Engelskundervisning
genom multimodalt
material
Hur multimodalt material kan påverka elevers engelskinlärning samt
lärares undervisning i årskurs 4–6
KURS:Självständigt arbete för grundlärare F-3/4–6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet årskurs 4-6
FÖRFATTARE: Gustav Lind, Johan Sjöö
EXAMINATOR: Annika Denke
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3/4-6 15 hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet årskurs 4–6
VT20
SAMMANFATTNING
____________________________________________________________________________________ Gustav Lind, Johan Sjöö
Engelskundervisning genom multimodalt material - Hur multimodalt material kan påverka elevers
engelskinlärning samt lärares undervisning i årskurs 4–6.
English language teaching through multimodal material – How multimodal material can affect pupils’
English learning and teachers’ teaching in years 4-6. Antal sidor: 23
_____________________________________________________________________________________ Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4– 6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området. ___________________________________________________________________________
Sökord: EFL, ESL, multimodalt material, grundskolan, årskurs 4–6, engelsk språkinlärning. ___________________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1. Inledning………... 1
2. Syfte och frågeställningar……….... 2
3. Bakgrund………...… 3
3.1 Engelska som främmandespråk och engelska som andraspråk……….... 3
3.2 Multimodalitet………... 3
3.3 Multimodalt material………..………... 4
3.4 Multimodalt materials relation till läroplanen………... 4
4. Metod………..….………..…… 5
4.1 Litteratursökning………...………. 5
4.2 Kriterier för urval………..………… 6
4.3 Materialanalys………..……. 8
5. Resultat………..….... 9
5.1 Positiva och negativa effekter för engelskinlärningen med användning av multimodalt material i engelskundervisningen……….………..9
5.1.1 Motivation – viktig komponent för inlärning……….... 9
5.1.2 Språkförståelse - en avgörande aspekt för kommunikation………. 11
5.1.3 Kontext - en tydliggjord koppling till språket……….. 13
5.2 Möjligheter och hinder i undervisningen vid användningen av multimodalt material………... 14
5.2.1 Missriktad motivation - potentiellt hinder för undervisningen……….... 14
5.2.2 Multimodalt material - möjliggör samarbete………15
5.2.3 Teknikens hinder och möjligheter ………... 15
5.2.4 Lärarens tekniska kompetens……….. 16
6. Diskussion………... 17 6.1 Resultatdiskussion………..…… 17 6.1.1 Motivation………... 17 6.1.2 Språkförståelse………...……. 18 6.1.3 Kontext……… 20 6.1.4 Samarbete……… 20 6.1.5 Teknikens hinder……….… 21 6.2 Metoddiskussion………...…………... 22 6.3 Framtida forskning……….… 23 Referenser... Bilagor……….………....………..………...
1. Inledning
Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, arbetar och har kontakt med stora delar av planeten. Detta har fört med sig ett tilltagande behov av ett gemensamt språk för att möjliggöra den mellanmänskliga kommunikationen. Ett av de språk som internationellt sett fyllt behovet för denna kommunikation är engelskan, vilket även gäller i Sverige. För barn och ungdomar som växer upp och lever i Sverige idag är engelskan ett viktigt verktyg, men att lära sig språk är en invecklad process. För individen kan det innebära att ställas inför helt främmande sätt att bygga meningar och ge dem betydelse. Det kan vara att möta nya ord och ljud och även hur dessa hänger ihop. Det kan även innebära möten med ord som saknar tydlig betydelse på det egna språket. Elevens brist på förståelse och framgång eller utmaning i den engelska språkinlärningsprocessen kan påverka hens engagemang, motivation och utveckling. Specifikt låg motivation och entusiasm hos elever, för bland annat årskurs 6 i svenska skolans engelskundervisning är ett problem som skolinspektionens senaste rapport varnar om (Skolinspektionen, 2011, s. 6). De rapporterar även en bristande anpassning efter elevers skiftande kunskapsnivå och inlärningssätt (s. 7). Det är mot denna bakgrund vi ställer oss frågan: Kan elever få stöd i sin engelska språkinlärningsprocess, och kan stödet bidra till motivation samt anpassning för elevers skiftande behov?
En avgörande faktor om språkinlärningsprocessen blir mer eller mindre lyckad ligger ofta i vilka arbetssätt som används i undervisningen. Arbetssätten kan även vara avgörande för elevers motivation samt möjliggöra elevanpassning. Personliga erfarenheter från både högskolans föreläsningar och observationer från VFU kring arbetssätt som lämnat positiva intryck, gällande påverkan på intresse, motivation och inlärning, är material med multimodal utformning. Att arbeta multimodalt i klassrummet innebär att undervisningen medvetet baseras på en kombination av flera former av uttryck, såsom text, bild och ljud. Kombinationen av dessa uttryck skapar tillsammans en meningsfull helhet, exempelvis genom att en skärmbaserad skriven text kompletteras med bild (Danielsson, 2013, s. 169). Danielsson (2013) beskriver att lektionsaktiviteter där läraren medvetet planerar och använder sig av multimodalt förhållningssätt ger stöd för elevernas breda inlärning, däribland inom engelskämnet (s. 185). Så, för att ta oss an problemformuleringen utifrån en faktisk skolkontext och vårt personliga intresse vill vi med vår studie belysa användningen av multimodalt material i engelskundervisningen.
Denna litteraturstudie är baserad på publikationer som belyser forskning om multimodalt material i form av drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage med inriktning mot engelska
som främmande-, respektive andraspråk. Metoden som använts har varit sökningar i databaserna ERIC, Primo, Swepub och Google Scholar, vilket dels givit resultat i form av relevant vetenskaplig litteratur och dels bidragit till vidare kedjesökningar. De avgränsningar som använts har varit att litteraturen behandlar multimodalitet i engelskundervisningen, främst för mellanstadieåldrarna och engelska som andra- eller främmandespråk. Avgränsningarna har gjorts för att uppfylla studiens syfte kring multimodalt material och vilka kopplingar som finns till engelskämnet i årskurs 4–6 med relevans för engelskan i en svensk språklig kontext.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa forskningen gällande hur multimodalt material kan påverka engelskundervisningen i årskurs 4–6. Detta syfte ämnar vi adressera med hjälp av följande frågeställningar:
● Vilka positiva respektive negativa effekter uppmärksammar forskningen kring användande av multimodalt material för elevers engelskinlärning?
● Vilka möjligheter och hinder uppmärksammar forskningen kring multimodalt material för engelskundervisningen, utifrån ett lärarperspektiv?
3. Bakgrund
I detta avsnitt kommer relevanta begrepp för litteraturstudien att definieras under rubrikerna: engelska som främmandespråk och engelska som andraspråk (3.1), multimodalitet (3.2) och multimodalt material (3.3). Avslutningsvis kommer multimodalt material att kopplas till olika delar av läroplanen (3.4).
3.1 Engelska som främmandespråk och engelska som andraspråk
I denna studie presenterar vi forskning vilken använder sig av begreppen EFL (English as a Foreign Language), engelska som främmandespråk, och ESL (English as a Second Language), engelska som andraspråk, för att definiera elevers olika relationer till engelska. Vidare i litteraturstudien används förkortningarna EFL och ESL. Begreppet EFL används för språkelever vilka studerar engelska i sitt hemland där språket inte har en officiell status (Pei, 2018, s. xiii). Begreppet ESL används som beskrivning av individens relation till engelska språket, där denne befinner sig eller lever i en kultur där engelska är ett förstaspråk (Robins, 2019, s. 6), exempelvis en person som lärt sig engelska som ett andraspråk som bor och arbetar i England där engelska är det officiella språket. Vi har valt att använda forskning som använder sig av båda definitionerna. Detta har vi gjort då engelskan kan ses som ett främmandespråk i Sverige men samtidigt används engelskan på en folklig vardaglig basis, vilket skulle kunna likna det vid ett andraspråk (Andersson, 2016).
3.2 Multimodalitet
Att bruka olika tillgängliga resurser för att skapa mening och tolka vår omvärld är något alla människor gör. Dessa resurser kallas även modaliteter. Med modaliteter menas teckenvärldar/framställningsformer, såsom exempelvis text, bild, färg, tal, ljud, kroppsspråk och utformning/design. Multimodalitet i sin tur innebär att två eller fler modaliteter kombineras och tillsammans skapar en innehållsbärande helhet (Kress, 2010, s. 1; Danielsson & Selander, 2014, s. 17–18). Danielsson (2013, s. 169) beskriver att det är genom kombinationen av olika modaliteter som multimodalitet skapas. Multimodalitet som används på ett lämpligt sätt kan i sin tur leda till ett multimodalt meningsskapande. Ett exempel på lämplig användning som innebär multimodalt meningsskapande är en vägskylt som kombinerar färg, mönster och text, och därmed signalerar en betydelse för observatören som via socialt överenskomna konventioner förstår innebörden av skyltens budskap (Kress, 2010, s. 1–2).
3.3 Multimodalt material
I denna litteraturstudie används begreppet multimodalt material. Med detta menar vi olika former av pedagogiska verktyg och arbetssätt vilka har gemensamt att de tar multimodalt uttryck eller form då de simultant kombinerar flera modaliteter i inlärningssyfte. Materialen studien kommer att ta upp är drama, digitala berättelser, kollage och multimodala texter. Drama som multimodalt material kombinerar tal och ljud med fysisk och visuell stimuli i form av handlingar och ansiktsuttryck. Elever som iakttar eller interagerar med hjälp av drama tar del av multimodalt meningsskapande genom flera sinnen (Kaminski, 2019, s. 176). Digitala berättelser som multimodalt material är ett kreativt sätt att föra fram berättelser genom att integrera bilder, text, ljud och video i digitalt format (Leong et al., 2019, s. 8). Det multimodala materialet kollage använder kombinationer av foton, teckningar, texter och färg för att skapa konstnärliga verk som stärker meningsskapande (Cano Bodi et al., 2018, s. 949, 960). I multimodala texter, likt digitala berättelser, kombineras text, bild, ljud och video som läsaren tar del av via olika sinnen och därmed skapar mening, men här görs det till informativ text (Boshrabadi & Biria, 2014, s. 368).
3.4 Multimodalt materials relation till läroplanen
Denna studie har sitt fokus på användning av multimodalt material i engelskundervisningen och vilka effekter de har för elever och undervisningen. Läroplanen använder inte explicit begreppet multimodalitet, men de multimodala material vi behandlar tar sig uttryck i former som återfinns i läroplanen. Dessa uttrycksformer, drama, kollage, digitala berättelser och multimodala texter, kan relateras till läroplanen, att skolan ansvarar för att eleven efter genomgången grundskola kan använda och ta del av olika uttrycksformer såsom exempelvis språk, bild, musik och drama (Skolverket, 2019, s. 12). Vidare innebär dessa material att eleven får möjlighet att aktivt delta och uttrycka sig i sin engelskinlärning, vilket kan relateras till läroplanen att läraren ska ge elever utrymme för att själva skapa och bruka olika uttrycksmedel (Skolverket, 2019, s. 12) i sin skolgång.
4. Metod
I denna metoddel beskrivs hur litteratursökningen (4.1) gått till, vilka kriterier för urval (4.2) som har använts samt hur materialanalys (4.3) har genomförts inom studiens fokusområde.
4.1 Litteratursökning
Sökningen av forskningslitteratur för denna studie genomfördes i Educational Resources Information Center (ERIC), Primo, SwePub och Google Scholar. ERIC är en databas som ger åtkomst till tidskriftsartiklar, avhandlingar och rapporter med inriktning mot pedagogiskt innehåll, med hjälp av engelska sökord. Primo är Jönköping Universitys egen databas, tillgänglig via högskolans bibliotek. SwePub är en databas som innehåller vetenskapliga artiklar och rapporter från forskare vid svenska lärosäten och medger sökningar på både svenska och engelska. Google Scholar är en sökmotor med funktionen att söka efter och ge tillgång till vetenskaplig litteratur. I denna studie användes Google Scholar för att få åtkomst till artiklar genom kedjesökning, där litteratur hittas genom läsning av annan litteratur, som inte fanns tillgänglig via de andra databaserna. Den slutliga litteraturen denna studie har använt sig av påträffades endast med ERIC och Google Scholar.
Informationssökningen började med sökorden multimodal och English för att få en överblick av området. Sökorden gav mer än 2000 resultat och behövde därmed avgränsas. I sökandet efter relevant forskning lästes titlar och abstracts. För att uppnå en avgränsning utvecklades sökorden både med och utan trunkeringar och även längre söktermer till multimodal* och “english educat*”, samt sökordet “elementary school” lades till. Genom dessa sökord visades runt 300 resultat. I denna del av sökprocessen upptäcktes termerna EFL och ESL genom flera av artiklarnas nyckelord, och därmed lades de till och ersatte andra sökord samt blev centrala begrepp för arbetet. Detta innebar att den vidare sökningen och avgränsningen gjordes med sökningarna multimodal* AND
EFL samt multimodal* AND ESL, vilka gav runt 30 sökresultat vardera. Via sökningarna framkom
viss litteratur, men de var främst en källa till kedjesökning varigenom relevanta publikationer påträffades via andra publikationers referenslistor. Senare i arbetsprocessen uppkom ett behov av fler relevanta artiklar gällande multimodalt material. Detta resulterade i nya kompletterande sökningar med delvis nya begrepp som framkommit genom läsning av relevant litteratur. Dessa begrepp var TESOL (Teaching English to Speakers of Other Languages), “digital storytelling” och
drama. De nya sökningarna var Multimodal* AND TESOL, vilket gav 38 resultat, “digital storytelling” AND ESL, som gav 7 resultat, och drama AND EFL, vilket gav 24 resultat. Även
dessa sökningar resulterade i användbar litteratur samt fungerade som källor för kedjesökning till relevant litteratur. För vidare information om hur de enskilda artiklarna erhållits, se bilaga 1.
4.2 Kriterier för urval
För att säkerställa en samling av relevant vetenskaplig litteratur var orden multimodal* och English de första viktiga kriterierna för urvalet, då forskningen behöver beröra multimodalitet i engelskundervisningen. Det var främst relevant att litteraturen behandlar elever i årskurs 4–6, men på grund av brist på litteratur inom den aktuella åldersgruppen, använder denna studie även forskning som behandlar både yngre och äldre åldrar. Då vi inte kunde finna forskning i vårt valda område som behandlar svensk skola, har vi endast använt oss av internationell forskning. Vid senare kontakt med begreppen EFL och ESL tillkom och ersatte dessa ordet English som kriterier för sökningen efter forskning, då de på liknande sätt behandlar den språkliga statusen engelskan har i en svensk skolkontext. Titel, nyckelord och abstract (sammanfattning) lästes igenom i varje vetenskaplig artikel för att säkerställa att innehållet var relevant för studiens syfte. För att enklare hitta relevanta ord i artiklarnas innehåll användes den digitala sökfunktionen (ctrl f). Därefter, om vi upplevde att litteraturen var relevant, lästes hela texterna igenom.
För att garantera att samtliga sökträffar och kedjesökningar var vetenskapliga publikationer var ett inklusionskriterium att de var “peer reviewed” (referentgranskade). För att uppnå detta kriterium nyttjades tillägget “peer reviewed” som sökningsfilter i ERIC. För att även säkerställa detta kriterium för publikationer funna via Google Scholar, kontrollerades de via Ulrichsweb, en webbaserad söktjänst vilken tillhandahåller detaljerad information om huruvida bland annat vetenskaplig litteratur och vetenskapliga journaler är “peer reviewed”.
Den kompletta litteratursökningen resulterade i 9 tidskriftsartiklar och ett bokkapitel som användes i litteraturstudien. I tabell 1 presenteras dessa valda texter. En vidare presentation av den använda litteraturen, med enskild beskrivning av varje text, finns under delen bilaga 1.
Tabell 1: Urvalstabell över vetenskapliga texter i studien.
Författare År Publikationstyp Titel
Zhang, H., Hwang, W. Y., Tseng, S.Y., & Chen, H. S. L.
2019 Tidsskriftartikel
Collaborative Drama-Based EFL Learning in Familiar Contexts
Boshrabadi, A. M., &
Biria, R. 2014 Tidsskriftartikel
The Efficacy of Multimodal vs. Print-Based Texts for Teaching Reading Comprehension skills to
Iranian high School Third Graders
Dooly, M. 2018
Tidsskriftartikel
“I do which the question”: Students’ innovative use of technology
resources in the language classroom
Kaminski, A. 2019 Tidsskriftartikel
Young Learners' Engagement with Multimodal Texts Leong, A. C. H., Zainol Abidin, M. J., & Saibon, J. 2019 Tidsskriftartikel
Learners' Perceptions of the Impact of Using Digital Storytelling on
Vocabulary Learning
Cannon, A.
2017
Tidsskriftartikel
When Statues Come Alive: Teaching and Learning Academic Vocabulary Through Drama in Schools
Cano Bodi, V., Villacanas De Castro, L S. & Hortelano Montejano, A. 2018 Tidsskriftartikel
Teaching English as a Non-Imperial Language in an Underprivileged Public School in Spain
Tsou, W., Wang, W., & Tzeng, Y.
2006 Tidsskriftartikel Applying a multimedia storytelling website in foreign language learning Brunsmeier, S., &
Kolb, A.
2017 Tidsskriftartikel Go Digital – The Potential of Story Apps for the Primary EFL Classroom.
Bland, J 2014 Bokkapitel
Interactive Theatre with Student Teachers and Young Learners: Enhancing EFL Learning across Institutional Divisions in Germany
4.3 Materialanalys
Denna litteraturstudie belyser forskningslitteratur som behandlar multimodalt material och dess påverkan på inlärning av engelska hos elever i varierande åldrar. Forskningen studien använder sig av är inte utförd i Sverige, utan på platser där engelskans språkliga status ser annorlunda ut, vilket skulle kunna vara en potentiell svaghet för studien. Vid analysen av litteraturen delade vi först in den i fyra olika kategorier efter de olika multimodala material de behandlar: drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage. Denna första indelningen gjordes då de olika materialen har en tydlig skillnad i utformning trots att de har likheter i sina multimodala funktioner. Vid analysen inom varje kategori fokuserade vi på positiva och negativa effekter för engelskinlärningen. Under denna del av arbetsprocessen har vi skapat teman baserade på resultat vi samlat från litteraturen, till exempel temat motivation. Skapandet av teman har vi gjort för att forma en översiktlig struktur kring litteraturens likheter och skillnader i syfte att jämföra resultaten. Genom att använda denna tematiska arbetsstruktur kunde vi upptäcka dels gemensamma teman inom varje materialkategori och dels gemensamma teman mellan materialkategorierna. Av dessa teman har vissa varit mer eller mindre framstående, både inom och mellan kategorierna, och vi har valt att fokusera vår studie på de mer framstående. Under materialanalysprocessen upptäckte vi ett övergripande tema, där flera delar av litteraturen inte enbart berörde hur multimodalt material gav effekter för elevers engelskinlärning utan även påverkar lärares förutsättningar för genomförandet av engelskundervisningen. Upptäckten innebar att vi inkluderade den andra frågeställningen i studien. Detta mer övergripande tema fick sedan forma en kategori inom vilken vi upptäckte flera underliggande samt överlappande teman. Även här har vi fokuserat på de mer framstående som inkluderades i studien.
5. Resultat
I detta avsnitt redovisas forskning angående på vilket sätt användningen av multimodalt material kan påverka elevers engelskinlärning (5.1) och lärares förutsättningar för engelskundervisning (5.2).
5.1 Positiva och negativa effekter för engelskinlärningen kopplade till användning
av multimodalt material i engelskundervisningen
I avsnittet (5.1) belyses den behandlade forskningen gällande hur motivation (5.1.1) och språkförståelse (5.1.2) påverkas av multimodalt material samt hur multimodalt material kan tillhandahålla kontext (5.1.3) för elevers engelskinlärning.
5.1.1 Motivation - viktig komponent för inlärning
Utan motivation kan inlärning vara ett brant och högt berg att bestiga. Motivationen för med sig en vilja att ta del av undervisning och underlättar inlärning. Forskarna Bland (2014), Cannon (2017) och Zhang et al. (2019) lyfter samtliga fram de motiverande effekterna materialet drama kan ha för språkinlärning bland unga elever. Både Cannon (2017, s. 394) och Zhang et al. (2019, s. 715) för fram genom sin forskning att elevcentrerat drama fick en mycket positiv respons bland studiernas deltagande elever. De påpekar att de deltagande eleverna blev motiverade av och föredrog drama framför traditionell engelskundervisning som kunde vara lärarcentrerad eller textbok fokuserad.
I sin studie av 12–14 åriga ESL elever, beskriver Cannon (2017) deltagarnas mottagande av materialet drama. Cannon framställer att eleverna uppvisade motivation till att lära sig och utveckla sitt engelska vokabulär, då de genom drama fick möjlighet att kombinera ord med sina egna röster och fysiska rörelser. Kombinationen fick dem att känna sig inbjudna att göra det på ett sätt som tilltalade deras inre (s. 402). Den positiva påverkan på elevernas motivation beskriver Cannon (2017) med att det exempelvis föreföll viktigt för flera elever att göra bra ifrån sig i sina roller. Det innebar att de självmant bad om hjälp med att kontrollera sin grammatik och öva sitt uttal inför sina framföranden på engelska (s. 397). Cannon (2017) menar att drama som undervisningsmaterial skapade engagemang hos eleverna då de fick tillgång till kreativa samtal och rörelser, vilka beskrevs som tillfredsställande och berikande. Detta gav i sin tur stöd för övning och goda förutsättningar för eleverna att lära sig språket (s. 396).
Flera elevers framträdanden grundades på deras egna intressen och erfarenheter, vilket är en av fördelarna med att använda drama som material, enligt Cannon (2017, s. 400–402). Observationen stärks av resultaten från en studie av 10–11-åriga EFL elever utförd av Zhang et al. (2019), där de resonerar kring att elevers inlärningsmotivation kan förstärkas när undervisningen kopplas till elevernas intressen och vardagliga liv (s. 698). Denna motivation kan leda till en ökad prestation i undervisningen och i sin tur språkinlärningen (Zhang et al., 2019, s. 698).
Drama möjliggör att arbeta i grupp, vilket kan leda till en positiv effekt på elevers inlärningsmotivation. Zhang et al. (2019) menar på att drama tillhandahåller möjligheter att använda målspråket i kombination med kollaborativ inlärning, vilket motiverar elever att prata engelska (s. 717). Blands (2014) undersökning, där 8–12 åriga EFL elever medverkade i drama under en längre period, visar på ett liknande resultat som Zhang et al. (2019). En majoritet av eleverna i undersökningen var positivt inställda till att arbeta tillsammans med andra genom drama på engelska (Bland, 2014, s. 164). Dock visar en senare undersökning från samma studie (Bland, 2014 s. 170), där en annan grupp av elever tog del av drama under endast ett tillfälle, på ett sjunkande intresse bland äldre elever och då främst pojkar. De uppskattade förvisso tillfället men var omotiverade till ett fortsatt bruk av drama. Enligt Bland (2014) indikerar resultatet att enskilda moment inte nödvändigtvis motiverar elever att medverka i drama i engelskundervisningen (s. 170).
Brunsmeier och Kolb (2017), Leong et al. (2019) och Tsou et al. (2006) har samtliga forskat kring det multimodala materialet digitala berättelser och dess påverkan på engelskinlärning. Forskningen delar kopplingen att materialet frambringar motivation. Digitala berättelsers interaktiva drag och funktioner leder till ökat engagemang med texten, vilket kan resultera i utvecklad läsmotivation på engelska för elever (Brunsmeier & Kolb, 2017, s. 16; Leong et al., 2019, s. 16). Baserat på undersökningen av 11 åriga ESL-elever menar Leong et al. (2019) att elevernas motivation att lära sig och utveckla sitt engelska vokabulär kan stärkas med hjälp av digitala berättelser, då materialet är attraktivt och effektivt via dess visuella representationer och multimodala natur (s. 17). I studien som utfördes av Tsou et al. (2006), där digitala berättelser användes via en hemsida, uttryckte 10-11 åriga EFL-elever motivation för ett vidare och regelbundet användande av digitala berättelser i engelskundervisningen. Eleverna uppvisade ett större självförtroende när de använde engelska till följd av nyttjandet med det multimodala materialet (s. 26). Läsmotivationen kan även stärkas bland motvilliga läsare. Då digitala berättelser ofta innehåller interaktiva funktioner och tillhandahåller
stöd, kan de bidra till att övervinna barriärer relaterade till tryckta böcker (Brunsmeier & Kolb, 2017, s. 16). Vidare kan digitala berättelsers integration av visuella representationer, berättarröst och bakgrundsljud bidra med hjälp att motverka elevers oro, och ersätta den med motivation för att ta del av materialet, vilket kan leda till utvecklad hörförståelse i engelska (Leong et al., 2019, s. 21).
5.1.2 Språkförståelse - en avgörande aspekt för kommunikation
Förmågorna att läsa, tala, lyssna och skriva, är vitala delar för språkförståelsen. Dessa förmågor är därmed viktiga att utveckla för individens kommunikation och vidare språkinlärning. Drama som undervisningsmaterial inkluderar språkförmågorna lyssna och att tala (Zhang et al., 2019, s. 701). Genom drama kan elever få tillgång till engelska språket på ett sätt som attraherar dem och utvecklar deras språkförståelse. Cannon (2017, s. 402) menar att elever inte tvekar att ta till sig nytt och mer avancerat språk, om de blir inbjudna till det på sätt som tilltalar genom inre övertygelse. Den inre övertygelsen sker när eleverna får möjlighet att kombinera ord med sina egna röster och fysisk rörelse (s. 402). Även Bland (2014) beskriver att drama utgör en god miljö för utvecklandet. Bland menar att unga elevers språkförmågor gynnas genom naturtrogna språkinlärnings-inramningar, vilket bland annat drama tillhandahåller. Elevers känslighet för att uppfatta språkmönster förhöjs genom agerandet, då de har lätt för att bli medvetna om rytmer och mönster i språket när deras egna naturliga rytm involveras genom rörelser (Bland, 2014, s. 162, 171). På liknande vis beskriver Zhang et al. (2019) att de kroppsliga och verbala representationer som tillämpas genom drama kan stärka elevers tal- och förklaringsförmåga på engelska (s. 711). De anser att elever som kan och har tillgång till att använda verbala och icke-verbala uttryckssätt kan utveckla både sitt tal och även vidare användning av engelska, såsom narrativ språkförmåga (s. 713).
Utifrån Blands (2014) studie beskrivs det att drama kan underlätta självständigheten för eleven i dess engelskinlärning, vilket Bland menar bidrar till en utvecklad generell språkförståelse. Då elever i en del av studien fick möjlighet att öva och uppträda på engelska i grupp, kunde detta bidra till att stärka komponenter för inlärning, såsom koncentration och utantillinlärning (s. 164).
Digitala berättelser som material har potential att påverka språkförmågorna läs- och hörförståelse i engelska. Baserat på deras studie av 8–11 åriga EFL-elever, beskriver Brunsmeier och Kolb (2017), att de digitala berättelsernas multimodala natur, där de kombinerar text, ljud och bild, kan
ge elever stöd i läsningen av engelska texter och utveckla lässtrategier, exempelvis att göra förutsägelser av texten. Detta kan bidra till utvecklad läsförståelse samt vokabulärinlärning (s. 14, 16). Denna multimodala natur är även något som Tsou et al. (2006) beskriver gällande läs- och hörförmåga. De menar att kombinationen av modaliteter i digitala berättelser innebär att elever kan behålla fler ord, fraser och meningar från det de läser och hör. Då de behåller mer av det de läst och hört kan elever kopiera och återskapa språkligt innehåll och då utveckla mer komplexa engelska meningar och språkfärdighet (s. 26). Även Leong et al. (2019) beskriver att detta multimodala material ger elever möjlighet till en utvecklad läs- och hörförståelse. Materialets visuella och audiella framställning kan fånga elevers intresse och då bidra till fortsatt läsning av engelska texter och lyssning av engelskt talat språk (s. 18). Vidare beskriver Leong et al. (2019) att elevers vokabulär kan utökas via läsning av digitala berättelser. Då de ofta tillämpar inbyggt vokabulär-stöd via hyperlänkade ord, ger det möjlighet för elever att effektivt lära sig engelska (s. 20). Tillämpningarna med hyperlänkade ord kan dock ha en negativ effekt på elevers engelska språkinlärning enligt Brunsmeier och Kolb (2017). De framställer att kombinationen mellan hyperlänkade ord och de interaktiva elementen kan distrahera elever från textens betydelsefulla innehåll och störa deras läsflyt (s. 5, 12).
Det multimodala materialet digitala berättelser kan även påverka elevers engelska talförmåga. En ofta förekommande funktion i digitala berättelser är tillgången på en berättarröst. Leong et al. (2019) beskriver att funktionen hjälper elever att uttala och stava ord på engelska. Genom modellering kan elever imitera, härma och repetera efter berättarrösten. På så sätt ges de en möjlighet att öva sin engelska talförmåga (s. 17, 21).
Dessutom kan digitala berättelser, med bild- och ljudstimuli påverka elevers engelska skrivförmåga. I studien som utfördes av Tsou et al. (2006) noterade forskarna, genom språkförståelsetest, att de digitala berättelserna hade positiv påverkan på elevernas skriftliga förmåga. Testen påvisade ett utvidgat ordförråd och större komplexitet i meningsuppbyggnad, vilket var en följd av materialets assistering via bild och ljud (s. 26). Vidare förklarar Leong et al. (2019) att digitala berättelser presenterar strukturer och modeller av skildringar som har korrekt grammatik och meningskonstruktioner. Eleverna kan utnyttja dessa för att förstå lingvistiska grundstenar och använda innehållet som hjälp och exempel för det egna skrivandet (s. 19, 21).
och Tsou et al. (2006) beskriver även Boshrabadi och Biria (2014, s. 374) att integrationen mellan text, ljud och bild bidrar till en utveckling av elevers läsförståelse. De menar att den multimodala stimulansen höjer elevernas läsmotivation och att en konsekvens av detta är att elever spenderar mer tid på att läsa, vilket innebär mer övning som kan leda till ökad läsförmåga (s. 377). Med hjälp av visuella representationer som komplement till text kan elever återgå till dessa representationer när de läser och på så vis få ett stöd att förstå och summera den lästa texten. Läsförståelsen kan även bli hjälpt av de visuella representationerna, då de tillhandahåller elever med en överblick av texten, vilket kan ge en uppfattning av textens innehåll, syfte och betydelse (Boshrabadi & Biria, 2014, s. 375, 377). Vidare beskriver Boshrabadi och Biria (2014) att visuella modaliteter till text kan höja elevers förståelse, då bilder hjälper dem att hålla information i minnet (s. 377). Baserat på sin studie poängterar forskarna dock en skillnad mellan elevers relation till olika modaliteter. En majoritet av de deltagande eleverna upplevde att visuella modaliteter i kombination med text främst hjälpte dem i läsförståelsen. Dock hävdade ett fåtal elever med ett lägre läsflyt att audiella modaliteter till texten gav dem ett starkare stöd till att förstå huvudinnehållet i textpassagen (Boshrabadi och Biria, 2014, s. 377).
5.1.3 Kontext - en tydliggjord koppling till språket
Att basera undervisningen på en igenkännande eller intressant kontext kan vara ett sätt för elever att skapa förståelse och ta del av språkinlärningen. Materialet drama tillhandahåller möjligheter till kontextuell och stimulerande språkinlärning (Bland, 2014, s. 156). Materialet låter elever befinna sig i berättelsevärlden och ger tillgång till språk som är omslutet i fysisk handling. Genom kontexten i det dramatiserade manuset skapas multisensoriska ledtrådar, i form av gester, ansiktsuttryck, rörelser, ljud och ljus, vilket ger stöd till meningsskapande för språket (Bland, 2014, s. 158, 163).
Enligt Cannon (2017) kan dramaaktiviteter som hämtar innehåll från elevers kunskaper och erfarenheter skapa en kontext baserad på igenkänning. Denna kontext ger elever tillgång till något att förankra nya och abstrakta ord i (s. 400). Zhang et al. (2019) diskuterar på liknande vis kontext i drama. När eleverna i hens studie mötte bekanta och igenkännande delar från det vardagliga livet genom drama, kunde de reflektera den relaterade engelskan de lärt sig, och språket kunde då stärkas och hållas vid liv. Därmed kunde kontexten i drama hjälpa elever att lära sig målspråket mer effektivt (s. 716-717).
Cano Bodi et al. (2018) har i sin studie med 10–12 åriga EFL elever undersökt vad det multimodala materialet konst, i studiens fall kollage, kan ha för påverkan på engelskinlärningen. Genom kollage kompletterar visuell information och skriven text varandra och skapar tillsammans mening för elever och med sin estetiska dimension blir lärprocessen värdefull i sig självt (Cano Bodi et al., 2018, s. 960). I enlighet med Zhang et al. (2019) och Cannons (2017) studier om drama, menar Cano Bodi et al. (2018) att materialet kollage kan ta hjälp av den personliga kontexten för att skapa undervisning baserat på igenkänning. Att använda konstformen kollage kan höja den inre kvalitén för elever gällande erfarenheten av undervisningen. Det multimodala innehållet kan koppla till elevers personliga kontext, såsom närmiljö, identitet och egen erfarenhet och använda det i engelskundervisningen (Cano Bodi et al., 2018, s. 967). Baserat på sin studie beskriver Cano Bodi et al. (2018) att elever uppvisar ett större engagemang i engelskundervisningen om de får möjlighet att kombinera kollage med bekant kontext där den egna ungdomskulturen tar plats och är en del av undervisningen (s. 956). För att skapa detta engagemang behöver dock konsten vara konkret med exempelvis egna bilder, ämnen eller teman eleverna känner igen och kan ta till sig, då utförande av alltför abstrakt konst riskerar att ej tilltala elever (Cano Bodi et al., 2018, s. 955).
5.2 Möjligheter och hinder i undervisningen vid användningen av multimodalt
material
I avsnittet (5.2) belyses den behandlade forskningen gällande hur missriktad motivation (5.2.1) kan vara en utmaning för läraren, hur multimodalt material kan möjliggöra samarbete (5.2.2), hur tekniken kan innebära hinder men även möjligheter i undervisningen (5.2.3) samt hur lärarens tekniska kompetens är en viktig del vid användandet av tekniskt material (5.2.4).
5.2.1 Missriktad motivation - potentiellt hinder för undervisningen
Elevers motivation kan vara avgörande för att inlärning ska ske, dock kan den även påverka undervisningens syfte i en oönskad riktning. Brunsmeier och Kolb (2017) menar att den resulterande motivationen som digitala berättelsers interaktiva och stimulerande natur tillför kan vara den största utmaningen för undervisningen gällande bruket av materialet. Trots att de flesta digitala berättelser innehåller möjligheter till interaktion, så är inte all interaktion till för att tillhandahålla förståelse och språkutveckling. Detta kan föra med sig ett ‘falskt deltagande’ som kan vara mycket attraktivt för elever att ta del av. Denna motivation till ‘falskt deltagande’ kan distrahera dem från berättelsen och då störa undervisningens syfte att utveckla läsförståelse (s. 15). Även Kaminski (2019) beskriver detta hinder för undervisningen. I sin studie, där 8-10 åriga
EFL-elever tog del av multimodala texter genom fysiskt och verbalt utförande, framställer Kaminski (2019) att elevernas motivation missriktades till följd av materialet. Materialets inneboende stimuli innebar att lärarens planering för undervisningen utmanades, då eleverna uppvisade en stark beslutsamhet att delta med olika fysiska och verbala uttryck som läraren ej avsåg för stunden. I studien gav läraren explicita instruktioner om vilka språkförmågor läraren ville att eleverna skulle fokusera på. Instruktioner som eleverna ignorerade till följd av sitt engagemang med materialet (s. 179, 181). Eleverna visade inte upp ett uppsåt att störa undervisningens planering men det blev ett resultat av deras motivation, producerat av materialets stimulerande aspekter (Kaminski, 2019, s. 179).
5.2.2 Multimodalt material - möjliggörande för samarbete
Att arbeta i grupp kan skapa pedagogiska möjligheter för engelskundervisningen. Bland (2014) beskriver att det multimodala materialet drama innehar en pedagogik baserat på lagarbete, vilket är ett användbart sätt att utveckla en inkluderande och positiv kultur mellan klasskamrater (s. 157). Den positiva kulturen Bland (2014) målar upp beskriver även Cano Bodi et al. (2018). I studien där eleverna tillsammans lärde sig engelska genom att skapa kollage, kultiverade gruppen en känsla av kollektivt tillhörande och sammanhållning. Denna känsla av kollektiv sammanhållning kunde sedan hjälpa eleverna att övervinna en tidigare motvilja att lära sig det engelska språket (s. 966). Även Zhang et al. (2019) beskriver hur drama som material kan möjliggöra elevers samarbete i undervisningen. När eleverna i studien arbetade i grupper med drama innebar detta att de tillsammans kunde diskutera och utveckla kvaliteten av sitt dramatiserade arbete. Genom att använda sig av materialet drama kan detta möjliggöra kollaborativt samarbete, vilket för engelskundervisningen kan innebära utveckling av elevers engelskinlärning, självförtroende och positiva attityder till språkinlärningen (s. 709).
5.2.3 Teknikens hinder och möjligheter
Teknik, exempelvis i form av datorer, kan vara ett verktyg för att implementera multimodala material i undervisningen. Doolys (2018) studie, med 11-13 åriga EFL-elever, visar både på möjligheter och hinder för engelskundervisningen gällande användningen av teknik som verktyg. I studiens fall uppmärksammas detta inom undervisning med multimodala texter som material. Dooly (2018) noterar i sin studie att elever med tillgång till teknik kan tendera att inte rikta sin uppmärksamhet mot den pedagogiskt avsedda lektionsplaneringen (s. 189). Beroende på hur användningen av tekniska hjälpmedel planeras för i engelskundervisningen kan aktiviteter såsom
informationsupptagning via multimodala texter, störas. Detta då elever kan frångå undervisningens aktivitet och istället använda tekniken till att utföra aktiviteter av personliga intressen, exempelvis läsa om datorspel på internet (s. 207, 214). Dock noterar även Dooly (2018) att elever uppvisade innovativa sätt att lösa både undervisningens uppgifter och även situationer där språkliga problem uppstod. Eleverna visade sig vara mycket kompetenta i sitt bruk av tekniken då den kunde användas för att skapa genvägar till att hitta svaren på frågorna via internet. När språkliga problem uppstod med forskaren visade eleverna på innovativa multimodala tillvägagångssätt för att lösa dessa, där de genom att kombinera tal och teknik på ett kreativt sätt försökte reparera de språkliga missförstånden (s. 214, 215).
5.2.4 Lärarens tekniska kompetens
Multimodalt material kan baseras på tekniska plattformar, vilket innebär möjligheter för undervisningen men för med sig ett behov av att läraren har kunskap och kännedom om dessa plattformar. Tsou et al. (2006) menar att digitala berättelsers form med multimodal presentation möjliggör mer effektiv engelskundervisning och att den tekniskt digitala baseringen kan underlätta lärarens planering av undervisningen (s. 27). I kontrast till Tsou et al. (Ibid) menar Dooly (2018) att då teknik har blivit allt mer förekommande i klassrummet, kan planering i engelskundervisningen lätt förbises. Doolys (2018) undersökning visar att det är viktigt att planera och undervisa med hjälp av teknik men planeringen får inte bli på bekostnad av att läraren förlitar sig på och överlåter ansvaret för engelskundervisningen på tekniken (s. 214). Vidare menar Dooly (2018) att om läraren har brist på kunskap om och erfarenhet av hur tekniken kan appliceras i klassrummet, kan detta skapa hinder snarare än möjligheter för engelskundervisningen, exempelvis i fallet där läraren inte till fullo utnyttjade tekniken för att presentera det redan färdiga innehållet, utan istället spenderade lång tid att skriva samma innehåll för hand (s. 194).
6. Diskussion
I detta avsnitt diskuteras resultat och metodval. I resultatdiskussionen (6.1) behandlas resultatet i relation till studiens syfte, frågeställningar, bakgrund och hur resultatet kan relateras till yrkesverksamheten. Metoddiskussionen (6.2) behandlar studiens informationssökning och materialanalys. Avslutningsvis framställs förslag på vidare forskning (6.3).
6.1 Resultatdiskussion
Som framgår av resultatredovisningen, beskriver forskningen främst positiva effekter för elevers engelskinlärning vid användandet av multimodalt material. Samtidigt hittar vi de flesta negativa aspekterna i form av hinder för undervisningen. I det första fallet, gällande effekterna, kan frågan ställas: Är de multimodala materialen denna studie tagit del av generellt fördelaktiga för att stärka elevers engelskinlärning, eller har forskningen och urvalet för studien varit alltför likartad, eftersom merparten av studierna främst har redovisat liknande positiva effekter, och därmed målat upp en positiv bild av inlärningseffekter? I det andra fallet, gällande hinder för undervisningen, kan en anledning vara en begränsad tillgång till forskning, vilket bidragit till ett mer övervägande negativt än positivt resultat. Resultatet kan alltså vara alltför snävt och för lite nyanserat. Med dessa tankar som bakgrund, återfinns en gemensam nämnare bland samtlig forskning, den poängterar att vidare forskning behövs inom området.
6.1.1 Motivation
I vår studie lyfter vi framförallt den påverkan som multimodalt material kan ha på inlärning. Dock är det svårt att diskutera inlärning utan att även beröra begreppet motivation, vilken visat sig vara starkt kopplat till just inlärning. Mot bakgrund av detta, är det viktigt att framhäva de delar av resultatet som påvisar att användandet av drama och digitala berättelser har en starkt positiv effekt på elevers motivation – och därmed rimligtvis också, i förlängningen, på deras språkinlärning inom ämnet engelska”. Med drama kan elever motiveras, då de får möjlighet att kombinera språk med fysiska rörelser, basera dramatiseringen på egna erfarenheter och intressen, och även motiveras då de kan arbeta i grupp. Digitala berättelser kan stärka motivationen, då materialet tillhandahåller interaktiva funktioner och multimodala representationer. Enligt läroplanen ska läraren genom undervisningen stärka elevers vilja att lära (Skolverket, 2019, s. 12). Vidare beskriver kommentarmaterialet till kursplanen i engelska att undervisningen ska stimulera elevernas intresse och skapa motivation att studera språk (Skolverket, 2017, s. 8-9). Motivationen som de
multimodala materialen kan frambringa skulle potentiellt kunna uppfylla dessa delar av styrdokumenten. Trots den främst positiva motivationseffekten drama kan frambringa är det dock viktigt att uppmärksamma, som Bland (2014, s. 170) noterar, hur motivationen till materialet kan avta med åldern och då speciellt bland pojkar. För att drama ska förbli attraktivt och motiverande bland äldre elever diskuterar därför Bland (2014) att materialet bör genomföras som en längre process, snarare än enskilda moment (s. 170).
Det är även viktigt att notera hur materialen digitala berättelser och multimodala texter kan innebära utmaningar för undervisningen. Brunsmeier och Kolb (2017), och Kaminski (2019) beskriver hur den motiverande effekten kan distrahera elever och störa lektionens syfte. Här blir det alltså viktigt för läraren att på förhand gå igenom materialet, analysera dess lämplighet och planera undervisningen därefter, för att dra fördel av och styra elevernas motivation. Avslutningsvis är det viktigt att bidra till och bejaka elevers motivation, då skolinspektionen (2011, s. 6) rapporterar att elever i årskurs 6 uppvisar låg entusiasm och motivation för engelskundervisningen. Rapportens relevans kan ifrågasättas på grund av dess ålder och att den genomfördes då den tidigare läroplanen var aktuell. Dock utgör den den senaste lägesrapporten av engelskämnet i den svenska skolan.
Skolan och engelskundervisningen ska vara tillgänglig och likvärdig för alla elever oavsett kunskapsnivå eller funktionstyp. Enligt läroplanen ska läraren ta hänsyn till elevers enskilda behov och förutsättningar. Dessutom ska läraren stimulera och ge extra anpassning eller särskilt stöd till elever med svårigheter (Skolverket, 2019, s. 12). För dessa syften kan vi se att digitala berättelser kan fylla en funktion, nämligen att interaktiva funktioner och visuella och audiella representationer ger stöd för att sänka elevers oro och öka motivationen hos motvilliga läsare. På så vis kan digitala berättelser potentiellt bidra till en engelskundervisning som tillgodoser behoven hos och inkluderar olika elever med olika förutsättningar.
6.1.2 Språkförståelse
Av de resultat som framkommit i studien belyser forskningen att användningen av drama, digitala berättelser och multimodala texter främst har en positiv effekt för utvecklandet av elevers engelska språkförståelse. Med dramas multimodala kombination av verbala och fysiska uttryckssätt, där eleven erbjuds en inbjudande miljö och möjlighet till aktivt deltagande i undervisningen, kan talförmågan och hörförståelsen påverkas. Det aktiva deltagandet har en positiv effekt för elevernas
engelskinlärning, då det bland annat ger dem tillfälle att öva och ta del av ett nytt språk samt skapa förståelse för engelskans språkmönster och rytm. När vi går vidare och fokuserar på digitala berättelser, vilka kombinerar text, ljud och bild, ser vi främst positiva effekter på elevers engelska läs- och hörförståelse samt tal- och skrivförmåga. Elevernas läsning kan utvecklas då de olika modaliteterna underlättar läsprocessen och bidrar till en utvecklad förståelse av textens innehåll. Viktigt att uppmärksamma här är dock hur vissa multimodala aspekter hos digitala berättelser kan ge störande effekter, där viss interaktivitet kan påverka elevers läsflyt negativt. Vidare, gällande digitala berättelser kunde vi se positiva effekter på elevers hörförståelse, där kombinationen av en berättarröst och ljudeffekter till texten och bilderna skapar en brygga för elever att koppla det de hör till vad de ser. Den ovannämnda berättarrösten hjälper dessutom elever till modellering av det engelska språket, vilket via imitation och repetition ger positiva effekter på elevers engelska talförmåga gällande bland annat uttal av engelska ord. Gällande digitala berättelser, noterar vi slutligen hur de även har positiva effekter för elevers engelska skrivförmåga. Med ljud och bild tillhandahålls språkliga strukturer och modeller, vilket ökar elevers skriftliga ordförråd, grammatik och meningsbyggnad på det engelska språket. Avslutningsvis, gällande multimodalt materials påverkan på engelsk språkförståelse, finner vi multimodala texter. Återigen ser vi att det uppstår positiva effekter till följd av materialets kombination av text, ljud och bild, denna gång med påverkan på elevers läsförståelse. Likt digitala berättelser skapar de olika modaliteterna en utökad förståelse av, och läsmotivation till textens innehåll, vilket underlättar och leder till mer läsning. För att avrunda, ser vi även en intressant och viktig aspekt att ta med sig från multimodala texter. Att elever med varierande nivå av engelsk läsförmåga, påverkas olika beroende på vilken modalitet de exponeras för. Elever med lägre läsflyt kan i högre grad få stöd i sin läsförståelse med hjälp av ljud tillhandahållet av texten, till skillnad från elever med högre läsflyt, vilka främst får stöd av det visuella. Detta är viktigt att ta hänsyn till, då klassrum alltid kommer att bestå av elever med just varierande grad av engelsk läsförmåga och multimodala texter kan ge stöd åt olika elever med olika behov.
Med ovanstående genomgång av de multimodala materialens effekter på olika delar av engelsk språkförståelse som bakgrund, upplever vi att materialen kan fylla en viktig funktion för engelskundervisningen. De kan tillhandahålla en grund för undervisningen, varpå utvecklandet av de språkliga kommunikativa förmågorna som läroplanen beskriver kan baseras. Enligt läroplanen ska engelskundervisningen möjliggöra för eleverna att utveckla läs- och hörförståelse genom att tolka och förstå innehållet av texter och talad engelska (Skolverket, 2019, s. 33), vilket vi ovan har
beskriver läroplanen att undervisningen även ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa engelska tal- och skrivförmågor (Skolverket, 2019, s. 33), något som digitala berättelser och drama visat sig bidra med positiva effekter till. Vi menar att om dessa multimodala material tillämpas i skolans engelskundervisning kan de ha positiva effekter på, och gagna elevernas inlärning samt utvecklande av de engelskspråkiga förmågorna. Dock är det viktigt att ta hänsyn till utmaningarna som materialen även kan utgöra, vilket innebär att läraren behöver ha stor förtrogenhet med dem.
6.1.3 Kontext
Enligt läroplanen ska undervisningen främja elevers lärande med utgångspunkt i deras bakgrund, kunskaper, tidigare erfarenheter och språk (Skolverket, 2019, s. 6). Vidare beskriver kursplanen i engelska för årskurs 4-6 att undervisningen ska omfatta ämnesområden som är välbekanta för eleverna och som utgår från vardagliga situationer (Skolverket, 2019, s. 34). Dessutom belyser kursplanens kommentarmaterial att forskning om lärande poängterar vikten av att undervisningen bör ha en anknytning till eleverna (Skolverket, 2017, s. 7). Med styrdokumenten som bakgrund blir det tydligt att undervisning med innehåll som eleverna kan känna en personlig anknytning till underlättar och bidrar till elevers upptagning av språkinlärningen. Denna personliga koppling till språket uppmärksammas i resultatet genom användningen av de multimodala materialen med konstnärlig och kreativ form såsom drama och kollage. Resultatet indikerar att specifikt drama och kollage kan skapa denna kontextuella undervisning där elever tillsammans får ta del av igenkännande aktiviteter som baseras på deras personliga erfarenheter. Inlärningen av engelska kan alltså stimuleras med hjälp av kontexten som kan frambringas med hjälp av drama och kollage. Detta tyder på att användningen av drama och kollage i engelskundervisningen kan ha en viktig roll i att möjligtvis uppfylla de ovannämnda målen från styrdokumenten.
6.1.4 Samarbete
Under många tillfällen i skolan kommer elever att behöva arbeta i grupp med sina klasskamrater i samband med undervisningen. Detta belyser läroplanen i sin beskrivning att läraren ska planera sin undervisning för att skapa dessa tillfällen då elever möts och arbetar tillsammans (Skolverket, 2019, s. 11). Dessutom ska det skapas möjligheter i undervisningen där elever arbetar, utforskar och lär både självständigt och tillsammans med andra (Skolverket, 2019, s. 12). Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att multimodalt material kan bidra till att skapa en miljö i undervisningen där samarbete mellan elever i grupp möjliggörs. Drama och kollage är enligt forskningen utformade
för att utgöra aktiviteter som kan innebära lagarbete och kan ge elever, som Cano Bodi et al. (2018, s. 966) beskriver, en känsla av kollektivt tillhörande under engelskundervisningen. Arbete med kollaborativ språkinlärning, som i sin tur avger en mer positiv inställning till språket har potentiellt gynnsamma effekter för undervisningen i engelska. Drama och kollage med sina avsikter till inkludering tror vi kan ha goda förutsättningar att möjliggöra skolans mål med gemenskap i undervisningen.
6.1.5 Teknikens hinder
Denna studie har använt sig av forskning där digitala berättelser och digitala texter har utgjort delar av det multimodala materialet, material som brukas via tekniska hjälpmedel, såsom datorer. Vi upplever att det här finns stor pedagogisk potential för användning av digitala material i undervisningen. För det första, som beskrivits ovan, kan de ha positiva effekter för elevernas språkliga utveckling, såsom att stärka elevernas motivation och de olika språkliga förmågorna att tala, läsa och skriva. För det andra, då det råder en teknisk digitalisering i den svenska skolan innebär det att digitalt multimodalt material har en god grund att kunna etableras på. Vi har till exempel erfarit att de skolor vi haft våra VFU-praktiker på, varit väl utrustade med tekniska hjälpmedel. För det tredje, då läroplanen (Skolverket, 2019) poängterar att eleverna genom sin utbildning ska få tillgång till digitala verktyg på ett sätt som främjar deras kunskapsutveckling (s. 13). Vidare ser vi även att bruket av digitala hjälpmedel kan möjliggöra och ge verktyg åt eleverna att genomföra undervisningens innehåll på olika kreativa och innovativa sätt, där de kan, som Dooly (2018) uppmärksammar, hitta nya vägar att lösa problem eller språkförbistringar. Om eleverna får möjlighet att hitta och utforska olika vägar skulle detta kunna stärka deras kreativa problemlösning både för skolgången men även potentiellt vidare i deras vuxna liv. Dock är det viktigt att notera två möjliga hinder för undervisningen vid användandet av multimodalt material via teknik. Det första hindret innebär att tillgången till teknik kan motivera elever att ägna sig åt personliga intressen snarare än undervisningens innehåll. Det andra hindret gäller lärarens relation till och kunskap om det digitala multimodala materialet. Lärarens relation till materialet kan riskera ett förbiseende av lektionsplanering och överlåtande av alltför mycket av det egna ansvaret på det digitala materialet. Om läraren inte besitter tillräcklig kunskap gällande det digitala materialet kan det innebära till exempel att mycket tid läggs på onödiga moment, vilket kan påverka elevernas upplevelse av lektionen. Alltså, digitalt multimodalt material har stor potential för elevers språkliga utveckling men det kräver lärarens uppmärksamhet mot eleverna, sig själv och materialet.
6.2 Metoddiskussion
I denna studie har forskningslitteratur rörande bruket av multimodalt material inom engelskundervisning granskats. Vi har sedan tidigare haft en positiv inställning till multimodalt material. Utifrån våra egna erfarenheter kan vi konstatera att det har använts gynnsamt i undervisningen, där exempelvis en svensklärare under VFU:n kombinerade både text, bild och högläsning i samband med att ett skönlitterärt verk diskuterades, vilket bland annat bidrog till motivation bland eleverna. Det har därför varit ansträngande att analysera forskningslitteraturen opartiskt och inte bara se de positiva aspekterna. I enlighet med Nilholms (2017, s. 42) beskrivning av metod för kartläggning och analys, har vi under inledande moment av arbetsprocessen försökt söka efter relevanta studier inom en svensk forskningsarena, gällande engelskämnet i kombination med multimodalt material, främst mot årskurserna 4–6. Under den inledande fasen upptäckte vi en brist på svensk forskning kring multimodalt material i engelskämnet, vilket innebar ett hinder. På grund av detta skapades ett behov att bredda oss. Därför utgörs denna studie av enbart internationell forskning. Detta kan vara både en styrka och svaghet.Det kan dels vara en styrka, då forskningen behandlar både EFL och ESL, eftersom språket då har en liknande språklig status som det har i Sverige, vilket tidigare har beskrivits i bakgrunden (3.1), och därav kan engelska språket ses ha en liknande roll även i den svenska skolan. Det kan dels vara en svaghet, då studier kommer från platser där engelska är ett förstaspråk, och elever därmed utsätts för språket på annat sätt, alternativt om forskningen utförts på platser där engelska inte är ett förstaspråk, men där det råder en generellt lägre nivå av språkbehärskning i jämförelse med Sverige.
Studiens fokus och mål har främst varit forskning som behandlar elever i årskurs 4–6, men den har även involverat undersökningar mot engelskundervisning för låg- och högstadiet samt gymnasieåldrar. Vid vår sökning på relevant forskning visade denna på en bristande förekomst av studier kring användandet av multimodalt material för mellanstadieåldrar samt engelskundervisning som främmande- respektive andraspråk för samma åldersspann, vilket resulterade i det breddade omfånget av litteratur gällande åldrar. Detta rör sig om två artiklar och ett bokkapitel som berör elever i både låg- och mellanstadieåldrar, fem artiklar gällande mellanstadieåldern, en artikel om mellan- och högstadiet samt en artikel som behandlar elever i åldern 15–17. Detta gjorde vi för att utöka mängden forskning i jämförelsesyfte, men det kan påverka studiens relevans. Breddandet av åldersspannet kan anses som en svaghet i vår studie, då det exempelvis finns skillnader i kunskapsnivåer, inlärningsbehov, kognitiv utveckling och hjärnplasticitet mellan åldrarna.
Nilholm (2017, s.47) råder till att utföra en kartläggning över ämnen som framträder genom beforskning av området, för att på så sätt skapa en överblick över vilka teman och inriktningar som studien kan utgå från. Med bakgrund mot detta har vi valt att kartlägga de olika materialen drama, kollage, digitala berättelser och multimodala texter som ämnen mot vår litteratur. Som tidigare beskrivits har vi även använt olika teman, exempelvis motivation och kontext, vilka skapades genom analysen av forskningen för att kartlägga innehållet.
Utifrån den litteratur vi tagit del av kan vi konstatera att det främst framkommit positiva effekter av de olika undersökta multimodala materialen. Detta har vi noterat och genom diskussioner valt som grund för sättet att strukturera resultatdelen, med först de positiva och därefter de negativa effekterna som varje studie uppmärksammar. Alla artiklar jämfördes även för att försöka få en generell bild över hur multimodalt material påverkar elevers engelskinlärning och lärares engelskundervisning.
6.3 Framtida forskning
Som tidigare nämnts, stötte vi under loppet av denna litteraturstudie på problem angående tillgång till relevant forskning inom en svensk skolkontext. Det finns forskning om multimodalt material kopplat till svensk skola men då forskningen berör andra ämnesdiscipliner än engelskämnet var de inte relevanta för oss. Här har vi upptäckt vad som till synes är en blank fläck på forskningskartan. Forskning på den internationella scenen, angående multimodalt material inom undervisning, är inte en bristvara och det tillkommer nya rön årligen, vilket indikerar att det är ett område för fortsatt intresse. Därmed upplever vi att det behövs framtida forskning om multimodalt material mot engelskämnet, även inom en svensk skolkontext.
Referenser
Andersson, L. G. (2016, 24 juni). Är engelskan vårt andraspråk? Göteborgs-Posten. Hämtad från https://www.gp.se/debatt/%C3%A4r-engelska-v%C3%A5rt-andraspr%C3%A5k-1.3195572
Boshrabadi, A. M., & Biria, R. (2014). The Efficacy of Multimodal vs. Print-Based Texts for Teaching Reading Comprehension skills to Iranian high School Third Graders. International
Journal of Language Learning and Applied Linguistics World. 5(1). 365-380.
https://www.researchgate.net/publication/259849650_The_Efficacy_of_Multimodal_vs_Print-Based_Texts_for_Teaching_Reading_Comprehension_skills_to_Iranian_high_School_Third_Gr aders
Bland, J. (2014). Interactive Theatre with Student Teachers and Young Learners: Enhancing EFL Learning across Institutional Divisions in Germany. In S. Rich (Ed.), International Perspectives
on Teaching English to Young Learners (pp. 156-174). London, England: Palgrave Macmillan.
https://www.researchgate.net/publication/304789532_Interactive_Theatre_with_Student_Teacher s_and_Young_Learners_Enhancing_EFL_Learning_across_Institutional_Divisions_in_Germany
Brunsmeier, S., & Kolb, A. (2017). Picturebooks Go Digital – The Potential of Story Apps for the Primary EFL Classroom. CLELEjournal, 5(1), 1-20. http://clelejournal.org/wp-content/uploads/2017/05/Picturebooks-Go-Digital-CLELEjournal-5.1.pdf
Cannon, A. (2017). When Statues Come Alive: Teaching and Learning Academic Vocabulary Through Drama in Schools. TESOL QUARTERLY, 51(2), 383-407.
http://dx.doi.org/10.1002/tesq.344
Cano Bodi, V., Villacanas De Castro, L S. & Hortelano Montejano, A. (2018). Teaching English as a Non-Imperial Language in an Underprivileged Public School in Spain. TESOL QUARTERLY,
52(4), 943-970. http://dx.doi.org/10.1002/tesq.442
Danielsson, K., (2013). Multimodalt meningsskapande i klassrummet. I C. Hedman & Å. Wedin (Red.), Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet (s. 169-171). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Danielsson, K., Selander, S. (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö, Sverige: Gleerups.
Dooly, M. (2018). “I do which the question”: Students’ innovative use of technology resources in the language classroom. Language Learning & Technology, 22(1), 184–217. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/bitstream/10125/44587/1/22_01_dooly.pdf
Kaminski, A. (2019). Young Learners' Engagement with Multimodal Texts. ELT Journal, 73(2), 175-185. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1093/elt/ccy060
Kress, G., (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London, England: Routledge.
Leong, A. C. H., Zainol Abidin, M. J., & Saibon, J. (2019) Learners' Perceptions of the Impact of Using Digital Storytelling on Vocabulary Learning. Teaching English with Technology, 19(4), 3-26. https://eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1233478
Nilholm, C. (2017). SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Pei, L. (2018). Impact of Virtual Literature Circles on Chinese University EFL Students’
Independent English Reading (Doktorsavhandling, Oakland University, Rochester, Michigan,
USA). Hämtad från https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/2082259917
Robins, S. (2019). Academic Achievement and Retention among ESL Learners: A Study of Grit in an Online Context (Doktorsavhandling, University of West Georgia, Carrolton, USA). Hämtad
från https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/2234238578
Skolinspektionen, (2011). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. (Rapport 2011:7) Hämtad från:https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2011/engelska-2/slutrapport-engelska-grundskolan-6-9.pdf
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska: Reviderad 2017. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-engelska-reviderad-2017
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad
2019. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Tsou, W., Wang, W., & Tzeng, Y. (2006) Applying a multimedia storytelling website in foreign language learning. Computers & Education 47(1), 17-28.
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.compedu.2004.08.013
Zhang, H., Hwang, W. Y., Tseng, S.Y., & Chen, H. S. L. (2019)
Collaborative Drama-Based EFL Learning in Familiar Contexts. Journal of Educational
Bilagor
Bilaga 1: Översikt över analyserat material
Författare, “Titel”, Tidsskrift, (Publikationsår), Sökning Syfte Design, Urval, Datainsamling, Land, Studiens teoretiska utgångspunkt/ ram Resultat Boshrabadi, A. M., & Biria, R. “The Efficacy of Multimodal vs. Print-Based Texts for Teaching Reading Comprehension skills to Iranian high School Third Graders” International Journal of Language Learning and Applied Linguistics World (2014)
Funnen via Google Scholar vid kedjesökning via artikeln “Effects of multimodal tasks on students’ critical reading ability and perceptions”
Att undersöka hur multimodala texter påverkar
läsförståelse och hur detta förhåller sig mot traditionella textformat. Empirisk undersökning med kvalitativa och kvantitativa metoder. 60 EFL elever indelade i kontroll- och experimentgrupper, från två gymnasieskolor i åldrarna 15-17 år. Datainsamling: - Kvalitativa frågeformulär och kvantitativa tester efter läsning av text.
Iran Social semiotisk teori Multimodala texters påverkan på språkförståelse: - Positiva effekter på elevers läsförståelse - Djupare förmåga till
processande av språk - Ökad elevmotivation till läsning - Elevers olika uppfattningar av modaliteters påverkan Bland, J. “Interactive Theatre with Student Teachers and Young Learners: Enhancing EFL Att med hjälp av drama öka engelskinlärning och motivation bland elever samt motivera lärare att använda
materialet.
Empirisk
undersökning med kvantitativ metod.
Studie i tre delar: 1. 45 EFL elever mellan 9-12 år från olika skolformer.
Dramas påverkan på elever och lärarstudenter:
- Positiva effekter på affektivt och motiverande engagemang till lärande bland elever. - Stöd till
