivera förarna till

bränsleeffektivkörning. Texten i prototypen har tagit fasta på faktorerna

ekonomisk och miljömässig vinst med bränsleeffektiv körning. Inledande ord är i versaler för att påkalla uppmärksamhet till texten. Texten avslutas också med en formulering i gemener i fet stil som är tänkt att locka mottagaren in i programmet. I alla faktorer är frågorna utformade utifrån ”problem – lösning ” och två frågor är öppna frågor som inleds med ”Hur” och ”Vilken” och en fråga är en bekräftande fråga som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”.

Typsnitt som används är ett typsnitt som påminner om Volvo CE:s eget typsnitt ”Volvo Broad” som används i ECO OPERATOR. Vid en eventuell slutprodukt ska Volvos egna typsnitt användas.

Illustratör Julia Olsson som också gjort sitt examensarbete på Volvo CE under våren 2017 inom programinriktningen Informativ illustration har valt att testa tre olika typer av illustration tillsammans med den text som jag skapat. Målet har hela tiden varit att skapa ett samspel mellan bild och text för att underlätta mottagarens tolkning av informationen. I prototypen visas tre olika typer av illustrationer som Julia Olsson utfört enskild prototyptestning på men som inte redovisas inom min studie.

Formgivning

I formgivningen har jag valt att använda grafiska element som finns i andra program i Co-pilot som en inramad liggande gul stapel som visar var i programmet du befinner dig. Jag har även valt att lägga texten på en grå tonplatta som har en av de grå nyanser som redan finns i Co-pilot.

ECO OPERATOR använder i sitt material färgerna blå, gul, grön, svart och vit och dessa färger har jag valt att använda i formgivningen för att skapa

(28)

28 Volvo CE använder färgerna blå och gul i sitt informationsmaterial där den blå färgen ofta är en bakgrundsfärg och maskinernas gula färg skapar en kontrast mot den blå färgen. För att följa den färgkodning som Volvo CE använder och skapa mer kontraster än vad som finns i Co-piloten idag har den blå färgen plockats in som en ram runt informationen. Vid sista bilden i prototypen är illustrationen i en den gula färg som Volvo CE använder på sina hjullastare och här skapas stark igenkänning från ECO OPERATOR i prototypens

färgkombinationer.

Symboler som jag använt är en enkel symbol för ”ljud”. Symbolen har färgen grön för att skapa en kontrast och popout-effekt mot övriga färger och ska vägleda mottagaren att förstå att en ljudfunktion finns. Ljudfunktion kom in sent i designprocessen då ljud, som ett sätt att få information, inte

rekommenderades av expert två. Sedan visade det sig, via enkätutfrågningen, att ljud var ett tänkbart sätt för förare att få information i hytten under körning. Jag har även använt symboler i form av grå pilar som ska vägleda mottagaren till att förflytta sig mellan informationsdelarna.

Bergström (2010 s.231) beskriver att likhetens lag skapas genom att använda enhetlig typografi, ikoner, vinjetter och färger i sin formgivning och genom detta kommer mottagaren att uppleva att formgivningen med ett liknande utseende hör ihop.

Diskussion kring designval

Jag har valt att endast i en liten del av min gestaltning fokusera på faktorer som tydligt kan motivera förare till ett förändrat beteende och köra bränsleeffektivt. Faktorerna pengar och miljö tas upp i gestaltningens första del men faktorn arbetsmiljö nämns inte all i min gestaltning. Jag gjorde bedömningen under designprocessens gång och genom återkommande diskussioner med Volvo CE att motiverande informationsdesign är ett stort och komplicerat område och att tid för en fördjupning i ämnet inte fanns inom tiden för studien.

Att skapa en informationsdesign som är tänkt för vuxna men som får en formgivning, inklusive en text, som mer passar barn är en lätt fälla att gå i och en svår balansgång. En förarkommentar under prototyptestningen var:

”Ibland undrar man ju när man läser instruktionsboken om de tror vi är dumma i huvudet men det måste ju förklaras väldigt ”basic” för att det ska vara för alla!”

(29)

29 Den kommentaren tillsammans med prototyputfrågningsresultatet där två av tre inte tyckte det var en för barnslig formgivning och en tredje ville lämna ett svar mitt emellan ”ja” och ”nej” tycker jag visar på att prototypens formgivning är på väg i rätt riktning men att det alltid är en svår avvägning som inte får glömmas bort i designprocessen.

I prototypen gjordes ingen ”av-knapp” för ljuduppspelning vilket självklart skulle ha funnits med för att göra prototypen mer trovärdig.

Ett designval som jag också diskuterat med mig själv under designprocessen är om frågan bör presenteras först utan att svaret finns i presentationen för att sedan visas efter ett visst tidsintervall. Och att den funktionen eventuellt skulle kunna påverka förarna till att själva först få fundera på svaret och på så sätt få ett intresse för frågorna och en viss ”utmaning” mot sig själv innan svaret presenteras.

Diskussion och slutsats

Hur kan information, om hur bästa körekonomi uppnås, utformas för att motivera förare av hjullastare att köra bränsleeffektivt? Volvo CE vet idag att deras kunder kan skapa vinster i form av pengar, miljö och arbetsmiljö om bränsleeffektiv körning används. Att på något sätt motivera till ett förändrat körbeteende hos förarna är nog det som skulle skapa det mest långsiktiga och lyckosamma resultatet - inte minst för miljön. Men att motivera människor till ett förändrat beteende är något som inte är enkelt. Volvo CE har länge funderat på hur förare kan motiveras – vilken faktor av potentiella vinster ska exponeras och hur? Genom den här studien har jag inte lyckats ta reda på och presentera vilken faktor som Volvo CE borde fokusera på när det gäller att motivera till förändring. En av förarna sa under prototyputprovningen så här om faktorn miljö:

”Miljö hit och miljö dit men vad betyder det för mig i mitt arbete i verkligheten?”

I den frågan finns eventuellt ett svar för Volvo CE på vilken av faktorerna som de bör fokusera på för att motivera förare. Genom att visa på miljövinster på olika sätt i förarnas miljö/arbetsmiljö kan eventuellt motivation till att köra bränsleeffektivt skapas.

(30)

30 Frågan ”Hur kan information, om hur bästa körekonomi uppnås, utformas för att motivera förare i hjullastare att köra bränsleeffektivitet anser jag att jag kan besvara. Genom att lyssna och ta till vara förarnas uppfattning om att

information om bränsleeffektiv körning kan presenteras på display skapas Human centered design. Förarna, som är användarna, har också besvarat frågan om vilka faktorer som skulle användas i gestaltningen i en första prototyp vilket också är Human centered design. Vid enkätutfrågningen och

prototyputprovningen visade också resultaten, tvärtemot vad en av experterna ansåg, vilket var att förarna kan tänka sig att få information under körning och via ljud. Allt detta visar på att Human centered design, där användaren sätts i fokus, är viktigt och nödvändigt vid designprocesser av den typ som jag genomfört i studien. Genom att bygga ett koncept runt Volvo CE:s ECO OPERATOR via igenkänning och använda Human centered design kan information för bränsleeffektiv körning i hytt utformas så att förarna väljer att köra bränsleeffektivt.

Fortsatt forskning

I denna studie har jag inte tagit reda på om förare verkligen blir motiverade att köra bränsleeffektivt genom att ta del av min gestaltning. Detta får fortsatt forskning ta reda på.

Det har varit särskilt intressant i den här studien att fler förare än vad jag och Volvo CE trodde kunde tänka sig att få instruktioner under körning. Forskning på hur censorer kan utvecklas, som kan ställas in för att känna av när du är utanför ”gröna zonen”, och meddela föraren är forskning som Volvo CE gärna ser ske i framtiden. Volvo CE utvecklar idag olika typ av teknik för sensorer och har intresse av att även bränsleeffektiv körning kan utvecklas via tekniken för censorer.

(31)

31

Källförteckning:

Bergström, Bo (2015) Effektiv visuell kommunikation. Carlssons bokförlag Stockholm.

Hellspong, Lennart. (2012) Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur AB Lund.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:a upplagan. Lund. Studentlitteratur. Holsanova, Jana. (2010). Myter och sanningar om läsning. Samspelet mellan språk och bild i olika medier. Språkrådet 2010.

Lundin, Jonatan & Eriksson, Yvonne (2017) An Investigation of Maintenance Technicians Information Seeking Behavior in a Repair Center (pre-print) Accepted manuscript IEEE Transactions on Professional Communication Norman, A. Donald. (2002) The design of everyday things ISBN 0-465-06710-7 Operators manual L110H/L120H/L180H/L220H/L250 (2017) Volvo

Construction Equipment. Ref. No.20049540-B

Wikberg Nilsson Åsa, Ericson Åsa, Törlind Peter (2015) Design Process och metod. Studentlitteratur AB, Lund.

Bild:

Bild 1 Nina Lindh

Bild 2 Text/layout Nina Lindh, Illustration Volvo CE, Eskilstuna Bild 3 Text/layout Nina Lindh

(32)

32

Bilaga 1: Intervjufrågor expertintervju 1 och 2

Frågor expertintervju 1

 Vilken nivå på förare tycker du behöver information om kortcykellastning?

 Har ni någon skala för vilken nivå förare är på kunskapsmässigt?  Vilka delar i kortcykellastning tycker du förare behöver information

om?

 Är kortcykellastning en av dem moment som en hjullastare används mest till?

Frågor expertintervju 2

 Hur är ECO-utbildningen upplagd?

 Vilken typ av utbildningsmaterial används?

 Vilka ”fem steg” är det ni använder i kortcykellastning?  Kan vi vara med på en ECO-utbildning?

 Kan vi intervjua förare på ECO-utbildningen?  När tittar föraren på Co-pilot?

(33)

33

(34)

34

Bilaga 3: Textskiss

(35)

35

Bilaga 4: Prototypskiss

(36)

36

Bilaga 5: Prototyp

Bild 3 Introduktionstext, startbild 1 i prototyp.

(37)

37

Bild 5 Informationstext och bild 3 i prototyp

References

Related documents

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Profilerna skulle också innehålla information om kundernas Internetvana, och deras åsikt om vilken information som borde finnas på Helmias hemsida, för att de som kunder skulle

In this paper, we present the first studies of flowing solder paste with a high solid content in a transparent high-pressure tolerant glass chip, thereby increasing the understanding

• Chapter 6 (Introduction and Related Approaches) gives a brief introduc- tion to Part III and presents related approaches in the areas of scheduling for systems composed of hard

Arviokaa seuraavia sukupuolten väliseen tasa-arvoon liittyviä väittämiä Täysin eri mieltä/Eri mieltä/Samaa mieltä/Täysin samaa mieltä/En osaa sanoa Työpaikallamme on

Maria Ekback, Eva Benzein, Magnus Lindberg and Kristofer Franzén Årestedt, The Swedish version of the multidimensional scale of perceived social support (MSPSS) - a psychometric

That we found some favourable effects despite this and the fact that the pupils at the intervention school had less psychiatric symptoms at baseline supports the notion that

ren utslungade ett anatema inte så mycket mot idrotten i sig som mot dess svans, chau- vinismen, idolkulten, rekordhetsen, publi- kens vrål på läktaren och pressens svällande