Visualiseringar som verktyg vid kommunikation av belysningskoncept : En utvärdering av olika tekniker

(1)

VISUALISERINGAR SOM VERKTYG VID

KOMMUNIKATION AV BELYSNINGSKONCEPT

En utvärdering av olika tekniker

VISUALIZATIONS AS A TOOL FOR

COMMUNICATING LIGHTING CONCEPTS

An evaluation of different techniques

EXAMENSARBETE I PRODUKTUTVECKLING 2021

HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning ljusdesign FÖRFATTARE: Martin Gustafsson och Emma Krans

HANDLEDARE: Ulrika Wänström Lindh EXAMINATOR: Mathias Adamsson JÖNKÖPING 2021

(2)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Detta examensarbete har utförts på Jönköping University inom huvudområdet Produktutveckling, inriktning Ljusdesign. Författare står själva för åsikter, sammanfattningar och resultat.

Examinator: Mathias Adamsson

Handledare: Ulrika Wänström Lindh Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

In the article Language of Lighting, Schielke (2019) states creation of visual material

as the most efficient way to reproduce design related solutions. According to Self (2018), to fully summarize a lighting solution in words prove to be insufficient when the receiver of the information is not able to visualize the results of the design. Progress has been made in understanding how visualizations are used as a driving force to mediate solutions, although knowledge of the everyday usage is still deficient.

The purpose of the study is to examine the use of visualizations in the lighting industry, through the process of architectural lighting projects. To understand the importance of visual material and the implemented tools used to create these, the study is based on the experience of seven active consults and project leaders in the business of lighting and architecture. By applying qualitative interviews, a collection of empirical data could be sampled and analyzed to answer the two research questions of this study, which focuses on techniques used for visualizing lighting concepts and the basis for the choices of techniques.

The results clearly suggest that the execution of visualizations depends strongly on available resources. However, the respondents stated they were rarely involved in projects where sketching has been done by hand and instead referred to digital software products as a more valuable medium. Presenting well elaborated visualizations has been recognized as one of the most efficient ways to persuade the costumer, as well as including elements beyond lighting that is of importance for each individual costumer. However, this aspect should be considered cautiously since it tends to create false representations of the final results.

Although several aspects are of great significance in the process of creating visualizations to represent the chosen project, all the respondents agreed that a communication between the client and other parts involved are crucial for a project to be successful. To avoid unappreciated consulting hours, responsible designers need to understand demands and desires of the client and produce the amount of visual material necessary – leading back to the importance of communication.

Keywords: lighting visualisation(s), lighting sketching, concept visualisation(s), lighting simulation(s), visual communication

(4)

Sammanfattning

I artikeln Language of Lighting skriver Schielke (2019) att visuell representation står som det mest effektiva tillvägagångssättet för att presentera designrelaterade lösningar. Enligt Self (2018) innebär belysning ofta stora svårigheter när lösningar förmedlas verbalt, då mottagaren sällan besitter förmågan att kunna bilda sig en tydlig bild av designvalen. Framsteg har gjorts kring användandet av belysningsrelaterade visualiseringar även om kunskaper kring vardagligt användande är begränsade.

Syftet med denna studie är att undersöka användandet av visualiseringar ute bland belysningsföretag i branschen och hur dessa implementeras i designprojekt. Erfarenheter har samlats från sju konsulter och projektledare, med bakgrund inom ljusdesign och arkitektur, för att bättre förstå vikten av visuellt material samt de verktyg som används för att framställa dem. Genom användandet av kvalitativa intervjuer har empiriska data kunnat utvinnas och analyseras för att svara på studiens två frågeställningar som fokuserar på tekniker som används vid visualisering av belysningskoncept samt vad val av teknik baseras på.

Resultaten antyder att skapandet av visualiseringar delvis beror på tillgängliga resurser. Handritade skisser används sällan då digitala verktyg anses vara mer användbara och värdefulla vid projektering. Genomarbetade visualiseringar förekommer alltmer och ses nu som ett av de mest effektiva sätten att sälja in projektidéer till beställare. Visualiseringar gör det även möjligt att inkludera designelement bortom belysning vilket också kan vara av kundintresse och säljande faktor. Det är dock viktigt med aktsamhet för att inte ge en missvisande representation av det slutliga resultatet.

Även om aspekterna för att producera genomtänkta och tydliga visualiseringar är många kunde samtliga deltagare enas om att strategin bakom ett framgångsrikt projekt ligger i att upprätthålla god kommunikation, både med kund och samtliga övriga involverade parter. För att undvika för många arbetstimmar gäller det även att designers är medvetna om kundens önskemål och att krav på visuellt material motsvarar behovet – vilket leder tillbaka till vikten av god kommunikation.

Nyckelord: belysningsvisualisering(ar), skissa belysning, konceptvisualisering(ar), ljussimulering(ar), visuell kommunikation

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

BEGREPPSLISTA ... 8

BAKGRUND ... 10

PROBLEMBESKRIVNING ... 11

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12

AVGRÄNSNINGAR ... 12 DISPOSITION ... 12

2 Teoretiskt ramverk ... 13

KOMMUNIKATIV BELYSNING ... 13 SEMIOTISK BELYSNING ... 13 HANDRITADE SKISSER ... 14 DIGITALA VISUALISERINGSVERKTYG ... 15

SAMMANFATTNING AV INSAMLADE TEORIER ... 17

KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORETISKT RAMVERK ... 17

3 Metod och genomförande ... 18

UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 18

SEMI-STRUKTURERADE INTERVJUER ... 18

DELTAGARURVAL ... 19

DATAANALYS ... 20

LITTERATURSTUDIE ... 20

TROVÄRDIGHET ... 20

4 Resultat ... 22

SAMMANSTÄLLNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 22

Tillvägagångssätt vid skapande av visualiseringar ... 22

Projekttypens påverkan för skapandet ... 23

Verktyg för framställning av visualiseringar ... 23

(6)

Visualiseringar i övertygande syfte ... 24

Feedback av beställare ... 24

5 Analys ... 25

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID SKAPANDE AV VISUALISERINGAR ... 25

PROJEKTTYPENS PÅVERKAN FÖR SKAPANDET ... 26

VERKTYG FÖR FRAMSTÄLLNING AV VISUALISERINGAR ... 28

VISUALISERINGENS VERKLIGHETSGRAD ... 29

VISUALISERINGAR I ÖVERTYGANDE SYFTE ... 31

FEEDBACK AV BESTÄLLARE ... 32

6 Diskussion och slutsatser ... 33

RESULTATDISKUSSION ... 33

Vilka olika typer av visualiseringar använder ljusprojektörer sig av för att kommunicera sina belysningskoncept? ... 33

Vad baseras valet av visuell stil för gestaltning av belysningskoncept på? ... 34

METODDISKUSSION ... 35

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 36

FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 37

(7)

Inledning

1 Inledning

Efter att ha tillbringat snart tre år på ljusdesignprogrammet finns det fortfarande mycket kunskap som kan förvärvas kring designprocessen. Processen består av många komplicerade uppgifter vilka ska utföras med god kvalité utifrån givna förutsättningar och samtidigt uppfylla projektets mål. En krävande del av varje projekt är att hitta ett fungerande koncept, både ur en teknisk och estetisk synvinkel. Detta koncept ska sedan omformas från abstrakt idé till en verklig lösning. För att underlätta denna process finns olika typer av modeller och visualiseringar. Dessa används i tidigare projektskeden och har därmed stor påverkan för dess utformning.

Detta examensarbete är skrivet av två studenter på ljusdesignprogrammet, Martin Gustafsson och Emma Krans. Studien har erbjudit möjligheten att, på djupet, undersöka vad som krävs av belysningsföretag för att skapa attraktiva visualiseringar och konceptskisser för belysningsprojekt. Arbetet utforskar och utvärderar visualiseringar som används av belysningsföretag tidigt i designprocessen, när vision konkretiseras genom gestaltning. Målsättningen är att, via kontakt med belysningsföretag av varierande storlek, sammanställa vilka typer av visualisering som används samt vilka aspekter valet av visuell stil grundas på.

(8)

Inledning

Begreppslista

I detta kapitel förklaras de belysningsrelaterade termer som använts i rapporten. Här inkluderas både tekniska- och visuella begrepp.

De åtta grundbegreppen är en vetenskaplig metod som används för att beskriva den visuella upplevelsen av färg och ljus i rumsliga miljöer. Begrepp som ursprungligen beskrivits av professor Anders Liljefors finns redovisade i Percifal – Perceptiv rumslig analys av färg och ljus (Klarén, 2011) och förklaras här ordagrant. Dock har själva metoden ej använts i denna studie.

(9)

Inledning

Bakgrund

Ljus används, liksom arkitektur, vid atmosfärskapande. Dess uppgift är att bidra med sebarhet och trygghet men också att skapa mening. Värdet av samverkan mellan belysning och arkitektur uppmärksammades först när belysning började användas som komplement till byggnader och konstruktioner (Schielke, 2019). Inom designprocessen innebär detta att aspekter bortom kostnadsfrågor och energieffektivitet måste beaktas för att skapa en mer hållbar lösning. Genom att studera kombinationsmöjligheterna av olika designelement kan processen både underlättas och effektiviseras. Arbetet som arkitekt och ljusdesigner går ut på att kunna utse vilka av dessa element som är viktiga att fokusera på (Schielke, 2019).

Self (2018) har i en artikel beskrivit hur olika yrkesgrupper läser konceptskisser och vilken information de väljer att plocka ut. För designers är det generellt lättare att bilda sig en överblick av projektet medan chefer och ingenjörer fokuserar på detaljer. De har även en tendens att se konceptuella ritningar som färdiga lösningar.

För att bättre förstå hur data representeras i form av skisser, utförde Walny et al. (2015) ett experiment. I studien fick både experter och lekmän delta i en övning där enkla skisser gjordes. Efteråt analyserades dessa för att se vilken typ av data som kunde utläsas från respektive skiss. Resultaten visade att skisser av högre detaljgrad bidrog till djupare observationer hos deltagarna. Det personliga skapandet av visualiseringar uppmärksammades även som en potentiell drivkraft för djupare engagemang (Walny et al., 2015).

Semiotikens värde inom arkitektur uppmärksammas av Schielke (2019). Semiotik är en metodologi som i grunden är kopplad till avläsning; förståelse av meningen bakom konstruerade objekt (Batu, 2012). Monö (1997) beskriver semiotik som studien av tecken, dess strukturerade system och egenskaper samt sociokulturell inverkan på mänskligt beteende. Inom belysningsbranschen tillämpas semiotik i anknytning till en övergripande upplevelse och förståelsen av hur ljus samverkar med arkitektur och miljö. Ett antal faktorer påverkar kvalitén av dessa system. Främst gäller det ljusprojekteringens inflytande på byggprocessen och i vilken grad den är tillämpad. I ett andra skede gäller det fysiska aspekter, som exempelvis belysningsstyrka och spektralfördelning. Ytterligare en påverkande faktor är kombinationen mellan olika former av belysning, bland annat dagsljus och olika former av artificiell belysning samt balansen mellan interiör och exteriör belysning.

Språket är oftast otillräckligt för att fullständigt sammanfatta och återge designlösningar utan hjälp av visuell gestaltning (Schielke 2019). Bra produktlösningar kommer från ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper, där kompetenser av olika slag kan mötas för att se lösningar ur olika perspektiv. Detta av anledningen att de beslut som fattats i tidigt skede har stor inverkan på slutproduktens kvalité. Samtidigt kan ändringar under projektets senare skeden innebära väldigt stora omkostnader (Ulrich and Eppinger, 2012).

(10)

Inledning

Problembeskrivning

Garnet (2016) skriver om den betydelse som belysning haft på samhället och människan under sin utvecklingstid. Han beskriver även belysningen som den idag mest uppenbara delen av samhällets infrastruktur. Ett undermedvetet behov av ljus har skapats hos människan och blivit en självklarhet i stora delar av det samhälle vi idag lever i. ”God belysning bidrar till välbefinnande, bättre arbetsmiljö och ökad trygghetskänsla.” skriver Energimyndigheten (2012). Det finns alltså flera aspekter som påverkas av belysningens kvalitét.

Resultat från en kandidatuppsats av Pihlqvist och Svensson (2019) visar att bristfällig kommunikation mellan projektets olika parter gör att ljusdesignern måste utföra onödigt arbete som också bidrar till en dyrare produktionskostnad. Rollen som ljusdesigner medför viss kontroll över projektets riktning fram till dess att produktionsfasen tar vid (Burkett, 2006). Med detta följer också vikten av en fungerande kommunikation mellan designer, projektledare och beställare.

Då det kreativa skapandet kan vara tidskrävande, behövs metoder som underlättar och effektiviserar gestaltningsarbetet så att idéer kan tolkas av samtliga yrkesgrupper. Ljusdesign är fortfarande ett relativt nytt kunskapsområde i ständig utveckling vilket kan vara en av faktorerna som lett till att stort fokus läggs på tekniska krav (Burkett, 2006). Exempelvis prioriteras värden på belysningsstyrka och färgtemperatur istället för att se en helhetsbild. I takt med att kraven hos användare ökar har det också blivit viktigare att förstå hur de kan uppnås (Burkett, 2006). Trotts att belysning av god kvalitét alltid tilldelats samma prioritet har dess innebörd successivt förändrats med tiden.

Karlgren och Ramberg (2012)(refererad i Self, 2018) visar att visuell representation är en viktig drivkraft som syntes för idéer mellan intressenter, under skapande och utveckling av konceptuella designförslag. Med referens till sin egen tidigare studie, skriver Self (2018) att detta sannolikt beror på att tvetydigheten i en designers skisser bidrar till berikade källor av inspiration vilka öppnar nya vägar för utforskning. Tyvärr finns det mindre kunskap om hur intressenter uppfattar designval förmedlade via olika presentationsformer. Detta skriver Pei et al., (2011) (refererad i Self, 2018).

Genom att skapa virtuella prototyper (simulerade kopior av en verklig miljö) kan en design valideras innan den förverkligas till en fysisk produkt. Samtidigt kan kostnader minskas (Camburn et al., 2014). Eriksson och Hane (2014) skriver att visualiseringar är väsentliga redskap för att främja brukarnas förståelse, samtidigt som väl utformade visualiseringar även bidrar till en bättre samverkan mellan aktörer. I en studie av Janssens (2005) visade det sig att presenterade ytfärger och texturer var till stor hjälp för att enklare bilda sig en uppfattning av rummets atmosfär. Därigenom kunde utformningen av önskad belysning underlättas. I studien skapades verklighetstrogna visualiseringar i Dialux för att återskapa en redan befintlig miljö, med syftet att lekmän lättare skulle kunna se sig själva i vald omgivning. En medförd risk med detta arbetssätt är att verklighetsgraden i visualiseringen skildras felaktigt, exempelvis att belysningsförslaget förskönas eller endast visar belysningens funktion (Palm & Swahn, 2017). Palm och Swahn (2017) menar att flera olika typer av visualiseringar, i kombination med varandra, bidrar till tydligast helhetsupplevelse av en miljö.

(11)

Inledning

Enligt Davoodi et al. (2014) borde olika mjukvaror användas beroende på typen av projekt för att underlätta skapandet av optimerad belysning. Genom att anpassa metoder för framtagning av visualiseringar, kan designern därigenom säkerställa att idéer presenteras på ett sätt som ger relevans till projektet och bidrar till en genomtänkt och väl representerad belysningsplanering. Mycket projekteringsinriktad kunskap finns ute i belysningsbranschen idag och genom att samarbeta med ett antal designers, arkitekter och konsultföretag kan konceptskisser som använts (och även förvandlats till färdiga belysningsinstallationer) utvärderas.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte har varit att undersöka vilka visualiseringar som används inom belysningsbranschen och hur kommunikationen av belysningsförslag sker, samt vilka visualiseringar som är vanligast förekommande och varför valen faller på dessa.

• Vilka olika typer av visualiseringar använder ljusprojektörer sig av för att

kommunicera sina belysningskoncept?

• Vad baseras valet av visuell stil för gestaltning av belysningskoncept på?

Avgränsningar

Projektet har utförts i samarbete med företag inom belysningsbranschen, varav ett fåtal var tillgängliga under studietillfället. För att undvika bortfall av tillgängliga deltagare utsågs inga specifika krav på projektstorlek eller visualiseringstyp, dock inkluderades enbart deltagare som förstår svenska för att undvika att viktig information uteblir vid översättning. Utsedda data består endast av reflektioner kring gällande arbetsformer, snarare än åsiktsbaserade data.

En visualisering är ett verktyg som används för att förvandla visuella idéer till något som kan observeras och tolkas. Det finns en stor utmaning i att förklara designrelaterade idéer verbalt, speciellt då mottagaren inte besitter tidigare kunskap inom ämnet. Visualiseringar används därför som en metod för att åskådliggöra dessa sammanhang. I denna studie refererar visualiseringar till digitala modeller i 2D och 3D, handritade skisser och fysiska modeller. Även bilder på referensprojekt, provbelysningar och platsbesök är återkommande verktyg som infaller under samma ämne de också används för att visualisera en vision.

Disposition

Studiens problemområde beskrivs i början av rapporten genom en introduktion. Denna står även till grund för studiens syfte och de frågeställningar som formulerats. Med detta som grund diskuteras relevanta teorier för ämnet och valda metoder. Senare presenteras den empiri som tagits fram genom utförda intervjuer, vilken därefter analyseras och diskuteras utifrån vald teori. Resultatet har sedan presenterats och diskussioner kring metoder har återkopplats till studiens validitet och reliabilitet. I samma kapitel har även begränsningar presenterats. Slutligen har slutsatser dragits utifrån framtaget resultat, även förslag för vidare forskning inom ämnet har presenterats. Studien inkluderar referenser och bilagor som en sista del av rapporten.

(12)

Teoretiskt ramverk

2 Teoretiskt ramverk

Följande kapitel visar hur tidigare forskning har använts för att undersöka liknande frågeställningar och förklara den teori som står till grund för studien.

Kommunikativ belysning

Ljus analyseras som en kod och kan upplevas i form av en identitet som ett resultat av ett språkligt uttryck (Wardhaugh & Fuller, 2015). De skriver också att detta perspektiv medför att miljöns identitet kan variera då den tolkas på olika sätt av olika individer. Ljus används inte bara för funktions- och orienterbarhetsmässiga skäl, utan också för att påverka människors välmående (Hattenhauer, 1984). För att återkoppla till studiens bakgrund, förklarar Schielke (2019) semiotikens tre dimensioner för belysningsprojektering. En strategisk planeringsmodell för hur visuell information i en omgivning kan väljas ut och förtydligas:

• En pragmatisk dimension, där projektets designstrategi först utses.

• En semantisk dimension, där betydelsen/meningen för användaren konkretiseras.

• En syntaktisk dimension, där en kontroll av att ljusinstallation följer projektets syntax utförs.

Belysning av god kvalitét innefattar aspekter som inkluderar individers välmående såväl som bevarad arkitektonisk estetik. Därför utförde Krautter och Schielke (2009) en analys av de element som påverkar belysningsprojektering. Dessa element inkluderar arkitektoniskt formspråk, textur och rumsutformning, samt ljusfördelning och belysningsstyrka vilka avgörs genom val av armatur och ljuskälla. Boyce (2014) skriver att intresset för ökad semiotisk förståelse av komplexa system inom arkitektur och belysning också innebär fördjupade kunskaper för ljusets psykologiska påverkan, kommunikativa egenskaper, samt förhållningssätt som bidrar till att önskat resultat kan uppnås.

Upplevt ljus, färg, storlek och form är fyra visuella begrepp som på ett eller annat sätt infinner sig i samtliga belysningsrelaterade situationer. Exempelvis kan människor med lätthet skilja mellan en ytas luminans och reflektion (hur mycket infallande ljus som reflekteras av ytor med olika material). Det vill säga skillnaden mellan en starkt belyst matt yta och en svagt belyst blank yta (Boyce 2014). En liknande jämförelse kan göras mellan upplevd färg och spektralfördelning. Påverkande faktorer i detta fall inkluderar spektralfördelning för både ljuskälla och yta. En ytas upplevda färg kan hållas konstant utan förvanskning så länge ljuskällans spektralfördelning är känd. Slutligen avgörs perception av ett föremåls storlek och form av faktorer som textur och skuggning – aspekter som förmedlar djupkänsla, menar Boyce (2014).

Semiotisk belysning

Den semiotiska metodiken erbjuder möjligheten att identifiera och utskilja tecken i byggnadsformer, vilka sedan förstärks för att underlätta visuell perception. Metodiken kommer till användning vid projektanalys, designjämförelse och skapande av visualisering. Lämpliga ljuskällor och armaturer ska väljas, men även hur de ska integreras i arkitekturen skriver Schielke (2019). Här gäller det att veta vilka delar som bör accentueras utan att orsaka synvillor eller att belysningen påverkar en byggnads form på ett oförutsägbart sätt. I association till ljusdesign styrs användandet av semiotisk metodik av aktuell designprocess, armaturers fotometriska data samt vilka uppgifter som ska kunna utföras på området (Schielke, 2019). Effekter bortom de observerbara är viktiga att inte överblicka eftersom de bidrar till den

(13)

upplevda stämning som kommuniceras till beställare. Dessa sammanfattas som: centralt riktmärke, omkringliggande atmosfär och lekfullhet. Utvärdering av designkoncept underlättas samtidigt som bättre visualiseringar bidrar till enklare kommunikation (Schielke, 2019). ”This approach offers a variety of perspectives to imagine and analyze the structural rules of the lighting design composition, the relationship between the light-filled space and the meaning, and how people respond to light” (“Detta tillvägagångssätt erbjuder en mängd olika perspektiv att föreställa sig och analysera de strukturella reglerna för ljusdesignkompositionen, förhållandet mellan det ljusfyllda utrymmet, innebörden och hur människor reagerar på ljus”, Schielke 2019, s. 245, författarnas översättning till svenska).

Handritade skisser

I sin studie ställde Self frågan “What is the influence of stakeholder expertise on design communication when expressed through various design representations?” (”Vilken påverkan har intressentens tidigare erfarenhet vid kommunikation av design med hjälp av visuell representation?”, 2018, s.2135) (författarnas översättning till svenska). Syftet var att undersöka olika yrkesrollers förståelse och tolkning av handritade skisser. De för studien använda representationstyperna var de oftast förekommande inom produktutveckling och kommunikation av koncept. Inkluderade yrkesroller bestod av chefer, ingenjörer och designers (Self, 2018).

Med sina olika erfarenheter visade studien att designers generellt lät blicken vandra över skissen medan både chefer och ingenjörer fäste blicken vid detaljer. Detta var fallet även om skissen i fråga inte var menad att representera en slutlig produkt. Designers hade en naturlig förståelse för att den idé som presenterats genom skissen, troligen kommer revideras (Self, 2018). ”However, as the purpose of explorative sketches is to provide a flavour of the potential solution idea, the managers and engineers focus on understanding may have resulted in increased cognitive workload” (”Eftersom syftet med explorativa skisser är att ge en bild av den

Figur 2.2 – I sin studie använder sig Schielke (2019) av en figur för att visualisera hur element kan bearbetas enskilt. En övergripande helhetsbild bryts ned i separata beståndsdelar där information lättare kan förmedlas. (Bild av ERCO – Language of Layers)

(14)

potentiella lösningen, kan det faktum att chefer och ingenjörers fokus ligger på förståelse ha resulterat i en ökad kognitiv arbetsbelastning”, Self 2018, s.2142) (författarnas översättning till svenska). I detta uttalande förklarar Self den ökade kognitiva belastningen som ett försök att bilda sig en slutgiltig förståelse av en presenterad konceptskiss.

Walny, Huron och Carpendale (2015) gjorde en jämförelse mellan skisser skapade av personer vars skissfärdighet varierade från novis till expert. Deltagare använde sig av penna och papper för att producera en visuell representation av tilldelad skriftlig information. Mycket tid lades på att hitta och välja saklig information som opartiskt skulle kunna tilltala alla deltagare likvärdigt (Walny et al., 2015). Studien uppmärksammade viktiga aspekter angående individers möjligheter att, med lämpliga redigeringsverktyg, skapa träffsäkra representationer. Dessa aspekter inkluderade: grad av abstrakthet, tillämpad designprocess och individuell dataförståelse. Resultaten visar att det finns en viss liknelse mellan information som kan tydas av representationer och insikten som kan värvas från dess bakomliggande data. Delvis baserades dock representationer på tidigare förvärvad kunskap och erfarenheter angående erhållen information (Walny et al., 2015).

Skipetari och Nijhuis skriver (2012) att när det gäller handritade skisser läggs mest fokus på möjligheterna att smidigt kommunicera idéer – antingen gällande utveckling av tekniska aspekter eller uppvisning av visuella intryck. För arkitektonisk belysning gäller förmågan att kunna visualisera belysningskonceptet i gällande sammanhang. (Skipetari & Nijhuis, 2012). Fysiska skisser erbjuder möjligheten att utveckla förståelsen för hur arkitektur och belysning kan sammankopplas genom perceptuellt analysarbete och antecknande. Designarbetet präglas konstant av visuella intryck som i sin tur påverkas i olika grad av de åtta grundbegreppen (Klarén, 2011), se kapitel 1.1 för beskrivning.

En viktig aspekt, som ofta förbises, är att handritade skisser inte innebär samma begränsningar som digitala program. Förutom att återge korrekta renderingar av insamlad information handlar ljusdesign även om att skapa unika lösningar med hjälp av miljö och belysning. I detta avseende kan program till viss del, och beroende på typen av projekt, hämma designerns konceptuella färdighetsutveckling (Skipetari och Nijhuis, 2012).

Digitala visualiseringsverktyg

Allt vanligare blir det att inom interiör- och ljusdesign använda sig av 3D visualiseringar, även om de oftast framför ett estetiskt intryck snarare än en verklig gestaltning. Dagens grafikmotorer möjliggör bland annat effektiv simulering av verklighetstrogen belysning i en virtuell miljö (Murdoch et al., 2015). Verktygen återskapar miljöer i klass med verklig fotografering, för lättare perceptionen av verkligheten. Dock är ljus svårt att återge korrekt då mycket tid och resurser krävs, även goda förkunskaper är av högsta relevans (Murdoch et al., 2015). Murdoch et al. (2015) analyserade flera tidigare utförda undersökningar på ämnet och visade att en aspekt var särskilt komplicerad att gestalta: ljusstyrka. Denna aspekt underskattas ofta, särskilt vid presentation av dämpade miljöer med lägre ljusnivå. Mörkare inomhusmiljöer har en tendens att feltolkas genom att framstå som en felaktigt exponerad simulering istället för en korrekt exponerad dimmad miljö. Denna feltolkning beror på bristande teknologi, felaktig kalibrering av representation eller en kombination av båda. Samtliga aspekter är en följd av bristfällig kommunikation.

(15)

Drago och Myszkowski (2001) jämförde perceptionen av en fotograferad inomhusmiljö som visats upp på en digital skärm, med en rendering visad på en display (en bild av en digital 3D-modell som bearbetats och förädlats i ett datorprogram). Fotografier visade sig ha högre exakthet än renderingar, vilket beror på två faktorer. Delvis beror det på det dynamiska omfånget hos den display som renderingar visas på (spannet mellan mörkast och ljusast färgton). Andra faktorn avser hur den visuella informationen komprimeras; antingen efter ögats adaptionsförmåga eller för att efterlikna kameraoptik (Drago & Myszkowski, 2001).

Efter en närmare undersökning av dynamiskt omfång visade sig denna ha stor påverkan för en renderings perceptiva aspekter i samband med simulering av artificiell belysning i inomhusmiljö (Villa & Labayrade, 2010). Ofta används en simuleringsmotor för att åtgärda potentiella problem då fotografier med högt dynamiskt omfång återges på ett medium med lägre dynamiskt omfång (exempelvis LCD-skärmar och projektorer). Simuleringsmotorn återställer de kontraster som finns att hämta från det ursprungliga fotografiet. Efter en korrigering av skärpa, färgintensitet och exponering kunde man konstatera att renderingarnas trovärdighet ökade. Detta antyder att estetiska faktorer, vilka undersöks i denna studie, är av vikt vid konceptgestaltning. För övrigt gäller även att grundläggande modeller är av god kvalité (Murdoch et al, 2015).

Figur 2.4 – Visualisering som förmedlar intryck av upplevd ljusnivå och ljusfördelning samt ljusfärg och ytfärg. Dock saknas exempelvis information angående armaturers riktning eller huruvida reflekterat ljus bidrar till upplevd bländning. (Bild av Fagerhult)

(16)

Sammanfattning av insamlade teorier

Litteraturstudien som utgjorde den grundläggande informationen för teoretiskt ramverk resulterade i ett antal utsedda ämnesområden. Resultaten från den aktuella studien jämfördes sedan med det teoretiska ramverket (se kapitel 7 – diskussion och slutsats).

Tabell 2.5 – Tabellen redovisar viktiga resultat från studier som tas upp i det teoretiska ramverket och hur dessa kan kopplas till de två frågeställningarna.

Ökat intresse för semiotik och komplexa system inom belysning bidrar till fördjupad kunskap för ljusets psykologiska påverkan

(Boyce, 2014)

(Krautter & Schielke, 2009)

Frågeställning 2

Effekter bortom de visuellt observerbara är viktiga att inte överblicka, då de bidrar till den stämning som ska kommuniceras till beställare

(Schielke, 2019)

Frågeställning 2

Tidigare erfarenheter och yrkesfärdigheter påverkar val av teknik samt vilken information som kan utläsas från visualiseringar

(Self, 2018)

(Walny et al., 2015)

Frågeställning 1 Frågeställning 2

Handritade skisser ger utrymme för större skapandefrihet och erbjuder mer flexibilitet vid kundkommunikation, men saknar underliggande fysikaliska mätvärden och kräver färdigheter

(Skipetari & Nijhuis, 2012) Frågeställning 2

Digitala verktyg underlättar skapandet av verklighetstrogna miljöer, men medför en risk att visuellt material blir missvisande vid kund-kommunikation

(Murdoch, 2015)

(Drago & Myszkowski, 2001) (Villa & Labayrade, 2010)

Frågeställning 1 Frågeställning 2

Koppling mellan frågeställningar och teoretiskt ramverk

Kapitlet beskriver den teoretiska bakgrund som använts för att besvara studiens två frågeställningar.

Frågan ”Vilka olika typer av visualiseringar använder ljusprojektörer sig av för att kommunicera sina belysningskoncept”, ämnar samla information kring de tillvägagångssätt som idag används medan följdfrågan ”Vad baseras valet av visuell stil för gestaltning av belysningskoncept på” bygger vidare på detta innehåll och utvärderar dess användning i arbetsprocessen. Detta medför att utsedda ämnen till viss del vävs samman.

Använda artiklar består delvis av undersökningar som tidigare utförts för att undersöka möjligheter och utmaningar med olika arbetssätt och verktyg. Medan dessa verktyg främst associerades med studiens första frågeställning inkluderades ytterligare artiklar på temat perception och visuell tolkning för att täcka studiens andra frågeställning. Här diskuteras för- och nackdelar kopplat till olika verktyg/tekniker samt hur visuella data tolkas av individer med varierande bakgrund. Dock går det urskilja vissa skillnader mellan teoretiskt ramverk och egen undersökning i form av urval. Tester som utförts i tidigare studier har främst inkluderat deltagare med avsaknad av tidigare kunskaper kring konceptvisualisering, medan denna studie inkluderat erfarna designers som är aktiva inom olika områden i branschen.

(17)

Metod och genomförande

3 Metod och genomförande

För att besvara studiens frågeställningar har litteraturstudier analyserats i kombination med att data samlats in via intervjuer.

Undersökningsstrategi

Tidigare forskning ligger till grund för framtagen problembeskrivning samtidigt som den används för att stärka studiens argumentationer. Intervjuer har strukturerats genom förvärvad information från tidigare ämnesaktuella studier och publikationer.

Intervju är en vanlig forskningsmetod, då den kan tillämpas vid flera typer av undersökningar. Fördelen med intervjuer är att en öppen kommunikation kan skapas mellan intervjuare och undersökningsgrupp, vilket också tillåter personliga svar och åsikter. Ofta har deltagaren svårt för att se svaret på en fråga innan de får chansen att göra en djupare reflektion själva (Kelly, 2016). Forskaren är däremot fortfarande den part som har kontroll över situationen och makt att styra samtalet i den riktning som är ämnad för undersökningen (Kvale & Brinkmann, 2009).

Semi-strukturerade intervjuer

Undersökningen grundades i semi-strukturerade intervjuer. Detta innebar att alla deltagare blivit ställda samma huvudfrågor i samma följd. Detta gör att underlaget blir mer konkret samtidigt som resultatet lättare kan sammanställas (Bryman, 2018). Intervjun utformades på ett sådant sätt så att individens tankar kring konceptutformning kunde diskuteras utifrån deras egna exempel och visualiseringar. Den semi-strukturerade intervjun möjliggjorde även följdfrågor. Dessa utformades efter individens svar och kunde därför göras mer personliga. Då intervjuerna anpassats efter varje deltagare, exkluderades vissa frågor medan andra frågor lades till.

Syftet med denna studie var att undersöka hur visualiseringstekniker används vid utformning av belysningskoncept. För att kunna ta fram ett resultat har studien varit beroende av subjektiva åsikter från undersökningens deltagare. Kvalitativa intervjuer utfördes för att komma närmare undersökningens deltagare och därigenom skapa ett djup i studien. Svaren från respektive deltagare möjliggjorde utvärdering av designers användande av visualiseringar som ett verktyg för planering av belysning.

För att besvara studiens frågeställningar, har intervjufrågorna kretsat kring vilka visualiseringar som använts i olika utförda projekt och vad skapandet formas av. Frågor ställdes på hur projekttyp har kunnat påverka val av visualiseringstyp och vilken feedback som mottagits av beställare. Projekten, vilka svaren baserats på, har förblivit ospecificerade och inkluderar såväl inom- som utomhusmiljöer. Samtliga intervjuer utfördes över telefon och tog mellan 30 och 60 minuter.

(18)

Deltagarurval

Studien har riktats mot ljusdesigners, arkitekter och andra yrkesgrupper som på olika sätt arbetar med belysning. Urvalet av deltagare har baserats på aktuell yrkesroll i branschen snarare än specifika projekt. Ett stort urval av eventuella deltagare kontaktades i ett tidigt stadie via e-post, därefter utgjordes den slutliga deltagargruppen av de personer som godkänt deltagande. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju deltagare, varav en av dessa deltog i en pilotintervju. Deltagarna har nedan beskrivits och angetts i siffror för tydligare koppling i analysavsnittet. Dessa siffor baseras på den ordning vars respektive persons svar presenterats i sammanställt intervjuresultat.

Projektledare (1)

Har många års erfarenhet av praktiskt arbete i olika typer av belysningsprojekt, mastersprograms för stadskärnor och utredningsarbeten kring arbetsmiljö. Har 20 års

erfarenhet av arbete i branschen och har belyst lokaler och urbana miljöer nationellt såväl som internationellt.

Ljusdesigner (2)

Bakgrund inom konst och formgivning, samt tidigare intresse av inredning. Läst treårig utbildning till Ljusdesigner och har sedan dess arbetat några år för konsultföretag.

Tidigare erfarenheter inom teaterbelysning och arbete i tillverkande företag, men arbetar nu som konsult. Har drygt 20 års erfarenhet av arbete i branschen.

Projektledare (4)

Utbildad industridesigner med underliggande kunskaper för designprocessen. Tidigare arbeten som armaturdesigner och ljusdesigner i flera typer av projekt men arbetar för tillfället som projektledare.

Arkitekt (5)

Utbildad husarkitekt som arbetat med översiktsplanering, inredning och möbeldesign. Har ca 45 års erfarenhet av arbete i branschen.

Har studerat treårig utbildning till Ljusdesigner och har sedan dess arbetat som konsult i Sverige och utomlands.

Tekniker (7)

Utbildad ljusdesigner som tidigare arbetat med att ta fram belysningsförslag till skolor och liknande lokaler. Rollen som ljusdesigner har delvis applicerats till nuvarande roll som tekniker i projekt inom styrningstekniska lösningar.

(19)

Dataanalys

Genom utförda intervjuer har primärdata samlats in. Källan vars primärdata är insamlad ifrån har därefter bearbetats till primärinformation, i syfte att besvara studiens frågeställningar. Resultaten baseras på icke-numeriska egenskaper och har genom utvärdering av visualiseringar utryckts i bild och ord, även kallat kvalitativa data (Säfsten & Gustafsson, 2019.)

Utförda intervjuer har spelats in och noga transkriberats för att undvika inkludering av författarens egna tolkningar. Den transkriberade texten har sorterats och kategoriserats i underkategorier utifrån analysering av utvalda frågor. Nyckelord har tagits fram utifrån tydligt återkommande svar på respektive fråga för att kunna sammanställa de viktigaste resultaten. Nyckelorden har sedan sammanfattats till teman utifrån deltagarens individuella värderingar för respektive fråga. Genom utformning av en tabell har dessa teman punktats upp för att enklare utgöra samband mellan valt tillvägagångssätt och aktuell projekttyp. Med hjälp av det sammanställda materialet har en diskussion utformats baserat på tidigare forskning, personliga värderingar inkluderat.

Litteraturstudie

Artiklar har sökts med hjälp av följande nyckelord: lighting design, lighting simulation tools, interpretive visualisation, lighting quality, daylighting simulation och arcitectural lighting. Researchgate, Primo och Science Direct är de huvudsakliga databaser som används för att hitta till ämnet relevanta artiklar. Utifrån specificerade frågeställningar har snöbollsmetoden använts (Säfsten & Gustavsson, 2019) för att hitta fler artiklar under samma ämne. Insamlad litteratur har bidragit med kunskap kring yrket som ljusdesigner, samt hur arbetet kan betraktas av andra intressenter och vilka förväntningar som finns på de projekt de är involverade i. Mest fokus har dock lagts på att fördjupa kunskaper som berör de verktyg och arbetssätt som kan tänkas förekomma i belysningsbranschen tillsammans med tänkbara hinder och problem som designers kan tänkas möta.

Trovärdighet

Validitet innebär att kunna visa giltighet i en studies framtagna resultat, samt att den data som mäts, är den som är avsedd att mätas (Säfsten & Gustavsson, 2019). Teoriuppbyggnaden baseras på tidigare forskning där liknande frågor har undersökts. Genom att göra en litteraturstudie på forskning kring ämnet, kan argument underbyggas och förstärkas för att stödja studiens frågeställningar.

Intervjuer som genomförts under studien har spelats in för att i efterhand transkriberas. Detta har varit ett viktigt moment för att säkerställa att informationen framställs på ett korrekt sätt. Metoden har även varit ett effektivt sätt att försäkra läsaren om att resultaten inte har påverkats av forskarens egna värderingar och åsikter (Bryman 2018). Innan utförande av den fullständiga intervjun har även en pilotintervju genomförts, där syftet varit att kontrollera valt upplägg. Den information som insamlats genom denna pilotintervju har senare i processen även kunnat användas som kontroll och säkerställning av resultaten från den fullständiga studien.

För att uppnå en validitet i arbetet är det viktigt att kunna belysa vilken typ av information som eftersträvas samt hur denna kan relateras till undersökningen. Reliabilitet innebär att studien,

(20)

givet samma förutsättningar, kan upprepas med samma resultat (Säfsten & Gustavsson, 2019). Detta grundar sig i att de resultat som presenteras är väl analyserade och presenterade.

Undersökningen har skett utifrån färdigställda projekt, där respektive

ljusdesigner/arkitekt/projektör presenterat sina tankar och visioner. Genom att kontinuerligt dokumentera kommunikation mellan olika parter samt specificera den information som tas emot och lämnas ut, kan undersökningen komma att uppnå samma resultat vid eventuell repetering av utförd studie.

(21)

Resultat

4 Resultat

Då studien baserats på intervjuer har resultatet i detta kapitel redovisats övergripande genom en sammanställning av insamlade data. Detta kapitel inkluderar enbart empiri framtaget genom intervjuer och utesluter personliga åsikter.

Sammanställning av insamlad empiri

Information framtagen under genomförda intervjuer, har genom dataanalys möjliggjort en sammanställning av studiens huvudsakliga frågor. Framtagna svar för respektive utvald fråga, har även strukturerats i tabeller där nyckelord och teman använts för att sammanfatta insamlade resultat. Denna information finns att tillgå i Bilaga 2 – Resultatsammanställning.

Empirin har sammanfattats och presenterats i detta avsnitt utifrån följande kategorier: • Tillvägagångssätt vid skapande av visualiseringar

• Projekttypens påverkan för skapandet • Verktyg för framställning av visualiseringar • Visualiseringars verklighetsgrad

• Visualiseringar i övertygande syfte • Feedback av beställare

Tillvägagångssätt vid skapande av visualiseringar

Under intervjuer har det framkommit att nära kontakt med kund under projektets gång underlättar vid framställning av visualisering och material. Koncept som har byggts upp baserat på kommunikation mellan olika parter, bidrar till ett kvalitativt slutresultat för den belysningsmiljö som projekterats. Genom att vara lyhörd och anpassa arbetet efter kundens önskemål, kan visualiseringsförslag som stödjer dessa produceras. Det finns alltid möjlighet för ljusdesignern att ge egna förslag som kan vara bättre för kunden i slutändan, även om kundens behov alltid är av högsta prioritet.

De tillvägagångssätt som används för att ta fram det material som kunden ber om, baseras ofta på den ansvariga ljusdesignern eller arkitektens egna preferenser och vad som anses vara effektivt för projektet. Vanligt återkommande är att bilder på referensprojekt presenteras för kund, speciellt för de som inte har mycket kunskap inom ämnet, för att tydligare visa på de idéer som finns. Ett effektivt tillvägagångssätt är också att ta med kunden till platsen och där visa på resultatet av projekteringen, i verklig skala. Som tillägg till referensprojekt är det också vanligt med provbelysningar, där temporära lösningar riggas upp för att visa på alternativa möjligheter. Kunden får sedan möjlighet att se hur ett slutligt resultat skulle kunna se ut och därmed finns en chans att värdera om och göra eventuella justeringar. Stora delar av det framtagna materialet genomgår flera justeringar innan det presenteras för kund, då förutsättningar och möjligheter vägts in. Eftersom kundens behov styr riktning på projektet, kommer allt material bearbetas för att matcha de förväntningar och behov som finns hos kunden. Detta sker genom kontinuerlig kommunikation.

(22)

Resultat

Projekttypens påverkan för skapandet

Projektets typ syftar till aspekter som omfattning, förutsättningar och resurser. Belysningsfunktion grundar sig i hur tekniska aspekter kan förmedlas genom visualiseringar. Större projekt innebär ofta stora investeringar, vilket bidrar ett större utbud av resurser och tillgångar. Projekt med en lång tidsram genererar ofta utförliga visualiseringar, åtminstone där det anses vara nödvändigt för projektet. Beroendet av visualiseringar kan vara obefintligt i projekt där verbal kommunikation är tillräckligt för att beskriva och förklara situationen. I mindre projekt kan det finnas ett större behov för visualiseringar, problemet blir där istället att resurserna inte finns. Skapandet av visualiseringar är starkt beroende av hur mycket information som tidigare presenterats om platsen: materialval, möblering, färger osv. Finns denna information med tidigt i processen läggs mycket tid på att få visualiseringarna så representativa som möjligt. Vid avsaknad av platsinformation kan det vinnas mer på att fokusera på ljusets kvalité och låta omliggande faktorer utebli.

Verktyg för framställning av visualiseringar

Gemensamt för samtliga deltagare i studien är att de inom sitt aktuella yrkesområde föredrar digitala verktyg för framtagning av konceptskisser. Anledningen till att valen faller på digitala verktyg grundar sig ofta i att det finns begränsade kunskaper i handskissning. Endast i ett tidigt idéstadie används enkla skisser, då ofta för att snabbt kunna presentera idéer för kunden. Detta anses däremot vara ett steg i processen som många väljer att utesluta. Genom utförda intervjuer framkommer det att även skisser i enklare format produceras med hjälp av digitala verktyg. Det absolut vanligaste verktyget är ljusberäkningsmjukvaran Dialux. Då programmet erbjuder både visualiseringsskapande och ljusberäkningar kan det med fördel användas för att väcka en nyfikenhet hos kunden, samtidigt som tekniska värden kan plockas ut som underlag för vald belysningslösning. Det har även kommit upp exempel på att fysiska modeller används som ett verktyg, med grund i de digitala modeller som tidigare skapats i Dialux eller Revit. Dessa modeller kan sedan ljussättas på olika sätt med möjligheten att testa och justera. Även Photoshop har angivits som ett bra verktyg för vidarearbete av framtagna visualiseringar och renderingar. Photoshop kan även med fördel användas för att visa upp konceptidéer och brukar dessutom vara enkla för kunden att tolka.

Visualiseringens verklighetsgrad

Vilken typ av visualisering som används anpassas ofta efter typen av projekt och har visat sig skilja mycket mellan individer. I grunden handlar det om hur mycket information som finns kring projektet och vad det är kunden vill ha. Efterfrågar kunden verklighetstrogna visualiseringar försöker detta också levereras. I vissa projekt har kunden sedan tidigare ett stort intresse för exempelvis inredning och detaljer, vilket gör att detta utgör störst fokus vid skapandet av visualiseringar.

Anledningen till att vissa arbetar med mindre verkliga visualiseringar som 2D-skisser eller sektionsritningar, är för att undvika skapandet av miljöer som inte går att förverkliga. En väl genomarbetad visualisering tenderar att visa element som inte är representativa i den verkliga miljön. Kunden tror då att visualiseringen visar precis hur slutresultatet kommer se och förstår inte att det enbart är en visualisering. Att kunden blir missnöjd med slutresultatet på grund av de höga förväntningar de fått genom visualisering, har angivits som ett återkommande problem.

(23)

Resultat

Visualiseringar i övertygande syfte

Mer detaljerade visualiseringar kan användas för att sälja in de idéer konsulten själv har för ett projekt. Genom att kunden får se konceptidéer framför sig på bild, får de en större förståelse för hur slutresultatet kommer se ut. Detta blir också ett verktyg som används för att få kundens tankar att gå i en specifik riktning och därmed övertyga om att en lösning är den mest optimala. Återkommande genom alla frågor ställda i intervjun, är att referensprojekt med stor fördel kan användas även i detta syfte.

För att övertyga kunden om en alternativ lösning, är det viktigt att inkludera igenkänningsfaktorer. Genom att fokusera på de element kunden intresseras av, kan de känna igen sig i den presenterade miljön och därigenom rikta om sin uppmärksamhet. Studiens samtliga deltagare medgav att de i processens första stadie anpassar sig efter kundens önskemål och behov. I de fall där kundens idéer kring projektet inte anses vara optimala, försöker konsulten genom olika metoder få kunden att välja en ny riktning. Ofta genom att visa alternativ på liknande lösningar och förklara varför dessa kan vara mer lämpliga.

Feedback av beställare

Genom att utveckla flera visualiseringstyper under projektets gång, får konsulten en kontinuerlig feedback på det material som produceras. Vid dialog med kunden kan missnöje framföras i ett tidigt stadie för att undvika onödiga revideringar och justeringar.

Att ta fram väl genomförda visualiseringar har visat sig vara ovärderligt. Något som framkommit under övriga delar av intervjuer är det faktum att kunden sällan har kunskaper inom ämnet. När man då kan använda visualiseringar som ett verktyg för att visa på de idéer som framtagits, blir kunden ofta väldigt imponerad av vad som kan åstadkommas med visualiseringar. Beroende på hur ett projekt är utformat skiljer sig också kontakten mellan beställare och konsult samt utformningen av visualiseringar. Exempelvis vid sökande av bygglov, där det finns krav på vilka delar och detaljer som ska finnas med på en ritning. I samtliga projekt upplevs visualiseringens användningsområde styra dess utformande och stil. Det mest effektiva för den personliga utvecklingen är att besöka platsen efter att slutprojekteringen har färdigställts. Detta ger en möjlighet för de inblandade att utvärdera vad de är nöjda med och hur de skulle kunna tänka annorlunda vid framtida projekt. Besök på platsen är även en möjlighet att möta den slutliga kunden för att diskutera resultatet, vilket görs vid de tillfällen då möjligheten erbjuds. Bilder på slutresultatet återanvänds vid framtida projekt som referensbilder. Feedback på visualiseringar anses vara ett moment som allt för ofta uteblir, vilket flera av deltagarna påpekat. Visualiseringar och annat material som används för att presentera förslag, försvinner ur bilden då man kommit överens om i vilket spår man ska gå. När projekteringsfasen är igång tenderar konceptvisualiseringar att bli relativt betydelselösa och underlaget övergår istället till ritningar.

(24)

Analys

5 Analys

I detta avsnitt har föregående kapitels sammanfattade empiri tolkats och exemplifierats. Här inkluderas även författarnas egna värderingar.

Resultat från samtliga intervjuer, finns att tillgå i: Bilaga 3 – Sammanställning av resultat

från intervjuer

Tillvägagångssätt vid skapande av visualiseringar

Vanligt förekommande är att hålla en kontinuerlig kontakt med beställare genom kommunikation och visuella hjälpmedel. Få utnyttjar handritade skisser, varken i digital- eller analog form, med penna och papper. Av intervjuade deltagare skattades ljusdesignerns kompetens för att skapa välplanerade belysningslösningar högt, nästan som att de med hjälp av ett inre ”uppslagsverk” eller ”bildgalleri” förstår hur en lösning slutligen kommer uppträda i avsedd miljö. Med rika och välutvecklade erfarenheter effektiviseras denna process ytterligare och ett högre arbetstempo kan upprätthållas. Efter att insikt gällande projektets utformning införskaffats, kommuniceras informationen till beställare via enklare visualiseringar samt referensbilder från tidigare projekt. Att genom ord kunna förklara ljusets funktion och estetik är en otroligt värdefull egenskap. I anknytning till tidigare forskning kan paralleller dras till semiotikens tre dimensioner (Schielke, 2009), nämligen att projektets designstrategi först utses. Vidare leder detta till en konkretisering av kundbehov genom god dialog och sammanfattningsvis kontrollen av att lösningen följer syntax, dvs. konceptet uppfyller kraven ur en pragmatisk, semantisk och syntaktisk synvinkel (Schielke, 2009).

Arkitekt (5) – Just när det kommer till belysning så är det väldigt svårt att hitta

en bra teknik för att förmedla det man vill åstadkomma till en lekman. Beställaren är ju ofta en lekman på området, så det är jättesvårt att visualisera ljusmiljön. Tekniskt går det bra för att man kan visa alla belysningsplaner och Dialuxberäkningar, men upplevelsen och helheten är det svåra.

Projektledare (4) – Det är olika faser i projektet skulle jag säga, i början är det

ju kanske att man pratar med beställaren om de idéer jag har själv. Då är det ju bra att ha med referensbilder och ibland kan man mörkerskissa lite för att få fram sin vision.

Associerat till den ökande graden av sofistikation kan ytterligare paralleller dras. Yrket och titeln som ljusdesigner befinner sig, till skillnad från andra aktörer i byggbranschen, ännu i ett tidigt skede (Burkett, 2006). Trots detta märktes det i intervjuerna att upptrappningen ökar i raskare tempo än tidigare, vilket också anses påverkas av teknologins snabba utveckling. Deltagare rapporterade, vid upprepade tillfällen, om en tydlig förändring av vilka designkrav som ställs av dagens kunder.

Ljusdesigner (2) – …man märker att kunderna blir mer och mer bortskämda från

andra delar av processen. Det gör ju att det krävs mer ifrån oss också. Men som sagt, dessa är ju fortfarande i ett sådant tidigt skede och de har intresset för att se små detaljer i bilden.

Belysningsprojekteringens riktning har visat sig vara en svår aspekt att förutse utan att testa sina lösningar. Som tidigare nämnts måste arkitektur och belysning samverka för atmosfärskapandets skull. Deltagare 5 (arkitekt) säger att lösningar måste testas i verklig skala.

(25)

Analys

Detta för att element som belysningsstyrka och ljusfördelning ska kunna samarbeta för att bidra till en förbättrad miljö samt strukturera ett tydligt arkitektoniskt formspråk.

Arkitekt (5) – Med belysningsplanering är det väldigt svårt att förutse och tänka

sig hur saker ska bli, utan att testa. Och då i skala 1:1, genom att låna armaturer och rigga provisoriska lösningar för att testa och känna efter. Inom arkitektyrket brukar det alltid vara en självklarhet att man har arbetat med färgsättning. Det är först när man gör fullskaleproven som man vet riktigt vad det är man gör och jag brukar hävda att det även borde vara så med belysning.

Mycket erfarenhet skaffas genom egen nyfikenhet och samarbeten med folk av annan expertis inom samma utvecklingsteam. Utifrån studieresultat kan ljusdesignerns arbete ofta exkludera visualiseringsskapande utöver de som går att utvinna från simuleringsprogram som exempelvis Dialux. Endast vid ett begränsat urval av projekt är detaljerade visualiseringar av intresse och dessa består då av att simuleringar redigerats i ytterligare bildbehandlingsprogram.

Projektledare (4) – Jag har en kollega som är bra på Photoshop så det kan vara

att man tar in henne för att göra en extra fin presentation. De flesta har ganska god kunskap inom Photoshop, och även andra program, men absolut tas det in extra resurser. Vi tar också in en kille som jobbar med renderingar, om man tycker det är värt att satsa på det.

Figur 5.1 – Visualisering som visar en simulering från Dialux som efteråt bearbetats i Photoshop. (Bildmaterial av Fagerhult)

Projekttypens påverkan för skapandet

I större projekt är det yrkesaktiva med specialkunskaper som ansvar för att producera visuellt material. Ofta sker detta genom samarbete mellan ljusdesigner och arkitekt. I detta skede förses arkitekten med ljustekniska data som implementeras i projektets visualisering, där belysning sedan adderas som ett separat lager eller kombineras med ritning. Visualiseringstypen kan

(26)

Analys

framkommit att beställare enklare läser av tredimensionella visualiseringar vilka primärt används för att förmedla en belysnings atmosfär. Enligt Murdoch (2015) kan detta grunda sig i att digitala 3D-verktyg erbjuder möjligheter att återskapa en verklig miljö på ett realistiskt sätt, vilket gör att beställaren känner en samhörighet till platsen. Svårigheterna finns i att förstå sig på information som visualiserats i tvådimensionella ritningar som visar på placering och ljusfördelningar. Informationens detaljnivå varierar i samband med projektstorlek och har stor påverkan för insatser utförda i senare projektskeden, exempelvis vid armaturinstallation eller programmering av styrning.

Projektledare (1) – I stora projekt finns ju ofta mer resurser och då gör man ofta

mer visualiseringar. Mindre projekt har ofta behov av visualiseringar men inte resurserna för det. Då får man jobba på enklare sätt och det kanske blir enklare gjort, inte så genomarbetade och komplicerade, utan man kanske istället jobbar med referensbilder och collage.

Ljusdesigner (2) – …vi ger dem en ritning med pilar (riktning) på, men i många

stora projekt så finns det ingen möjlighet att visa dem hur man ska rikta eller hur det kommer att se ut. Däremot kan man skicka ut någon som vet hur det ska vara. Våra säljare brukar åka ut och rikta om, när det går.

Figur 5.2 – Bild som visar hur belysningsriktning kan kommuniceras via sektionsritning. (Bildmaterial av CARDI)

Tekniker (7) – Det är ganska stora skillnader på kontakten med tidigare led,

delvis beroende på hur stora projekten är. Om det är mindre projekt så är det ofta väldigt luddigt vad som ska göras, medan det i större projekt ofta finns ett bättre underlag från början. Där finns det ju också en större investering hos beställaren. Då får designers lägga mer tid på att ta fram koncept och göra visualiseringar och det är ju för min del väldigt bra, därför att jag då ser hur jag ska börja min programmering och så vidare.

(27)

Analys

Verktyg för framställning av visualiseringar

Under diskussioner kring hur olika visualiseringsverktyg används för att skapa representationer av ett koncept, har digitala hjälpmedel varit tydligt framträdande som det mest användbara. Den involverade ljusdesignerns kunskaper står till grund för de tekniker som används vid skapandet. Det finns visualiseringar och modeller som används i ett tidigt stadie för utveckling av koncept men även senare prototyper som är menade att förenkla vid produktion. Genom att tillsammans med beställare ta fram konceptsskisser med papper och penna, kan ansvarig konsult försäkra sig om att projektet går i rätt riktning. Väl utförda analoga skisser kan med fördel visa en representation av platsen, där estetiska aspekter står i fokus.

Projektledare (4) – Enkla skisser som blir till modeller i Dialux, som sedan bidrar

till en teknisk lösning. Det beror väldigt mycket på vilka färdigheter man har. Personligen använder jag Illustrator väldigt mycket.

Mest fördelaktigt med digitala verktyg, är att dessa bidrar med möjligheter till ljusberäkningar samtidigt som en rendering skapas. Genom att skapa virtuella prototyper kan planerad design valideras ytterligare innan den förvandlas till en fysisk produkt, vilket möjliggör lägre projektkostnader. Mycket beror på det aktuella projektets utformning och storlek. Ligger ljusets funktion i fokus utformas projektet därefter och visualiseringarna får en mindre roll. Standardens krav och rekommendationer (Ljuskultur, 2013) utgör en grund för de belysningslösningar som projekteras men anses i flera fall rikta fokus åt fel saker. En anledning till att fokus ofta ligger på att följa tekniska krav, kan vara att branschen är relativt nyetablerad och i ständig utveckling (Burkett, 2006). Intervjusvaren påvisar att valt tillvägagångsätt grundar sig i de kunskaper som vävts från tidigare utbildning, där kraven i vissa projekt ansetts vara av hög prioritet.

Ljusdesigner (3) – Det görs beräkningar och visualiseringar i Dialux, absolut.

Det är nog mitt huvudsakliga kommunikationsverktyg. I vissa projekt är det kraven man är intresserad av.

Figur 5.3 – Fr v. simulering av ljusfördelning med falska färger, beräkning av belysningsstyrka som återges på ett beräkningsplan, tillhörande visualisering - samtliga beräkningsplan inaktiverade. (Bildmaterial av CARDI) En aspekt som vid upprepande tillfällen kopplats till digitala verktyg, är förmågan att sälja in en idé till beställaren. Tidigare presenterad forskning refererar till 3D-visualiseringar som en allt vanligare metod inom interiördesign, även om de oftast används för att framföra intryck snarare än en verklig gestaltning (Murdoch et al., 2015). Med relativt enkla medel kan man genom Dialux ta fram visualiseringar utifrån en redan befintlig ljusberäkning. Framtaget bildmaterial kan sedan med fördel användas för att väcka intresse hos beställaren och bidrar ofta till en ökad grad av förtroende.

(28)

Analys

Visualiseringens verklighetsgrad

Under intervjuer har det framkommit skilda åsikter gällande hur verklighetstrogen en visualisering bör vara för att representera gällande projekt. Företag inom branschen arbetar med visualiseringar på olika sätt, vilket grundas på vilken typ av projekt man är involverad i. Även kundens egna design- och belysningsintressen påverkar till stor del utformningen av visualiseringen.

Ljusdesigner (3) – Mycket tid lägger jag på att få till så fotorealistiska bilder som

möjligt i Dialux, och således ligga så nära verkligheten som möjligt.

Tekniker (7) – De gånger vi arbetar med visualiseringar är det oftast för fasader

och då är det enkla 2D-bilder som används.

Trots att detaljerade visualiseringar föredras i ett flertal projekt, har möjligheten till välarbetat bildmaterial visat sig kunna vara en nackdel. Samtliga deltagare i studien har angivit dessa visualiseringstyper som missvisande, då de inkluderar element som är omöjliga att återskapa i en verklig miljö. Då beställaren återkopplar till det bildliga material som presenterats, kan verklighetstrogna visualiseringar höja förväntningar kring slutresultatet. Detta är en aspekt som diskuterats i tidigare studier och som varit en grundpelare i undersökningen. I studier av Murdoch et al. (2015) har belysningsstyrka visat sig vara den faktor som upplevs svårast att återskapa, vilket kan grundas i en bristande teknologi. Kontraster, skärpa och färgintensitet är aspekter som har stor påverkan på den digitala bildens trovärdighet. Presentation av felaktiga värden kan innebära missförstånd vilket påverkar projekt negativt. Samtliga deltagare i denna studie har angivit trovärdigheten i framställda bilder som en av de viktigaste aspekterna.

Tekniker (7) – Vi lägger inte så mycket tid på det för att vi inte vill överarbeta

dem, det blir lätt att man kanske presenterar något som man inte kan återskapa i slutändan och man arbetar onödigt mycket med dem.

Projektledare (4) – Ofta är det att man försöker göra en skiss så verklighetstrogen

som möjligt, men då kan det lätt bli att man säljer in andra värden också som inte enbart är relaterade till belysning.

Flera typer av skisser används i kombination med varandra då en visualisering som inkluderar samtliga element är väldigt svår att skapa. Flera mindre realistiska skisser kan istället vara det mest effektiva sättet att förmedla viktig projektinformation, samtidigt som risken för missvisande material minskas. Tid sparas då ett flertal mindre detaljerade skisser kräver mindre bearbetning än en av högre detaljgrad. Mycket baseras också på tidigare utgiven information om platsen, då utformningen av visualiseringar anpassas därefter.

Ljusdesigner (6) – När vi gör visualiseringar vill vi gärna veta så mycket som

möjligt om hur det ser ut: materialval, möblering, undertak osv. Ibland vet man ju inte det innan och då kan det vara bättre att skippa inläggning av material och lägga mer fokus på ljusets funktion.

(29)

Analys

Figur 5.4.1 – Olika typer projekt kräver olika varianter av visuella hjälpmedel för att kommunicera belysning Fr v. ö. ljusplanering för ett större utomhusområde sedd från ovan, ljusplanering för ett våningsplan sedd från ovan, tidigare nämnd sektionsritning med planerad ljusfördelning. (Bildmaterial av CARDI)

Figur 5.4.2 – Tredimensionella visualiseringar från ett antal utvalda platser kan användas för att bilda sig en uppfattning om hur belysningen kan se ut – viktigt är dock att påminna beställare om potentiella ändringar. (Bild av CARDI)

(30)

Analys

Visualiseringar i övertygande syfte

En av de viktigaste aspekterna i ett fungerande projektarbete, är att man som ledande inom yrkesgruppen hela tiden utgår från kundens önskemål och behov. Detta kan innebära att fokus ligger på att lyfta fram aspekter utöver belysningen för att skapa en igenkänningsfaktor hos kunden.

Ljusdesigner (2) – Det har mycket med personliga drag från beställaren att göra.

Det blir ju lite övertygande genom att man använder element som inte riktigt har med belysningen att göra utan aspekter som kunden i fråga tycker är viktigare.

Figur 5.5.1 – Visualiseringar som visar hur personliga inredningsdetaljer kan implementeras i en modell. (Bildmaterial av CARDI)

Figur 5.5.2 – Vid saknad information angående ytfärger, detaljer osv. läggs mer fokus på belysningens funktion. (Bildmaterial av CARDI)

Hos personer med tidigare belysningskunskaper finns det ofta svårigheter i att föra personens tankar i en ny riktning. Att kommunicera och förmedla ett koncept på ett beskrivande sätt kan dessutom vara väldigt svårt, speciellt om beställaren i fråga inte har tillräckligt med kunskap för att kunna föreställa sig eventuellt resultat. Deltagarna i denna studie har vid flertal tillfällen påvisat att bildmaterial är det mest effektiva sättet att nå fram med sina idéer. Det kan vara genom skisser, visualiseringar, modeller, eller referensprojekt.