Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1934

(1)

S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 2

VÄGBELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1934

A V

N I L S V O N M A T E R N

(2)

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

R app o rt.

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N.von Matern

och S. Hallberg... 1 93 3 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1934 . . 1934

(3)

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R IG E D E N i J A N U A R I 1 9 3 4

j A v LA N D ET S V Ä G IN G EN JÖ R ER har svenska väginstitutet erhållit uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1934. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på diagrammet fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

Grupp I: Permanenta eller varaktiga beläggningar.

T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong samt högvärdiga asfalt beläggningar,

Grupp I I : H alv permanent a beläggningar.

T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa binde medel, cementbruk, vattenglas o. d.

Grupp I I I : Grus- eller makadamvägar, behandlade med dammbindande medel,

såsom hygroskopiska salter, oljor, sulfitlut utan efterföljande pågrusning.

Grupp IV : Vanliga grus- och makadamvägar.

Gränserna mellan de olika grupperna äro ofta flytande. Begreppet hög värdiga asfaltbeläggningar är sålunda tänjbart; här förstås därmed belägg ningar, framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ‘ytbehandlingar. T ill de halvpermanenta beläggningarna räknas ytbehandling av grusvägar med asfalt eller tjära samt hyvelblandning.

Uppgifterna om längden asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsions- makadam äro icke säkra, enär dessa beläggningar underhållas med än asfalt, än tjära eller emulsion, och benämningen av beläggningen än torde hänföra sig till första utförandet av beläggningen och än till sättet för underhållet.

Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 framgår av tabell 2, längden angiven i km.

(4)

Beläggningar på landsbygdens allmänna vägar L ä n G r u p p I. Stor gatsten Små-gatsten Cement betong Sand asfalt Topeka Grov asfalt betong Tjär-betong Amiesite Col-provia Ess en asfalt Stockholms . ₇_*° I I-3 17 .6 4.0 _1-3 19 .6 — _51.8 _0.2 — Uppsala . . . — — — — - — — — — ~ Södermanlands . . . — 1.6 4.0 — — 0.8 — — 0.2 — Östergötlands . . . — 7-3 6.7 — Jönköpings . . . — 2.5 Kronobergs . . . . 1 .0 1.2 0.4 O.i 2.0 — - — — 0.2 K a lm a r ... 0.8 — — - - — — — - — G o tla n d s ... — — 3.6 — — — — - — — Blekinge . . — 7-4 0.6 Kristianstads . . . . _7-9 _9-4 I I.o 0.2 48.7 0.2 — 9.8 _0*3 _4-5 Malmöhus , . . — 77*1 39-7 4.6 12.0 18.7 I.o 3.2 0.6 2.0 H a lla n d s ... — 7*2 8.5 6.9 ₇-1 — — — — I I . 7 Göteborgs & Bohus _7-5 ₃₃_*° — — — — — 0.5 — 4*3

Älvsborgs ... — 2.3 1.8 1-3 0.8 S k arab o rg s... — 2.3 — — — — — — — 1.2 V ä rm la n d s... — 2.5 — 0.5 — — — — O.i 5-5 Ö r e b r o ... — ₅-s 0.8 — 0.7 Västmanlands . . . Kopparbergs . . . . — 0.6 — I. ° 4.1 — — — — 0.9 G ävleb orgs... — — — 2.3 — — — — — — Västernorrlands . . — — 4.2 6-3 Jämtlands ... - - — 0.6 — — — - — — I.o Västerbottens. . . . 0.3 Norrbottens . . . . 0.2 — O.i Summa väglängd . 24 1 7 1 98 2 6 7 5 39 I 66 3 34 i jan. 1933 ₂₅ 1 5 4 78 24 49 38 I ₇i 3 2 6 1 jan. 1932 . . . . ₂₄ 1 4 3 5° 21 24 38 I 72 2 ₂₄ 1 jan. 1 931 . . . . ₁₉ ₁₃₃ ₃₉ 1 4 ₁₄ ₃^ I 52 1 16 1 jan. 1930 . . . . ₁₉ i n 21 ₉ 6 36 I 2 0.2 8

(5)

i Sverige den 1 januari 1934, längd i km. G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV. Summa väg-längd Asfalt-maka dam Tjär- maka-dam Emul- sions- maka-dam Cement-maka dam Silikat- maka-dam Ytbe- handl. av grusväg m. asfalt el. tjära Andra belägg ningar Oljor Sulfitlut Hygro-skopiska salter Vanliga grus- och ma kadam- vägar 47-9 2.4 2 7 .6 — — 2 2 .0 — 14 8 .6 — 6 9 1.5 1 6 7 3 2 7 2 6 — 0-3 — — — 1.6 — 1.6 3 1 .0 4 I 2 -5 1 5 1 3 I 960 — - 2.9 — - - — 12-3 — 4 14 .8 2 O I5 2 45 2 4-5 — 25-5 — — — — IO.9 14-5 4 6 1 .2 ₃_{6 3 6} 4 16 6 — — 7-5 — — — — 5.0 — 4 4 5 .0 4 0 4 2 4 502 — I.o 1.4 I4 9 .0 ₃_{43 5} ₃₅₉₁ 4-4 I.o 6.8 — — — — 14 .0 — 892.0 2 8 10 3 7 2 9 — 0.3 — 0.2 — 0.3 — 4 3 .6 — - 1 3 8 4 1 433 — — 1.6 — — - — 4 1 .0 - 2 0 0.0 1 10 3 1 35 4 3 2 .1 2.2 9.6 O.i — 1.8 5*4 19-3 — I IO I.4 2 006 3 2 7 0 1 19 .0 7 6.6 40 .2 _6.5 — — O.4 1 18 .2 — §73-3 2 4 3 8 ₃ 8 3 1 0.8 2.7 2 0 .3 — — — — 2 2 .0 — 3 2 4-S 1 73 9 2 1 5 1 3-5 — I I . 0 — — — — 2 1 .0 20 .0 4 1 3 .9 1 658 2 1 7 2 — — 2 5 . a — — — — — I I 4 .0 507-7 4 14 6 479 9 — — 0.7 — — — — 7-3 45-9 922.5 2 7 4 6 3 7 2 6 — — I I . i — — — — — 4 0.0 4 0 0 .0 ₃₅₇₅ _{4 0 3 5} 2-5 — 2.3 — — - — I I . 1 — 743-4 1 8 3 1 2 597 — — — — — — — 0.5 6 7.0 38 7 .0 1 8 36 2 29 0 — 1.6 2.6 — — — 0.3 — 80.0 860.0 2 69 4 3 645 — — 1.8 — — I 7 .0 1 — 2.5 84*0 6 56.5 2 0 1 4 2 7 7 8 1.6 — 0.6 — — — — 29 .7 16 9 .8 554.8 2 9 3 0 3 6 9 7 — — 2.2 — — — — — 54.0 56.4 3759 3 873 r s r f Z 0*3 O.9 0.9 — — 0.5 — — — 9 00.0 — I.4 1 4 .1 — — — O.I — — 323 -5 4 689 5 028 1 1? 90 2 l 6 ₇ ₄₃ 6 509 7 2 0 1 2 6 9 1 -65^2*2 $ 0 2-5-8-1 6 4 52 154 7 6 ₉ 1 9 0 505 8 26 2 68 448 7 8 1 6 7 I2é ₂₄ III 6 4 — 0.3 — 46 3 4 307 7i 5 31 7 6 9 7 1 97 24 67 6 4 — 0.3 — 1 9 2 1 982 73 1 7 0 7 5 8 67 34 7 28 6 ₅ — — — 35 35° 7343 3 7 4 i n

(6)

Fig. i. Utvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige 1930 — 1934.

Sammanlagda längden av dammfria vägar var under år 1933 ca 15 000 km} motsvarande ca 18,2 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffra utgjorde 1929 ca 0,9 %, 1930 ca 3,6 %, 19 31 ca 7,1 %, 1932 ca 12,4 %. ökningen

faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grus vägarna och inom denna grupp framförallt på de hygroskopiska salterna, vilka under år 1933 visa en ökning av ca 4 400 km. En stark ökning visar även behandlingen med oljor, vilken metod hade en ökning från ca 90 km år 1932 till ca 500 km år 1933.

(7)

i jan. 19 30 1 jan. 19 3 1 1 jan. 19 32 1 jan. 1933 1 jan. 1934 S k i l l n a d 19 30 — 19 3 1 19 3 1 — 19 32 19 3 2 — 19 33 19 3 3 — 19 34 I. Permanenta vägbeläggningar 2 13 ₃₂₅ ₃₉₉ 469 ₅₃₇

+

1 12 ₊₇₄ + 70

+

68 II. Halvpermanen ta beläggningar 80 198 _{2 7 1} ₃₉₃ ₅₇₉ + I l 8 ₊₇₃ + 122 + 186 III. Grus- 0. maka

damvägar, be handlade med dammbind-

ningsmedel . . . ₃₈₅ 2 I74 ₄₇₇₀ 8857 13 920 + 1789 + 2 596 + 4 087 +5 063

VI. Vanliga grus- och makadam

vägar ... ₇₃_{433 73} 170 7 i 531 68 448 65 222 —263 —1639 —3 °&3 — 3 226 Summa väglängd 74 i n

₇₅

₈₆₇

7 6 9 7 1 78167 80 258 + 1756 + 1 104 + 119 6 + 2 091 Summa dammfria

vägar, I + II + III 678 2 697 5440 9 7 1 9 15 036 + 2 019 + 2 7 4 3 +4279 + 5 3 1 9

De permanenta beläggningarna utgöra nu ca o,66 % av landsbygdens all männa vägnät.

De halvpermanenta beläggningarna ha ökat kraftigare än de permanenta beläggningarna under de båda senaste åren. Deras sammanlagda väglängd har under år 1933 passerat den sammanlagda längden av de permanenta belägg ningarna. De halvpermanenta beläggningarna utgöra nu ca 0,72 % av lands bygdens allmänna vägnät.

Väglängden smågatstensbeläggningar har under år 1933 ökat med 17 km (1932 1 1 km), cementbetong med 20 km (1932 28 km) och varmt utlagda högvärdiga asfaltbeläggningarna med 29 km (1932 28 km). De kallt utlagda högvärdiga asfaltbeläggningarna ha endast obetydligt ökat.

En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stock holms, Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län fortfarande ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar:

V ä g l ä n g d i k m

Grupp I Grupp II G rupp III I + I I + I I I

Malmöhus l ä n ... ₁₅₉ 243 992 _x394 Stockholms l ä n ... _XI3 IOO 840 1053 Kristianstads l ä n ... ₉₂ ₅₁ I 12 1 1264 Göteborgs och Bohus lä n ... ₄₅ ₁₅ ₄₅₅ ₅₁₅

Stockholm i maj 1934.

Stockholm 1934, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B. 340961