• No results found

”SVÅRIGHETER OCH MÖJLIGHETER ATT TA SIG PÅ ARBETSMARKNADEN” : En kvalitativ studie om erfarenheter hos högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig på den svenska arbetsmarknaden.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”SVÅRIGHETER OCH MÖJLIGHETER ATT TA SIG PÅ ARBETSMARKNADEN” : En kvalitativ studie om erfarenheter hos högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig på den svenska arbetsmarknaden."

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin

för hälsa, vård och välfärd

”SVÅRIGHETER OCH MÖJLIGHETER ATT TA SIG PÅ

ARBETSMARKNADEN”

En kvalitativ studie om erfarenheter hos högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta

sig på den svenska arbetsmarknaden.

Av Inès Iteka

Kandidatexamen i Sociologi 61–90, V T 2021 Högskolepoäng: 15 HP, HVV Program: Beteendevetenskapliga programmet

Kursnamn: Sociologi med socialpsykologisk inriktning

Kurs kod: SOA135

Handledare: Tanya Jukkala

Examinator: Mohammadrafi Mahmoodian

Seminariedatum: 2021-06-10

(2)

1

Tackord

Det finns ett antal personer som har bidragit till att uppsatsen blivit realiserad, som jag vill ta tillfället att tacka.

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till min familj för uppmuntran och förståelsen. Ett speciellt tack till de människor som frivilligt deltog i dessa intervjuer. Tack för att ni tog er tid och visade er intresse och engagemang.

Ett stort tack till min handledare Tanya Jukkala, tack för dina goda råd och din vägledning men framförallt din uppmuntran, konstruktiva kritik och beröm! Tack för mycket givande samtalsstunder vi haft.

(3)

2

Sammanfattning

Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.

Nyckelord

: Utrikesfödda, högutbildade, etnisk diskriminering, social kompetens, sociala kontakter.

(4)

3

Innehållsförteckning

... 0 Tackord ... 1 Sammanfattning ... 2 Nyckelord ... 2 Innehållsförteckning ... 3

1. Inledning & bakgrund ... 5

2. Syfte och frågeställningar ... 6

3. Begreppsdefinitioner ... 6

4. Tidigare forskning ... 6

4.1 Hur sysselsättning och arbetslöshet ser ut för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. ... 7

4.2 Segregering och diskriminering hos utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. ... 8

4.3. Det som hindrar utrikesfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden ... 11

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 12

4.5 Reflektion över frågeställningar i relation till befintlig forskning... 13

5. Teoretisk och begreppslig referensram ... 13

5.1 Intersektionalitetsteori ... 13

5.2 Sorteringsteorin ... 14

6. Metod- Det hermeneutiska perspektivet ... 16

6.1 Motivering av metodval ... 16 6.2 Urval ... 17 6.3 Datainsamling ... 17 6.4 Förförståelse ... 18 6.5 Analysmetod ... 19 6.6 Etiska överväganden ... 20 7. Resultat / Analys ... 21 7.1 Inledande tolkning ... 21

7.1.1 Utländska utbildningar gäller inte ... 21

7.1.2 Känslan av kräkningar eller nedvärdering ... 22

7.1.3 Fördomar och diskriminering ... 22

(5)

4

7.1.5 Möjligheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden ... 23

7.1.6 Upplevelser av arbetssituationen i framtiden ... 23

7.2 Fördjupad tolkning ... 24

7.2.1 Känslan av kräkningar eller nedvärdering. ... 24

7.2.2 Social kontakt ... 26

7.2.3 Att inte få chansen att visa sina kunskaper ... 27

7.2.4 Att sjunka i status ... 28

7.2.5 Upplevelser av fördomar och etnisk diskriminering ... 29

7.2.6 Hopp om förändring i framtiden ... 31

7.3 Huvud tolkning ... 32

7.3.1 Känsla av diskriminering och fördom ... 33

7.3.2 Sociala kontakter ... 33

7.3.3 Brist på tydlig information för komplettering ... 34

8. Diskussion ... 35

8.1 Resultat kopplat till syfte och frågeställningar ... 35

8.2 Resultat kopplat till tidigare forskning ... 35

8.3 Resultat kopplat till teoretisk och begreppslig referensram ... 37

8.4 Diskussion kring metod ... 39

8.5. Reflektioner kring uppsatsen i sin helhet ... 39

8.6. Fortsatt forskning ... 40 Litteraturförteckning ... 41 Bilagor ... 43 Bilaga 1: Informationsbrev ... 43 Bilaga 2: Samtyckesblankett ... 44 Bilaga 3: Intervjuguide ... 45

(6)

5

1. Inledning & bakgrund

Sverige är ett av de sämsta OECD-länderna på att få in utrikesfödda på arbetsmarknaden, säger Gudmundson i SvD-artikeln ” Därför är Sverige sämst på integration”. Enligt SCB 2013 låg sysselsättning 66,1% bland utrikesfödda och 83,1 % bland inrikesfödda. Gudmundson menar att det finns en tragisk utestängning som är dold där många tusentals människor inte har möjligheten att utnyttja sin potential. Detta leder till förlust för individen likaså för samhällets ekonomi på grund av det låga arbetskraftsdeltagandet. Det är problematiskt och ofta en lång väg för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden, trots att det finns arbete. Människor med utländskt ursprung bör ses som en viktig arbetskraftsresurs i samhället. HR-specialister kan spela en viktig roll i arbetet med att utnyttja dessa arbetskraftsresurser. Genom att lära sig situationerna bland utrikesfödda och om vad i arbetsmiljön som kan bidra till deras känsla av tillhörighet, kan HR-specialister underlätta integrationen av utrikesfödda på arbetsmarknaden till förmån för arbetsgivare och den enskilda utrikesfödda (Gudmundson: 2014).

Genom den stadigt ökande invandringen under de senaste decennierna har Sverige blivit till ett tydligt mångkulturellt land. Utrikesfödda kommer till Sverige kommer från olika länder och har olika skäl för att bosätta sig i Sverige, såsom krig och geopolitiska konflikter, ekonomiska skäl, familjeanknytning etc. Dessutom har utrikesfödda väldigt varierande utbildningsnivåer. De kan vara högutbildade, lågutbildade eller har aldrig gått i skolan. I princip har alla länder en integrationspolitik som syftar till att säkerställa att utrikesfödda kommer in på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt, vilket ger individen känslan av att delta och också bidra till samhällsutvecklingen (Aktas & Persson 2017:191, 195–196). Kompetensen hos högkvalificerade utrikesfödda från länder utanför EU/EES tas dåligt tillvara på den svenska arbetsmarknaden, där de som kommer in på arbetsmarknaden ofta inte får ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Studien visar att av 64 % utrikesfödda högkvalificerade personer kommer in på arbetsmarknaden och endast 40 % får ett kvalificerat jobb (Berggren & Omarsson: 2001). Det finns också stora skillnader bland olika grupper av utrikesfödda högutbildade människor beroende på ursprungsland, där utrikesfödda högkvalificerade människor från Europa har större chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden än högkvalificerade utrikesfödda människor från Afrika och Asien (Westling och Karlsson: 2018).

Etnisk diskriminering inom den svenska arbetsmarknaden kan manifesteras på olika sätt och det kan upptäckas när man söker jobb. Utrikesfödda arbetssökande kan möjligtvis stöta på stereotypa uppfattningar från arbetsgivare eller kan tillskriva negativa attribut utifrån olika egenskaper som exempelvis namn, utseende, religion, samt tillhörighet. Ibland tvingades de till att ta ett jobb som inte stämmer överens med deras kompetens och utbildningsnivå. Många högutbildade utrikesfödda väljer att starta sina egna företag i en bransch med lågstatus eftersom att de inte orkar med att fortsätta söka arbete efter många försök att hitta arbete som motsvarar deras utbildning. Beslut fattas ofta av tanken att kunna försörja familjen och det är bättre än ingenting (Aktas & Persson 2017:195–199).

Integration är en viktig uppgift som måste tas på allvar. För att kunna klara uppgiften måste det svenska samhället komma ut ur denna systematiska utestängning av människor ur arbetslivet.

(7)

6

Detta kan i sin tur leda till en bättre integration och bidra till att Sverige blir starkare. Alla ska kunna jobba och göra rätt för sig och få samma möjligheter att visa vad de kan på arbetsmarknaden. Vikt bör inte läggas på varifrån kommer man och varför man är här utan vart man är på väg (Kinberg Batra: 2017). I denna här studie undersöks erfarenheterna bland högutbildade utrikesfödda från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att studera erfarenheter hos högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Eftersom att det är en djup förståelse av de erfarenheter som eftersträvas i denna studie, passar den hermeneutiska metodansatsen främst in för studiens syfte och frågeställningar. Syftet med studien kommer att besvaras med följande frågeställningar:

1. Vilka hinder har de stött på?

2. Vilka möjligheter har haft betydelse för att komma in på arbetsmarknaden? 3. Hur upplever de sin nuvarande arbetssituation?

3. Begreppsdefinitioner

För att underlätta läsandet av uppsatsen presenterar jag några begrepp som kommer att användas ofta i uppsatsen. Utrikesfödd och inrikesfödd använder jag den liknande definitionen som SCB beskriver i officiell statistik, nämligen att en utrikesfödd person är någon som är folkbokförd i Sverige men inte född i Sverige eller är en person med föräldrar som inte är födda i Sverige, samt inte heller är adopterad. En inrikesfödd person är motsatsvis en person som bor i Sverige och är född i Sverige (Andrey Tibajev: 2016).

Etnisk diskriminering : handlar om uppfattningar, handlingar, värderingar och regler som är baserad av den segregering som drabbar en stor del av de utrikesfödda såväl som deras barn

och barnbarn(Molina & de los Reyes 2005:295).

Humankapital: är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser, även hälsa räknas in ibland.

4. Tidigare forskning

Detta kapitel presenterar en tematisering av tidigare forskning inom området utifrån de olika teman som varit mest relevanta för erfarenheterna bland högutbildade utrikesfödda på arbetsmarknaden. Jag sökte efter vetenskapliga artiklar med "google scholar peer-reviewed” och sökordet jag använde var "Invandrarnas svårigheter på arbetsmarknaden". I slutet av kapitlet presenteras en reflektion över hur uppsatsens frågeställningar relaterar till den tidigare forskningen. Med andra ord kommer studien att visa hur specifikt denna studie relaterar och bidrar till en tidigare forskning.

(8)

7

4.1 Hur sysselsättning och arbetslöshet ser ut för utrikesfödda på den svenska

arbetsmarknaden.

I rapporten ”Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2011:5 Sysselsättning för invandrare

– en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration” hävdar Olli Segendorf & Teljosuo (2011)

att det i Sverige, precis som i många andra länder, finns färre jobb bland personer som är födda utomlands än bland dem som är födda i Sverige. Rapporten belyser hur sysselsättningsgraden också varierar mellan olika grupper av utrikesfödda - flyktingar och deras släktingar är t.ex. arbetslösa i större utsträckning än andra utrikesfödda som kommer till Sverige för att arbeta samt studera. Konsekvensen av hög arbetslöshet är att individer blir socialt beroende och det vidare leder till att de kostar samhället pengar. Olli Segendorf & Teljosuo (2011) fortsätter att påpeka i sin rapport att arbetsmarknadssituationen för de utrikesfödda i Sverige skiljer sig klart ifrån inrikesfödda, där sysselsättningsgraden ligger på cirka 64 % bland utrikesfödda och cirka 82 % bland inrikesfödda människor.

En undersökning ”SCB-Arbetsmarknaden 2018 för högutbildade utrikesfödda” genomfördes av Westling och Karlsson hösten 2018 belyser också skillnaderna mellan utrikesfödda och inrikesfödda och skillnader inom utrikesfödda gruppen på arbetsmarknaden. Syftet med studien var att belysa utrikesföddas situation på arbetsmarknaden, i vilken grad de hade arbete, om arbetet motsvarade deras utbildning och att försöka analysera skillnaderna mellan högutbildade utrikesfödda och högutbildade inrikesfödda. Det fanns en variation inom gruppen utrikesfödda, det fanns personer som just hade kommit till Sverige som flyktingar av olika orsaker, liksom personer som kom från Europa för att arbeta. Flera svenska studier har undersökt de faktorer som kan ligga till grund för denna situation, som har visat att förändringar i utrikesföddas egenskaper såväl som strukturella förändringar på den svenska arbetsmarknaden är orsaken. Andra förklaringar kan vara den kraftiga försämringen av arbetsmarknaden under 1990-talet och en mindre framgångsrik integrationspolitik

Studier visar att vistelsens längd och ursprungsland spelar en roll, vilket ger en förändring på arbetsmarknaden i ett nytt land och det i sin tur leder till en oundviklig tillfällig förlust av humankapital för alla utrikesfödda. Resultatet visade att andelen personer med jobb som huvudsaklig sysselsättning skilde sig markant mellan högutbildade utrikesfödda och högutbildade inrikesfödda på arbetsmarknaden. Där den huvudsakliga sysselsättningen bland högutbildade inrikesfödda låg på 8 %, medan högutbildade utrikesfödda låg på 2 %. Studien visade också skillnader inom gruppen utrikesfödda där andelen människor från de nordiska länderna och andra EU-länder som hade jobb som huvudsaklig sysselsättning var drygt åtta av tio jämfört med människor från Afrika och Asien där cirka sex av tio hade jobb som huvudsaklig sysselsättning. Människor från Afrika och Asien som immigrerat på grund av asyl eller familjeskäl var arbetslösa i högre utsträckning än människor som kom till Sverige för att arbeta eller studera. Den lägsta arbetslösheten sett till olika yrkesgrupper till exempel inom hälso- och sjukvården (Westling och Karlsson: 2018). Även Aldéns och Hammarstedts studie visade liknande skillnader inom sysselsättningsgraden bland utrikesfödda och inrikesfödda (Aldén och Hammarstedt:2014).

(9)

8

Aldéns och Hammarstedts studie ”Utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden 2014” visade att Sverige hade 1,5 miljoner utrikesfödda 2013 och att Sverige tycktes vara ett land som ger utrikesfödda en förhållandevis dålig ställning på arbetsmarknaden. Aldéns och Hammarstedts studie syftade till att belysa den position som Sverige ger utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Utrikesfödda hade lättare att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden under arbetskraftsinvandringstiden, de hade då högre sysselsättningsgrad än de inrikesfödda. I mitten av 1970-talet sjönk emellertid sysselsättningen för de utrikesfödda, och då var deras sysselsättningsgrad lägre än för inrikesfödda.

I studien ”Rätt man på fel plats - en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker

som invandrat under 1990-talet ” av Berggren & Omarsson (2001) syftar till att ge en bild av

sysselsättningen bland personer födda i länder utanför EU/EES med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Likaså undersöker bland annat i vilken utsträckning de har ett jobb som matchar deras utbildningar. Uppgifterna baseras på en postundersökning som genomfördes under hösten 2000. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan infödda och utrikesfödda med hög utbildning, där exempelvis andelen personer som rapporterar att ha jobb låg på 96 % bland personer födda i Sverige och 64 % bland personer som är födda utomlands. När det gäller kvalificerad arbetskraft är skillnaderna ännu större där endast 40 % av utrikesfödda akademiker har ett kvalificerat jobb jämfört med 90 % av akademiker födda i Sverige. Studien visar när man tittar på arbetslösheten i arbetsmarknadspolitiska program genom den svenska offentliga arbetsförmedlingen ser man att det finns många fler utrikesfödda högutbildade som faller inom den kategorin jämfört med personer som är födda i Sverige. Endast 2 % av de högutbildade infödda svenskarna är antingen arbetslösa eller deltar i program, medan motsvarande siffra är 15 % bland dem som är födda utomlands.

Resultatet av studien belyser att det som kan öka chansen för utrikesfödda att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är när utbildningarna från hemlandet är helt likvärdig med de motsvarande svenska utbildningarna oavsett inriktning. Studien drog slutsatsen att det är viktigt att tillåta översättningar, bedömningar och jämförelser av utländska utbildningar mot de motsvarande svenska utbildningarna och arbetserfarenheter för att öka utrikesföddas möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Det är också viktigt att se till att det finns möjligheter att underlätta komplettering av utländska utbildningar i de fall det krävs att utbildningen ska vara likvärdig i Sverige.

4.2 Segregering och diskriminering hos utrikesfödda på den svenska

arbetsmarknaden.

Erikssons och Lagerströms studie om” Diskriminering i anställningsprocessen 2007” genomfördes med hjälp av sök kanaler på internet. Eriksson och Lagerström (2007) fick nya möjligheter att studera hur de olika egenskaperna hos arbetssökande som etnicitet, kön, ålder och anställningsstatus påverkar antalet kontakter dem gör med olika företag. Sökkanalen har tillhandahållits av Ams sedan 1997 och tjänsten gör det möjligt för arbetssökande som vill komma i kontakt med en ny arbetsgivare att registrera sin information i databasen. Man kan göra detta hemma eller på den svenska offentliga arbetsförmedlingen. Erikssons och Lagerströms studie baserades på 18 000 anslutna arbetssökande bland de 100 000 personer som registrerade mitt CV i slutet av 2004. Deltagare i företagsanställningsstudien var individer med

(10)

9

olika egenskaper exempelvis sökande män, kvinnor, svenska namn, äldre, sysselsatta eller arbetslösa, högutbildade eller lågutbildade, utländska namn, yngre, etc. Eriksson och Lagerström (2007) hävdar att företag som använder sådana rekryteringsmetoder baserar sina val endast på faktorer som kan observeras i databasen, det vill säga arbetsgivare sorterar individer baserat på icke-nordiska namn, ålder, arbetslöshet och ignorerar de omärkbara egenskaper som utbildning, arbetserfarenhet, andra färdigheter och krav som sökande har på de jobb dem vill hitta. Forskare menar att detta bekräftar att det finns diskriminering på den svenska arbetsmarknaden.

Resultaten av Erikssons och Lagerströms studie visar att företag som anställer personal genom mitt CV använder sig av uppenbara egenskaper, som etnicitet, ålder och yrkesstatus, för att sortera arbetssökande. Forskare ifrågasätter om denna diskriminerings beteende som avslöjats i hur företag rekryterar personal ska karakteriseras som '' verklig diskriminering '' eller om det kan tolkas som två olika typer av diskriminering. Den statistiska diskrimineringen gäller arbetsgivare som använder sig av uppenbara egenskaper som tecken på viktiga icke observanta egenskaper. Den andra typen av diskrimineringen är så kallad preferensdiskriminering som gäller arbetsgivare som använder sig av direkta preferenser före observerbara egenskaper. Men forskare tror att diskriminerande beteende endast kan beskrivas med preferensdiskriminering. Eriksson och Lagerström anser att man utifrån undersökningsresultaten inte kan separera dessa två typer av diskriminering när företag använder faktorer som etnicitet, ålder och sysselsättningsstatus för att välja kandidater, eftersom det ger konsekvenser för personer som tillhör en av dessa grupper.

Det resultat som Eriksson och Lagerström presenterat ovan kan kopplas till Carlsson och Rooth (2007), med hjälp av fältupplevelser undersöktes existensen av diskriminering av sökande med arabiskt namn på arbetsmarknaden. Resultaten visar att de fiktiva sökandena med svenska namn fick cirka 50 % fler positiva svar än sökanden med arabiska namn. Även Bursell (2007), Arai et alt. (2008) och Carlsson (2010) använde en liknande metod för att studera existensen av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden och visade att sökande med svenska namn fick allt fler positiva svar än sökande med arabiska namn. Det är också relevant att presentera studier om etnisk diskriminering på bostadsmarknaden eftersom det finns studier som visar att bostäder har en betydelse för arbetsmarknadens möjligheter. Det finns också studier som visar att bostäder påverkar barns chanser att lyckas på arbetsmarknaden senare i livet.

Rapporten ”Högutbildad, men diskvalificerad. Några invandrares röster om den svenska

arbetsmarknaden och vägen dit” är genomförd i Umeå och omfattar ett antal intervjuer med ett

tiotal högutbildade utrikesfödda, ett par anställda på arbetsmarknadsavdelningen, ett par handläggare på Arbetsförmedlingen, några personer som varit aktiva i olika invandrarprojekt samt tre personalrekryterare från företaget Ericsson ErisoftAB, Norrlands Universitetssjukhus och Umeå kommun. Studien syftar till att hitta förklaringar till varför högkvalificerade utrikesfödda i allmänhet har det svårare än högkvalificerade svenskar att få kvalificerade jobb. Studien ”använde sig av grundad teori”. Deltagare i studien har olika bakgrunder: läkare, grundskolelärare, universitetslärare, civilingenjörer, journalister (Helgesson:2000). Jacobson är en handläggare på arbetsförmedlingen i Umeå kommun som mer än andra kommit i kontakt med arbetssökande invandrare. Han säger att kraven på utbildning och social kompetens blir alltmer höga. Han vidare berättar att dessa brister finns hos många svenskar samt att därför kan man inte knyta social kompetens till etnicitet, specifikt de om immigrerade till Sverige. Jacobson säger att utrikesfödda från Afrika har det betydligt svårare att komma in på

(11)

10

arbetsmarknaden än utrikesfödda från Europa på grund av deras utseende, och människor ser inte på afrikanernas tillgångar utan sorterar bort dem på grund av utländskt namn eller hudfärg. Jacobson menar att man inte tänker på bilden av höga stående samhällen med avancerade utbildningar som också finns.

”Så jag tror att det har med vår mentala bild av Afrika att göra, som någonting

annorlunda, efterblivet, som gör att vi inte ser de här människornas tillgångar. Många tror jag sorteras bort på grund av utländskt namn. Jag kan inte se någon annan anledning när de har över 200 poäng på universitetet och är väldigt kompetenta” (Helgesson 2000:18).

Vad som framgår i intervjumaterialet är att det finns verkliga skillnader mellan högkvalificerade svenskar och utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden, vilket beror på språkkunskaper, yrkeskunskaper, kultur och sociala kompetens. Det andra som framträder är att så länge människor som är utrikesfödda inte har ett socialt nätverk, informella kontakter och tillräcklig kunskap om det svenska samhället blir de automatiskt ”outsiders”. För det tredje utsätts vissa utrikesfödda för etnisk diskriminering eller rasism och det har talats om att afrikaner är särskilt utsatta.

Sjögren & Zenon (2007) hävdar också att diskriminering påvisas även om individen har humankapital på arbetsmarknaden. I en ny svensk studie framkommer att individer med arabiska namn bara har hälften så stor chans som en likvärdig jobbkandidat att bli kallad till en intervju (Carlsson och Rooth, 2007). Arai och Skogman Thoursie (2007) visar också att individer som bytt namn från arabiskt till svenskt fick ett 25-procentigt lönelyft (Sjögren & Zenou 2007: 19).

Även Molina och de los Reyes (2005) skriver att utrikesföddas positioner på den svenska arbetsmarknaden har karaktäriserats av rollen som resevararbetskraft, vilket har lett till att denna grupp var särskilt utsatt vid konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden. Även under den ekonomiska återhämtningen i slutet av 1990-talet förbättrades situationen för många grupper på arbetsmarknaden, dock finns fortfarande grupper, särskilt bland icke-européer som är antingen utanför arbetsmarknaden eller har tvingats att ta arbeten under deras kvalifikationer. Molani och de los Reyes pekar på AMS-studien som visade att 75 % av den infödda befolkningen år 2000 var sysselsatta, att utrikesfödda från andra EU-länder hade sysselsättningsnivåer som närmade sig svenskar och utomeuropeiska länder var betydligt lägre, 49 % (Molina & de los Reyes 2005:299–300).

Molina och de los Reyes skriver om (Höglund 1998, Schierup & Paulson 1994) att variationer efter födelseland på arbetsmarknaden inte är ett nytt fenomen, utan det har varit välkänt sedan länge. Studien visar att den etniska uppdelningen och klassificering mellan olika nationaliteter finns på svenska arbetsplatser. Arai, Regnér & Schöeder (2000) konstaterar också att även när man överväger olika faktorer som utbildning, kön och ålder, är det ett faktum att utrikesfödda människor från Östeuropa, Asien, Afrika och Latinamerika blir lättare arbetslösa än människor födda i andra delar av världen än de nämnda. Finns även skillnader trots att man bott i Sverige i flera år. Författarna hävdar att utrikesfödda människors särskilda status i arbetslivet har väckt frågan om etnisk diskriminering på arbetsplatsen i olika sammanhang.

Förklaringarna till varför dessa skillnader finns baseras främst på en uppfattning om kulturella olikheter som per definition gör utrikesfödda mindre rustade för arbetslivet i Sverige.

(12)

11

Människor från kulturellt avlägsna länder som har kommit till Sverige förvandlas till en metafor av ”främlingskap” och ”avståndstagande. Idén att klassificera olika kulturer där den egna kulturen är normativ och placerad på toppen och de andra kulturerna är inte bara avlägsna och olika, utan kännetecknas också av oönskade egenskaper (Molina & de los Reyes 2005:299– 302). Molina & de los Reyes lyfter fram resultaten av en tidigare undersökning om arbetslösa som just hittat arbete, 70 % av dessa ansåg att utseendet och ett utländskt efternamn påverkade chansen att få jobb. Idén är så stark att den också får många sluta söka ett visst jobb på grund av deras namn och utseende (Molina & de los Reyes 2005:303).

4.3. Det som hindrar utrikesfödda att komma in på den svenska

arbetsmarknaden

Studien av Sjögren & Zenon ”Vad förklarar invandrarens integration på arbetsmarknaden

2007” visar hur utrikesfödda och deras barn i de flesta västländer har en svag ställning på

arbetsmarknaden. Studien belyser vissa faktorer som gör att vissa grupper av utrikesfödda har problem på arbetsmarknaden. I rapporten presenterar författarna olika modeller vars syfte är att förstå svårigheterna för de utrikesfödda att ta sig in på arbetsmarknaden och hur svårigheter sedan är kopplade till mekanismerna och logiken för utestängning. Den första faktorn är en tydlig etnisk segregering inom bostadsmarknaden, d.v.s. arbetslösa utrikesfödda bor i samma område och lever på sociala förmåner, vilket innebär att de inte kommer i kontakt med arbetsgivare och sysselsättningsmöjligheter på arbetsmarknaden. Den andra är baserad på devalveringen av individens humankapital på grund av individens etniska eller kulturella ursprung, där det huvudsakligen framkommer preferenser eller ogillande påståenden hos arbetsgivare, anställda eller kunder. Den tredje är baserad på brist på information för att bilda en korrekt bild av produktiviteten hos en enskild arbetssökande.

Sjögren och Zenou (2007) fortsätter att när individen flyttar till ett annat land finns det en risk att förlora sin produktionskapacitet och detta beror på att ett enskilt humankapital är specifikt för ett land. Med andra ord skiljer det sig åt i hur yrket utövas i olika länder, men viss yrkeskunskap är lätt att överföra och anpassa sig till vad som krävs i ett annat land och ofta är det praktiska yrket till exempel tandläkare eller elektriker, läkare, etc. Medan vissa andra yrken kräver det landets lagar med erfarenhet som exempelvis advokat eller revisor. Oavsett orsakerna till invandring är det viktigt att komplettera humankapital när man kommer till ett nytt land för att kunna arbeta inom vissa områden. Sjögren & Zenou (2007) hävdar att den tid som individen väljer att ägna sig åt investeringar i humankapital leder till att individen blir direkt attraktiv ute på arbetsmarknaden. Men studien visar också att även om individen väljer att investera i humankapital finns det fortfarande svårigheter att komma in på arbetsmarknaden på grund av individens brist på socialt kapital. Arbetsgivare tar inte risker genom att anställa någon som saknar referenser eftersom den högutbildade utrikesfödda bor och umgås med andra som bor i det utsatta området som oftast är arbetslösa. Det vill säga att individens sociala nätverk och kontakt med arbetsgivaren kan ha stor betydelse för att öka chanserna att få ett jobb. Sociala kontakter är ofta länken mellan arbetssökande och arbetsgivare. I avsaknad av sociala kontakter är avståndet mellan sökanden och arbetsgivaren stort.

Resultatet visar att för att ge fler utrikesfödda chansen att bli produktiva bör man bli mer flexibel och satsa mer på projekt som är arbetsmarknadsinriktade introduktionsprogram för nyanlända

(13)

12

utrikesfödda. Det kan sluta upp med att vara ett viktigt bidrag för att få nödvändig information eftersom att brist på information är det som påverkar de utrikesfödda på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att uppnå hög kvalitet i förskolor och skolor i utsatta områden samt bättre tillgång till information angående de bästa utbildningsmöjligheterna och de bästa jobben. Det i sin tur leder till att föräldrar och barn kommer att våga investera i humankapital som säkerställer framgång på arbetsmarknaden. En viktig roll för arbetsförmedlingen är därför också att ersätta arbetsmarknadsnätverket som många utrikesfödda och deras barn saknar. Det verkar särskilt viktigt att tillåta ungdomar i utsatta områden att komma åt nätverk och kontakter utanför deras bostadsområde.

Olli Segendorf & Teljosuo (2011) lyfter fram åtgärder för att förbättra möjligheter för utrikesfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Integrationspolitiken bör vidta tydligare åtgärder för att minska på utrikesföddas problem och detta är för att integrationspolitikens mål är följande; lika rättigheter såsom skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etniskt och kulturellt ursprung, där bostads-, arbetsmarknads- och utbildningspolitik, är det viktigaste verktyget för integrationspolitiken. Olli Segendorf & Teljosuo fortsätter med åtgärder som dessa tror de kan förbättra integrationen på arbetsmarknaden, där valideringen av utländska studier och yrkeskunskaper är ett sätt att trovärdigt kontrollera befintlig kunskap, så att arbetsgivare kan jämföra den med kompetens hos arbetssökande med svensk utbildning. Författarna föreslår bland annat att skapa en tydlig väg för information om validering och vidareutbildning, oavsett nivå eller mål.

Resultaten visade att språkkunskaper för utrikesfödda troligtvis är viktiga för att klara av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. En annan faktor som hindrar utrikesfödda från att komma in på den svenska arbetsmarknaden är att de använder sig mer av arbetsförmedlingen, medan infödda kommer i direkt kontakt med arbetsgivare och använder informella nätverk som exempelvis vänner och bekanta. Tillgång till sociala nätverk kan påverka persons prestationer på arbetsmarknaden vilket är ett stort problem för utrikesfödda människor som ofta saknar dessa möjligheter. En annan studie som visar sociala nätverks skillnader och tillgångar samt förklarar att sociala nätverk är en viktig förklarande faktor är Åslund et alt. (2013), som visar att chefer tenderar att anställa människor med en liknande bakgrund till deras.

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Alla tidigare undersökningar ovan visar att arbetsmarknadssituationen för utrikesfödda i Sverige är betydligt mer annorlunda än arbetsmarknadssituationen för inrikesfödda, där arbetslösheten är betydligt högre bland utrikesfödda. Resultaten indikerar att det är en relativt stark koppling mellan gruppens födelseområde och orsakerna till invandring. Andelen arbetslösa varierar kraftigt bland utrikesfödda. Människor från Afrika och Asien är mer arbetslösa än människor från de nordiska länderna och EU-länderna, samt att personer som immigrerat på grund av asyl eller familjeskäl är mer arbetslösa än människor som kom till Sverige för att arbeta eller studera. Resultaten visar att det som hindrar utrikesfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden är kraven på social kompetensen och luckor i det sociala nätverket, vilket är ett stort problem för utrikesfödda som ofta saknar dessa möjligheter. Resultaten visar också en viktig roll för arbetsförmedlingen är därför också att ersätta arbetsmarknadsnätverket som många utrikesfödda och deras barn saknar. Det verkar särskilt

(14)

13

viktigt att tillåta ungdomar i utsatta områden att komma åt nätverk och kontakter utanför deras bostadsområde. Resultaten indikerar segregering och etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden där arbetsgivare sorterar arbetssökande utifrån deras egenskaper som etnicitet, religion, kön etc.

4.5 Reflektion över frågeställningar i relation till befintlig forskning

Denna studie syftar till att studera erfarenheterna bland högutbildade utrikesfödda från Afrika på den svenska arbetsmarknaden. Mycket forskning har gjorts om utrikesföddas svårigheter och möjligheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskningsresultat visar att människor från utanför Europa, som Afrika och Asien, är mer arbetslösa än människor från Norden och andra EU-länder. Likaså personer som immigrerat på grund av asyl eller familjeskäl är mer arbetslösa än människor som kom till Sverige för att arbeta eller studera. Denna studie är en del av den tidigare forskning presenterats och denna studie kommer att samla in data från utrikesfödda från Afrika där flera studier framhåller att dessa människor är mer missgynnade på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie är också ett bidrag till befintlig forskning eftersom studien har dialogintervjuer som en metod för att samla in data där individens upplevelser står i centrum. Sex av de tidigare sju studierna genomfördes med frågeformulär/enkäter där forskare använde sig av färdiga påståenden. I denna studie kommer deltagarna att tala fritt och djupare om deras arbetssituationer på den svenska arbetsmarknaden.

Detta kommer att ge mig en informationsrik och omfattande kunskap om erfarenheter bland

högutbildade utrikesfödda från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, som inte kan uppnås endast med färdig formulerade påståenden.

5. Teoretisk och begreppslig referensram

Denna studie använder sig av intersektionalitetsteori och sorteringsteori eftersom att dessa teorier behandlar olika begrepp som ses vara orsakerna till svårigheter för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Intersektionalitetsteori är relevant för att förstå sig på de mekanismer som gör kön, klass och etnicitet till de grundläggande principerna för överlägsenhet och underordning. Med andra ord är teorin ett verktyg för att analysera hur makt skapas utifrån socialt konstruerade skillnader (de los Reyes, Molani & Mulinari 2005: 23). Sorteringsteorin ser utbildning och kompetensutveckling som en komplicerad och oftast som en kulturell process där det alltid finns negativa och positiva återkopplingar mellan individen och omgivningen. Teorin syftar till att klargöra de hinder och möjligheter som finns för utrikesfödda att komma

in på den svenska arbetsmarknaden(Broomé m.fl.1996:78–79).

5.1 Intersektionalitetsteori

Molani, de los Reyes och Mulinari (2005) skriver att rasism inte har varit ett problem i svensk akademisk forskning på många år och menar att många texter i denna antologi ” Maktens (o)lika förklädnader” visar att rasismen är en nyckelkategori för att förstå social differentiering. Det som är viktigt i detta sammanhang är att analysera hur könsidentiteter skapas inom ramen för ett rasistiskt och klassuppdelat samhälle. Författarna säger att utforska rasistiska frågor inte bara

(15)

14

handlar om att inte uppskatta det som en social praxis utan också att belysa och studera hur erfarenheter av rasism är parallellt med klass och kön som skapar sociala identiteter. En annan viktig aspekt är att kunskap eller förståelse av rasism är viktig för att förstå hur rasistiska ideologier formar vår uppfattning om det sociala fenomenet (de los Reyes, Molani & Mulinari 2005: 19).

Intersektionalitet ger en teoretisk ram för att analysera hur makt skapas baserat på socialt utformade skillnader som är inbäddade i varandra samt som förändras i olika rumsliga och historiska kontext. Människor har olika positioner i de maktstrukturer som skapar materiell ojämlikhet. Intersektionalitets- perspektivet visar hur dessa olika positioner skapar varandra. De los Reyes et alt. hävdar att det inte kan finnas några sociala positioner som inte skapas utifrån klass, kön och ras/etniska asymmetrier. Med andra ord är social ojämlikhet och underordning bland individer och grupper av individer kopplade till kön, ras/etnicitet och klass (de los Reyes, Molani & Mulinari 2005: 23).

De los Reyes hävdar att etnicitet, kön och klass skapas i social tradition och organiseras i en hierarkisk struktur. Det är en struktur där makt uttrycks inom två olika kategorier, vissa definieras som normen och resterande som avvikelse. Författarna fortsätter att ett historiskt perspektiv på genus och etnicitet är därför inte främst en berättelse om invandrarkvinnor, utan att det är en analys av de mekanismer som skapar skillnader, kategoriserar och sorterar människor baserat på kön och nationalitet (de los Reyes, Molani & Mulinari 2005: 31). De los Reyes hävdar att när olika metaforer används för att symbolisera utestängning och maktlöshet för utrikesfödda personer, är det möjligt att reflektera över hur makten är

strukturerad i samhället.En bild av utrikesfödda har framstått som avvikande och annorlunda

på olika nivåer, särskilt i språkanvändningen och i smidig användning av begrepp som markerar skillnaderna mellan utrikesfödda och majoritetsbefolkningen. Begrepp som "kulturellt avstånd" och ”social kompetens "används ofta för att belysa utrikesföddas sämre position i det svenska samhället (de los Reyes, Molani & Molinari 2005:41).

Intersektionalitetsteori hjälper till att få en bättre förståelse av hur individens olika egenskaper, d.v.s. kön, klass och ras/etnicitet används för att gynna eller missgynna en position i samhället. En högutbildad utrikesfödd från Afrika som bär slöja har till exempel mindre chanser att få ett jobb när hon konkurrerar med en svensk man eller kvinna på den svenska arbetsmarknaden. Diskrimineringen av utrikesfödda personer har inte varit en viktig fråga i integrationsdebatten. För utrikesfödda personer med bakgrund i Afrika, Latinamerika och Asien, trots att de bott i Sverige i många år, är skillnaderna fortfarande stora jämfört med den infödda befolkningen när det gäller arbete, arbetsförhållanden, bostadsmarknader, etc. (Molina & de los Reyes 2005:315).

5.2 Sorteringsteorin

”Learning by doing” är viktigt i sorteringsteorin där individen får bättre kunskap om de uppgifter som han är bäst lämpad för när han utför ett jobb. I sorteringsprocessen är tyst kunskap eller erfarenhet mycket viktigt och dessa är typiska svenska egenskaper som utrikesfödda har svårt att skaffa sig och bristerna leder till att utrikesfödda blir ” en outsider” när han söker jobb. Sorteringsteorin belyser en faktor som lyfts fram av respondenterna som hävdar att när det finns arbetskraftsöverskott ökar de allmänna kraven för utbildning och arbetserfarenhet, vilket gör det svårare för utrikesfödda att få anställning. Broomé m.fl. (1996) anser att svårigheterna för

(16)

15

utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden inte är något nytt fenomen. Broomé et alt. hävdar att förstå de grundläggande mekanismerna för de svårigheterna utrikesfödda har för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, behöver det ett långsiktigt perspektiv, kanske till och med ur generationens perspektiv (Broomé m.fl.1996: 96–97).

Sorteringsteorin belyser två parallella processer som förklarar varför utrikesfödda inte är så lokaliserade på svenska arbetsmarknaden. Den första processen som har gjort det svårare för utrikesfödda ska få komma in på arbetsmarknaden är att det ska ha skett en stor förändring av de färdigheter som krävs i arbetslivet, d.v.s. språkkunskap och social kompetens. Det andra faktumet är att invandringens karaktär har förändrats sedan 1960-talet, det vill säga att arbetskraftsinvandring ersätts alltmer av flyktingar från tredje världen och Europa (Broomé m.fl.1996:99).

Sorteringsteorin fortsätter med att utrikesfödda på många sätt har ytterligare viktiga färdigheter för att berika det svenska näringslivet. Färdigheter som inte används i dagens situation. Inte minst att 1990-talets utrikesfödda har en genomsnittligt högre utbildning än svenskar är ett

intressant perspektiv (Broomé m.fl.1996:101). För att klargöra skillnaden mellan dagens

situation och situationen då kan Broomé et alt. vidare leda diskussionen med hjälp av fotbollstermer. Författarna hävdar att det svenska näringslivet på många sätt kan jämföras med ett "kvarterslag", men att det kunde vara mer som ett professionellt fotbollslag om utrikesföddas speciella färdigheter användes (Broomé m.fl.1996:101). Det finns tydliga konservativa egenskaper, motstånd mot förändring och rädsla för främlingar i kvarterslagets värderingar.” Alla vet sin plats”, att köpa sig till framgång är inte korrekt” och ” man skall aldrig ändra ett vinnande lag”. Även om man är en av världens bästa fotbollsspelare, är det inte säkert att man platsar i kvarterslaget därför att spelet i laget bygger på system och regler. Men bristerna med ett kvarterslag är dock uppenbara” Att få ”en brasse i laget är angeläget” (Broomé m.fl.1996:103). Jag tolkar det som att högkvalificerade utrikesfödda har kunskap och kan bidra till samhällets utveckling, men arbetsgivaren är inte säkra på att de utrikesfödda kan jobbet eftersom de inte har någon erfarenhet av arbetslivet i Sverige. Det är viktigt för samhället att göra det möjligt för utrikesfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Att låta individen få visa sin kunskap genom att göra saker är centralt i sorteringsteorin.

Broomé m.fl. (1996) fortsätter att alla utrikesfödda har någon form av kompetens med sig från sitt ursprungsland. Ur en socioekonomisk synvinkel är det en förlust att en stor del av den utrikesfödda befolkningen befinner sig utanför arbetsmarknaden. Inte bara för att de belastar förmånssystemen utan också för att produktionen därmed undviker potentiella färdigheter. ”En

etniskt heterogen arbetskraft kan ha en positiv inverkan på produktionen. Amerikanska studier tyder på att etniskt blandade företag är mer framgångsrika än andra” (Broomé et

m.fl.1996:104). Broomé m.fl. menar att utrikesfödda bör ges möjlighet att komma ut på den svenska arbetsmarknaden, vilket kan ge ett betydande bidrag till ekonomisk och social utveckling på många nivåer i landet. De kan förmedla nya perspektiv på gamla rutiner och därmed helt enkelt "lära oss mer om vem vi själva är." Sorteringsteorin betonar att den negativa bilden man har av utrikesfödda är kopplad till det faktum att den typiske utrikesfödda är lågutbildad, som många var under arbetskraftsinvandring perioden. Om man inte känner till de välutbildade utrikesföddgrupper som fanns på 1990-talet, har man ingen aning om vad deras speciella färdigheter kan bidra till samhällsutveckling (Broomé m.fl.1996:106).

(17)

16

6. Metod- Det hermeneutiska perspektivet

I detta avsnitt presenteras motivering av metodvalet i förhållande till studiens frågeställningar, urval och datainsamling, analysmetoden, min förförståelse i förhållande till ämnet och sedan redogörs etiska överväganden.

6.1 Motivering av metodval

Anledningen till att den hermeneutiska metoden användes i denna studie var för att den kvalitativa intervjumetoden hjälpte att förstå de erfarenheter som jag försökte svara på i min studie bland högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Genom att ställa en fråga om "hur" beskrev deltagare hur de upplevde situationen och deras erfarenheter eller upplevelser var centrala för den hermeneutiska studien. Metoden gjorde det möjligt att studera vad som inte kunde observeras, förvärva subjektivt/subjektiv kunskap om ett fenomen. Ville förstå fenomenen genom dialog, vilken innebörd att den hermeneutiska metoden fungerade bra. I Binding & Tapp (2008:124) skriver Gadamer att förstå en person är att förstå ämnet. Forskaren ska inte leva sin erfarenhet utan att hen behöver förstå fenomenet genom att förstå andras upplevelse. Att förstå vad som sägs och skapa något ur det leder till en ny förståelse av ämnet. Studiens frågeställningar besvarades av datainsamling från deltagare. Tidigare forskning, teorier och förförståelse hjälpte mig att analysera och förstå datainsamling för studien och detta ledde till ny djupare förståelse. Den hermeneutiska metoden hjälper forskare att tolka och förstå den andra personen eller texten. Hermeneutisk studie är med andra ord en dialog mellan forskare och deltagare (Ödman 2017:14). Gadamers tolkningsstrategi för förståelse är grundläggande för hermeneutisk forskning och görs genom språk. Språk är ett verktyg för människor att förstå fenomenet som studeras och förstå sig själva samt deltagare (Binding & Tapp 2008:121). Hermeneutisk studie genom intervju vill få tillgång till något subjektivt, något som inte kan observeras men som måste förstås genom konversation som är ett sätt att bete sig i världen eller i samhället, att vara i en konversation, att dela en tanke eller ett ordbyte (Binding & Tapp 2008:124). Heidegger anser att begreppet förståelse är viktigt för vår mänskliga existens. Den hermeneutiska förståelseprocessen är som en rörelse mellan helheten och delen. Genom att studera en del får vi en djup förståelse för helheten och genom att se helheten förstår vi delen. Heidegger använder sitt klassiska "värld" begrepp och hävdar att vår förståelse beror på vår värld. Heidegger fortsätter att vi tolkar föremål som vi redan förstår (Ödman 2017:25–26).

Hermeneutiken får oss människor att bilda en idé om små helheter som tillsammans skapar en större helhet av idén. Studien av hermeneutik kan jämföras med ett pusselarbete där varje bit är viktigt för att kunna uppnå den önskade helhetsbilden. Detta innebär att det är en process som fortsätter under hela studien, eftersom en djup förståelse leder till nya tolkningar och nya tolkningar leder till stora idéer (Ödman 2017:98–99). Hermeneutisk studie har tre tolkningsfunktioner. Att tolka betyder att säga, det vill säga att uttrycka sig i form av ord. Att tolka som att förklara är att argumentera för aspekten och att tolka som att översätta är viktigt i denna hermeneutik eftersom översättningen inte handlar om att hitta samma betydelser men översättning är baserad på tolkning och tolkning kan inte utföras utan att förstå handlingen (Ödman 2017: 73–76). I den hermeneutiska studien har forskare en förförståelse av det

(18)

17

fenomen man vill studera och man kan inte ta bort det. I denna studie var jag som forskare öppen för att kunna förvandla min förförståelse.

Sammanfattningsvis är hermeneutiken en forskningsmetod som gör möjligt för oss att ställa frågan, vad är det som visar sig och vad betyder det? Forskaren vill förstå ett komplext sammanhang på djupet. För att förstå ett fenomen som kan vara problematiskt måste man gräva djupare, man måste ta hänsyn till andra människor som har andra erfarenheter.

6.2 Urval

Urvalet bestäms utifrån syftet och frågeställningar för denna studie. Studiens urvalsmetod har ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval använts. Bekvämlighetsurvalet innebär att deltagare är personer som är tillgängliga för forskaren, det vill säga de som är villiga att delta och som är lättillgängliga. Urvalet är användbart när det gäller att hitta deltagare där forskaren hittar lämpliga deltagare för sin studie via självselektion. Snöbollsurval innebär att forskaren har en deltagare som kan vara till hjälp för att kunna ta på flera deltagare som är lämpliga för studien (Trots 2010:140–141). Syftet med denna studie var att studera erfarenheter hos högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Materialet bestod av fem högutbildade deltagare från Afrika med olika bakgrunder, ursprungsländer och livssituationer. Anledningen till att dessa urval användes var för att hitta informationsrika personer för att kunna fånga och beskriva fenomenets variation i olika sammanhang. Genom att fråga ett visst antal deltagare om vem man borde tala med var en väldigt bra kombination eftersom de personer som rekommenderades som ansåg vara värdefulla av flera deltagare var speciellt viktiga. Det som är viktig med snöbollsurval är att forskaren får tillgång och svar ifrån en deltagare som forskaren annars inte hade kommit i kontakt med (Patton 2002:238).

6.3 Datainsamling

Denna studie har använt sig av en semistrukturerad intervjumetod där deltagare hade möjlighet att ta upp det dem själva tyckte var relevant. Valet av en semistrukturerad intervju baserades på en lista med specifika teman så kallade intervjuguide. Med andra ord förberedes ett antal frågor relaterade till frågeställningarna som tillhörde studien och detta gav mig möjlighet att vara flexibel och följsam (Bryman 2015:415). I studien ställde jag en öppen fråga som deltagare kunde kunna utöka sina tankar om detta fenomen. Det är en utgångspunkt för en bra hermeneutisk studie. För att berika datainsamlingen för min studie tillät jag deltagarna att välja intervallplatser där alla kände sig bekväma, vilket ledde till en känsla av lättnad för att få mer data (Trots 2010: 65).

Datainsamlingen bestod av fem intervjuer med fem personer som tidigare hade erfarenhet av

hur högutbildade utrikesfödda från Afrika kom in på den svenska arbetsmarknaden. Under

dialogen tog jag hänsyn till den information som kom fram. Gadamer menar att för att riktig konversation ska kunna ske måste forskaren vara öppen för den andras åsikt och ständigt ifrågasätta sin egen tolkning för att vara tillgänglig för nya tolkningar (Binding & Tapp 2008:124). Ödman (2017:27) Gadamer fortsätter att betona vikten av en dialog i hermeneutisk studie när man samlar in data. Gadamer anser att forskare inte bör basera sin sökning efter

(19)

18

kunskap på metodik utan på dialektik. Metodiken innebär att forskare manipulerar och kontrollerar vad de studerar och detta tillåter inte forskare att upptäcka nya förståelser eller sanningar. I dialektik räcker det för forskare att ställa frågor och söka svar. För Gadamer blir därför kunskap och förståelse en fråga om öppenhet och delaktighet. Dahlberg, Dahlberg & Nyström (2008:280) menar att forskaren ska öva på att bli öppen, det vill säga ha en öppen dialog, vilket har en stor betydelse för datainsamlingen. Forskare vill se något nytt eller från en ny vinkel snarare än att bekräfta vad som redan är känt eller vad de vill se och detta görs genom dialog mellan forskaren och deltagarna. Det var just det data jag hade tillgång till under de verkliga konversationerna som besvarade studiens frågeställningar och förändrade min förståelse för fenomenet. Med samtycke från deltagarna spelades allt som sagdes in och jag transkriberade det i efterhand.

6.4 Förförståelse

Som tidigare nämnt i avsnittet om den hermeneutiska metodens grundantaganden, har forskaren en förförståelse för ämnet som studeras. Eftersom att förförståelse är en viktig del inom hermeneutiken, hade jag som forskare i denna uppsats hela tiden haft det i åtanke under intervjuerna. Jag kommer från Afrika och kom till Sverige som i vuxen ålder, var tvungen att börja på SFI och kom in på den svenska arbetsmarknaden inom lågutbildade jobb. När jag kom till Sverige var målet att studera på universitetet, men det hände inte på grund av brist på social kontakt. Jag bodde i ett socioekonomiskt område, ett etniskt segregerat område med låg inkomst och låg utbildningsnivå. Det hindrade mig från att få någon riktig information eller motivation för att kunna uppnå mitt mål som jag hade innan jag kom till Sverige.

Förförståelse hjälpte mig att tolka och förstå empiriskt material för att få en ny förståelse som i sin tur förändrade min tidigare förförståelse till en ny förståelse av erfarenheter hos högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Dahlberg, Dahlberg & Nyström (2008:134) beskriver begreppet förförståelse enligt hermeneutik att förförståelse är en fördom som beror på kunskap eller uppfattningar och erfarenheter som forskare redan har dragit upp från tidigare studier om hur fenomenen är relaterade. Dahlberg, Dahlberg & Nyström (2008:137) hävdar att förförståelse bygger på våra förutfattade idéer, erfarenheter, tolkningar och föreställningar, som i sin tur blir viktiga över tiden. Förförståelse är ett viktigt begrepp inom hermeneutik och hermeneutik menar att utan förförståelse skulle världen inte vara förståelig.

Fejes & Thornberg (2012:71) hävdar att förförståelse kan vara ett hinder för forskare när forskaren använder sig av förutfattade idéer, övertygelser, fördomar och föreställningar, detta kan leda till att hela tolkningsprocessen styrs av forskarens förförståelse och i sin tur leder till felaktiga resultat. Fejes & Thornberg (2012:72) fortsätter att förförståelse kan vara ett hinder för forskare när forskaren studerar ett fenomen eller en miljö som hen inte har någon kunskap om. Avståndet mellan hen och det studerade fenomenet kan vara ett hinder för förmågan att tolka empiriska material. Dahlberg, Dahlberg och Nyström (2008:65) skriver att hermeneutik är en förståelsefilosofi som används genom tolkning och förståelse för att få en djup förståelse av fenomen, d.v.s. tolkningen är viktigt inom forskning för att uppnå en förståelse.

Min egen förförståelse hade lagts undan för att få en ny förståelse genom de fem intervjuerna. Jag fokuserade på att analysera empiriskt material baserat på information från de fem deltagarna

(20)

19

för att kunna identifiera mönster när det kommer till erfarenheter av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Att vara öppen för andras erfarenheter har lett till att en ny förståelse uppstod genom erfarenheter från högutbildade utrikesfödda människor från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Min förförståelse hade inte påverkat resultaten tvärtom hade förändrats efter analysen av det empiriska materialet.

6.5 Analysmetod

Dahlberg, Dahlberg & Nyström (2008: 276–277) enligt Heidegger (1998) och (Gadamer 1995) är syftet att tolka samt finna innebörden i texten, likaså klargöra vad texten har för budskap. I Dahlberg m.fl. beskriver Gadamer att när läsare läser en text har läsaren inte en bättre förståelse än vad författaren har, men vi kan förstå den på ett annat sätt genom att se något nytt. Textanalys består av att delta i en tankeväckande dialog med textens budskap. Enligt Gadamer är öppenhet centralt även när man analyserar material, man måste försöka vara öppen för ny kunskap som dyker upp, det vill säga vara öppen för förståelse. Studien analyserade datamaterial som var muntligt material till en början och sedan blev till skriftligt material som slutligen gav mig en text som jag kunde analysera samt tolka för att förstå.

Binding & Tapp (2008:127) beskriver vikten av transkription, att forskare skriver ord för ord för att hen ska kunna analysera texten, det vill säga konvertera muntligt material till skriftligt material som slutligen blir till en text. Intervjuerna transkriberades ordagrant. När jag hade en konkret text fick jag möjlighet att läsa den om och om igen för att uppnå nya tolkningar av texten, texten togs bort från sin ursprungliga betydelse för andra betydelser från det förflutna, nuet och framtiden. Jag var öppen när jag slutligen skulle tolka det empiriska materialet som jag fick från deltagare genom frågeställningar som besvarades med hjälp av det empiriska material som jag samlade in för att vidare analysera. Dahlberg, Dahlberg & Nyström (2008: 279–280) skriver att i en hermeneutisk analys måste forskare gå från en naturlig attityd till en reflekterande attityd. Dessutom bör forskare vara medvetna om sina egna föreställningar. Att ha en förförståelse är nödvändigt när forskare tolkar empiriskt material, men det behöver nödvändigtvis inte vara ett hinder att få en ny förståelse som kommer från all data som samlats in. Att analysera empiriskt material i hermeneutisk studie är inte bara att söka efter meningar. Likaså är det nödvändigt att kunna fråga varför denna mening avslöjas. Tolkningar introducerades i tre steg:

-Den inledande delen av analysen av hermeneutisk forskning överensstämde med vad som sagts i allmänhet angående analysen av fenomenet. Den grundläggande förståelsen av analys var att gå från helhet till delar sedan tillbaka till helheten, som kallas för den hermeneutiska spiralen. Det krävdes att läsa hela transkriberingen för att få en preliminär förståelse av fenomenet och dess sammanhang.

-Syftet med den fördjupade tolkningen var att förklara varför denna betydelse framstod, vad som kunde vara bakomliggande förklaringar och hur djupt jag gick i tänkandet. Den typ av tolkning växlade mellan de tidigare nämnda teorierna samt forskningar som redogjorts ovan som hade kopplingar till den inledande tolkningen som presenterades i sex olika teman. Den kopplingen mellan teorierna, intersektionalitetsteori och sorteringsteori, tidigare forskningar och empiriskt material har uppnått nya tolkningsnivåer. Det var en process som fortsatt under hela studien, eftersom den fördjupade förståelsen ledde till nya tolkningar och det i sin tur ledde

(21)

20

till en djupare förståelse som fokuserade på erfarenheterna bland högutbildade utrikesfödda från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

-Den huvudtolkningen ska vara på en högre abstraktsnivå där forskare måste hitta dolda åsikter och för att göra detta använder forskare teorier som förklarar fenomenet. Ödman (2017, s.63) hävdar att en forskares tolkningar ofta är ännu mer abstrakta och också mer komplexa än berättelsen. De bygger ofta på ett mer komplett material och är i allmänhet bättre formulerade. Forskare är medveten om att samma verklighet kan ses från olika aspekter och att det finns en gräns mellan verklighet och tolkningar.

6.6 Etiska överväganden

I samband med forskning bör de fyra etiska övervägandena alltid uppmärksammas. Det första är informationskravet där forskare måste presentera sig och informera deltagare om deras villkor som gäller för deras deltagande. Deltagare bör vara medvetna om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sitt deltagande om dem vill (Vetenskapsrådet 2002:7). Innan varje intervju påbörjades presenterade jag mig genom att berätta för de vilken skola jag tillhörde, vilken kurs det var och vad syftet med studien var. Jag informerade även deltagarna om att det var en öppen dialog mellan oss om erfarenheterna av att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Eftersom det var deltagarnas upplevelser som stod i fokus då de talade fritt, men jag ställde frågor för att vara flexibel och följsam under dialogerna med deltagarna. Deltagarna informerades också om att intervjuerna skulle spelas in, men att deras information och deltagande alltid skulle behandlas konfidentiellt. Det vill säga att alla uppgifter om identifierbara personer som publicerats i denna studie har registrerats på ett sätt som hindrar utomstående från att identifiera dem.

Det andra är samtyckeskravet. Det handlar om att när deltagare har fått tillräckligt med information om undersökningen har de rätten att bestämma om dem vill delta eller inte. Jag hade även inte rätten att tvinga någon att delta i forskningen (Vetenskapsrådet 2002:9). Nygren (2012:32) hävdar också att samtycke är en hörnsten inom forskningsetiskt tänkande eftersom forskaren utsätter forskningspersoner för risk av något slag därför är det etiskt att det är krav att samtycka. Innan intervjuerna började skickade jag en intervjuguide till min handledare som ansåg att frågorna var relevanta för studien, sedan skickades informationsbrev och samtyckesblankett på deltagarnas mejl, se bilagorna nedan. Alla svarade ja till deltagande men ville vara anonyma i materialet, vilket jag hade garanterat dem.

Det tredje är konfidentialitetskravet som kan relatera till frågan om offentlighet och sekretess, vilket innebär att personuppgifter måste behandlas konfidentiellt. Det var mitt ansvar att se till att alla som var inblandade i forskningen var kodade och att ingen kunde komma åt deras uppgifter och identifiera vem som sagt vad. För att undvika identifiering av deltagare hade namn och annan information som kunde tilldelas dem uteslutits. Dessutom raderades inspelningen av intervjuer efter att transkriptionen slutfördes. Detta är extra viktigt när studien rör individer eller grupper som i ett eller annat avseende kan anses vara svaga och sårbara eller har typiska och lätt igenkännliga egenskaper. Det kan leda till att den avslöjade informationen leder till negativa konsekvenser för dem (Vetenskapsrådet 2002: 12–13).

Det sista kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att all information som samlades om individerna endast har använts för detta forskningssyfte och ingenting annat (Vetenskapsrådet

(22)

21

2002:14). Med andra ord användes materialet i denna studie endast i syfte att få en djup förståelse för erfarenheterna bland högutbildade utrikesfödda från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

7. Resultat / Analys

Nedan presenteras resultaten av de fem deltagare som deltog i studien. Resultaten av studien presenteras i två tolkningssteg som tidigare presenterades ovan. Först presenterades den inledande tolkningen där grundläggande information och en preliminär förståelse av fenomenet och dess sammanhang presenterades i sju teman. Sedan fortsätter jag att redogöra för den fördjupade tolkningen där datainsamling förklarades med teoretiska verktyg och tidigare forskning som låg närmare mina analysdata. Materialet bestod av fem högutbildade deltagare från Afrika med olika bakgrund, ursprungsländer och livssituationer.

7.1 Inledande tolkning

I denna studie har jag valt att presentera deltagarnas bakgrunder samt undvika att inrikta mig på specifik information om någon då de är försäkrade om att dem inte kommer att vara identitetförbara. Deltagarna omnämns med fingerade ursprungsland och ålder. Alla deltagare i studien har en universitetsexamen från sitt ursprungsland och är emellan fyrtio till femtio år gamla. Deltagarna har sitt ursprung i Centralafrika, Västafrika och Östafrika. Deltagarna har bott i Sverige mellan åtta och tjugo år. Två Deltagare arbetar med samma jobb de hade innan i sitt ursprungsland i dagsläget i Sverige. Den ena arbetar som forskare och den andra som läkare. En deltagare har en juristexamen från sitt hemland och arbetar som säljare på Lidl. De andra två deltagarna är civilekonomer från deras ursprungsländer, utbildningarna är kompletterad och motsvarar svensk utbildning nu, men den ena deltagaren är busschaufför och den andra är idag undersköterska. Som tidigare nämnt i denna del av analysen presenteras även intervjutranskriberingen, vilket resulterade i sex olika teman.

7.1.1 Utländska utbildningar gäller inte

Majoriteten av deltagarna uppger att när de flyttade till Sverige trodde dem att livet skulle bli bättre. Men när de märkte att deras utbildning inte var likvärdig i Sverige förlorade livet sin mening. En deltagare har en juristexamen från sitt hemland och arbetade i domstolen i sitt hemland i tio år. Hon har nu arbetat i en livsmedelsbutik i cirka 6 år som säljare. Utbildningen värderades men måste kompletteras, men hon vet inte vilka kompletteringar som behövs eller vem som kan ge henne informationen hon behöver. Alla deltagare säger att det var svårt för dem att veta vad dem skulle göra för att kunna fortsätta arbeta inom deras karriärer. Alla är överens om att man måste komplettera de utländska utbildningarna dem har för att det ska bli likvärdigt i Sverige. Dock är det otydligt om vad som behöver kompletteras för varje utbildning. Flera deltagare påpekar att man måste söka och ta reda på informationen själv om vad som behöver göras för att en utländsk utbildning ska motsvara en svensk utbildning.

Majoriteten av deltagarna uppger att deras komplettering var en lång och en svår process. En deltagare säger att det tog ungefär fem år att komplettera hans utbildning för att den skulle bli

(23)

22

likvärdig en svensk utbildning. Vidare berättar han att det inte var detsamma för hans kollegor som sade att deras komplettering tog cirka två år. En annan deltagare uppger att det tar lika lång tid att komplettera examen från hemlandet och att börja studera ett nytt program vid universitetet. Han ångrar sig och säger att om han visste att hans komplettering inte skulle ge en anställning, skulle han ha valt ett annat program där Sverige är villigt att anställa människor oavsett ursprung.

7.1.2 Känslan av kräkningar eller nedvärdering

Majoriteten av deltagarna uppger att de kände sig kränkta under sin tid hos SFI. De säger att handläggare hänvisade dem till SFI efter att ha fått uppehållstillstånd. Majoriteten är även överens om att syftet med SFI är att lära sig det svenska språket, men deltagarna påpekar att lektionerna hos SFI var meningslösa eftersom man började med att lära sig alfabetet. Två deltagare säger att de var deprimerade när dem gick till SFI. Flera deltagare uppger att det fanns en speciell rytm vid SFI, även om man kunde uppgifterna och var klar innan, skulle man inte gå vidare till de nya uppgifterna utan man var tvungen att vänta. Flera deltagare säger att vissa människor verkligen behöver stöd från SFI, dock behöver inte alla immigranter samma stöd då alla inte är analfabeter. En deltagare uppger att hon lärde sig svenska på egen hand genom att läsa lätta böcker och titta på TV med svensk text. Två deltagare gick inte till SFI eftersom de tidigt hade fått information från vänner om att dem inte behövde börja på SFI. Utan de hade en universitetsexamen från sitt hemland och ansökte direkt till universitetet. En deltagare studerade i cirka två år hos SFI och kände sig kränkt av handläggare. När han väl började på universitetet och började arbeta skaffade han sig vänner som också tidigare immigrerat till Sverige som uppgav att de aldrig studerat hos SFI.

7.1.3 Fördomar och diskriminering

Flera deltagare upplever att det finns många fördomar mot specifikt afrikaner här i Sverige. De säger att folk ser på afrikaner som under tiden Afrika blev koloniserat och folket inte visste bättre än att utföra handarbete. De berättar vidare att de fördomar som finns idag hindrar arbetsgivare från att ge en afrikan chansen att komma till intervju. En deltagare säger att han inte förstår hur man kan ha studerat på universitet i fyra år i sitt hemland och tre år i Sverige och trots det litar ingen på honom och erbjuder inte ens möjligheten till praktik eller intervju för att visa arbetsgivaren vad han kan. En annan deltagare berättar att hon arbetar med personal

som kommer från olika länder inom Europa som är sjuksköterskor och inte kan svenska.Hon

tycker att det är livsfarligt att låta någon som inte förstår språket och inte kan kommunicera med patienten arbeta och ge dem medicin. Hon menar att något allvarligt skulle kunna ske på grund av misskommunikation. Vidare undrar hon hur arbetsgivaren kan inte ge en civilekonom chansen att sitta vid datorn och visa arbetsgivaren hur man budgeterar företagets ekonomi eller vad man kan göra med sin kompetens. Enligt deltagaren är det bara diskriminering som gör att vissa kan komma in på arbetsmarknaden även om de inte kan språket och det är helt enkelt tillräckligt att de är vita. Två deltagare lägger stor vikt på att berätta om diskriminering som finns ute på arbetsmarknaden. De säger att det inte finns någon annan förklaring till varför vissa människor får möjligheten att visa sin kunskap för arbetsgivaren genom praktik eller chansen att komma till en intervju, medan dem andra inte får den möjligheten alls.

References

Related documents

Citatet ovan kommer från en av våra kvinnliga respondenter och vi tänker oss att hon är ett exempel på en kvinnlig gymutövare som vågar utmana de tillskrivna könskategorierna. Hon

Till skillnad från resultaten i tabell 3 där könen var eniga om de olika metodernas genomförbarhet, visar resultaten i tabell 4 att 20 procent fler kvinnor än män tror att

För det andra förstod kvinnorna att språket är det viktigaste redskapet för att kunna återvända till deras yrken som i sin tur ledde till att deras tro till att

The aim of this study was to evaluate the effect of a work- place intervention on the sustainable return to work of persons on long-term sick leave for clinical burnout.. The

I relation till vår studie blir det intressant att se hur invandrare med akademisk bakgrund upplever stöd och hjälp från människor med samma nationalitet för att kunna komma in

De åtgärder som mer direkt påverkar arbetsmarkna- den handlar schematiskt dels om insatser för att stimulera arbetsgivare att behålla sina anställda trots en minskad efterfrågan

Om hypotesen att könsdiskriminering är en viktig faktor för att förklara rådande könssegregering på den svenska arbetsmarknaden är sann förvän- tas kvinnor ha en

På något sätt verkar det som Afrikaner och Asiaters utbildning inte ger samma avkastning på arbetsmarknaden som för andra grupper, och en viss del skulle kanske kunna förklaras av