Hierarkin i barns samspel i leken : En kvalitativ studie om barns maktstrategier i leken utifrån förskollärares beskrivningar.

Hierarkin i barns

samspel i leken

KURS:Examensarbete för förskollärare, 15 hp

PROGRAM: Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Jessica Sandqvist, Sofia Scholz

HANDLEDARE: Marie Carlsson

EXAMINATOR: Johannes Heuman

TERMIN:VT21

En kvalitativ studie om barns maktstrategier i leken utifrån

förskollärares beskrivningar.

Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 10000 036162585 och Kommunikation (HLK)

Box 1026

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

Examensarbete för förskollärare 15 hp Förskollärarprogrammet

Termin 6

SAMMANFATTNING

Hierarkin i barns samspel i leken. – En kvalitativ studie om barns maktstrategier i leken utifrån förskollärares beskrivningar.

Hierarchy in children’s interaction in play. – A qualitative study of children's power strategies in play based on preschool teachers' descriptions

.

Antal sidor: 28

Syftet med studie är att bidra med kunskap om barns maktstrategier i leken utifrån

förskollärares beskrivningar. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är: Hur beskriver

förskolläraren de sociala positionerna barn har när de leker och samspelar med varandra? Hur beskriver förskolläraren barns förhandlingar i leken i samspel med andra? Hur beskriver förskolläraren att de uppmärksammar barns maktstrategier?

I den här kvalitativa studien genomfördes två fokusgrupper med sammanlagt åtta förskollärare. Deltagarna är verksamma inom samma kommun. Studien utgick ifrån maktbegreppet och en tematisk analysmetod.

Det resultat som har lyfts upp i studien är att det framkom olika strategier och

förhandlingar mellan barnen i leken. I studien framkom det att när barn är mer verbala än andra barn blir det lättare att förhandla. Ilska, tystnad och att vara snabbast är de strategier som utförs av barnen när de förhandlar med varandra. Det framkom att barnen tar sig an olika sociala positioner på förskolan. En diskussion uppkom om filmning i barngrupp och att det kan vara ett verktyg för att kunna synliggöra de maktstrategier som sker i det dolda. En av slutsatserna som görs är att det framkom maktstrategier i barns lek och de utförs på olika sätt beroende på vilken individ som utför den.

Innehållsförteckning

Barns makt och status i leken ... 6

Barns samspel i leken ... 7

Sociala positioner i leken ... 8

Förhandlingar i leken mellan barn ... 9

Sammanfattning av tidigare forskning……….10

Syfte och frågeställningar ...11

Syfte ... 11 Frågeställningar ... 11 Metod ...12 Val av metod ... 12 Kvalitativ forskningsmetod ... 12 Fokusgruppsamtal ... 12 Urval ... 13 Genomförande ... 14

Databearbetning och analysmetod ... 14

Tillförlitlighet ... 15

Etiska aspekter ... 16

Resultat ...17

De strategier barn använder sig av för att förhandla... 17

Barns sociala positioner i barngruppen ... 19

Filma det dolda i verksamheten ... 22

Sammanfattning ... 23 Diskussion ...25 Resultatdiskussion ... 25 Metoddiskussion ... 27 Vidare forskning ... 28 Referenslista ...29 Bilagor 1-4

Inledning

Under utbildningens gång har vi märkt att vårt stora intresse kring leken har ökat. Vi var snabbt eniga om att leken var ett område vi ville studera och få ökad kunskap kring. Utifrån våra tidigare erfarenheter kring barns lek kände vi båda att barns makt i leken kan vara ett ämne vi ville veta mer om. Vi vill veta hur förhandlingarna och strategierna utförs när barn leker och samspelar med varandra. Leken är en viktig del i förskolans verksamhet (Johansson & Pramling Samuelsson, 2006). Det betonas även i Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) (Skolverket, 2018) om lekens betydelse för barnens stimulans och utveckling i förskolans verksamhet.Leken utmanar även barns kommunikation och samspel med andra barn och det är viktigt att barn får tid och ro att hitta på lekar

(Skolverket, 2018).

Utifrån tidigare forskning om barns makt i leken fann vi studier som visar på barns sociala relationer och positioner i samspel med varandra.Om barns makt i leken fann vi lite forskning som visar på maktstrategier i samspel med andra men inte hur de utförs. Vi upplever det Öhman (2007) beskriver, att barn har behov av tillhörighet och gemenskap, hänger ihop med de relationer och sociala positioner barnen får i leken.

Utifrån egna tankar tycker vi det är intressant hur barn socialiserar sig med varandra på förskolan och få uppleva deras kreativitet, fantasi och nyfikenhet. Barn har idéer och vill få utlopp för dessa genom lek. Utifrån forskning och studier som har utförts finns det makt i leken och att vissa bestämmer mer än andra och det vi vill synliggöra. Vi vill undersöka hur strategier och förhandlingar utförs mellan barnen i deras samspel i leken.

Utifrån de tankar vi har om barns makt i leken och genom denna studie vill vi få en inblick utifrån förskollärarens perspektiv på barns makt i leken och hur barnens maktstrategier synliggörs. Denna studie kan ge alla förskollärare verktyg och möjlighet att utveckla sin utbildning. I förskolan är det bra att ha kunskap om hur barns maktstrategier sker och att förskollärarna vet om hur de ska gå till väga när dessa strategier utövas. Det är även nödvändigt att kunna synliggöra de olika strategier och förhandlingar som sker i barngruppen mellan barnen, för utifrån egna erfarenheter kan barn stänga ute andra barn.

Bakgrund

I denna del presenteras olika begrepp som är betydelsefulla för studien. Vidare lyfts styrdokumentens formuleringar om lek. Avslutningsvis kommer resultat från tidigare forskning utifrån barns makt och status i leken, barns samspel i leken och sociala positioner i leken och förhandlingar i leken mellan barn lyftas fram.

Makt

Begreppet makt är huvudfokus i den här studien. För att kunna upprätthålla en viss makt måste du besitta en viss kunskap om det du vill ha makt över. Kunskap och makt hänger ihop, har du ingen kunskap om det du vill ha makten över är det svårt att upprätthålla den makten (Foucault 2003).

Enligt Börjesson och Rehn (2009) kan makt uppstå mellan människor och synliggörs genom olika maktstrategier och förhandlingar. Makt behöver inte alltid uppstå öga mot öga och författarna menar att makt kan påverka oss människor oavsett om vi ses på riktigt eller inte, för makten finns hela tiden omkring oss. Foucault (2002) nämner att makt förekommer i olika institutioner. Förskolan är en institution och där de som är verksamma inom förskolans verksamhet har en viss makt. Pedagogerna i förskolan har en makt över barnen genom att styra utbildningens innehåll. Denna studie utgår endast utifrån barnens makt i leken och inte pedagogernas makt. Foucault (2002) nämner även om makt och dess styrkeförhållande, om vad det innebär att ha makt.

Fortsättningsvis utifrån Foucault (2002) förekommer det spelregler som finns i ett maktutövande som kan innebära att kunna se sina möjligheter och sina val. Att ha makt kan innebära att du befinner dig i en strategisk situation som kommer att bemötas med motstånd och ger människor ett val att utöva olika strategier mot varandra. Strategier som gör att du får din vilja igenom att ha makt och i barns fall att få en viss leksak eller bestämma i en lek (Foucault, 2002). Studiens syfte är att lyfta upp de maktstrategier och förhandlingar barn utför och även få en inblick i varför de utför dem.

Barns makt börjar redan enligt Börjesson och Rehn (2009) när de är spädbarn, för att de föds in i färdiga maktstrukturer. Barn har ett kön och det kommer positionera barnet i en maktstruktur. Enligt författarna innebär det att beroende på vilket kön barnet har får de olika positioner i livet.Enligt Börjesson och Rehn (2009) hänger begreppet makt ihop med kategorier som språket, miljön och det sociala samspelet. När det sker ett socialt samspel mellan människor finns makten där. Det verbala språket ger en individ mer makt över en annan om den är mer verbal än sin like. Miljön kan påverka maktspelet, för miljön kan vara mer anpassad för den ena eller den andre. Maktens subjekt blir mer tydligt när det finns en mängd saker som påverkar de maktrelationer människor kan skapa (Börjesson och Rehn, 2009).

När makt förekommer möts det av motstånd och barn använder sig av motstånd i sin lek, Öknses (2017) tolkar det som att barn använder sin makt mot vuxna genom att visa motstånd när de leker och samspelar med varandra. Barn passar på att leka lekar som de vet inte är tillåtna när ingen vuxen är i närheten och enligt författaren är det ett sätt att visa ett motstånd. Barn vill leka det de vill och vill inte att de vuxna ska bestämma och genom att visa motstånd använder de sin makt.

Hierarki

Begreppet hierarki hänger ihop med makt och enligt Öksnes (2011) kan det uppstå en viss hierarki i barngrupper på förskolan. Det kan bli en uppdelning mellan kön, att pojkar bara vill leka med pojkar och flickor leker med flickor. Det kan även innebära att det uppstår inkludering eller exkludering i barngruppen. Inkludering innebär att barn har en tillhörighet i en barngrupp och exkludering innebär att barn inte har en tillhörighet. De barn som exkluderas i barngruppen blir oftast utstötta, därav har de låg status och de barn som är inkluderade har en högre status i barngruppen (Öksnes, 2011). Hierarki betyder att det görs en väl övervägd systematisk rangordning (SAOL 2015).

Winther-Lindqvist (2014) nämner hierarki utifrån ålder, kallad åldershierarki. Det innebär att äldre barn oftast har mer makt. Barns relationer, positioner och hierarkier ändras hela tiden och det innebär att barn bevakar sin plats i gemenskapen och kanske vill och hoppas på en annan placering. Det handlar om acceptans i barngruppen och om hur de uppfattar

varandra som individer, vilket kallas för den sociala identitetens process (Winther-Lindqvist, 2014).

Sociala positioner

Sociala positioner är enligt Corsaro (2012) att barn socialiserar sig på förskolan genom att anta en viss position och det kan innebära att inta en roll i en lek. Barn utgår ibland ifrån de vuxnas roller och härmar det de ser. De sociala positionerna utgår ifrån barns identitet som Winther-Lindqvist (2014) kallar för den sociala identitetens process. Det kan innebära att positioneringen ständigt förändras, eftersom barngruppens dynamik kan ändras när barn utvecklas, byter vänner och det förekommer olika konstellationer inom barngruppen. Barn har en viss position i leken och Öhman (2008) påpekar att det kan handla om att få en underordnad position, att vissa barn accepterar det bara för att få vara med i leken. Det pågår en ständig maktkamp mellan barn om vem som ska bestämma och vilka som ska få vara med. Barn använder sig av förhandling som en strategi när det uppstår konflikter och utnyttjar sin maktposition som är den sociala positionen barnet har i barngruppen.

Lek i styrdokumenten

De styrdokument som förskoleverksamheten omfattas av är Läroplanen för förskolan, Barnkonventionen och Skollagen. I Läroplanen för förskolan beskrivs det att leken är en central del i förskolan, “att barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera.” (Skolverket 2018, s.11). Vidare nämns det att förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger barn trygghet, vilja och lust att lära. Förskoleverksamheten ska uppmuntra barns kreativitet, nyfikenhet och intresse. Barn har rätt till sin personliga integritet som ska respekteras. Under barns vistelsetid på förskolan ska det erbjudas en god miljö och innehålla både vila och aktiviteter som är anpassade för barns behov. Miljön på förskolan ska inspirera barn till samspel och ge möjlighet till utforskning av barns omvärld som kan leda till deras utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Barnkonventionen (Unicef, 2009) blev en lag 1: a januari 2020 och består av olika artiklar om barns rättigheter. Utifrån vårt studieämne om barns makt i leken står det i artikel 12 att barn har rätt till egna åsikter och har rätt att göra sig hörd och lyssnad till. I artikel 13 framgår det att barn har yttrandefrihet att de har rätt att söka, motta och sprida information och sina egna tankar i både tal, skrift eller tryck. Slutligen i artikel 31 belyser det att barn har rätt till vila, fritid och lek. Skollagen (SFS 2010:800) påpekar att det är förskolans ansvar att stimulera varje barns utveckling, lärande, ge barn en trygg omsorg och skapa möjligheter till sociala gemenskaper. I verksamheten ska pedagogerna utgå från en helhetssyn på barnet och deras behov och se till att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Tidigare forskning

I denna del presenteras tidigare forskning, både internationell och nationell, som har använts som underlag och är väsentlig för studiens syfte.

Barns makt och status i leken

Utifrån barns makt och status i leken har barn vetskap om att socialt deltagande i barngruppen kan ge individuella barn en viss makt och status (Skånfors, 2013). I sin etnografiska studie beskriver Skånfors (2013) relationen mellan barn och hur de upprätthåller samt skapar en gemenskap i barngruppen. Det framkommer också i författarens studie att det handlar om hur barn förhåller sig till vilka som får vara med i de gemensamma aktiviteterna som sker i förskolan.

Barn kan få makt och status i en barngrupp om ett barn sitter på en social resurs som är och kan ses som en tillgång för de andra barnen (Skånfors, 2013). En social resurs kan exempelvis vara att ett barn sitter på en kunskap kring en viss lek som de andra barnen i barngruppen inte har kunskap om (Johansson & Pramling Samuelsson, 2006). Genom att ett barn har kunskap kring en viss lek, upprätthåller barnet lättare sin makt och position i barngruppen. Genom observationer i Johansson och Pramling Samuelssons (2006) studie har det framkommit att barn utmanar sig själva genom att anta en viss position i de aktiviteter som barn deltar i. Studien handlar även om kontroll, makt och positioner i barns lek i samspel med pedagoger. Syftet i studien är att utveckla kunskap och bidra till diskussion om relationer mellan lek och lärande och dess betydelse för barn och pedagoger i förskolan.

Barns sociala positioner i förskolan är inte bestämd, utan deras positionering är ständigt under förändring (Skånfors, 2013). En barngrupps konstellation kan ständigt ändras, av barn som slutar och barn som tillkommer och vilket innebär förändring i de sociala positionerna. Barn utvecklas även under sin tid på förskolan och kan själva ändra sin sociala position i barngruppen (Skånfors, 2013).

Barns samspel i leken

I samspel med andra barn, är barn noggranna i sina val av lekkamrat och att barn väljer sina lekkamrater utifrån sitt eget tycke (Jonsdottir, 2007). I sin sociometriska studie utgick hon ifrån en kartläggning av barns sociala relationer på förskolan och att studien hade ett fokus på barns kompisrelationer. Resultatet i studien visade att det vanligaste samspelsmönstret i barns lek är att de samarbetar och har kontakt med någon eller några barn. Utifrån den mångfald och variation på förskolan görs detta möjligt för barn att kunna hitta en lekkamrat som passar varje individ (Jonsdottir, 2007).

När barn är deltagande i samspel med andra barn är det viktigt att barnet kan hantera sina känslor för att bli accepterad (Asizk-Ozturk et.al, 2019). Enligt författaren innebär det barns beteende i leken, för somliga barn vill leka lugna lekar och andra vill leka vilda lekar. Asizk-Ozturk et.al (2019) har genomfört observationer i deras studie för att studera barns kamratrelationer under lek. Resultatet av studien visade att barns sociala kompetens och uttryck var kopplat till samspel under lek. Det framkom även att flickors beteende var mer positivt än pojkars i deras samspel med varandra. Flickorna i studien var mer lugna än pojkarna genom att de lyssnade bättre än pojkarna. Om en lek ska fungera uppmärksammades det i studien att barn måste ha sociala färdigheter (Asizk-Ozturk et.al, 2019).

Barn som uppvisar ett positivt lekbeteende genom att vara lyhörd, får en större social acceptans av kamrater och får ett större antal ömsesidiga vänskapsrelationer. Och de barn som uppvisar ett störande beteende genom att inte vara lyhörda, får en lägre social acceptans och mindre ömsesidiga vänskapsrelationer (Coelho et. al, 2017). Coelho et. al (2017) genomförde en sociometrisk studie som utgår från barns vänskap, beteende och sociala kompetenser mellan varandra. Studien beskriver hur barn socialiserar med varandra och deras sociala kompetens i samspel. Författaren beskriver att dynamiken i en barngrupp kan upprätthållas genom att barn i tidig ålder har utvecklat en kompetens att kunna samarbeta, vara empatiska och har lärt sig att kunna hantera konflikter och aggressioner (Coelho et. al, 2017).

Barn använder sig av olika strategier för att för att få vara delaktiga i olika lekar och samtal, ibland lyckas de och ibland inte. Barns vardag på förskolan innebär att de kan känna sig

delaktiga samt att de kan känna sig utanför gemenskapen (Tellgren, 2004). Strategierna synliggörs genom att vissa barn pratar högt för att få uppmärksamhet. En annan strategi kan vara att gå i väg och sysselsätta sig med något annat om barnet inte får delta i en gemenskap. Genom att agera på de sättet får barnet en viss uppmärksamhet av de andra barnen (Tellgren, 2004)

Sociala positioner i leken

Barn skyddar sina positioner genom att bestämma vem som får vara med i leken. Det handlar om att de försöker skydda sina positioner inom sina interaktiva utrymmen (Skånfors, 2010). I en etnografisk studie av Skånfors (2010) är syftet att synliggöra barns kunskaper om de sociala positionerna i barngruppens uppbyggnad och hur positionsarbetet är organiserat. Resultatet i studien visar på hur barns positioneringsarbete innebär uteslutnings- och utestängningsaktiviteter. I förskolan försöker de inta en social position i barngruppen (Kalkman, 2017). I en av Kalkmans (2017) artiklar finns det en studie där det framkommer att individerna i barngruppen på förskolan bidrar i kampen om sociala positioner och makt. Barn utvecklas genom samspel med andra barn på förskolan (Tullgren, 2004). I Tullgrens (2004) studie påvisade det att barn får fria tyglar i leken, men pedagogerna är även med och styr lite på grund av att alla lekar inte är accepterade. Lekar som inte anses vara passande avbryts och då kan pedagogerna ge förslag till andra utgångar i leken.

De sociala positionerna innebär att få ta del av ett interaktionsutrymme och även försvara det (Tellgren, 2004). Det handlar om två dimensioner inom interaktionsutrymmen, de relationella och rumsliga, enligt Tellgren (2004). Författaren skriver om interaktionen mellan barn och det fysiska rummet där interaktionen sker. Att få tillträde i ett rum är en utmaning för barn men är behövligt för att kunna interagera med andra barn.

Utifrån de sociala positioner barn har i de aktiviteter de styr själva, kan de då inkludera och exkludera varandra i deras lekar (Kalkman, 2017). I en etnografisk studie med olika artiklar hade Kalkman (2017) fokus på hur flickors möjligheter till inkludering i förskolans sociala liv. Studien behandlar också om nyanlända barns exkludering och även barns sociala och strukturella förhållanden till varandra.

Barns nyfikenhet och lust gör att barn aktivt kan samspela med sin omgivning och det beror på att barn kan ha en inre initiativförmåga (Tullgren, 2004). I en studie av Tullgren (2004) var det fokus på barn i dagens samhälle som hanterar omgivningens normer, värderingar och handlingsmönster och då är socialisationsprocessen viktig för barns utveckling. Studien belyste förskolan som en arena för politisk styrning, där leken utgör ett redskap i denna styrning.

Förhandlingar i leken mellan barn

Det finns tidigare forskning om barns interaktion i förskolans verksamhet som visar på att barn förhandlar om sociala relationer och deltagande i de olika aktiviteterna som sker (Skånfors, 2010). I sin etnografiska studie beskriver Skånfors (2010) att det språkliga kan vara avgörande när barn förhandlingar mellan varandra, vilket kan leda till att barn får en högre status i barngruppen. Resultatet i studien visade även på att barns förhandlingar sker när barn förhandlar om sina egna positioner och andra barns positioner i förhållande till ålder, relation och kompetenser.

I leken syns det tydligt när barn förhandlar emellan varandra (Skånfors, 2013). Barns förhandlingar kan handla om barns kön, där pojkar leker tillsammans och flickor leker tillsammans. Barn använder sig av olika maktstrategier för att få vara delaktiga i leken samt att barn använder av olika strategier för att förhandla till sig en inbjudan i en lek eller ett samtal (Tellgren, 2004).Barns förhandlingar utvecklas i alla delar av barns vardagsliv på förskolans verksamhet (Kalkman, 2017). Resultatet i Kalkmans (2017) studie visar på att barn förhandlar om de sociala positionerna och när barn förhandlar riktar de förhandlingarna till de barn som har en hög status i barngruppen.

Sammanfattning av tidigare forskning

Utifrån tidigare forskning framkommer det att barn har vetskap om att socialt deltagande i barngruppen kan ge en viss makt och status (Skånfors, 2013). Barn kan få makt och status i en barngrupp när ett barn besitter en social resurs som är en tillgång för andra barn. Social resurs kan exempelvis vara att ett barn besitter på en kunskap kring en viss lek som andra barn inte har kunskap om (Johansson & Pramling Samuelsson, 2006). Genom att ett barn har kunskap kring en viss lek, upprätthåller barnet lättare sin makt och sin position i barngruppen. Det framkommer även att barn utmanar sig själva för att kunna upprätthålla sin makt (Johansson & Pramling Samuelsson, 2006) och att makt i barngruppen kan påverka vilka barn som får delta i de gemensamma aktiviteterna (Skånfors, 2010).

När barn samspelar med varandra i leken handlar det om hur barn beter sig i leken (Asik-Ozturk et. al, 2019; Coelho et. al, 2017). Beteenden som visar på att vissa barn är lugna och andra barn mer vilda i leken. Om barn visade tecken på ett störande beteende hamnade dem oftast utanför och blev inte accepterade. För att kunna delta i lekar med andra var det nödvändigt att ha ett visst beteende som var accepterat för alla barn som deltog, vilket handlar om barns delaktighet och utanförskap på förskolan (Tellgren, 2004).

Barn använder strategier för att kunna förhandla i samspel med andra. Strategier som att prata högt eller gå iväg för att få uppmärksamhet (Tellgren, 2004).

Utifrån sociala positioner i leken framkommer det hur barns positioneringsarbete innebär uteslutnings- och utestängningsaktiviteter (Skånfors, 2010). Det handlar om att barn försöker skydda sina positioner inom sina interaktiva utrymmen. De utrymmen är där barnet befinner sig och integrerar med andra barn eller med något material som finns i närmiljön. Barn skyddar sina positioner genom att bestämma vem som får vara med i leken eller inte. Det är precis det uteslutningsaktiviteter och utestängningsaktiviteter handlar om. De sociala positioner eller den sociala gemenskapen innebär att få ta del av ett interaktionsutrymme och även försvara det (Tellgren, 2004). Det innebär de utrymmen där lek, samtal och andra aktiviteter pågår. Författaren skriver om två dimensioner inom interaktionsutrymmen, de relationella och rumsliga. Det handlar om interaktionen mellan barn och det fysiska rummet där interaktionen sker. Att få tillträde i ett rum är en utmaning för barn men är behövligt för att kunna interagera med andra barn.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns maktstrategier i leken utifrån förskollärares beskrivningar.

Frågeställningar

• Hur beskriver förskolläraren barns förhandlingar i leken i samspel med andra? • Hur beskriver förskolläraren de sociala positionerna barn har när de leker och

samspelar med varandra?

Metod

I denna del presenteras hur vår kvalitativa studie genomfördes, först med en pilotstudie och sedan två fokusgruppsamtal. Därefter kommer urvalet, genomförande av databearbetning och analys lyftas fram. Avslutningsvis lyfts studiens tillförlitlighet och de etiska aspekterna studien utgått från.

Val av metod

Kvalitativ forskningsmetod

Då syftet med studien är att bidra med kunskap om barns maktstrategier i leken utifrån förskollärares beskrivningar valdes en kvalitativ forskningsmetod för studien.

En kvalitativ metod innebär att du får ett större djup i diskussionen när personer i en fokusgrupp samtalar samt att metoden är ett sätt att samla in detaljrik empiri från deltagarnas uppfattning (Ahrne & Svensson, 2016; Christoffersen & Johannessen, 2015). De centrala kriterierna för en kvalitativ metod är att den är öppen och mångsidig. Ett viktigt kännetecken för denna metod är att utgå från studiesubjektens perspektiv (Alvesson & Sköldberg, 2017), i vårt fall förskollärarens perspektiv.

Fokusgruppsamtal

Datainsamlingsmetoden som användes var fokusgruppsamtal. I ett fokusgruppsamtal diskuterar en grupp deltagare ett specifikt ämne (Ahrne & Svensson, 2016). Utifrån studiens syfte att bidra med kunskap om barns maktstrategier i leken utifrån förskollärares beskrivningar fann vi denna metod passande.

Dahlin-Ivanoff (2016) poängterar att genom fokusgruppmetoden kan det uppkomma olika perspektiv och olika sätt att tänka på inom samma ämne. Metoden kan ta fram ny kunskap i den målgruppen du har bestämt dig för att ha samtal med. Vidare skriver författaren att fokusgruppsamtal inte fungerar om målgruppen inte har något gemensamt. Enligt Bryman (2018) är fokusgruppintervju det vanligaste sättet att studera vad människor i grupp uppfattar och resonerar kring frågeställningarna som studien utgår ifrån.

Nackdelen med intervjuer med många deltagare enligt Bryman (2018) är att det kan leda till att individerna i intervjuerna inte känner sig bekväma med att uttrycka sin åsikt om ett ämne. Detta hade vi i åtanke när vi valde att genomföra fokusgruppsamtal, det kan förekomma att en individ inte känner sig bekväm. För att deltagarna ska känna sig bekväma är det viktigt enligt Dahlin-Ivanoff (2016) att skapa en miljö som är avslappnad och varm. Genom att vi skapar en miljö för deltagarna som är avslappnad och varm bidrar det till att miljön blir tillåtande samt icke-dömande.

Urval

Urvalet av deltagande utgick från bekvämlighetsurvalet samt snöbollsurvalet. Bekvämlighetsurvalet innebär enligt Bryman (2018) att tillgängliga deltagare för forskaren tillfrågas. Snöbollsurvalet innebär att forskaren frågar aktuella deltagande om de kan föreslå andra deltagande för studien (Bryman, 2018; Christoffersen & Johannessen, 2015). Sammanlagt deltog åtta kvinnliga legitimerade förskollärare under fokusgruppsamtalen, varav sex deltagare var mer aktiva i samtalen. Deltagande är förskollärare från både olika och samma förskolor och de arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Förskollärarna hade varit aktiva inom verksamheten mellan 2 och 42 år samt de arbetar inom samma kommun. Här nedan presenteras de deltagare som är med i diskussionen i resultatdelen och deras namn är fingerade :

• Sonja 55 år, har jobbat i 23 år och deltog i fokusgruppsamtalet på förskolan.

• Anna, 63 år, har jobbat i 42 år och deltog i fokusgruppsamtalet på förskolan.

• Lena, 59 år, har jobbat i 37 år och deltog i fokusgruppsamtalet på förskolan.

• Maja 35 år, har jobbat i 16 år och deltog i fokusgruppsamtalet online. • Berit, 54 år, har jobbat i 30 år och deltog i fokusgruppsamtalet online. • Karin, 42 år, har jobbat i 20 år och deltog i fokusgruppsamtalet online.

Genomförandet

Studien började med att sju förskollärare kontaktades via mejl för att undersöka om de hade möjlighet att medverka i ett fokusgruppssamtal. Förskollärarna fick därefter med sig kollegor som kunde medverka i fokusgruppsamtalet. Slutligen genomfördes två fokusgruppsamtal med åtta deltagare. I första samtalet var det fem deltagare och i det andra var det tre deltagare. Efter svar från de som ville delta skickades samtyckebrevet (bilaga 1) och intervjuguiden (bilaga 2 och bilaga 4). Intervjuguiden utvecklades vidare under processens gång. Datainsamlingen i fokusgruppsamtalen genomfördes med hjälp av ljudinspelning och sedan transkribering.

Den första fokusgruppen kunde genomföras på en förskola men på grund av rådande omständigheter genomfördes den sista fokusgruppen online. För att prova och ha en fokusgrupp online genomförde vi en pilotstudie med två kurskamrater. Enligt Löfgren (2014) är det bra innan du ska ha en intervju eller i vårt fall en fokusgrupp, att pröva din intervjuguide, din utrustning och hur du själv agerar som intervjuare. Vi fick granska vår intervjuguide (bilaga 3) och fick kunskap om hur en online fokusgrupp genomfördes. För att känna en trygghet i din pilotstudie är det bra om du känner personen eller personerna du samtalar med. Under alla fokusgrupper var en av oss samtalsledare och den andre spelade in med en mobil/ dator och antecknade även under diskussionens gång. Fokusgruppen på plats varade i 51 minuter och 38 sekunder och den online varade i 43 minuter och 11 sekunder.

Databearbetning och analysmetod

Gällande dataanalys beskriver Christoffersen och Johannessen (2018) att den insamlade empirin ska analyseras och tolkas. Dahlin-Ivanoff (2016) påpekar att analysen av fokusgruppsamtalen börjar redan under samtalet. Studiens analysmetod utgick ifrån en tematisk analysmetod där Löfgren (2014) beskriver att tematisk analys är att studera människors olika utsagor ifrån samma fenomen.

Vi delade upp transkriberingen genom att lyssna på en del var av varje ljudinspelning. Sedan lyssnade vi genom vår empiri och läste transkriberingarna flera

gånger och enligt Dahlin-Ivanoff (2016) är det nödvändigt för att komma fram till en helhet. Vi reducerade det insamlade materialet för att välja ut material som är relevant och icke relevant för studiens resultat. Vi utgick utifrån det som var kopplat till maktbegreppet när vi läste genom empirin och klippte ut det som var väsentligt för vår studie. Därefter färgade vi de ord som var väsentliga för vårt syfte, frågeställningar och utifrån maktbegreppet och orden var: inflytande, bestämma, sociala positioner, positionering, förhandling, strategier, makt, negativ makt, positiv makt, visa makt genom ilska, visa makt genom tystnad, ålder, lekstarka barn och filma det dolda. Orden fick fem olika färger som rosa, blå, grön, lila och grå för att sedan kunna lägga dem i olika kategorier. Vi delade sedan upp orden i olika kategorier utefter de färger vi hade gett dem och vi hade fem färger men vi ansåg att flera färger kunde ligga under samma kategori och därav blev det tre teman: de strategier barn använder sig av för att förhandla, barns sociala positioner i

barngruppen och filma det dolda i verksamheten.

Tillförlitlighet

Vår studie är trovärdig utifrån att studien är noggrann, systematisk och att vi är insatta i studien och metoden som genomförts (Dahlin-Ivanoff, 2016). Studiens trovärdighet ökar genom att studien är välplanerad i en trygg miljö och att vi är erfarna och har kompetens som gruppledare. Trovärdigheten eller tillförlitligheten kallas även för reliabilitet (Christoffersen & Johannssen, 2015).

Studiens tillförlitlighet har även utgått ifrån de fyra delkriterier Bryman (2018) beskriver och de fyra kriterierna är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Bryman (2018) nämner att i en kvalitativ forskning finns det många flera olika beskrivningar av social verklighet och att trovärdigheten i beskrivningen avgör studiens trovärdighet. I vår studie försökte vi öka studiens trovärdighet genom att i hela forskningsprocessen förhålla oss sakligt. Överförbarheten innebär att göra täta beskrivningarna och att resultatet kan överföras till en annan miljö än andra (Bryman, 2018). Pålitligheten innebär att studiens läsare ska kunna följa processen och genom att öka studiens pålitlighet behöver forskaren redogöra forskningsprocessens faser samt att forskaren behöver granska sitt arbete enligt Bryman (2018). Konfirmera och styrka handlar om att våra egna värderingar inte ska påverka studien. Vi utgick från att vara objektiva vid analysen av vår empiri samt att vi har försökt att hålla oss till att vara kritiska och öppna.

Etiska aspekter

Studien utgick från de fyra forskningsprinciperna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2018) samt utifrån Vetenskapsrådets (2017) etiska vetenskapskodex. Vilket innebär att forskningen ska ske med god kvalitét, med ett syfte och att deltagarna i studien skyddas Informationskravet innebär att de medverkande förskollärarna kontaktades och informerades om vad syftet med studien var och hur genomförandet skulle ske. Utifrån samtyckeskravet skickades ett samtyckesbrev till förskollärarna för underskrift, där deltagarna blev informerade om att deras medverkan var frivillig och att de kunde avbryta deras deltagande i studien (Bryman, 2018).

Tryggheten är en viktig aspekt för de deltagande, där de medverkande deltagarna ska känna trygghet under samtalet. De medverkande deltagarna i studien informerades om sekretessrättigheterna som ingår i konfidentialitetskravet. Det inspelade materialet spelades in på en telefon av en av oss och den andra samlade in samtyckesblanketterna för att obehöriga inte ska kunna ta del av det. Materialet förvarades på det sättet att det enbart var tillgänglig för oss. Utifrån Nyttjandekravet används enbart den insamlade empirin för studiens syfte och deltagarnas namn har avidentifierats. Den inspelade empirin, transkriberingarna och analysmaterialet som använts i studien förstörs när studien har nått sitt slut och är godkänt. I resultatet används fingerade namn av deltagarna.

Resultat

I denna del beskrivs de olika teman vi har synliggjort i förskollärarens beskrivningar om barns maktstrategier i leken: de strategier barn använder sig av för att förhandla, barns sociala positioner i barngruppen och att filma det dolda i verksamheten. Deltagarna i denna del benämns som Sonja, Anna, Lena, Maja, Berit och Karin. Sammanfattningsvis utgår vi från maktbegreppet.

De strategier barnen använder sig av för att förhandla

Det framkom i fokusgrupperna att deltagarna är medvetna att det förekommer vissa strategier i leken och det sker vissa förhandlingar mellan barnen. I fokusgrupperna diskuterade deltagarna de olika strategier barn har för att kunna förhandla. En deltagare beskriver att barn kan visa ilska om barnet i fråga inte får leka den leken den vill. Genom att barn använder sig av tystnad som strategi kan barnet sätta sig på en bänk med armar i kors och titta på de andra barnen, för att få sin vilja igenom förklarar en annan deltagare. Här berättar Sonja om hur maktstrategin tystnad kan gå till:

ja, men en annan maktstrategi är ju tystnad också både hos vuxna och barn. Vi hade ett tydligt exempel igår ett barn som har en ganska hög position och är van att få som han vill och så kommer jag inte riktigt ihåg om det var vi som gick in och styrde eller om det var ett annat barn som vann om man säger så och då sätter sig det här barnet en bit bort och då blir de andra barnen lite nervösa, ja varför sitter han där...

Utifrån ovanstående citat förklarar Sonja att barnet i fråga använde sig av tystnad som en maktstrategi och på det sättet förhandlade barnet med de andra barnen och fick sin vilja igenom.

Enligt en av deltagarna, Karin, framkommer det att barn kan förhandla strategiskt om hur många som skall uppehålla i ett rum. Förhandlingen i denna situation kan gå ut på att förklara hur många de måste vara för att kunna leka leken. För att kunna förhandla i denna situation beskriver deltagaren Karin att det är bra att vara verbal för att de andra barnen

ska förstå vad som förmedlas. Barn använder språket som en strategi för att förhandla om rummet med varandra. I det här utdraget beskriver Karin barns förhandling avseende rummet:

”vi är, vi vet att det ska vara fyra barn i det här rummet men det vi ska leka så måste vi vara fem”, till exempel, då förhandlar ju barnen mellan varandra om hur de ska leka och med vilket material de ska använda, så förhandlar dem hela tiden i olika situationer.

Karin beskriver utifrån vad hon har sett i barngruppen när barn förhandlar mellan varandra. Hon tar upp att språket är i fokus i denna förhandling, för är barn mer verbala blir det lättare att få andra barn att förstå vad hen vill förmedla. Maktstrategin i denna förhandling innebär att behärskar barnet det verbala språket blir det lättare att få sin vilja igenom. En annan strategi som uppkom i fokusgrupperna är att om ett barn är snabbast till ett kudd-rum, får barnet bestämma och ha de största kuddarna i rummet. Vilket innebär enligt deltagarna att barnet får bestämma hur kojan ska se ut. Här beskriver Karin hur det kan utspelas:

Ja det har vi pratat lite om, hos oss kan det va att den som är snabbast in i kudd-rummet den få bestämma eller den som ta de största kuddarna ska bestämma hur kojan ska se ut. Men många gånger tror jag det handlar om, barn dom tillåter det och bara de få va med sina kompisar många gånger. Med dem lite äldre barnen så kan dem fortsätta en lek också som de på började igår kanske. Men sen kan det också va det här att man väljer bort då, att men vi lekte den här igår då var du inte med och så då kan du inte va med idag.

Maktstrategi utifrån Karins tankar innebär att när ett barn är snabbast in i ett rum och i detta fall, kudd-rummet får barnet bestämma. Det handlar även om vilken ålder du har och att de äldsta har övertag beskriver samtliga deltagarna i fokusgrupperna. Barn emellan förhandlar kring att de lekte en viss lek igår och då kan inte andra barn vara med.Barns ålder var en återkommande diskussion i båda fokusgruppsamtalen. Det framkom att åldern kan ha en avgörande faktor när det handlar om förhandlingar och strategier. Här beskriver Maja hur det kan utspelas i barns rollekar:

Jag tänker att barn, alltså de lite äldre barnen att mycket av rollekar går ju till att förhandla hur leken ska gå vidare. Barnen kan till exempel säga: -” Ja men nu lagar jag maten där och så går du och lägger dig i sängen !!”. Det är mycket förhandlingar i leken och det är en stor del av leken att planera sin lek och hela tiden diskutera.

Maja menar att det äldre barnet i leken bestämmer och håller leken flytande och delegerar ut en roll till det mindre barnet. Förhandlingen innebär att det äldre barnet bestämmer och har den ledande rollen.

I ett uttalande av Karin ville hon lyfta upp hennes synvinkel om förhandlingar och barns ålder:

Jag tänker lite på ålder och att det är ju åldern som styr och kan styra vem som har makt i leken. Sen tänker jag, att har någon visat en skicklighet i den leken innan så brukar det ju vara det barnet som får fortsätta att bestämma hur den leken ska bli eller hur den ska fortsätta.

Karins tankar om att det är åldern som styr och att det kan vara den avgörande faktorn som ger barn makt när de samspelar med andra. Det handlar även om barnets skicklighet eller kunskap om en viss lek som också är en avgörande faktor. För när barn besitter en kunskap om något enligt Karin kan barnet ha makt och därav kunna förhandla och få övertaget.

Utifrånde strategier barn använder sig av för att förhandla beskriver deltagarna att det sker olika strategiska förhandlingar mellan barnen. Det beror på den makt ett barn kan ha utöver de andra barnen. Barn i fråga kan då besitta en makt som synliggörs genom att utöva olika strategiska förhandlingar. Förskollärarna beskriver att barns ålder är en avgörande faktor, för ju äldre ett barn är, mer makt har det. Makt innebär, att har barn kunskap om något specifikt har de övertaget. När barn samspelar med varandra i leken beskriver deltagarna att om ett barn besitter på en kunskap om en lek får detta barn ett övertag, barnet i fråga får då bestämma i leken.

Barns sociala positioner i barngruppen

Det framkom i diskussionerna att barn positionerar sig i förskolan och strävar efter att uppnå en viss social position i barngruppen. De sociala positionerna utifrån deltagarna kan innebära att det är ett barn som alltid bestämmer och att ett barn är bra på något specifikt får detta barn en hög social position i barngruppen. Positioneringen handlar även om barns inflytande i leken och hur barn kommer fram till vem som ska få bestämma förklarar en annan deltagare. Benämningar som starka barn och lekstarka barn uppkom i diskussionerna och även barns ålder. Samtliga av deltagarna bekräftar att barns ålder kan

vara en avgörande faktor. Ordets makt uppkom, att är barn mer verbala än andra får de ett maktövertag.

Här diskuterar Anna, Sonja och Lena sociala positioner på förskolan:

Anna: Jag tänker att hela samhället består av sociala positioner och barn gör ju som vi vuxna gör. Medvetet eller omedvetet. Att man får olika roller, precis som vi får. Att de härmar oss.

Sonja: För det är ett sätt att lära, att man härmar efter och det är ju egentligen oundvikligt för vi verkligen positionerar oss i olika situationer och i olika sammanhang. Tänker jag!

Lena: Tänker jag lite, beror ju på olika personligheter helt enkelt.

I denna diskussion framkommer det utifrån deras tankar att sociala positioner är svåra att undvika. Samhället består av sociala positioner och därav sker det även på förskolan. Vi människor tar sig an en position både medvetet och omedvetet. Barn härmar oss vuxna och tar an sig en roll, en social position och det ger barn en trygghet. Maja beskriver lite om det här:

ja just sociala positioner det beror ju på alltså hur man tänker på vad sociala positioner skulle kunna vara och på vilket sätt hur vi är sociala på. Vi har ju jobbat mycket med poststrukturell teori och diskurser och mycket hur barn blir på olika sätt iolika möten, i olika miljöer och med olika material att där sätter man en ribba för vem du kan bli och vilka positioner du har möjlighet att ta i en verksamhet.

Det Maja menar är hur barn beter sig i olika möten, i olika miljöer och med olika material. Barn kan bete sig olika på grund av vad dem blir utsatt för eller vad som händer runt omkring. Alltså att barn kan ta sig an en social position utifrån miljöns påverkan. Miljöns utformning och de som befinner sig i den miljön.Lekstarka och starka barn var också en avgörande faktor i barns samspel med varandra. Berit och Maja diskuterade detta:

Berit: ja vi har ju pratat om det idag att just att om vi säger lekstarka barn att där blir leken, det blir det en lek som kan pågå länge, den har ett innehåll och går vidare på ett sätt.

Maja: nej men det var det här ju med makt att man, jag hade ju en sådan bra grej, du pratar om när man förhandlar?

Maja: Jag tänker är det ett starkt barn och har högre makt i leken så kan det barnet ta en leksak och gå till ett annat barn: ”Jag vill ha din spade för den tycker jag bättre om och så får du den här av mig”, det är ganska vanligt att sådana förhandlingar sker.

När lekstarka barn leker har leken ett innehåll och den kan pågå länge berättar Berit. Ett lekstarkt barn är ett barn som kan hålla en lek “levande” länge på grund av att leken har ett innehåll. Det syftar på att leken har en handling och att det lekstarka barnet har en viss kontroll över leken och har en kompetens inom denna lek. De lekstarka barnen har därmed enligt deltagarna en viss makt och hög status i barngruppen. Maktbegreppet kan innebära att ett starkt barn kan ta en spade från en annan och det kan vara en förhandling eller en strategi från detta starka barn tror Maja.En avgörande faktor om sociala positioner i leken kan vara barns ålder enligt våra deltagare, Karin och Maja:

Karin: Ja, det gör det verkligen. Jag tänker utifrån den leken som våra barn gör nu, där ser jag ett mönster på att det handlar mycket om åldersspannet. De äldsta tar ju kommandot och så dom yngre hänger på.

Maja: Det hade säkert sett helt annorlunda för vi har ju bara små barn hos oss. Medans dom äldsta är ju 3,5 år. Så här är det ju en 3,5 åringar då som har kommandot.

Utifrån denna diskussion utgår de ifrån barns ålder och att åldern har en avgörande faktor. De äldre barnen tar oftast kommandot i lekar och har den bestämmande makt rollen. Att ha ordets makt kan också ge barn ett övertag och det tog Karin upp när det diskuterades kring sociala positionerna:

Barn som kan bättre svenska eller är duktiga på engelska kan styra många utav barnen och kan då få en högre position.

Karins tanke, är barn mer verbalt än andra får barnet automatiskt mer makt och kan styra de andra. Barn som har kunskap inom språk och kan behärska flera språk kan då få ett övertag och få en viss makt i barngruppen och då en högre social position. Det finns olika spelregler när barn använder sin makt. Med spelregler innebär det olika maktstrategier och förhandlingar barn gör för att kunna se sina möjligheter och val. Barns ålder är en faktor som har en stor roll i barns maktstrategier. När barn bemöts av motstånd använder sig de av olika strategier för att få sin vilja igenom, få en viss leksak eller få bestämma i en lek.

Filma det dolda i verksamheten

Utifrån det förskollärarna beskriver, om hur de uppmärksammar barns maktstrategier, uppkom det att filmning i barngrupp kan synliggöra det dolda. Det förekommer redan filmning i förskollärarnas utbildning för att synliggöra vad de gör för att utveckla sitt arbetssätt. När diskussionerna kom i gång om makt, strategier och förhandlingar uppkom det att filmning kanske kan synliggöra barns maktstrategier och förhandlingar. Det kan innebära att förtydliggöra det du inte hinner att se. Genom att använda sig av det digitala verktyget, filmning, i verksamheten kan det vara lättare att se barnens strategier och förhandlingar som sker i leken.

Här diskuterar Anna och Lena om deras tankar kring filmning i utbildningen:

Lena: Ja vi har ju börjat att filma olika aktiviteter och undervisningssituationer men då kan man ju filma i olika leksituationer och ha det som arbetsmaterial, för att kunna se och upptäcka olika saker, så filma tror jag rätt mycket på.

Anna: Att kunna se händelser när man filmar och sen när man tittar på det så kan man upptäcka en del saker, när man vet vad man ska titta efter.

Förskollärarna använder sig av filmning som ett verktyg för att kunna se hur de arbetar med barn i barngruppen. Deltagarna beskriver att verktyget hade kunnat ge dem möjligheter för att synliggöra barns maktstrategier och förhandlingar.

Maja och Karin diskuterade även dem om filmning på förskolan:

Maja: nä, men vi har ju jobbat en del med filmning och där ser man ju mycket sånt man inte ser i vardagsarbetet men som blir synligt då på en film och man då bara, oj hoppsan och det kan ju var både mellan barn men också mellan barn och vuxna i olika aktiviteter.

Karin: Jag har också tänkt på att man använder film som ett pedagogiskt verktyg om man vill just kanske se leken på ett sånt tydligt sätt sen är det mer att man får vara delaktig man kan ju ha såna här observationsscheman om man nu vill gå in mer på vilka barn som leker med varandra och hur dom förhandlar och vem som bestämmer där och

så, det finns ju massor och man vill synliggöra det på det sättet men jag kan också hålla med att film är ett enkelt sätt och att se en lek det kanske blir mycket film när man hittar det man letar efter men.

Genom filmning kan barns förhandlingar och strategier synliggöras och det framgår av diskussionerna. Deltagarna anser att det kan vara det bästa sättet att lyfta fram vilka maktförhållanden som råder mellan barnen. Det dolda som sker i barns lek kan annars ibland vara omöjligt för pedagoger att hinna se. Här kommenterade Maja om det som sker i det dolda:

Ja det gör det ju men där finns det också det som sker i det dolda som vi inte ser och det kan ju var i ett ögonkast att det finns ett barn som har då mycket makt i en grupp, det kan ju vara både en positiv makt och en negativ makt.

Det kan då vara nödvändigt att filma det dolda som sker mellan barn i leken för att pedagogerna ska kunna jobba vidare med den negativa och positiva makten som en av deltagarna nämnde. Den dokumentationen som kommer fram genom filmning kan pedagogerna jobba med och därmed få fram metoder för hur de öka sin förståelse för betydelsen av barns maktförhållanden i leken.

Sammanfattning

Det framkom i diskussionerna att makt handlar om inflytande, att få bestämma och få en viss social position på förskolan och att barn i det stora hela ska känna sig trygga. Utifrån vårt syfte och frågeställningar så kom vi fram till tre olika teman utifrån deltagarnas diskussioner.

Det första temat handlar om De strategier barn använder sig av för att förhandla, om hur barnen går tillväga för att få sin vilja igenom eller för att ha makt i en lek. I diskussionerna kom det upp hur barn använde sin makt och vilka strategier de använde sig av. De fanns de barn som använde strategier genom tystnad och vissa använde sig av ilska. Det framkom i diskussionerna att barn som var äldre hade mer makt och var du snabbast till ett lekrum till exempel så fick du bestämma för du var först.

Andra temat Barns sociala positioner i barngruppen är hur barn socialiserar sig på förskolan och vilken position de har i barngruppen. Det diskuterades om att ha en hög position, att ju mer makt du hade desto högre position har du i barngruppen.

Tredje temat är Filma det dolda i verksamheten och att genom filmning kan du se det dolda. Utifrån deltagarnas diskussioner så är det omöjligt att se allt som sker mellan barn men med hjälp av filmning så kan vi se det som händer i det dolda. Sedan utifrån den dokumentation som uppkommer efter filmning kan pedagogerna gå vidare och jobba på det som framställs i filmen.

Avslutningsvis så ansåg alla deltagare i våra fokusgrupper att detta är ett viktigt ämne och är väldigt intressant att diskutera om. De antydde att alla barn har rätt att få bestämma, få vara delaktiga och ha inflytande på vad som sker i leken

Diskussion

Syftet med studien var att bidra till kunskap om förskollärares uppfattningar om barns maktstrategier i leken. I denna del kommer resultatet diskuteras i förhållande till maktbegreppet och tidigare forskning. I metoddiskussionen diskuteras metodval och genomförande samt hur det påverkar resultatet. Slutligen ges förslag på vidare forskning.

Resultatdiskussion

De strategier barn använder sig av för att förhandla

I förskolans verksamhet använder sig barn av olika maktstrategier för att ha delaktighet i leken samt att det ständig sker förhandlingar mellan barn genom att de använder sig av olika strategier för att kunna bli inbjuden i en lek eller ett samtal (Tellgren, 2004). Det kan ske ständiga förhandlingar samt att barn använder sig av olika strategier i deras lek och det är förekommande bekräftade deltagarna i båda fokusgruppsamtalen.

Resultatet visar på att i samtliga fokusgruppsamtalen är deltagarna medvetna om att det finns strategier och att det sker förhandlingar mellan barnen. Deltagarna har uppmärksammat att de strategier som barn använder sig av är att tala, ilska, tystnad, springa snabbast samt att gå i väg för att få uppmärksamhet av de andra barnen. Utifrån Foucault (2002) förekommer det spelregler som ger barn möjlighet att kunna utöva olika strategier och förhandlingar mot varandra. De reglerna innebär att barn utövar makt och förhandlar på olika sätt. Förhandlingarna blir till olika strategier för att få sin vilja igenom (Foucault, 2009).

I fokusgruppsamtalen framkommer det att deltagarna diskuterar barns ålder som en avgörande roll när barn förhandlar med varandra. Ytterligare faktor som uppkom under

fokusgruppsamtalen är att språket har en avgörande faktor när barn förhandlar. Begreppet makt hänger ihop med språket och det sociala samspelet (Börjesson & Rehn, 2009). När ett socialt samspel sker mellan barn så finns makten där och det verbala språket kan ge en individ mer makt över en annan (Börjesson & Rehn, 2009).

När barn förhandlar om sina positioner och för att kunna förhandla är den språkliga kompetensen avgörande samt att språket leder till att barn kan få en högre status enligt Skånfors (2013). Deltagarna beskriver att ju äldre ett barn är bidrar det till att de har en högre språkligkompetens. Detta leder till att de äldre barnen kommer att kunna förhandla till sig en högre position, enligt deltagarna.

I diskussionerna kring att språket är en avgörande faktor för att få en högre position i barngruppen beskriver deltagarna att det kan bero på hur kunnig du är på ett språk. Exempelvis nämner en deltagare i ena fokusgruppsamtalet att om ett barn är bra på engelska jämfört med andra barn kan detta barn som har en språklig kunskap inom engelska få en högre position i barngruppen gentemot ett barn som inte är lika kunnig inom språket. I samspel mellan barn kan det ske en viss kommunikation. Det kan ske ett lärande och en utveckling hos barnen när de samspelar med varandra i leken (Skånfors, 2013). Det sociala samspelet och språket är det som kan utvecklas när barn utövar makt mot varandra, när de förhandlar och använder sig av olika strategier (Börjesson & Rehn, 2009).

Barns sociala positioner i barngruppen

I förskolans verksamhet finns det sociala positioner (Skånfors, 2013), vilket är något som deltagarna i båda fokusgrupperna har uppmärksammat. Deltagarna tog upp att barn har en social position i förskolan och att de kan ta sig an en roll. De beskriver att barn härmar det de ser och ser upp till sina pedagoger. Barn kan ta sig an en viss roll och utgår ifrån de vuxnas roller (Corsaro, 2012). Det handlar om när barn leker rollekar eller tar efter en vuxens beteende. Något som resultatet visar på är att barns sociala positioner är beroende av de olika mötena som sker på förskolan och att det materiella på förskolan också är avgörande, de olika miljöerna. Barns sociala positioner är ständigt under förändring beroende på vilka möten som kan ske i verksamheten (Skånfors, 2013).

Det framkommer som sagt att barns ålder är avgörande när barn utför strategier och förhandlar, samtidigt diskuterar deltagarna i samtliga fokusgruppsamtal att åldern även har en avgörande roll i de sociala positionerna på förskolan. Utifrån tidigare forskning

visar det på att åldern har en påverkan i de sociala positionerna som finns (Skånfors, 2010), vilket deltagarna bekräftat.

Deltagarna diskuterade att åldern kan vara avgörande i de sociala positionerna på förskolan och enligt Skånfors (2010) förhandlar barn om de sociala positionerna på förskolan. Därför kan åldern vara en avgörande faktor vilket även deltagarna diskuterade. Att ju äldre barnet är desto mer kan barnet få bestämma. Coelho et. al (2017) beskriver att dynamiken i en barngrupp kan upprätthållas genom att barn i tidig ålder har utvecklat en kompetens i leken. Winther-Lindqvist (2014) skriver att det handlar om barns ålder, ålders hierarki och det innebär att de äldre oftast har mer makt i leken. I deltagarnas diskussioner beskriver de om lekstarka och starka barn i leken men det nämns inte mycket om i den tidigare forskning vi fann.

Filma det dolda i verksamheten

I båda fokusgruppsamtalen framkommer det tydligt att förskollärarna ibland inte ser det som sker mellan barnen och att mycket av det barn gör, sker i det dolda.Det framkom i resultatet utifrån förskollärarnas diskussion att filmning kan synliggöra det dolda som sker mellan barn. Med hjälp av filmning kan de uppmärksamma barns maktstrategier och sociala positioner i barngruppen. Det är samspelet mellan barn som kan vara bra att filma för att kunna se strategier och förhandlingar, vilket deltagarna även påpekade.

I tidigare forskning utifrån Coelho et. al (2017) studie där de observerade barn och använde sig även av videoobservationer, var fokus på barns beteende mot varandra och inte på deras maktstrategier och förhandlingar. Utifrån Tellgrens (2004) studie visade det sig att barn hade olika strategier och förhandlade på olika sätt men detta kom fram genom observationer och inte genom filmning.

Metoddiskussion

Vi valde att utföra studien utifrån en kvalitativ forskningsmetod med avsikt att få kunskap om förskollärares uppfattningar kring barns maktstrategier i leken. En annan diskussion riktade sig mot vår intervjuguide då vi skickade den till de deltagande förskollärarna. Vi stötte på problem där deltagare var inlästa och förberedda på vad hen skulle förklara vilket

kan ha påverkat vårt resultat och studiens tillförlitlighet. Ett annat problem vi stötte på under fokusgruppsamtalen var att ena fokusgruppen diskuterade mer om förskollärarens makt vilket i vår studie inte var relevant för syftet. Detta resulterade också i att analysen blev svårare att genomföra. Under samtalets gång upplevde vi att det var en intressant diskussion men sen när vi läste transkriberingen upplevde vi att det handlade mer om förskollärarens makt och inte barns makt. Det är viktigt under diskussionens gång att ha tålamod och invänta varandra. Det kan vara svårt att höra vad alla säger när vissa pratar i mun på varandra, du får invänta när det blir tyst att flika in senare. Vi fick tänka på att läsa frågorna tydligare för ibland hörde inte deltagarna vad som sades. Vår tanke att ha fokusgruppsamtalet på deltagarnas förskola var på grund av att de skulle känns sig bekväma och trygga. Det kan leda till att alla deltagare vågar att ta plast och delta i samtalet och det upplevde vi att alla gjorde. Fokusgruppsamtalet online upplevdes också att deltagarna var bekväma och trygga men nackdelen med att ha det online var att det blev störningar och en av oss försvann under samtalet. Det var även svårt att höra vad deltagarna sa ibland men genom att spela in och sedan transkribera allt så fick vi med allt som sades.

Vidare forskning

Under vår studie har det uppkommit många funderingar och frågor om vad ordet makt gör med oss. Det känns som vi bara har skrapat på ytan och att det finns så mycket mer att studera angående makt. Utifrån den tidigare forskningen så framkommer det att barnets kön har en betydelse och i diskussionerna framkommer det om lekstarka pojkar.

Därför vore det värdefullt att närmare undersöka barns kön och makt och hur det kommer sig att pojkar kan ha mer makt. Detta med att använda filmning i verksamheten kan användas genom att kunna synliggöra varför pojkar kan ha mer makt än flickor.

Det diskuteras lite angående om status och forska vidare på vad status innebär, vilken status barn har i förskolan och vad innebär det? Vi har läst lite om det i tidigare forskning och det har uppkommit lite i fokusgruppernas diskussioner men som nämnt innan så har vi bara varit där på ytan och skrapat lite, det behövs går ner mer på djupet.

Referenslista

Ahrne, G & Svensson, P. (2016). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G & Svensson, P (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 8–16). Liber.

Alvesson, M & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Studentlitteratur.

Asik-Ozturk, M., Ahmetoglu, E & Acar, I. H. (2019). The contributions of children’s social competence, aggression, and anxiety to their play behaviors with peers.

Early Child Development and Care. Vol. 191, no. 2, 255-265. https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1614570

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3.uppl.). Liber.

Börjesson, M & Rehn, Alf. (2009). Begreppbart - Makt. Liber.

Christoffersen, L & Johannessen, A. (2018). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.

Coelho, L., Torres, N., Fernandes, C & Santos, A.J. (2017). Quality of play, social acceptance and reciprocal friendship in preschool children. William James Center for Research, ISPA-Instituto Universitário, Lisboa, Portugal. European early childhood

education research journal. Vol. 25, No. 6, 812-823

Corsaro, W. (2012). Interpretive Reproduction in Children’s Play. American Journal of

Play, volume 4, number 4, 488-504. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ985602.pdf

Dahlin-Ivanoff, S. (2016). Fokusgruppdiskussioner. I: Ahrne, G & Svensson, P (Red.)

Handbok i kvalitativa metoder. (s. 81–92). Liber.

Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. Band 1. Viljan att veta. Daidalos AB.

Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Arkiv förlag.

Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan: Möten mellan barn

och lärare i förskola och skola. Acta Universitatis Gothoburgensis.

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan - Samhörighet tillhörighet

vänskap utanförskap. Malmö högskola.

Kalkman, K. (2017). Day care as an integrational arena and inclusive environment:

Newcomer Migrant Girls’ Sociocultural Transitions and Negotiations of Identity, Home and Belonging (Doktorsavhandling, Norwegian University of Science and Technology)

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I K. Franzen, M. Hjalmarsson & I. Löfdahl (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.144–156). Liber.

SAOL (2015 ). Svenska Akademiens ordlista .14:e upplagan. Nordstedts förlag.

SFS (2010:800). Skollagen. Utbildningsdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Skolverket.

Skånfors, L. (2010). Tokens, peer context and mobility in preschool children’s positioning work. Nordisk Barnehageforskning, 3(2), 41-52. http://dx.doi.org/10.7577/nbf.256

Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan (Doktorsavhandling, Karlstads universitet). DiVA.

Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats - Barns strategier för tillträden och

uteslutningar i lek och samtal (Licentiatavhandling, Örebros universitet) DiVA .

Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten-att konstruera det lekande barnet. Lunds universitet (Doktorsavhandling, Malmö högskolan, lärarutbildningen). DiVA.

UNICEF. (2009). Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm, UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

Winther-Lindqvist, D (2014). Den sociala fantasilekens förändringspotential-Symboliska och verkliga identiteter i förskolan. I Hangaard Rasmussen, T (red.) Lek på rätt väg-På

spaning efter leken. (s.85-103). Studentlitteratur.

Öhman, M. (2007). Barns perspektiv på sin lek och tillvaro i förskolan. I Banér, A. (Red.).

Barns lek- makt och möjlighet (s. 33–44). Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms

universitet.

Öhman, M. (2008). Hissad och dissad-om relationsarbete i förskolan. Liber.

Öksnes, M. (2011). Lekens flertydighet - om barns lek i en institutionaliserad barndom. Liber

Öksnes, M (2017). Lekfullt motstånd som erfarenhet av frihet. Institutt for lærerutdanning, Norge teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU. I Öksnes & Samuelsson (red.)

Bilaga 1

Informerat samtycke

Jessica Sandqvist och Sofia Scholz genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att

undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer

specifikt handlar denna studie om att få förskollärarens syn på hur barns maktstrategier utspelar sig i leken i samspel med andra barn.

Jessica Sandqvist och Sofia Scholz genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från

förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.

Om du accepterar deltagande i denna studie kommer du delta i samtal med studentforskarna i informella gruppintervjuer. Gruppinterintervjun beräknas pågå i ca 45-60 minuter.

Gruppintervjun kommer att spelas in genom ljudupptagning.

All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld. Den genererande informationen kommer bara användas inom ramen för denna studie och all information kommer förstöras efter att studenterna har fått ett godkänt betyg.

Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.

Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen

kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Johannes Heuman ( johannes.heuman@ju.se)

Om du accepterar deltagande, var vänligen och skriv under nedan. Deltagarens kontaktinformation, telefon och/eller email:

______________________________________________________________________________ _____ ________________________________ Datum ________________________________ ______________________________ ___________________________________ _________________________________

Deltagarens signatur Deltagarens namnförtydligande

________________________________________ ______________________

Studentens signatur Studentens namnförtydligande

____________________________________ ___________________________ Studentens signatur Studentens namnförtydligande

Bilaga 2

Intervjuguide 1

Vårt syfte med detta fokusgruppssamtal är att få kunskap om ert synsätt som förskollärare på barns maktstrategier i leken när de samspelar.

Frågor inför fokusgruppssamtal:

1. Utifrån forskning så visar det tydligt att det finns sociala positioner i leken mellan

barnen. Vad har ni för tankar om det? ( Skånfors 2010) 2. Förhandlar barnen med varandra när de leker?

3. Går det att synliggöra barnens förhandlingar mot varandra i leken?

4. Johansson & Pramling Samuelsson (2006) forskning har visat på att inom leken finns

det erfarenheter kring makt. Vad anser ni om detta att vissa barn har mer makt än andra?

5. I rollekar som förekommer hela tiden på förskolan och är en naturlig lek för alla barn, för de härmar det de ser i sin vardag. Hur kommer det sig att ett barn alltid kan ta sig an samma roll när de leker med samma kompisar var dag? Vad kan vara orsaken till det?

6. När barn leker och samspelar med varandra så visar forskning på att det kan förekomma maktstrategier. Vad är era tankar om det?