Allmänheten och
klimatförändringen 2009
Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen,
med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99
E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6311-5.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2009 Elektronisk publikation Upplaga: 1 000 ex. Form: Grace Communication
Undersökningsföretaget ARS Research AB har på Naturvårdsverkets uppdrag genomfört de olika mätningar som redovisas i denna rapport.
Frågorna om allmänhetens kunskap om och inställning till klimatförändringen, inklusive acceptans för åtgärder, ställdes till 1 000 personer den 7–21 septem-ber 2009. Motsvarande frågor har ställts varje år sedan 2002. Sedan 2007 års undersökning har begreppet ”växthuseffekten” ersatts med ”klimatförändringen”. Frågorna om allmänhetens syn på företagens klimatarbete ställdes den 14–17 september 2009, frågorna om attityder och konsumtionsbeteenden den 21–24 september. Samtliga dessa frågor ställdes till 1 000 personer inom ramen för en så kallad omnibus.
Datainsamlingen för samtliga frågor skedde med hjälp av telefonintervjuer. Denna sammanfattande skrift samt underlagsrapporterna och tabeller finns att ladda ned på www.naturvardsverket.se/klimat
Förord
Naturvårdsverket har sedan år 2002 på ett jämförbart sätt undersökt svenska folkets kunskap om och attityd till klimatförändringen. Resultatet av de nya mätningarna år 2009 som presenteras i denna rapport kan sam-manfattas i följande punkter:
Svenskarna anser att det är mycket viktigt att vi i Sverige sätter in åtgär-der för att göra något åt klimatförändringen och allt fler tycker att det vore bra med extra skatter och avgifter på bensin, olja och flyg.
Svenskarnas beredskap att minska sina egna utsläpp av växthusgaser ligger kvar på en mycket hög nivå, men allmänheten önskar mer infor-mation om hur dessa utsläpp kan reduceras.
Svenskarna anser sig vara klimatmedvetna, kan få dåligt samvete när de gör något som kan påverka klimatet negativt och allt fler har gjort något i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan.
Svenskarnas vilja att stödja de företag som tar täten i klimatarbetet har ökat, men de anser att företagen är dåliga på att marknadsföra sitt klimatarbete och de efterfrågar en märkning av klimatvänliga produkter och tjänster.
Den generella slutsatsen av mätningarna år 2009 är att allmänhetens stora engagemang i klimatfrågan kvarstår och att man är beredd att gå från ord till handling.
I arbetet med att ta fram rapporten har Jessica Cederberg Wodmar och Lars Westermark från Naturvårdsverket medverkat.
Stockholm november 2009
Maria Ågren
Innehåll
I korthet, visste du att… 8
Kunskap om klimatförändringen 9
Kännedom om klimatförändringen 10
Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? 10
Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor 11
Vad är möjligt och vilka mål och styrmedel krävs? 12
Kan vi i Sverige göra något? 13
Kan du själv göra något? 13
Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig 14
Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp 16
Företagens klimatarbete 18 Viljan att handla från företag som arbetar för att
begränsa klimatförändringen 19
Viljan att betala mer vid köp från företag som arbetar för att
begränsa klimatförändringen 19
Vikten av att företag engagerar sig i minskade utsläpp 20
Företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser 20
Är företagen bra på att marknadsföra sitt klimatarbete? 21
Miljömärkning vid låga utsläpp av växthusgaser 21
Attityder och konsumtionsbeteenden 22
Är du klimatmedveten? 23
Får du dåligt samvete för din klimatpåverkan? 23
Är det viktigt bland dina vänner att man är klimatmedveten? 23
Hur har du minskat din klimatpåverkan? 24
Hur ofta tänker du på klimatet vid val av produkt eller tjänst? 25
… 100 procent
känner spontant till eller har hört talas om klimatförändringen, en ökning från 96 procent år 2002 (då frågan avsåg ”växthuseffek-ten”).… 95 procent
tror att Sverige redan har påver-kats eller kommer att påverkas av klimatföränd-ringen, en ökning från 92 procent år 2002.… 52 procent
av de ovanstående tror att vi redan nu har påverkats, en ökning från 48 procent år 2002.… 72 procent
tycker att det är mycket viktigt att vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatförändringarna, en ökning från 71 procent år 2008 och från 63 procent år 2002.… 85 procent
tror att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen, en ökning från 84 procent år 2008 och från 82 procent år 2002.… 78 procent
tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen, en minskning från 80 procent år 2008 men en ökning från 68 procent år 2002.… 68 procent
är den genomsnittliga andelen svenskar som ”absolut” kan tänka sig att genom-föra åtgärder för att reducera utsläppen inom 13 av 14 uppräknade områden.… 85 procent
kan ”absolut” tänka sig att köpa energisnåla hushållsapparater (jämfört med 86 procent år 2008) och 74 procent att åka tåg istäl-let för flyg (jämfört med 76 procent år 2008).… 67 procent
anser att det vore bra med mer information till hushållen om klimatförändringen och att få hushållen att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid.… 68 procent
vill få information om hur de kan minska sin klimatpåverkan genom nyheter i me-dia, medan andra informationskanaler efterfrågas av mellan 26 och 53 procent.… 63 procent
anser att det vore bra eller ganska bra med extra skatter och avgifter på exempelvis bensin, olja och flyg, en ökning från 58 procent år 2008 och från 51 procent år 2002.… 69 procent
föredrar ”absolut” eller ”troligen” att köpa varor från företag som de vet arbetar föratt begränsa klimatförändringen, en ökning från 62 procent år 2008.
… 81 procent
kan ”absolut” eller ”troligen” tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om de vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen, en ökning från 76 procent år 2008.… 81 procent
tror att det kommer att bli ”mer viktigt” för företagen att engagera sig i minskade utsläpp, en minskning från 82 procent år 2008.… 49 procent
tycker att kostnaderna för företag att släppa ut växthusgaser ska öka, en minskning från 51 procent år 2008.… 68 procent
tycker att företagen är dåliga på att berätta vad de gör för att begränsa utsläppen av växthusgaser, oförändrat jämfört med 2008.… 92 procent
tycker att det vore bra med en miljömärkning av varor och tjänster med låga ut-släpp av växthusgaser, en ökning från 91 procent år 2008.... 89 procent
ser sig som klimatmedvetna, en minskning från 91 procent år 2008.... 52 procent
får ofta eller ibland dåligt sam-vete av att göra något som kan påverka klimatet negativt.... 70 procent
menar att det är viktigt i deras um-gängeskrets att man är medveten om sin klimat-påverkan, en ökning från 69 procent år 2008.... 83 procent
har vidtagit minst en åtgärd för att minska sin klimatpåverkan under de senaste två åren, en ökning från år 2008 med i genomsnitt 4,5 procentenheter för varje delområde.…
78 procent
anger att de ”återanvänder sa-ker”, en mycket kraftig ökning från 62 procent år 2008.... 71 procent
gör det faktiska valet att ofta eller ibland välja en vara eller en tjänst med mindre klimatpåverkan, en ökning från 68 procent år 2008.... 71 procent
anger priset som det största hin-dret för att välja miljö- och klimatvänliga alterna-tiv, en minskning från 74 procent år 2008.Kunskap
Kännedom om
klimatförändringen
”Har du hört talas om
klimatförändringen?”
Andelen som ”spontant känner till” kli-matförändringen uppgår till 96 procent år 2009, en ökning från 89 procent år 2002 (då frågan avsåg ”växthuseffekten”).
Inkluderar man också dem som uppger att de har ”hört talas om” klimatföränd-ringen uppgår andelen till 100 procent, en ökning från 96 procent år 2002.
Känner till spontant Hört talas om Har ej hört talas om 0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 93 93 92 89 6 6 6 6 7 1 94 6 5 3 3 1 2 4 94 97 96 1 0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 81 82 79 73 83 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
16 13 17 19 1 1 1 2 2 2 3 2 1 3 1 14 1 3 0 84 11 2 3 80 16 1 3 1 2 1 1 82 15 1
Kommer vi i Sverige att
påverkas och i så fall
när?
”Tror du att klimatförändringen är
nå-got som nu eller i framtiden påverkar
oss som bor i Sverige?”
Andelen som ”absolut” tror att vi i Sverige har påverkats eller kommer att påverkas uppgår till 84 procent år 2009, något högre än de fem föregående åren och väsentligt högre än 2002. Om man inkluderar dem som svarade ”ja, kanske” uppgår andelen år 2009 till 95 procent.
De som svarade ”ja” på ovanstående fråga ombads att också svara på när de trodde att vi skulle påverkas. 52 pro-cent svarade ”redan nu”, 9 propro-cent ”om några år”, 18 procent ”om 10–20 år” och 12 procent ”om 30–50 år”.
Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor
”Hur viktigt anser du att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden?
Hur viktigt är det att vi försöker göra något åt…”
Andelen som tycker att det är ”mycket viktigt” att vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatförändringarna har ökat sedan basåret 2002.
Mellan år 2002 och 2006 ökade andelen från 63 till 69 procent. Under 2007 och den kraftiga klimatrapporteringen skedde det en stor uppgång
Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 80 85 89 87 83 17 13 10 10 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 15 2 1
Bristerna i v¬rd och omsorg
0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 86 88 87 85 84 13 11 12 13 1 1 1 1 1 11 1 1 14 1 Brottslighet 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 70 74 78 79 73 27 23 19 18 2 2 1 1 1 12 1 1 24 2 1
Ohâlsa och l¬ngtids/sjukskrivningar Klimatfàrândringar Bristande integration av
invandrare till Sverige
Mycket viktigt Ganska viktigt Vet ej Inte sârskilt Inte alls viktigt
1 1 1 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 68 66 64 63 69 27 29 31 30 1 1 2 3 2 31 3 2 27 1 2 1 2 1 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 50 54 56 54 53 36 33 31 29 2 3 2 4 6 6 3 6 7 6 36 6 3 6 5 4 Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 80 86 89 87 81 17 12 10 10 1 1 1 1 1 11 1 1 17 2 1
Bristerna i vård och omsorg
02 03 04 05 06 07 08 09 86 88 87 85 84 13 12 11 13 11 11 11 11 14 1 Brottsligheten 02 03 04 05 06 07 08 09 70 74 78 79 73 27 23 19 18 2 2 1 1 1 12 1 1 24 2 1 Ohälsa och långtidssjukskrivningar
Klimatförändringen Bristande integration av invandrare till Sverige
Mycket viktigt Ganska viktigt Vet ej Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt
1 1 1 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 68 66 64 63 69 27 29 31 30 1 1 2 3 2 31 3 2 27 1 2 1 2 1 02 03 04 05 06 07 08 09 50 54 56 54 53 36 33 31 29 2 3 2 4 6 6 3 6 7 6 36 6 3 6 5 4
När diagramstaplarna inte stämmer
(blir över 100%) är det siffrorna som
ligger lösa ovanpå som ska vara rätt.
Det största fältet kan justeras så att
stapelns summa blir 100%.
Diagrammen är minskade på
bredden till 45%. Sen markerar
man siffrorna på axlarna med
direktmarkeingspilen och ställer
tillbaka teckenbredden till 100%.
83 15 1 84 14 1 1 82 17 1 1 1 11 10 85 13 1 85 14 1 85 71 3 2 24 66 13 29 69 12 28 76 21 1 2 72 24 2 2 71 25 1 2 53 3 33 6 6 56 4 29 7 4 54 3 32 6 5
till 76 procent och år 2009 var andelen 72 pro-cent.
År 2009 ansåg 79 procent av kvinnorna och 65 procent av männen att det var ”mycket viktigt” med åtgärder för att göra något åt klimatföränd-ringarna.
Vad är möjligt
och vilka mål och
styrmedel krävs?
Kan vi i Sverige
göra något?
”Tror du att
vi i Sverige
kan göra något
för att bromsa klimatförändringen?”
Andelen som ”absolut” tror att vi i Sverige kan göra något för att bromsa kli-matförändringen uppgår till 56 procent år 2009, en viss minskning jämfört med de
senaste tre åren.
Sammantaget uppgår andelen som svarar ”absolut” eller ”ja, kanske” till 85 procent.
Bland kvinnorna var andelen 91 pro-cent och bland männen 79 propro-cent. Ja, absolut
Ja, kanske Vet ej
Nej, knappast Nej, inte alls 0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 49 56 56 51 11 4 10 9 12 1 1 1 59 29 35 31 31 9 3 4 4 5 59 29 9 3 1 56 29 10 4 58 26 12 4 29
Kan du själv göra något?
”Bedömer du att
du själv
kan göra
något för att bromsa
klimatföränd-ringen och förändringar på det svenska
klimatet?”
Andelen som ”absolut” bedömer att personen själv kan göra något för att bromsa klimatförändringen och föränd-ringar på det svenska klimatet uppgår till 50 procent år 2009, en minskning från 51 procent år 2008.
Sammantaget uppgår andelen som svarar ”absolut” eller ”ja kanske” till 78 procent.
Bland kvinnorna var andelen 85 pro-cent och bland männen 71 propro-cent. Ja, absolut
Ja, kanske Vet ej
Nej, knappast Nej, inte alls 0 20 40 60 80 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 39 44 41 37 17 10 17 15 17 1 1 1 1 2 44 29 33 27 33 31 17 9 9 9 13 1 55 26 13 4
Har redan gjort allt
1 50 28 11 7 4 51 29 13 5 2
Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig
”Klimatförändringen uppstår främst genom utsläpp av koldioxid
bland annat från hushållen
. Vad av
följande skulle du själv kunna tänka dig att göra för att minska utsläpp av koldioxid och bromsa
klimatförändringen?”
0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 75 83 72 75 79 18 12 18 13 1 3 3 3 4 1 5 4 15 41 1 24 4 02 03 04 05 06 07 08 09 68 71 60 60 68 19 18 18 15 19 02 03 04 05 06 07 08 09 57 61 59 58 59 24 20 22 19 9 9 10 9 7 8 8 6 24 6 10 1Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
9 1 4 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 62 65 58 54 67 25 22 25 23 5 8 5 7 6 8 8 7 22 3 8 8 1 1 3 02 03 04 05 06 07 08 09 55 62 55 59 60 33 28 32 27 4 3 4 5 7 5 56 6 3 29 7 1 1 1 2
När diagramstaplarna inte stämmer
(blir över 100%) är det siffrorna som
ligger lösa ovanpå som ska vara rätt.
Det största fältet kan justeras så att
stapelns summa blir 100%.
Diagrammen är minskade på
bredden till 45%. Sen markerar
man siffrorna på axlarna med
direktmarkeingspilen och ställer
tillbaka teckenbredden till 100%.
Köpa energisnåla
hushålls-apparater nästa gång jag byter Köra bil mer bränslesnålt,ecodriving Åka tåg istället för flyg om det är möjligt
Sänka elförbrukningen i hemmet
Välja mer miljövänlig produkt även om den är dyrare
02 03 04 05 06 07 08 09 63 68 52 54 66 23 20 22 17 4 3 5 8 6 57 6 18 21 6 4 2 2 14
Välja mer miljövänlig bil nästa gång 02 03 04 05 06 07 08 09 52 59 52 53 51 17 16 18 13 14 12 9 11 10 12 14 10 8 3 14 3 21 15 10 3 02 03 04 05 06 07 08 09 42 47 44 43 46 20 15 17 15 19 19 17 17 18 15 13 12 13 18 15 19 2 1 1 11
Samåka mer till jobb/ skola eller på fritid
Åka mer kollektivt
2 6 5 4 6 3 3 5 3 5 5 12 5 5 15 84 11 0 1 3 1 85 9 2 2 3 86 9 3 34 3 12 79 5 4 1 10 80 3 4 3 13 77 71 18 4 7 1 74 14 5 5 1 76 14 4 5 1 54 18 14 11 3 62 12 13 11 3 59 14 15 9 3 72 17 3 8 67 4 22 1 7 67 3 23 1 6 77 15 2 5 75 16 2 7 67 2 26 4 1 74 5 12 6 2 74 3 15 6 2 71 3 18 6 2 45 16 17 21 1 50 14 15 20 1 54 13 14 17 1 4
Sammantaget är andelen som svarar ”absolut” på de olika frågorna ungefär lika hög som rekord-året 2008, och väsentligt högre än tidigare år.
I genomsnitt 68 procent kan ”absolut” tänka sig att genomföra åtgärder inom 13 av de 14 upp-räknade områdena. Mest populärt vore att köpa energisnåla hushållsapparater (85 procent), att köra bil mer bränslesnålt (80 procent) och att
sänka elförbrukningen i hemmet (77 procent), medan det är minst populärt att åka mer kol-lektivt (50 procent) och att äta mindre kött (36 procent).
Två av de åtgärder där acceptansen minskat under det senaste året är att åka mer kollektivt (från 54 till 50 procent) och att åka tåg istället för flyg (från 76 till 74 procent). Man kan dock
no-tera en ökad acceptans för att samåka mer (från 59 till 62 procent).
De åtgärder där acceptansen ökat mest un-der hela mätperioden är att sänka temperaturen inomhus (från 36 till 61 procent), köra bil mindre (från 33 till 57 procent), att sänka
elförbrukning-en i hemmet (från 54 till 77 procelförbrukning-ent) och att köra bil långsammare (från 41 till 62 procent). De
områden där acceptansen har ökat minst avser att åka mer kollektivt (från 43 till 50 procent) och att välja en mer miljövänlig produkt även om det är dyrare (från 59 till 67 procent).
Kvinnor är generellt sett mer positiva än män till åtgärder för att minska sina egna utsläpp.
Bas: Hört talas om växthuseffekten
När diagramstaplarna inte stämmer
(blir över 100%) är det siffrorna som
ligger lösa ovanpå som ska vara rätt.
Det största fältet kan justeras så att
stapelns summa blir 100%.
Diagrammen är minskade på
bredden till 45%. Sen markerar
man siffrorna på axlarna med
direktmarkeingspilen och ställer
tillbaka teckenbredden till 100%.
0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 51 61 51 51 64 24 18 22 18 18 02 03 04 05 06 07 08 09 53 56 44 47 58 25 20 25 19 23 0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 50 56 41 41 62 22 18 22 16 12 7 3 15 13 11 12 12 11 17 17 11 3 62 10 13 13 1 63 7 16 11 3 3 12 13
Tvätta i 40° istället för 60° Byta till miljövänligare hemuppvärmning Köra långsammare, t ex 90 istället för 110 km/tim 02 03 04 05 06 07 08 09 50 48 40 36 52 22 20 22 19 14 11 15 22 13 15 18 14 15 8 21 16 1 1 2 6
Sänka temperaturen inomhus
02 03 04 05 06 07 08 09 43 48 33 33 45 24 19 24 20 14 14 15 16 17 15 13 15 14 17 22 15 4 2 3 15
Köra bil mindre
11 8 9 10 8 11 12 10 9 3 11 2 9 6 3 68 16 8 6 3 69 16 8 6 1 6 8 6 10 15 7 12 11 7 5 20 4 10 4 4 61 18 12 7 2 63 19 10 5 3 65 16 10 6 3 68 15 10 5 3 54 8 19 14 4 58 8 19 15 1 61 8 18 12 59 10 16 15 53 11 18 16 2 57 11 17 15 1 57 10 17 13 3 02 03 04 05 06 07 08 09 40 17 22 20 36 18 22 1 24 Äta mindre kött (Ny fråga)
Information till hushållen
Vore det bra eller inte bra med mer information till hushållen om klimatförändringen och att få dem att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid? Vore det bra, ganska bra eller inte bra?
Bidrag/sänkta skatter
Vore det bra eller inte bra om staten använde skattemedel för att ge bidrag eller sänkta skatter till köp av varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid? Vore det bra, ganska bra eller inte bra?
Extra skatter och avgifter
Vore det bra eller inte bra om staten lade på extra skatter och avgifter på varor och tjänster som inte är lika miljövänliga till exempel på bensin, olja och flyg som ger stora koldioxidutsläpp? Vore det bra, ganska bra eller inte bra?
Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp
”Hur ska vi kunna
bromsa
klimatförändringen?” Här följer tre förslag.
Bra Ganska bra Vet ej Inte bra
0 20 40 60 80 100 02 03 04 05 06 07 08 09 74 74 74 75 77 20 21 19 18 5 14 6 1 6 1 1 18 4 1
Information till hushållen
02 03 04 05 06 07 08 09 65 64 63 68 62 Bidrag/sänkta skatter 02 03 04 05 06 07 08 09 29 30 32 32 29 20 22 24 19 23
Extra skatter och avgifter
20 20 24 18 12 12 11 4 3 11 2 3 23 13 48 45 41 44 44 3 59 24 15 2 64 24 10 3 3 3 5 3 3 72 23 4 1 67 26 6 1 67 27 5 1 65 23 9 2 40 23 34 3 33 25 39 2 35 29 33 3
Andelen som anser att det vore ”bra” med mer information till hushållen uppgår år 2009 till 67 procent, medan andelen som anser att det är ”bra” med bidrag/sänkta skatter uppgår till 62 procent.
Andelen som anser att det vore ”bra” om staten lade på extra skatter och avgifter på bensin, olja och flyg uppgår till rekordhöga 40 procent, en ökning från 33 procent år 2008. Inkluderar man också dem som svarar ”ganska bra” blir andelen 63 procent, jämfört med 58 procent år 2008.
Hur vill man få information om minskad klimatpåverkan?
”Ökad kunskap
kan bidra till att allmänheten minskar sin klimatpåverkan, exempelvis genom att
minska sin energianvändning. Hur vill du få information från myndigheter om hur du kan minska
din påverkan på klimatet?”
Hela 68 procent vill få information om hur de kan minska sin klimatpåverkan genom”nyheter i media”. Det är en minskning jämfört med 2007 men en ökning jämfört med 2006 och 2008. Övriga informa-tionskanaler efterfrågas av mellan 26 och 53 procent.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 Vet ej Vill inte ha information Myndigheternas webbplatser Annonser på offentliga platser Annonser, reklam i media Annonser, info från myndigheter hem i brevlåda Nyheter i media 64% 38% 39% 20% 20% 2% 3% 73% 67% 68% 41% 34% 46% 53% 25% 26% 21% 28% 2% 4% 3% 1% 38% 39% 28% 27% 2% 3% 90 100 2007 2008 2006 2009
Viljan att handla från
företag som arbetar
för att begränsa
klimatförändringen
”När du köper varor eller tjänster,
föredrar du då att köpa dem från ett
företag som du vet arbetar för att
begränsa klimatförändringen?”
Sammantaget anger 69 procent av de tillfrågade att de ”absolut” (18 procent) eller ”troligen” (51 procent) föredrar att köpa varor från företag som de vet arbetar för att begränsa klimatföränd-ringen, medan 28 procent anger att de inte föredrar detta.
Det är fler kvinnor som svarar ”absolut” (21 procent) än män (14 procent).
Ja, absolut Ja, troligen Vet ej
Nej, troligen inte Nej, absolut inte 0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 2009 20 24 4 6 18 51 46 22 4 6 24 45 20 6 5 21 45 20 9 5 18 44 27 6 5
Viljan att betala mer vid
köp från företag som
arbetar för att begränsa
klimatförändringen
”Skulle du kunna tänka dig att betala
något mer, säg cirka 5 procent mer,
för en vara eller en tjänst, om du vet
att företaget som producerar den
arbetar för att begränsa
klimatföränd-ringen?”
Sammantaget anger 81 procent att de ”absolut” (33 procent) eller ”troligen”
(48 procent) kan tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om de vet att före-taget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen.
Andelen som ”absolut” kan tänka sig betala mer ligger på samma nivå som år 2008, en minskning jämfört med år 2007 men ungefär som under de två första åren.
Kvinnor är generellt något mer benäg-na att betala extra för en vara eller tjänst. 0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 2009 32 12 5 3 33 48 49 11 2 5 33 43 14 4 6 44 38 9 4 5 32 48 11 4 5 Ja, absolut Ja, troligen Vet ej
Nej, troligen inte Nej, absolut inte
Vikten av att företag
engagerar sig i minskade
utsläpp
”Tror du att det, under de närmaste
5–10 åren, kommer att bli mer viktigt,
mindre viktigt eller lika viktigt som
idag, för företag att engagera sig i att
minska utsläppen av växthusgaser?”
Andelen som tror att det kommer att bli ”mer viktigt” för företag att engagera sig i att minska utsläppen av växthusgaser uppgår till 81 procent, medan 14 procent svarar ”lika viktigt” och bara 2 procent ”mindre viktigt”.
Andelen som tror att det kommer att bli ”mer viktigt” har minskat något de två senaste åren.
Mer viktigt
Lika viktigt Vet ej
Mindre viktigt 0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 2009 85 3 1 86 10 11 3 1 81 14 2 2 82 12 3 3 88 8 2 2
Företagens kostnader
för att släppa ut
växthusgaser
”Tycker du att kostnaderna för
före-tagen att släppa ut växthusgaser ska
ökas, minskas eller vara oförändrade,
jämfört med idag?”
Andelen som tycker att kostnaderna för företag att släppa ut växthusgaser ska ökas uppgick till 49 procent, medan 29 procent tycker att kostnaderna ska vara oförändrade och 10 procent att de ska minskas.
Andelen som vill öka kostnaderna
minskade något under 2009. Ökas
Vara oförändrade Vet ej
Minskas 0 20 40 60 80 100 2005 2006 2007 2008 2009 58 8 9 58 22 25 11 9 49 29 12 10 51 26 12 11 57 25 10 8
Är företagen bra på
att marknadsföra sitt
klimatarbete?
”Tycker du att företagen i sin
mark-nadsföring av sina varor och tjänster
är bra eller dåliga på att berätta vad
de gör för att begränsa utsläppen av
växthusgaser?”
Drygt var fjärde person anser att före-tagen är mycket bra (2 procent) eller ganska bra (25 procent) på att berätta vad de gör för att begränsa utsläppen av växthusgaser, medan drygt två av tre anser att företagen är mycket dåliga (16 procent) eller ganska dåliga (52 procent) på detta.
Andelen som anser att företagen är bra har ökat något jämfört med tidigare år.
0 20 40 60 80 100 2006 2007 2008 2009 7 43 30 2 18 6 48 30 2 15 7 47 21 2 23 4 52 16 2 25
Mycket dåliga Ganska dåliga Ganska bra Mycket bra
Vet ej
Miljömärkning vid låga
utsläpp av växthusgaser
”Vore det bra eller inte bra om det
fanns en miljömärkning så att du
kan se vilka varor och tjänster som
är producerade med lågt utsläpp av
växthusgaser?”
Hela 92 procent tycker att det vore bra med en miljömärkning av varor och tjänster med låga utsläpp av växthusgaser. 62 procent svarar ”mycket bra” och 30 procent ”ganska bra”.
Bland kvinnorna anser 64 procent att det vore mycket bra, medan motsvarande andel för männen är 61 procent.
0 20 40 60 80 100 2006 2007 2008 2009 4 2 1 1 2 65 28 3 4 4 3 4 2 2 68 64 62 27 30 24
Mycket bra Vet ej
Ganska bra Inte särskilt bra
Attityder och
Är du
klimat-medveten?
”Ser du dig själv som en
per-son som är klimatmedveten?
Nio av tio (89 procent) svarar att de ser sig som klimatmed-vetna. En av fyra (26 procent) svarar ”ja, absolut” på frågan och två av tre (63 procent) sva-rar ”ja, i viss mån”.
En större andel kvinnor (93 procent) än män (86 procent) anser sig vara klimatmedvetna, en förändring jämfört med 2008 då skillnaden var margi-nell.
Får du dåligt
samvete för din
klimatpåverkan?
”Händer det att du får dåligt
samvete när du gör saker
som du tror påverkar klimatet
negativt?”
Hälften svarar att det händer att de får dåligt samvete när de gör saker som de tror är negativt för klimatet. Av dessa svarar 10 procent att de ofta får dåligt samvete på grund av detta och 42 procent svarar att de ibland får det.
Betydligt färre män (43 pro-cent) än kvinnor (61 propro-cent) svarar att de får dåligt samvete, om de gör saker som är nega-tiva för klimatet. 0 20 40 60 80 100 08 09 Ja, absolut Tveksam, vet ej Ja, i viss mån Nej, knappast Nej, absolut inte
26 26 63 65 1 8 16 2 2 0 20 40 60 80 100 08 09
Jag gör inte saker som jag tror påverkar klimatet negativt 10 10 1 1 27 29 17 13 3 5 42 42 Ja, ofta Tveksam, vet ej Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig
Är det viktigt
bland dina
vänner att man är
klimatmedveten?
Ӏr det viktigt eller oviktigt
bland personer du umgås
med, att man är medveten
om och tänker på sin
påver-kan på klimatet?”
Sju av tio svarar att det är vik-tigt i deras umgängeskrets att man är medveten om och tän-ker på sin klimatpåverkan. 13 procent svarar ”mycket viktigt” på frågan och 57 procent svarar ”viktigt”.
En större andel kvinnor (73 procent) än män (67 procent) tycker att denna fråga är viktig.
0 20 40 60 80 100 08 09 13 12 6 6 20 22 57 57 4 3 Mycket viktigt Tveksam, vet ej Viktigt Oviktigt Helt oviktigt
Hur har du minskat din klimatpåverkan?
”Har du gjort något i ditt vardagsliv för att minska din påverkan på
klimatet under de senaste två åren, till exempel när det gäller…”
Ja, i viss mån
Ja, absolut Tveksam, vet ej Nej, knappast Nej, inte alls 0 20 40 60 80 100 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009
Att källsortera mer Din
energiförbruk-ning i hemmet använda sakerAtt åter- Ditt val av dagliga transporter Din köttkonsumtion semesterresorDitt val av 1 21 41 2 34 44 10 15 3 38 40 10 9 2 39 42 8 8 2 57 27 6 8 2 57 26 6 9 21 2 27 36 13 22 1 29 33 13 24 3 16 29 16 37 3 13 30 17 35 7 14 24 18 37 8 11 22 19 41 10
Drygt åtta av tio (83 procent) har vidtagit minst en åtgärd för att minska sin påverkan på klimatet under de senaste två åren. För varje delområde är ökningen i genomsnitt 4,5 procentenheter, jäm-fört med svaren år 2008.
Den i särklass största förändringen är att så många som 78 procent anger att de ”återanvän-der saker”, en ökning från 62 procent år 2008.
Hela 83 procent källsorterar mer. 81 procent svarar att de har gjort något åt sin energiförbruk-ning i hemmet. Två av tre (63 procent) har gjort
något vad gäller de dagliga transporterna. Mer än fyra av tio (45 procent) har förändrat sin kött-konsumtion och en dryg tredjedel (38 procent) har förändrat sina semesterresor.
En lägre andel av kvinnorna (37 procent) än männen (42 procent) svarar ”ja, absolut” på frågan om de gjort något åt sin energiförbrukning i hemmet och fler kvinnor (49 procent) än män (41 procent) svarar att de minskat sin köttkon-sumtion.
Hur ofta tänker du
på klimatet vid val av
produkt eller tjänst?
”Hur ofta gör du det faktiska valet att
välja en produkt eller tjänst som du
tror har en mindre negativ påverkan
på klimatet?”
71 procent svarar att de ofta (26 procent) eller ibland (45 procent) gör det faktiska valet att välja en produkt eller tjänst som de tror har en mindre negativ påverkan på klimatet. 21 procent svarar att de säl-lan gör det och endast 7 procent svarar att de aldrig gör det.
Bland kvinnor är det 29 procent som svarar ”ofta”, jämfört med 23 procent bland männen. Även en betydligt större an-del kvinnor (49 procent) svarar ”ibland”, jämfört med männen (41 procent).
0 20 40 60 80 100 08 09
Ofta Tveksam, vet ej
Ibland Sällan Aldrig 26 24 7 7 21 23 45 44 2 2
Vad hindrar dig från att leva klimatmedvetet?
”Du får nu några frågor om vad som kan hindra dig från att leva på ett sätt som minskar din
klimatpåverkan?”
Ja, ett litet hinder
Ja, ett stort hinder Tveksam, vet ej Nej, inget hinder alls 0 20 40 60 80 100 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Saknar info om hur min påverkan
kan minskas
Mina invanda
beteenden Det finns för få miiljö- och klimatvänliga alternativ alternativ är oftast dyrareMiljö- och klimatvänliga 2 28 46 24 2 24 47 26 5 21 45 30 4 17 51 28 3 18 47 31 3 15 46 35 2 12 37 50 2 9 35 54
Det största hindret tycks vara att man anser att miljö- och klimatvänliga alternativ oftast är dyrare. 71 procent anger detta som ett hinder. På en andra plats, och kanske delvis kopplat till det första, anges att det finns för få miljö- och klimat-vänliga alternativ att välja. 68 procent anger det svaret.
Jämfört med 2008 är utvecklingen i stort sett positiv. 54 procent svarar att bristande informa-tion inte innebär något hinder, jämfört med 50 procent år 2008. 61 procent svarar att det är egna invanda beteenden som hindrar dem från att leva på ett sätt som minskar deras klimatpåverkan, jämfört med 66 procent år 2008.
Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post:
registrator@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99,
NATURVÅRDSVERKET ISBN 978-91-620-6311-5 ISSN 0282-7298
RAPPORT 6311
Allmänheten och
klimatförändringen 2009
Allmänhetens kunskap om och attityd
till klimatförändringen, med fokus på
egna åtgärder, konsumtionsbeteenden
och företagens ansvar
Svenskarna anser att det är mycket viktigt att vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatförändringen och allt fler tycker att det vore bra med extra skatter och avgifter på bensin, olja och flyg.
Svenskarnas beredskap att minska sina egna ut-släpp av växthusgaser ligger kvar på en mycket hög nivå, men allmänheten önskar mer infor-mation om hur dessa utsläpp kan reduceras. Svenskarna anser sig vara klimatmedvetna, kan
få dåligt samvete när de gör något som kan påverka klimatet negativt och allt fler har gjort något i sitt vardagsliv för att minska sin klimat-påverkan.
Svenskarnas vilja att stödja de företag som tar täten i klimatarbetet har ökat, men de anser att företagen är dåliga på att marknadsföra sitt klimatarbete och de efterfrågar en märkning av klimatvänliga produkter och tjänster.
Den generella slutsatsen av mätningarna år 2009 är att allmänhetens stora engagemang i klimat-frågan kvarstår och att man är beredd att gå från ord till handling.
