Rätt sak på rätt plats - det ska vara rätt : En studie om att underlätta källsotrering i lägenhetshus

Rätt sak på rätt plats – det ska vara

lätt

En studie om att underlätta källsortering i lägenhetshus

Phatthra Kaewsuk

För avläggande av filosofie kandidatexamen i

Informationsdesign med inriktningen Rumslig Gestaltning Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp

Examinator Yvonne Eriksson Handledare Donal Freeney

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

Abstract

All residents have an equal obligation to sort their waste correctly. Despite the fact that there are regulations regarding, for example, packaging, newspapers, etc. they end up in combustible waste anyway. Why is that so?

This thesis will focus on how to design a sorting area in an efficient, informative and accessible way to make it easier for users to sort correctly. Based on methods and collected empirical data, a comprehensive picture was created of what

problems exist and what solutions need to be addressed. With the help of studies and theories, a design proposal was created on how to facilitate the sorting area for users to sort correctly.

Keywords: source sorting, garbage disposal, accessibility, informative design, behavioral change, readability, visibility.

Sammanfattning

Alla invånare har lika mycket skyldighet att sortera sitt avfall rätt. Trots att det finns en lag på exempelvis förpackningar, tidningar etc. så hamnar dessa ändå i brännbart avfall. Varför är det så?

Examensarbetet kommer att handla om hur man kan utforma avfallsutrymme på ett effektivt, informativt och lättillgängligt sätt för att underlätta för användarna att sortera rätt. Utifrån metoder och insamlad empiri skapades en helhetsbild om vilka problem som finns och vilka lösningar som behöver åtgärdas. Med hjälp av studier och teorier skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan underlätta sorteringsytan för användarna att sortera rätt.

Nyckelord: källsortering, avfallsutrymme, tillgänglighet, informativ design, beteendeförändring, lärbarhet, synlighet.

Förord

Detta examensarbete är sista delen av min utbildning inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning på Mälardalens högskola. Det har varit tre lärorika år, både skratt och tårar. Nu närmar jag mig slutet och det känns både sorgligt och roligt på samma gång. Det ska bli skönt med sommarlov men det kommer att bli tråkigt att inte kunna träffa min klass och lärarna.

Tack till alla som har varit delaktiga under denna studie. Jag vill skicka extra kärlek till Linn Nordqvist, som under alla dessa år stöttat och stått ut med mig. Stort tack till min fantastiska handledare Donal Freeney för all hjälp.

Innehållsförteckning

Teorier och litteratur ... 10

Rumsligt perspektiv ... 10

Att underlätta användning ... 12

Kognition och perception ... 14

Källkritik ... 14

Metod och tillvägagångssätt ... 16

Platsanalys ... 16 Omvärldsanalys ... 16 Intervju ... 17 Enkäter ... 18 Workshop ... 20 Etik ... 21 Metodkritik ... 21 Resultat av metoder ... 22 Resultat – platsanalys ... 22 Resultat – omvärldsanalys ... 23 Resultat – intervjuer ... 25 Resultat – enkäter... 25 Resultat – workshop ... 27 Analys av empiri ... 29 Sammanfattning av resultat ... 29 Designprocess ... 32 Gestaltningsförslag ... 38

Avslutning ... 44

Slutsats... 44

Diskussion ... 46

Källförteckning ... 47

Bilaga 1 – förstudieintervju... 50

Bilaga 2 – intervju med experter ... 53

Bilaga 3 – enkäter ... 55

Bilaga 4 – processen av analys ... 65

Bilaga 5 – rekommendationer fr. Avfall Sverige ... 66

Inledning

Sedan i början av 1900-talet var källsortering helt normalt (Johansson, 2004, s.5). Sortering av sopor är viktigt för att det gynnar både människor och miljö och befolkningen i Sverige är bra på det. Men vi kan bli bättre (ibid). Enligt en rapport från Avfall Sverige (2016) är mer än 60% av det som slängs i hushållsavfallssopor material som ska återvinnas. Det gäller även förpackningar, returpapper och matavfall. Men en halv procent av det som slängs i soppåsen innehåller även farligt avfall, såsom batterier och el-avfall (Avfall Sverige, 2018).

Denna studie handlar om att undersöka avfallsutrymmesutformning, vilken problematik som finns och vilka åtgärder som behövs för att öka sorteringsgraden som i nuläget anses vara för låg. Målet är att göra avfallsutrymmen mer

lättillgängliga samt underlätta för människor att ta rätt beslut för att göra rätt för både individen och planeten. Enligt Sundberg ökar mängden hushållsavfall stadigt (Sundberg i Johansson, 2004, s.17). Avfallsutrymmen eller miljöboden ligger oftast i närheten av en fastighet. I miljöboden finns vanligtvis kärl för t.ex. restavfall, komposterbart avfall, mjuk och hårdplats, pappersförpackningar, metallförpackningar, samt färgat och ofärgat glas. Hur stort ett avfallsutrymme på ett lägenhetshus ska vara beror på antalet hushåll, mängd på avfall eller vad fastigheten har för avfallsinsamlingsverksamhet (Althoff Palm, Jakobsson och Holmgren, 2018, s.19).

Bakgrund

Invånarna har skyldighet att följa kommunens lagar och riktlinjer angående avfallshanteringen. Detta gäller alla, oavsett om du bor i bostadshus eller villa (Sopor, 2020.11.30). Men än idag kan man se att människor ibland slarvar med källsorteringen. Varför är det så? Det kan finnas olika faktorer kring människors beteende om källsortering i återvinningsrummet t.ex. kunskapsbrist eller att det upplevs som svårt. Enligt Naturvårdverket (2012, s.27) är kunskap en

förutsättning för att människor ska sortera rätt. Men det räcker inte med enbart kunskap för att ändra på deras beteende (ibid). Min studie handlar om vad som kan göras för att människor ska kunna ta rätt beslut.

För att vi ska uppnå en hållbar framtid krävs det att vi alla hjälps åt.

Avfallsutrymmen bör utformas på ett tilltalande sätt för att trivsel och viljan ska öka. En viktig aspekt som påverkar utrymmen är belysning och ljusinsläpp, detta kan påverka hur användarna upplever avfallsutrymmen, t.ex. om de känner sig trygga vid lämning av avfall (Althoff Palm, Jakobsson och Holmgren, 2018, s.13).

Attityd till källsortering

”Varför ska jag göra något om inte andra gör det?”

– Nilsson A 2020 Ett socialt dilemma som människor har är att andra människor har en stor inverkan på oss som individ. När man ser att någon vill samarbeta så har man själv också den viljan; men väljer den andra att hoppa av, väljer man oftast själv detsamma (Nilsson, 2020, s.46). Oftast tänker vi människor att våra handlingar styrs av vårt tyckande, alltså beteende styrs av attityder. Det visar sig i forskning av Leon Festinger (1957) att manipulation påverkar inte endast attityden, utan också handlingen (Nilsson, 2020, s.54).

Problembeskrivning

Enligt mina studier upplevs många avfallsutrymme otydliga och icke tillgängliga. Sorteringen är utspridd på olika ytor och byggnadens funktion och syfte är ibland otydlig. Ibland finns det ingenting som tydligt indikerar/informerar vart platserna finns och vilken plats som är avsedd till de olika sorteringsplatserna. Det är helt enkelt svårt för vissa att finna avfallsutrymmen. Som Althoff Palm, Jakobsson och Holmgren nämner tidigare, för att öka trivseln och viljan till att människor ska sortera rätt bör utformningen av avfallsutrymme vara tilltalande (2018, s.13). Det ska vara lätt att slänga sopor och källsortera. Även om informationen är synlig och genomtänkt, om de fysiska systemen inte fungerar får den en oönskad effekt (Sörbom i Johansson, 2004, s.95). Människor vill sortera men bekvämlighet i källsorteringen är lika viktig som ekonomi. Det menas att fastighetsägare även behöver prioritera källsorteringssystemet än att ”bespara pengar” till andra åtgärder, som exempelvis laga tvättmaskin eller annan underhållning av fastigheten (ibid).

Syfte, frågeställning & målgrupp

Syftet med detta arbete är att undersöka hur utformningen av avfallsutrymmen kan påverka människors beteende och attityd kring deras källsorteringsvanor. Att utforma ytan som ett styrmedel för att användarna ska ta rätt beslut. Syftet är även att utveckla ett gestaltningsförslag på en återvinningsyta som ska vara inbjudande för användarna och bidra till ökad källsortering. Att utformningen av

avfallsutrymmen kommer att kunna ändra på användarnas attityd eller vanor kan vara en utmaning, detta är ingenting som kommer att kunna mätas under denna tidsram. Därför behöver systemet vara genomtänkt och att det bör kombineras med användarnas önskemål för att uppnå en önskad effekt. Detta innebär att metoder som är användarcentrerade är högst relevanta för detta arbete. Frågeställning

• På vilket sätt kan ett avfallsutrymme göras synligt och lättillgängligt för användarna, i syfte att underlätta källsortering?

Den primära målgruppen är närboende, alltså mina grannar. Den sekundära målgruppen är alla intressenter och olika aktörer som är inblandade i beslut kring utformning av avfallsrum och avfallslösningar vid en ny eller ombyggnation. Aktörer kan vara kommunens tjänstemän eller fastighetschefer.

Avgränsningar & begreppsförklaringar

Studien kommer att fokusera på ett avfallsutrymme som jag själv har tillgång till, då jag under studien behöver besöka den ofta. Det är viktigt att rummet är tydligt med information, tillgängligt och att det är attraktivt, för att användare ska kunna slänga och källsortera sina hushållssopor rätt. Mitt fokus kommer att ligga på utformningen av rummet med syftet att informera användarna om hur de ska interagera med återvinningsytan. Studiens fokus kommer främst att ligga på tillgängligheten av avfallsutrymmen.

Avfallsutrymmen – i Avfall Sveriges handbok gällande avfallsutrymmen framkommer begreppet ”avfallsyta” som beskriver ett fungerande system för omhändertagande av avfall som t.ex. soprum eller sorteringsytor.

Miljöpsykologi – i teoriavsnittet kommer miljöpsykologin att presenteras, i denna studie handlar det inte om miljön i sig utan om hur människor påverkas av olika miljöer, alltså ett rum eller en plats där människan befinner sig på.

Tillgänglighet – i denna studie menas tillgänglighet som lätt att använda för alla, inte bara fokus på t.ex. personer med funktionsnedsättning.

Teorier och litteratur

I teoriavsnittet innefattas principer inom rumsligt perspektiv t.ex. wayshowing, att underlätta användning, och kognition och perception. Tillsammans ger teorierna en vetenskaplig grund och en förklaringsansats till det framtagna

gestaltningsförslaget för en återvinningsyta.

Rumsligt perspektiv

Ett rum är del av en fysisk kontext, olika rum har olika unika egenskaper som formar vad människor gör i dem. Det vill säga att rummet är avgränsande och inrättande på ett sätt som påverkar oss människor, hur vi gör och hur vi rör oss. Ett rum kan ha många olika föremål, former och funktioner, genom dessa tre egenskaper har rummet inverkan på människor (Kielhofner, 2012, s.89). Det är inte endast rum som har inverkan på oss människor, men också miljö. Som

Björklid tog upp i Svensk miljöpsykologi om att miljön påverkar individer på olika sätt och att utformningen på det fysiska rummet eller miljön har stor inverkan på oss människor. Det påverkar människans beteende och perception samt hur

människan trivs i miljön (2005, s.141). Miljöns inverkan beror alltså på hur miljön kan ge möjligheter och stöd till, ställa krav och sätta begränsningar på individen (Kielhofner, 2012, s.87). Genom det synliga rumsliga elementet och hur det uppfattas, kan det påverka människans perception. Detaljer om hur det påverkar presenteras senare under kognition och perception.

Termen form kan inkludera flera betydelser. Det kan vara ett yttre utseende som kan kännas igen och det kan också vara något som verkar eller manifesterar sig, som exempelvis när vi talar om vatten som kan vara i form av is eller ånga. Men inom design och konst används termen ”form” oftast för att beteckna ett verks utseende och struktur samt hur de olika elementen är arrangerade för att skapa en sammanhängande bild. Ching menar att form oftast upplevs som tredimensionell massa eller volym och att formen främst styrs av utseendet av de yttre konturerna av figuren (Ching, 2015, s.34). Det huvudsakliga elementet i en byggnad är det överliggande planet, alltså taket. Syftet med taket är att det inte endast skyddar byggnadens inre utrymmen från sol, regn eller snö, utan även har stor inverkan på byggnadens helhet och utformningen av dess utrymmen. Takets form bestäms utifrån material, geometri och proportioner (Ching, 2015, s.127).

Ching skriver att det finns olika ordnings principer (eng. organizing principle). På vilket sätt olika utrymmen är ordnade kan klargöra deras betydelse, funktion eller symboliska roll i organisationen av byggnaden. Vilken typ av ordning som ska användas beror på den specifika situationen som t.ex. dimensionskrav, krav på åtkomst av ljus eller vy, byggnadsprogrammets krav såsom funktion etc. (Ching,

2015, s.206). Det finns fem olika ordnings principer: centraliserad, linjär, radiell, grupperad och nätorganisation (ibid, s.207).

Beteende design

Enligt Lindström (2018) är beteendedesign ett nytt begrepp i Sverige.

Beteendedesign är en blandning av tre begrepp som innefattar psykologi, design och beteendeekonomi. Hur människor fattar beslut kan delas in i två olika system: S1 är automatiska beslut (autopilot) och S2 är reflektiva beslut. Autopilotsystemet aktiveras då vi tar snabba, enkla och okontrollerade beslut, medan reflektivt system aktiveras när vi anstränger oss. Det sistnämnda systemet är långsammare eftersom vi behöver vara medvetna, logiska och kontrollerade över beslutet som ska tas. 80% av våra vardagsbeslut sker i S1och resterande 20% sker i S2.

Lindström lyfter även att information sällan leder till ett beteende. Oftast befinner människor sig i S1 – autopilotsystemet. Det är då människor agerar impulsivt eller gör som alla andra. Lindström berättar även att det finns ett gap mellan vilja och handling.

Vi människor har viljan att sortera rätt, laga mer hållbar mat osv. Men ändå gör vi inte det. Detta kallas då gap (sv. glapp) mellan viljan och handling. Därför vill man ibland knuffa individen till en handling som är både bra för individen och planeten (Lindström, 2018). Nudging är en metod som handlar om att skapa inflytande på individers beteende eller val till en önskad riktning, utan att ta bort eller lägga till valmöjligheter. Istället arrangeras en valsituation och det blir lätt att göra rätt – med en hjälpsam knuff. Människor är rationella varelser, men många beslut som människor behöver fatta är känslostyrda. Detta är som ett S1 beslut när autopilot uppstår och hjärnan försöker ta genvägar (Nudgd, u.å.). Nudging

handlar helt enkelt om att designa beslutsmiljöer för att göra det lätt att göra rätt. Med rätta val i detta sammanhang menas de valen som är både bra för individen och planeten. Att göra hållbara val.

Wayshowing och wayfinding

I Mollerup (2013) beskrivs hur wayshowing och wayfinding kan användas som ett hjälpmedel vid vägledning från punkt A till punkt B. När navigering blir

förvirrande eller svårtydd är det aldrig fler skyltar som krävs. Mollerup menar på att ett bra skyltsystem inte består av många informationsskyltar, utan att det krävs ett väl utformat och ett kommunikativt system. Processen till wayfiding innebär tre steg:

1. Söka efter information – sökandet efter en passande rutt eller väg, dvs. genom att avläsa extern information som exempelvis kartor och skyltar, i kombination med användarens tidigare erfarenheter.

2. Avgörande/beslut – att välja vilken rutt man ska ta och det faktorer som exempelvis avstånd, trafik, säkerhet och lättillgänglighet spelar stor roll.

3. Rörelse – att följa den rutten som man har valt. Dessa steg i processen är iterativa och kan behöva upprepas om man till exempel inte finner den slutliga destinationen.

Syfte med wayshowing är att underlätta navigeringen som är en avsändare till information. Detta kan delas i sju huvudområden som består av; miljö,

landmärken, toponym (namn på geografiska platser och husnummer), skyltar, kartor, förhandsinformation och bemannade informationsdiskar (Mollerup, 2013, 51–69). Detta kan även kopplas till Lynchs teori om läsbarhet som skriver om visuell perception i städer och hur viktiga element i staden skapar mening för människor, vilket i sin tur kan leda till att navigeringen underlättas (1964). Han skriver om den mentala bilden av en stad, läsbarhet (eng. legibility), vilket innebär att olika beståndsdelar enkelt ska kunna kännas igen som i sin tur är organiserade i mönster. Syftet är att öka förståelse för stadens uppbyggnad (Lynch, 1964, s.2–3). Om wayshowing är effektivt beror på om

wayshowingselementen upprepas och är läsliga och förståeliga. De avgörande faktorer är färg, form och storlek för att människor ska kunna upptäcka

wayshowingselementen (Mollerup, 2013, s.51). Färg kan exempelvis upptäckas på långt avstånd, om konstrasten är tillräckligt stark mot omgivningen (Mollerup, 2013, s.119). Detta tar även Lynch upp om synlighet. Synlighet (eng. visibility) är ett begrepp som förklarar betydelsen av utseendet och även estetiska värden i ett objekt. Form, färg och arrangemang är viktiga i framtagandet av en identitet i människans mentala bild av en plats (Lynch, 1964, s.10–11).

Att underlätta användning

Lättare användning i sopsorteringssystem och avfallsutrymmen bör prioriteras och det ska vara lätt att förstå varför och hur människor ska sortera och vad som händer med avfallet som sorteras. Ett krav som ställs i det moderna samhället är dessutom att platsen inte ska vara för långt från bostaden man befinner sig på. Det kan vara avgörande hur lång omväg någon måste ta, vilket kan upplevas som att de går åt ”fel” håll (Mattsson Petersen i Johansson, 2004, s.117). Centraliserade avfallsutrymmen verkar vara lockande och effektivare än utsprida, men det kan innebära ett längre avstånd från de individuella hushållen vilket kan då bidra till att avfallet inte sorteras rätt (ibid). För att medborgare ska kunna fortsätta

återvinna i en högre grad är det viktigt att hushållen ska kunna sortera och lämna sitt avfall på ett enkelt sätt. Insamlingssystem behöver bli bättre. Kommuner och producenter, som ansvarar för insamlingen, måste förbättra systemet. När

insamlingssystemet blir enklare så ökar troligtvis återvinningen (Fredriksson i Johansson, 2004, s.36). Även om det finns skillnader mellan äldre och yngre eller kvinnor och män, så har många hög vilja av att källsortera. För att få människor att vara delaktiga så krävs det att det inte är för krångligt. En viktig aspekt är att man alltid arbetar mot tillgängligheten och möjligheten, allra främst avgör avståndet till sorteringen. Ju närmare sorteringsstation är, desto mer tillgänglig kan den uppfattas (Sörbom i Johansson, 2004, s.102–103).

Universal design

Tillgänglighet och möjligheter som är lika för alla har allt blivit viktigare under det senaste årtiondet. Konceptet universell design varierar beroende på olika kulturer, yrken och intressegrupper. Hur som helst bör designen vara för alla. Universell design fokuserar på att öka tillgängligheten av designen för att få ett stort användningsområde som är möjligt för alla användare (Persson, Åhman, Yngling & Gulliksen, 2014). Designen eller tjänsten och omgivningen ska då kunna användas av alla människor, i största möjliga utsträckning, utan att behöva specialisera designen. Detta kallas då för Universal design – design som är för alla (Wolfgang F. E. & Korydon H., 2011).

Vad betecknas som Universal design?

Enligt Rydeman et al. (1997, s.34–35) Universell design bygger universal design på sju principer. Men i studien kommer fem principer att användas, det är de som är i kursiv, nr. 1, 3, 4, 6 och 7.

1. Likvärdig användning – att alla användare har tillgång till samma användningssätt.

2. Flexibilitet i användning – designen eller tjänsten ska ge stora möjligheter i användningen, utifrån individuella förmågor eller preferenser.

3. Enkelt och intuitiv användning – oberoende på användarens tidigare erfarenheter, kunskaper eller språkförmåga krävs att användningen ska vara lätt förståelig.

4. Uppfattbar information – designen ska kommunicera, på ett effektivt sätt, den nödvändiga informationen till användaren, oberoende av

användarens sinnesförmågor eller omgivningsförhållande.

5. Tolerans för misstag – designen minimerar allvarliga konsekvenser och oavsiktliga åtgärder.

6. Låg fysisk ansträngning – designen ska minimera fysisk ansträngning och designen ska användas effektivt och bekvämt.

7. Storlek och utrymme för åtkomst och användning – designen ska ha lämplig storlek och utrymme för tillgångssätt, räckvidd och hantering oberoende på användarens rörlighet eller kroppsstorlek.

Kognition och perception

Affordances & Signifiers

För att en människa ska interagera med en tjänst eller en produkt behöver de förstå och ta reda på hur tjänsten eller produkten fungerar, dvs. att finna vilka funktioner som finns, det som Norman kallar discoverability (Norman, 2013, s.11). Discoverability grundar sig i fem grundläggande psykologiska begrepp: affordance (sv. affordans), signifiers (sv. signaler), mapping (sv. kartläggningar), feedback (sv. återkoppling), och constraints (sv. begränsningar) som är avgörande för god användbarhet (2013, s.11). Alla dessa begrepp kommer inte att förklaras här, utan endast affordance och signifiers.

Affordance: Norman beskriver att vi lever i en värld som är fylld av objekt och varje dag stöter vi på flera tusen olika objekt. En del känner vi redan till och många av dem är nya för oss (Norman, 2013, s.11). Han förklarar att begreppet affordances innebär en relation mellan användaren och det fysiska objektet de vill använda. Norman menar på det inte bara är egenskaper av ett objekt och

funktioner som avgör hur objektet ska/kan användas, utan även användarens kapacitet till användningen av objektet (ibid).

Signifiers är ett sätt att kommunicera affordance. Det innebär att signifiers tydliggör för användaren hur de kan interagera med tjänsten eller produkten, och därför ”significiera” interaktionen (Norman, 2013, s.13).

Färgkodning som information

Ware (2008, s.77) uttrycker sig att den viktigaste användning av färg kanske är att ange kategorier av information. Det finns två primära överväganden vid

utformning av färgkoder. Det första är att stödja visuella sökoperationer och den andra är inlärbarhet, för att den respektive information ska representera för de tänkta enheterna. När problemet uppstår vid lärbarhet (eng. learnability) så är det viktigt att använda de unika nyanserna först, som exempelvis rött, grönt, gult och blått. När färgkodning används finns strikta gränser för hur många färger som kan ingå i färgkodningen för att den ska vara effektiv. Om den tänkta designen är komplex och symbolerna är obetydliga så kan inte mer än tolv färger användas. Anledningen är främst att flera färger kan skapa förvirringar med andra symboler eller bakgrunden.

Källkritik

Samtlig litteratur är i första hand ifrån programmet Informationsdesign – Rumslig Gestaltning och viss litteratur kan ses som föråldrade, exempelvis Lynch och Rydeman med flera. Men dessa är idag en grund för tillämpning av stadsplanering och universell design. Författarna i Johansson (2004) är kunniga inom sitt område och många av dem är forskare. Därför anses de vara trovärdiga. Lindströms föreläsning om beteendedesign är något jag skulle kunna granska djupare för att

det är ett nytt begrepp. Men däremot publicerades föreläsning på UR som gjorde att trovärdigheten ökade, eftersom UR är en utbildningssida. Jag har även läst en bok om beteendedesign: Beteendedesign – psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar av Janson och Laninge. Laninge är psykolog och entreprenör, men Janson är civilingenjör, vilket gjorde att jag valde att inte ha med denna bok som referens då författarnas trovärdighet var vag.

Metod och tillvägagångssätt

Metodavsnittet redovisar vilka metoder som utförts i studien. Det utgicks mycket från ett kvalitativt förhållningssätt. Detta syftar på att förstå problem och behov på platsen. Genom att inkludera användarna och intressenter i designprocessen har resultatet grundat sig i ett Human Centered Design (HCD) perspektiv.

Platsanalys

En platsanalys innebär att man undersöker och ser sig omkring på platsen, detta är för att skapa sig en förståelse för kontexten. Man skapar en förståelse för platsen eller omgivningen, genom att ta reda på målgruppens behov, olika rumsliga komponenter och övriga reflektioner över platsen (Ching & Binggeli, 2012, s.60– 61). Platsanalys används som metod för att öka förståelse för problemen som finns inom tillgänglighet och utformning. Syftet med denna metod i min studie är främst att identifiera problemet och vad som kan vara ett hinder för användarna att faktiskt sortera rätt. Detta blir som en grundläggande analys för att studien ska kunna vidareutvecklas.

Vid urvalet av vilket avfallsutrymme som ska analyseras under platsanalysen gjordes ett klusterurval, vilket innebär att man specifikt väljer ut en plats eller ett område som är en utgångspunkt (Dencombe, 2018, s.62). Platsen analyseras på ett avfallsutrymme som jag lätt har tillgång till. Analysen genomfördes den 16/3–21 kl. 11:15 och på kvällen 21:30. Analysen dokumenterades genom de kategorierna som angav samt dokumenterades genom block, penna och fotografier via

mobiltelefon.

Kategorierna som analyserades:

• Målgruppen – användarnas beteende.

• Rumsliga komponenter – påverkan av rumsliga komponenter såsom fönster, väggar, belysning etc.

• Övriga reflektioner – användarnas beteende och rumsliga element, vad som är synligt och osynligt samt vilka hinder som uppstår.

Omvärldsanalys

När man utför en omvärldsanalys innebär det att man undersöker olika delar av sin yttre omgivning. För att skapa en tolkning och föreställning om hur omvärlden ser ut och hur omvärlden kan påverka projektet (Larsson, 2015, s.104).

Urvalet av avfallsutrymme som skulle analyseras under omvärldsanalysen gjordes utifrån ett klusterurval, vilket innebär att man slumpmässigt väljer ut specifika

enheter (Denscombe, 2018, s.62). Fördelen med klusterurval är att det ger bred syn på de olika avfallsutrymme och avfallsytor som finns. Omvärldsanalysen begränsades med sju avfallsutrymmen och sop ytor inom Köpings kommun. Analysen genomfördes den 23 mars 2021, genom bilresa runt staden och dokumenterades av mobiltelefon och ett anteckningsblock.

Intervju

Syftet med en kvalitativ intervju är att samla in data där respondenter svarar på de frågor som ställs som sedan används som en källa. Metodens syfte är att samla in information om vad respondenter har för erfarenheter, tankar, upplevelser och känslor kring ämnet (Wikberg Nilsson et al., 2015, s.83). Några faktorer som Dalen (2008, s.24) nämner som man bör tänka på vid genomförandet av intervjuer är att respondenten inte får blir uthängda med information och att man är tvungen att följa lagar och krav som finns i och med etiska aspekter. En ytterligare viktig aspekt är att man ska vara införstådd med att informanten ska känna sig trygg och avslappnad under intervjun. Som intervjuare är man där för att både lyssna, lära och hålla sina åsikter neutrala. Vilken form av intervjumetod som väljs måste ses i förhållande till temat som forskaren vill belysa och till vilken målgrupp man vill rikta sig till (Dalen, 2008, s.14).

Både förstudieintervjun och intervjun med experter skedde på en digital plattform. Enligt Dencombe (2018, s.33) är det en väletablerat alternativ att använda sig utav digitala medel för att utföra personliga intervjuer i surveyundersökningar.

Människor är lika ärliga och öppna i digitala samtal som när de intervjuas ansikte mot ansikte.

Förstudieintervju

Förstudieintervjun utgick ifrån en strukturerad lista med frågor. Syftet med denna metod är att få ta del av informanters erfarenheter, tankar och känslor. Utifrån detta är det tänkt att jag ska få en vidgad syn på deras rutin i källsortering, om det finns några hinder de stöter på eller om det finns några förbättringar som de önskar. Metoden genomfördes den 30/3–21 via telefonsamtal och Facetime. Informanter i förstudieintervju är nämnda som informanter 4, 5, 6 & 7.

Dessa frågor ställs:

• Källsorterar du idag? Och hur gör du det? • Varför källsorterar du?

• Hur ofta slänger du kompost och brännbart? • Hur ofta slänger du återvinningsmaterial?

• Är kompost och brännbart och återvinningsmaterial i en och samma rum, där du befinner dig och hur är placeringen?

• Det står på olika hemsidor om att befolkningen i Sverige är bra på att sortera, men än idag ser vi att det är fortfarande folk som sorterar fel. Varför tror du det?

• Vad kan/ska rummet göra för att det ska tilltala dig? Intervju med experter (Vafab Miljö)

Under studien fick jag möjligheten att samtala med miljökommunikatörer (informant1 och informant2) från Vafab Miljö och personal (informant3) från Köpings kommun som är ansvariga för sophantering. Syftet med denna metod är att få en vidgad syn på deras arbete och att få ta del av deras berättelser och

erfarenheter. Därför blev samtalet öppet och icke strukturerat. Samtalet skedde via Teams den 09/04–21 från kl.10:00-11:30.

Dessa frågor ställdes:

Jag ser att det fortfarande finns människor som sorterar fel. Hur kommer det sig att oavsett om vi har lagar och regler kring källsorteringen så gör folk ändå inte rätt ifrån sig? Vad tror ni att detta beror på?

Utifrån snabba pilotstudier som jag har gjort om deras källsorteringsbeteende samt placeringen av kärl och återvinningsmaterial yta, påstår användarna att det är omständligt att behöva ta sig en extra meter till återvinningsytan för övrigt

förutom hushållssopor och kompost, men brännbart och kompost är närmare. De frågade även varför behöver det vara omständligt när det ska vara enkelt att göra rätt? Är detta en lag på att brännbart och kompost måste vara mer tillgängligt än de andra kärlen?

Enkäter

Genomförande av surveyundersökningar i sociala medier som exempelvis Intagram, Facebook, LinkedIn etc. är ett sätt att utföra samhällsvetenskapliga undersökningar på ett utspritt urval (Wilson et al, i Dencombe, 2018, s.36). Detta är ett alternativ för forskarna att utnyttja den nya tekniken som ger en snabb möjlighet till att få ökad kontakt med potentiella deltagare och komma i kontakt med deltagare som har gemensamma intressen (Dencombe, 2018, s.36). Men det finns två huvudsakliga begränsningar med surveyundersökningar som är baserade på sociala medier. Först behöver man ta hänsyn till att nätverken bygger på vänner, grupper eller följare vilket betyder att det är baserat på särskilda urval. Andra är att de huvudsakliga användarna inte alltid består av den faktiska målgruppen man vill nå ut till (ibid, s.37).

Frågeformulärers syfte är att få reda på något om människors och deras attityder och tankar kring ämnet. För att få forskningsmässiga frågeformulär behöver vissa kriterier uppfyllas (Dencombe, 2018, s.243).

• Frågorna ska vara utformade för att samla information som sedan kan bearbetas som data för analys

• Frågeformuläret ska bestå av en nedtecknade serie frågor. Det innebär att alla deltagare som besvara frågorna läser identisk uppsättning av frågor.

• Ställ konkreta frågor som är inom ämnet, alltså det som man vill ta reda på.

Metoden utformades i form av ett frågeformulär via Google formulär. Frågeformuläret genomfördes i två olika former. Det ena var riktat till

allmänheten. Spridningen skedde via Facebook och totalt var det 15 personer som deltog.

Det andra frågeformuläret riktade sig till grannfolket som bor vid den befintliga platsen som studien fokuserar på. Här var det fyra personer som deltog. För att väcka närboendets uppmärksamhet valdes att utforma en affisch med en QR-kod som de frivilligt kan scanna av för att delta i undersökningen. Dessa affischer sattes upp på portdörrar och avfallutrymmens dörrar. Frågeformulären

publicerades v.17. Det som var riktad till allmänheten stängdes efter en vecka och den andra stängdes efter två veckor. Anledningen till att det andra publicerades under en längre tid var att närboendets syn var högst relevant.

Figur2: affischer.

JAG VILL TILLÄGGA ATT JAG HAR VARIT I KONTAKT MED HEMBLA. ERA SYNPUNKTER KOMMER DE

ÄVEN ATT TA DEL AV, VILKET TROLIGVIS KAN SKE EN

FÖRÄNDRING! SJÄLVKLART ÄR ALLA SVAR

Figur3: dörr till avfallsutrymme.

Workshop

Metoden är en blandning av workshop och low-fi visualiseringar kring

användbarhet som användarna ska ta del av. Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015, s.89) är workshop ett kreativt arbetsmöte där målgrupp, experter eller människor som har anknytning till projektet samlas för att kreativt utforska ett visst ämne som är relevant till forskningen. Syftet med metoden är att använda gruppens kreativa potential för att utforska nuvarande problem och framtida lösningar till det angivna temat (2015, s.89).

Totalt var det sex personer som deltog, varav fem var studenter och en närboende. Metoden skedde både på Mälardalens Högskolan campus i Eskilstuna (4 maj 2021) och Stora gatans bakgård (5 maj 2021). Motiveringen till urvalet är att jag enklare kan komma i kontakt med studenter och närboende under den rådande pandemi än med övriga intressenter.

Målet med denna metod är för att ytterligare se om det avfallsutrymme som undersöks har brist på lättillgänglighet och otydlig indikering på vart man ska slänga sina sopor och om den lösningen som föreslås är konsekvent. Syftet är alltså även att få en utvärdering av ett gestaltningsförslag.

Genomförande av metoden skedde i form av digitala bilder och analoga skisser. Resultatet dokumenterades genom röstinspelning och anteckningar. Det började med att visa upp en bild på bakgården med följande fråga som ställs: Du går just nu ut från porten som är bakom dig (pekar på datorn), i dina händer har du en påse med konservburkar och metall, en påse med vinflaskor (både färgade och

ofärgade), en påse med brännbart material och en påse med kompost avfall. Hur går du till väga?

Efter att deltagarna hade yttrat sig om sina tankar om hur de ska orientera sig, presenterades skisserna som jag har tagit fram. Skisserna är baserade på empiri och data som har samlats in med hjälp av de tidigare metoderna. Deltagarna fick möjligheten att berätta om sina åsikter, om vad som var bra och vad som är mindre bra och vilket förslag som skulle kunna appliceras på platsen.

Etik

Ett etiskt ställningstagande är en viktig del i arbetet eftersom den primära målgruppen behöver ge sitt samtycke och bli informerad om forskningssyftet. Detta är ett krav som behöver uppfyllas innan data kan användas i ett

forskningssammanhang. Enligt Dalen (2015, s.25) står det att enligt lagen (2003:460) om etikprövning ska man behandla de följande områdena:

• Krav på samtycke

• Krav på att bli informerad • Krav på konfidentialitet • Krav på skydd för barn

• Hänsyn till socialt svaga grupper

I studien har jag som informationsdesigner skyldigheten att informera om och ifrågasätta informanternas samtyckande. Det innebär att det vid varje deltagande ska informeras om syftet och i vilket sammanhang informationen kommer att användas, samt att det är frivilligt att delta.Informationen har presenterats tydligt både muntligt och skriftligt.

Metodkritik

Ett kritiskt ställningstagande är att jag under omvärldsanalysen endast förhöll mig till Köpings stad när metoden genomfördes. Ett vidgat perspektiv om

avfallsutrymmet hade kunnat fås om jag hade åkt runt till flera städer, som exempelvis Västerås eller Eskilstuna. Dessutom skulle studien kunna jämföras med de andra närliggande städerna.

I enkäten som var riktad till grannfolket var det 4 personer som deltog, vilket kan upplevas som svagt då grannfolket var den primära målgruppen. Men jag ansåg att det var lämpligt att arbeta vidare med informationen som jag hade då

grannfolkets svar kunde kompletteras med de andra svaren från allmänheten. Detta är på grund av att alla deltagare hade gett liknande svar. En utmaning var att nå ut med informationen till grannfolket, oavsett om affischerna gav information. Men det handlar även mycket om användarnas engagemang till att delta.

Resultat av metoder

Här presenteras resultat av de metoder som utförts i studien, som består av platsanalys, omvärldsanalys, intervjuer, enkäter och workshop.

Resultat – platsanalys

Platsanalysen genomfördes under angivna tider för att se nedanstående kategorier. Detta var resultaten som uppkom under varje kategori.

Målgruppen:

• Människor som bor i närområdet (Stora gatan och Östra lång gatan) • Olika åldrar från ca. 20-80år

• Aktivitet som finns är att användarna slänger deras hushållssopor Rumsliga komponenter:

• En dörr som är både ut – och ingång • Ej fönster

• En enkel belysning

• Liten skylt på respektive dörr • Skyltar ovanför respektive kärl • Mörkt på kvällen

• Ej färger på väggar Övriga reflektioner:

• Byggandens placering är på en innegård vid en parkering

Figur5: dag- och kvällsbild på avfallsutrymme.

Resultat – omvärldsanalys

Resultatet som framkom av omvärldsanalysen var att de flesta avfallsutrymmen har likande komponenter och utseende som vanligen är utformat som ett hus med en dörr som är både in-och utgång. Detta kan upplevas som en barriär från att komma åt kärlen. Ett upprepande problem som sågs tydligt är att

sopsorteringsmaterialet var mer omständligt att nå än restavfall och kompost. Vissa fastigheter hade endast restavfall och kompost men inte övriga

sopsorteringsmaterialkärl, vilket kan innebära att de behöver åka till närmaste återvinningscentral eller återvinningsyta. Jag reflekterade även över placering av kärlen, när möjligheten fanns, om jag kan se inuti rummet, och se mig omkring om sorteringsmaterialsytan fanns i närheten av området. Placeringen av

avfallsutrymmen är oftast centrerad då många fastigheter ska kunna ta sig till platsen, antingen på framsidan av fastigheten eller på en innegård.

De olika figurerna kommer att visa på de olika avfallsutrymme och sorteringsytorna som har analyserats.

Figur6: fotografier på avfallsutrymmen och ytor på Köpings kommun (inkludera alla 8 bilder).

Resultat – intervjuer

För att undersöka om det finns ytterligare problem med tillgänglighet och

sorteringsgraden på andra avfallsutrymmen har de genomförts en förstudieintervju med personer från olika målgrupper, övriga informanter (informanter 4–7) och intervju med experter (informant1, 2 & 3). Resultat av förstudieintervju och intervju med experter kommer att presenteras sammanfattningsvis, en bilaga kommer att bifogas längst ned i rapporten (bilaga 1 och 2).

Resultat av förstudieintervjun visade att informanterna har stark vilja att

källsortera. Majoriteten av informanter källsorterar medan informant5 källsorterar i viss grad. Ett upprepande mönster som tydligt uppstod är omständigheter kring sorteringen: att avfallsutrymmet ligger åt fel riktning eller att sorteringsmaterialen är utspridda. Det kan vara i ett annat rum eller att man behöver gå 300meter. Informanter4-7 ansåg att människor som källsorterar fel kan beror på faktorer om lathet, avsaknad av intresse eller okunnighet. Informant4 och informant7 förlitar sig på att om sopsorteringssystemet är mindre omständligt, mer lättillgängligt och tydligt, så är det möjligt att fler människor ökar sin sorteringsgrad. Detta är något informant1 och informant2 instämmer om. Informant1 och 2 uttrycker sig även om att man ska förhålla sig till att det ska vara ”lätt att göra rätt” principen och att det inte behöver vara omständligt. Enligt informant1, 2 och 3 är det brist på kunskaper om sorteringen och osäkerhet kring råvarorna, det menas med att människor inte kan förlita sig på var soporna tas vägen när man sorterar dem. På grund av att människor slarvar med källsorteringen tror de även på att människor är stressade idag, därför vill inte de lägga sin tid och energi på att källsortera eftersom det ska gå fort. Informant1 som har över 30år erfarenhet inom

sorteringsbranschen berättar; om det är skräpig och har otydlig information så är inte det en attraktiv miljö. När människor ser att det redan är skräpigt så bryr dem sig mindre om platsen.

Resultat – enkäter

Resultat från enkäterna kommer att presenteras sammanfattningsvis. Syftet med studien är att undersöka det faktiska problemet som uppstår kring

avfallsutrymmen och källsorteringen samt att ta reda på vilka behov och önskemål som finns. Utifrån resultatet från de övriga respondenterna var det tydligt att avfallsutrymment i dagsläget är placerat på innegård. Utformningen var mestadels ett kvadratiskt hus.

Figur7: visualisering av deltagarna.

Totalt var det 19 personer som svarade på frågeformuläret. På de två sista frågorna kunde respondenterna själva svara med egna tankar och åsikter vilket gjorde att svaren var tidskrävande att analysera, men på så vis genererades mycket empiri. Det bidrog i sin tur till att jag kunde ta del av användarnas önskemål och behov i en högre grad. Av alla respondenter från allmänheten källsorterar över 50 % och mer än 25% sorterar till en viss grad.

Figur8: diagram från frågeformulär (från allmänheten).

Respondenterna ansåg att det är viktigt med ett attraktivt avfallsutrymme och att utrymmen som de idag har tillgång till inte är attraktiva. Respondenter menar att om ett avfallsutrymme är attraktivt, lättillgängligt och har tydlig information kan de känna sig mer motiverade till att källsortera mer. De tror även att rummets utformning påverkar i vilken grad människor är benägna att sortera eller inte. Denna påstående är något som närboende även instämmer om. Något som närboende tyckte var att avfallsutrymmet som de har tillgång till idag inte är attraktivt (se figur9).

Figgur9: diagram från frågeformulär (närboende).

Det som närboende saknar i avfallsutrymmet är mer färg, ljus, tydliga skyltar på respektive dörr, en mer organiserad och tydlig utformning som säger vad det är för yta. Några hinder som närboende stöter på när de besöker avfallsutrymmet är att dörren stängs igen så fort de släpper den. Rummet upplevs även vara för mörkt och att skyltarna är odugliga. (se bilaga3)

Resultat – workshop

Deltagarna ansåg att det var förvirrande att finna till sorteringsmaterialen och att de fick chansa på att det gula huset är ett avfallsutrymme. Många av deltagarna trodde att det skulle kunna vara ett förråd. När de väl gick in i det gula huset (som figur10 visar) ansåg deltagarna att rummet inte var attraktivt samt att de saknade tydliga skyltar om rummets funktion och om var de kan slänga resterande påsar som de hade i handen. Majoriteten av deltagarna valde att antingen gå en ytterligare gång eller åka till återvinningscentralen med de övriga sopor som innehåller metall och glas. En kommentar som jag fick var även;

”hade det varit jag för 5 år sen, så skulle jag lägga allting på marken” – deltagare3. Detta visar tydlig på att användarna vill göra rätt ifrån sig men att det är omständligt.

Figur10: Stora gatans bakgård och på ett avfallsutrymme (den gula huset).

Resultat från deltagarna var att den linjära lösningen var mycket tydlig och att den cirkulära formen var intressant och utstickande. Många deltagare ansåg att den cirkulära formen var mer anpassad för området eftersom den kommer att placeras på en bakgård, vilket anses vara en centrerad plats. Deltagarna tyckte även att den runda utformningen bidrar till att användarna kommer kunna upptäcka platsen oavsett vilket håll de kommer ifrån.

Analys av empiri

Detta avsnitt beskriver en sammanfattning av metodresultatet som är grundläggande data till gestaltningsförslaget.

Sammanfattning av resultat

Resultatet av metoderna som utförts i studien visar på att det finns problem kring att hitta till källsorteringen eller att sorteringsmaterial som exempelvis wellpapp, tidningar, glas etc. är placerade på ett längre avstånd ifrån användarnas fastighet. På mitt område är det ett separat rum till sorteringsmaterial. Ett återkommande mönster som framkom i förstudieintervju var att respondenterna ansåg att kärlen till återvinningsmaterial inte var lika lättillgängliga som till kompost och

brännbart avfall. Placeringen av kärl för kompost och brännbart avfall är närmare dörren och de övriga sorteringsmaterials kärlen ligger antingen i ett separerat rum eller på ett annat ställe. Enligt platsanalys är detta något som förekommer på många platser och inte bara hos respondenterna. Detta innebär att det krävs av användarna att de ska promenera en längre sträcka för att slänga

återvinningsmaterialet, vilket orsakar att mycket återvinningsmaterial slängs bland brännbart avfall. Detta beror till stor del på att användarna hellre vill ta en ”genväg” och att de använder de kärl som är lättillgängliga. En annan faktor är att användarna ansåg att rummet inte är särskilt tilltalande och inbjudande och att lukten orsakar att användarna hastigt vill ta sig ut ur rummet. Med denna anledning valde användarna att slänga sina sopor i de kärlen som är närmast dörren.

Utformningen av avfallsutrymmet var oftast kvadratiskt med en dörr som indikerar ett förråd, väggar som oftast är gjorda av trä eller metallgaller. Informationen som finns tillgänglig är vanligtvis skyltar av text och enkla

illustrationer som representerar de respektive materialen som kan slängas i kärlen men upplevs oftast otydliga.

Underlag till gestaltningsförslag.

Problemen som finns kring sorteringsrummet är:

• det finns inte tydligheter i informationen som är på platsen konsekvente med

• dörren som stängs igen • för mörkt

• rummet är inte attraktivt • att det luktar illa

• rummet tilltalar ingenting

Dessa punkter kan bidra till att sorteringsgraden minskar. För att människor ska källsortera bör avfallsutrymmet eller ytan vara lättillgänglig och informativ. Önskemål och behov:

• lätt tillgängliga kärl • öppna kärl

• rymligt med bra ventilation • tydlig om vad som ska slängas

• något utstickande och ovanligt, fånga ens uppmärksamhet • färgkodning

• naturligt ljusinsläpp

• bättre dörrar, väggar och golv

• genomtänkt utformning, mer än bara fyra väggar med gröna soptunnor

Figur12: analys av empiri, digital post it lappar (för tydligare läsning av lapparna se bilaga4).

Den sista metoden som genomfördes var workshop som gav en bekräftelse på att problemet redan uppstår vid dörren till innegården. Utformningens innebörd är otydlig och det finns inte något som indikerar åt vilket håll avfallsutrymmet är placerat. Majoriteten av deltagare nämnde mer eller mindre att den cirkulära utformningen var utstickande och tydlig om vad eller var man ska slänga sina hushållssopor. Med denna insamling av data kommer det att appliceras på

gestaltningsförslaget. Studien har utgått ifrån fysiska behov, kognitiva behov och emotionella behov som baseras på Wikbergs Nilssons et al. (2015, s.22) mall för design som tillfredsställer människan.

Designprocess

I detta avsnitt presenteras designprocessen och de metoder som tillämpats för idégenereringen. Designprocessen har varit en icke linjär process,

problemdefinitionen och gestaltningsförslaget har grundats i teorier och metodiskt arbete. Processen kommer att inkludera skisser, visualiseringar, fotografier och digitalt skapande.

Figur14: digital visualisering av designprocessen.

Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015, s.29) är en designprocess sällan linjär, utan processen upplevs oftast som cirkulär där olika steg upprepas gång på gång. Detta anses vara en iterativ process som säkerställer att konceptet uppfyller människans behov och önskemål.

För att designen ska tillfredsställa människor behöver jag som

informationsdesigner förhålla mig till människans behov. För att uppfylla detta bör det tänkas på människans fysiska, kognitiva och emotionella behov (Wikberg Nilsson et al, 2015, s.22). Vilket kan bidra med att det blir en användarcentrerad design (Human Centered Design). En användarcentrerad design innebär att designen är anpassad efter människans behov och deras förutsättningar. Syftet med användarcentrerad design är att se till att all design och alla tjänster kompletterar människans förmågor och styrkor (Wikberg Nilsson et al, 2015, s.23). Jag började med att identifiera problem, idégenerering och

konceptutveckling. Faserna kommer att beskrivas detaljerat på kommande sida.

Skapa idé Design Utforska Insamling av empiri Analysera Utvärdering

Problemdefinition

Figuren nedan visar en innegård med ett avfallsutrymme och sorteringsmaterial som i sin utformning är otydlig och ej tillgänglig för användarna. Detta är platsen som studien handlar om. Här visar det även att läsbarheten till avfallsutrymmet är låg. Under workshop metoden nämnde deltagarna att det är förvirrande om vilken väg de ska välja och hur de ska orientera sig.

Figur15: Stora gatans innegård och avfallsutrymme.

Figur15 visar på ett avfallsutrymme som är endast för brännbart avfall och kompost. Deltagarna anser att detta är ett problem. Var är kan de slänga

sorteringsmaterial? Ska jag behöva åka till en återvinningscentral eller kan jag slänga allting här i? Utformningen av rummet kan tolkas som ett förråd vilket bidrar till negativa känslor om tillgänglighet och förvirringar om vad det är för rum. Användarna behöva även lyfta upp locket för att slänga sina sopor. Vid scenarier där användare har många påsar av sopor så kan situationen bli omständligt. Därför efterfrågades om öppna kärl till gestaltningsförslaget.

Figur16: locket på kärl som är i avfallsutrymmet.

Idégenerering

Det huvudsakliga syftet med idégenereringen var att skapa en design som kunde uppfylla användarnas behov och önskemål. Utgångpunkten för skisserna var den insamlade empirin och teorin. Denna design kan anses vara evidence-based design, alltså en design som baseras på trovärdig forskning som kopplar samman till bevis och tillämpningar (Martin & Hanington, 2018). Under metodanalysen sammanställdes behoven och önskemålen från alla informanter och deltagarna. Sammanställningen är en grundläggande data för att skapa ett träffsäkert

gestaltningsförslag som även är kopplat till vetenskapliga teorier och litteratur för att ytterligare stärka gestaltningen. (se figur13)

Figur17: analys av empiri i digital post it lappar.

När analyserna hade genomförts var det tydlig i vad som ska verkställas och designas. Eftersom informanterna efterfrågade en utstickande utformning bör formen vara innovativt som innehåller de andra önskemålen. Som tidigare skrivits i sammanfattningen av metodresultat är det dessa punkter som bör uppfyllas i designen:

• lätt tillgängliga kärl • öppna kärl

• rymlig och bra ventilation • tydlig om vad som ska slängas

• något utstickande och ovanligt, fånga ens uppmärksamhet • färgkodning

• naturligt ljusinsläpp

• bättre dörrar, väggar och golv

• genomtänkt utformning, mer än bara fyra väggar med gröna soptunnor

Som tidigare nämnt gjordes skisserna under workshop för att få en bekräftelse om problematiken kring avfallsutrymmet och källsorteringen samt att få en

utvärdering av den framtagna skisser. Detta gjorde att idéen till

gestaltningsförslaget kunde säkerställas. Positiv feedback från informanterna gjorde att konceptutvecklingen kunde påbörja.

Konceptutveckling

Faktorerna i konceptutvecklingen var teorier om kognition och perception och visuell kommunikation med fokus på tillgänglighet, effektivitet och information som är användarvänlig. För att få en tydligare bild av hur det ska utformas och vilka funktioner som ska läggas till togs det fram en mindmap för att kunna avgränsa mina tankar och idéer. Detta gjorde även att bilden på utformningen blev begripliga och därefter genereras designen.

• Formspråk är ett hjälpmedel för att indikera platsen, utan att behöva informations ”skyltar”

• Förståelse för avfall Sveriges rekommendationer

• Utveckling utav lättillgänglighet kan öka källsorteringsgraden

Figur20: färgkodningar enligt Avfall Sveriges rekommendationer (utom batteri och ljuskällakärl), mitt eget bildkollage se bilaga5.

Gestaltningsförslag

I detta avsnitt presenteras gestaltningsförslaget som innefattar tre delar; form, lättanvändning och resultat av gestaltningsförslag.

Gestaltningsförslaget grundar sig på litteratur, teori och insamlad empiri.

Utgångspunkten för gestaltningen är en avfallsrum som under studien har visat sig vara utspridd och som inte kommunicerar lättillgänglighet, tydlighet och

information för användarna. Detta avfallsutrymme ska enligt regler om

avfallsutrymmen utformas (Avfalls Sverige, 2009), ska då eftersträva till en mer attraktiv, informativ och mer tillgänglig för användarna.

Figur21: första fasen i skapande av gestaltningsförslaget i SketchUp.

Form

Figuren visar på den tänkta modellen. Eftersom cirkulära former är svårhanterade i programmet SketchUp, gjorde justeringar av kärlförvaringen, men utformningen kommer däremot inte att påverkas. Ett tak kommer även att appliceras på

gestaltningen, eftersom användarna ska skyddas från sol, regn och snö samt att ett tak skapar en helhet på utformningen, så som Ching (2015, s.127) beskriver. Avsikten med formen är att tvinga användarna att gå runt, i en cirkel, när dem källsorterar. Brännbart restavfall och kompost har medvetet placerats på varsin sida av formen eftersom jag vill ”knuffa” (Nudgd, u.å) användarna till att

orientera sig runt de övriga kärlen, vilket innebär att användarna måste passera de övriga kärlen för att komma till kärlen de vill nå. Gestaltningsförslaget kan då anses vara en beteendeförändring på grund av att miljön har stor inverkan på användarna (Keilhofner, 2012), för att det visar på att de är tvungna att gå runt kärlen. Detta kan påvisa att användare inte längre kan ha några ursäkter till att faktiskt källsortera rätt.

Figur22: överblick om vilken kärl som tillhör de respektive material som ska slängas.

Figur23: 3D-visualisering från sidovinkel gestaltningsförslaget.

Lättanvändning

Att vända rummet inifrån och ut, istället för att förvara kärlen i ett rum där det inte syns, kan öppenhet synliggöra ytans syfte. För att förändra ett beteende hos en grupp gäller det att undvika att människorna stöter på barriärer (Nilsson, 2020). Därför utesluter jag vissa barriärer som kan uppstå, exempelvis dörrar, väggar eller andra hinder. Eftersom formen och placeringen av gestaltningsförslaget kommer att placeras på en innegård innebär det att gestaltningen kommer att vara centrerad och på så vis skapar en mittpunkt på gården. Jag har därmed valt att arbeta vidare med centraliserad ordning. Centraliserad punkt är en stabil och koncentrerad komposition som består av ett antal utrymmen som är grupperade runt omkring den centrala punkten. En centraliserad ordning är icke-riktad, vilket innebär att infarten (eng. approach) inte är begränsad till en enda riktning (Ching,

2015, s.208–209). På grund av placeringen och utformning av

gestaltningsförslaget bli ansträngningen mindre och det kan bidra till likvärdig användning för alla, enkel användning, informationen är uppfattbar, låg

ansträngning och designen har lämplig storlek och utrymme. Dessa stämmer då överens med viktiga principerna av Universell design.

Att ha öppna kärl kan leda till att djur kommer på besök, vilket är en oroväckande tanke hos användarna och är därför något man vill undvika. Många användare förknippar ett avfallsutrymme med ett äckligt och skräpigt rum och för att

undvika dessa associationer skapades en lösning. De respektive kärlförvaringarna ska kunna öppnas med hjälp av en fotpedal nära marken. Användarna har

säkerligen erfarenhet av en mindre papperskorg som de har hemma där de

behöver trampa på fotpedalen för att locket ska öppnas. Eftersom många troligtvis har erfarenhet av denna funktion kan det därför vara relevant att applicera detta på gestaltningsförslaget. Användarna kan enkelt läsa av om hur de kan integrera med objektet. Vilket kan påvisa att gestaltningsförslaget har en förståeligt affordance och signifers (Noman, 2013). Detta skapar i sin tur en bekväm lösning med låg ansträngning (Rydeman et al., 1997) för användarna kring sophanteringen. Som Fredriksson i Johansson (2004) uttrycker sig om när insamlingssystemet blir enklare så ökar troligtvis återvinningsgraden.

Figur24: 3D-visualisering på avfallsutrymme med människor interaktion.

Resultat av gestaltningsförslag

Utifrån den insamlade empirin och teori skapades det slutliga designförslaget för en ökad lättillgänglighet till ett mer synligt avfallsutrymme för användare. Förslaget fokuserar främst på att skapa tillgänglighet och effektivitet kring avfallsutrymmen för målgruppen. Gestaltningsförslaget baseras på teorin som angav i teoriavsnittet och har stort fokus på universell design för att

På grund av Wares (2018, s.77) definition av färgkodningar som

informationsbärare valdes nio färger med enkla ikoner som ska representera de olika kärlen. Färgerna valdes i enlighet med Avfall Sverige handbok (2018) rekommendationer. Det finns lagar och riktlinjer för hur ett återvinningsrum bör se ut. Enligt Avfall Sverige (2009) ska skyltning, bilder och symboler vid avfallsbehållarna vara tillgängliga och tydliggöra vilken sorts avfall som ska slängas i respektive behållare. Det rekommenderas även att andra språk än

svenska bör vara tillgängliga, vid behov. Avfallsmiljön ska kännas tilltalande och trygg, samt att kärlen även bör vara färgkodade, i enlighet med de angivna

färgerna (2009). Observera att detta inte täcker alla lagar och riktlinjer (läs vidare på Avfall Sverige - Handboken för avfallsutrymmen). Motiveringen till detta är att det anses vara underlättande för användarna att enklare kunna läsa av de respektive kärl och vad det står för. Detta kan även kopplas till wayshowing och wayfinding som Mollerup beskriver. Användarna börjar först söka efter

information för att sedan ta ett beslut om vilken väg/rutt de ska ta. Slutligen rör de sig vidare till den slutliga destinationen (2015).

Färgkodningen kan inledningsvis vara besvärlig och komplicera, men människor kommer att kunna lära sig med tiden. Eftersom människor har en stark vilja av att källsortera så kommer de snabbt kunna lära sig om de olika färgkodningarna. Med hjälp av både text, som är på svenska och engelska, och enkla ikoner kan

användarna enkelt avläsa vad som ska slängas i respektive kärl. När användarna enkelt kan avläsa dessa, bidrar det till att ett automatiskt system börjar aktiveras, som Lindström kallar det för S1 (Lindström, 2018). Vilket innebär att användarna inte behöver analysera vad som ska slängas i respektive kärl. Detta blir bidra i sin tur till att det ska vara lätt att göra rätt. Att göra det enkelt att källsortera kan oftast vara helt avgörande för människorna ska ändra sitt beteende (Nilsson, 2020).

Genom att lägga en betongplatta som golv på samma höjd som stigen kan användare, inklusive rullstol- och rullatoranvändare, lätt ta sig fram till kärlen, samt att det enklare kan underhållas om skräpet skulle falla ner på marken. Stigen på marken gör även att användare enkelt kan avläsa hur de kan orientera sig och gå rätt. De ledande stigarna kan ses som wayshowing (Mollerup, 2013) som gör att användarna enkelt kan upptäcka och avläsa (Lynch, 1964) avfallsytan på ett långt avstånd.

Figur26: 3D-visualisering på avfallsutrymme.

Utvärdering

Utvärderingen skedde genom att visa visualiseringar på gestaltningsförslaget för att se om användare förstår utformningen och vad eller hur de ska interagera med objektet. Detta är inspirerat av metoden ”utvärderande forskning” (eng. evalutive reserach) som Martin & Hanington (2018) beskriver.

Utvärdering genomfördes på en person. Deltagaren som valdes är en person som bor på området, alltså en användare som har erfarenhet av platsen, vilket anses vara högst relevant till studien.

Figur27: 3D-visualiseringar på den framtagna gestaltningen.

Deltagaren kunde förstå vad eller hur hen skulle interagera med platsen, och i vilket kärl som man ska slänga vad och hur man ska sortera. Deltagaren känner även igen platsen och förstår även att man behöver trampa ner fotpedalen för att locket ska öppnas.

Avslutning

Denna avslutande del inleds med slutsats gällande gestaltningsförslagets styrkor och utmaningar. Den avslutande delen diskuterar även slutsatser kring studien.

Slutsats

I Sverige finns det lag på hur b.la. förpackningar, tidningar, farligavfall etc. ska sorteras när det slängs. Men trots det hamnar mycket av soporna i brännbart avfall. För att återvinningen ska fungerar så är det viktigt att hushållen sorterar sitt avfall. Det vill säga att vi alla invånare har lika mycket skyldighet (Sopor, 2020). Syftet med denna studien var att studera hur man kan skapa ett mer tillgängligt och effektivt avfallsutrymme för att öka sorteringsgraden för användarna. Målet var att främst förstå varför människor än idag slarvar med källsorteringen. Studien visade på att människor har en stor vilja av att källsortera men avfallsytorna är omständliga, vilket bidrar till att människorna inte utför handlingen att faktiskt källsortera rätt. Metoderna som användes kunde bekräfta att det finns problem med avfallsutrymmet och andra avfallsytor. Informationer upplevs otydliga, omständliga, inte attraktiva samt att det placeras på ett olämpligt sätt etc. Frågan var, på vilket sätt kan ett avfallsutrymme göras synligt och lättillgängligt för användarna, i syfte att underlätta källsortering?

Gestaltningsförslaget grundar sig på teorier och den samlade empirin, vilket kan påvisa att gestaltningsförslaget har en vetenskaplig grund. Gestaltningen togs fram som en hi-fi visualisering om hur avfallsytor och systemet kan kommunicera tillgänglighet, effektivitet och information till användare. Genom att ”vända” rummet ut och invändig skapas en mer tillgänglig yta. Text på både engelska och svenska, tillsammans med illustrationer gör att de respektive kärlen är enkla för användaren att avläsa, vilket gör att det blir både informativt och effektivt. Att avfallsutrymme är öppen och att kärlen inte förvaras inuti ett rum skapar bättre ventilation. Placeringen av gestaltning sker på en innegård, vilket gör det till en centrerad mittpunkt. Med hjälp av de ledande stigarna skapas tydlig wayshowing vilket bidrar till att användarna enkelt kan avläsa och upptäcka avfallsytan på ett långt avstånd. Genom att tydliggöra för användarna var de kan slänga sina sopor kan det skapa en ökad källsorteringsgrad, vilket gynnar både individen och planeten.

Problematiken gällande designförslaget kan vara att användarna inte ser själva sopkärlen, vilket gör att det kan blir en tvärtom effekt och att platsen blir skräpig istället för organiserade och ren. Jag är medveten om att jag inte tidigare nämnt någonting om soptömning och detta är något man behöva ta hänsyn till då det ska underlättas för soppersonal att tömma soporna. Detta är något som Avfalls

soppersonal ska kunna öppna baksidan av kärlen, vilket i detta fall är inne i ”huset” som de kan gå in i. Jag har inte tagit upp detta tidigare på grund av att det inte var mitt område som jag fokuserade på. Dock jag har tagit hänsyn till det.

Diskussion

Jag tolkar att människor har tendenser att göra som alla andra, med en attityd ”om andra inte gör det, varför ska jag göra det”. Detta blir som en ursäkt för dem att skydda sig själva från att känna skuld. Många känner säkert igen sig när man var mindre: har man gjort något ”fel” skyller man oftast på någon annan som också gör fel. Varför är det så? Det kan vara att vi människor har ett socialt dilemma som Nilsson (2020, s.43) beskriver.

Styrkorna med denna studien är att arbetet är grundat i empiri där användare inkluderas och en vetenskaplig teoretisk grund som inkluderar forskning om sopor och om hur viktig tillgängligheten är för att återvinningssystemet ska fungera. Därför kan studien anses vara vetenskapligt förankrat. I och med att

gestaltningsförslaget är öppet och att det minska ner barriärer såsom dörrar eller väggar gör att det blir synligt för omgivningen. Detta innebär att alla handlingar på källsorteringsytan kommer att synas och det kan kännas som att någon ”ser” en när man gör fel. Därför tror jag att människor undviker detta. Som exempelvis när människor är ute med sina hundar, när hunden har gjort sitt tittar man runt. Om det inte finns andra människor i närheten, struntar man i att plocka ”skiten” efter sig. Jag drar inte alla hundägare över en kam, det finns även dem som sköter sig, men jag menar detta som ett exempel.

Svagheter inom studien är att användarna behöver använda sig utav foten för att luckorna ska öppnas, vilket gör att gestaltningen utesluter användare med

funktionshinder som inte kan använda sig utav foten. Därmed bör en sensor eller någon teknisk lösning tänkas på i framtiden. En annan svaghet är att gestaltningen har endast utvärderat på en deltagare, men deltagaren är tillförlitlig eftersom hen bor på den analyserade område som problematiken befinner sig på. Deltagaren är alltså en faktisk användare av avfallsutrymmet som är bekant med området. Jag har inte haft möjlighet till att testa visualiseringen, utan har endast fått feedback utifrån visualiseringarna som har genomfört. För att verkligen kunna fastställa om det hade förbättrats situationen så hade det behövts göra djupare tester. Även om det hade förbättrats situationen så kommer det alltid att finnas människor som inte källsorterar och ändå sortera fel. Detta är någonting jag personligen inte kan förhindra. Oavsett om designen är god och genomtänkt så kommer det alltid att finnas människor som gör fel.

Källförteckning

Tryckta källor

Althoff Palm, D., Jakobsson, R. och Holmgren, T. (2018) Handbok för avfallsutrymmen. Riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid nya – och ombyggnation. Avfall Sverige PDF (Hämtas: 2021.04.22)

Björklid, P. (2005) Människans påverkan av miljö. I Johansson, M. & Küller, M. (Red.) Svensk miljöpsykologi. s.141. Studentlitteratur AB, Lund

Ching, F.D.K (2015) Architecture form, space, & order. (4.ed). Hoboken, New Jersey

Ching, F.D.K. & Binggeli, C. (2012) Interior design illustrated. (3.ed). Hoboken, New Jersey

Denscombe, M. (2018) Forsknings handboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB, Lund

Fredriksson, G. i Johansson, B. (2004) Sopor hit och dit – på vinst och förlust. Formas. Stockholm

Johansson, B. (2004) Sopor hit och dit – på vinst och förlust. Formas. Stockholm Johansson, M. & Küller, M. (2005) Svensk miljöpsykologi. Studentlitteratur AB, Lund

Kielhofner, G. (2012) Model of human occupation. Studentlitteratur AB, Lund Larsson, L. (2015) Tillämpad kommunikationsvetenskap. Fjärde upplaga. Studentlitteratur AB, Lund

Mattsson Petersen, C. i Johansson, B. (2004) Sopor hit och dit – på vinst och förlust. Formas. Stockholm

Martin, B. & Hanington, B. (2018) The pocket – universal methods of design. Quarto Publishing Group, USA

Mollerup, P. (2013) Wayshowing >Wayfinding: basic & interactive. [New rev. and expanded ed.] Amsterdam: BIS Publishers

Norman, D. (2013) The Design of Everyday things. Uppl: Revised & expanded. New York: Basic Books