FRILUFTS-LIVET
– en vägledning i användningen av
elektronisk radioräknare Radio Beam
Räkna friluftslivet
Naturvårdsverket
– en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam
© Naturvårdsverket och författaren BESTÄLLNINGAR: Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-gruppen Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel)
Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm ISBN 91-620-8211-6
Projektledare: Per Wallsten Text: Ingemar Ahlström Illustrationer: Kjell Ström Omslagsfoto (stora bilden): Lars Wallsten Övriga foton: Lars Wallsten och Ingemar Ahlström
Grafisk form: IdéoLuck AB Tryck: Printfabriken 2005
3
Friluftslivet lyfts fram av regeringen som en av naturvårdens hörn-stenar och medvetenheten ökar om dess betydelse för människors välbefinnande. Kunskap om besök och besökare är viktiga underlag för att planera och förvalta naturområden. År 1999 inledde därför Naturvårdsverket ett projekt om besöksräkning i naturen, med bland annat tester av elektronisk räkneutrustning. Arbetet är också ett led i Naturvårdsverkets program Värna – Vårda – Visa, för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden.
Boken redovisar översiktligt principer för olika typer av utrust-ning för besöksräkutrust-ning. I huvudsak innehåller boken en handled-ning för användhandled-ning av räknaren Radio Beam Counter, grundad på de tester och erfarenheter som kommit fram under projektets gång. Innehållet är i stora delar också giltigt för besöksräkning i natur i mer generell bemärkelse. Boken har skrivits av Ingemar Ahlström som även genomfört projektarbetet. Projektledare på Naturvårdsverket har varit Per Wallsten.
Det är Naturvårdsverkets förhoppning att boken ska leda till bättre underlag i arbetet med landets naturområden, i såväl av-lägsna nationalparker som tätortsnära friluftsmarker.
Naturvårdsverket, juni 2005.
Björn Risinger
Direktör, Naturresursavdelningen
Innehåll
Förord . . . 3
Innehåll . . . 4
Sammanfattning . . . 5
Summary . . . 7
Begrepp och förklaringar. . . 9
Inledning . . . .10
I. Besöksräkning i natur. Allmänt om teknisk utrustning. . .13
Varför ska man räkna besökare i naturen? . . . .14
Teknisk utrustning för besöksräkning i natur. . . .15
II. Radioräknaren Radio Beam. Funktion och användning . .19 Produktbeskrivning . . . .20
Programmera för räkning . . . .25
Installera räknaren . . . .27
Hämta och spara data. . . .36
Behandla data. . . .39
Testa räknarens tillförlitlighet . . . .42
Om något verkar fel . . . .45
Tips från användare. . . .47
5
Bakgrund
Kunskap om besöksmönster utgör en viktig grund för planering och förvaltning av naturområden, inte minst när det gäller skyd-dad natur som natureservat och nationalparker. Den nya natur-vårdspolitiken med tydligare markering av friluftslivets betydelse i naturvården ökar behovet av bra planeringsunderlag. Ett exempel är besöksstudien i Fulufjällets nationalpark som genomfördes 2001 av turismforskningsinstitutet Etour på Naturvårdsverkets uppdrag. Intresset för besöksräkning i natur har ökat inte bara här hemma utan också internationellt, och ett par internationella konferenser på temat har hållits under de senaste åren.
Sedan slutet på 1990-talet har Naturvårdsverket bedrivit pro-jektet Räkna friluftslivet. Propro-jektet har innefattat en kartläggning av marknaden för utrustning, tester av utrustning och försök med räknaren Radio Beam Counter.
Principer för räkning
Det finns olika slag av teknisk utrustning för besöksräkning i natur och som fungerar enligt olika principer. I grunden består de av en strömkälla, en sensor som känner av när någon passerar och ett räkneverk. De kan också kopplas till en logger (datasamlare) som registrerar, lagrar och sorterar data. De sensorer som kan användas för besöksräkning i natur är av följande slag:
En grupp som fungera enligt principen att en ”stråle” bryts eller reflekteras när någon passerar:
• Optiska sesorer för infrarött osynligt ljus eller laserljus. • Ultraljud som arbetar med högfrekvent ljud.
• Radiosändare som skickar ut radiovågor till en mottagare. Dessutom finns seismiska sensorer som reagerar på tryck, exempel-vis s.k. trafikräknare och trampräknare. Induktiva sensorer fungerar genom magnetfält som reagerar på metall, och kan användas för att t.ex. räkna snöskotrar.
Radioräknaren Radio Beam Counter
Räknaren består av en sändare och mottagare som kan placeras upp till 15 meter ifrån varandra. När någon passerar bryts radiosignalen mellan enheterna, och passagen registreras i en datalogger. Radio-vågorna går igenom material som exempelvis plast och tunnare trä, vilket gör att räknarna är lätta att kamouflera. De kan t.ex. placeras i lådor eller bakom en tunn vägg. Dataloggern programmeras för starttid och räkneintervall, t.ex. passager per timme, dygn eller vad man nu väljer. Loggern kan tömmas på data till en bärbar dator på plats eller tas med hem för tömning i stationär dator. Data redovisas i linjediagram och i tabellform och kan zoomas in för avläsning i valfri räkneperiod. Datafilerna kan kopieras till Excel för bearbetnng och redovisning i andra former.
Val av mätplats
Val av mätplats och noggrannhet vid installation av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. Om möjligt bör räknarna sättas upp på platser där besökarna inte passerar i bredd eller klungor. Det ska också finnas bra möjligheter att mon-tera och dölja räknarna. Man får räkna med att det arbetet alltid tar längre tid än man tror. Rekognoscering i förväg och en bra uppsättning verktyg och ”bra att ha grejor” underlättar. Med hjälp av ett enkelt testformulär kan man testa räknarnas tillförlitlighet och kontrollera inställning och funktion. En väderdagbok är bra som underlag vid utvärderingen av resultaten. Då kan man t.ex. få förklaringen till att det var så få besökare på Naturens Dag trots trevliga arrangemang.
7
Summary
Background
Knowledge of visiting patterns is an important basis for the plan-ning and management of natural areas, not least with regard to protected areas such as nature reserves and national parks. Sweden’s new nature conservation policy, which places increased emphasis on outdoor recreation, increases the need for good planning data. One example is provided by a study of visits to Fulufjället National Park which was conducted in 2001 by Etour, a tour-ism research institute, on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. Interest in counting visits to natural areas has increased in Sweden and in other countries, and there have been two international conferences on the subject in recent years. The Swedish Environmental Protection Agency has been conducting a project known as Counting Outdoor Recreation since the late 1990s. It has included studying the various types of equipment on the market, and testing equipment such as the Radio Beam Counter.
Counting principles
For counting visits t o natural areas, there are various kinds of equipment which operate according to different principles. Basi-cally, they all consist of an electric current, a sensor which detects passing visitors, and a counting mechanism. They can also be con-nected to a ”logger” which records, stores and sorts the data. One category of sensors involves the use of an electromagnetic beam which is interrupted or reflected when someone passes through it. These include:
• optical sensors based on invisible infrared or laser beams • ultra-sound sensors
• radio-wave transmitters and receivers.
There are also seismic sensors which react to the pressure of car tyres, footsteps, etc. In addition, there are inductive sensors which create a magnetic field that reacts to the presence of metal; these can be used to count snowmobiles, for example.
Radio Beam Counter
The Radio Beam Counter consists of a transmitter and a receiver which can be separated by a distance of up to fifteen metres. When someone passes through the radio beam, the interruption is recorded in a data logger which can be programmed to summarize counts within various time intervals (hours, days, etc.). Since the radio waves can pass through materials such as plastic and thin wood, the equipment is easy to camouflage. It can be placed in boxes or behind thin walls, for example. The starting time and the time interval are programmed, and the data can be transferred on site to a portable computer, or the logger can be taken to a station-ary computer for data transfer. The data are summarized in the form of both line diagrams and tables, and it is possible to zoom in on selected counting periods. The data files can be converted to Excel documents for processing and display in other formats.
Site selection
The selection of counting sites and care in setting up equipment are of decisive importance for the validity of results. If possible, counters should be set up at locations where visitors are likely to pass by in single file. There should also be good conditions for setting up and concealing the equipment. One may assume that preparations will always take longer than expected. The work can be facilitated with preliminary inspections, good set-up tools and ”useful gizmos”. Simple routines can be used to test the equip-ment’s proper function and reliability. A weather log can be useful for evaluating the results; it can help to explain, for example, why relatively few visitors turned up on days when special events were arranged.
9
Räknare: Mekanisk eller elektronisk utrustning för räkning/re-gistrering av passerande människor, djur eller fordon. Räknaren kan bestå av flera enheter, ofta sändare och mottagare/reflektor. Uttrycket ”räknaren” används i det följande som ett samlande begrepp för mottagare och sändare tillsammans, om inget annat anges.
Logger: Sv. Datasamlare. Datoriserad enhet i vilken data för räkningen programmeras och lagras. I rapporten används ”Log-ger”, som i det här sammanhanget är en vanlig beteckning.
Sensor: Sv. Avkännare. Enhet i räknaren som känner av signaler som aktiverar räknaren.
Display: Sv. Teckenruta. Fönster för avläsning av mekaniskt eller digitalt räkneverk. I rapporten används ”Display”, eftersom det numera är vanligt förekommande och även upptaget i Svenska Akademiens Ordlista.
Den nya naturvårdspolitiken med tydligare markering av frilufts-livets betydelse ställer stora krav på planering och förvaltning. Att ta fram underlag i form av besöksantal och besöksmönster är en viktig del i arbetet. En fullständig kartläggning av besöksmönstret i exempelvis ett friluftsområde eller en nationalpark är ett omfat-tande arbete. Då räcker det inte att bara räkna besökarna. Det är också nödvändigt att ta reda på vilka besökarna är, varifrån de kommer, hur de kommer, när de kommer, varför de kommer, vad de tycker och hur de rör sig i området. Ett forskningsprojektet med den inriktningen genomfördes i Fulufjällets nationalpark år 2000 av turistforskningsinstitutet Etour på uppdrag av Naturvårdsverket. Intresset för besöksräkning i natur har ökat, inte bara i Sverige utan också internationellt. Finland stod år 2004 som värd för den andra internationella konferenser om besöksräkning i skyddad natur. I samband med konferensen arrangerade Nordiska Ministerrådet en nordiskt-baltiskt workshop om besöksräkning.
Besöksräkning med teknisk utrustning har gjorts tidigare i Sverige, men något mer systematiskt arbete för att utveckla me-toder och testa utrustning har inte gjorts. I samarbete med bland annat Upplandstiftelsen och stiftelsen för Tyresta nationalpark påbörjade Naturvårdsverket 1997 projektet ”Räkna Friluftslivet” med en genomgång av marknaden för teknisk utrustning lämplig för besöksräkning i natur. Några färdiga utrustningar fanns inte på den svenska marknaden. I Storbritannien och USA har man sedan länge arbetat med besöksräkningar i exempelvis national-parker, och flera tillverkare finns för bland annat utrustningar som arbetar med infrarött ljus. Mätutrustning av det här slaget som ska användas i Sverige måste vara CE-märkt och uppfylla EMC-di-rektivet om elektromagnetisk kompatibilitet. Det försvårar import av amerikanska räknare som då måste genomgå en procedur med tillverkardeklarationer och CE-märkning.
I den här rapporten redovisas översiktligt funktionen för olika tekniska utrustningar för att räkna besökare i naturen. Därefter redogörs för funktion och användning av räknaren Radio Beam Counter. Det är den räknare som Naturvårdsverket har funnit vara bäst lämpad för användning under olika betingelser ute i naturen.
11
Räknaren har testats under projektets gång i flera år under olika förutsättningar. Den har även använts av bland annat kommuner, länsstyrelser och organisationer. Intervjuer med användarna lig-ger också till grund för redovisningen av erfarenheter. Även om handboken grundas på erfarenheter av räknaren Radio Beam Counter är mycket av det som tas upp tillämpbart också vid an-vändning av andra typer av räknare, t.ex. sådana med infrarött ljus. Det gäller exempelvis val av mätplats, installation, tillsyn, test av tillförlitlighet m.m.
13
I. Besöksräkning i natur.
Friluftslivet har under senare år alltmer kommit att ses som vik-tig del i naturvården. I Regeringens skrivelse 2001/02:173 En
samlad naturvårdspolitik betonas särskilt den tätortsnära naturens
betydelse för friluftslivet och dess värde som en resurs i folkhäl-soarbetet. Ett led i den nya naturvårdspolitiken är också att göra naturreservat och nationalparker mer tillgängliga för besökare, en utveckling som har stor betydelse för bland annat den turistnäring som i hög grad bygger på natur och naturupplevelser. Då krävs bra underlag för planering och förvaltning, inte minst i fråga om besöksmönster och antal besökare. Besöksräkning är en viktig del i det underlaget. Men för att kunna ta vara på möjligheterna och fördelarna med besökräkning är det nödvändigt att tillräcklig tid avsätts för planering och genomförande av räkningen, liksom för bearbetning och uppföljning av mätresultaten.
Det finns flera skäl att räkna besökare i naturen:
• Kartläggning av besöksfrekvens över tiden och på olika platser behövs som underlag för åtgärder för att förebygga naturslitage och konflikter mellan olika intressen i ett område.
• Kunskap om besöksmönster behövs som underlag för underhåll och dimensionering av anordningar och anläggningar. • Kunskap om besöksmönster är ett viktigt underlag för
priori-teringar, både i fråga om ekonomi och åtgärder för anläggning, drift och underhåll.
• Uppgifter om besöksfrekvens och besöksmönster är viktigt för utvärdering av information och marknadsföring, arrangemang, kampanjer eller andra insatser för naturvård, friluftsliv och turism.
• Faktauppgifter om besöksfrekvens har även betydelse som underlag för politiska beslut, till exempel i fråga om fysisk pla-nering och om resurser till turism, friluftsliv och naturvård.
Varför ska man räkna
besökare i naturen?
15 .
Funktion
Ett tekniskt system för besöksräkning i naturen består i grunden av tre delar:
• Strömkälla i form av batteri.
• En sensor som känner av när någon passerar räknaren och ger en impuls till ett räkneverk.
• Ett räkneverk som registrerar antalet passager. Räkneverken kan vara av olika slag; mekaniskt rullräkneverk med siffror som tickar fram ett steg för varje impuls, eller digitalt räkneverk med eller utan display.
Ett fullständigt system för besöksräkning innehåller dessutom: • En logger som programmeras för räkning och registrerar, lagrar
och sorterar mätdata från räkneverket. Insamlade data kan läsas av på räkneverk, tas ut på kort eller överföras till stationär eller bärbar dator för vidare bearbetning.
• Programvara för loggern.
• Programvara och dator för bearbetning och presentation av mätresultat.
Sensorer
Sensorer som används i räkneutrustningar kan vara av olika slag. De sensorer som används i system med infrarött ljus, laser, ultraljud och radiosignaler är oftast från början kalibrerade för att undvika registrering av löv, fåglar, svängande kvistar och liknande som snabbt passerar räknaren.
Optiska sensorer.
Optiska sensorer består av en sändare och en mottagare för ljus. När ljusstrålen mellan sändaren och mottagaren bryts, eller reflek-teras mot den som passerar går en impuls till räkneverket. För alla system med optisk sensor finns risk för att sensorns lins kan bli smutsig, immig eller snötäckt, vilket kan påverka funktionen och därmed resultatens tillförlitlighet. Funktionen kan också påverkas vid snöfall och kraftigt regn eftersom ljusstrålen då får svårare att tränga igenom.
Teknisk utrustning
Optiska sensorer fungerar enligt tre olika principer:
• Direktavkännande envägs ljus. Sändare och mottagare sitter
i samma enhet med separata linsöppningar. Ljusstrålen från sändaren reflekteras på mätobjektet tillbaka till mottagaren. Används vanligtvis för korta mätavstånd upp till 5 meter.
• Spegelreflekterande ljus (retro-reflektivt). Också här sitter
sän-dare och mottagare i samma enhet. Ljusstrålen från sänsän-daren skickas tillbaka till mottagaren från en motstående reflektor. Tillåter mätavstånd på upp till 35 meter. Långa mätavstånd kräver stor precision i inställningen. En del räknare är därför utrustade med ett sikte som underlättar inställningen.
• Sändare och mottagare i separata enheter. Ljusstrålen från sändaren
går till en motstående mottagare. Systemet tillåter långa mätav-stånd men kräver liksom för spegelreflekterande ljus stor precision i inställningen. Systemet behöver separata batterier för sändare och mottagare eller kabelförbindelse mellan enheterna. Optiska sensorer arbetar med olika slags ljus:
• Vitt synligt ljus: Det vita synliga ljuset är känsligt för störningar
och kan påverkas av dimma, snöfall och regn. Det används därför vanligen inomhus, till exempel vid dörrpassager.
• Infrarött ljus (IR): De flesta ljussensorer som finns i färdiga
ut-rustningar avsedda för besöksräkning i natur arbetar med infrarött ljus. Infrarött ljus är något svårare att ställa in mot reflektorer och mottagare än vitt synligt ljus. Det infraröda ljuset är osynligt och används i räknare enligt två olika principer. Vid aktivt infrarött
ljus skickar sändaren ut en ljusstråle mot en reflektor som skickar
tillbaka strålen till mottagarens sensor. Sändare och mottagare
Besökaren registreras när den infraröda ljusstrålen mellan räknaren och reflektorn bryts.
17 .
sitter i samma enhet. När ljusstrålen bryts aktiveras mottagaren och registrerar en passage. Det finns också utrustningar med aktivt infrarött ljus som fungerar på motsvarande sätt, men med en ljusstråle som går mellan en sändare och mottagare istället för att reflekteras tillbaka till mottagaren. I utrustningar med
Passivt infrarött ljus (PIR) skickar sändaren ut en ljusstråle
som reflekteras till mottagaren från de föremål som passerar, så kallad direktavkänning. Passivt infrarött ljus kan också reagera på att passerande föremål har en temperatur som avviker från omgivningens. En utrustning med passivt infrarött ljus är liten och förhållandevis lätt att installera eftersom ljusstrålen inte behöver ställas in mot reflektor eller mottagare. Direktavkänning har i allmänhet lägre precision i mätningarna än övriga metoder, bland annat genom att det återspeglade ljuset till mottagaren blir svagare. Utrustning med passivt infrarött ljus lämpar sig bäst där man är beroende av en liten utrustning som går snabbt att instal-lera och där kraven på exakthet i mätningarna inte är så stora.
• Laser: Sändare med laserljus har mycket lång räckvidd och den
tunna laserstrålen tränger bättre än infrarött ljus igenom smuts och imma på sensorns lins, liksom genom snö, regn och dimma. Laser finns både med osynligt och synligt rött ljus. Det synliga laserljuset ger en skarp röd prick på den som passerar. Eftersom laserljus kan uppfattas som obehagligt är det mindre lämpligt att använda för besöksräkning. Det kan också vara skadligt för ögonen att titta direkt in i sändarens lins. Lasersändare med mottagare kräver mycket hög precision i inställningen.
Ultraljud
Räknare med ultraljud fungerar enligt samma princip som system med infrarött ljus. Sändaren skickar ut en högfrekvent ljudkägla, antingen direktavkännande eller till en separat mottagare. Räkna-ren aktiveras när ljudkäglan reflekteras mot en passerande, respek-tive bryts. Räknare med ultraljud klarar kyla sämre än IR-sensorer, och signalstyrkan kan påverkas av förändringar i lufttemperatur.
Radiosändare
Utrustning med radiosändare fungerar enligt samma princip som räknare med ljus eller ljud. En sändare skickar ut radiosignaler i form av en ”stråle” till en mottagare. När radiostrålen bryts förändras radiosig-nalens styrka och mottagarens sensor aktiveras. Radioräknaren har den fördelen att radiosignalerna passerar genom material som exempelvis plast och tunnare trä, vilket gör att enheterna lättare kan döljas.
Seismiska sensorer
En seismisk sensor består av en kabel eller tryckplatta som reagerar på tryck eller vibrationer, och som är förbunden med ett räkneverk. Känsligheten på sensorn kan ställas in för att anpassas till det som ska räknas. Tryckplatta och räknare kan grävas ner och på så sätt döljas helt. Tryckplattans sensor kan påverkas av förändringar i marken, t.ex. vid kyla. Det kan också vara svårt att kalibrera utrustningen exakt liksom att beräkna rätt storlek på tryckplattan så att registreringen blir korrekt. Den s.k. slangräknaren reagerar på tryck och används för räkning av fordon.
Induktiva sensorer
Induktiva system består av en räknare som är ansluten till en sensor i form av en kopparkabel som grävs ner eller läggs under snön, och som reagerar på metall. När till exempel en snöskoter passerar genom kopparkabelns magnetfält går en impuls från sensorn till räknaren.
Hämtning av data
I princip går det att koppla alla typer av sensorer till räkneverk och till en logger för behandling av insamlade mätdata. Mätdata kan sedan läsas av på räkneverket, i en display eller föras över till en dator för bearbetning och utskrift. Enklare modeller av exempelvis IR-utrustningar har ett ackumulerande räkneverk i sändare-/mot-tagarenheten som läses av före och efter räkneperioden. På mer avancerade utrustningar går det att ställa in registreringsintervall, till exempel timmar, dagar, dygn eller veckor.
19
II. Radioräknaren Radio Beam.
Funktion och användning
Räknaren Radio Beam består av en radiosändare med mottagare, logger, mjukvara för installation av program, kabel för anslutning mellan logger och dator (PC), magnet för batterikontroll och funktionstest samt en skruvmejsel.
Mottagaren som har måtten 120 x 120 x 85 mm är försedd med två ljusdioder, en för batterikontroll och en för inställning mot sändaren. Sändaren har måtten 120 x 80 x 55 mm och har en ljusdiod för batterikontroll. Modellen RBX3 har display för direktavläsning av mätdata, och kan kompletteras med logger. Sändaren till mottagare med display har djupet 85 mm på grund av att den kräver större batteripack. Räkneenheterna kan skruvas fast i underlaget antingen genom de invändiga skruvkanalerna eller genom löstagbara fästöron som kan monteras vertikalt eller horisontellt. Fästöronen skruvas fast genom de invändiga skruv-kanalerna.
Produktbeskrivning
En modell Dual Radio Beam Counter kan avgöra åt vilket håll besökarna passerar. Men räkneutrustningen blir då större och kräver mer batterikraft. Den består av två ihopkopplade mottagare som arbetar med en extra snabb sändningspuls som registrerar
21 .
den korta tidsskillnaden mellan brytningen av de parallella ra-diostrålarna. Sändare och mottagare strömförsörjs genom externa batteripack.
Det går också att få räknare som är anpassade för två dataloggrar, vilket gör det möjligt att skilja på till exempel hästar och människor. Detta kan också åstadkommas genom att använda två parallella räknare med olika inställning av mottagarnas signalpuls RV2, och sedan läsa av skillnaden i antalet registreringar. Se mer om det nedan. På en ny version av räknare kommer det att bli möjligt att ställa in mottagaren för räkning av antingen gående eller hästar genom att skifta en kabel i räknaren mellan två olika anslutningar. Under 2005 kommer mottagaren att förses med starkare antenn som tillåter längre mätavstånd.
Funktion
Mellan sändaren och mottagaren går en radiosignal som kan liknas vid en ”stråle”. När något passerar genom radiostrålen aktiveras mottagaren genom förändringen i radiosignalens styrka. Räknaren kan inte avgöra vad som har passerat (se dock nedan) eller åt vilket håll, utan redovisar endast antalet registreringar (passager). Mot-tagaren är inställd så att förbivirvlande löv, fåglar och annat som snabbt passerar genom strålen inte registreras. Detsamma gäller smala föremål som exempelvis skidstavar.
Radiosignalen kan passera genom material som tunnare trä, plywood, plast o.d. men inte genom metall. Styrkan i radiosignalen försvagas något när den passerar genom material, vilket gör att det maximala avståndet mellan sändare och mottagare kan behöva minskas något. Emellertid förlorar inte radiosignalen i styrka om den passerar genom polycarbonat / plastmed en tjocklek av 4 mil-limeter, eftersom det är ¼ av radiosignalens våglängd i materialet. I sådana fall spelar det inte någon roll på vilket avstånd mottagaren sitter från materialet. Annars ska mottagarens front sitta så nära materialet som möjligt för att minska förlusten i signalstyrka. Om tjockleken på plasten är mindre än 4 millimeter förlorar signalen något i styrka om inte räknarens front sitter alldeles intill. Rent allmänt förloras i övrigt minst signalstyrka om mottagarens front placeras 1 våglängd (14.2 millimeter) från täckande material.
Räknaren fungerar i sträng kyla och hård blåst. Men radiosig-nalens styrka kan påverkas av fukt. Därför bör man inte montera enheterna bakom material som suger åt sig fukt, eller placera dem så att regn- eller smältvatten rinner ner över framsidan eller att snö fastnar på framsidan.
Radio Beam finns för två olika mätavstånd, max 8 meter respek-tive 15 meter. Under 2005 räknar tillverkaren med att utveckla den senare med en antenn som tillåter längre mätvastånd. Modellen med 8 meters räkneavstånd har utvecklats särskilt för att filtrera bort elektroniska störningar från mobiltelefoner och är därför särskilt lämpad i direkt urbana miljöer. Modellen RBX3 har ett förbättrat störningsfilter, och räknaren med 8 meters mätvstånd störs inte av mobiltelefoner även om de hålls alldeles intill. Räk-narna, även den med mätavstånd 15 meter, påverkas normalt inte av bilar som passerar intill.
Inställning av mottagarens signalpuls
I senare modeller av Radio Beam Counter från och med år 2002 har mottagaren en funktion som gör det möjligt att reglera tiden för signalpulsen. Den är på RB 2000 förinställd på 1 sekund. En gående passerar på omkring en halv sekund. Passager som bryter radiostrålen längre tid än 1 sekund registreras inte. Det innebär att exempelvis hästar och bilar, som inte kör alltför alltför snabbt, inte registreras eftersom de bryter radiostrålen längre tid än 1 sekund. Funktionen har beteckningen RV2 på mottagarens kretskort och består av en blå fyrkant med en vit rund platta med skruvskåra. (Det finns ytterligare två likadana blå fyrkanter RV1 och RV3 som är förinställda och inte ska ändras. Även tidiga modeller av räknaren hade en enhet RV2, men inte med samma funktion.) Tiden kan ökas till maximum 5 sekunder. Med en liten skruvmejsel vrids inställningsskruven då medurs. Läget ¼ mellan min. och max. motsvarar ungefär 1,5 sekunder, och läget halvvägs mellan min. och max. ungefär 2,5 sekunder (skruvskåran ve-rikalt). I mottagaren till RBX3 är funktionen förinställd på maxtiden 5 sekunder, det vill säga allt som har en passertid under 5 sekunder registreras. Inställningsskruven vrids då moturs för att minska tiden. Inställningen ”klockan 10” är lagom utgångsläge om man enbart vill räkna fotfolk och cyklister men utesluta ryttare. Max.- och min. värdena ligger vid ungefär ”klockan halv 5” respektive ”halv 8”.
Detaljerna är små och det underlättar om man har ett försto-ringsglas till hands vid inställningen, åtminstone första gången. Använd en skruvmejsel med väl passande klinga för att inte skada skruvskåran. Kretskortet är fernissat varför det kan vara lite mot-stånd första gången man skruvar på RV2.
Skriv in inställningen på RV2 i rutan Kommentarer i fönstret Confirmation/ Startbekräftelse, eller skriv upp det på en liten bit maskeringstejp på mottagaren så är det lättare att komma ihåg. Det är bra att veta inställningen när resultaten ska tolkas.
Med RV2 kan mottagarens signal-puls ställas in om man t.ex. vill utesluta ryttare i räkningen.
23 .
Logger
Till mottagaren kopplas en invändig datalogger som programmeras för räkning och lagrar data. Loggern har två ljusdioder, men endast den gröna har en funktion för Radio Beam Counter. Det går att få mottagaren anpassad för koppling till en yttre datalogger. Mot-tagaren behöver då inte öppnas för tömning av loggern.
Byte av loggerbatteri
Dataloggern levereras med installerat batteri med lång livslängd. Vid kontinuerlig användning av räknaren räcker batteriet ett par år. Innan man byter batteri måste loggern stoppas och lagrade data föras över till PC. Till loggern används ett 3,6 volt ½ AA litiumbatteri, t.ex. Sonnenscein SL-750, Tadrian TL-2150/S eller Saft LS-3/LS 14250.
Byte av batteri:
1. Se till att loggern är stoppad och den gröna dioden inte blin-kar.
2. Lossa skruvarna och ta bort locket.
3. Sätt i batteriet enligt markeringarna i batterihållaren. När batte-riet är rätt isatt tänds den gröna ljusdioden ett par sekunder. 4. Om dioden inte tänds, ta ut batteriet och sätt in det på nytt. 5. Se till att lockets packning är i gott skick. Skruva fast locket.
Batterier och magnet
Sändare och mottagare drivs av varsitt 9 volts alkaliskt batteri 6LR61 (R6) av typ Duracell M3 eller motsvarande som vid nor-mala förutsättningar räcker över 100 dagar, eller lithiumbatteri, t.ex. Ultralife U9VL) som räcker upp till 250 dagar. Tillverkaren rekommenderar litiumbatteri vid sträng kyla. Samtliga räknare kan utrustas med externa batteriboxar för 6 stycken AA batterier vilket för räknare utan display räcker för över ett års drift utan batteribyte. Batteriernas livslängd hänger ihop med besöksinten-siteten, ju fler besökare desto högre batteriförbrukning. Batteriet på 9 volt i mottagaren till RBX3 med display har kortare driftstid eftersom displayen slås på några sekunder varje gång en passage registreras, vilket drar extra ström. Den senaste modellen av RBX3 har en strömsnålare display som visar siffrorna kontinuerligt. Den har också en ny batterihållare som gör det möjligt att använda 2 stycken AA lithiumbatterier som räcker i över ett år. Sändaren till RBX3 drivs av 6 stycken AA batterier i ett batteripack som ligger löst i sändaren. När man skruvar av locket är det bra att vara
lite försiktig så inte batteripacket faller ur och sliter loss de tunna anslutningskablarna. Man kan klämma in en bit skumgummi e.d. ovanför batteripacket så sitter det stadigare. Ljusdioden för batterikontroll är inställd så att räknaren fungerar en kortare tid även efter det att ljusdioden slutat ge utslag för tillräcklig batte-riladdning. Lagrade data bibehålls i mottagarens minne även om batteriet tar slut eller tas bort.
Magneten som används för batterikontroll och inställning ska vara av cylindertyp (rund platt som en liten puck). Det går inte att använda hästskomagnet. Magneten som levereras till räknaren har styrkan 700 Gauss, vilket bör anges som minimistyrka om man beställer extra magnet från annan tillverkare. Magnettillverkare hittar man under ”Magneter” i Gula Sidorna.
Mjukvara
Mjukvaran till Radio Beam Counter finns endast för PC, inte Macintosh. De tidiga versionerna (2.2 och tidigare) av mjukvara till RB 2000 kan utan kostnad uppgraderas till en svensk version 2.8 på http://www.geminidataloggers.com/ . Möjligheter till uppgradering fanns ännu vintern 2004/2005. En senare version som är lite enklare att använda kan laddas ner från http:// www. geminidataloggers.com/downloads. Den versionen finns endast på engelska.
Eftersom det finns såväl engelsk som svensk version av program-met GLM har begreppen i datorns menyrad, undermenyer etc. i det följande angetts på båda språken med skrivningen engelska / svenska.
Hjälp och bruksanvisning
Programmet GLM innehåller en hjälpmeny med utförlig in-formation om bland annat inställningar och hantering av data. Naturvårdsverket har tryckt upp en självhäftande dekal med kortfattad bruksanvisning till RB 2000. Dekalen är avsedd fästas exempelvis på mottagarens sidor eller på insidan av sidostycket på det specialtilverkade skyddshöljet. Dekalen innehåller anvisningar om inställning och kontroll för räkning och överföring av data till PC. Ett par detaljändringar har gjorts på räknaren sedan dekalen trycktes: På nyare räknare har sändarens ljusdiod för batterikontroll flyttats från ovansidan till sidan och batterihållarna har ändrats till det bättre.
25 .
I loggern programmeras de förutsättningar som ska gälla för räk-ningen, namn på datafilen, när räkningen ska påbörjas och avslutas samt räkningsintervall.
Så här programmerar man för räkning
Loggern kan programmeras antingen från Loggermenyn eller direkt via knapparna i menyraden.Loggern får inte vara ansluten till mottagaren när den programmeras. Tecknet > används nedan för ”gå vidare till”.
1. Skruva av locket på loggerns kabelanslutning och tryck fast ka-beln med slitsen i kabeländen uppåt mot loggerns framsida. 2. Starta programmet Gemini Logger Manager och klicka på
knappen Connect / Anslut.
3. Klicka på knappen Go som öppnar startfönstret för program-mering. Obs! Om loggern är på (grön ljusdiod blinkar) måste den stoppas med stoppknappen eller via loggermenyn innan den kan programmeras på nytt.
4. I startfönstret fyller man i namn på filen, högst 24 tecken. 5. Ange räkningsintervall i timmar, minuter, sekunder.
Räknings-intervall är den tid som antalet registreringar ska redovisas i, till exempel passager per timme. I så fall fyller man i 1 tim, 0 min, 0 sek. Val av räkningsintervall avgörs mot bakgrund av syftet med räkningen och förväntat antal besökare. På platser med få besö-kare är det kanske tillräckligt att veta hur många som passerar per dag och variation över veckan. I vissa fall kanske man vill ha detaljerad information om variationer i besöksmönster och ställer intervallet på 15 minuter. Vanligtvis brukar man sätta interval-let på en timme. Räknarens maximala antal registreringar per intervall är 255, även om fler personer passerar. Om det är troligt att det kan passera fler än 255 besökare i timmen får man ställa in ett kortare intervall för att få exakt antal registreringar. 6. I fältet Start logging / Starta mätning i fönstret General
Options / Generella inställningar under menyn Options / Inställningar > General / Allmänna bör Whole minute / Hel minut normalt vara förbockad.
7. Tillverkaren rekommenderar att man använder Delayed Start / För-dröjd Start. Det innebär att man ställer in datum och klockslag när räknaren ska sätta igång, exempelvis vid midnatt en viss dag. Klicka på knappen Delay / Fördröjning för att få upp inställningsfönstret. 8. Fördröjd start kan ställas in antingen så att räknaren sätter igång
efter en viss tid, eller vid en viss tidpunkt. Pricka för Launch Date / Starta Datum och fyll i datum och tid enligt samma mönster som i fönstret. Det bästa är att sätta starttiden på jämn timme, till exempel 00.00 om räkningen ska börja vid midnatt. Det underlättar avläsningen av data. Klicka OK sedan Start. 9. Räkningen kan stoppas på tre olika sätt:
• Efter ett visst antal avläsningar (tidsintervall).
• När loggerns minne är fullt. Hur länge minnet räcker framgår av fönstret Confirmation / Startbekräftelse innan loggern kopplas ifrån. Det är den inställning som är enklast att använda. • Ingen stopptid. Loggern räknar på tills minnet är fullt och
fortsätter sedan räkningen genom att skriva över tidigare mätvärden från början.
Det är bra att göra en notering om när loggerns minne är fullt så man kan hämta in data i god tid. Annars finns risk att förlora mätdata genom att loggern slutar räkna eller skriver över tidigare data. 10. Inställningen bekräftas och du kan koppla ifrån loggern när
da-torn säger till i nederkanten av inställningsfönstret. Kontrollera först att det är rätt tid på räkneintervallet.
11. I rutan Comments / Kommentarer finns utrymme för egna noteringar. Men för att spara dem är man tvungen att skriva ut fönstret Launch Confirmation / Startbekräftelse. Det går inte att öppna senare. Titelrutan sparas emellertid i loggern. 12. Skruva på locket över loggerns anslutning och kontrollera att
loggerns gröna ljusdiod blinkar med dubbelblink var 4:e sekund. Det indikerar att programmeringen är klar och loggern i vänte-läge. Enkelblink var 4:e sekund indikerar att loggern är på och har satt igång räknandet.
27 .
Val av mätplats
Noggrannhet vid valet av mätplats liksom vid montering och inställning av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. Valet av mätplats kan ses som ett val i två nivåer. Först väljs en plats som kan antas vara så representativ som möjligt med tanke på syftet med mätningarna. Därefter väljs den exakta platsen för installation av räknarna. Det är valet av den sistnämnda ”räkneplatsen” som tas upp här. Helst bör man välja en plats där besökarna passerar efter varandra. Då minskar risken för felregistreringar på grund av att personer går i bredd
I det kamouflagefärgade höljet inne bland granarna är räknaren inte lätt att upptäcka.
eller flera ihop. Risken för den typen av mätfel kan också minskas om räkneenheterna installeras så att radiostrålen går i 45° vinkel över stigen eller vägen, och på så sätt hittar ett mellanrum mellan passerande som går i bredd.
Räknarna bör inte sättas på platser där besökarna kan tänkas stanna upp, till exempel i anslutning till anslagstavlor, utsikter eller stigförgreningar med vägvisare. Det är också viktigt att välja en plats med goda möjligheter att dölja räkneenheterna, inte bara för att minska risken att de stjäls eller vandaliseras. Om räknarna upp-täcks och folk stannar upp, går fram till dem eller rör dem påverkas räkningen genom att radiostrålen bryts eller inställningen ändras. Därför är det bra att välja en plats där besökarna är upptagna av något eller har uppmärksamheten riktat åt annat håll, t.ex. vid en spång, stätta, ojämn mark med snubbelrisk eller ett naturligt blickfång. Vid ett motionsspår eller skidspår kan räknarna placeras i en backe eller annan plats som kräver lite extra koncentration på springandet eller åkandet.
Det är inte alltid lätt att hitta en bra plats som uppfyller kraven på avstånd mellan räkneeheterna, möjligheter till montering och kamouflage. Oftast är det nödvändigt att rekognoscera i förväg och välja ut några möjliga alternativ. Man får också räkna med att montering, inställning och kamouflage av räknarna ofta tar längre tid än man tror. Om räknarna ska sitta i välbesökta områden är det en fördel att arbeta tidigt på morgonen eller annan tid när få är ute. Det minskar risken för att räknarna ska upptäckas eller att man ska behöva förklara vad man håller på med.
Installation och montering
Fem villkor styr installationen av räknarna. • Vad som ska räknas.
• Avståndet mellan sändare och mottagare. • Möjligheterna till montering
• Fri väg för radiostrålen mellan sändare och mottagare. • Möjligheter att kamouflera räknaren.
Vad ska räknas?
En fråga inför installation och inställning av räknarna är vad som ska räknas. Ska alla besökare räknas, eller är det någon kategori som vi inte vill ha med? Och går den i så fall att utesluta? Med senare modeller av Radio Beam finns som nämnts möjlighet att utesluta t.ex. hästar, älgar och bilar. Vill man tvärt om bara räkna ryttare och utesluta gående finns möjlighet att sätta räknarna mycket högt, ca.
29 .
210 – 220 över mark för normalstora hästar. Med två räknare som monteras parallellt kan man med hjälp av funktionen RV2 ställa in räknarna för att skilja på gående/spingande/cyklister och ryttare. Den ena räknaren ställs in på 5 sekunder och räknar då alla pas-serande. Den andra räknaren ställs in på ca. 1 sekund, och utesluter då hästar eftersom de bryter radiostrålen under längre tid. Antalet hästar blir då skillnaden i avläsningar mellan de båda räknarna. Man kan själv experimentera för att få rätt inställning av tiden med RV2. För att slippa arbeta med riktiga hästar kan man enkelt göra en hästatrapp av t.ex. en cirka 180 cm. lång spånskiva eller liknande som täcks med ett par rader aluminiumfolie som häftas fast. Sedan sätter man upp räknaren med loggern på förslagsvis 15 minuters intervall och går fram och tillbaka med ”hästen”. Inställningen blir enklare med modellen RBX3 där man kan avläsa resultatet direkt i displayen. (Se sid. 22 Inställning av signalpuls)
Om det i huvudsak är personer som tar sig fram till fots som ska räknas är det lagom att montera räknarna med radiostrålen i midje-höjd, eller en dryg meter över mark. Det är också bra höjd för räkning av cyklister. Visserligen får man då inte med de minsta barnen, men en alltför låg placering av räknarna innebär risk för felräkning på grund av att båda benen på en gående vuxen kan registreras.
Mätavstånd (Räckvidd)
Räknaren med det längre mätavståndet 15 meter innebär större valfrihet att använda mätaren på olika platser. Avståndet 15 meter mellan sändare och mottagare uppges av tillverkaren som maxav-stånd för säker mottagning. Tidigare angavs 20 meter som max-avstånd, vilket har fungerat väl under bra förhållanden. Eftersom radiosignalen påverkas av fukt, så kan hårt regn, dimma och tätt snöfall förta något av signalstyrkan. Därför är det viktigt att ha med i beräkningen att ändrade väderleksförhållanden kan medföra att mottagningen blir sämre än vid installationstillfället.
Inställning
Antennen sitter på insidan av mottagarens lock (framsida). Sända-ren och mottagaSända-ren ska riktas in med locken rakt mot varandra för bästa mottagning. Radiostrålen måste ha fri väg mellan sändare och mottagare. Det får inte finnas grenar som kan svänga in i strålen vid blåst. Tänk också på att grenar ovanför räknaren kan böjas ner när de blir snötyngda. Sommartid får man räkna med att vegetation kan hinna växa upp framför räknaren på bara ett par veckor. 1. Kontrollera batterifunktion på sändare och mottagare genom
att hålla magneten ovanför ljusdioden för batteritest. På tidi-gare modeller RB 2000 är sändarens ljusdiodod för batteritest röd och mottagarens grön. På RBX3 har båda enheterna grön ljusdiod för batteritest. Om dioden inte lyser är det troligaste att batteriet är slut eller inte sitter rätt i batterihållaren. Bat-terihållaren på de tidiga modellerna var något klen och batteriet kunde komma ur läge till exempel vid transporter. Genom att bocka ner batterihållarens kontaktbleck en aning kan batteriet fås att sitta stadigare. I dåligt ljus var det också svårt att se bat-terihållarens markering för pluspol. Pluspolen är till vänster i batterihållaren framifrån sett. Senare modeller har en förbättrad batterihållare.
2. Montera sändaren så den pekar rakt mot den tänkta platsen för mottagaren.
3. Rikta in mottagaren mot sändaren, med lockets gångjärn nedåt.
4. Håll magneten ovanför ljusdioderna. Vid bra mottagning är den röda lysdioden släckt, och endast grön lyser. När det inte är nå-gon mottagning lyser både grön och röd diod. Rikta mottagaren mot sändaren och rör den åt sidorna och upp och ner för att hitta ett ”mittläge” där endast den gröna dioden för batteritest lyser. Om det är svårt att få bra mottagning och den röda dioden lyser eller flimrar till kan det bero på för svag signal på grund av för långt avstånd. Långa avstånd kräver också större precision
Batteri OK och inställning OK på RB 2000 när den röda ljusdioden inte lyser. Dekalen med bruksanvisning i locket på höljet.
31 .
i inställningen. För att testa signalstyrkan kan kan man täcka en mindre del av mottagarens lock med handen och på så sätt minska signalstyrkan. Handen får inte hållas mot locket utan någon decimeter framför. Om den röda dioden förblir släckt är mottagningen bra. På modellen RBX3 fungerar inställningen så att den röda ljusdioden blinkar när mottagningen är bra, ju snabbare blink desto bättre mottagning.
5. Montera mottagaren så radiostrålen kommer på rätt höjd på platsen där besökarna passerar. Kontrollera att sändare och mottagare pekar med fronterna rakt mot varandra. Kontrollera inställning med magneten. Låt någon passera strålen eller för handen framför mottagaren för se att den röda dioden tänds. På RBX3 blinkar ju ljusdioden vid rätt inställning, så då får man i stället passera framför mottagaren och sedan läsa av displayen.
Montering
Sändaren och mottagaren kan monteras på olika sätt:
• Skruvas fast i underlaget genom de invändiga skruvkanalerna eller genom fästöron i hörnen. Lämpar sig för montering på plana underlag som väggar, plank, brädor, fyrkantsvirke m.m.
• Skruvas fast i en plywoodplatta e.d. i räknarens bredd men som sticker ut någon centimeter ovanför och under räknaren. I mitten av de utstickande delarna borras hål genom vilka räknaren kan skruvas fast i t.ex. träd eller runda stolpar. Med långa skruvar finns marginal att justera räknaren vertikalt. Om trädet lutar ”bakåt” dras nedre skruven in helt och räknarens läge justeras högre upp med en pinne eller annat mellan plattan och trädet. Om man använder fästöronen – eller distansbrickor vid invändig skruvning – går det att dra ett hålband mellan plattan och räknaren för att fästa denna på exempelvis runda stolpar. Räknaren kan också skruvas fast i en något grövre platta i vilken man fäster ett vinkeljärn eller annat beslag för hängande- eller sidomontering.
Ett specialdesignat hölje för räknarna i militärgrön polycarbonat tillverkas på beställning. Höljet har öppningsbar front och sidor och ett fäste som går att vinkla i höjd och sidled för enklare inställ-ning. Höljet passar till alla typer av sändare och mottagare, även de med display. Information om höljet kan fås från Friluftsplanering, ingemar.ahlstrom@telia.com.
Sändarens placering på elstolpen är kamouflage i sig.
Mottagare med display placerad i specialgjort hölje.
Anslut logger
• Mottagarens kabelände ansluts till loggerns uttag med hål för två stift, den utan metallhätta. Kabeländens slits ska var vänd uppåt mot loggerns framsida för att passa i uttaget. Gänga fast kabeln med metallhylsan tills ett par gäng är kvar på loggerns gängtapp. Hylsan ska gå lätt att gänga på och får inte tvingas på.
• Loggern fästs mot kardborrbandet med ljusdioderna uppåt. • Se till att kabeln inte kommer i kläm när locket skruvas fast.
Kamouflera räknaren
Eftersom radiosignalerna passerar genom material som plast, ma-sonite, plywood och tunnare trä m.m. finns goda möjligheter att dölja räknarna. Med lite påhittighet går det att anpassa kamouflaget till skilda miljöer. En räknare som sätts på en björk kan till exempel kamoufleras med näver som sätts framför räknaren. Det militärgröna höljet utgör kamouflage i sig om räknarna monteras i skogsmark, särskilt vid montering på granstammar. Några kvistar som kläms fast runt höljet mjukar upp konturerna och förstärker kamouflaget. Räknarna kan också döljas i andra typer av lådor eller boxar som ser ut att höra till något annat, dock inte av metall eftersom det stoppar radiosignalerna.
Också fejkade skyltar av olika slag kan användas för att dölja räknarna, men självklart inte sådana skyltar som gör att folk stannar upp framför dem. När räknarna placeras bakom något material bör fronten sitta så nära materialet som möjligt. Bäst är om monteringen utförs så att regn eller smältvatten inte kommer åt att rinna ner mel-lan räknaren och skyddet framför. Material som kan dra åt sig fukt
Sändaren väl dold bakom näver. Men det hjälper inte mot mot nyfikna besökare.
Sändaren kan döljas mellan dubbla skyltar. Här råder ridförbud utom på vägen, men skyltarna är uppsatta enbart som kamouflage.
33 .
En fejkad kabel och mottagaren i en låsbar plastbox. Alla tror att det är en elinstallation som hör till pumphuset.
sprayas med siliconspray. När räknarna placeras bakom material av olika slag försvagas radiosignalerna något, beroende av materialets typ och tjocklek. Det gör att avståndet mellan sändare och mottagare kan behöva minskas något.
Om räknarna t.ex. sitter på träd på ömse sidor om en stig kan det vara nödvändigt att också förstärka det ”yttre camouflaget”. Genom att gå fram och tillbaka på stigen får man en uppfattning om hur räknarna sitter i förhållande till besökarnas blickfång, och vad som behöver göras för att dölja dem bättre. Man kan täta grenverket genom att binda upp grenar eller bättra på med lösa grenar. Slanor eller annat kan också placeras så de hindrar direkt insyn mot räknarna.
Tillsyn
Regelbunden tillsyn och avläsning/hämtning av data har betydelse för tillförlitligheten i räkningen. Vid tillsyn och avläsning kontrol-leras inställning och batterifunktion. Om inställningskontrollen på mottagaren indikerar att förbindelsen fungerar visar det att också sändaren fungerar. Men det behöver inte betyda att sändaren har tillräcklig batteristyrka, eftersom batteriet fungerar ett tag efter det att ljusdioden för batterikontroll slutat ge utslag. Därför är det nödvändigt att göra batteritest även på sändaren. Vid tillsynen kontrolleras också fastsättningen och inriktningen av räkneenhe-terna mot varandra. Det kan vara förbindelse mellan enheräkneenhe-terna trots att någon av dem har rubbats ur läge. Kontrollera också att inga grenar kan svänga in mellan räkneenheterna, eller att buskar eller annan vegetation inte håller på att växa upp framför.
En grov slana och en torr tallgren arrangerat som insynskamouflage för dem som kommer från vänster i bild.
Verktyg och annat som kan behövas
Det är en hel del som man behöver ha med sig ut vid installation och tillsyn av räknarna. Enklast blir det om man i förväg monterar räknarna i höljen, monterar fästanordningar, skruvar fast fästöron eller fästplattor. Sådant är alltid besvärligare att hålla på med ute i fält. Nedanstående förteckning kan ses som en checklista med tips. En del är nödvändigt, annat sådant som man kanske kan klara sig utan men som underlättar. Även om man har förberett montering i förväg är det bra att ha med utrustning för andra alternativ eller ”nödlösningar”. Det kanske inte gick så bra att fästa sändaren direkt i trädet, på det sätt som man hade planerat. Då kommer en träplatta och ett hålband och några extra skruvar och muttrar väl till pass.
Checklista med tips:
• Sändare och mottagare, förberedda för montage med fästöron eller annat.
• Magnet + reservmagnet. Tips! Lägg magneten (den mindre modellen) i botten på en filmburk som fylls upp med en liten bit trasa. Då är det lättare att hålla reda på magneten, hålla i den även med vantar och hitta den om man råkar tappa den. Man
Förutom gott om tid är det en hel del annat som behövs när räknarna ska sättas upp ute i fält.
35
kan också måla magneten för att lättare hålla reda på den. • Hölje med fäste.
• Ståltråd eller ”förslutningsband” för att låsa höljets lock. • Bult, mutter och låsbricka för fäste.
• Friska batterier.
• Syl för att göra skruvhål i träd.
• Skruvmejslar med lång klinga; kryss- och vanlig mejsel. Lång klinga behövs för att komma åt att skruva genom räknarens inre skruvkanaler, och om räknarna ska skruvas fast genom påskru-vade fästplattor. En skruvmejsel med flat klinga kan användas som skaft till magneten för att lättare komma åt att testa batteri och inställning om räknaren är monterad t.ex. i en box. • Träskruv i olika längder. Krysskalle ger säkrast grepp och är
lätt att skruva även i mörker.
• Starkt snöre/segelgarn (”naturfärgat”) för att t.ex. binda upp grenar som är i vägen för radiostrålen eller kan komma att svänga in i strålen vid blåst, eller för att förstärka kamouflage med lösa grenar.
• Hålband för t.ex. stolpmontering.
• Ringnyckel och hylsa på mejselskaft för bult och mutter till fäste på skyddshölje. Dimension M10 på bult och mutter som levereras med höljet.
• Kniv för att bland annat jämna till bark och ojämnheter där räknaren ska fästas på träd.
• Avbitartång
• Sekatör för att klippa av grenar för kamouflage eller som är i vägen för radiostrålen.
• Liten såg. • Siliconspray. • Ficklampa.
Avläsning av data på display
Räknaren RBX3 har display som visar ackumulerad (samman-lagd) räkning. Fönstret aktiveras för avläsning när magneten hålls ovanför den gröna ljusdioden. För att nollställa räkningen hålls magneten först ovanför den gröna ljusdioden och därefter ovanför displayen. Det går att läsa av räknaren även om man har glömt att ta med magneten. Man passerar då själv alldeles framför räknaren. Då aktiveras avläsningsfönstret och visar under 7 sekunder det sam-manlagda antalet registreringar inklusive den egna. På den senaste modellen av RBX3 (2005) visas siffrorna i displayen kontinuerligt. Då behövs ingen magnet eller extraaktivering för avläsning. Om RBX3 används utan logger måste avläsningarna göras regelbundet med lika långa intervall och vid samma tid på dagen om man vill ha exakta data för jämförelse över tiden. Samma noggrannhet är nödvändig om data ska jämföras med data från räknare med logger på andra platser i undersökningsområdet.
Föra över data från logger till PC
Data från loggern kan föras över till stationär PC eller till bärbar PC ute i fält. Glöm inte att i förväg kontrollera den bärbara da-torns laddningsstatus. Överföring bör inte göras oskyddat i regn eller snö. Låt inte mottagarens lock falla ner av egen tyngd när det öppnas, då finns risk att gångjärnet skadas. När mottagarens lock öppnas och fälls ner bryts radioförbindelsen eftersom an-tennen i locket då kommer att peka neråt mot marken, vilket på den tidiga modellen RB 2000 leder till flera extra registreringar. Det kan undvikas om man först ”stänger av” sändaren genom att täcka över den med aluminiumfolie, utan att själv komma framför. Då riskerar man endast någon enstaka extra registrering. Annars får man hålla undan händerna från räknarens framsida så att radiostrålen inte bryts när man skruvar loss locket. Ju kortare tid som locket är ur läge med loggern inkopplad desto mindre risk för extra registreringar. Tömning av data i fält med öppning och stängning av lock och från- och tillkoppling av logger ger cirka 2–5 extra registreringar om man skyndar sig på. På senare model-ler med funktionen RV 2 behöver inte sändaren täckas över med
37 .
aluminiumfolie. Det blir ingen eller möjligen en extraregistrering när man står framför räknaren och tar ut loggern. På räknare med display är det lätt att kontrollera om överföringen har givit någon extra registrering.
Anslutning av logger till PC
• Lossa alla skruvar till locket ordentligt så att det kan fällas ned helt på en gång utan motstånd. Försök att lossa skruvarna utan att ha handen framför mottagaren för att undvika extra registreringar.
• Gänga snabbt loss metallhylsan som fäster kabeln till log-gern. Loggern måste kopplas loss innan data kan föras över till PC.
• Gänga av metallhättan på loggerns andra kabelanslutning och tryck in förbindelsekabeln från PC:ns seriella kontakt IOIOI. Se till att slitsen i kabeländen kommer rätt i loggerns anslut-ning. Slitsen uppåt mot loggerns framsida.
Överföring av data från logger
• Öppna GLM och välj Connect / Anslut från loggermenyn eller knappen i verktygsfältet.
• Välj Stopp om räkningen ska stoppas. Då avslutas mätperio-den, och man måste programmera för en ny mätperiod för att fortsätta räkningen. Klicka inte på Stopp om räkningen ska fortsätta utan avbrott. Data för senaste mätperioden sparas i loggern tills denna programmeras om för ny räkneperiod, också när man har klickat på Stopp.
• Klicka på knappen Offload / Töm eller gå via Logger i verk-tygsfältet
Spara data
• När GLM-fönstret stängs och räkningen inte är sparad öppnas dialogrutan ”Räkningen är inte sparad. Vill du spara den nu?” Klicka ja. Om räkningen inte stoppas kan man vid följande överföringar undan för undan spara den ackumule-rade (påbyggda) räkneperioden i samma namn, och har då hela perioden samlad i en fil. Annars kan man spara varje ny tömning i nytt namn och ny fil, t.ex. Stigen1, Stigen 2, Stigen 3 etc. varvid mätdata ackumuleras så den senast sparade filen visar hela mätperioden.
• I version 2.2 sparas data automatiskt i D:/Program/Gemini data loggers och kan därifrån skickas till exempelvis Mina
dokument för att sedan sparas i valfri mapp. I version 2.8 kan räkningen sparas direkt i valfri mapp.
• Namnet på den sparade filen plus de sammanlagda mapp-namnen på hela ”sparvägen” genom mappsystemet får inte överstiga 80 tecken, d.v.s. man kan inte spara i en undermapp som ligger alltför långt ifrån huvudmappen. Då får man spara exempelvis i Mina dokument och sedan flytta filen till önskad mapp. I den tidigare versionen 2.2 får namnet på den sparade filen innehålla max. 8 tecken.
• Vänta med att koppla ifrån loggern tills datorn säger till.
39 .
Visa data
När GLM-filen öppnas visas data för hela den sparade mätperio-den i diagramform. Genom val i bland annat Wiew / Visamenyn
eller via knapparna i verktygsfältet kan mätdata sedan behandlas på olika sätt. Genom att hålla nere musknappen och dra går det att välja valfritt zoomområde i diagrammet. I Readings wiew / Av-läsningsfönster visas data för varje intervall i tabell-form. För att få exakt zoomområde går man in på Zoom Range / Zoomområde i Visamenyn eller via knappen i verktygsmenyn och fyller i önskade inter-valltider. Zoomning i diagrammet ger automatiskt motsvarande zoom i tabellen och vice versa. Genom Zoom back / Zooma tillbaka och Zooma 100% i Visamenyn eller knapparna i verktygsfältet återgår diagram och tabell till senaste zoomläge respektive hela räkneperioden.
Diagrammets x-axel (horisontella)kan ibland ligga på minus-värde. För att flytta upp axeln till 0 kan man dra zoomrutans baslinje från 0. Det går också att högerklicka på någon av axlarna för att flytta x-axeln till nollnivå. Men då ändras samtidigt skalan på y-axeln så diagrammet blir flackare. Detta fungerar endast på diagram för hela räkneperioden, inte för zoomade delar av diagram. Då får man flytta x-axelns läge med zoomen.
Behandla data
Kombinera mätningar/diagram
Flera mätningar med samma registreringsintervall kan kombineras i ett och samma diagram:
• Öppna ett diagram.
• Öppna det diagram som ska kombineras med det förra. • Klicka på Overlay graphs / Kombinera mätningar. I det nya
diagrammet visas de kombinerade mätresultaten, som då kan jämföras i ett och samma diagram. Diagrammet kan zoomas på vanligt sätt.
• Diagammens y-axlar (vertikala) kan ha olika skala beroende på hur höga mättal som har registrerats i intervallen. För att mätningarna ska vara jämförbara måste axlarna ges samma skala som den som har det högsta värdet. Kontrollera skalan genom att högerklicka på y-axlarna och fyll i värdena för aktuell axel i fönstret Zoom Range / Zooma axeln. Om X-axeln ligger på minusvärde och man vill ha den på 0 ändras det genom att man fyller i 0 för båda y-axlarna.
Med funktionen Kombinera mätningar kan man jämföra resultaten under samma mätperiod från flera platser.
Utskrift
Vänstermarginal, teckenstorlek och sidbrytning kan ändras vid ut-skrift av tabell i fönstret General Options / Generella inställningar under Options/Inställningar > General / Allmänna.
41 .
Exportera data
Mätdata kan föras över till exempelvis Excel för att presenteras i andra diagramformer eller behandlas på annat sätt. Kopiera mät-data i tabell (Readings wiew / Avläsningsfönster), öppna Excel eller motsvarande program och klista in tabell. Det går inte att kopiera diagram och klista in direkt i Excel eller andra program för bearbetning.
Testa räknarens tillförlitlighet
Räknarens tillförlitlighet kan testas genom att manuella observationer vid mätplatsen jämförs med räknarens data. De manuella observationerna registreras i ett formulär med uppgift om observationsperiod, mätintervall och typ av händelse. För att observationerna ska hänföras till rätt intervall är det viktigt att ställa den egna klockan efter datorns klocka vid program-meringen av loggern. Ett tips är att använda mobiltelefonens digitala klocka som enkelt kan ställas praktiskt taget exakt efter datorns klocka. För att få tillräckligt underlag för att bedöma räknarnas tillförlitlighet krävs många registreringar och lång tid för observationer. Men man kan på förhållandevis kort tid testa räknarens funktion och tillförlitlighet ge-nom att själv springa, gå och cykla fram och tillbaka på mätplatsen. Om aktiviteterna delas upp på olika intervall, t.ex. gång ett intervall, cykling ett intervall etc., kan man sedan jämföra aktiviteterna för att se om det finns skillnader i mätresultaten. Man kan också få bekräftat att exempelvis en passerande cyklist endast ger en registrering och att således inte armar och kropp registreras var för sig. Eller att personer som går stavgång inte får stavarna registrerade separat. För att lättare hålla reda på antalet gånger man t.ex. springer fram och tillbaka för att sedan fylla i formuläret är det lämpligt att ha loggern programmerad på korta registreringsintervall, t.ex.10 eller 15 minuter. Man får inte glömma att också registrera andra som eventuellt passerar mätplatsen under tiden. Med formuläret som underlag kan man räkna ut ett relationstal som korrigerar för räknefel. Nedan visas exempel på observationsformulär som även kan användas hemmavid för test av inställning och tillförlitlighet.
En ”väderdagbok” kan vara till viss hjälp vid analys av fel eller avvikande mätresultat för att se om det kan finnas något samband med hård blåst, stark kyla, kraftigt regn, dimma eller tätt snöfall. Väderdata kan också användas som underlag när besökskurvorna ska tolkas, för att ge en uppfattning om vädrets betydelse för besöksfrekvensen.
Oifyllda formulär kan skrivas ut från pdf-fil på Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se. Gå in på Natur & naturvård, sök under Vägledning i naturvårdsarbetet.
Kommentarer till testformuläret på sid 43
Observationerna gjordes vid en väg i Järvafältets naturreservat norr om Stockholm. Räknaren var uppsatt så att radiostrålen gick tvärs över
43 . �������������������������������������� ��� ��������� ������� ����� ���� ��� �������� ������� ���� ����� ���� ��� ���� � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ������������ 2004 juli x 22 18 17 23 x x kl 17 x x x x x
vägen i midjehöjd. Loggern programmerades för korta intervall på 10 minuter, vilket gör det lättare att söka orsaken till eventuella felregistreringar. Streckens lutning visar åt vilket håll passagerna har skett. Symbol nummer 2 från vänster (Vandringsled) illustrerar per-soner som passerar i bredd eller i tät grupp med risk för att räknaren inte kan skilja personerna åt. Streckmarkeringarna i den kolumnen har gjorts i grupper med lika många streck som personer ingående i gruppen. I det här fallet har det bara varit personer som har pas-serat två och två. En jämförelse mellan observationsformuläret och räknarens registreringar visade att räknaren i en del intervall hade någon enstaka registrering mindre än i observationen. Det förekom i intervall med personer som passerat i bredd och i några fall i intervall med många cyklister. I intervallet 13:40 – 13:50 registrerade räknaren 7 passager av 10 observerade. Skillnaden förklaras förmodligen av de fyra personer som passerade i bredd två och två samt två cyklister som passerade i bredd, de två täta strecken i cykelkolumnen. Dessa 6 personer registrerades som 3. Risken för felregistreringar av det här slaget hade kunnat minskas om mätningen skett i 45 graders vinkel över vägen. Troligen hade åtminstone personerna som cyklade i bredd registrerats var för sig. Att räknaren inte vid något intervall registrerade fler cyklister än de som observerades torde tyda på att cyklister inte får extraregistreringar för armarna.
