Produktkoncept för källsortering

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Produktkoncept för

källsortering

En hushållsprodukt inom temat compact living

HUVUDOMRÅDE: Maskinteknik

FÖRFATTARE: Frida Gunnarsson och Sara Finér HANDLEDARE:Magnus Andersson

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Maskinteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Björn Domeij Handledare: Magnus Andersson Omfattning: 15 hp (grundnivå)

Abstract

i

Abstract

The company Rörets Industrier AB is working on developing products within the theme of compact living and is currently selling more products of this theme. In the thesis, the interest falls into trying to expand the possibility of waste management in the home by creating a new concept. The concept should be a complementary product for current sorting containers in homes where people live more compact. The report summarizes the development of the product concept, from the beginning to the end. From how the project started, to how the product concept looks and what properties it has.

The work began by studying how the housing situation is in Sweden, how they live and how the todays environment is affected by rest products. The research questions were then decided and a collection of different theories about design and its significance was obtained. Different Methods where then determined, to be able to decide how the work would be performed and a GANTT chart was created to give the work a good structure.

With the background facts, theories, methods and schedule as the base, the process began with developing a concept for a product that could facilitate the waste sorting in the home. The concept should radiate storage within the theme of compact living, and at the same time, be as attractive as possible to the customer. This is done by giving the customer a positive experience of the product when it is used. All the concepts that were created, were weighed against each other in different Pugh matrices. The winning concept was then selected, for further development.

The result presented three sorting containers, with a relatively large volume, which can either hang together or individually. The containers can be put up on either a wall or onto a door, to reduce the uptake of floor space. The preliminary study found that the most competing company products occupies the floor area, and only a few could be placed hanging, but in a limited way. This is a problem for people living on a small area, as they have a limited amount of floor space. This surface can instead be used by other products. Therefore, one of the goals for the concept was to not use any floor area. Besides this function, the concept has the opportunity of attaching a bag in the containers. This makes it easier for the customer to empty the containers when it is full.

To be produced in the future, the concept would have to be examined more extensively. This is because no major consideration for material choices has been taken. The cost of the product would also need to be reduced and tests must be done.

ii

Sammanfattning

Företaget Rörets industrier AB arbetar med att ta fram produkter inom temat compact living och säljer idag olika produkter inom detta tema. I examensarbetet faller intresset till att försöka utöka möjligheten till avfallshantering i hemmet genom att skapa ett nytt koncept. Konceptet ska vara en kompletterande produkt för nuvarande sorteringskärl i trångbebodda hem. Rapporten sammanfattar utvecklingen av ett produktkoncept från början till slut.

Arbetet började med att undersöka hur bostadssituationen ser ut, i framförallt Sverige, men också hur människor i fråga bor, samt hur miljön idag påverkas av avfall. Därefter bestämdes frågeställningarna. För att kunna besvara frågeställningarna samlades det in information kring teorier gällande design och dess betydelse. Metoder valdes för att kunna genomföra arbetet och därefter gjordes ett Gantt-schema för att få struktur på arbetet.

Med bakgrundsfakta, teorier, metoder och schemat som grund påbörjades processen med att ta fram ett koncept till en produkt, som ska underlätta källsorteringen i hemmet. Konceptet ska utstråla förvaring inom temat compact living, samtidigt som det ska bli så tilltalande som möjligt för kunden. Detta genom att kunden ska få en positiv upplevelse av produkten vid användning. De koncept som framkom vägdes mot varandra i olika Pugh matriser och sållades ut för att sedan arbetas vidare med.

Resultatet blev tre sorteringskärl med relativt stor volym, som antingen kan hänga tillsammans eller var för sig. Kärlen kan hängas på antingen en vägg eller en dörr för att minska upptagningen av golvyta. Förstudien konstaterade att de flesta konkurrerande produkter tar upp golvyta och bara ett fåtal kunde placeras hängande, men då på ett begränsat sätt. Detta är ett problem för människor som bor på ett litet utrymme, eftersom de har en begränsad mängd golvyta. Därför var ett av målen för konceptet att inte använda någon golvyta så att andra produkter kan använda sig av den istället. Förutom denna egenskap har konceptet möjlighet till att fästa en påse i kärlet för att underlätta tömningen av avfallet.

För att konceptet ska kunna produceras i framtiden måste det granskas mer ingående, eftersom inga större överväganden för materialval har tagits. Produktens kostnader skulle också behöva sänkas och tester måste göras.

Innehållsförteckning

iii

Innehållsförteckning

1

Introduktion ... 1

1.2.2 Källsortering och miljöpåverkan ... 2

1.2.3 Bostadssituation och miljöpåverkan på global nivå ... 2

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 4

1.5 DISPOSITION ... 4

2

Teoretiskt ramverk ... 5

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 5

2.2 DESIGN ... 5

2.2.1 Design som konkurrensmedel ... 5

2.2.2 Färg och form ... 6

2.2.3 Dagens inredningsstil ... 7

2.2.4 Ergonomi i stående position ... 8

2.2.5 Compact living ... 8

3

Metod ... 9

3.1 GANTT SCHEMA ... 9

3.2 DESIGNMETOD:DESIGN THINKING BOOTLEG ... 9

3.2.1 Empathize ... 9 3.2.2 Define... 10 3.2.3 Ideate ... 11 3.2.4 Prototype ... 11 3.2.5 Test ...12 3.3 TILLVERKNING ... 13 3.3.1 Formsprutning ... 13

iv

4

Genomförande och implementation ... 14

4.1 PROJEKTPLAN ...14

4.2 GANTT SCHEMA ...14

4.3 DESIGN THINKING BOOTLEG ...14

4.3.1 Empathize – Vad tycker kunden och företaget? ...14

4.3.2 Define – Designerns synpunkt. ... 20

4.3.3 Ideate – Konceptet skapas ... 20

4.3.4 Prototype – Konceptet kommer till liv ... 32

4.3.5 Test – Konceptet analyseras ... 37

4.4 VALIDITET OCH REABILITET ... 39

5

Resultat ... 40

5.1 SLUTLIGT KONCEPT ... 40

5.2 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 1-HUR KAN KONCEPTET DESIGNAS FÖR ATT KUNNA INGÅ I TEMAT COMPACT LIVING? ... 44

5.3 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 2-KAN OUTNYTTJAT UTRYMME ANVÄNDAS FÖR ATT MINSKA ANVÄNDNING AV GOLVUTRYMME? ... 45

5.4 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 3 - HUR KAN KONCEPTET UTFORMAS FÖR ATT BLI SÅ TILLTALANDE SOM MÖJLIGT FÖR KUNDEN? ... 46

6

Diskussion och slutsatser ... 48

6.1 DISKUSSION METODERNA ... 48

6.2 DISKUSSION RESULTATET ... 49

6.2.1 Hur kan konceptet designas för att kunna ingå i temat compact living? ... 49

6.2.2 Kan outnyttjat utrymme användas för att minska användning av golvutrymme? ... 49

6.2.3 Hur kan konceptet utformas för att bli så tilltalande som möjligt för kunden? ... 50

6.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 50

6.4 VIDARE ARBETE ... 51

Referenser ... 52

Introduktion

1

1

Introduktion

Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens avgränsningar och kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Den här rapporten beskriver projektgången av författarnas examensarbete. Projektet i sig, handlar om att ta fram ett produktkoncept inom temat compact living för förvaring av hushållsavfall. Arbetet är inriktat på endast konceptgenerering och det slutliga målet är att få fram en 3D CAD fil innehållandes ett verklighetstroget koncept.

Författarna har under examensarbetets gång samarbetat med företaget Rörets industrier AB. De två företagen Kungs och Maria ingår numera i företaget och sammanlagt tillverkas produkter inom både klädvård och rengöring för privatpersoner. Från företaget Maria finns rengöringsprodukter, såsom diskborstar, golvmoppar och diskproppar. Medan Kungs förknippas med bilredskap, såsom isskrapor, snöborstar och parkeringsskivor. Strykbrädor och torkställ för kläder är däremot de två främsta produkterna, som också ursprungligen är framtagna av Rörets industrier. På senare tid har compact living blivit ett allt mer intressant tema, och numera har företaget som mål att sälja produkter inom temat compact living. Intresset är bland annat att förbättra avfallshanteringen för de som lever trängre genom att skapa en produkt som rymmer tillräckligt många typer av avfall, men i en så kompakt och smidig produkt som möjligt.

Enligt SCB, beräknas det i dagens läge att varje människa i Sverige i genomsnitt bor på en yta av 41 kvadratmeter. Betraktas istället olika familjegrupper ser det däremot lite annorlunda ut. I en familj med två föräldrar och tre eller fler barn, som bor i en hyresrättslägenhet, är fördelningen mellan varje individ 16 kvadratmeter. Gruppen kvinnor över 65 år, som bor själva i hus, har däremot en individuell yta på 114 kvadratmeter [1]. Bevisen för att folk bor på en liten yta medför att behov av att maximera utnyttjandet av ytor på bästa sätt behövs. Därför behövs produkter inom temat compact living.

Compact living är ett engelskt uttryck för ett litet boende, som på svenska kan översättas till trångboddhet. För att ett boende ska räknas som trångt, ska det finnas fler personer än antalet rum, borträknat kök och vardagsrum. Undantag gäller partners och gifta par eftersom de förväntas kunna dela rum. Compact living handlar om att maximera utnyttjandet av boendet på bästa sätt. Det kan bland annat göras genom smarta lösningar och multifunktionella möbler, till exempel hopvikbara stolar och bäddsoffor. Ett bra tips är att utnyttja höjden istället för golvytan, som till exempel våningssängen [2].

2

1.2 Problembeskrivning

1.2.1

Bostadssituationen i Sverige

Enligt en studie som gjordes av SCB i slutet av 2018, hade Sverige en folkmängd på ca 10,2 miljoner invånare. Befolkningen består av alla personer som är folkbokförda i Sverige. Denna studie visar också hur befolkningen påverkas av hur många som dör och föds, samt hur många som ut- och invandrar i landet. År 2018 hade Sverige ett födelseöverskott på nästan 24 000 människor och ett invandringsöverskott på närmare 86 000 [3]. Då det i dagens läge visar sig att det blir fler och fler människor i Sverige, ökar även behovet av fler bostäder runt om i landet. Precis som det beskrivs i avsnitt 1.1 Bakgrund har SCB beräknat att i dagens läge bor varje människa i Sverige på 41 kvadratmeter i genomsnitt. Däremot, i en familj med två föräldrar och tre eller fler barn, som bor i en hyresrättslägenhet, är fördelningen mellan varje individ 16 kvadratmeter [1].

I Boverkets bostadsmarknadsenkät presenteras en bild av hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige 2019. Varje år skickar Boverket ut en enkät till Sveriges kommuner och år 2019 svarade 290 kommuner på enkäten. Då resultaten kom in gjordes bland annat en iakttagelse på att 240 kommuner angav ett underskott på bostäder i deras kommun och endast 46 kommuner angav att bostadsmarknaden var i balans. I resultatet fanns också iakttagelser på att många kommuner påpekar att behovet av större lägenheter finns, samt att det fanns begränsade faktorer för bostadsbyggandet [4]. Det kan bli svårt att skapa större bostäder då kommunerna har begränsat utrymme. Däremot är det enklare att producera smarta lösningar för hemmen i form av compact living. Det gör att sådana produkter blir allt mer efterfrågade.

1.2.2

Källsortering och miljöpåverkan

Genom att sortera olika material och farliga ämnen kan det mesta som återvinns bli nya produkter och de farliga ämnena kan tas om hand om på ett säkert sätt. Det här gör att naturresurser och energi sparas, samt att människor och miljö skyddas. Avfall som slängs i naturen bryts ner under en lång tid och det finns risk att farliga ämnen läcker ut. Det är även ett lagbrott att inte sortera sina sopor [5].

Avfallsmängderna ökar då tillväxten och konsumtionen i dagens samhälle ökar. Att inte återvinna ger negativa effekter på samhället. Det kostar samhället mer pengar att behandla restavfallet än att återvinna. Behandlingsmetoden, vid exempelvis förbränning och deponi av stora mängder restavfall, är betydligt dyrare processer än om allt avfall skulle återvinnas [6]. Med tanke på det här och hur bostadssituationen ser ut, är det därför viktigt att det finns produkter för källsortering för dem som bor trängre. Om dessa produkter dessutom är i återvunnet material skulle det bli ett stort plus för kunden.

1.2.3

Bostadssituation och miljöpåverkan på global nivå

Det är allmänt känt att befolkningen på Jorden ökar, vilket innebär att mer markyta världen över behöver användas för att producera fler bostäder och andra byggnader. Då antalet människor och byggnader ökar, bildas alltså allt mer avfall inom samhället.

Introduktion

3

Bland utrikes födda är det vanligare att vara trångbodd, särskilt personer som är födda utanför Europa. Andelen trångbodda har ökat de senaste 20 åren, från 10 till 21 procent mellan år 1995 och 2016 [7].

Varje år hamnar stora mängder avfall i haven. Av allt avfall som slängs i vattnet, är en stor andel plast av olika slag. Plast har en lång nedbrytningsprocess och det medför att djur kommer i kontakt med plast i naturen. Många djur misstar plasten för att vara mat eller råkar trassla in sig i olika förpackningar, fisknät, etc. Det medför, att varje år dör eller skadas flera tusentals olika djur som lever vid och i de stora vattenområdena [8].

Då trångboddhet och miljöförstörelse är ett faktum, vill Rörets Industrier påbörja ett skapande av en produkt till att förvara flera typer av avfall. Produkten ska även vara anpassad för en miljö inom compact living och kunna produceras i ett återvunnet material. Examensarbetet ska därför vara mer inriktad mot konceptutveckling. Där det huvudsakliga fokuset är att utnyttja oanvänt utrymme, som tak och väggar med mera för att frigöra golvutrymme. Produktkonceptet ska samtidigt vara anpassad för kunden både i pris, utseende och montering.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med examensarbetet är att få fram ett realistiskt koncept av förvaring av olika slags avfall inom temat compact living. Produktkonceptet ska kunna förvara flera typer av avfall och samtidigt ta upp en så liten totalyta som möjligt genom att kunna placeras där outnyttjat utrymme finns. I dagsläget finns det produkter för källsortering. Problemet är att de tar upp en relativt bred golvyta samtidigt som de inte rymmer speciellt mycket avfall eller flera olika typer av avfall. Med tanke på att Sveriges befolkning bor på en relativt liten boyta i genomsnitt, behövs en produkt som är väl lämpad för dessa hushåll. Utifrån problembeskrivningen och syftet vill företaget därför få fram ett realistiskt koncept till källsortering inom temat compact living. Konceptet ska bredda källsorteringen i hemmet där outnyttjat utrymme finns. Därför ska projektet i första hand besvara de tre frågorna:

[1] Hur kan konceptet designas för att kunna ingå i temat compact living?

Miljöfrågan blir allt viktigare och därför ökar intresset för sortering av avfall i enskilda hem. Med en ökande population blir det trängre i hemmen och nya lösningar för förvaring är nödvändig. Därför är projektets första frågeställning viktig då många föregående modeller inte alltid är anpassade utefter temat compact living.

[2] Kan outnyttjat utrymme användas för att minska användning av golvutrymme? Många modeller av avfallsförvaring står i dagsläget på golvet och är relativt stora. Dessa produkter är därför en nackdel för dem som bor kompakt. För dem som bor litet är det en fördel om produkterna i hemmet kan använda andra utrymmen än just golvet.

[3] Hur kan konceptet utformas för att bli så tilltalande som möjligt för kunden?

Då det är viktigt att inta bara kunna komma på idéer och producera utan även sälja produkter behöver konceptet främst vara tilltalande vid första anblicken. Produktkonceptet ska kunna passa in i någon av dagens stilar men även stå sig på sikt. Därför krävs en djupare förståelse för färg och form, men även en översikt på vad som är trendigt i dagens läge.

4

1.4 Avgränsningar

Huvudfokuset i det här examensarbetet är att skapa ett produktkoncept för källsortering. Konceptet ska vara anpassat efter kundens behov och företagets krav, samt önskemål. Den totala tiden för projektet är däremot förlagd på 400 arbetstimmar och därför krävs vissa begränsningar i arbetet. En stor del av tiden avsätts för förberedelser, presentationer och den skriftliga rapporten. Resterande tid ges till det praktiska arbetet med att generera det slutliga konceptet.

På grund av tidsbrist kommer rapporten inte att innefatta några hållbarhetsberäkningar för konstruktionen. Exakt hur produkten ska fraktas och hur den eventuella produktionen ska ske i detalj tas inte med i denna rapport. En fysisk prototyp kommer inte att tillverkas och testas. Därför kommer ingen tid att läggas på specifikt materialval och hur kunden upplever en fysisk modell. Ingen djupdykning i människans ergonomi kommer att studeras, eftersom en fysisk modell inte kommer vara tillgänglig.

Det fanns inget krav eller önskemål på exakta mått, volym och att behållarna skulle vara anpassade efter specifika avfall. Därför togs dessa inte hänsyn till i konceptgenereringen. Istället valdes ett standardmått utifrån den klassiska plastpåsen som rymmer 20 Liter. Det fanns däremot ett önskemål om att konceptet skulle kunna förvara fyra eller flera olika sorters avfall. Idégenereringen ledde till att konceptet skulle bland annat kunna hängas på en dörr och därför avgränsades antalet kärl till tre.

1.5 Disposition

Rapporten börjar med Introduktionen. Den beskriver bostadssituationen framförallt i Sverige men även på en global nivå, varför produkter inom compact living behövs och varför källsortering är viktigt. Här presenteras även information kring uppdragsgivaren Rörets Industrier AB och de frågeställningar som ligger till grund för hela examensarbetet. På grund av tidsbrist med mera, har vissa avgränsningar behövt tas med, vilka kan läsas under

Avgränsningar.

Introduktionen följs av det Teoretiska ramverket som informerar om teorier kring vad design är och hur den hjälper till att skapa en produkt samt hur den är kopplad till rapportens frågeställningar.

Under kapitel Metod finns all information kring vilka metoder som använts för att kunna genomföra arbetet och besvara rapportens frågeställningar. Designmetoden ”Design thinking bootleg” används som ett övergripande verktyg där det i vissa delar har ingått flera metoder för ett mer grundligt arbete.

I Genomförande och Implementation beskrivs hur hela designprocessen har gått till. Från en

projektplan till hur ett flertal idéer och koncept tagits fram och sedan sållats ut. För att på så sätt kunna besvara rapportens frågeställningar.

I kapitel Resultat ges svar på vad projektet resulterade i gentemot frågeställningarna. Därefter genomförs en diskussion i kapitel Diskussion kring resultatet där olika slutsatser tas. I slutet av rapporten hittas Referenser och Bilagor där information som är mindre viktig eller inte får plats i den flödande texten finns.

Teoretiskt ramverk

5

2

Teoretiskt ramverk

Kapitlet ger en teoretisk grund som används i studieupplägget och en bas för att analysera resultatet av de frågeställningar som formulerats.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

Då första frågeställningen är Hur kan konceptet designas för att kunna ingå i temat compact

living? behövs teorier kring compact living framkomma. Frågor som Vad är compact living?

och Hur kan en compact living produkt definieras? behöver besvaras för att få till ett så bra resultat som möjligt kring denna frågeställning. Svaren på dessa frågor framkommer i avsnitt 2.2.5.

Då compact living främst handlar om att utnyttja kvadratmeter på bästa sätt, har teorier kring examensarbetets nästa frågeställning haft stor betydelse för arbetet. Frågeställning är Kan

outnyttjat utrymme användas för att minska användning av golvutrymme? och denna kan

besvaras genom att studera teorin i avsnitt 2.2.1 Design som konkurrensmedel. I denna teori framgår det hur en produkt kan skapas för att bli så unik som möjligt genom att sticka ut på olika sätt. Att ge en produkt speciella egenskaper gentemot konkurrenternas produkter skapas en nyfikenhet hos kunden och produkten upplevs som nytänkande. Även teorin i avsnitt 2.2.4 Ergonomi i stående position ger en bra koppling till examensarbetets andra frågeställningen. Då de flesta konkurrerande produkter är placerade på golvyta uppnås inte en bra ergonomisk position vid användning av dessa. Så genom att få upp produkten till en bra ergonomisk position blir denna mer attraktiv för kunden.

Tredje frågeställningen Hur kan konceptet utformas för att bli så tilltalande som möjligt för

kunden? går att koppla till de flesta teorier under kapitlet Teoretiskt ramverk. Genom att

studera teorier kring hur människor upplever vissa former, färger och hur dagens inredningsstilar ser ut kan konceptet till produkten skapas för att bli så attraktiv och tilltalande som möjligt för kunden. Då det även framgår i teorin under avsnittet 2.2.1 Design som

konkurrensmedel att det första sinnet som uppfattar en produkt är synen, är det extra viktigt

att kunna få till ett så tilltalande utseende som möjligt till produkten.

2.2 Design

Beroende på vem frågan ställs till, skiljer sig definitionen av vad design innebär. I den här rapporten är design ett samlingsnamn för färg- och formspråket, men även dess konstruktion och hur den är uppbyggd. Designen ska vid första anblicken berätta för betraktaren hur produkten ska användas och fungera, men även ge en känslomässig association. Det är frågor som helt enkelt rör designen kring produkten [9].

2.2.1

Design som konkurrensmedel

När det idag pratas om en produkts egenskaper handlar det mycket om själva upplevelsen av produkten. Upplevelsen har stor betydelse för om en produkt ska bli succé eller inte [10]. Det första sinnet som uppfattar en produkt är synen. Kunden kan antingen se själva produkten i butik eller en bild av den och får då en uppfattning av den. Genom att skapa ett så förstående utseende som möjligt kan företagen få sina produkter att upplevas så som de är tänkta. Kunder får sällan prova produkten innan köpet. Därför är det viktigt att företagen kan få fram ett budskap till kunden genom att skapa en estetisk förståelse till den. Därför brukar det sägas att designmålens centrala mål är produkten visas och att produkten används. Produkten visas

6

innebär att produkten upplevs som attraktiv och har ett beskrivande utseende av dess egenskaper och funktioner. Produkten används innebär att produkten ska fungera och kunna användas till det som den såg ut att kunna användas till [10].

Design inom många företag betraktas som ett nyckeltal och har betydelse på bland annat försäljningsframgången. Det handlar om hur produkten upplevs vid första anblicken, vad designen har för betydelse på företagets varumärke och hur designen kan utvecklas. Förr betraktades design som en utseendefaktor i form av färg och dekor. Idag omfattas design även som formgivning, uppbyggnad, konstruktion och funktion [10].

2.2.2

Färg och form

Då människans första intryck av en produkt fås genom synen, spelar färg och form en viktig roll för försäljningen. Leatrice Eiseman är en ledande färgexpert och på sin hemsida refererar hon färg till att vara ”the silent salesperson” [11]. Hon berättar bland annat i en intervju med Design Domination om hur viktigt det är med färger inom olika företag och deras produkter. Ett företag kan exempelvis föredra en viss färg bara för att det alltid har funkat. Eiseman menar däremot på att det även är viktigt att veta vilka färger konkurrenterna använder sig av och vad som är trendigt på marknaden, för att på så sätt hålla sig konkurrenskraftiga [12].

Karl Ryberg har bland annat skrivit om färgers påverkan på människan i sin bok FÄRGER i vardagsliv och terapi. Där menar han på att människans sinnesstämning påverkas och varieras av olika färger. Ryberg skriver att ”rött sporrar till entusiasm och aktivitet men kan också verka hetsande och framkalla oro”, samt att röda ting upplevs tyngre och närmre än vad de egentligen är. Blått däremot är raka motsatsen, ”mått och vikt underskattas konsekvent, och föremål i blått ljus bedöms som varande mindre och lättare”. Det han menar på är helt enkelt att blåa ting upplevs mindre, lättare och inger en känsla av rymd. Grönt kan då ses som Sveriges favoritord lagom. Människan varken överskattar eller underskattar föremål i grönt samtidigt som det är en harmonisk färg för betraktaren. När det kommer till Gult, Orange och Violett skriver han inte mycket, men refererar till vad Goethe sagt ”Gult stimulerar till ett rörligt tänkande medan orange ger upphov till livliga känslor. /…/ och violett är det längtansfulla skådandets färg”. Sedan finns det många olika nyanser av dessa färger och vissa är mer så kallade varma och andra är kalla. De varma färgerna får människan att uppleva att det är varmare än vad det egentligen är och tvärtom med de kalla färgerna. En typisk varm färg är rött och blått är dess motsats [13].

Enligt Rune Monö ska en produkt i första hand designas för förståelsen för hur det ska användas. Han menar bland annat på att en produkts utseende skickar visuella signaler och att dessa signaler uppfattas av åskådaren. Målet är att signalerna helst ska skapa samma förståelse hos varje individ. Dock är detta väldigt svårt då människor kan uppfatta signaler på olika sätt på grund av så kallade störningar, såsom tidigare erfarenheter. Designerns uppgift är att minimera dessa störningar och göra signalen så tydlig som möjligt för kunden [14].

För att skapa tydliga signaler kan designern bland annat använda sig av produktens utseende. Färg är en sådan faktor men även form. Enligt Rune Monö har form så väl som färg en semantisk funktion. Det betyder att form och färg kan fungera som små instruktioner till mottagaren [14]. Ta till exempel färgen röd. Karl Ryberg menar att rött påkallar uppmärksamhet och vaksamhet [13]. Det bidrar till att en stoppskylt syns tydligt av bilisten och får denne att tänka efter på vad som borde göras, vilket i detta fall är att stanna.

Teoretiskt ramverk

7

Former skickar också signaler till mottagaren. Kenneth Österlin skriver om och visar i sin bok ett antal bilder på olika exempel av produktsemantik. De former och detaljer som beskrivs, visas längre ner i stycket. För att uttrycka stabilitet kan föremålet bestå av en bredare bas. Medan om syftet är att visa på rörelse, borde dynamiska och/eller diagonala linjer användas. Placeras stora radier på exempelvis en rundad kvadrat, skapas en bullig karaktär medan avsmalnade delar ger en nättare upplevelse, samtidigt som den skapar en känsla av att föremålet är längre. Rundare former upplevs som mjuka och välkomnande, medan kantiga former upplevs avvisande. Även detaljer påverkar helhetsintrycket. Återkommande och likartade detaljer ger ett organiserat intryck medan flera olikartade detaljer skapar oreda [9].

Former:

Dynamisk Bred bas Kantig Radier Avsmalnad Rund

Detaljer:

Ordnade Oordnade Diagonaler

2.2.3

Dagens inredningsstil

Då det här examensarbetet utförs i Sverige, är konceptets kundkrets i första hand utformad för dess tycke och smak. För att skapa sig en bild av vad som är trendigt idag på den svenska marknaden får det enorma svenskfödda företaget IKEA stå som representant. IKEA startades av Ingvar Kamprad 1943 och är idag ett världsledande företag inom heminredning [15]. Ingka Group äger cirka 90 procent av IKEA varuhus och senast 2019 gick de med en vinst på 26 miljarder kronor [16]. De har miljontals kunder världen över [17] och är därför en viktig influens av heminrednings produkter.

På IKEA:s hemsida visas ett flertal olika konstellationer av alla möjliga rum, såsom kök, vardagsrum, sovrum med mera. Färgstyrkan i rummen är relativt nedtonade med pasteller och naturnära färger (trä, mörkare grönt och jordiga nyanser av rött och brunt) som blandas med hela gråskalan från svart till vitt. Vissa rum präglas av en ljus palett och andra av en mörk. Det finns även rum där starkare färger blandas med neutrala färger och i enskilda fall finns det till och med rum där de starka färgerna är rikligt blandade med varandra [18], [19], [20]. Det innebär att det inte riktigt finns någon specifik färg att förhålla sig till, men på det stora hela väljer de oftast de nedtonade färgerna och hela gråskalan.

Enligt inredningsstilen.se beskrivs den skandinaviska stilen som enkel och funktionell. Det ska inte finnas överflödiga prylar i rummet men det ska finnas ett rikligt ljusinsläpp och en känsla av rymd. Tygerna ska vara av enfärgat bomull, men då helst i ljusa färger. Mörka färger är inte välkommet varken på tyger, väggar, golv och tak. Det får däremot gärna finnas något antikt fynd med i bilden för att skapa ett band mellan nutid och dåtid [21]. Dessa influenser syns hos IKEA, även om de använder sig av mer färger än vad inredningsstilen.se beskriver.

8

2.2.4

Ergonomi i stående position

För att ta fram ett produktkoncept gäller det att veta hur kunden interagerar med produkten. Det innebär att ergonomi måste tas med i åtanke för att det slutliga resultatet ska kunna kännas användarvänligt.

Ergonomi är starkt relaterat till arbetsställning, eftersom en bra arbetsställning kräver att arbetstagaren har en god ergonomisk position vid utfört arbete [22]. Den mest lämpliga arbetshöjden är beroende av, i vilken höjd som arbetet ska utföras och hur lång arbetstagaren är. Enligt Arbetsmiljöverket är en bra höjd generellt sett mellan 80–110 cm för en stående person med armbågshöjd vid 95 cm, medan 100–140 cm med armbågshöjd 120 cm [23]. Kunden förväntas vara i stående position vid användning och därför kan höjden generaliseras till 80–140 cm.

2.2.5

Compact living

Definitionerna är många, men enligt svenskfast.se handlar compact living om hur antalet kvadratmeter ska utnyttjas på bästa sätt. Att hitta smarta lösningar till smart förvaring är ett sätt. Ett exempel kan vara att integrera förvaring med andra möbler som redan finns i hushållet [2].

Produkter inom compact living kan definieras som en serie utrymmesbesparandeprodukter för trängre ytor. Produkterna är konstruerade med funktionen att kunna användas vid trängre utrymme, i exempelvis mindre hushåll. Oftast skapas dessa produkter för att kunna använda outnyttjade utrymmen i hemmet [24].

Metod

9

3

Metod

Kapitlet ger en beskrivning av vilka metoder som använts för att kunna genomföra den konceptuella studien och hur de är kopplade till de tre frågeställningarna. I nästkommande kapitel beskrivs i detalj hur metoderna har använts för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna.

3.1 Gantt schema

Innan ett projekt startas upp krävs att det finns en plan, ett schema över vad som ska göras och när det ska göras. Gantt schemat är en mycket simpel metod som utvecklats av Henry Gantt. Schemat ritas upp i ett koordinatsystem med en Y- och X-axel. Vid Y listas aktiviteter upp och vid X görs ett tidsintervall. Vid varje aktivitet dras en horisontell linje där längden på linjen utgör aktivitetens varaktighet. På detta sätt visas vilka aktiviteter som ska utföras i vilken ordning [10].

3.2 Designmetod: Design thinking Bootleg

Stanford University har ett designtänkande institut - vardagligt nämnt d.school. De har i samarbete med lärare, studenter och designers tagit fram ett dokument vid namn ”Design thinking Bootleg” mer känt som Bootcamp Bootleg. Dokumentet består av en uppsättning verktyg och metoder som är samlade i fem olika grundstenar. Grundstenarna har benämnts Empathize, Define, Ideate, Prototype och Test [25].

3.2.1

Empathize

Empathize avsnittet består av att utreda vad kunden verkligen vill ha genom att observera, interagera och uppleva. Observera hur kunderna beter sig i den miljö som ska studeras. Interagera och ställ frågor genom mötet med kunden. Upplev genom att själv sätta sig i rollen som kund [25]. Här listas och förklaras de redskap som användes i det här examensarbetet för att kunna besvara de tre frågeställningarna.

3.2.1.1 Kravspecifikation

I en del projekt anses kravspecifikationen vara en utgångspunkt för arbetet, där funktionella krav och önskemål fastställs. I denna del bestäms VAD som produkten ska uträtta och VAD som ska bli resultatet av arbetet. När en kravspecifikation skapas är det viktigt att tänka på att inte begränsa arbetet för mycket, utan istället skapa möjligheter till att finna lösningar på problemet. Detta kan innebära att kravspecifikationen kommer att behöva utvecklas och uppdateras under processens gång för att kunna ge så bra möjligheter som möjligt för arbetets utveckling. Kraven och önskemålen som uppstår kommer från olika inblandade intressenter och viktigt här är att avgöra vilka funktioner, mått och egenskaper som är krav och vilka som mer är önskemål hos intressenterna [10].

3.2.1.2 Funktionsanalys

En känd process till att analysera en ny eller en befintlig produkts funktioner och syfte är funktionsanalysen. Funktionsanalysens syfte är att skapa en funktionsstruktur där alla funktioner och dess ingående delar visas och beskrivs. I denna struktur ska det även framgå hur alla funktioner samverkar och vilka relationer som finns mellan dem [10].

Genom att dela upp det komplexa konstruktionsproblemet i mindre delar blir det lättare att finna lösningar till varje delfunktion. Detta kan illustreras i form av ett träd där huvudproblemet är uppdelad i två eller flera delfunktioner som även de är uppdelade, och så

10

vidare. Detta gör det mer enkelt att till slut finna den slutliga lösningen på huvudproblemet, genom att kombinera ihop delfunktionernas lösningar till en totallösning [10].

3.2.1.3 Förstudie

En förstudie, även kallad problemanalys, innebär att ta reda på så många problem som möjligt och arbeta sig igenom problemformuleringen. I en förstudie tas bakgrundsmaterial fram med hjälp av konkurrent- och marknadsanalyser, undersökningar av befintliga patent och tidigare produktgenerationer, etc. All information som har med problemet att göra inom branschen, marknaden, designen och tekniken behöver framställas. Det är också viktigt att få fram kompetensområden i en förstudie, för att kunna analysera och få en bredare bild av problemet [10].

Konkurrentanalys

Genom att studera konkurrenternas produkter, kan utvecklare ta reda på vilka produkter som redan finns på marknaden, analysera vilka egenskaper produkterna har och vad som kan göra en produkt unik. Det är också ett sätt till att finna inspiration och förståelse av hur produkten skulle kunna förbättras. En konkurrentanalys kan gynna företaget på många sätt, som att hitta information kring hur trender ser ut och vad som är konkurrenters svagheter och styrkor [26].

Marknadsundersökning

För att ta reda på vad som är aktuellt på marknaden och vad kunden vill ha, behöver företag genomföra en så kallad marknadsundersökning. Det finns olika sätt att genomföra marknadsundersökningar. De kan antingen vara kvantitativa, kvalitativa eller en blandning av dem båda [10] Kvantitativa metoder är baserat på en större mängd data för att få ett så korrekt svar som möjligt. Målet är att hitta ett mönster eller lagar som förklarar verkligheten. Oftast används exempelvis olika mätinstrument eller enkäter med givna svarsalternativ, så kallade slutna frågor [27], [28]. Kvalitativa metoder används för att få fram tankar, uppfattningar, åsikter och mer djupgående svar genom exempelvis en intervju eller enkäter med öppna frågor. Intervjun kan antingen utföras enskilt eller i grupp. Tanken är att verkligen gå in på djupet och förstå svaret medan en enkät med öppna frågor ger den tillfrågade möjlighet att svara precis som hen vill [28], [29].

Alla undersökningar, så kallade forskningsmetoder, används för att samla in data av en större eller mindre grupp människor. Informationen samlas in för att få en insikt av olika åsikter, intressen, statistik, osv. Undersökningarna kan ha olika syften och genomföras på flera olika sätt. Detta beroende på vilket mål och syfte som vill uppnås i undersökningen [30].

3.2.2

Define

Define handlar om att utifrån Empathize-avsnittet tydligt definiera en synpunkt. Synpunkten utgår från vad designern har fått för uppfattning om vad problemet är och därifrån formuleras en tydlig problemuppfattning. Därför är synpunkten unikt framtagen utifrån det som tagits fram i föregående del och ligger till grund för det slutliga resultatet [25]. Synpunkten i det här arbetet är definierade i Introduktionen under avsnitt 1.3 Syfte och Frågeställningar.

Metod

11

3.2.3

Ideate

Ideate handlar om att komma på så många olika lösningar som möjligt på problemet. Här är det viktigt att inte låsa sig fast i tanken på att vissa saker inte går att lösa på ett visst sätt. Här handlar det om att vidga sina vyer, vilket kan göras i någon form av brainstorming. Utifrån alla idéer ska en eller flera utvärderingar göras för att få fram den bästa lösningen [25]. Nedan listas och förklaras de redskap som användes i det här examensarbetet.

3.2.3.1 Moodboard

En moodboard kan beskrivas som ett collage av bilder, texter, materialprover och liknande. Dess främsta uppgift är att försöka förmedla en känsla, exempelvis av en produkt. Därför används en moodboard oftast av designers där de vill försöka att associera en eller flera känslor till produkten. En moodboard bör betraktas som en inspiration till skapandet av det som efterfrågas, och inte som en specifikation. Detta kan vara bra för att skapa en samordning om personer i en grupp ska jobba mot ett gemensamt uppdrag [10].

3.2.3.2 Brainstorming

Brainstorming är en välkänd metod som innebär som ordet tyder på, nämligen ”hjärnstorm”. Metoden används i en grupp där alla personer säger/skriver/skissar så många olika idéer som möjligt, hur knasiga de än må vara. Tanken med brainstorming är att alla i en grupp ska få säga sitt och ingen idé räknas varken som bra eller dålig [9].

3.2.3.3 Pughs beslutmatris

Beslutsmatrisen Pughs matris är en bra metod att använda för att jämföra olika designidéer och för att sålla ut de bästa alternativen. Pughs matris ger ett objektivt perspektiv på de olika idéerna och visar vilket eller vilka alternativ som bäst möter de kriterier som idéerna ska ställas emot. Jämfört med andra beslutsmatriser har Pughs matris en fördel, då den har kapacitet till att hantera flera olika beslutskriterier. Denna matris kan användas närhelst behovet finns att sålla ut och bestämma vilket alternativ som blir bäst gentemot de sökta kriterierna [31].

3.2.4

Prototype

Prototype handlar om att förverkliga en idé. Ett exempel är att bygga en modell av något slag. De första modellerna behöver inte vara speciellt avancerade och ska inte vara dyra. Det viktigaste är att kunna lära sig mer om hur idéen fungerar och om den är värd att fortsätta arbeta vidare med. Modellerna ska hjälpa designers att fördjupa förståelsen kring kunden, samtidigt som de kan fördjupa förståelsen av designerns vision hos andra medarbetare [25].

3.2.4.1 Virtual prototyping

Idag talas det om virtual prototyping (CAD-system) som gör det möjligt att bygga upp och utföra simuleringar på virtuella modeller i en dator, innan en fysisk modell framställs. Det här leder till att företag sparar tid och pengar då det kan finnas möjlighet att se modellen i olika färger, från olika vinklar, beräkna materialåtgång, volym och vikt etcetera. Genom simuleringar kan modellen testas i form av hållbarhetsberäkningar, vilket kan ge en indikation på var modellen behöver förstärkas eller där material kan reduceras [10]. Solidworks är ett sådant programsystem. För att skapa en bild av hur en verklig prototyp skulle se ut och fungera kan designern bygga upp modeller i programmet som sedan kan testas i form av simuleringar [32].

12

3.2.5

Test

Test handlar helt enkelt om att testa modellen. Utifrån undersökningen kan designern eller teamet lära sig mer om hur kunderna hanterar den och därefter ta beslutet om att förfina eller kassera modellen [25]. För att testa modellen används en SWOT-analys och en Kostnadsestimering för att avgöra om modellen är värd att gå vidare med.

3.2.5.1 SWOT-analys

SWOT står för engelskans ord Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, vilket på svenska är Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Analysen används för att ta reda på vad som eventuellt kan och kommer påverka exempelvis ett företags verksamhet, affärsidé eller produkt. Analysen görs bäst i grupp, då fler personer kan bidra med flera synpunkter på vad som kan påverka. Det som företaget lättare kan påverka är Styrkorna och Svagheterna. Däremot är det svårt för gruppen att bestämma vilka möjligheter och hot som finns och kommer att uppstå [33].

När en SWOT-analys ska genomföras är det enligt Företagande.se bra att ställa sig dessa frågor: • Styrkor: Vad har din affärsidé för starka sidor?

• Svagheter: Vad finns det för svaga sidor med din affärsidé? • Möjligheter: Vilka möjligheter i omvärlden kan du se i framtiden? • Hot: Finns det framtida hot som du måste se upp med?

Goda

faktorer för verksamheten.

Skadliga

faktorer för verksamheten.

Interna

egenskaper.

Strengths:

Weaknesses:

Externa

egenskaper.

Opportunities:

Threats:

Bild 1. En typisk illustration av SWOT-analysens olika delar. 3.2.5.2 Kostnadsuppskattning

På ett eller annat sätt har en produkt alltid ett pris. Priset kan vara en avgörande faktor för att kunden ska köpa produkten och därför är det bra att göra en uppskattning av vad priset ut till kund kommer att bli. Priset för en produkt borde i första hand täcka självkostnaden, alltså summan av direkta (löner, material) och indirekta (el, vatten) kostnader för företaget som är kopplade till produkten. Därefter vill företaget göra en vinst på försäljningen och kan då lägga på ett vinstpålägg. Det är ett standardiserat pålägg som företaget räknat ut för att uppnå sitt ekonomiska mål. Om det finns en mellanhandel, innan den slutliga kunden köper produkten, kommer ytterligare ett pålägg att läggas till. Det här gör butiker och andra ombud för att även de ska kunna tjäna på affären av varan [34].

Metod

13

3.3 Tillverkning

För att kunna utföra en preliminär kostnadsberäkning behöver en produktionsmetod räknas med. Rörets Industrier AB ägs av Sini, beläget i Finland. Sini är i grund och botten ett formsprutningsföretag och därav används formsprutning som en preliminär produktionsmetod för projektets koncept. Tanken är att materialet till formsprutningen ska vara av återvunnen plast.

3.3.1

Formsprutning

Formsprutning är en tillverkningsprocess där plast injiceras in i ett så kallat formverktyg. Formverktyget består oftast av en eller flera så kallade hålrum, grindar, ledare och kanaler. Plastmassan som injiceras går genom kanalen och sedan in i en eller flera ledare som har i uppgift att dela upp plasten. Därefter förflyttas plastmassan igenom en så kallad grind och når sedan hålrummet där själva plastprodukten bildas. Denna process är mycket användbar när stora volymer behöv, exempelvis vid massproduktion [35].

3.4 Koppling mellan frågeställningar och metod

För att kunna besvara projektets tre frågeställningar har ett flertal metoder använts. Design thinking Bootleg är den övergripande designmetoden som använts för att ta fram ett produktkoncept. Konceptet riktades in på källsortering inom temat compact living och har tillsammans med designprocessen legat som grund för hela projektet och givit svar på de tre frågeställningarna.

De tre frågeställningarna:

[1] Hur kan konceptet designas för att kunna ingå i temat compact living?

[2] Kan outnyttjat utrymme användas för att minska användning av golvutrymme? [3] Hur kan konceptet utformas för att bli så tilltalande som möjligt för kunden?

För att besvara studiens första frågeställning har framförallt avsnitt 3.2.3 Ideate varit till stor hjälp. Avsnittet beskriver hur produktkonceptet först får en visuell känsla genom en så kallad moodboard. Därefter genereras idéer som sedan sållas ut med tanken riktad mot compact living.

Studiens andra frågeställning kan också besvaras genom att använd avsnitt 3.2.3 Ideate. I föregående förklaring kring avsnitt 3.2.3 Ideate har konceptet likväl med hjälp av idégenerering och sållning utformats men då med tanken på att kunna använda outnyttjat utrymme för att minska golvutrymmet.

För att besvara studiens tredje frågeställning har hela avsnitt 3.2 Designmetod: Design thinking Bootleg använts. I avsnitt 3.2.1 Empathize framgår det vad kunderna och företaget vill ha samt vad produktkonceptet ska bestå av. Detta definieras sedan i avsnitt 3.2.2 Define. Avsnitt 3.2.3

14

4

Genomförande och implementation

Kapitlet ger en beskrivning av studiens genomförande. Det vill säga hur arbetet har gått till för att möta studiens frågeställningar och syfte. I det här avsnittet beskrivs också hur designprocessen har blivit implementerad och använd.

4.1 Projektplan

Det allra första som gjordes i detta examensarbete var att diskutera och ta fram en projektplan. I projektplanen definierades examensarbetets frågeställningar samt målet med projektet. Projektplanen skapades för att ytligt beskriva hur arbetet ska utföras, vilka metoder som kommer användas, samt varför dessa ska användas, och vilka teorier som kan vara bra att studera. Det skapades även ett Gantt schema som ska användas för att få en överblick över vilka aktiviteter som kommer att genomföras och under hur lång tid varje aktivitet ska ske.

4.2 Gantt schema

Genom att göra ett Gantt schema skapas en struktur över arbetet och alla de olika aktiviteter som ska genomföras framträder på ett organiserat sätt. Detta gör det lättare för alla involverade att kunna följa arbetets gång och se hur lång tid varje aktivitet är uppskattad att arbeta med. I Gantt schemat framgår både aktiviteter som rör projektet och dess frågeställningar, men också hur rapporten till projektet ska genomföras. Av erfarenhet sedan tidigare arbeten kan vissa aktiviteter dra ut på tiden och därför sattes extra tid till dessa redan från början, som bland annat arbetet med CAD och teoretiskt ramverk, se bilaga 4.

4.3 Design thinking Bootleg

För att genomföra projektet behövdes en designmetod som beskrev hur en ny produkt kunde utformas för att passa in i ett nutida hem. Design thinking Bootleg fanns med i diskussionen kring vilka designmetoder som kunde passa just det här arbetet. Då metoden hade en heltäckande struktur och gav utrymme för egna tolkningar kom den att segra. För att få en bra struktur i designarbetet användes Design thinking Bootleg med sina fem steg Empathize, Define, Ideate, Prototype och Test.

4.3.1

Empathize – Vad tycker kunden och företaget?

Det här avsnittet består av en kravspecifikation, som beskriver projektets krav och önskemål. Därefter följer Funktionsanalysen, där produktkonceptets olika funktioner delas upp i huvudfunktion och delfunktioner. Sist beskrivs hur Förstudien gick till, för att ta reda på hur marknaden såg ut och vad kunderna tyckte.

4.3.1.1 Kravspecifikation

I början av projektet framfördes företagets krav och önskemål och dessa blev grunden till examensarbetets koncept. Senare under arbetets gång framkom fler krav och önskemål, både från företaget, andra intressenter och funktionsanalysen som skapades. Alla krav och önskemål kom sedan att ligga till grund för projektets slutliga kravspecifikation.

Genomförande och implementation

15

Företagskrav och önskemål

Kraven och önskemålen från företaget är som följer nedan. Företagets krav: • Konceptet ska ingå i temat compact living.

• Designen ska vara estetiskt tilltalande men även lätt att förstå vid användning. • Placeringen av en slutlig produkt ska vara relevant i utformandet av konceptet. • Konceptet ska utformas så att den slutliga produkten eventuellt ska kunna tillverkas i

plast, stål eller papp.

• Få fram ett ritningsunderlag till konceptet. • Cad-fil ska skapas av konceptet.

Företagets önskemål:

• Målsättningen är att konceptet ska utgå från realistiska förutsättningar.

• Konceptet ska vara lämplig för källsortering av främst tidningar, wellpapp, petflaskor och plast men gärna även glas och metall.

• Företagets kostnad per produkt ska inte överstiga 100 kr. • Konceptets utseende ska signalera miljö och återvinning.

• Konceptet till produkten ska kunna tillverkas i metoden formsprutning. • Den slutliga produkten ska kunna fraktas på en pall, 120x80 cm. • Möjlighet till ett ”platt paket” vi köp.

Andra krav och önskemål

När det kommer till funktionsanalysen har konceptets huvudfunktion delats upp i olika delfunktioner för att även de ska kunna ställas in i kravspecifikationen som målstolpar. I analysen framkom de krav och önskemål som visas nedan.

Krav:

• Möjlighet till förvaring på minst tio liter.

• Kunna tillsluta produkt för att förhindra luktspridning.

Önskemål:

• Möjliggöra ergonomi i form av att förebygga felbelastning vid användning. • Kunna förflytta produkten.

• Relativ enkel att rengöra och avlägsna innehåll vid behov av tömning.

4.3.1.2 Funktionsanalys

I genomförandet av funktionsanalysen bestämdes först huvudfunktionen av konceptet till ”Källsortering avfall”. Denna fick sedan två delfunktioner, ”Hantera skräp” och ”Hantera produkt”, som även de fick flera delfunktioner, osv. Uppdelning av huvudfunktionen och delfunktioner gör det lättare att se en helhet av produkten, dess syfte och egenskaper. När dessa olika delfunktioner bestäms uppstår fler krav och önskemål på produkten. Dessa krav och önskemål skrivs sedan in i kravspecifikationen för att kunna genomföra och utveckla arbetet ytterligare.

Funktionsanalysen ger en bättre bild och en förståelse av vad produkten ska utstråla och hur den ska uppfattas av användaren. Den ger också en bra bild till utvecklarna för att se till att vissa funktioner finns och att inte någon funktion saknas. Funktionsanalysen finns i bilaga 2.

16

4.3.1.3 Förstudie

Rörets industrier AB är beläget i Jönköping och har sin kundgrupp i mellanläget, vilket innebär att de producerar produkter som inte är de allra billigaste men ändå inte de dyraste. Förstudien startade därför med en konkurrentanalys i Jönköping stads närområde, för att ta reda på vad som redan fanns ute på marknaden. Studien fokuserade på konkurrerande produkter i mellanläget som såldes i affärer som var belägna i Jönköping stad. Jönköping valdes på grund av lättillgängligheten att åka till de valda affärerna för att kunna undersöka konkurrenternas produkter närmre och för att staden har ett relativt stort utbud av – för det här projektet – lämpliga butiker. Affärerna är listade under Bilagor, bilaga 5.

Konkurrentanalysen följs sedan av marknadsundersökningen där målet var att ta reda på vad kunderna verkligen ville ha. Det gjordes genom en enkät med till största delen slutna frågor, vilket innebär att de tillfrågade fick givna svarsalternativ. Alltså användes en kvantitativ metod. Frågorna och svarsalternativen finns under Bilagor, bilaga 6.

Konkurrentanalys

I konkurrentanalysen kunde ett flertal olika sorteringskärl identifieras genom en fältundersökning i fysisk butik samt via webben. De konkurrerande produkterna var antingen utformade för att stå på marken eller hängas under diskbänken. Många kunde även staplas eller delvis hänga på varandra för att minimera användandet av golvutrymmet. I en jämförelse visade det sig att de flesta produkterna såldes antingen styckvis eller i paket om 2–3 kärl, se graf 1. Kärlen kostade mellan 15 och 150 kr per styck ute hos försäljare, förutom två avvikande produkter som kostade närmare 300 respektive 400 kr per styck, se graf 2. Den totala volymen skilde sig relativt mycket. Minsta volymen var 10 liter medan största låg på 105 liter. Däremot hade de flesta produkterna en total volym på mellan 20–40 liter, se graf 3. Utöver antal kärl, pris och volym jämfördes även fyra lämpliga egenskaper hos de konkurrerande produkterna, se graf 4. Dessa egenskaper var kopplade till fyra frågor:

• Finns det lock för att sluta tätt? • Finns det handtag för transportering? • Tar produkten upp golvyta?

• Går det hänga upp att produkten?

Frågorna besvarades antingen med Ja, Nej eller Inget av vardera. Därefter poängsattes svarenen med Ja = 1 poäng, Nej = -1 poäng, Inget av vardera = 0 poäng. Det visade sig att tre produkter rent procentuellt sett uppnådde störst positivitet. Produkt 3, 6 och 15 besvarades aldrig med ett Nej men däremot med Inget av vardera. Inget av vardera betyder att produkten inte hade ett tydligt ja eller nej svar. Det kan exempelvis betyda att produkten delvis kunde hängas upp eller indirekt tog upp golvyta genom att vara integrerad i exempelvis ett skåp. För

Genomförande och implementation

17

Graf 1. Här listas 20 olika produkter och staplarna visar hur många kärl som ingår i varje paket. Produkt 4, 5, 10–12, 16–20 innehåller endast ett kärl. Produkt 1 innehåller 2 kärl och resterande produkter innehåller tre kärl.

Graf 2. De 20 produkterna visar vad varje kärl kostar. Här syns tydligt att produkt 2 är dyrast och snart därefter produkt 1. Det billigaste kärlet finns hos produkt 14 och därefter produkt 9. 50% av kärlen ligger i en prisklass mellan 50–100 kr/st.

Graf 3. Den totala volymen per produkt varierade kraftigt. Allt från 10 till 105 liter. Produkt 9 är den som har störst volym (105 liter) medan produkt 12, 17, 19 och 20 har minst (10

liter/produkt). Produkt 10 har 11 liter. De flesta har en total volym på mellan 20–40 liter med några få som ligger över 40 liter.

Graf 4. Här visas de fyra egenskaperna som noterades hos varje konkurrerande produkt. De fyra frågorna ”finns det lock, handtag för

transportering, tar produkten upp golvyta och går produkten att hänga upp” ställdes för att ge svar på om de konkurrerande produkterna uppfyllde kraven. Produkt 3, 6 och 15 visade sig rent procentuellt sett var de största konkurrenterna.

18

Marknadsundersökning

Fältundersökningen bidrog med intressant information för marknadsundersökningen. Den svarade på frågorna om vilka produkter som idag säljs på marknaden inom källsortering samt vilka egenskaper som är vanliga eller ovanliga. Produkterna var antingen utformade för att stå på marken eller hängas under diskbänken. Många kunde även staplas eller delvis hänga på varandra. De färger som påträffades ofta var intensivt rött, blått, grönt samt gult. Väldigt vanligt var även vitt, svart eller mörkt grå och materialet var alltid i plast. Det fanns även ett fåtal produkter som satsade på att vara ekologiska.

Att vara unik på marknaden är ett sätt att kunna konkurrera mot befintliga produkter. Det är även viktigt att veta vad kunden verkligen vill ha. Därför genomfördes en enkätundersökning med slutna frågor. Svarsalternativen var alltså redan förbestämda för att det på så sätt skulle bli lättare att jämföra svaren mot varandra.

Enkätundersökningen inleddes med att generera en lista med ett flertal produktegenskaper som kunde vara relevanta att ställa till kunderna. Varje egenskap kunde sedan bedömas utifrån fem svarsalternativ. Alternativen graderades (poänggraderingen användes sedan i utvärderingen, Pughs beslutsmatris) och beskrevs som:

• Jätteviktiga = 5 poäng • Viktiga = 4 poäng • Varken eller = 3 poäng • Mindre viktiga = 2 poäng • Oviktiga = 1 poäng

Då projektet fokuserade på en produkt inom compact living och källsortering, var det viktigt att ta reda på om kunderna upplevde sitt hem trångbebott, hur de bodde och om källsortering var viktigt för dem. För att kunna anpassa produkten efter rätt miljö ställdes även en fråga kring vart kunden skulle kunna tänka sig att placera en produkt för källsortering. Enkäten är listad

under bilaga 6.

De tillfrågade skulle vara en så blandad skara som möjligt för att se om de visade på några likheter i tyckande gällande produktegenskaperna och placeringen av produkten. De tillfrågade skulle vara mellan 20 till 65 år, ansvarig för sin egen och eventuellt sin familjs ekonomi samt fördelningen mellan kvinnliga och manliga tillfrågade skulle inte skilja alltför mycket men ändå vara relativt slumpmässig. De tillfrågade hade på något sätt en koppling till de projektansvariga och därför ingick inga frågor kring kön, ålder och ekonomi i enkäten, eftersom de projektansvariga redan visste att de tillfrågade uppnådde kraven.

Enkäten delades ut till 28 personer där alla tillfrågade svarade. Svaren visade att 11 personer upplevde att de bodde trångt medan resterande inte tyckte det. 13 personer bodde på en yta mindre än 90 kvadratmeter medan övriga bodde större. Störst andel svarade att de bodde tillsammans med en person till, resterande hade spridda svar. De flesta hade inte något husdjur men sju stycken svarade att de hade ett djur och tre svarade att de hade två djur. 21 personer ansåg att källsortering var viktigt för dem medan sju stycken tyckte ibland att det var viktigt. För specifika svar, se bilaga 7.

Då de tillfrågade skulle svara på vilka produktegenskaper som de ansåg Jätteviktiga, Viktiga,

Varken eller, Mindre viktiga eller Oviktiga visade det sig att ”Lätt att tömma” var det som fick

flest sammanlagda röster av Jätteviktiga och Viktiga. Stabilitet och hållbarhet samt att produkten skulle vara smidig att använda och vara rymlig kom tätt därefter. Förvånansvärt var

Genomförande och implementation

19

det inte var lika viktigt att den skulle vara bärbar och att materialet skulle vara återvunnet var inte högt prioriterat. Minst prioriterat var att produkten skulle vara barnsäker.

Graf 5. Här ställdes frågan: Vilka egenskaper hos en källsorteringsprodukt anser du vara mer eller mindre viktig? På en skala 1–5 där 5 är jätteviktigt och 1 är oviktigt.

Graf 6. Här är endast sammanslagningen mellan svarsalternativen Viktigt och Jätteviktigt.

Graf 7. Grafen visar vart de tillfrågade kunde tänka sig att placera en produkt för källsortering. Flest röster fick köket och därefter en skrubb/städskåp. Även garaget eller tvättstugan kunde ett flertal personer tänka sig.

20

4.3.2

Define – Designerns synpunkt.

Då information kring konkurrenter, produktkonceptets beståndsdelar, hur marknaden såg ut samt företagets och kundernas tyckanden samlats in började processen med att bestämma vad som var viktigt att ta reda på. Tre frågeställningar valdes att fokusera på, vilka är definierade i Introduktionen under avsnitt 1.3 Syfte och Frågeställningar.

4.3.3

Ideate – Konceptet skapas

4.3.3.1 Moodboard

För att få inspiration och en viss känsla över produktkonceptet skapades en moodboard. I denna vill flera känslor förmedlas så att associationer kring konceptet kan framgå till alla involverade. Moodboarden ska representera renlighet, lätthet, rymd, ergonomi, miljötänk, närhet och bevarande av naturen inför framtiden. Projektets mål är att ta fram ett produktkoncept till kärl som ska användas för källsortering i hemmet. Denna produkt ska bland annat kunna ge uttryck för sådana känslor. Moodboarden är bra att studera till och från under arbetets gång för att se till så att den rätta känslan bibehålls.

Bild 2. Moodboarden ska representera renlighet, lätthet, rymd, ergonomi, miljötänk och bevarande av naturen inför framtiden. De cirkulära proverna representerar en närhet till naturen och ska ge en känsla för texturen. Bilder i moodboarden är hämtade från [36] [37]

Genomförande och implementation

21

4.3.3.2 Brainstorming

I examensarbetet användes metoden brainstorming för att få fram så många olika idéer och koncept som möjligt till en produkt inom området källsortering i hemmet.

Idéskisser av sorteringskärl

Efter att ha ställt upp tydliga krav och önskemål, skapat en moodboard och gjort en förstudie, började utmaningen med att frambringa idéer till ett koncept. I just denna brainstorming var syftet att få fram så många olika idéer som möjligt kring hur källsorterings produkten skulle se ut. Tanken var att någon form av kärl/behållare skulle framträda och gärna med en tanke på vart denna skulle kunna placeras i hemmet. Många idéer framkom och dessa sållades sedan ut till färre idéer. De idéer som arbetades vidare med gjordes till bättre och tydligare skisser där även kortare beskrivningar skrevs för att förklara hur produktidén skulle se ut och användas. Flera av de idéer som framkom visas nedan i bild 3.

22

Idéskisser av upphängning

Idéen som valdes ut från första brainstormingen visar kärl som är staplade över varandra och till synes hängde. Därför behövdes ytterligare en brainstorming utföras för att få fram idéer kring hur upphängningen till kärlen skulle se ut. Resultatet av denna visas i bilderna 4 till 9.

Bild 4: Glidfunktion i kombination med rundad krok. Bild 5: Kardborreband på stänger och kärlets baksida.

Bild 6: S-formad krok som fästs i håligheter på stänger och kärlets baksida.

Bild 7: Stege med J-formade krokar.

Bild 8: Glidfunktion i kombination med L-formade krokar. Bild 9: Stänger av järn och magneter på kärlets baksida.

Genomförande och implementation

23

Idéskisser av paketering

I hopp om att få till ett så platt paket som möjligt vid leverans av produkten, framkom tankar och idéer kring hur det skulle se ut mer och mer under arbetets gång. Tanken kring hur ett platt paket skulle kunna uppträda visade sig vara en större utmaning än väntat. Då det i kravspecifikationen framgick att ”Företagets kostnad per produkt ska inte överstiga 100 kr”, samt att ett av önskemålen var att ”den slutliga produkten ska kunna fraktas på en pall, 120x80

cm”, blev denna del en stor och tidskrävande utmaning. Redan från början av projektet startade

en tanke kring hur paketeringen skulle kunna se ut, men inte förens senare gjordes en ordentlig brainstorming. Vid denna brainstormingen framkom idéerna som visas nedan i bild 10–13.

Bild 10. Bild 11.

Bild 12. Bild 13.

I bild 10, 14 och 13 är tanken att kunden själv sa kunna sätt ihop kärlet. Idéerna är tänkta att fungera ungefär på snarlikt sätt och det som skiljer dem åt är formen på sidorna samt hur de olika sidorna till kärlet ska sättas ihop med varandra. Tanken är att kunna lossa på varje sida av kärlet för att sedan kunna bygga ihop den själv i hemmet. På så sätt kan produkten fraktas med så minimal volym till yta som möjligt och samtidigt kunna leverera så stor mängd av produkten som möjligt.

I bild 11 är tanken också att kunden själv ska kunna sätta ihop produkten i hemmet men på ett enklare sätt än i de idéer som framgick i bild 10, 12 och 13. I bild 11 är idéen att kunna göra alla sidor i samma verktyg, förutom baksidan av kärlet. Detta skulle göra att kärlet skapas till en romb med locket i samma verktyg. På så sätt skulle romben kunna vikas ner, inte helt tillplattad, men tillräckligt för att få till ett plattare paket. Botten som ska tillverkas i ett annat verktyg läggs sedan på locket vid paketeringen och ger då ett L-format, tillplattat paket som säljs till kund i butik.

24

Idéskisser av låsfunktion

För att kunna minska luktspridning vid användning av sorteringskärlen bestämdes det att kärlet skulle kunna stängas med hjälp av någon form av låsfunktion. Redan från början när brainstormingen kring kärlen gjordes hade en tanke kring vart öppningen skulle sitta framkommit till idéerna. Då det valdes att arbetas vidare med en hängande produktidé fanns alltså redan idéen kring vart locket skulle befinna sig. En brainstorming kring låsfunktioner gjordes och några av de idéer som framkom visas nedan i bilderna 14–17.

Bild 14. _{Bild 15.}

Bild 16. Bild 17.

I bild 14 hänger en krok som sitter fast i kärlets tak och har en ögla som sitter fast i locket. Med den här låsfunktionen kan locket öppnas maximalt samt stängas så att det blir tätt.

Bild 15 visar ett spänne som sitter fast i locket och som snäpper fast i en urgröpning belägen i kärlets tak. Denna funktion ska likna stängningsfunktionen av en påsklämma.

I bild 16 finns två så kallade spår som sitter fast i locket. Dessa spår ska gå längsmed ett hjul som sitter fast i sidorna av kärlet. I spåren finns små gupp/utbuktningar som hjulet ska placeras emellan. Detta för att kunna få tre positioner vid öppning av locket. Första positionen är tänkt att fås när locket är helt stängt, andra positionen när locket stannar vid en viss vinkel och sista positionen när locket är helt nerfällt.

I idéen som visas i bild 17 är tanken att ha gångjärn på båda sidor av kärlet som sitter fast med lockets båda sidor. Detta gör att kunden själv ska kunna bestämma hur långt ner locket ska fällas vid öppning. Genom att kunna bestämma själv hur långt locket ska kunna fällas kan varje kund för sig få till en bra ergonomisk höjd och vinkel vid användning.