Provvägen vid Borås

S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

S T O C K H O L M

MEDDELANDE

42

PROVVÄGEN VID BORÅS

The experimental Road at Borås

A V

F Ö R T E C K N I N G Ö VER

PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA VÄGIN STITU TET

M e d d e la n d e n .

1. Förslag till vägnomenklatur. Del. I. Allmänna benämningar samt speciella benämningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsarbeten, konst­

arbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken. (U tgån get)... 1925

2. Protokoll från det av Svenska väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan i Luleå den 5 och 6 oktober 1 9 2 5 ... 19 2 6 3. Erfarenheter från Svenska väginstitutets trafikräkningar åren 1924— 1925, av E.

Nor-d e n Nor-d a h l... 1926 4. Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år 1925. Trafikens fördel­

ning å vägnätets olika delar, trafikmängder m. m.

Del H. Några erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för vägändamål, av E. Nordendahl.

Del Hl. Vägbeläggningar av silikatbehandlad makadam... 1927 5. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand­

ledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen, E. Nordendahl och N .

Wibeck. (Utgångety se med. 1 4 ) ... 1927

6. Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bil­

ringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet.

Bilaga: H. Kreuger: Vibrationsmätningar i Norrköping 1 9 2 6 ... 1927 7. Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen

å vägar, av G. Blum. (Utgånget)... 1927 8. Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R . Schlyter. (Utgånget) 1928 9. Prov vägen vid Braunschweig. (U tgån get)... 1928

10. Gatu- och vägbeläggningars slirighet, av E. Nordendahl (U tgånget)... 1928

11. Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägmaterial av jord- och bergarter... 1928

12. Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av

E. Nordendahl. (U tg å n g et)... 1929 13. Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående

undersökningar. I. A v G. Beskow. (Utgånget)... 1929 14. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand­

ledning i användningen av dessa medel. Andra omarbetade upplagan... 1929

15. Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar. II. A v G. B e s k o w ... 1929

16. Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E. N or­ dendahl ... 1929 17. Prowäg vid Kristianstad mellan Ringelikors och Västra Göinge härads gräns på

vägen Kristianstad— Hässleholm... 1929 18. Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om or­

sakerna till vågbildning å vägarna, av Fr. Enblom och G. B l u m ... 1929 19. Provvägen i Gävle på västra utfartsvägen... 1929

S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

S T O C K H O L M

M E D D E L A N D E 4 2

PROVVÄGEN VID BORÅS

The experimental Road at Borås

A V

IN N EH ÅLLSFÖ RTECKN IN G

Provvägens syfte och tillkom st... 5

Provsträckornas utförande och tillstånd... 7

Provsträcka 1. A m iesite... 7

» 2. Essenasfalt... 9

» 3. C o lp ro via ...1 1 » 4. Icobetong och kvartsit-stahlas 14 » 5 - 15 . Indränkningsbeläggningar . . 19

Underhåll under åren 1932 och 1 9 3 3 ... 24

Beräknade anläggnings- och underhållskostnader 27 S u m m a r y ... 44

Fig. i. Plan och profil av provvägen vid Borås.

P R O V V Ä G E N VID B O R Å S

G i

Provvägens syfte och tillkom st.

T e n ö M P R O V V Ä G E N vid Boras avses att vinna erfarenhet om asfaltbelägg­

ningar av såväl högre som enklare typ, utförda enligt kall metod. På grund av det för Boråstrakten kännetecknande, regniga klimatet är vid utförandet av indränkningar och ytbehandlingar emulsion särskilt lämplig.

På initiativ av civilingenjör Gunnar Traneus upptogos år 1929 förhand­ lingar mellan drätselkammaren i Borås och Svenska Väginstitutet om utfö­ randet av en provväg. A vtal träffades därvid om samarbete mellan staden och institutet. Arbetena, som påbörjades år 1930 och avslutades år 1933, drogo en kostnad av ca 123 000 kr. Kostnaden av enbart beläggningarna, ca 70 000 kr, har till 90 % bestridits medelst automobilskattemedel.

Provvägen är belägen på Varbergsvägen och sträcker sig från stadsgränsen in mot staden. Längden uppgår till 3 540 m, av vilka ca 600 m av Borås stad försetts med beläggningar, som ej ingå i provvägen. Provsträckorna ha i regel en längd av 100 m samt en beläggningsbredd av 6.0 m. Vägen framgår på mark bestående av krosstensgrus med insprängda delar av mosand samt på en sträcka över en torvmosse. Beläggningen på denna sträcka ingår dock ej i provvägen. Vägen, som tidigare varit en grusväg, obetydligt förstärkt med makadam eller packsten, har ej uppvisat svårare tjälskador under senare år. Trafikmängden på densamma uppgick år 19 3 1 till ca 360 fordon per dygn, varav ca 2 % utgjordes av hästtrafik.1 Avtagsvägar av betydelse finnas icke på provvägen, varför trafikintensiteten längs densamma är nära konstant. I samband med och före beläggningsarbetena ha en del justerings- och bredd- ningsarbeten utförts. Sålunda ha vägens profil- och planläge något förbätt­ rats samt vägbredden ökats till 7.0 m, varvid utfyllda delar förstärkts med packsten.

De beläggningar, som utförts med i förväg blandade massor, omfatta:

Amiesiten, essenasfalten och colprovian ha vardera erhållit tre olika utfö­ randen. Icobetongen av år 1930 visade sig snart vara mindre god, sannolikt beroende på starkt regn under utförandet. Med anledning härav anlades år 1931 ännu en provsträcka av icobetong, vilken utfördes under gynnsam vä­

1 Trafiken har sedan dess ökat och utgör nu sannolikt över 400 fordon/dygn.

Amiesite utförd ar 1 9 3 0 av N y a Asfalt A . B.o

Essenasfalt » » 1 9 3 0 » A . B. G atu - och Vägbeläggningsämnen.

C olprovia » » 1 9 3 0 » A . B. Vägförbättringar.

Icobetong » » 1 9 3 0 » A . B. Svenska Icopal och Takpixfabriken.

» » » _{1 9 3 1 »} » » » » »

derlek. Under åren 1932 och 1933 försämrades den år 1930 utlagda icobetong- sträckan, varför beslut fattades att på densamma utföra ett slitlager av kvartsit-stahlas.

Beläggningarna av enklare typ ha erhållit 21 olika utföranden. De utgöras alla av hel- eller halvindränkningar, de flesta med asfaltemulsion. Därvid ha de i Sverige mest använda emulsionerna provats, nämligen:

A . K. I. från A . B. Malmö Takpappfabrik & Kemiska Industri,

A k vab it » N y a Asfalt A . B.,

Bisol » Bönnelyche & Thuröe,

Bitumuls » A . B. G atu- och Vägbeläggningsämnen,

Colas » Svensk-Engelska Mineralolje A . B.,

Koldm ex » Svenska Icopal och Takpixfabriken,

Mexolit » A . B. Jo h n Ohlssons Tekniska Fabrik,

Svebit » A . B. Kasper Flöglund.

Samtliga emulsionsmakadambeläggningar utfördes år 19 3 1, helindränk- ningarna i regel med ca 7.0 kg/m2 emulsion, halvindränkningarna med ca 3.2 kg/m2 emulsion. På provsträckorna 15 c, 15 d och 15 c utfördes helin- dränkningar med resp. 8, 10 och 13 kg/m2 emulsion i två omgångar. Efter några veckor ytbehandlades de helindränkta sträckorna med ca 1.2 kg/m2 emulsion, de halvindränkta med ca 1.4 kg/m2 emulsion.

I syfte att erhålla jämförelse utfördes en beläggning genom indränkning med emulsion och därpå följande ytbehandling med varm asfalt samt en be­ läggning genom indränkning och ytbehandling med varm asfalt. Dessa be­ läggningar äro avsedda att underhållas med varm asfalt.

Samtliga indränkningsbeläggningar, med undantag av beläggningarna på provsträckorna 15 c, 15 d och 15 e ha år 1932 ytbehandlats med ca 1.2 kg/m2 emulsion. Ytbehandling med varm asfalt utfördes samma år på de båda prov­ sträckor, 5 a och 5 b, som äro avsedda att underhållas på detta sätt.

Indränkningsbeläggningarna ha av Borås stad utförts i egen regi med civil­ ingenjören Fredrik Schiitz vid väginstitutet som arbetsledare, ö vrig a belägg­ ningar ha utförts på entreprenad. Närmaste tillsynen över arbetet har från stadens sida handhafts av byggnadschefen B. Swedenborg och ingenjören W il­ helm Harström. Vid utarbetandet av detta meddelande ha ingenjörerna vid väginstitutet G. Nordenadler och M. Rahlén deltagit.

Å r 1933 ha indränkningsbeläggningarna ej tarvat något underhåll med un­ dantag av beläggningarna på provsträckorna 15 d och e, vilka ytbehandlats. På provsträckorna 1 —4, med de på entreprenad utförda beläggningarna, ha fixar för avnötningsmätningar utsatts i betongfundament gjutna under be­ läggningarna. På mätsektionerna ha varje år företagits avnötningsmätningar. Resultat härav kunna ännu ej framläggas, enär för kort tid förflutit, sedan mätningarna påbörjats. Det framgår dock av mätningarna, att amiesiten hit­ tills slitits mer än de övriga beläggningarna.

Provsträckornas utförande och tillstånd.

P R O V S T R Ä C K A l a . Sektion 3 16 0 — 3 2 10 = 50 m.

Amiesite, normalutförande med dressing.

Beläggningens avsedda tjocklek 6 cm.

Amiesite är till sin sammansättning en relativt öppen asfaltbetong, fram ­ ställd av sorterat stenmaterial, asfalt och fluxolja. V id blandningen fuktas i förväg torkat, varmt stenmaterial med oljan, 0.4— 1.0 % (enligt litteratur­ uppgifter), varefter smält asfalt tillsättes. Vid blandningen tillsättas även ringa mängd kalk och stenmjöl, det förra i syfte att underlätta blandningen och öka klibbkraften hos massan. Genom närvaron av stenmjöl erhålles ett tjockare asfaltskikt på stenarna.

Den i amiesiten ingående oljan, ett petroleumdestillat, håller massan smidig och lättarbetad under kortare tid, så att den kan utläggas på vägen i kallt till­ stånd.

Beläggningar av amiesite utföras i två lager, ett bindlager och ett slitlager. Ytan tätas vanligen med s. k. dressing, finkornigt stenmaterial blandat med bitumen.

Amiesitebeläggningen på provvägen utfördes i juli 1930 av N ya Asfalt A.-B. i Malmö under ledning av civilingenjör H. Freden. Massan fraktades på järnväg färdigblandad. Sedan erforderlig justering av undergrunden verk­ ställts, iordningställdes bindlagret, varvid den härför avsedda massan utlades till full tjocklek och vältades. Bindlagret, ca 4— 4.5 cm, ägde stor seghet och god stabilitet. På detsamma utfördes slitlagret, som sammanvältat erhöll en tjocklek av 2 cm. Ytan avtäcktes slutligen med ett tunt tätlager, s. k. dressing, ca 1.5 kg/m2.

Sammansättningen av bindlager (S.V. 157) och slitlager (S.V. 158) fram ­ går av protokoll över utförda analyser av beläggningen samt av siktdiagram- met i fig. 2.

Vid vältningen har i slitlagret en del stenmaterial krossats. Att på detta sätt brottytor uppkommit, vilka icke äro överdragna av någon bitumenhinna, kan måhända inverka menligt på beläggningens hållbarhet.

P R O V S T R Ä C K A

1

b. Sektion 3 2 10 — 3260 — 50 m.

Amiesite, normalutförande utan dressing.

Beläggningens avsedda tjocklek 6 cm.

Beläggningen på denna sträcka saknar dressing men är i övrigt utförd på liknande sätt som föregående sträcka. Massorna äga normal sammansättning. Beläggningen erhöll en mer öppen yta än på föregående sträcka.

P R O V S T R Ä C K A

1

c. Sektion 3260— 3360 = 100 m.

Amiesite, specialutförande med dressing.

Beläggningens avsedda tjocklek 6 cm.

Bindlagret och dressingen äga liknande beskaffenhet som motsvarande lager på sträcka 1 a enligt normalutförande. Slitlagret (S.V. 154) är däremot utfört av massa med betydligt finare stenmaterial än normalt.

A v de besiktningar, som företagits på provvägen efter dess färdigställande framgår, att beläggningarna i a och i b varit varandra mycket lika och upp­ visat goda och jämna, ehuru så småningom något slitna ytor. Beläggningen enligt specialutförande på sträcka i c har uppvisat tätare yta än de båda öv­ riga. Dressingen på sträckorna i a och i c har så småningom slitits bort eller pressats ner och var redan i november 1931 i det närmaste försvunnen.

Fig. 2. Stenmaterialet i Amiesite-beläggningarna på provsträcka i. Dressing S. V . 153. S lit­ lager, normalutförande, S. V . 158. Slitlager, specialutförande, S. V . 154. Bindlager S. V . 157.

Fig. 2. Sizes of aggregates fo r the Amiesite -pavements. Dressing S. V. 15 3 . W earing coat, standard construction, S. V. 158. W earing coat, special construction, S. V. 154.

Binder S. V. 157.

Resultatet av undersökning av bindlager och slitlager hos Amiesite.

S.V. 158 S. v . 154 S. V. 157 Slitlager,

normal­

Massa till slit­

Bindlager lager, special­

utförande utförande

Prov i inlämningstillstånd:

T jo ck le k ... ca cm

5

3

—

Volym vikt ... gr/cm3 2.t5 2. 2 7 —

B itum enhalt... vikt-^ 4-7 5-3 8.3

Avskilt stenmaterial:

Volym vikt i löst utfyllt tillstånd . . gr/cm3 I . 6 3 1.69 1 . 7 1

» i packat tillstånd... gr/cm3 1.86 2 . 0 4 1 . 9 9

Skenbar specifik v ik t ... 2.8o 2 . 8 0 2.8 X

Hålrumsvolym i löst utfyllt tillstånd volym- % 42 4 0

39

» i packat tillstånd . . volym- %

34

₂₇ 29

Färdig beläggning:

Bituminösa beståndsdelar ... vikt- % 4-7 5-3 8.3

» » volym- % IO.o 1 2 . 0 —

Stenm aterial... vikt-% 95-3 94*7 9 1.7

» volym- % 7 3 . 2 7 6 . 8

Stenmaterialets h å lru m ... volym -% 2 6 . 8 23.2 —

Beläggningens » . . ... volym- % 1 6 . 8 I 1.2 —

P R O V S T R Ä C K A

2

a.

Sektion 3360— 3460 = 100 m. Essenasfalt 65 kg/m2 på bind­

lager av emulsion smak ad am.

Slitlagrets avsedda tjocklek 3 cm.1

Essenbeläggning är en vägbe- läggning, uppfunnen av doktor Dammann i Essen. Den består av finmalen, hård masugnsslagg av utvald beskaffenhet samt av

ett relativt lättflytande, bituminöst bindemedel, vars mjukhet medför, att massan kan utläggas i kallt tillstånd. Utgöres bindemedlet av tjära benämnes beläggningen essentjärbeläggning. Består bindemedlet av med olja fluxad as­ falt, såsom numera är förhållandet i Sverige, benämnes beläggningen essen-

asfaltbeläggning eller essenasfalt. Det i massan ingående mineralämnet, vars

största kornstorlek i allmänhet uppgår till ca 4 mm, graderas omsorgsfullt, så att god täthet erhålles. Enär massan efter utläggandet vältas endast med lätta vältar, blir beläggningen till en början relativt otät och mjuk samt föga mot­ ståndskraftig mot tryck. Så småningom komprimeras den av trafiken. Utförda försök ha visat, att komprimeringen i huvudsak äger rum i ytskiktet, under det att massan i övrigt länge kan hålla sig mjuk, särskilt om den utlägges i tjocka lager. Essenasfalt utföres i Sverige vanligen såsom slitlager på ett bind­ lager av emulsionsmakadam, varigenom åtgången av essenmassan kan ned­ bringas och därmed även kostnaden för beläggningen.

Essenasfalten på provvägen har utförts av A.-B. Gatu- och Vägbelägg- ningsämnen, som innehar licens för patentet. Arbetsledare har varit civil­ ingenjör Folke Grange. Beläggningen är utförd på ett bindlager av emulsions­ makadam, erhållet genom indränkning med ca 4.6 kg/m2 bitumuls. Bindlag­ ret ytbehandlades med ca 1.7 kg/m2 emulsion, varefter sträckan lades under trafik i en månads tid innan slitlagret utfördes. Efter denna tid sopades väg­ banan omsorgsfullt och behandlades med 1.7 kg/m2 emulsion, på vilken ett tunt lager essenmassa utströddes. Denna blev följaktligen »klistrad» fast vid underlaget. På den så behandlade vägbanan utlades ribbor av trä, vilkas höjd avpassades efter önskad tjocklek på slitlagret. Essenmassan utlades därefter och utjämnades medelst en på ribborna löpande träraka. Sedan ribborna bort- tagits och rännorna efter dem igenfyllts, vältades massan med en ca 400 kg tung handvält, vars vikt successivt ökades till ca 850 kg. Efter utförd vält- ning tätades beläggningen i ytan med 0.3 kg/m2 emulsion och avgrusades med fin sand, varefter trafiken insläpptes.

1 Omedelbart efter vältning.

Fig. 3. Essenasfalt under utförande.

Fig. j . Dammann pavement under construction.

P R O V S T R Ä C K A

2

b. Sektion 3460— 3560 = 100 m.

Essenasfalt 50 kg/m2 på bindlager av emulsionsmakadam.

Slitlagrets avsedda tjocklek 2.2 cm.

Provsträckan är utförd på liknande sätt som sträcka 2 a.

P R O V S T R Ä C K A

2

c. Sektion 3560— 3660 = 100 m.

Essenasfalt 35 kg/m2 på bindlager av emulsionsmakadam.

Slitlagrets avsedda tjocklek 1.5 cm.

Provsträckan är utförd på liknande sätt som sträcka 2 a.

På samtliga provsträckor av essenasfalt har bindlagret utförts i början av juli, slitlagret i augusti 1930. En kort tid efter det provsträckorna öppnats för trafik, utsattes de för stark åverkan av hästfordon i samband med militära övningar. I den relativt mjuka beläggningen uppstodo därvid kraftiga brodd- märken. För att avlägsna dessa, ytbehandlades beläggningen i juni 19 31 med 0.25 kg/m2 bitumuls, avgrusad med fin sand.

Beläggningen har, sedan den färdigställts, uppvisat en jämn, god yta, som dock varit rikligt försedd med märken efter broddar. Dessa märken ha dock så småningom delvis utjämnats.

Essenbeläggningens sammansättning och egenskaper framgå av analys av tvenne i september 19 31 upptagna prov, S.V. 389 och S.V. 388, på prov­ sträckorna resp. 2 a och 2 b samt av siktdiagrammet i fig. 4.

Resultat erhållna vid analys av essenasfalt.

S .V . 389 S .V . 388

Essenasfalt Essenasfalt

Provsträcka Provsträcka

2 a 2 b

Prov i inlämnings till s t and.

T j o c k l e k ... cm3 2.3 1.6

Volym vikt ... . . . . gr/cm3 2.3 6 2.28 Bitum en h alt... . . . . vikt-% 5-5

A vsk ilt bitumen.

Spec, v ik t ... : . . . I -°33 1.034

A s k a ... . . . . vikt-% 0.5 0.5

A vsk ilt stenmaterial.

Volym vikt i löst utfyllt tillstå n d ... . . . . gr/cm3 I.83 I.70

» i packat t ills t å n d ... . . . . gr/cm3 2.32 2.19

Skenbar spec, v i k t ... 2.99 3.00

Hålrumsvolym i löst utfyllt tillstånd . . . . . . . . volym- % 39 43

» i packat tillstå n d ... volym -% 22 27

Färdig beläggning.

Bituminösa beståndsdelar . vikt- % _S-1 5-5

» » . . volym -^ 11.6 12 .1

Stenmaterial... . . vikt-%o 94.9 94 5

» ... . . . . volym- % 74-5 71.8 Stenmaterialets h å lr u m ... . . . . volym- % 25-5 28.2

P R O V S T R Ä C K A

3

a. Sektion 3660— 3760 = 100 m.

Colprovia, 1 1 5 kg/m2.

Beläggningens avsedda tjocklek 5 cm.

Colprovia, som till sin sammansättning närmast påminner om den varma asfaltbeläggningen topeka, består av filler, sand, finmakadam samt asfalt. Stenmaterialet i colprovia sammansättes på sådant sätt, att största möjliga täthet erhålles.

Vid tillverkningen av colproviamassan tillsättes asfalten dels i form av asfaltolja, dels i form av mycket hård, pulvriserad asfalt. Asfaltoljan, som till 50 % består av normal, mjuk asfalt, anses ha förmåga att så småningom lösa upp den hårda asfalten, varvid skulle bildas en asfalt av medelhård pene­ tration. T ill en början håller oljan massan smidig och lättarbetad, så att den kan utläggas i kallt tillstånd. Vid tillverkningen av massan blandas i förväg torkad makadam med ca hälften av den avsedda oljemängden uppvärmd till ca 6o° C. Sedan stenarna fullständigt överdragits med olja, tillsättes sand och resten av oljan, varefter massan ånyo blandas. Slutligen tillsättes filler och pulvriserad, hård asfalt.

Colprovian på provvägen utfördes i april år 1930 av A.-B. Vägförbättrin- gar i Stockholm, vilken firma innehar licens för Sverige att utföra nämnda beläggning. Massan tillverkades vid Göteborgs stads asfaltverk på Ringö i Göteborg under ledning av civilingenjör H. Melin.

Colproviamassan, 11 5 kg/m2, utlades på den förut iordningställda under­ grunden mellan formar av plank, varefter vältning utfördes med 8-tons vält. Vid vältningen uppkommo små, tvärgående sprickor i beläggningen, beroende på, att massan glidit framför välten. Ju skrovligare underlaget är, dess mindre risk torde förefinnas för dylik sprickbildning. Efter kort tid försvunno

spric-Fig. 4. Stenmaterial i essenasfalten på provsträckan 2 a (S. V . 388) och på provsträcka z h (S. V . 389).

korna under trafikens inverkan. Omedelbart efter det vältningen utförts, framsläpptes trafiken över provsträckan. Enär beläggningen under första ti­ den är relativt lös, förstärktes vägrenarna genom indränkning med emulsion och vältning med handvält.

P R O V S T R Ä C K A

3

b. Sektion 3760— 3860 = 100 m.

Colprovia 90 kg/m2.

Beläggningens avsedda tjocklek 4 cm.

Provsträckan utfördes på samma sätt som provsträcka 3 a. P R O V S T R Ä C K A

3

c.

Colprovia 70 kgtm2 pä bindlager av emulsionsmakadam.

Slitlagrets avsedda tjocklek 3 cm.

På denna provsträcka utfördes ett särskilt bindlager av colasmakadam er­ hållet genom indränkning med ca 5 kg/m2 emulsion. Härpå utlades colprovia- massa, 70 kg/m2, till en avsedd tjocklek av ca 3 cm.

Under den första tiden uppvisade beläggningarna på de tre colprovia- sträckorna märken efter broddar på i övrigt jämna och goda ytor. Vid in­ spektion i april 1934 uppvisade beläggningarna mycket goda ytor. Någon skillnad i utseende mellan beläggningarna på de tre delsträckorna förefanns icke.

Colprovian på provvägen erhöll enligt uppgift följande sammansättning:

Asfaltolja H ård asfalt Makadam

Sand . . .

Filler . . .

Asfaltoljan (S.V. 72) utgjordes av ett föga flyktigt petroleumdestillat. En

närmare undersökning har givit följande resultat:

Flampunkt, bestämd i Clevelands apparat . . . . A s k a ... ... Asfalt, olöslig i norm albensin... Viktförlust vid upphettning till 1 6 3 ° under 5 tim

Den hårda asfalten (S.V. 71) utgjordes av oljeasfalt.

Makadamen (S.V. 75), som bestod av krossad, rödaktig granit av god be­

skaffenhet, erhölls från stenkross nära Göteborg. Graderingen framgår av diagrammet i fig. 5.

Sanden (S.V. 74) erhölls från sandtag nära Göteborg. Dess gradering fram ­

går av diagrammet i fig. 5.

Fillern (S.V. 73) utgjordes av kalkmjöl. Graderingen, som bestämts genom

slamanalys, framgår av diagrammet i fig. 6. Fillerns hålrumsvolym i packat tillstånd har med ledning av fastställda värden på specifik vikt, 2,58 gr/cm3, och volym vikt i packat tillstånd, 1.69 gr/cm3, beräknats utgöra 34.5 %.

C 1 1 5 vik t-% 0 .1 3 vik t-% 9 .1 v ik t-% 1 1 . o 4 .9 v ik t-% 4 .6 » 40 » 4 1 . 4 » 9 .1 »

Fig. 5. Stenmaterial till colprovia-beläggningarna på sträcka 3 (S. V . 76), utgörande en blandning av sand (S. V . 74) och makadam (S. V . 75).

H g 5. Sizes o f aggregates for the C olprovia pavements (S. V. 76), consisting o f sand

(S. V. 74) and macadam (S. V. 75).

Den färdiga beläggningen (S.V. 76) har vid analys visat sig äga följande

egenskaper: P r o v i in lä m n in g s tills tå n d : Colprovia S. V . 76 T j o c k l e k ... . . . ... ... cm

4-5

V o lym v i k t ... ... ... gr/cm 3 2 .1 9 B itu m e n h a lt... ... vik t- %

9-4

A v s k ilt b itu m en : Specifik v i k t ... 1 .0 3 6 A s k a ... . vik t- % 0.4 1

A v s k ilt sten m a te ria l:

V o ly m vik t i löst utfyllt t ills t å n d ... ... gr/cm 3 1.6 8

» i packat tillstå n d ... . . . gr/cm 8 2.08

Skenbar specifik v i k t ... 2 .6 5

H ålrum svolym i löst utfyllt tillstå n d ... ... vo l-% 36 .6

» i packat t i l ls t å n d ... v o l - ^ 2 1 .8

B e lä g g n in g :

Bituminösa b estån d sd elar... ... vikt- %

9-4

» » ... 19 .9

Stenmaterial ... 9 0 .6

» ... ... . . 7 5 .0

Stenmaterialets h ålru m ... 2 5 .0

P R O V S T R Ä C K A

4

a.

Sektion 3960— 4060 = 100 m.

På denna provsträcka utfördes år 1930 icobetong samt år 1933 kvartsit-stahlas.

Icobetong 19 30— 1933, 100 kg/m2.

Icobetongens avsedda tjocklek 5 cm.

Icobetong framställes genom blandning av makadam, grus och sand samt icobit,en asfalt­ emulsion av så stabil natur, att den medgiver blandning med stenmaterial utan att ome­ delbart koagulera. Emulsionen tillverkas av

A.-B. Svenska Icopal- och Takpixfabriken i Malmö. Blandningen kan ske an­ tingen för hand eller i en betongblandare. Någon uppvärmning av materialen erfordras icke. Vid blandning på lave omskyfflas stenmaterialierna trenne gån­ ger samt utbredas därefter med en krater i mitten, i vilken icobiten hälles. Hela massan omskyfflas därefter, tills fullt homogen blandning erhålles. An­ vändes betongblandare, blandas först stenmaterialierna, varefter emulsionen tillsättes. Det är av stor betydelse, att rätt konsistens erhålles. Massan bör vara något lösare än jordfuktig betong, dock ej så lös, att den flyter ut vid hopskyffling i hög. Massan göres lösare genom att i förväg tillsätta vatten till stenmaterialet. H ar massan blivit för lös, tillsättes något cement.

Beläggningsmassan till provsträckan framställdes huvudsakligen genom maskinblandning medelst Jaegerblandare. Under blandningen bildades skikt av olika konsistens i massan, varför biandaren icke syntes vara fullt ända­ målsenlig. Icobetongmassan blandades av 22— 25 liter icobit, 45 liter sand, 45 liter finmakadam och 45 liter grovmakadam per sats.

Konsistensen hos ovanstående sats reglerades med o— 1 liter cement. Den färdigblandade massan utlades på den förut rensopade vägbanan mellan sido- formar av plank. Så snart icobiten koagulerat, utfördes vältning med lätt handvält (begynnelsevikt 400 kg med successiv ökning till ca 800 kg). T ra fi­ ken insläpptes efter ett par dygn. Sedan sträckan legat under trafik någon månad, utfördes en ytbehandling med emulsionen koldmex för att täta ytan. H ärvid åtgick ca 1.2 kg/m2. Ytan avgrusades med grov sand.

Vid och efter beläggningens utförande rådde ogynnsam väderlek med starka regnskurar, vilket torde ha fördröjt emulsionsvattnets avdunstning ur den relativt täta beläggningen.

Provsträckan utfördes i augusti 1930.

Ett prov taget ur beläggningen ca en månad efter massans utläggning vi­ sade ringa sammanhållning och seghet. En närmare undersökning av provet gav de i bifogade analys angivna resultaten:

Fig. 6. Kalkstensfiller till Colpro- via på sträcka 3.

' Fig. 6. Grain-size accumulation

curve fo r the lime stone filler of Colprovia.

Fig. 7. Icobetong under ut­ förande på provsträcka 4 b.

Fig. 7. Emulsion concrete under construction.

Analys av icobetong på provsträcka 4 a.

P r o v i in lä m n in g stillstå n d : S. V. 15 1 Icobetong B itu m e n h a lt... . vik t-% 5.8 A v s k ilt b itu m en : Specifik v i k t ... 1 .0 3 6 A s k a ... ... v ik t-% 0 .1 7

A v s k ilt sten m a teria l:

V o lym vikt i löst utfyllt tillstånd . . . . . gr/cm 3 1 .6 3

» i packat tills tå n d ... ... gr/cm 3 2 .0 4

Skenbar specifik v i k t ... 2.6 8

Hålrum svolym i löst utfyllt tills t å n d ... ...y o\-%

39

» i packat tillstånd... ...vo \-%

24

Kornstorleken av ingående stenmaterial framgår av diagrammet i fig. 10, kurvan S.V. 15 1.

Vid inspektion i maj 19 3 1 funnos på provsträckan en del stora, genom­ gående potthål, vilka sedermera lagades. Under år 1932 försämrades den av ­ sevärt, och vid inspektion i maj 1933 var den så dålig, att fara förefanns för beläggningens bestånd. Beslut fattades därför, att icobetongen på denna sträcka skulle ersättas av annan beläggning. I september 1933 utfördes ovan­ på icobetongen en beläggning av kvartsit-stahlas.

Kvartsit-stahlas 1933.

Slitlagrets avsedda tjocklek ca 2 cm.

Kvartsit-stahlas framställes genom blandning av stenmaterial, bestående av kvartsit och masugnsslagg, med varm, antagligen fluxad asfalt. Stenmateria­ let förekommer i kornstorlekar upp till 3 mm, valda på sådant sätt, att be­

läggningen blir så tät som möjligt. Fillerhalten uppgår till ca 10 % av mas­ sans vikt och består till största delen av kvartsit och slagg. Massan tillverkas av A.-B. Svenska Icopal- och Takpixfabriken i Malmö.

T ill Borås fraktades massan på järnväg. Den var vid framkomsten hop- bakad i stora klumpar, vilka måste sönderdelas. A ll massa harpades omedel­ bart före utläggningen.

Arbetena utfördes under ledning av ingenjör Ingvard Pedersen.

V id tiden för arbetenas igångsättande hade den på provsträckan befintliga icobetongen vågig och ojämn yta, rikligt försedd med smärre ytskador. V äg­ banan avjämnades först med ett tunt lager kvartsit-stahlas, i medeltal ca 4.5 kg/m2, som »klistrades» vid underlaget medelst 0.5 kg/m2 icobit. På den avjämnade ytan utlades kvartsit-stahlas mellan träläkt, vilkas höjd anpas­ sades efter önskad tjocklek på slitlagret. Massan vältades därefter två gånger med en vält vägande 2 100 kg. Eventuella svackor i beläggningen avjämna­ des med massa, varefter beläggningen vältades tills den blev så hård och fast, att man med tummarna knappast kunde göra några synliga intryck i den­ samma. Efter utförd vältning tätades beläggningen i ytan med 0.1 kg/m2 icobit och avtäcktes med ett millimetertjockt lager av beläggningsmassa.

På sektionen 3960— 4020 utlades massan på vänstra delen av vägbanan mellan 25 mm:s läkt. På högra delen användes läkt av varierande höjd i av­ sikt att förbättra kurvförhöjningen. På sektion 4020— 4060 utlades massan mellan 35 mm:s läkt. Materialåtgången utgjorde i medeltal 25.5 och 37.3 kg/m2 vid läggning mellan resp. 25 och 35 mm:s läkt.

Fig. 8. Icobetongen på provsträcka 4 a avjäm ­ nas innan den belägges med kvartsit-stahlas.

Fig. 8. The surface o f the old pavement was carefully shaped prior to laying

kvartsit-stahlas.

Fig. 9. Kvartsit-stahlas under utförande.

Fig. io. Stenmaterial till icobetong på provsträcka 4 a (S. Y . 15 1) till icobetong på prov­ sträcka 4 b (S. V . 390) samt till kvartsit-stahlas på provsträcka 4 a (S. V . 1034).

Fig. 10. Sizes o f aggregates fo r the emulsion concrete on test stretch 4 a (S. V . 1 5 1 ) fo r the emulsion concrete on test stretch 4 b (S. V. 390) and fo r kvartsit-stahlas on test

stretch 4 a (S. V . 1034).

Omedelbart efter det beläggningen iordningställts, framsläpptes trafik över provsträckan. Oaktat beläggningen på grund av pågående militärövningar utsattes för stora påfrestningar, kunde märken efter hästbroddar och vagns­ hjul knappast iakttagas på densamma. Under vintern 19 3 3 — 1934 försämra­ des beläggningen avsevärt. I april 1934 var den på stora delar starkt sliten samt på vissa partier helt förstörd.

Vid analys av beläggningsmassan (S.V. 1034) ha följande resultat erhållits.

Kvartsit-Stahlas

P r o v i in lä m n in g stillstå n d : S. V. 1034

B itu m e n h a lt... ... vik t- %

4-5

A v s k ilt sten m a teria l:

V o lym v ik t i löst, utfyllt tills t å n d ... ... gr/cm 3 1 .6 9

» i packat tills tå n d ... ... gr/cm 3 2 . 1 7

Skenbar specifik vik t ... 2.90

H ålrum svolym i löst, utfyllt tillstån d ... ...n o\-%

42

» i packat tillstånd... ... vol- % ₂

5

Kornstorleken av ingående stenmaterial fram går av diagrammet fig. 10.

Det extraherade stenmaterialet undersöktes såväl mikroskopiskt som kemiskt. Det visade sig ha följande p e tro g ra fis k a sam m an sättn in g:

Slagg ... ca 34 % »K vartsart» ... » 40 %

»Stoft» ... » 26 %

» K v a rts a rte n » utgöres dels av sandstensfragment, dels av kvartsit- och kvarts­ fragment. Dessutom ingår en del ljusfärgad, emaljliknande slagg.

S to ft-k o m p o n e n te n har vid mikroskopiska och mikrokemiska p rov visat sig bestå

huvudsakligen av ljusfärgad slagg och kvartsarter, ungefär lika mycket av båda. Kalksten ingår icke i provet. Slaggen är sulfidrik och ger lätt svavelväte för syror, men det fina stoftet ger, behandlat med vatten, alkalisk reaktion.

På det hela taget synes provet bestå a v ungefär lika delar krossat kvartsitm aterial och krossad sulfidrik slagg.

Enligt uppgift av fabrikanten skulle massan dock snarast bestå av 2 delar kvartsit och 1 del slagg.

P R O V S T R Ä C K A

4

b. Sektion 4060— 4100 = 40 m.

Icobetong 19 3 1, 100 kg/m2.

Beläggningens avsedda tjocklek 5 cm.

Icobetongen blandades av 40 liter icobit, 80 liter stenmjöl, 30 liter fin sand, 45 liter 3 — 5 mm finmakadam samt 45 liter 5 — 10 mm finmakadam per sats. Beläggningen utfördes på samma sätt som på föregående provsträcka. Massan blandades dock för hand på lave. Vid arbetets utförande i juli 19 3 1, rådde torrt och varmt väder. Provsträckan har intill april 1934 uppvisat god och jämn yta.

Ett prov, S.V. 390, taget ur beläggningen har visat sig äga nedan angivna egenskaper.

Analys av icobetong på provsträcka 4 b.

P r o v i in läm n in gs till stå n d : Icobetong S. V. 390 V o ly m v i k t ... ...gr/cm3 2.0 9 V a tten a b so rp tio n ... ... vo l- % 14 .6 B itu m e n h a lt... ... vik t- %

7-3

A v s k ilt b itu m e n : Specifik v i k t ... 1 .0 3 6

A v s k ilt sten m a teria l:

V o lym vikt i löst utfyllt tillstånd . . . ... gr/cm 3 1 .7 9

» packat tillstå n d ... ... gr/cm/ 3 2.06

Skenbar specifik v i k t ... 2 .7 0

H ålrum svolym i löst utfyllt tills t å n d ... ... vo l-%

33-5

» packat tillstånd... ... No\-% 2 3 .8

B e lä g g n in g :

Bituminösa b estån d sd elar... . . . . v ik t-%

7-3

» » ... . vo l-fc 1 4 .7

S te n m a te ria l... ... vik t- % 9 2 .0

» ...v o l - ^

71-7

V a t t e n ... . . . v ik t-% 0.7

» _i

-5

Stenmaterialets h å lru m ... ... vol- % 2 8 .3

Beläggningens » ... ... vo l- % 1 3.6

Graderingen av stenmaterialet i beläggningen framgår av diagrammet i fig. 10, kurvan S.V. 390.

Fig. i i . Utläggning av makadamlager för indränkning.

Fig. i i. Macadam is laid out fo r grouting.

P R O V S T R Ä C K O R N A

5

—

15

. Indränkningsbeläggningar.

Provsträckorna 5— 15 utgöras av indränkningsbeläggningar, i regel emul­ sionsmakadam. Med varje provad emulsion har utförts dels en halvindränkt, dels en helindränkt provsträcka, vilka sedermera ytbehandlats med samma emulsion. I avsikt att erhålla en jämförelse med varmbehandling ha på prov­ sträcka 5 a utförts svebitmakadam, ytbehandlad med varm asfalt, och på provsträcka 5 b asfaltmakadam, ävenledes ytbehandlad med varm asfalt. Provsträckorna 6— 15 äro avsedda att underhållas med emulsion, provsträc­ korna 5 a och 5 b med varm asfalt.

A v tabell 1 framgår närmare beskaffenheten av de utförda indränknings­ beläggningarna samt den mängd bindemedel, som åtgått vid indränkningen och vid efterföljande ytbehandlingar.

Emulsionsmakadambeläggningarna enligt halvindränknings för farandet.

Sedan den befintliga vägbanan justerats, varvid denna på raklinje erhöll en bombering av Ve0 av vägbredden och i kurvor en tvärlutning inåt av 1: 20, inramades vägbanan till halva sin bredd med sidoformar av plank, fästade vid vägbanan medelst hakbult. På den inramade delen utbreddes ett ca 1 cm tjockt lager av lerfri sand1 och ovanpå detta ett ca 8 cm tjockt makadamlager.

Ma-1 Metoden att i förväg utlägga ett lager av sand eller bindjord på vägbanan, innan m aka­ damen utbredes, kan medföra risk. Om detta bindjordslager är tjockt, hindras nämligen den inbördes förkilningen och förbandet mellan makadamstenarna, varigenom makadam­ lagret icke erhåller den nödiga fastheten. Ingenjör Riis vid danska väglaboratoriet anbe­ faller sålunda, att bindjorden obetingat bör nedföras uppifrån i makadamlagret. Såväl dansk som tysk erfarenhet skulle tala härför. (Stads og Flavneingenioren nr 3 1934). Dc på Boråsvägen utförda indränkningbeläggningarna, vid vilka ett mycket tunt bindjords­ lager utlades under makadamen, ha emellertid stått sig bra.

Sammanställning visande de på sträckorna 5— 15 utförda beläggningarna enligt

indränkningsförfarandet samt underhållet av desamma.

I 2 _{3 4} 5 6 _{7 i s 9} Provsträckans B e l ä g g n i n g Förfarande Använd mängd bindemedel vid indränkning år 19 3 1 kg/m2 Använd mängd bindemedel vid ytbehandling år Sammanlagd mängd binde­ medel intill år 1934 kg/m2 n:r sektion 19 3 1 1932 ₁₉₃₃ 5 a 4 10 0 —4 200 Svebitmakadam . Halvindränkning 3.2 1.9 1 ° . 9 1 6.0

5 b 4 200—4 300 Asfaltmakadam . Helindränkning 6.0 2.8 1 O.9 1 — 9-7

6 a 4 300—4 400 Bisolmakadam . ... Halvindränkning 3.° 1-7 O.9 — 5.6

6 b 4 400—4 500 » Helindränkning 7.0 I . 9 O.9 — 9.8

7 a 4 500—4 600 Colasmakadam . . . . . Halvindränkning 3-s I.4 I.4 — 6-3

7 b 4 600—4 700 » Helindränkning 7.0 1.2 I.4 — 9.6

8 a 4 700—4 800 A. K. I.-makadam . . . ... Halvindränkning 3 ₁ 1-7 I.4 — 6.2

8 b 4 800—4 900 » . . . ... Helindränkning 7.0 1-5 I.4 — 9-9

io a 0 0 _J 0 0 A kvabitm akadam ... Halvindränkning 3_-1 1-7 I.i — 5-9

io b 5 400— 5 500 » ... Helindränkning 7.0 1-7 I.i — 9.8

i i a 5 500 — 5 600 Koldmexmakadam Halvindränkning 3-3 1.4 O.9 — 5.6

1 1 b 0\ O O V| O O » Helindränkning 7.0 1.0 O.9 — _8.9 12 a _{VI O O J[ OO 0 0 M exolitmakadam ... Halvindränkning} 3-5 1.2 1-3 — 6.0 T2b 5 800— 5 900 » _{Helindränkning 7.0 0.6 1-3 — 8.9} 14 a 6 100— 6 200 Svebitmakadam . Halvindränkning 3_-^ I . 4 1-3 — 5.8 14 b 6 200— 6 300 » . . Helindränkning

7

'° 1.2 1-3 — 9-5 15 a 6 300— 6 400 Bitumulsmakadam... Halvindränkning 3-3 1-3 1.2 — 5.8 15 b 6 400—6 450 » _{Helindränkning 7*° 1}.1 1.2 — 9-3 15 c 6 450— 6 500 » » 5.0 + 3.0 1.2 — 9.2 15 d 6 500— 6 600 » » _{6.0 -f- 4* °} 1.2 — 0.8 12.0 15 e 6 600— 6 700 » » _8.0 4_{" 5 •0 1-3 —} 0.6 14.9 1 Varm asfalt,

kadamen, som erhållits från Borås stads gruskvarn vid Bergsäter, hade korn­ storleken 45— 70 mm. Efter utförd vältning utlades ett lager bindjord, som vid torr väderlek sopades, vid fuktig väderlek vattnades ned mellan stenarna i det underliggande makadamlagret. Detta vältades ånyo kraftigt, varefter bindjorden under vattenspolning urborstades till ca 1 cm:s djup medelst stål- borstar och piassavakvastar.

Emulsionen utspreds från tankvagn rymmande 1.5 ton. Tanken var för­ sedd med flottör och tillhörande skala, varigenom emulsionsåtgången lätt kunde kontrolleras. Mängden emulsion avpassades på olika sträckor efter ytans absorptionsförmåga och kom därför att variera mellan 3.0 och 3.5 kg/m2 (se tabell 1). I de starkt skevade kurvorna uppstodo svårigheter att erhålla en jämnt fördelad bindemedelsmängd, enär emulsionerna med låg viskositet has­ tigt ville rinna bort. En viskositet av 5— 10 Englergrader visade sig lämpligast. Vägbanan pågrusades med 7— 15 mm:s finmakadam (S.V. 383), erhållen från stenkross vid Bergsäter. Detta pågrus utspreds till en mängd av 12 l/m2 och vältades omedelbart med 8-tons vält. Trafiken insläpptes efter 1 dygn.

Emulsion sbeläggningar na enligt helindränkningsför farandet

ha utförts på tillnärmelsevis samma sätt, som ovan relaterats. Makadamlagret tätades dock endast i botten medelst bindjord. Sedan makadamlagret vältats, utbreddes kilsten (S.V. 375) av 15 — 25 mm:s kornstorlek till sådan mängd, att den underliggande grovmakadamen nästan täcktes, varpå vältning ånyo utfördes. Efter indränkning med 7 kg/m2 emulsion, pågrusades ytan med fin­ makadam (S.V. 379) av 3— 10 mm:s kornstorlek, vartill åtgick ca 8— 10 l/m2. Omedelbart efter pågrusningen utfördes en lätt vältning. Trafiken insläpptes efter 1 dygn.

På provsträckan 15, delsträckorna c, d och e, ha indränkningar utförts med resp. 8, 10 och 13 kg/m2 emulsion. Indränkningen ha på dessa sträckor verk­ ställts i tvenne omgångar med resp. 5 + 356 + 4 och 8 + 5 kg/m2.

Fig. 12. Makadamlager till indränkning, vältat men ej tätat med bindjord.

Fig. 12 . Macadam rolled but not yet closed with binding sand.

Fig. 13. Macadam coat closed with bind­ ing sand and ready for grouting.

Fig. 13. Makadamlager tätat med bind­ jord färdigt att indränkas.

Fig. 14. Indränkning av makadamlager.

Fig. 14. Grouting with emulsion.

Beskaffenheten av de använda emulsionerna framgår av bifogade prov­ ningsresultat.

Analys av de använda emulsionerna.

Emulsion Vattenhalt

%

Viskositet vid 20° C E-grader

Vattenskikt vid lagring, mm

Antal prov 3 dysn 8 veckor A. K. I... 42.0 5.0 3 12 2 A k v a b i t ... 54.! 1.9 24 54 1 B i s o l ... 38.5 6.6 0 13 2 B itum u ls... 4 5 .s 4.0 2 ₂₃ 2 C o las... 43.6 18.5 2 8 2 K oldm ex... 40.8 6.2 1 6 2 M e x o l i t ... 4 9 .1 2.7 7 22 2 Svebit . . 55.0 5*3 2 21 3

Asfaltmakadamen på provsträcka 5 b har utförts genom indränkning av ett

makadamlager utfört på liknande sätt, som ovan relaterats för helindränkta emulsionsmakadambeläggningar. Makadamlagret tätades dock med kilsten (S.V. 375) först sedan varm asfalt, Cortez C (S.V. 385), utspridits. Efter företagen vältning insläpptes trafiken omedelbart. Mängden asfalt utgjorde ca 6 kg/m2, mängden kilsten ca 15 lit/m2.

Samtliga beläggningar enligt indränkningsförfarandet utfördes år 19 3 1. De ytbehandlades efter ca 1 månads tid, beläggningarna på provsträckorna 5 a

Fig. 15. Makadam och kilsten (S. V . 375) till indränkningsbeläggningarna.

Fig. 15 . Sizes o f aggregates fo r penetration macadam.

och 5 b med varm asfalt, beläggningarna på övriga sträckor med emulsion av samma fabrikat, som använts vid indränkningarna.

Kornstorleksfördelningen av de använda stenmaterialierna framgå av sikt- diagrammet i fig. 15. De använda asfaltsorterna, Cortez B och Cortez C, ha vid analys visat sig äga följande egenskaper.

Cortez B Cortez C

S. V . 662 S. V . 385 Penetration vid 2 5 ° C ... 1 8 2 1 1 2

Mjukningspunkt enligt kula och ring ° C 4 1 4 7 . 5

Stelningspunkt enligt F r a a s ...° C — 2 4 — 1 5 Duktilitet vid 2 5 ° C ... c m > i o o > 1 0 0

Löslighet i kolsvavla . ... % — 9 9 .8 7

Ytbehandlingarna med emulsion.

Sedan en del förefintliga smärre ytskador reparerats, rengjordes vägbanan omsorgsfullt, varvid den först sopades med sopningsmaskin samt därefter un­ der vattenspolning skrubbades med piassavakvastar. Emulsionen, som utspreds från tankvagn, utjämnades på vägbanan medelst borstar. Mängden emulsion 1.2 — 1.7 kg/m2 avpassades efter vägbanans beskaffenhet (se tabell 1). Pågrus- ning verkställdes i tvenne omgångar, första gången med 3— 10 mm:s finmaka­ dam från krossverket vid Bergsäter (S.V. 379), andra gången med 2— 5 mm:s finmakadam från en gruskvarn (S.V. 380). A v den förra sorten åtgick ca 4 lit/m2, av den senare ca 2 lit/m2.

Provsträckorna ytbehandlades med emulsion av det märke, som använts vid indränkningen.

Ytbehandlingarna med varm asfalt ha utförts med asfalt av märket Cortez

Fig. 1 6. Vattenvagn rymmande 4 m3.

Fig. 16. W ater truck containing 4 m3.

Fig. 17. Vattenbegjutning och borstning av indränkning innan den ytbehandlas.

Fig. 77. The pavement is watered and brushed before the surface treatment.

ställda grytor. På den i förväg väl rengjorda vägbanan utspreds asfalten för hand medelst kannor och utjämnades medelst gummirakor. Sedan pågrusning verkställts, vältades vägbanan, varefter trafiken insläpptes. Pågruset utgjor­ des av finmakadam i storlek 10 — 15 mm, vilket spreds för hand. Asfaltåt­ gången uppgick till ca 1.9 kg/m2, makadamåtgången till ca 10 lit/m2. Enär lämpliga maskiner för varmbehandling icke voro tillgängliga samt även på grund av arbetsfolkets ovana vid dylika arbeten, blevo de relativt korta sträckorna, som ytbehandlades med varm asfalt, mindre lyckade.

Kornstorleksfördelningen av de använda stenmaterialierna framgå av sikt- diagrammet i fig. 15.

Underhåll under åren 1932 och 1933

Vid besiktning i maj 1932 voro emulsionsmakadambeläggningarna i allmän­ het tämligen slitna. Sämst var provsträcka 5 a, svebitmakadam, som år 19 31 ytbehandlats med varm asfalt under otjänliga väderleksförhållanden. På denna sträcka förekommo stora sår med uppriven makadam. A v övriga mer slitna sträckor må nämnas sträckorna 10 b akvabitmakadam, 1 1 a koldmex- makadam samt 14 b svebitmakadam. Sträckorna 15 c, d och e, bitumulsmaka- dam ägde synnerligen goda ytor.

Under sommaren år 1932 flickades och ytbehandlades samtliga sträckor med undantag av sträckorna 15 c, d och e. Ytbehandlingarna utfördes i nära nog fullständig överensstämmelse med ytbehandlingarna av år 19 3 1. T ill på­ grus användes dels 3— 10 mm:s finmakadam och 7— 15 mm:s finmakadam från krossverket vid Bergsäter (resp. S.V. 659 och S.V. 660), dels 2— 5 mm:s finmakadam och 4— 8 mm:s finmakadam från Pelins gruskvarn (resp. S.V.

657 och S.V. 658). Emulsionsåtgången uppgick på de sträckor, där 7— 15 mm:s finmakadam användes till ca 1.0 kg/m2, på övriga sträckor till ca 1.3 kg/m2. Pågrusningen utfördes med ca 8 lit/m2 finmakadam. På de sträckor, som pågrusats med 3— 10 mm:s finmakadam eller 4— 8 mm:s finmakadam, utspreds på vänstra väghalvan efter utförd pågrusning ca 1.2 lit/m2 fin sand i avsikt att fylla mellanrummen mellan stenarna i finmakadamlagret och att låta sanden upptaga eventuellt emulsionsöverskott. Möjligen ökas genom detta förfarande stabiliteten hos ythuden i beläggningen. Vägbanan vältades någon timme efter det pågrusning verkställts, varefter trafiken insläpptes. Vid sprid­ ningen av emulsion användes den förut omnämnda tankvagnen. De korta provsträckorna och det ständiga ombytet av emulsionsmärke medförde stor tidsförlust vid tankens fyllande. Hade en och samma emulsion använts, torde ett arbetslag bestående av 8 man kunnat ytbehandla ca 450 m2 vägbana per timme.

År 1933 ha beläggningarna i allmänhet ej krävt något underhåll. A v be­ läggningarna på sträcka 15 c, d och e, bitumulsmakadam indränkt med resp. 8, 10 och 13 kg/m2 emulsion, vilka till skillnad från övriga beläggningar ej ytbehandlades år 1932, ha de två sistnämnda ytbehandlats under året.

Vid inspektion i november 1933 ägde de emulsionsbehandlade sträckorna jämnare och bättre ytor än de med varmasfalt underhållna beläggningarna på provsträcka 5. De sistnämnda beläggningarna ägde för feta ytor med valkar och ojämnheter. Asfaltmakadamsträckan var i dessa avseenden sämst. Vid inspektion i april 1934 hade indränkningsbeläggningarna icke märkbart för­ ändrats, varför de under år 1934 icke torde tarva genomgående ytbehandling.

Fig. 18. Vattenpump med en kapacitet av 400 lit/min vid 6 m uppfordringshöjd.

Fig. 20. Y ta av indränkningsbeläggning, v il­ ken legat under trafik. Y tan rengjord fö r

ytbehandling.

Fig. 20. G routed macadam after some traf­ fic. The surface has been cleaned and is

ready fo r surface treatment.

Fig. 19. Y tan av indränkningsbeläggning

omedelbart efter utförandet. Y tan pågrusad.

Fig. 79. Grouted macadam recently constructed.

Fig. 2 1. Ytbehandling med emulsion.

Fig. 2 1. Surface treatment with emulsion.

Någon märkbar skillnad i utseende eller beskaffenhet mellan helindränkta och halvindränkta provsträckor av en och samma emulsion kunde icke iakt­ tagas, varav den slutsatsen kan dragas, att det vid indränkningsbeläggningar framför allt kommer an på att erhålla ett slitstarkt ytlager. Om bitumen- mängden räcker till för att åstadkomma ett dylikt ytskikt, ökas beläggningens kvalitet icke nämnvärt, om bitumenmängden ökas därutöver.

Ej heller kunde någon nämnvärd skillnad iakttagas mellan sträckor, ut­ förda av olika emulsioner. De befintliga olikheterna kunna förklaras av varie­ rande väderlek vid utförandet samt av svårigheten att på så korta prov­ sträckor hinna anpassa utförandet efter de olika bindemedlens egenskaper (bl. a. viskositeten).

Beräknade anläggnings- och underhållskostnader.

I tabell 2 beräknas anläggningskostnaden av de på provvägen utförda be­ läggningarna. Kostnader för iordningställandet av undergrunden för terras-

serings- och breddningsarbeten ha ej medräknats. Ej heller ha sådana kost­ nader, som åsamkats på grund av vägens egenskap av provväg, t. ex. kostna­ der för skyltar o. d. medräknats.

Inköpsprisen fritt Borås ha för de använda emulsionerna varierat mellan 87.65 och 114.50 kr/ton. För samtliga emulsioner har dock i kostnadskalky­ len räknats med ett medelinköpspris fritt Borås av 100 kr/ton samt en kost­ nad för transport från staden till provvägen av 20 kr/ton. Kostnaden för fin­ makadam vid upplag har uppgått till 12 kr/m3 och för grovmakadam till 8 kr/m3. Kostnad för vält har uppgått till 35 kr/dag, för vattenvagn med 2 mans besättning 35 kr/dag samt för sopningsmaskin 30 kr/dag.

Timpenningen för kommunalarbetare i Borås stad har under åren 1930— 1933, den tid under vilken arbetena på provvägen utförts, utgjort 1.05 kr.

I tabell 3 har beräknats underhållskostnaden intill år 1934 av samtliga väg- beläggningar på provvägen,

Slutligen har i tabell 4 gjorts en sammanställning för samtliga beläggningar av anläggningskostnaden enligt tabell 3, av underhållskostnaden enligt tabell 4 samt av räntekostnaderna intill 1 januari 1934. I kolumn 12 har för varje beläggning beräknats summan av dessa kostnader.

T a b e ll 2.

Anläggningskostnader för utförda vägbeläggningar på provvägen

vid Borås.

Kvan­ titet per m2

Sort a-pris_kr Kr/m2 Summa

kr/m2 Total­ kostnad

kr/m2

Provsträcka 1 a. Amiesite, nor­ malutförande med tätlager.

Sektion 316 0 — 32 10 = 50 m.

Kostnad enligt anbud . . . 6 . 0 0

Provsträcka 1 b. Amiesite, nor­ malutförande utan tätlager.

Sektion 3 2 10 — 3260 = 50 m.

Kostnad enligt a n b u d ... 6 . 0 0

Provsträcka 1 c. Amiesite, spe­ cialutförande med tätlager.

Sektion 3260— 3360 = 100 m. Kostnad enligt a n b u d ... 6 . 0 0 Provsträcka 2 a. Essenasfalt, 65 kg/m2. Sektion 3360— 3460 = 100 m. Bindlager: M a k a d a m ... Finm akadam ... B in d jo rd ... S a n d ... ... Formar, hakbult, verktyg . Vältning och vattning . . . Arbetskostnad... Emulsion1 ... 0 . 0 5 O .o 1 O . o i 5 O .o o 3 8 m3 m 3 m3 m3 k g 10 .00 1 4 . 0 0 1 . 5 0 6 , 0 0 0.1 2 0 . 5 0 0.1 4 0 . 02 0 . 0 2 0 . 0 4 0.1 4 0. 40 0 . 9 6 _2.22

Slitlager: Essenmassa (enligt anbud) . Arbetskostnad... 6 5

k g 0 . 0 5 4 5 3 - 5 4

O. 60 _{4.1 4}

Administration, arb etslednin g... — — 0 . 1 5 _{6.5 1}

Provsträcka 2 b. Essenasfalt, j o kg/m2. Sektion 3460— 3560 = 100 m. Bindlager: Se provsträcka 2 a ... 2.22 Slitlager: Essenmassa... Arbetskostnad... 5 0 k g 0 . 0 545 2 . 7 2 O.58 _{3 ‘ 3 °}

Administration, arb etsled n in g... — — — 0 . 1 5 5 . 6 7

Kvan­ titet per m2 Sort å-pris kr Kr/m2 Summa kr/m2 Total­ kostnad kr/m2 Provsträcka 2 c. Essenasfalt, 35 k g / m 2 Sektion 3560— 3660 = 100 m. Bindlager: Se provsträcka 2 a ... 2.22 Slidager: Essenmassa... ' . Arbetskostnad... 35 kg 0*05 45 1.9 1 0.55 2.46 Administration, arbetsledning — — — — 0 .15 4-83 Provsträcka 3 a. Colprovia, 1 1 5 kg/m2 Sektion 3660— 3760 = 100 m. Slidager: Colproviamassa . . . . V ä ltn in g ... Arbetskostnad... 115 kg 0.05 2 5.98 0.15 0.4 0 _{6.5 3}

Administration, arbetsledning . . — — — — O.15 6.68

Provsträcka 3 b Colprovia,

9 0 kg/m2.

Sektion 3760— 3860 = 100 m.

Slidager: C olproviam assa... V ä ltn in g ... Arbetskostnad...

90 kg 0.05 2 4.68

0 .10

0.38 _5.16

Administration, arb etslednin g... — — — — O.15 _5-31

Provsträcka 3 c. Colprovia, 70 kg/m2 på indränkt makadam­ lager. Sektion 3860— 3960 = 100 m. Bindlager: M a k a d a m ... Finm akadam... B in d jo rd ... Vältning och vattning . . . Formar, hakbult, verktyg . Emulsion ... Arbetskostnad... 0 . 0 s O .o 15 O .o 15 5 m 3 m3 m3 kg 10.00 1 4 . 0 0 1 . 5 0 0 .1 2 0.5 0 0.21 0 . 02 0.14 O.o 4 0 . 60 O.4 0 _{1 . 91} Slidager: Colproviamassa . . . . . V ä ltn in g ... Arbetskostnad . . 70 kg O .o 52 3-64 0 . 10 0*35 4 . 0 9

Kvan­ titet per m 2 Sort å-pris kr Kr/m2 Summa kr/m2 Total­ kostnad kr/m2 Provsträcka 4 a. Icobetong, 100 kg/m2, utförd år 1930. Sektion 3960— 4060 = 100 m.

Icobetong

:

Finm akadam ... Stenmjöl och san d ... C e m e n t ... I c o b i t ... Formar, hakbult, verktyg,

hyra för blandare . . . . Arbetskostnad... 0.035 0.04 2 i.i 10.8 1 1 14*00 6.00 0.10 O.i 2 0.4 9 0.25 0 .11 1.30 0.2 0 0.75 3.10 Ytbehandling: Sand . . . . K oldm ex... V e r k t y g ... Arbetskostnad . . . 0.006 0.9 m 3 kg 6.00 0.12 0.0 4 0 .11 0.0 2 0.08 _{0.2 5} Administration, arbetsledning . . — — — — 0.15 _3-50 Provsträcka 4 b. Icobetong, 100 kg/m2, utförd år 19 3 1. Sektion 4060—4100 = 40 m.

Icobetong: Finm akadam ... Stenmjöl och s a n d ... C e m e n t ... I c o b i t ... Formar, hakbult, verktyg . Arbetskostnad... 0 - 0 3 5 O. o 4 2 I . i 15 m3 m3 kg kg 14*0 0 6.00 0.10 0.12 0.49 0.2 5 0 .11 1.80 0.0 4 1.05 _3*74

Administration, arbetsledning . . . . — — — O.15 3.89

Provsträcka 4 a. Kvartsit-Stahlas, 2 5-5 kg/m2, utförd år 19 33 på den befintliga icobetongbeläggningen.

Sektion 3960—4060 = 100 m.

Slitlager: I c o b i t ... Massa till beläggning . . . . Massa till bottenavjämning . V ä ltn in g ... Arbetskostnad... 0.6 2 S-5 4*5 kg kg kg 0.1 2 0.0 5 2 0.0 5 2 0.0 7 1*33 0.2 3 0.2 6 0*45 _2*34

Administration, arb etsledn in g... — — — — O.15 2 .4 9 1

1 Härtill bör vid jämförelse med andra beläggningar adderas kostnaden för erforderligt bind- lager. Kostnaden för ett indränkt makadamlager i likhet med bindlagret på provsträcka 2 be­ löper sig till 2.22 kr/m2.

3

i Kvan­

titet per m2

Sort å-pris_kr Kr/m2 Summa _{kr, m 2} Total­ kostnad

kr/m2

Provsträcka j a.1 Svebitmakadam

,

halvindränkning, att underhållas

med varm asfalt.

Sektion 4 10 0 —4200 = 100 m.

Indränkning: S v e b i t ...

Grovmakadam ... Finm akadam ... Bindjord ... Formar, hakbult, verktyg . Vältning och vattning . . . Arbetskostnad... 3-2 o .° 7 5 O.o 1 2 O.03 3 kg nr* m3 m3 0.12 10.00 14.00 1.50 0.38 0.75 0.17 0.05 0.04 0.14 0.55 2.08 Ytbehandling: Asfalt ... Finm akadam ... V e r k t y g ... V ä ltn in g ... Arbetskostnad . . I.9 O.008 1 1 1

3

JT _{14*0 0}O.i 3 0.2 5 _{O.i 1} O.oi O.03 0 .1 0 0.5 0 Administration, arbetsledning — - — — 0.15 _2.73 Provsträcka j b. Asfaltmakadam, helindränkning, att underhållas

med varm asfalt.

Sektion 4200— 4300 = 100 m.

Indränkning: Asfalt ...

Grovmakadam ... Finm akadam ... B in d jo rd ... Formar, hakbult, verktyg . Vältning och vattning . . . Arbetskostnad... 6 0.075 0.0 2 0.02 5 kg m3 m3 m3 0 .13 10.00 14.00 1.50 O.78 0 . 7 5 O.28 0 .0 4 O.o 4 O.14 0 .7 0 _2.73 Ytbehandling: A sfalt... Finm akadam ... V e r k t y g ... V ä ltn in g ... Arbetskostnad... 2.8 O.oo 8 1 1 1 b jt 0 .13 14.00 O.36 O.i 1 O.oi O.o 3 0 .1 0 _O.61

Administration, arbetsledning . . — — — — O.15 _3-49

Provsträcka 6 a.2 Bisolmakadam, halvindränkning.

Sektion 4300—4400 = 100 m.

Indränkning: Se provsträcka 5 a ... 2.o8

Ytbehandling: B i s o l ...

Finmakadam... O.008I.4 kgm 3 0.12 14.00

O.17 O.i 1

Transport — — - O.28 2.o8

1 För samtliga halvindränkta emulsionsm akadamsträckor har räknats med en emulsionsåtgång av 3.2 kg/m 2 vid indränkning och 1.2 kg/m 2 vid första ytbehandling.

2 För samtliga helindränkta emulsionssträckor har räknats med en emulsionsåtgång av 7.0 kg/m 2 vid indränkning samt 1.2 kg/m 2 vid första ytbehandling.

Kvan­ titet per m2

Sort å-pris_kr Kr/m2 Summa_kr/m2

Total­ kostnad kr/m2 Transport __ _ _ 0.28 2.08 Verktyg . . . . . V ä ltn in g ... . . . Arbetskostnad . . . . . — 1 1 1 — O.o 1 O.o 3 O.o 3 _{0.3 5} Administration, arbetsledning . — — — — 0.15 2.58 Provsträcka 6 b. Bisolmakadam, helindränkning. Sektion 4400 — 4500 = 100 m. Indränkning: B i s o l ... . . . . G ro v m a k a d a m ... Finmakadam ... B in d jo rd ... Formar, hakbult, verktyg . Vältning och vattning . . . Arbetskostnad... 7.0 0.075 0.02 O.o 2 5 kg m 3 m 3 m 3 0.12 10.0 0 14*00 1.50 O. 8 4

0-75

O. 2 8 O. 04 O. 0 4 O. T 4

0*55

2.64 Ytbehandling: B i s o l ... Finmakadam ... V e r k t y g ... V ä ltn in g ... Arbetskostnad... 00 ■I ! 1 1 kg m3 0.1 2 14*00 O . I 4 O. I I O. o i O. 0 3 O. 0 3 _0.32

Administration, arb etslednin g... — — — — 0.15 3.11

Provsträcka 7 a. Colasmakadam, halvindränkning. Sektion 4500—4600 = 100 m. Beläggningskostnad se provsträcka 6 a . . — — — — 2.58 Provsträcka 7 b. Colasmakadam, helindränkning. Sektion 4600—4700 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . — — — — — 3 .11 Provsträcka 8 a. A. K. 1.-maka­ dam, halvindränkning. Sektion 4700—4800 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 2.58 Provsträcka 8 b. A. K . I.-maka­ dam, helindränkning. Sektion 4800—4900 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 3 .1 1

Kvan­ titet per m2 Sort å-pris_kr Kr/m!

fl

ri „ Total­ kostnad kr/m2 Provsträcka io a. Akvabitmaka- dam, halvindränkning. Sektion 5300— 5400 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 a . . 2.58 Provsträcka 10 b. Akvabitmaka- dam, helindränkning. Sektion 5400 —5500 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 3 .1 1

Prov sträcka 1 1 a. Koldmexmaka- dam, halvindränkning. Sektion 5500— 5600 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 a . . 2.58 Provsträcka 1 1 b. Koldmexmaka- dam, helindränkning. Sektion 5600— 5700 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 3 .11 Provsträcka 12 a. Mexolitmaka- dam, halvindränkning. Sektion 5700— 5800 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 a . . 2.58 Provsträcka 12 b. Mexolitmaka- dam, helindränkning. Sektion 5800— 5900 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 3 .11 Provsträcka 14 a. Svebitmaka­ dam, halvindränkning. Sektion 610 0 — 6200 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 a . . 2.58 Provsträcka 14 b. Svebitmaka­ dam, halvindränkning. Sektion 6200— 6300 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 3 .1 1

Kvan­ titet per m2

Sort å-pris_kr Kr/m2 Summa

kr/m2 Total­ kostnad kr/m2 Provsträcka 15 a. Bitumulsmaka-dam, halvindränkning. Sektion 6300— 6400 = 100 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 a . . 2.58 Provsträcka 15 b. Bitumulsmaka-dam, helindränkning. Sektion 6400—6450 = 50 m. Beläggningskostnad, se provsträcka 6 b . . 3 .11 Provsträcka 15 c. Bitumulsmaka-dam, helindränkning 8 kg/m2. Sektion 6450— 6500 = 50 m. Indränkning: G ro v m a k a d a m ... Finm akadam... B in d jo rd ... Formar, hakbult, verktyg .

Vältning och vattning . . .

Arbetskostnad... 0.075 O.o 2 O.025 m 3 m 3 m 3 10.00 14*00 1.50 0.75 0.28 0.04 O.o 4 0 .1 4 0.55 Bitum uls... 8 kg 0.12 I . 8 0 O. 96 _2.76 Ytbehandling: Se provsträcka 6 a ... _

Administration, arb etsled n in g... — __ _ __ _0. T 5 59 ^

Provsträcka 15 d.

Bitumulsmaka-J*

dam, helindränkning 10 kg/m2

Sektion 6500— 6600 = 100 m.

Indränkning: Kostnad exklusive bindeme­

del, se provsträcka 15 c .

B itum u ls... 10 kg 0 .12

I . 8 0

I.20 _3.00

Ytbehandling: Se provsträcka 6 a ... _ _ _ O. 3 5

Administration, arb etsledn in g... — — — 0.15 3-50

Provsträcka 15 e. Bitumulsmaka-dam, helindränkning 13 kg/m2

Sektion 6600— 6700 = 100 m.

Indränkning: Kostnad exklusive bindeme­

del, se provsträcka 15 c .

Bitum uls... ₁₃ kg 0.12 1.8 0 I . 5 6 _3*36

Ytbehandling: Se provsträcka 6 a ... _ _ _ _ O. Q K