1
Mottagande av nyanlända elever
Hur pedagoger och skolan tar emot nyanlända elever i åk 1
The Integration of Newly Arrived Pupils
How Educators and the School work with Integrating Newly Arrived
Pupils in Year 1
Cassandra Touma & Maria Tabib
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Renate Walder och kommunikation Examinator: Gerrit Berends Svenska
Självständigt arbete i lärarutbildningen
2
EXAMENSARBETE
Akademin för utbildning, KURSKOD SVA013 kultur och kommunikation Termin 6 År 2020
SAMMANDRAG
__________________________________________________________ Författare: Cassandra Touma & Maria Tabib
Mottagande av nyanlända elever
Hur pedagoger och skolan tar emot nyanlända elever i åk 1 The Integration of Newly Arrived Pupils
How Educators and the School work with Integrating Newly Arrived Pupils in Year 1 Årtal: 2020 Antal sidor: 34
__________________________________________________________ Syftet med vår kvalitativa studie var att studera hur mottagande och undervisning kan formas för nyanlända elever i årskurs 1. Vi valde att jämföra två grundskolor som är placerade i olika kommuner som skiljer sig åt gällande det mångkulturella. Ena skolan är i ett “svensktätt” område och den andra skolan är i ett “invandrartätt” område. Metoden som vi valde att använda oss av var intervjuer. Resultatet visar skillnader och likheter i mottagande samt undervisning mellan grundskolorna. I vår slutsats ser vi att skolorna har olika arbetssätt och metoder för att både ta emot och undervisa nyanlända elever, i svenskämnet. Skolorna anpassar arbetssätt och
svenskundervisningen utifrån de olika behov som finns bland de nyanlända eleverna. _________________________________________________________ Nyckelord: nyanlända, mottagande, svenskundervisning, kartläggning, arbetssätt, studiehandledning, modersmålsundervisning, förberedelseklass
3
Innehåll
1 INLEDNING ... 4
1.1PROBLEMOMRÅDE, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 4
2 BAKGRUND ... 5 2.1BEGREPP ... 5 2.2FORSKNINGSBAKGRUND ... 6 3 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 9 4 METOD ... 11 4.1METODOLOGI ... 11 4.2GENOMFÖRANDE ... 12 4.2.1 Urval ... 12 4.2.2 Datainsamling ... 13 4.2.3 Databearbetning ... 13 4.2.4 Tolkning av empiri ... 15 4.3ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15 5. RESULTAT ... 16 5.1RESULTAT ... 16 5.1.1 Mottagande ... 16 5.1.2 Förberedelseklass ... 17 5.1.3 Studiehandledning ... 18
5.1.4 Hjälpmedel & arbetsmaterial ... 19
5.1.5 Undervisning - att utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning ... 19
5.2RESULTATSAMMANFATTNING ... 20
6. DISKUSSION ... 21
6.1RESULTATDISKUSSION ... 21
6.2METODDISKUSSION ... 26
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 26
6.2.2 Reflexivitet ... 27 7. SLUTSATS ... 28 7.1FRAMTIDA FORSKNINGSFRÅGOR ... 28 REFERENSER ... 29 BILAGOR ... 32 BILAGA 1–FRÅGEKATALOG ... 32 BILAGA 2–INFORMATIONSBREV ... 33
4
1 Inledning
Denna studie kommer att belysa nyanlända elever i årskurs 1 med fokus på
svenskämnet. Vi har studerat hur pedagoger och skolan tar emot nyanlända för att nyanlända elever ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. För att kunna undersöka detta område har vi studerat hur mottagande och svenskundervisning bedrivs i årskurs 1.
För vår studie valde vi två grundskolor som finns i två olika kommuner. Vi ville jämföra dessa skolor då vi var intresserade av att se hur mottagandet och
undervisningen kan se ut för nyanlända elever i två olika skolor. Det som skiljer dessa två grundskolor åt är att en av skolorna är placerad i ett “svensktätt” område och den andra skolan är placerad i ett mer “invandrartätt” område.
Vi valde att studera mottagande och undervisning av nyanlända elever i årskurs 1 eftersom vi i våra yngre dagar fick läsa svenska som andraspråk i grundskolan. Vi ville få kunskap och kännedom kring hur undervisningen för nyanlända elever kan se ut. Kan det finnas skillnader beroende på hur mångkulturell grundskolan är eller om grundskolan inte är mångkulturell? Finns det skillnader i arbets- och förhållningssätt hos de valda skolorna? Skiljer sig mottagandet? Denna, studie har i avsikt att ge oss kunskaper för vår kommande yrkesroll som lärare i årskurs F-3, av den anledningen valde vi att fokusera på elever som går i årskurs 1.
1.1 Problemområde, syfte och
forskningsfrågor
Enligt Skolverket (2019a, s. 6) ska undervisningen i skolan anpassas utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska också gynna elevers lärande och kunskapsutveckling med fokus i elevernas bakgrund, kunskaper, språk och erfarenheter varje elev bär på (Skolverket, 2019a, s. 6). Hur sker mottagandet av nyanlända elever i två olika grundskolor? Hur formas undervisningen utefter elevers förutsättningar och behov inom språk-, läs- och skrivinlärning? Om mottagande och undervisning inte sker på rätt sätt kan risken bli att nyanlända elever inte utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Därför är syftet med undersökningen som
5
redovisas i denna uppsats att undersöka mottagande och arbetssätt som tillämpas i svenskundervisningen av nyanlända elever enligt lärare och rektorer som arbetar på två utvalda grundskolor.
Våra forskningsfrågor är som följer:
1. Hur sker mottagandet av nyanlända elever i två olika grundskolor?
2. Hur skiljer sig arbetssätten i förhållande till mottagande, kartläggning och anpassning av svenskundervisningen i dessa två skolor gentemot varandra?
2 Bakgrund
I detta kapitel kommer begrepp som är svårtolkade och centrala i studien att presenteras och tidigare forskning.
2.1 Begrepp
- Nyanländ elev innebär:
Skollagen, 3 kap. 12 a § Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands,
2. nu är bosatt i landet, och
3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i landet. - Kartläggning är den process där läraren kartlägger, det vill säga ser över
elevernas kunskapsutveckling för att kunna individanpassa undervisningen. Detta bör ske med hjälp av kartläggningsmaterial som Skolverket (2019a) skapat.
6
kunskapskraven. Studiehandledning kan ges på modersmålet i form av särskilt stöd eller extra anpassningar (Skolverket, 2019b, s. 16). När en elev ges
studiehandledning får eleven en studiehandledare som planerar
studiehandledningstiden, till exempel vilket arbetssätt som behövs och hur tiden ska användas (Skolverket, 2019b, s. 17).
-Modersmålsundervisning finns tillgängligt i skolan och syftar till att elever främjas i sin språk-, läs- och skrivinlärning i modersmålet. Vidare ska
modersmålsundervisning stimulera elevers intresse för att både läsa och skriva på modersmålet (Skolverket, 2019a, s. 87).
- Förberedelseklass är en klass som nyanlända elever kan placeras i för att lära sig svenska innan de placeras i ordinarie undervisning (Skolverket, 2016a, s. 8).
2.2 Forskningsbakgrund
Nyanlända elever är en heterogen grupp. Det nyanlända elever har gemensamt är att de brutit upp från det sammanhang där de tidigare levde, där de inte hade svenska som sitt modersmål (Skolverket, 2016a, s. 11). Nyanlända elever befinner sig i Sverige på grund av olika omständigheter, även på olika villkor. Det kan vara
anhöriginvandrare, asylsökande, alternativt arbetskraftsinvandrare som är
nyanlända. De kan också vara elever som förr varit svenska medborgare som kan ha varit bosatta utomlands och inte varit placerade i en svensk skola (Skolverket, 2016a, s. 11).
Kommuner behöver vara förberedda på att bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot nyanlända då invandringen kan öka. Skolverket (2013, s. 3) finns som stöd för rektorer, huvudmän, lärare och förskolepersonal för att skapa förutsättningar och för utveckling av själva mottagandet och undervisningen. Samverkan mellan
ämneslärare, lärare i svenska och studiehandledare på modersmålet bör vara en del i skolans verksamhet. Med hjälp av samverkan i skolan så ökar utbildningskvaliteten för nyanlända. Samverkan mellan lärare i svenska, studiehandledare och
ämneslärare leder till bättre förutsättningar för nyanlända elever, så att dessa elever ska få en bra språk-, läs-, och skrivutveckling i alla ämnen som ingår i skolan. På
7
grund av detta bör huvudmän, lärare och rektor tillsammans skapa en organisation där samverkan mellan dessa sker på ett genomtänkt sätt (Skolverket, 2013, s. 4). Forskning visar att faktorer i klassrummet, till exempel ett tillåtande arbetsklimat, pedagogiskt ledarskap och inkludering har en betydelse för nyanlända elevers utveckling (Skolverket, 2013, s. 8).
Hur sker mottagandet av nyanlända elever? Vid mottagande ska de nyanländas kunskaper i olika ämnen bedömas innan de placeras i en årskurs (Juvonen, 2016, s. 96-97). Skolverket (2016a, s. 22) har ett krav att bedömningen ska ske två månader från att en nyanländ tagits emot av skolan. Bedömningen kan genomföras med hjälp av en pedagogisk kartläggning som till exempel kan bygga på ett material som är framställt av Skolverket (2019a) och finns i tre olika steg. Dessa olika steg gäller för alla årskurser, men kommer beskrivas för årskurs 1 i nedanstående stycke.
Steg 1 visar elevens språk och erfarenhet som denne har och steg 2 visar elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Vid steg 3 bedöms eleverna med hjälp av kartläggningsmaterialet i skolans alla ämnen (Juvonen, 2016. s. 97). Innan kartläggning bestämmer rektor vilken pedagog som ska genomföra en kartläggning (Skolverket, 2016b, s. 2-3). Steg 1 handlar som tidigare nämnt om elevens erfarenheter och språk. Vid genomförande använder pedagogen ett samtals- och dokumentationsunderlag. Om det går kan både elev och vårdnadshavare vara delaktiga. Under tiden samtalet pågår ställer pedagogen frågor till eleven
(Skolverket, 2016b, s. 4). Vid steg 2 behandlas litteracitet och numeracitet. Vid litteracitet kartlägger pedagogen hur eleven använt det språk som eleven uppfattar bäst i varierande sammanhang och ett samtals- och dokumentationsunderlag
bearbetas (Skolverket, 2016c, s. 2-3). Vid steg 2 är det bättre om en pedagog som har kunskaper i svenska som andraspråk prövar litteracitet. Det kan även vara bra om en tolk finns tillgänglig (Skolverket, 2016c, s. 4). Vid temat numeracitet är det ett samtal mellan en pedagog och en elev, där eleven ska använda matematiskt tänkande.
Eleven får resonera, argumentera och motivera sina lösningar för
problemlösningsuppgifter. Vidare behandlar samtalet ämnesområdet matematiskt tänkande i taluppfattning, till exempel talområdet 0-9 (Skolverket, 2016d, s. 3). Vid
steg 3 kan flera ämnen behandlas, som till exempel ämnet samhällskunskap. Syftet
8
till samhällskunskap. Läraren behöver få en uppfattning om vilka områden av kursplanen som eleven har kunskaper i. Resultatet som eleven visat används sedan för en planering. Denna planering används för att anpassa undervisningen då den ska bemöta elevens styrkor och svagheter (2016e, s. 2).
När en kartläggning är genomförd och bedömd är det rektorn som fattar ett beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i (Juvonen, 2016, s. 97). Rektorn tar beslutet gällande placering av årskurs alternativt undervisningsgrupp. (Skolverket, 2016a, s. 21). Nyanlända kan få placeras i ordinarie undervisning om de behärskar svenska, men om de inte kan svenska fullt ut bör de placeras i en förberedelseklass (Juvonen, 2016, s. 98.). Vid mottagande och undervisning ska eleven få studiehandledning om det behövs. Studiehandledning ges i form av en flerspråkig lärare eller en
studiehandledare som talar elevens modersmål (Skolverket, 2016f, s. 9). Studiehandledning på modersmålet kan ges till nyanlända elever för att de ska utveckla kunskaper i alla ämnen som ingår i skolan (Skolverket, 2019b, s. 12). Syftet med studiehandledning är att elever så småningom kan placeras i ordinarie
undervisning (Skolverket, 2019b, s. 14). Studiehandledning kan ges i olika former: extra anpassningar i ordinarie klassrum alternativt särskilt stöd (Skolverket, 2019b, s. 16).
En nyanländ elev kan placeras i en förberedelseklass för att eleven ska få kunskaper som behövs för att sedan kunna placeras i ordinarie undervisning. Det är dock ingen skyldighet för skolor att ordna förberedelseklass för nyanlända. Däremot kan det vara bra att ha möjlighet för förberedelseklass (Skolverket, 2020). När en nyanländ elev bedöms kunna placeras i ordinarie undervisning ska förberedelseklassen
upphöra (Skolverket, 2016a, s. 30). För förberedelseklass gäller följande enligt 3 kap. 12 f § i Skollagen (2015:246) en elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. I Skolverket (2016f, s. 20) står det även som allmänt råd att rektorn bör “Säkerställa att den nyanlända eleven har lämplig placering och får en lämplig undervisning under den tid som hennes eller hans kunskaper inledningsvis bedöms”. Här är det viktigt att rektorn är delgiven om elevernas utveckling och kunskapsnivå för att kunna placera eleven rätt och kunna erbjuda de resurser som behövs för att eleverna ska kunna utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Enligt Vetenskapsrådet (2010, s. 66) vet man inte i nuläget om förberedelseklass
9
eller studiehandledning på modersmålet gynnar nyanlända elever på bästa möjliga sätt. Men modersmålslärare i skolan behövs för nyanlända elevers utveckling. Modersmålslärare behöver ges möjlighet till att få arbeta mer i förberedelseklasser. Nyanlända elevers modersmål bör användas mer i undervisningen, men även pedagoger behöver få utbildning kring flerspråkighet, andraspråksutveckling, kulturmönster och så vidare (Vetenskapsrådet, 2010, s. 76). Pedagoger bör ha en samverkan med modersmålslärare för att nyanlända ska utveckla kunskaper i sitt modersmål och svenska (Vetenskapsrådet, 2010, s. 77). Modersmål i ordinarie undervisning är viktigt för nyanlända, tillsammans med studiehandledning på modersmålet. Studiehandledningen på modersmålet ger nyanlända
ämneskunskaper. Elevens identitet, kunskaper i olika ämnen, modersmålet och svenska kommer att utvecklas i samma takt (Vetenskapsrådet, 2010, s. 85). När det gäller studiehandledning på modersmål bör pedagoger som arbetar i skolan ha utbildning inom språkutvecklande arbetssätt. Om pedagoger inte har utbildning i språkutvecklande arbetssätt kan det vara svårt för dem att hjälpa nyanlända elever som inte kan det svenska språket fullt ut (Bunar, 2015, s. 15-16).
Det viktigaste vid mottagandet av nyanlända är att de får en bra start i sin skolgång. Därför ska skolor genomföra en kartläggning för nyanlända, de bör ha
studiehandledning på modersmål, socialt stöd och samverkan med de nyanländas vårdnadshavare (Bunar, 2015, s. 15-16). De nyanlända elevernas förutsättningar bör tas hänsyn till för varje skola, där skolan fokuserar på både pedagogiskt och social inkludering (Bunar, 2015, s. 17).
3 Teoretiskt perspektiv
För vår studie har vi valt pragmatismen som vårt teoretiska perspektiv. John Dewey, var förespråkare för pragmatismen. Dewey har haft en påverkan inom pedagogik, forskning, skola och utbildning. ”Learning by doing” är ett begrepp som Dewey använde sig av. Dewey menar att individer verkar och aktivt ingriper utifrån vad som behöver lösas i varierande situationer (Alexandersson & Swärd, 2015, s. 3).
10
Verklig erfarenhet och utbildning har en stor betydelse för elevers lärande. Elever behöver både samtal och kommunikation, dels att de lär sig genom aktiviteter. Lärande är en process där elever konstruerar kunskap, olikheter har även en betydelse för lärandet och utformningen av undervisningen. För att kunna
organisera undervisning behöver lärare ha kännedom om elevens psykiska, sociala utveckling och ha goda ämneskunskaper (Alexandersson & Swärd, 2015, s. 3). Vidare handlar pragmatismen om den kunskap som elever får i skolan och hur dessa kunskaper sedan kan användas i vardagen (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014, s. 289). Därför blir kunskaper som nyanlända får i den undervisning som ges i skolan, även den kunskap som ska användas i vardagen. Av denna anledning är det viktigt att de olika lärarkategorier (rektorer och pedagoger) på skolan har en god samverkan där samtliga involverade lärarkategorier kan anpassa svenskundervisningen på bästa möjliga sätt för de nyanlända eleverna. Vid detta behöver rektorer se över
mottagandet av nyanlända och tillsammans med pedagoger forma
svenskundervisningen utefter elevens behov. Rektorer och pedagoger behöver undersöka vad det är som behöver lösas i olika situationer, som i detta fall är mottagandet av nyanlända elever. Men även hur svenskundervisningen ska
organiseras för att de nyanlända på bästa möjliga sätt ges kunskaper, för att de ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Kunskapen kan även observeras i både teori och praktik. Ett exempel i elevens vardag kan vara att eleven lär sig läsa i
skolan, för att sedan kunna använda den förmågan i skolmatsalen för att veta vad som serveras (Ladberg, 2015, s. 39). Om elever inte har kunskaper i sin språk-, läs- och skrivinlärning kan de därför inte använda sina kunskaper i sin vardag, skolan eller samhället. Hwang och Nilsson (2017, s. 210) nämner dessutom att individers kommunikativa förmåga är beroende av förmågan att anpassa sitt språk utefter den sociala situation som denne befinner sig i.
Skolverket (2019a, s. 7) nämner att “Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället”. Även detta är något som sker i
svenskundervisningen, där pedagoger har möjlighet att ge samtliga elever de kunskaper som krävs för att eleverna ska kunna utvecklas till goda medborgare i samhället.
11
Vi har tolkat och förstått pragmatismen som att denna filosofiska tradition i helhet handlar om kunskap i elevers vardag, i skolan och i samhället. Enligt Hwang och Nilsson (2017, s. 210) behöver barn ges möjlighet att använda språket på olika sätt. Svenskundervisningen är därför av stor vikt för nyanlända elevers
kunskapsutveckling, vilket även påverkat den delen av syftet med detta arbete, som handlar om att undersöka hur undervisningen anpassas för nyanlända elever. Vi anser att nyanlända elever bör få en undervisning där de utvecklar främst kunskaper i det svenska språket för att kunna utveckla sina kunskaper i resterande ämnen, men också för att bli en del av samhället och kunna samspela med både vuxna och barn.
4 Metod
I detta kapitel vid 4.1 Metodologi beskrivs den metod vi valt för att få svar på studiens syfte och våra forskningsfrågor. Vid avsnittet 4.2 Genomförande
presenteras vår datainsamlingsmetod. Slutligen i 4.3 Etiska överväganden behandlar
vi etiska principer.
4.1 Metodologi
I denna studie var vår tanke att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Denscombe (2018, s. 269) beskriver att genom semistrukturerade intervjuer får informanter möjlighet att ge djupare svar och att intervjun kan kompletteras med följdfrågor. Genom att använda semistrukturerade intervjuer kan dialogen under intervjuer bli mer avslappnad. En fyllig och informationsrik diskussion skapas. Eftersom skolans arbete med att ta emot nyanlända elever kan vara olika och komplext anser vi att kvalitativa intervjuer är en fördel i vår studie. Denscombe (2018, s. 269) nämner dessutom en till fördel med att använda sig av kvalitativa intervjuer. Detta handlar om att forskaren kan ställa mer komplicerade frågor som leder till mer fördjupade svar för våra forskningsfrågor (Denscombe, 2018, s. 269). Men på grund av rådande omständigheter (covid-19) blev en av fyra intervjuer semistrukturerad och de resterande intervjuer via e-post.
12
4.2 Genomförande
I detta kapitel kommer metodologin att behandlas. Vid 4.2.1 Urval beskriver vi hur och varför vi har valt våra informanter. Under avsnittet 4.2.2 Datainsamling redogör vi för den typ av intervju vi använt oss av i studien och vid 4.2.3 Databearbetning beskriver vi hur data bearbetats. Tolkning av empiri belyses under 4.2.4 Tolkning av
empiri.
4.2.1 Urval
Vi valde att undersöka två olika grundskolor som skiljer sig åt. En grundskola är placerad i ett mer “invandrartätt” område och den andra grundskolan är placerad i ett “svensktätt” område. Skolorna ligger också i olika kommuner. För att kunna skilja på grundskolorna i texten har vi valt att namnge skolan i det “invandrartäta”
området för Tulpanen och skolan i det “svensktäta” området för Solrosen.
I Tulpanen valdes en pedagog som arbetar i årskurs 1 och rektorn som informanter.
I skolan som kallas för Solrosen valde vi även där ut en pedagog i årskurs 1 och rektorn. Totalt genomförde vi en intervju per informant. Vi valde att intervjua pedagoger och rektorer då rektorerna har en viktig roll i mottagandet av nyanlända elever och pedagoger ansvarar för elevernas fortsatta utveckling. På grund av rådande omständigheter i samhället (Covid- 19) var det svårt att få tag på
informanter, vilket ledde till ett begränsat urval på enbart fyra informanter. Vi ville även intervjua lika många informanter från båda skolorna. I urvalet av informanter hade vi även studiehandledare i åtanke men lyckades inte få något svar.
I Tulpanen går det cirka 320 elever från årskurserna f-6. Tulpanen är en skola som befinner sig i ett område med många nyanlända, majoriteten av eleverna som är placerade i skolan har svenska som sitt andraspråk. Det framgick i kontakt med rektorn att skolan arbetar med kollegialt lärande. Kollegialt lärande innebär att skolan har olika modeller av kompetensutveckling för personalen. I det kollegiala lärandet arbetar, skolan ständigt för att utveckla undervisningen och bemöta elevernas behov.
13
I Solrosen går det cirka 360 elever från årskurserna f-6. Solrosen är en skola som befinner sig i ett område där andelen av nyanlända barn är få, många av eleverna i skolan har svenska som sitt förstaspråk. Det framgick i kontakt med rektorn att personalen som arbetar på skolan lägger mycket fokus i språkutveckling, oavsett ämne, då skolans profil är språk- och skrivutveckling. Skolan har även två lärare i varje klass, för att alla elever ska kunna nå målen i alla ämnen.
4.2.2 Datainsamling
Vi har i studien använt oss av intervjuer där en var semistrukturerad och resterande tre intervjuer genomfördes via e-post. Med hjälp av intervjufrågorna kan vi få svar på studiens forskningsfrågor. Alla informanter blev tilldelade samma frågekatalog som bestod av 13 basfrågor. Våra informanter blev innan intervjun meddelade om vilka etiska överväganden vi förhåller oss till. Dessa etiska överväganden redogörs för i nedanstående rubrik 4.3 Etiska överväganden. För att ta del av intervjufrågorna, se
Bilaga 1 frågekatalog.
Intervjun med pedagogen i Tulpanen genomfördes på plats i skolan (fysisk intervju). Resterande intervjuer som vi genomförde med en pedagog och rektor i Solrosen samt rektor och en pedagog i Tulpanen utfördes via e-post, detta på grund av rådande omständigheter (Covid-19). Dock var vår tanke från början att alla våra intervjuer skulle ske på plats i skolan så att vi skulle kunna ställa följdfrågor till våra
informanter. Våra intervjuer beräknades att ta cirka 45 minuter. Den muntliga intervjun tog cirka en timme. Intervjuerna som skedde via e-post besvarades, men inte lika omfattande som den fysiska intervjun.
4.2.3 Databearbetning
En intervju transkriberades och resterande tre excerperades, för att vi skulle kunna förstå och tolka svaren. Excerpera betyder att man sammanställer de insamlade data. I transkriberingen började vi med att lyssna på den inspelade intervjun och
antecknade det som sades i ett gemensamt dokument. Sedan valde vi ut relevanta delar som berörde arbetet eftersom intervjun ibland hamnade på sidospår. Ett exempel var att pedagogen kunde börja fråga om utbildningen och hur mycket vi har kvar av den, vilket inte var relevant för intervjun. Många gånger stannade vi upp
14
under transkribering för att gå tillbaka till den inspelade intervjun för att säkerställa att vi uppfattat rätt.
För resterande tre intervjuer som genomfördes via e-post läste vi igenom och
excerperade svaren vi fått. Vi började med att läsa frågorna och svaren och plockade sedan ut den information som var relevant för vår studie. Intervjusvaren vi fått av informanterna excerperade vi i ett gemensamt dokument, dock såg vi till att varje informants intervjusvar var excerperat i ett eget dokument. Totalt hade vi tre excerperade dokument, för respektive informant. Därefter analyserade vi svaren vi fått, det vill säga hur de skulle bearbetas i vår studie. Vi har också här, gått tillbaka till intervjusvaren som fanns excerperade i olika dokument för att säkerställa att vi uppfattat rätt eller för att ”plocka ut” data då vi uppmärksammade att mer data behövdes i vårt resultat.
Till sist, när alla intervjuer var transkriberade och excerperade, hade vi totalt fyra olika dokument för varje informant, där deras intervjusvar fanns skrivet. Vid denna tidpunkt började vi att läsa igenom alla dokument och försökte finna både likheter och skillnader mellan intervjusvaren. För att kunna jämföra skolorna hade vi våra forskningsfrågor till grund för arbetet. Då syftet med denna studie var att undersöka mottagande och arbetssätt för nyanlända elever mellan två utvalda grundskolor, försökte vi att uppmärksamma om mottagandet skiljer sig åt i intervjusvaren av informanterna. Dels, om arbetssätten i relation till mottagande, kartläggning och anpassning av svenskundervisningen skiljer sig åt. När vi var klara med
bearbetningen av vår data kunde vi uppmärksamma både likheter och skillnader mellan mottagande, arbetssätt, kartläggning och anpassning av
svenskundervisningen. Här fann vi kategorier som var mest centralt för våra forskningsfrågor, totalt var det fem: Mottagande, Förberedelseklass,
Studiehandledning, Hjälpmedel & Arbetsmaterial och Undervisning – att utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Dessa fem kategorier, kommer att presenteras i resultatkapitlet.
15
4.2.4 Tolkning av empiri
Vi har genom vår valda teori (pragmatismen) och våra intervjusvar bemött våra forskningsfrågor samt tolkat de insamlade data. Enligt Tivenius (2015, s. 44)
besvaras forskningsfrågor vid tolkningen och författare kan välja att presentera sina forskningsfrågor i sina underavsnitt. Tolkningen av våra kategoriserade data ska besvara våra forskningsfrågor som är:
1. Hur sker mottagandet av nyanlända elever i två olika grundskolor?
2. Hur skiljer sig arbetssätten i förhållande till mottagande, kartläggning och anpassning av svenskundervisningen i dessa två skolor gentemot varandra?
4.3 Etiska överväganden
Individer som väljer att medverka i forskning är informanter och de ska skyddas från skador och kränkningar (Vetenskapsrådet, 2017, s. 12). Vetenskapsrådet (2017, s.39- 42) nämner fyra olika etiska principer som forskaren ska förhålla sig till vid en
studie. Dessa principer har vi använt oss av.
Informationskravet innebär att de som deltar i en undersökning ska informeras gällande sin uppgift i projektet, dels vilka villkor som gäller för dem när de deltar. Med andra ord betyder det att själva deltagandet är frivilligt och att deltagarna kan välja att avbryta sin medverkan i projektet när de vill. Vi har skickat ett
informationsbrev till informanterna där vi beskrev syftet med arbetet och vilka riktlinjer som gäller för arbetet, till exempel att deltagandet är frivilligt.
Samtyckeskravet innebär att deltagare i projektet ska ge sitt samtycke innan de medverkar. Ibland behövs ett godkännande från vårdnadshavare om de som deltar är under 15 år, även om deltagare inte har en förståelse för projektets syfte eller villkor. Vid kontakt med informanterna fick vi ett samtycke om deras deltagande.
16
Konfidentialitetskravet handlar om att de som deltar i en undersökning ska anonymiseras, det vill säga att namn på deltagare och verksamhet inte får nämnas, enbart om forskaren har fått tillstånd för det. I vårt arbete nämner vi inte deltagares namn och inte heller vilken verksamhet de arbetar i.
Nyttjandekravet i sin tur innebär att uppgifter från deltagare inte får utlånas eller användas för icke vetenskapliga syften eller kommersiellt bruk. Uppgifter från deltagarna är endast till för vårt arbete och kommer inte att användas för icke vetenskapliga syfte eller kommersiellt bruk.
5. Resultat
Under denna rubrik beskrivs studiens resultat som är uppdelat i fem kategorier tillika underrubriker i 5.1 Resultat. I 5.2 Resultatsammanfattning beskriver vi hur vi har sammanfattat och tolkat resultatet.
5.1 Resultat
I detta kapitel kommer vi att beskriva vårt resultat under kommande fem
underavsnitt. Vi organiserade vår empiri i fem kategorier. Kategorierna trädde fram från våra forskningsfrågor. Dessa kategorier är: 5.1.1 Mottagande, 5.1.2
Förberedelseklass, 5.1.3 Studiehandledning, 5.1.4 Hjälpmedel & arbetsmaterial och 5.1.5 Undervisning - att utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning.
5.1.1 Mottagande
I intervjuerna berättade rektorn i Tulpanen och rektorn i Solrosen hur mottagande av nyanlända elever sker i dessa skolor. Vid mottagandet genomför skolorna en kartläggning med de nyanlända eleverna. Kartläggningen genomförs av
specialpedagoger som arbetar i skolan. Beroende på kunskaperna som eleven har visat i kartläggningsmaterialet bestäms en placering i antingen ordinarie
undervisning alternativt en förberedelseklass där det finns. En kartläggning gäller för båda skolorna, skillnaden är att en förberedelseklass inte gäller för båda skolorna.
Solrosen utför en kartläggning när de nyanlända eleverna tas emot av skolan (inom 2
17
en förberedelseklass, också inom 2 månader.
Pedagogen i Tulpanen uttryckte i sin tur följande: “Läraren får information om eleven och eleven tas emot av något som heter språkis (”Språkis” är Tulpanens
benämning på förberedelseklassen). En intervju görs med eleven för att se var eleven
befinner sig kunskapsmässigt. ”Sedan görs en kartläggning för att få ta reda på vilka kunskaper eleven har”. I Tulpanen blir nyanlända tilldelade en fadder som ska finnas som ett stöd för varje elev. Pedagogen i Solrosen beskrev i intervjun att nyanlända vid mottagandet har ett möte med klassläraren och vårdnadshavare eftersom klassläraren ska få information kring eleven både kunskapsmässigt och socialt. Pedagogen sade att “Klassläraren brukar ha ett möte med elevens vårdnadshavare och att en kartläggning utifrån Skolverket genomförs”. Pedagogen i Solrosen uttalade sig om att innan placering i klassrummet förbereder klassläraren material och plats för elevens kläder samt plats i klassrummet. Klassläraren presenterar eleven, sedan får eleverna presentera sig. Resterande elever visar den nya eleven skolan, hur skolan ser ut och så vidare. Därefter placeras eleven i klassrummet utifrån dess kunskaper antingen längst bak alternativt längst fram. Detta har att göra med om eleven har ett behov av mycket hjälp i klassrummet, då placeras eleven längst fram.
5.1.2 Förberedelseklass
Pedagogen i Tulpanen berättade att det finns en förberedelseklass i skolan som hen arbetar i. I en förberedelseklass får elever arbeta med alla ämnen, däremot är det mest fokus i att få kunskaper inom svenskämnet. “En förberedelseklass är till för att så fort som möjligt fånga upp nyanlända elever i en mindre grupp”.
”Förberedelseklassen är till för att nyanlända elever så fort som möjligt ska kunna placeras i ordinarie klassrum där de kan ta del av ordinarie undervisning” berättar hen. Det finns två studiehandledare som arbetar i förberedelseklassen.
Studiehandledarna talar arabiska och somaliska eftersom majoriteten av eleverna i
Tulpanen har dessa språk som modersmål.
Enligt pedagogen i Solrosen finns inte förberedelseklass tillgängligt för nyanlända i årskurs 1. “Förberedelseklass ges inte till nyanlända elever på lågstadiet”. Rektorn i
Solrosen uttryckte att de istället erbjuder studiehandledning till nyanlända. Det
18
skolan kände att behovet för en förberedelseklass inte finns hos de nyanlända elever som skolar har. Skolan anser att eleverna kan få mer stöd direkt i klassrummet, då skolan arbetar med ett tvålärarsystem, det vill säga att det finns två lärare i varje klass.
5.1.3 Studiehandledning
Både pedagogen och rektorn i Tulpanen uttrycker att den studiehandledning
nyanlända får är i form av två studiehandledare som kan arabiska och somaliska som arbetar i förberedelseklassen. Utöver studiehandledare finns även stöd i form av tolk genom tolkservice och tillgång till SVA-lärare, 1, 5 timme i veckan. Dessa
studiehandledare arbetar med anpassat material för att främja elevernas
språkutveckling så de på bästa sätt ska kunna delta i ordinarie undervisning. IT-stöd är något som studiehandledarna arbetar mycket med då eleverna får möjlighet att pröva sig fram med språket. Tolkservice används främst vid behov, som exempelvis vid utvecklingssamtal där föräldrar inte kan svenska.
Enligt rektorn på Solrosen har elever tillgång till studiehandledning som ges på varje elevs modersmål, vilket kan vara arabiska eller grekiska. ”Modersmålen som finns i
skolan bland eleverna är: arabiska och grekiska” enligt rektorn på Solrosen.Eleverna
får placeras i ordinarie undervisning där de får studiehandledning och på så sätt ges de möjlighet att utveckla sin språk-, läs- och skrivinlärning. Nyanlända kan enligt pedagogen i Solrosen ges studiehandledning för att de ska integreras ännu mer i undervisningen. Eleverna får hjälp med enklare uppgifter genom studiehandledning. Eleverna ges studiehandledning och anpassad undervisning beroende på vilket behov eleven har. Om inte en studiehandledning behövs placeras eleven i ordinarie
undervisning där klassläraren planerar undervisningen för eleven utan studiehandledarens stöd. Detta kan till exempel handla om uppgifter som är
anpassade utifrån elevens kunskaper. Pedagogen i Solrosen sade: “Elever får arbeta med enkla uppgifter”.
19
5.1.4 Hjälpmedel & arbetsmaterial
Pedagogen i Tulpanen arbetar med fem pedagoger på tre klasser. Genom att kunna nyttja två “extra” pedagoger kan nyanlända elever få möjlighet till mer stöd. De arbetar även med konkreta material för att elever ska förstå det som tas upp vid en undervisning. “Språkis” (förberedelseklassen) arbetar mycket med bilder och lättare texter samt specifika appar med mycket ljud och bilder. ”Vi arbetar med enklare basböcker och arbetar mycket med konkret material”.
Enligt rektorn i Solrosen arbetar skolan med materialet Bygga svenska som är ett material från Skolverket. Pedagogen i Solrosen sa att digitala hjälpmedel används för att integrera nyanlända i undervisningen. “Vi använder digitala hjälpmedel, dock går det att nå eleven till en viss del med dessa hjälpmedel”. Men för att nyanlända ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning använder sig skolan även av Skriva sig
till läsning, Skolplus och Cirkelmodellen, som används vid skrivande av faktatexter
och berättande texter. Elever kan också ges stenciler och böcker. Uppgifterna som ges till elever är nivåanpassade utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Det går också att ta hjälp av inläsningstjänst på modersmålet via Google översättning (ljud) för att nyanlända ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning.
5.1.5 Undervisning - att utvecklas i sin språk-, läs- och
skrivinlärning
Pedagogen i Tulpanen sade: “Nyanlända elever behöver gå iväg ibland och arbeta med något annat, då kan det lätt bli hattigt. Det är min uppgift som lärare att när eleven väl befinner sig i klassrummet så arbetar vi med samhörigheten”. Som tidigare nämnts arbetar Tulpanen med konkreta material såsom, bilder, appar som är
lämpade utefter de nyanlända elevernas behov. Skolan använder dessa material i sin svenskundervisning för att eleverna ska kunna utvecklas i svenskämnet.
Som konstaterats ovan använder Solrosen sig av Skolverkets material, Bygga svenska. De använder sig också av Cirkelmodellen, Skolplus och Skriva sig till
20
elevs behov. Till sist går det att ta hjälp av inläsningstjänst via Google (ljud). Uppgifterna som ges till elever är nivåanpassade, enligt informanterna. Genom anpassat arbetsmaterial för elever och ett varierande arbetssätt kan elever få en bredare möjlighet i att utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Med hjälp av arbetsmaterialet Bygga svenska kan elever även få material som är anpassat i olika svårighetsgrader.
5.2 Resultatsammanfattning
Genom intervjuer som vi genomförde med informanterna har vi fått svar som vi sedan har delat upp i fem olika kategorier, där intervjusvaren synliggörs. I intervjusvaren finner vi information kring hur nyanlända elever tas emot av skolorna, det vill säga hur mottagandet sker, samt vilka arbetsmaterial och
hjälpmedel de anses behöva för att utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Mottagande av nyanlända sker enligt våra informanter genom ett möte med eleven och vårdnadshavare. I mottagandet, inklusive kartläggningsprocessen är målet att skapa en bild av vem eleven är och vilka kunskaper eleven har. Här kan en viktig aspekt vara om eleven har gått i en skola i sitt hemland, var eleven kommer ifrån eller om den nyanlända eleven kommer från ett land där andra bokstäver används. En bild skapas av eleven för att skolan sedan ska kunna bemöta elevens behov i form av förberedelseklass, studiehandledning, hjälpmedel och arbetsmaterial samt
undervisning. För att ta reda på behovet utförs en kartläggning genom ett
kartläggningsmaterial inom 2 månader från den dagen nyanlända elever tas emot. Förberedelseklassen har som syfte att förbereda eleven för att sedan kunna klara sig i ordinarie undervisning. I de insamlade data framgår det att nyanlända får en
förberedelse innan de börjar i ordinarie undervisning, även om det sker på olika sätt i dessa två skolor. I Tulpanen finns en förberedelseklass där två studiehandledare på arabiska och somaliska arbetar medan Solrosen ger studiehandledning i och utanför klassrummet på elevers modersmål. Skolorna skiljer sig i arbetssätten och den största skillnaden blir förberedelseklass. Nyanlända elevers kunskaper och
svårigheter bör bemötas, samtidigt behöver eleverna känna en tillhörighet. Genom att eleverna arbetar i förberedelseklass får de mer hjälp av pedagoger och anpassat
21
arbetsmaterial som bemöter deras behov. När eleverna placeras i klassrummet på en gång får de istället möjlighet att utvecklas tillsammans med klassen och samspela med svenskfödda och- talande elever. Då pedagoger exempelvis arbetar med att skapa en samhörighet känner sig eleven trygg, men det betyder inte att det tillför eleven kunskaper i svenskämnet. Däremot kan tryggheten i klassrummet skapa en plattform där eleven känner sig trygg i att ta för sig och ställa frågor. Genom detta utvecklas eleven till en social individ och samtidigt blir eleven mer involverad i undervisningen. Det som framkommer i våra intervjusvar är att på båda skolorna använder man sig av IT och konkreta material för att bemöta nyanlända elevers behov samt för att underlätta undervisningen.
6. Diskussion
I detta kapitel kommer en resultatdiskussion att beskrivas under 6.1
Resultatdiskussion, 6.2 Metoddiskussion. I 6.2 Metoddiskussion diskuterar vi vår
metodologi. En diskussion kring pålitlighet och trovärdighet beskrivs under 6.2.1
Pålitlighet och trovärdighet.
6.1 Resultatdiskussion
Studiens resultat visar att mottagandet sker på likartat sätt på de undersökta skolorna genom att en kartläggning genomförs i både Tulpanen och Solrosen. Däremot skiljer det sig åt vid beslutet som tas vid kartläggningen eftersom pedagogen i Tulpanen sade att en kartläggning genomförs och eleven placeras i förberedelseklass. Efter förberedelseklass görs ett beslut om vilken klass eleven ska börja i. Solrosen placerar nyanlända i ordinarie undervisning direkt efter
kartläggningen. Vi kan tydligt se att både Tulpanen och Solrosen förhåller sig till Skolverkets (2019a) kartläggningsmaterial vid mottagandet av nyanlända. Enligt Juvonen (2016, s. 96-97) ska nyanlända bedömas vid mottagandet och bedömningen ska ske inom 2 månader. Bedömningen genomförs med ett kartläggningsmaterial från Skolverket (Skolverket, 2016, s. 22). Kartläggningsmaterial har 3 olika steg. Steg 1 visar elevens språk och erfarenhet som denne har och steg 2 visar elevens
kunskaper inom områdena litteracitet samt numeracitet. Vid steg 3 bedöms eleverna med hjälp av kartläggningsmaterialet i skolans alla ämnen (Juvonen, 2016. s. 97).
22
Resultatet visar att båda skolorna genomför en kartläggning inom två månader. Enligt Bunar (2015, s. 16) gynnar kartläggning, studiehandledning på modersmålet, socialt stöd och samverkan med vårdnadshavare, nyanlända elever i sin utveckling i svenskämnet. Både Tulpanen och Solrosen arbetar med exempelvis kartläggning och studiehandledning, för att nyanlända elever ska utvecklas i svenskämnet. Vid
mottagandet av nyanlända elever och undervisning ska eleven ges studiehandledning om eleven har det behovet, det kan ges i olika former. Till exempel, av en flerspråkig lärare eller en studiehandledare som talar elevens modersmål (Skolverket, 2016f, s. 9).
Studiens resultat visar att Solrosen inte har förberedelseklass för nyanlända, medan
Tulpanen arbetar med en förberedelseklass. I denna verksamhet får elever arbeta
med mycket visuellt material och olika översättningsappar. Här ser vi en större skillnad mellan skolorna eftersom pedagogen i Tulpanen nämnde att det finns en förberedelseklass med specifika arbetssätt. Solrosen har inte en förberedelseklass för nyanlända, utan de ges studiehandledning på modersmål, som i detta fall kan vara grekiska och arabiska. Enligt Vetenskapsrådet (2010, s. 76) är studiehandledning på modersmålet viktigt för nyanlända elever. Även Tulpanen erbjuder
studiehandledning i form av studiehandledare som talar arabiska och somaliska. Studiehandledning på modersmål ger nyanlända ämneskunskaper. Elevers identitet, kunskaper i olika ämnen, modersmålet och svenska kommer då att utvecklas i
samma takt (Vetenskapsrådet, 2010, s. 85).
Skolans styrdokument anger att nyanlända kan placeras i en förberedelseklass för att de ska utveckla sina kunskaper som behövs för att de sedan ska kunna placeras i ordinarie undervisning. När nyanlända bedöms kunna placeras i ordinarie
undervisning ska undervisningen i förberedelseklassen upphöra (Skolverket, 2016a, s. 30). Nyanlända elever får en plats där fokus sätts i att de ska lära sig svenska och sedan placeras i ordinarie undervisning där de ska känna sig likvärdiga gentemot deras klasskamrater, vilket skulle vara fallet på Tulpanen. Däremot kan det även ge en negativ effekt att gå i förberedelseklass för länge då eleverna exkluderas från den allmänna undervisningen. Att forskningen är tudelad gällande frågan framgår bland annat, Vetenskapsrådet (2010, s. 66) däri det konstaterats att det ännu inte klarlagts huruvida förberedelseklass gynnar nyanlända elever. I Skolverket (2013, s. 8) står det
23
dock att forskningen visar att inkludering har en betydande roll för nyanlända elevers kunskapsutveckling. Om övergången mellan förberedelseklass och den allmänna undervisningen inte sker på ett korrekt sätt anser vi att det kan påverka elever negativt. En balans mellan inkludering och anpassat stöd bör bedrivas för att eleverna ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Här ser vi en koppling till pragmatismen eftersom inkludering bidrar till att elever ser ett syfte i att lära sig språket. Språket blir den praktiska kunskapen som därefter används för att samspela med andra elever i klassrummet. Detta kan ske på olika sätt både med och utan förberedelseklass, men anpassningar och varierande arbetsmetoder är något som kan främja elevernas lärande.
Vi är medvetna om att stöd för nyanlända kan ges i form av studiehandledning på modersmålet eller genom placering i förberedelseklass. Solrosen väljer att inte erbjuda nyanlända elever förberedelseklass, varför kan skolan inte det funderar vi över? Då Solrosen har mer elever än Tulpanen tänker vi att detta kan vara en faktor kring varför Solrosen inte kan erbjuda nyanlända förberedelseklass. Ännu en faktor kan vara att verksamheten i Solrosen är anpassad för det område som skolan
befolkningsmässigt befinner sig i, vilket är ett område med få nyanlända. Däremot kan Solrosen erbjuda nyanlända studiehandledning och material som är anpassat utefter elevens behov samt förutsättningar. Det är inte heller ett krav att skolor ska kunna anordna förberedelseklasser för nyanlända (Skolverket, 2016a, s. 30). Men kommuner ska vara förberedda på att bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot nyanlända och erbjuda god utbildning (Skolverket, 2013, s. 3). Då Solrosen har tillgång till studiehandledning känner vi att skolan anpassar sig efter nyanlända elevers tidigare kunskaper, då skolan ser till att ha studiehandledning för att varje nyanländ elev ska kunna utvecklas i svenskämnet trots att de inte kan anordna en förberedelseklass. Studiehandledningen spelar, som konstaterats, en viktig roll för i nyanlända elevers skolgång (Bunar, 2015, s. 16).
Studiens resultat ger fingervisning om vad som krävs för att nyanlända elever ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. I Solrosen används studiehandledning på modersmål i klassrummet eller så går eleven iväg och arbetar enskilt med
studiehandledaren. Pedagogen och rektorn i Solrosen beskriver båda att
24
i och utanför klassrummet. Enligt Skolverket (2019b, s. 16) kan studiehandledning ges i olika former, som extra anpassningar i ordinarie undervisning eller särskilt stöd. Tulpanen har studiehandledning i form av två studiehandledare som används i förberedelseklassen och är därför inte en del av ordinarie undervisning. Skolan erbjuder också tolkservice och SVA-lärare 1, 5 timme i veckan. Studiens resultat visar alltså likheter mellan skolorna genom att båda skolorna erbjuder studiehandledning även om fördelningen av studiehandledning skiljer sig åt.
Vi kan konstatera att Tulpanen använder studiehandledning utanför klassrummet, som ett planerat arbetssätt som är specifikt för nyanlända elever. Vi tänker att studiehandledning i en förberedelseklass kan underlätta undervisningen för elever eftersom de till en början får arbeta med att lära sig språket. Då det är fokus i språk-, läs-, och skrivutveckling. Skolverket (2013, s. 4) nämner att genom samverkan med studiehandledare utvecklas elever i sin språk-, läs-, och skrivutveckling i alla ämnen och att samverkan med studiehandledare ska ske med pedagoger i skolan då detta Det leder till bättre förutsättningar för nyanlända elever (Skolverket, 2013, s. 4). I våra resultat ser vi att Tulpanen har tillgång till studiehandledare som talar olika somaliska och arabiska. Solrosen erbjuder nyanlända elever studiehandledning på modersmål, som exempelvis grekiska eller arabiska. Vi anser att det kan vara positivt för nyanlända eftersom de kan få vägledning på sitt modersmål. Enligt
Vetenskapsrådet (2010, s. 85) är modersmål i skolan viktigt. Resultatet tyder på att både Tulpanen och Solrosen arbetar med varierande arbetssätt för att nyanlända elever ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Det som skiljer skolorna åt är att Solrosen endast har tillgång till studiehandledning och inte tillgång till
förberedelseklass.
Både Tulpanen och Solrosen arbetar med konkret material och underlättar undervisningen för elever med hjälp av bild stöd samt IT- stöd, vilket är en likhet mellan skolorna. Skillnaden är att Solrosen arbetar mycket med Bygga svenska,
Skriva sig till läsning, Skolplus och Cirkelmodellen. Här kan elever bli utmanade i
undervisningen samtidigt som det inte blir för svårt. Då språket är det elever ska lära sig för att nå kunskapskraven i svenskämnet blir det en praktisk del i
25
Här blir arbetsmaterialet ett verktyg mellan praktik och teori som pragmatismen handlar om. Undervisningen ska förmedla teoretisk kunskap som elever kan använda i praktiken och det arbetssätt pedagogen använder sig av ska underlätta undervisningen för elever samt bemöta deras behov.
Vi uppmärksammar även att skolorna försöker underlätta undervisningen för elever med stöd av konkret material, bild och IT- stöd. Genom att skolorna har varierande hjälpmedel och arbetsmaterial kan elevers olika behov bemötas anser vi. Vidare anser vi att varierande arbetsmaterial och stöd till de nyanlända eleverna är viktigt för att de ska kunna delta i undervisningen och kunna arbeta på egen hand med stöd av pedagoger. Det är även rektorns uppgift att eleverna får en lämplig undervisning där de kan utveckla deras kunskaper (Skolverket, 2016f, s. 2o). Genom att rektorn tillsammans med pedagoger arbetar med nya metoder och val av material kan elevernas behov bemötas och förhoppningsvis utvecklas i deras språk-, läs- och skrivinlärning.
Sammanfattningsvis bemöter pragmatismen vår studie, då perspektivet skapar en balans mellan skola och livet utanför skolan. Även om elever utvecklar kunskaper i språk-, läs- och skrivinlärning betyder det inte att de bemästrar pragmatisk
kompetens. Då pragmatisk kompetens innebär att kunskap används i vardagen, även utanför skolan, behöver mottagandet av de nyanlända eleverna anpassas (Ladberg, 2015, s. 39). Som tidigare nämnt har pragmatismen en utgångspunkt i sambandet mellan det sociala och kulturella livet mellan skolan och elevens vardag. Lundgren et al (2014, s. 291- 292) skriver att skolan och elevernas liv utanför skolan ska vara enhetliga. Då skolan upptar mycket av elevens tid bör den ha en koppling till det sociala livet utanför skolan. Undervisningen bör bidra med kunskap som elever kan använda sig av både i och utanför skolan. Eleverna bör känna en tillhörighet och en plats där de känner sig fria att uttrycka sig. Genom att pedagogerna skapar en plattform där eleverna får stöd och vägledning kan de utveckla sina kunskaper i språk-, läs- och skrivinlärning. I mottagandet av nyanlända elever tillämpas anpassningar i form av placering och val av arbetssätt. Syftet med dessa
anpassningar är att de nyanlända eleverna ska utveckla språket för att de i sin tur ska kunna använda det som en pragmatisk kompetens i olika vardagliga situationer.
26
6.2 Metoddiskussion
I vår studie valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och informanternas intervjusvar, kunde vi få studiens syfte besvarat. Genom semistrukturerade intervjuer ansåg vi att våra informanter ges möjlighet till djupare svar, även att intervjun kan komma att kompletteras med följdfrågor om behovet finns (Denscombe, 2018, s. 269). Men på grund av rådande omständigheter som samhället står inför valde många lärare att undvika fysiska intervjuer. Därför fick vi inte tag i lika många informanter som vi hade önskat. Tre av våra intervjuer genomfördes via e-post och en fysisk intervju. Det har även lett till att vi inte fick möjlighet att ställa följdfrågor till våra informanter, då informanterna inte hade tid till att komplettera följdfrågor via e-post.
Detta har i sin tur gett oss reflektioner kring validiteten av intervjusvaren, att de kan ha sett olika ut då vi haft en fysisk intervju jämfört med andra intervjuer per e-post. Ett alternativ hade kunnat vara telefonintervju, Skype eller Zoom för att få mer likvärdig data. Ännu ett alternativ skulle kunna vara observationer på plats i skolorna, där vi hade kunnat observera pedagogernas arbetssätt, det hade också resulterat i mer likvärdig data. Vi har även kommit fram till att intervjusvaren inte kan vara generella, då informanterna vi intervjuat inte kan vara representativa för alla rektorer och pedagoger som arbetar med nyanlända elever (Denscombe, 2018, s. 188).
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet
Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju och tre intervjuer via e-post med 13 öppna frågor, där en intervju genomfördes på plats i skolan och tre intervjuer genomfördes via e-post. Våra fyra informanter blev även innan intervjuerna
tilldelade ett informationsbrev via e-post, för att de ska få kännedom om hur deras uppgifter hanteras i studien. Dels för att informanterna ska känna sig trygga när de besvarar intervjufrågorna och medverkar i studien.
Våra två forskningsfrågor som har besvarats med hjälp av informanternas
intervjusvar anser vi till en viss del är pålitliga och trovärdiga, då vi har valt ut just dessa informanter för studien och inte slumpmässiga informanter. Med detta menar
27
vi att vi valde informanter som har en viktig roll i mottagandet av nyanlända, rektorer och pedagoger som ansvarar för elevers utveckling. Dels har vi intervjuat lika många informanter från respektive skola, detta för att skapa en pålitlighet och trovärdighet i studien. Det som kan stärka både pålitligheten och trovärdigheten av informanternas svar kan vara intervjun som genomfördes på plats i skolan, då vi vid denna intervju har kunnat ställa följdfrågor dels att informanten har fått möjligheten att förklara sig muntligt. En till sak som också har kunnat stärka pålitligheten och trovärdigheten kan vara att resterande informanter som genomförde intervjun vi via e-post, har fått möjlighet att tänka igenom sina svar. Det som även stärker vår
pålitlighet och trovärdighet är att vi har kunnat gå tillbaka till intervjusvaren som vi hade dokumenterat, detta för att kunna säkerhetsställa att de intervjusvar vi fått verkligen stämmer.
Däremot skiljer sig omfattningen på intervjusvaren lite sig ifrån varandra, eftersom det transkriberade materialet var mer omfattande medan mailsvaren inte var lika omfattande. Detta kan påverka vår trovärdighet och pålitlighet, men trots detta har intervjusvaren via mailkontakt blivit besvarade. Här kunde vi istället ha ställt
följdfrågor för att få så breda intervjusvar som möjligt, men som tidigare nämnt hade inte informanterna möjlighet till det.
Vi anser även att vi tar hänsyn till att informanterna som medverkade i denna studie inte kan tala för alla skolor i Sverige, hur mottagande och svenskundervisningen ges för att nyanlända elever ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Utan resultatet som vi har undersökt och fått fram gäller enbart för dessa två utvalda skolor och det har vi i åtanke.
6.2.2 Reflexivitet
Reflexivitet för denna studie innebär att vi ville studera något och få information kring som vi själva har erfarenheter från. Vi tror att kunskaperna vi fått under tiden vi skrivit denna studie har underlättat tolkningen av resultatet då vi själva varit med om det vi valt att studera. Vi var intresserade av att studera mottagandet av
nyanlända elever eftersom vi själva har erfarenhet av att läsa svenska som andraspråk när vi gick i grundskolan. Däremot hade vi inte kunskaper kring hur mottagandet och undervisningen för nyanlända elever skulle kunna se ut i olika
28
skolor. Detta tilltalade oss till att undersöka hur mottagandet och undervisningen för nyanlända elever ser ut i dagens skolor.
7. Slutsats
Vi har jämfört både likheter och skillnader mellan arbetssätten som både Solrosen och Tulpanen förhåller sig till. Dels har vi jämfört hur Tulpanen och Solrosen tar emot nyanlända elever, skolornas likheter och skillnader. Vi anser att både Tulpanen och Solrosen har flera olika arbetssätt och metoder för att ta emot och undervisa nyanlända elever i svenskundervisningen, för att de ska utvecklas i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Skolorna anpassar deras arbetssätt utefter de behov som finns i skolorna, exempelvis behovet som de nyanlända kan ha. Båda skolorna förhåller sig även till en kartläggning som genomförs när en nyanländ elev tas emot av en skola. Det likvärdiga med skolornas undervisning av nyanlända är deras hjälpmedel och arbetssätt, här har båda skolorna hjälpmedel för att bemöta elevers behov samt för att de ska kunna delta i ordinarie undervisning. Likheten blir studiehandledning på modersmål, dock skiljer sig fördelningen av studiehandledning sig åt som tidigare nämnts.
Tulpanen ligger i ett ”invandrartätt” område och har behovet av de olika lösningar
som skolan sägs erbjuda, exempelvis förberedelseklass. Solrosen arbetar med nyanlända i ordinarie undervisning och har inte behovet av till exempel en förberedelseklass, då det är färre nyanlända elever i klassen blir det kanske mer gynnsamt att ha studiehandledning i klassrummet.
7.1 Framtida forskningsfrågor
Då vår studie inte riktigt besvarar hur mycket nyanlända elever utvecklas under en specifik tidsram skulle det vara intressant att se elevers utveckling i sin språk-, läs- och skrivinlärning. Genom att exempelvis undersöka kartläggning på elever i årskurs 1 kan vi möjligtvis få fram deras utveckling från höstterminen till vårterminen.
29
Referenser
Alexandersson, Ulla. & Swärd, Ann-Katrin. (2015). Om lärande och undervisning. Göteborgs universitet, Skolverket. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR064910
Bunar, Nihad. (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. Natur & Kultur.
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken- för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Studentlitteratur.
Hwang, Philip. & Nilsson, Björn. (2017). Utvecklingspsykologi. Natur & Kultur. Juvonen, Päivi. (2016). Nyanlända i den svenska skolan – om mottagning,
utbildning och forskning. Nordand: nordisk tidsskrift för andrespråkforskning.
Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1054866&dswid=-2463
Ladberg, Gunilla. (2015). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i
familj, förskola, skola och samhälle. Liber.
Lundgren, Ulf P. Säljö, Roger. Liberg, Caroline. (2014). Lärande, skola, bildning:
grundbok för lärare. Natur & Kultur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2020). Stöd för nyanlända elever. Hämtad från:
30
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Skolverket. (2019b). Studiehandledning på modersmålet. Att stödja
kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2020/studiehandledning-pa-modersmalet
Skolverket. (2017). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers
språkutveckling i årskurs 1- 3. https://bp.skolverket.se/web/bs_nya_1-3/information
Skolverket. (2016a). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd
med kommentarer. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2016/allmanna-rad-om-utbildning-for-nyanlanda-elever?id=3576
Skolverket. (2016b). Lärarhandledning. Språk och erfarenheter. Hämtad från:
https://bp.skolverket.se/web/step_1/start
Skolverket. (2016c). Lärarhandledning. Litteracitet. Hämtad från:
https://bp.skolverket.se/web/step_1/start
Skolverket. (2016d). Lärarhandledning. Numeracitet. Hämtad från:
https://bp.skolverket.se/web/step_1/start
Skolverket. (2016e). Lärarhandledning. Samhällskunskap. Hämtad från:
https://bp.skolverket.se/web/step_1/start
Skolverket. (2016f). Allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända
31
Skolverket. (2013). Nyanlända elever i fokus. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2013/nyanlanda-elever-i-fokus
Strömqvist, Siv. (2019). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av
examensarbeten och vetenskapliga texter. Studentlitteratur.
Tivenius, Olle. (2015). Uppsatsens inre liv. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om
nyanlända elever i den svenska skolan. Hämtad från:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2010-05-03-nyanlanda-och-larande.html
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Hämtad från:
32
Bilagor
Bilaga 1 – Frågekatalog
33
