Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : Trafikverket Region Stockholm

www.vti.se/publikationer

Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2012 – Trafikverket Region Stockholm

VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.

Linköping oktober 2012

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens

närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.

Quality review

Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 8

2 Begrepp och metod ... 9

3 Analys ... 10

4 Resultat ... 11

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 11

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 12

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 14

4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Stockholm efter vägklass ... 16

4.4.1 Resultat per delobjekt i Gotlands län i vägklass C 16 4.4.2 Resultat per delobjekt i Stockholms län efter vägklass 17 5 Jämförelse med 2011 ... 20

6 Slutsatser ... 22

Referenser... 22

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – Trafikverket Region Stockholm

av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Stockholm 2012. Mätningarna har utförts under perioden 10 september – 23 oktober med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten.

Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 28

vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars

retroreflexion gjorts.

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Stockholm:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På europavägar i Region Stockholm var 9 procent av delobjekten godkända. • På riksvägar godkändes 38 procent av delobjekten.

• På länsvägar godkändes 41 procent av delobjekten.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

I genomsnitt var 17 procent av delobjekten i Region Stockholm godkända med avseende på våtfunktion.

Jämförelse med 2011

Generellt i regionen var andelen godkända objekt ungefär lika 2012 jämfört med 2011. Andelen godkända objekt i Gotlands län var större år 2012 än 2011, medan den var oförändrad i Stockholms län.

Slutsats

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket uppfylls på en mycket liten del av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.

Condition assessment of road markings of Region Stockholm in Sweden in 2012

by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping, Sweden

Summary

This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Stockholm, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period July 20th until October 10th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for

measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity has been carried out on 28 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Stockholm. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well.

From the results, the following conclusions can be drawn:

Dry road marking retroreflectivity

• On European highways 9 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.

• On national roads, the corresponding figure was 38 per cent • On county roads, 41 per cent of the objects were approved.

Wet road marking retroreflectivity

By average, 17 per cent of the objects in Region Stockholm were accepted concerning wet performance.

Comparison with the results from 2011

In general, the proportion accepted objects were about equal in 2012 compared to 2011. The proportion accepted objects in the county of Gotland was higher in 2012 compared to 2011. For the county of Stockholm the situation was unchanged.

Conclusion

A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the

Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are met by a small part of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness.

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext

Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd.

Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften:

• Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls

• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2

/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2

/lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Stockholm.

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-

eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.

Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande:

Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 – 99)

Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.

Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:

3 _N k

n= ⋅

där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:

k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två

kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.

Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej

våtsynbar).

De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.

3

Analys

Analys av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

m R R m i i torr L torr L

∑

∑

där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på

mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,

RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

MPD R

R_L,våt =−8+0,14⋅ _L,torr +18⋅

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. . Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.

Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 28 objekt mätts i Region Stockholm under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Stockholm. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar.

Vägklass A B C

Gotlands län ₄

Stockholms län _{11 8 5}

Region Stockholm 11 8 9

Bortfall: inget.

Antalet objekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3.

Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Stockholm. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar.

Vägklass A B C

Gotlands län

Stockholms län _{11 5 5}

Region Stockholm 11 5 5

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4 – 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Stockholm.

Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.

Region Stockholm

RL,torr, vägklass A

Gotlands län Stockholms län Region

Stockholm Medelvärde 135 135 Standardfel 5 5 Standardavvikelse 30 30 Minimum 74 74 Maximum 212 212 Antal 33 33 Konfidensintervall 95 % 125-146 125-146 20:e percentilen 113 113 50:e percentilen 132 132 80:e percentilen 155 155

Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.

Region Stockholm

RL,torr, vägklass B

Gotlands län Stockholms län Region

Stockholm Medelvärde 164 164 Standardfel 7 7 Standardavvikelse 35 35 Minimum 99 99 Maximum 249 249 Antal 24 24 Konfidensintervall 95 % 150-179 150-179 20:e percentilen 144 144 50:e percentilen 163 163 80:e percentilen 186 186

Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C.

Region Stockholm

RL,torr, vägklass C

Gotlands län Stockholms län Region

Stockholm Medelvärde 166 166 166 Standardfel 15 9 8 Standardavvikelse 53 34 43 Minimum 117 129 117 Maximum 272 225 272 Antal 12 15 27 Konfidensintervall 95 % 132-200 148-185 149-183 20:e percentilen 119 137 130 50:e percentilen 151 160 160 80:e percentilen 218 194 201

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt.

Region Stockholm

RL,våt

Gotlands län Stockholms län Region

Stockholm Medelvärde 32 32 Standardfel 1 1 Standardavvikelse 8 8 Minimum 19 19 Maximum 49 49 Antal 35 35 Konfidensintervall 95 % 29-34 29-34 20:e percentilen 25 25 50:e percentilen 29 29 80:e percentilen 38 38

4.3

Andel godkända delobjekt per län och vägklass

Totalt sett i Stockholms län blev 24 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktion, se tabell 8. Observera att i Gotlands län finns enbart objekt i vägklass C och där blev 50 % av delobjekten godkända. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.

Län/Region Vägklass Antal Summa Andel

Underkända Godkända godkända

Gotlands län A B C 6 6 12 50 % Summa Stockholms län A 30 3 33 9 % B 15 9 24 38 % C 10 5 15 33 % Summa 55 17 72 24 % Region Stockholm A 30 3 33 9 % B 15 9 24 38 % C 16 11 27 41 % Summa 61 23 84 27 %

Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9. Observera att våtfunktion endast mätts i Stockholms län.

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för RL,våt, i Stockholms län.

Län Antal Summa Andel

Underkända Godkända godkända

Gotlands län 0 0 0 -

Stockholms län 29 6 35 17 %

Region Stockholm 29 6 35 17 %

Ett binominaltest med risknivån 5 % visade att skillnaden mellan Stockholms och Gotlands län avseende RL,torr för vägmarkeringar i vägklass C inte var signifikant (p>.05).

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län.

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.

Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.

9% 38 % 50 % 33 % 41% 24 % 91 % 63 % 50% 67 % ₅₉% 76 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Go tla nds l än I St ock holm s lä n A B RE GI O N S th Go tla nds l än I St ock holm s lä n A B RE GI O N S th Go tla nds l än I St ock holm s lä n A B RE GI O N S th Go tla nds l än I St ock holm s lä n A B RE GI O N S th

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Sth Underkända

Godkända 17% 83% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktionen i Stockholms län Underkända Godkända

4.4

Resultat per delobjekt i varje län i Region Stockholm efter

vägklass

I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända

mätplatser per län i Region Stockholm efter vägklass. Observera att i Gotlands län finns endast vägar av vägklass C. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform

tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats.

I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster

kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT.

4.4.1 Resultat per delobjekt i Gotlands län i vägklass C

Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gotlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 17 % 10 0% 16 % 66 % 10 0% 82 % 72 % 10 0% 10 0% 54 % 10 0% 55 % 83 % 84 % 34 % 18 % 28 % 46 % 45 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-117 Ml-272 Vk-117 Hk-138 Ml-164 Vk-168 Hk-136 Ml-229 Vk-176 Hk-118 Ml-238 Vk-121 I 4 (140), 100 I 14 (142), 100 I 28 (147), 100 I 35 (149), 100

Gotlands län I, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända

4.4.2 Resultat per delobjekt i Stockholms län efter vägklass

Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende torrfunktionen. Vägklass A.

Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende torrfunktionen. Vägklass B. 33 % 66 % 55 % 3% 2% 19 % 27% 57 % 5% 28 % 15 % 10 0% 12 % 4% 64 % 19 % 8% 96 % 41 % 99 % 5% 4% 72 % 7% 8% 79 % 39 % 13 % ₁₉% 66 % 67 % 34 % 45 % 97 % 98 % 81 % 10 0% 10 0% 73 % 43 % 95 % 72 % 85 % 88 % 96 % 36 % 81 % 92 % 10 0% 4% 59 % 1% 95 % 96 % 28 % 93 % 92 % 21 % 61 % 87 % ₈₁% 34 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 47 Kf -1 53 Vk -1 53 Hk -9 4 Kf -7 4 Vk -1 26 Hk -1 00 Kf -8 5 Vk -1 30 Hk -1 59 Kf -1 35 Vk -1 43 Hk -1 19 Kf -2 12 Vk -1 32 Hk -1 13 Kf -1 56 Vk -1 25 Hk -1 31 Kf -1 29 Vk -1 85 Hk -1 46 Kf -2 00 Vk -1 13 Hk -1 07 M l-1 51 Vk -1 14 Hk -1 20 Kf -1 59 Vk -1 43 Hk -1 21 Kf -1 39 Vk -1 59 AB 1 (4), 150 AB 4 (4),150 AB 5 (4),150 AB 9 (4),150 (18), 150AB 10 (18), 150AB 11 (18), 150AB 15 (18), 150AB 18 (18), 150AB 20 (20), 150AB 21 (20), 150AB 22 Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända

Godkända 83 % 74 % 83% 62 % 55 % 84 % 67 % 91 % ₁₀0% 17 % ₂₁% 45 % ₅₁% 78 % 54 % 99 % 25 % 10 0% 6% 9% 47 % 10 0% 83 % 17 % 26 % 17% 38 % 45 % 16 % 33 % 9% 83 % ₇₉% 55 % ₄₉% 22 % 46 % 1% 75 % 94 % ₉₁% 10 0% 53 % 17 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 95 M l-1 64 Vk -1 87 Hk -1 62 M l-1 53 Vk -1 85 Hk -1 74 Kf -1 80 Vk -2 49 Hk -1 36 Kf -1 50 Vk -1 52 Hk -1 50 M l-1 74 Vk -1 51 Hk -2 14 M l-1 30 Vk -2 16 Hk -1 14 M l-1 14 Vk -9 9 Hk -1 49 Kf -1 80 Vk -1 68 AB 23 (57), 150 AB 24 (57),150 AB 26 (73),150 AB 29 (73),150 AB 33 (76),150 AB 34 (76),150 AB 37 (77),150 AB 28 (73),150 Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända

Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende våtfunktion, vägklass A. 78 % 91 % 88 % 69 % 61 % 46 % 96 % 85 % 96 % 25 % 15 % ₂₀% 39 % 37 % 27 % 22 % 9% 12% 31 % 39 % 54 % 4% 15 % 4% 75 % 85 % ₈₀% 61 % 63 % 73 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-192 Ml-223 Vk-189 Hk-167 Ml-160 Vk-148 Hk-204 Ml-181 Vk-225 Hk-129 Ml-131 Vk-130 Hk-140 Ml-139 Vk-138 AB 46 (225), 150 AB 49 (227), 150 AB 62 (264), 150 AB 89 (859), 150 AB 88 (850), 150

Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 50 % 9% _6% 9% 25 % 91 % 34 % 16 % 2% 10 % 5% 38 % 4% 16 % 1% 50 % 91 % 10 0% 94% 91 % 75 % 9% 66 % 84 % 98 % 90% ₉₅% 62 % 96 % 84 % 10 0% 10 0% 10 0% ₉₉% 10 0% 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -3 4 Vk -2 8 Hk -1 9 Vk -2 6 Hk -2 4 Vk -3 0 Hk -4 1 Vk -3 4 Hk -2 9 Vk -2 9 Hk -2 3 Vk -2 6 Hk -3 3 -Hk -2 6 Vk -2 9 Hk -2 2 Vk -2 4 Hk -2 1 Vk -2 7 Hk -2 5 Vk -2 8 AB 1 (4), 35 AB 4 (4),35 AB 5 (4),35 AB 9 (4),35 (18), 35AB 10 (18), 35AB 11 (18), 35AB 15 (18), 35AB 18 (18), 35AB 20 (20), 35AB 21 (20), 35AB 22 Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass A Underkända

Figur 8 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende våtfunktion, vägklass B.

Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende våtfunktion, vägklass C. 97 % 50 % 84 % 82 % 44 % 72 % 47 % 95 % 18 % 50 % 49 % 10 0% 3% 50 % 16 % 18 % 56 % 28 % 53 % 5% 82 % 50 % 51 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-48 Ml-33 Vk-45 Hk-41 Ml-32 Vk-40 Hk-34 Vk-49 Hk-29 Vk-35 Hk-35 Vk-45 AB 23 (57), 35 AB 24 (57), 35 AB 26 (73), 35 AB 29 (73), 35 AB 28 (73), 35

Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass B Underkända Godkända 42 % 24 % 58 % 76 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk- - Vk- - Hk-33 Vk-29 Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - Hk- - Vk -AB 46 (225), 35 AB 49 (227), 35 AB 62 (264), 35 AB 89 (859), 35 AB 88 (850), 35

Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass C Underkända Godkända

5

Jämförelse med 2011

I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i Region Stockholm år 2011 och 2012.

Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Stockholm 2011 och 2012.

Län vägklass andel godkända (%) delobjekt 2011 andel godkända (%) delobjekt 2012 Gotlands län A B C 33 50 Summa Stockholms län A 38 9 B 13 38 C 7 33 Summa 22 24 Region Stockholm A B C 19 41 Summa 24 27

Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Gotlands län var bättre år 2012 jämfört med 2011.

I Stockholms län var vägmarkeringarnas funktion oförändrad mellan 2011 och 2012. Beträffande våta vägmarkeringar godkändes 17 % av delobjekten år 2012, medan 29 % av delobjekten godkändes 2011.

Jämförelsen mellan år 2012 och 2011 efter län i Region Stockholm visas grafiskt i figur 10.

Figur 10 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Stockholm avseende torrfunktionen.

33% 22% 24% 50% 24% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Gotlands län Stockholms län Region Sth

6

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Stockholm:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På europavägar var i Region Stockholm 9 % av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 38 % av delobjekten

• På länsvägar godkändes 41 % av delobjekten

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

• 17 % av delobjekten i Region Stockholm godkändes med avseende på våtfunktion.

Jämförelse med 2011

• Andelen godkända objekt var ungefär lika 2012 jämfört med 2011. Andelen godkända objekt i Gotlands län var större 2012 än 2011, medan den var oförändrad i Stockholms län.

Slutsats

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket uppfylls på knappt en tredjedel av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.

Referenser

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

2009.

Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010.

, R eg ion S th 2 012 , S ida 1 l än I kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n I 4 14 0 2kf C Klin teh amn (k 568 ) - Toft a S tra nd 12 -10 -22 Höge r kant 117 0, 172 UK Mitt lin je 272 1, 000 GK Väns ter ka nt 117 0, 160 UK I 14 142 2kf C Vall (k 591 ) - Visb y ( k14 8) 12 -10 -22 Höge r kant 138 0, 657 UK Mitt lin je 164 1, 000 GK Väns ter ka nt 168 0, 821 GK I 28 147 2kf C Slit e ( k66 4) - Lärb ro (k1 48) 12 -10 -22 Höge r kant 136 0, 724 UK Mitt lin je 229 1, 000 GK Väns ter ka nt 176 1, 000 GK I 35 149 2kf C Lick ers ham n ( k70 9) Hang var (k 672 ) 12 -10 -23 Höge r kant 118 0, 537 UK Mitt lin je 238 1, 000 GK Väns ter ka nt 121 0, 550 UK

, R eg ion S th 2 012 , S ida 2 m s l än A B kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n 4 mv A lgr D/A B - Järn a ( k57 , t pl 14 1) 12 -09 -10 Höge r kant 147 0, 331 UK 34 0, 500 UK 180 72 ,573 Körf ält sli nje 153 0, 661 UK 186 68 ,921 Väns ter ka nt 153 0, 548 UK 28 0, 090 UK 187 72 ,295 4 mv A Sale m ( k58 1, tpl 1 45) Lind vre ten (t pl 15 0) 12 -09 -11 Höge r kant 94 0, 030 UK 19 0, 000 UK 172 74 ,012 Körf ält sli nje 74 0, 024 UK 170 70 ,471 Väns ter ka nt 126 0, 189 UK 26 0, 057 UK 186 72 ,612 4 mv A Lind vre ten (t pl 15 0) - Nybo da (k7 5, tpl 1 55) 12 -09 -11 Höge r kant 100 0, 000 UK 24 0, 086 UK 177 75 ,829 Körf ält sli nje 85 0, 000 UK 178 73 ,109 Väns ter ka nt 130 0, 267 UK 30 0, 246 UK 186 73 ,600 4 mv A Märs ta (k2 63) , t pl 18 0) - lgr AB/ C 12 -09 -25 Höge r kant 159 0, 573 UK 41 0, 914 GK 188 75 ,264 Körf ält sli nje 135 0, 055 UK 184 70 ,540 Väns ter ka nt 143 0, 275 UK 34 0, 341 UK 185 74 ,798 18 mv A lgr C/A B - Brun na (tp l 150) 12 -09 -24 Höge r kant 119 0, 150 UK 29 0, 160 UK 185 75 ,496 Körf ält sli nje 212 1, 000 GK 180 67 ,064 Väns ter ka nt 132 0, 117 UK 29 0, 017 UK 186 74 ,467 18 mv A Brun na (tp l 150) Kall häl l ( tpl 15 3) 12 -09 -24 Höge r kant 113 0, 041 UK 23 0, 100 UK 181 73 ,986 Körf ält sli nje 156 0, 645 UK 176 70 ,729 Väns ter ka nt 125 0, 195 UK 26 0, 050 UK 184 74 ,234 18 2+1 A Åker sbe rga (k 276 , tpl 187 , 2+1 sta rt ) - Karb y ( k26 8, tpl 1 88) 12 -10 -05 Höge r kant 131 0, 082 UK 33 0, 384 UK 187 75 ,527 Körf ält sli nje 129 0, 000 UK 172 70 ,368 Väns ter ka nt 185 0, 955 GK 195 75 ,985

, R eg ion S th 2 012 , S ida 3 m s l än A B kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n AB 18 18 mv A Ledi nge (k 984 , t pl 19 0) - Norr täl je (k27 6, tpl 19 3, mv sl ut) 12 -10 -05 Höge r kant 146 0, 405 UK 26 0, 035 UK 191 72 ,018 Körf ält sli nje 200 0, 992 GK 198 67 ,269 Väns ter ka nt 113 0, 050 UK 29 0, 156 UK 182 75 ,669 AB 20 18 2kf A Spil ler sbo da (k1 02 9) - Kape lls kär 12 -10 -05 Höge r kant 107 0, 039 UK 22 0, 000 UK 173 74 ,423 Mitt lin je 151 0, 718 UK 191 70 ,637 Väns ter ka nt 114 0, 073 UK 24 0, 000 UK 172 74 ,690 AB 21 20 mv A lgr D/A B - Nykv arn (k 509 , t pl 14 0) 12 -09 -12 Höge r kant 120 0, 085 UK 21 0, 000 UK 186 73 ,017 Körf ält sli nje 159 0, 786 UK 186 70 ,043 Väns ter ka nt 143 0, 390 UK 27 0, 009 UK 176 72 ,611 AB 22 20 mv A Nykv arn (k 509 , t pl 14 0) - Söde rtä lje (k 4, tp l 1 43) 12 -09 -12 Höge r kant 121 0, 132 UK 25 0, 000 UK 184 73 ,192 Körf ält sli nje 139 0, 189 UK 179 70 ,389 Väns ter ka nt 159 0, 660 UK 28 0, 000 UK 181 72 ,634 AB 23 57 2kf B lgr D/A B - Hölö (k 505 ) 12 -09 -12 Höge r kant 195 0, 835 GK 48 0, 974 GK 184 74 ,183 Mitt lin je 164 0, 738 UK 33 0, 500 UK 168 73 ,022 Väns ter ka nt 187 0, 825 GK 45 0, 843 GK 185 73 ,932 AB 24 57 2kf B Hölö (k 505 ) - Järn a ( k4, tp l 1 41 ) 12 -09 -12 Höge r kant 162 0, 623 UK 41 0, 816 GK 175 73 ,339 Mitt lin je 153 0, 552 UK 32 0, 438 UK 168 73 ,269 Väns ter ka nt 185 0, 841 GK 40 0, 720 UK 175 72 ,724 AB 26 73 mv B Lida tor p (k52 8, mv sta rt) Sege rsä ng (k5 46) 12 -09 -11 Höge r kant 174 0, 670 UK 34 0, 470 UK 188 71 ,981 Körf ält sli nje 180 0, 911 GK 186 68 ,627 Väns ter ka nt 249 1, 000 GK 49 0, 945 GK 198 70 ,464

, R eg ion S th 2 012 , S ida 4 m s l än A B kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n 73 mv B Väst erh ani nge (k 25 7) - Länn a ( k60 5) 12 -09 -13 Höge r kant 136 0, 169 UK 29 0, 183 UK 178 73 ,122 Körf ält sli nje 150 0, 206 UK 161 71 ,091 Väns ter ka nt 152 0, 455 UK 35 0, 500 UK 184 74 ,604 76 2kf B Unun ge (k2 80) Skeb obr uk (k1 098 ) 12 -09 -30 Höge r kant 150 0, 514 UK Mitt lin je 174 0, 784 UK Väns ter ka nt 151 0, 535 UK 76 2kf B Skeb obr uk (k1 098 ) - Hall sta vik (k 111 1) 12 -09 -30 Höge r kant 214 0, 988 GK Mitt lin je 130 0, 253 UK Väns ter ka nt 216 1, 000 GK 77 2kf B Fast ern a ( k10 67) Rimb o (k28 0, nor r) 12 -10 -08 Höge r kant 114 0, 061 UK Mitt lin je 114 0, 086 UK Väns ter ka nt 99 0, 000 UK 73 mv B Gryt (k 548 /55 1) - Väst erh ani nge (k 25 7) 12 -10 -08 Höge r kant 149 0, 467 UK 35 0, 490 UK 180 74 ,225 Körf ält sli nje 180 1, 000 GK 184 68 ,660 Väns ter ka nt 168 0, 827 GK 45 1, 000 GK 190 75 ,653 225 2kf C Gröd by (k5 43) Ösmo (k 73) 12 -09 -11 Höge r kant 192 0, 783 UK 179 69 ,000 Mitt lin je 223 0, 908 GK 179 66 ,551 Väns ter ka nt 189 0, 878 GK 180 69 ,118 227 2kf C Jord bro (k 73) Gålö (k 565 ) 12 -09 -13 Höge r kant 167 0, 694 UK 33 0, 421 UK 175 72 ,233 Mitt lin je 160 0, 612 UK 175 69 ,638 Väns ter ka nt 148 0, 459 UK 29 0, 241 UK 167 72 ,663

, R eg ion S th 2 012 , S ida 5 m s l än A B kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Fri kt io n AB 62 264 2kf C Arni nge (k 18, tp l 185 ) - Vall ent una (k 268 ) 12 -10 -03 Höge r kant 204 0, 964 GK 170 69 ,286 Mitt lin je 181 0, 848 GK 175 70 ,915 Väns ter ka nt 225 0, 965 GK 170 68 ,577 AB 89 859 2kf C Uppl and s V äsb y (k4, tp l 1 77) Märs ta (k2 63) 12 -10 -06 Höge r kant 129 0, 250 UK 168 73 ,000 Mitt lin je 131 0, 146 UK 171 70 ,987 Väns ter ka nt 130 0, 198 UK 162 72 ,750 AB 88 850 2kf C Uppl and s V äsb y (k4, tp l 1 76) Söde rby (k 267 ) 12 -09 -24 Höge r kant 140 0, 389 UK 167 71 ,618 Mitt lin je 139 0, 366 UK 172 70 ,115 Väns ter ka nt 138 0, 271 UK 160 71 ,632

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.