• No results found

Val av bjälklag : En jämförelse av massivt betongbjälklag, plattbärlag och samverkansbjälklag av trä och betong ur ekonomi och miljösynpunkt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Val av bjälklag : En jämförelse av massivt betongbjälklag, plattbärlag och samverkansbjälklag av trä och betong ur ekonomi och miljösynpunkt"

Copied!
73
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Val av bjälklag

En jämförelse av massivt betongbjälklag, plattbärlag och

samverkansbjälklag av trä och betong ur ekonomi och miljösynpunkt

A comparison of slabs

Linnea Kvarnvik

Agnes Loneberg

EXAMENSARBETE

2020

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Hamid Movaffaghi

Handledare: Peter Karlsson

Omfattning: 15 hp

(3)

Förord

Innan arbetet presenteras skulle vi vilja ta tid till att tacka de som har medverkat i

arbetet.

Främst vill vi tacka vår handledare Peter Karlsson som har hjälpt och stöttat oss genom

detta arbete. Vi vill också tacka Anna Åkerstedt samt Carin Thomasson ifrån Peab som

har hjälpt oss med kontakter till intervjuer samt till leverantörer.

Vi vill också tacka de företag som har ställt upp med information till arbetet, Hedared

Sand och Betong AB och Skandinaviska Byggelement. Slutligen vill vi även tacka de

respondenter som deltog i intervjuerna och delade med sig utav sin kunskap.

(4)

Abstract

Purpose: In 2016, the construction industry produced 21% of Sweden's total carbon

dioxide emissions. To reduce these emissions, an alternative is to choose building

components from an environmental perspective. At the same time, the client of the

building wants to keep the costs of production down.

An multi criteria analysis is a tool for weighing different aspects against each other. In

this report environmental aspects and the economic aspects of three different slabs will

be compared and analyzed to facilitate the choice of slabs. The slabs that have been

analyzed are solid concrete slabs, filigree floor slabs and composite slabs of wood and

concrete.

Method: The report is based on a reference project of an office building with a span of

6 m and an area of 1000 m2 located in Jönköping. This information is used for

calculating requirements and transport.

To obtain the desired results, an Life Cycle Assessment and a cost analysis have been

performed along with a document analysis as well as contact with suppliers of the slabs.

The results from the Life Cycle Assessment and the cost analysis were then used to

perform an multi criteria analysis where the various aspects were weighed together.

Interviews were conducted to strengthen the weighing in multi criteria analysis and to

find out how the choice of beams currently applies to the company PEAB.

Findings: The results from the document analysis show that filigree floor slabs are the

most advantageous when it comes to finances and that wood and concrete slabs are

most advantageous from an environmental point of view. In the analysis of the

empirical data collected from the interviews, it is shown that the financial aspect is more

important and should be weighted higher than the environmental aspect in the

multi-criteria analysis. Multi multi-criteria analysis shows that filigree floor is the most

advantageous in both economy and environment. During the planning and in the choice

of flooring, finances are one of the most important aspects, but also the working

environment and the ease of installation.

Implications: The conclusion of this report is that the filigree floor slabs are the most

advantageous choice of floor slabs in terms of both economic and environmental

aspects. This flooring is also shown to be the flooring that is often chosen for buildings

similar to the work's reference project. This result is considered to be general for similar

constructions as the reference project.

Limitations: The work only considers the Life Cycle Assessment category Climate

impact and greenhouse gases and considers only the period of cradle to gate (A1-A4).

The costs that are calculated are for the purchase of flooring and materials, installation

and transport.

Keywords: Composite slab, cost assessment, filigree floor slab, Life Cycle

(5)

Sammanfattning

Syfte: Byggbranschen producerade år 2016 21% av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

För att minska dessa utsläpp är ett alternativ att välja byggdelar utifrån miljöperspektiv.

Samtidigt vill byggherren hålla ner kostnaderna för produktionen.

En multikriterieanalys är ett verktyg för att väga olika aspekter mot varandra. I detta

arbete kommer miljöaspekter och de ekonomiska aspekterna för tre olika bjälklag att

jämföras och analyseras för att underlätta vid val av bjälklag. Bjälklagen som

analyserats är massivt betongbjälklag, plattbärlag samt samverkansbjälklag utav trä och

betong.

Metod: Arbetet utgår ifrån ett referensprojekt om en kontorsbyggnad med en

spännvidd på 6 m och en yta på 1000 m

2

beläget i Jönköping. Dessa uppgifter används

för beräkning av krav samt transport.

För att få fram de resultat som önskas har en livscykelanalys och en kostnadsanalys

utförts utefter en dokumentanalys samt kontakt med leverantörer av bjälklagen.

Resultatet ifrån livscykelanalysen och kostnadsanalysen användes sedan för att utföra

en multikriterieanalys där de olika aspekterna vägdes samman.

Intervjuer utfördes för att stärka vägningen i multikriterieanalysen samt för att få reda

på hur valet av bjälklag går till för nuvarande på företaget PEAB.

Resultat: Resultatet från dokumentanalysen visar att plattbärlag är det mest

fördelaktiga när det gäller ekonomi och att samverkansbjälklag av trä och betong är

mest fördelaktigt ur miljösynpunkt. I analysen av den insamlade empirin från

intervjuerna visas det att ekonomiaspekten är viktigare och borde viktas högre än

miljöaspekten i multikriterieanalysen. Multikriterieanalysen visar på att plattbärlag är

det bjälklag som är mest fördelaktigt inom både ekonomi och miljö. Under

projekteringen och i valet av bjälklag är ekonomi en av de viktigaste aspekterna men

även arbetsmiljön och lättheten att montera.

Konsekvenser: Slutsatsen av detta arbete är att plattbärlaget är det mest fördelaktiga

valet av bjälklag med tanke på både ekonomi- och miljöaspekter. Detta bjälklag visas

också vara det bjälklag som ofta väljs för byggnader liknande arbetets referensprojekt.

Detta resultat anses vara generellt för liknande konstruktion som referensprojektet.

Begränsningar:

Arbetet

tar

enbart

hänsyn

till

livscykelanalyskategorin

Klimatpåverkan och växthusgaser och avser enbart vagga till grind (A1-A4). De

kostnader som beräknas är för inköp av bjälklag och material, montering samt transport.

Nyckelord: Bjälklag, hybridbjälklag, kostnadsanalys, livscykelanalys, massivt

(6)

Beteckningar

EPD

COPRAS

Environmental Product Declaration

Engelsk benämning på miljövarudeklaration.

En metod för att utföra MKA.

GWP

Global Warming Potential, Global uppvärmningspotential

Ett mått på förmågan hos en växthusgas att bidra till

växthuseffekten och den globala uppvärmningen.

Koldioxidekvivalenter

(CO

2

-ekv)

Ett samlat mått på de utsläpp av växthusgaser som bidrar till

den globala uppvärmningen. Anger hur mycket koldioxid

som växthusgasens utsläpp motsvarar.

LCA

Life Cycel Assessment, Livscykelanalys

En metod för att redovisa miljöbelastningen för en produkt

från att den framställs till att den avvecklas.

Miljövarudeklaration

Redovisar miljöpåverkan av en produkt under hela eller

delar av dess livscykel.

MKA

Multi Criteria Analysis, multikriterieanalys

Ett verktyg för att underlätta beslutprocessen utifrån ett antal

kriterier.

(7)

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

BAKGRUND ... 1 PROBLEMBESKRIVNING ... 2 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 AVGRÄNSNINGAR ... 2 DISPOSITION ... 3

2

Metod och genomförande ... 4

UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.2.1 Frågeställning 1 ... 5

2.2.2 Frågeställning 2 ... 5

2.2.3 Frågeställning 3 ... 5

2.2.4 Frågeställning 4 ... 5

LITTERATURSTUDIE ... 5

VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.4.1 Dokumentanalys ... 6

2.4.2 Intervjuer ... 6

ARBETSGÅNG ... 6

TROVÄRDIGHET ... 7

3

Teoretiskt ramverk ... 8

KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 8

LIVSCYKELANALYS ... 8

KOSTNADSANALYS ... 10

MULTIKRITERIEANALYS ... 10

DE OLIKA BJÄLKLAGEN ... 11

3.5.1 Massivt betongbjälklag ... 11

(8)

3.6.1 Brandkrav ... 13

3.6.2 Ljudkrav ... 14

3.6.3 Laster ... 14

SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 15

4

Empiri ... 16

DOKUMENTANALYS... 16 4.1.1 Massivt betongbjälklag ... 16 4.1.2 Plattbärlag ... 17 4.1.3 Samverkansbjälklag ... 17 INTERVJUER ... 18

SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 21

5

Analys och resultat ... 22

ANALYS ... 22

5.1.1 Dokumentanalys ... 22

5.1.2 Intervju ... 23

5.1.3 Multikriterieanalys ... 24

HUR SKILJER SIG MILJÖPÅVERKAN FÖR PRODUKTIONEN AV DE OLIKA BJÄLKLAGEN? ... 27

HUR SKILJER SIG KOSTNADEN FÖR PRODUKTIONEN AV DE OLIKA BJÄLKLAGEN? ... 27

VILKET BJÄLKLAG VÄLJS UNDER PROJEKTERINGEN OCH VARFÖR? ... 28

VILKET AV BJÄLKLAGEN ÄR MEST FÖRDELAKTIGT MED HÄNSYN TILL BÅDE MILJÖ OCH EKONOMI? 28 KOPPLING TILL MÅLET ... 28

6

Diskussion och slutsatser ... 29

RESULTATDISKUSSION... 29

METODDISKUSSION ... 30

BEGRÄNSNINGAR ... 30

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 30

FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 31

Referenser... 32

(9)

1

Inledning

Detta examensarbete består av 15hp och skrivs vid Jönköpings University. Arbetet

skrevs under våren 2020 i samarbete med PEAB Sverige AB. Arbetet har byggts på

kurserna Byggmaterial och byggteknik 1, Konstruktionsteknik 1, BIM 4 och Byggherre

och förvaltning.

Bakgrund

År 2016 släppte bygg- och fastighetssektorn ut 12,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter

växthusgaser bara i Sverige. Totalt motsvarar det 21% av Sveriges totala

växthusgasutsläpp. Växthusgaser är ämnen som absorberar solens kortvågiga strålning

och omvandlar den till värme, detta ger i sin tur en uppvärmande effekt av klimatet på

lång sikt (Boverket, 2019).

För att minska effekten av växthusgaser har EU satt upp mål för hur man ska undvika

en långsiktig temperaturökning. En långsiktig temperaturökning kommer att ge

förödande resultat för naturen. Ekosystemen kommer att bli permanent skadade och den

biologiska mångfalden kommer att minska. Till år 2030 är målet att minska

växthusgasutsläppen med 40% jämfört med år 1990. År 2018 hade växthusgaserna

minskat med 23% jämfört med år 1990 (Europeiska rådet, 2019).

Då byggbranchen står för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser finns det stor

chans för förbättring. Ett sätt att minska utsläppen för en byggnad är att välja materialen

med omsorg. Det kan vara svårt att veta vilka material som är bättre än andra och ännu

svårare om det består av flera komponenter. För att underlätta valet kan man utföra en

livscykelanalys, LCA. Boverket (2020) beskriver LCA som ”en metod för att beräkna

miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från att naturresurser utvinns till dess

att produkten inte används längre och måste tas hand om.”

IVA (2014) utförde en LCA på området Blå Jungfrun utanför Stockholm och i

rapporten beskriver de hur klimatpåverkan är utspridd över byggskedet samt

driftskedet. Resultatet visar på att klimatpåverkan är fördelat ungefär lika över dessa

två skeden, 50% av klimatpåverkan sker under byggskedet och resterande 50% under

driftskedet. Under byggskedet är 84% av utsläppen ifrån material medan resterande är

ifrån transport och installation med mera. Detta är totalt 42% av den totala

klimatpåverkan av både bygg- och driftskedet.

Förutom miljöpåverkan finns det andra egenskaper som är viktiga vid val av material

och komponenter. En av dem är kostnaden för produkten. Även om ett material har bra

miljöegenskaper kan ett för högt pris för produkten göra att alternativet väljs bort. På

grund av denna anledning kan det vara bra att även utföra en kostnadsanalys. Då

byggherren har ett ansvar för att betala för produkten och även se till att de kraven för

byggnaden uppfylls är det i dennes intresse att ha byggdelar utav god kvalité men till

ett rimligt pris. Detta ställer krav på projekteringen och blir en viktig del vid

beslutstagande (Skatteverket, 2020).

(10)

Problembeskrivning

För att minska klimatpåverkan för att nå de mål EU har satt upp måste alla delar ta sitt

ansvar. Då byggbranschen står för 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp har de ett

stort ansvar för att hitta bättre lösningar för att minska sina utsläpp.

Som visat i rapporten ifrån IVA (2014) var 42% av den totala klimatpåverkan av

projekten Blå Jungfrun ifrån de olika materialen som användes. Detta kan användas

som utgångspunkt för att motivera till att göra ett mer miljövänligt materialval för att

nå ett mer klimatvänligt resultat. Detta kan göras med hjälp av LCA och

kostnadsanalyser.

Att ta fram LCA och kostnadsanalys för olika material och komponenter kan resultera

i mycket arbete. Detta kan göra att vid val av material bortser man ifrån miljöaspekterna

och enbart fokuserar på de ekonomiska fördelarna vid inköp av produkten då detta är

ett mer märkbart resultat. Multikriterieanalys, MKA, är ett verktyg som kan användas

för att sammanväga resultat från LCA och kostnadsanalysen. Med hjälp av detta blir

data mer lättolkad och utifrån olika värden få fram vilken produkt som är den bästa

utifrån olika kriterier

(Zhanghelini, G., Cherubini, E. & Soares, S. 2017)

.

Ett byggprojekt är ett stort projekt med många byggnadsdelar med flera komponenter.

Exempel på byggnadsdelar är bjälklag, väggar samt tak med mera. I denna rapport har

det valts att enbart fokusera på prefabricerade bjälklag samt begränsa antalet

bjälklagstyper. De bjälklagstyper som analyseras i rapporten är massivt betongbjälklag,

plattbärlag samt samverkansbjälklag av trä och betong.

Mål och frågeställningar

Målet med denna undersökning är att underlätta valet av bjälklag genom att jämföra tre

olika sorter mot varandra. De bjälklag som har jämförts är massivt betongbjälklag,

plattbärlag och samverkansbjälklag av trä och betong. Studien har byggts på en

multikriterieanalys för val av bjälklag med fokus på klimatpåverkan och ekonomi. För

att undersöka detta har arbetet utgått ifrån dessa frågeställningar:

• Hur skiljer sig miljöpåverkan för produktionen av de olika bjälklagen?

• Hur skiljer sig kostnaden för produktionen av de olika bjälklagen?

• Vilket bjälklag väljs under projekteringen och varför?

• Vilket av bjälklagen är mest fördelaktigt med hänsyn till både miljö och

ekonomi?

Avgränsningar

Studien beaktar endast bjälklagen med en spännvidd på 6 m. Arbetet fokuserar enbart

på mellanbjälklag. Endast egentyngd på bjälklag och den nyttiga lasten har använts vid

dimensionering av bjälklagets tjocklek då antagande har tagits att de bärande väggarna

ligger över varandra och där med inte påverkar bjälklaget med någon last. De icke

bärande väggarna har försummats i detta arbete.

(11)

Arbetet begränsades till enbart tre typer av prefabricerade betongbjälklag, massivt

betongbjälklag, plattbärlag samt samverkansbjälklag. Dessa tre bjälklag valdes då de

anses effektiva för att uppfylla kraven.

I LCA har endast kategorin Klimatpåverkan och Växthusgaser analyserats och enbart

ifrån vaggan till grinden, det vill säga ifrån produktion tills levererat på plats.

Kostnadsanalysen har enbart utgått ifrån inköpspris samt installation av bjälklagen och

transport, det vill säga tills det är redo för att lägga färdigt golv.

Klimatpåverkan och kostnad för golvbeläggning har inte beräknats då det antas vara

likvärdigt för alla bjälklag.

Disposition

Rapporten är skriven enligt följande:

Kapitel 1, Inledning: I inledningen beskrivs bakgrund och anledning till att arbetet har

utförts.

Kapitel 2, Metod och genomförande: Beskriver vilka metoder och verktyg som har

använts och varför dessa har valts.

Kapitel 3, Teoretiskt ramverk: I detta kapitel beskrivs de teoretiska ramverk som har

använts.

Kapitel 4, Empiri: Redovisar den empiri som har insamlats med hjälp av de metoder

som har valts för arbetet.

Kapitel 5, Analys och resultat: Beskriver resultatet ifrån empirin och analyserar dessa

för att svara på de frågeställningar som har ställts.

Kapitel 6, Diskussion och slutsatser: Avsnittet diskuterar de resultat och slutsatser som

har tagits fram. Även förslag för fortsatt forskning inom området.

Kapitel 7, Referenser: De referenser som har använts i arbetet redovisas i detta kapitel.

Kapitel 8, Bilagor: Bilagor för arbete.

(12)

2

Metod och genomförande

Detta kapitel redogör för vilka metoder som använts vid datainsamlingen.

Datainsamlingsmetoderna består av litteraturstudie, dokumentanalys samt beräkningar.

Intervjuer användas även för att få en inblick av hur projekteringen går till och vad som

värderas vid valet av bjälklag. För att komplettera den litterära studien och få kontakt

med relevanta respondenter till intervjuerna togs hjälp av PEAB och deras kontakter.

Undersökningsstrategi

Undersökningsstrategin baseras på både en kvalitativ metod och kvantitativa metoder.

En kvalitativ metod är enligt Nationalencyklopedin (u.åa) ”ett samlingsbegrepp för

olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet

som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att

forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder.”

Detta innebär insamlingsmetoder som intervjuer och enkäter, där man behöver

analysera samtidigt som data samlas in.

En kvantitativ metod är enlig Nationalencyklopedin (u.åb) ”ett samlingsbegrepp inom

samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska

och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade

data analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser.” Denna metod baseras

på insamlingsmetoder som får fram kvantitativa och empiriska data. Det vill säga

insamlingsmetoder som experiment, dokumentanalys med mera.

Studien bygger främst på en kvantitativ undersökning där huvuddelen av arbetet utgår

ifrån dokumentanalyser. Detta för att få information för utförandet av LCA och

kostnadsanalysen vilket ger svar på de första två frågeställningarna. En kvantitativ

undersökning valdes för att det ger tydliga och lättolkade svar. Utifrån LCA och

kostnadsanalysen har data kunnat jämföras mellan de olika bjälklagen och de olika

faserna för att komma fram till det mest fördelaktiga bjälklaget, detta gjordes med hjälp

av MKA. Efter den kvantitativa studien utfördes sedan de kvalitativa intervjuerna.

Intervjuerna besvarar frågeställning tre samt motiverar poänggivningen i MKA.

Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Detta kapitel redogör för vilka undersökningsmetoder som valts till varje frågeställning

samt redovisar kopplingen och beskriver varför metoden valts. Se figur 1 för illustrering

av kopplingen mellan frågeställningarna och de valda metoderna.

(13)

2.2.1

Frågeställning 1

“Hur skiljer sig miljöpåverkan för produktionen av de olika bjälklagen?”

Frågeställningen besvarades genom en LCA. Litteraturstudie gjordes för att få

information om de olika bjälklagen och deras miljöpåverkan men även för att få

information om genomförandet inom en LCA. Dokumentanalys användes för att få data

om koldioxidutsläppen under olika faser i projektet. EPD:er eller liknade

miljödeklarationer togs från Peabs leverantörer för de olika bjälklagen och där ingen

EPD fanns tillgänglig har likvärdiga EPD:er sökts upp. Vid beräkning av utsläpp för

transport har programmet NTM Calc Basic 4.0 använts. Beräkningar behövdes även för

omvandling av insamlade data till data som kan jämföras mellan bjälklagen, så som

koldioxidutsläpp för produktion och transport samt installationer. För att jämföra de

olika har en koldioxidekvivalent per kvadratmeter tagits fram (CO

2

/m

2

). Detta

behövdes för att utföra en LCA och för att få fram hur miljöpåverkan är fördelad under

bjälklagens livscykel.

2.2.2

Frågeställning 2

“Hur skiljer sig kostnaden för produktionen av de olika bjälklagen?”

Denna frågeställning besvaras genom en kostnadsanalys. Även här gjordes en

litteraturstudie för att få information om bjälklagen och de olika kostnaderna under

livscykel. Inköpspris för bjälklagen togs fram med hjälp av kontakt med Peabs

leverantörer för bjälklagen. Det behövdes även beräkningar för materialåtgång men

även för installations och arbetskostnad. Vid beräkning av kostnad för installationer och

monteringskostnader har programvaran BidCon använts. Detta gjordes för att göra en

kostnadsanalys för att få fram vilket bjälklag som är det mest kostnadseffektiva.

2.2.3

Frågeställning 3

“Vilket bjälklag väljs under projekteringen och varför?”

Denna frågeställning besvarades med hjälp av intervjuer. Frågorna för intervjuerna

byggdes på litteraturstudien av de olika bjälklagen.

2.2.4

Frågeställning 4

“Vilket av bjälklagen är det mest fördelaktigt med hänsyn till både miljö och ekonomi?”

För att utreda vilket bjälklag som är mest fördelaktigt utföras en MKA utifrån den data

som hade samlats in för att besvara frågeställning 1 och 2. I MKA har bjälklagens miljö-

och ekonomiaspekter jämförts. En känslighetsanalys har utförts i multikriterieanalysen

där ena vikningen viktades lika mellan alla kriterier, andra utifrån respondenternas

tycke i intervjuerna och den tredje och sista på samma sätt som den andra fast utan

transportens påverkan.

Litteraturstudie

För att få fram information om vilken bjälklagsmodell som är mest fördelaktigt har en

litterär studie utförts för att kunna göra en bedömning. Den litterära studien ligger

främst till grund för rapportens teoretiska ramverk. Informationen söktes från bland

annat primo, scienceDirect, scoups och likvärdiga sökbaser där relevanta vetenskapliga

artiklar och forskningsrapporter beaktades. Vid sökning av standarder och krav för

(14)

ifrån leverantörernas hemsidor.

För att välja leverantörer att utgå ifrån i studien

kontaktades PEABs inköpsavdelning där lämpliga leverantörer valdes till respektive

bjälklag i studien.

Valda metoder för datainsamling

Utöver litteraturstudie har dokumentanalys och intervjuer utförts.

2.4.1

Dokumentanalys

Dokument analyserades för att få information till LCA och kostnadsanalysen. Med

dokument menas statistik och register, privata och offentliga handlingar med mera

(Patel & Davidsson, 2019). Dokument som analyserades är tex miljödeklarationer ifrån

leverantörerna, EPDer, dokument för kostnader mm. Denna information användes i en

LCA och kostnadsanalys för att jämföra bjälklagen mot varandra inom olika kategorier.

Resultatet av LCA och kostnadsanalysen analyserades med hjälp av en

multikriterieanalys (MKA). En MKA är ett verktyg som kan användas som hjälp vid

beslutstagning utefter flera olika aspekter. Metoden bygger på matematiska beräkningar

och poängsättning för att välja vilket alternativ som är mest fördelaktigt respektive

minst utefter de angiva aspekterna (Zhanghelini, G., Cherubini, E. & Soares, S. 2017).

Arbetet använde sig av MKAmetoden COPRAS.

För att få en bättre överblick har tre MKA genomförts med samma kriterier och

alternativ men med olika viktningar, detta kallas även att utföra en känslighetsanalys.

Viktningarna som utförts är:

• Viktningen är lika mellan miljöpåverkan och kostnad

• Viktningen är baserad på intervjuerna

• Viktningen är baserad på intervjuerna fast utan delkategorin transport

2.4.2

Intervjuer

Intervjuer har utförts med beslutstagare inom projekteringen. Enligt Patel, R. och

Davidsson, B. (2019) används ofta tratt-tekniken där intervjuerna börjar med generella

frågor inom ämnet för med tiden bli mer och mer specifika med ämnet. Denna teknik

användes i de intervjuer som har utförts. Respondenterna fick svara fritt på den första

delen av intervjuerna och hade där chansen att välja vilket bjälklag som helst. I slutet

av intervjuerna presenterades vår studie och de bjälklag som arbetet byggdes på och

fick där med svara utifrån våra kriterier och bjälklag. Resultatet av intervjuerna används

för att besvara den tredje frågeställningen med även för att hjälpa med viktningen av

kriterierna i multikriterieanalysen. I intervjuerna säkerställdes respondenternas

kredibilitet för att öka trovärdigheten av analysen.

Arbetsgång

För att utföra arbetet valdes tre bjälklag som analyserats. När vilken typ av bjälklag som

skulle analyseras var fastställt fördes en dialog tillsammans med PEAB för att fastställa

vilka leverantörer de hade för de olika bjälklagen. Fortsättningsvis togs kontakt med de

företag som blev utnämnda och diskussion om bjälklagen uppkom. Företagen

assisterade oss med de dokument som skulle behövas för en LCA och ett

kostnadsförslag för bjälklagen. Dessa dokument användes för att utföra en LCA för

varje bjälklag och även kostnadsanalyser för att besvara frågeställningarna 1 och 2.

(15)

Den tredje frågeställningen besvarades med hjälp av intervjuer. Intervjuerna gjordes

inom PEAB med bland annat platschefer och projektchefer. För att få en bredare bild

över hur beslutsfattandet fungerar över hela PEABs koncern utfördes intervjuer på

personer med samma roll fast på olika kontor. Intervjuerna var uppställda enligt en

trattmodell. Denna modell användes för att få en större förståelse för vad

respondenternas åsikter var generellt innan frågorna begränsades till arbetets område.

Intervjuerna spelades in för att underlätta analysen utav materialet och för att lättare

kunna besvara frågeställning tre. Efter detta utfördes en multikriterieanalys med

resultatet från frågeställning 1 och 2. Multikriterieanalysen utfördes med hjälp av

COPRAS som är en metod för MKA. Kriterier listades och viktades mot varandra för

att ta fram det mest fördelaktiga bjälklaget inom studien. Intervjuerna gav också en

inblick över hur kriterierna borde viktas mot varandra i MKA.

Trovärdighet

För att diskutera trovärdighet är begreppen validitet och reliabilitet centrala begrepp.

Nedan visas Nationalencyklopedins beskrivningar av orden

reliabilite´t subst. ~en

ORDLED: re-li-abil-itet-en

• pålitlighet hos uppmätta värden i ett experiment, vilket bekräftas genom att detta kan upprepas med likartat resultat

(Nationalencyklopedin u.åc)

validite´t subst. ~en

ORDLED: val-id-itet-en

• det att räknas som giltig i visst sammanhang

(Nationalencyklopedin u.åd)

För att validiteten ska vara bra är det viktigt att dokumenten som används är

uppdaterade och relevanta, att vara källkritisk och använda sig av vetenskapliga artiklar

för information och att data man använder är oberoende och inte till något materials

fördel (Patel. R, Davidsson. B 2019).

Intervjumaterialet ska vara uppbyggt på ett sätt så att respondenten har möjlighet att

svara fritt och inte påverkas av frågans uppbyggnad. Frågorna får inte vara vinklade till

något bjälklags fördel om validiteten ska kunna anses som god.

Reliabiliteten för studien borde bli hög, detta för att LCA och kostnadsanalys är en

vanlig metod att använda sig av i denna typ av undersökning. Då intervjumaterialet

används vid hjälp med viktningen av kriterierna i multikriterieanalysen kan

reliabiliteten anses god då respondenterna dagligen arbetar inom området och vet vilka

aspekter som är relevanta. Resultaten kommer kunna generaliseras på liknande projekt

med samma förutsättningar och spännvidd på sex meter.

(16)

3

Teoretiskt ramverk

För att kunna svara på̊ frågeställningarna behövs information om de olika bjälklagen.

Denna information tas fram för att sedan kunna göra en LCA och en kostnadsanalys

och även för att kunna ta fram intervjumaterial. I detta kapitel kommer insamlad

information och de teorier som används att presenteras.

Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

I figur 2 nedan visas kopplingen mellan teori och frågeställning.

Figur 2 Koppling mellan frågeställningar och teori

Med hjälp av dokumentanalysen kommer information att tas fram för att kunna utföra

LCA och en kostnadsanalys för de olika bjälklagen. Dessa två verktygen kommer att

hjälpa att besvara frågeställning 1 samt 2.

De övre teorierna kommer i sin tur att bidra med ett resultat för att bygga upp

intervjumaterialet. Intervjuerna kommer sedan att ge ett svar på frågeställning 3 samt

bidra till en säkrare utförd MKA.

När resultatet ifrån LCA och kostnadsanalysen har tagits fram kommer en MKA för de

olika bjälklagen att genomföras. Resultatet ifrån MKA kommer att besvara

frågeställning 4.

Livscykelanalys

Livscykelanalys, LCA är ett verktyg att använda för att ta reda på vilken miljöpåverkan

ett material eller en produkt har. LCA utförs med beaktning på hela materialets eller

produktens livscykel, ifrån produktion till att den ska slängas eller återvinnas. I figur 3

visas en lista på vad som beaktas när en livscykelanalys görs.

(17)

När en LCA görs finns det olika kategorier att beakta. Antingen väljs en eller flera av

kategorierna till att analyseras. Kategorierna som finns är:

• Klimatpåverkan växthusgaser

• Försurning

• Övergödning

• Utarmning av icke-fossila resurser

• Utarmning av fossila resurser

• Ozonnedbrytning

• Marknära ozon

• Med flera

En LCA utförs ofta i fyra steg. Första steget består av att bestämma mål och omfattning

av analysen och vilka resultat som önskas tas fram. Steg nummer två är att ta reda på

hur materialen eller delarna i produkten än uppbyggda, hur de används och hur mycket

utsläpp de producerar. I tredje steget bedömer man den information som togs fram i

steg två. Informationen analyseras och man beräknar miljöpåverkan. I sista steget tolkar

man de resultat som har kommit och man drar slutsatser (Boverket, 2020).

För att förenkla arbetet för inköpare av material är det vanligt att företagen tar fram en

EPD, Enviromental Product Declaration, eller också kallat en miljödeklaration. En EPD

görs utefter ISO 14025 och redovisar en LCA för den specifika produkten. EPD en en

miljödeklaration enligt klass III vilket betyder att den är granskad från en tredje part.

Detta gör att informationen som redovisas är granskad och har en hög validitet (Toniolo,

S., Mazzi, A., Simonetto, M., Zuliani, F. & Scipioni, A., 2018).

(18)

Kostnadsanalys

Vid produktion av byggnader, både nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad, har de

ekonomiska konsekvenserna en avgörande betydelse för de intressenter som är

involverade. Dessa intressenter kan vara fastighetsägare, byggherre, beslutstagare eller

någon annan roll. Därför är det viktigt att utföra kostnadsanalyser för att kunna ta beslut

om vilket val som är mer fördelaktigt i längden. (Gluch, 2014)

Bjälklag är en del av stommen. Enligt SS EN 1990 (SIS 2010) ska bärverk i byggnader

ha en livslängd på 50 år. Detta innebär att den största kostanden i ett bjälklags LCCA

är investeringskostnaden.

Multikriterieanalys

En multikriterieanalys, MKA, är ett verktyg för att underlätta beslutprocessen. En MKA

utvärderar flera kriterier för att få ut det mest lämpade alternativet utifrån olika

kategorier. Genom att använda sig av en MKA kan fakta bli mer tydligt genom att

strukturera och analysera flera uppsättningar av kriterier, detta för att kunna identifiera

det mest lämpade alternativet, rangordna dessa samt kunna göra en detaljerad

bedömning (Dodgson, Spackman, Pearman & Phillips, 2009). MKA är ett lämpat

verktyg

för

att

jämföra

ekonomiska

och

miljömässiga

aspekter

En

multikriterieanalysmetod som kan användas vid viktning mellan ekonomi, miljö och

samhällsfaktorer är Complex Proportional Assessment (COPRAS) (Motuziené,

Rogoža, Lapinskiené & Vilutiené, 2015).

Enligt Motuziené et al. (2015) består COPRAS av 5 steg. I steg 1 omvandlas de vägda

värdena till dimensionslösa värden med ekvation 1.

𝑑

𝑖𝑗

=

𝑥𝑖𝑗∗𝑞𝑖

𝑗=1𝑛 𝑥𝑖𝑗

, 𝑖 = 1, 𝑚

̅̅̅̅̅̅; 𝑗 = 1, 𝑛,

̅̅̅̅̅

Ekvation 1

d

ij – dimensionlöst värde för viktning

x

ij – värdet för respektive kriterium

q

i – viktningen för respektive kriterium

m – antalet kriterier

n – antalet alternativ

Steg 2 beräknas summorna för de positiva faktorer och negativa faktorer. Dessa är

uppdelade efter när värdena är gynnsamma. De värden som har positiv effekt vid höga

värden (S+) adderas för sig och de värden som ger positiv effekt vid låga värden (S-)

adderas för sig. Se ekvation 2.

𝑆

+

= ∑

𝑗=1𝑛

𝑆

+𝑗

= ∑

𝑖=1𝑚

𝑗=1𝑛

𝑑

+𝑖𝑗

Ekvation 2

𝑆

= ∑

𝑗=1𝑛

𝑆

−𝑗

= ∑

𝑖=1𝑚

𝑗=1𝑛

𝑑

−𝑖𝑗

𝑖 = 1, 𝑚

̅̅̅̅̅̅; 𝑗 = 1, 𝑛,

̅̅̅̅̅

Steg 3 bestämmer den relativa vikten (Q

j

) för de karaktäristiska positiva (S

+j

) och de

negativa (S

-j

) kvalitéerna. Den relativa vikten beräknas med ekvation 3.

𝑄

𝑗

= 𝑆

+𝑗

+

𝑆−𝑚𝑖𝑛∗∑𝑚𝑗=1𝑆−𝑗

𝑆−𝑗∗∑𝑚𝑗=1𝑆−𝑚𝑖𝑛𝑆−𝑗

Ekvation 3

(19)

Steg 4 beräknar utnyttjandegraden för respektive kriterium. Se ekvation 4.

𝑁

𝑗

=

𝑄𝑗

𝑄𝑚𝑎𝑥

∗ 100%

Ekvation 4

Steg 5 bestämmer prioriteringen och rankningen av de olika alternativen utifrån

resultatet i steg 4. Detta ger vilket alternativ är mest fördelaktigt ur de kriterierna som

valts.

För att säkerställa resultatet kan det även utföras en känslighetsanalys. Genom att

förändra viktningen och antalet kategorier som analyseras kan man garantera att

resultatet förblir detsamma (Syamsuddin, I. 2013).

De olika bjälklagen

Ett bjälklag är en horisontal bärande byggnadsdel som åtskiljer olika våningar från

varandra. Bjälklaget bär upp laster från våningsplanet samt överför tyngden till bärande

pelare och väggar. Ett bjälklag kan delas upp efter antingen material eller funktion,

exempel på uppdelning efter material är betongbjälklag och träbjälklag. Exempel på

uppdelning efter funktion kan vara golvbjälklag, takbjälklag, våningsbjälklag mm.

Bjälklag kan antingen vara byggda på plats eller komma prefabricerade vilket menas

att bjälklaget kommer som ett färdigt element till platsen (Svensk byggtjänst, u.å).

Nedan kommer massivt betongbjälklag, plattbärlag och samverkansbjälklag att

beskrivas mer ingående.

3.5.1

Massivt betongbjälklag

Massiva betongbjälklag är uppbyggda utav prefabelement tidigare tillvekade i fabrik

för att sedan transporteras till platsen där de ska monteras. Elementen kan levereras

slanka eller förspända, med förspända menas att vajrar av armering spänns upp innan

gjutning för att sedan när betongen har härdat släppa spänningen. I och med detta kan

bjälklaget uppnå en längre spännvidd. Då det mesta redan är gjort på fabrik är bjälklaget

lätt att montera och kan snabbt ge stabilitet till byggnaden (Strängbetong, u.å).

En fördel med denna typ av bjälklag är att de har goda ljudegenskaper på grund av den

stora massan. Nackdelen med detta är dock att materialåtgången blir väldigt stor

(Strängbetong, u.å). I figur 4 nedan visas en bild på hur ett massivt betongbjälklag kan

se ut.

(20)

3.5.2

Samverkansbjälklag av trä och betong

Ett samverkansbjälklag är ett bjälklag som består av två eller flera material som

samverkar med varandra. En typ av samverkansbjälklag är när träreglar eller

korslimmatträ (KL-trä) samverkar med betong för att utnyttja båda materialets styrkor.

trä

har

goda

draghållfasthetsegenskaper

och

betong

har

bättre

tryckhållfasthetsegenskaper används detta genom att ha trä i underkant för upptagandet

av de dragande krafterna och betong i överkant för upptagandet av det tryckande

krafterna. Ofta används någon form av skjuvförbindare för att sammanfoga trädelen

med betongen och öka konstruktionens böjstyvhet (träguiden, 2017). Nedan i figur 5

redovisas ett samverkansbjälklag med betong och KL-trä.

En annan typ av samverkansbjälklag är att använda betong i underkant som

dimensioneras för att klara den statiska belastningen och brandkravet och ovanpå det

ha träreglar med isolering emellan så att ljudkravet uppnås. Detta bjälklag går lätt att

komplettera med extra golvgipsskiva för att komma upp i högre ljudklasser. Bjälklaget

är ett smart val vid lätta stomkonstruktioner i flera våningar, bjälklaget har snabb

monteringstid då största delen av arbetet sker på fabrik och allt arbete med skivmaterial

och dragning av el- och rörinstallationer sker på ovansidan, vilket är bra ur

arbetsmiljösynpunkt (Heda, u.å).

Figur 5 Samverkansbjälklag (Träguiden, 2017)

(21)

3.5.3

Plattbärlag

Plattbärlag består av en prefabricerad betongskiva med ingjuten underkantsarmering

och så kallade armeringsstegar. När de prefabricerade plattorna är lagda på plats

används de som form för att gjuta den övre betongen på. På grund av de tidigare ingjutna

armeringsstegarna binder de två skikten av betong ihop och samverkar precis som ett

platsgjutet bjälklag skulle göra.

Genom att utnyttja fördelarna hos både platsgjutna bjälklag och prefabricerade bjälklag

ger det produkten flexibilitet, kortare byggnadstid samt mindre behov av arbetskraft

(Byggelement, u.å). I figur 7 visas hur ett typiskt plattbärlag ser ut.

Krav för dimensionering

Beroende på vilken funktion bjälklaget ska ha så finns det olika krav, så som brandkrav,

ljudkrav och lastkrav.

3.6.1

Brandkrav

Byggnader delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br1 omfattar

byggnader med stort skyddsbehov, så som byggnader med tre eller fler våningsplan.

Byggdelar delas in i klasser beroende på funktion, klasserna kan vara R (bärförmåga),

E (integritet) och I (isolering), dessa i kombination med varandra följt av nummer

mellan 15–360 som står för tidskravet (BBR, 2017). I tabell 1 redovisas kravet för

byggnadsdelar i en byggnad med klass Br1.

Tabell 1-Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br1 (BBR 2017)

Figur 7 Plattbärlag (Byggfaktadocu, u.å)

(22)

3.6.2

Ljudkrav

Enligt SS 25268 (SIS, 2017) finns det fyra ljudklasser med olika funktionskrav, A, B,

C och D. Ljudklass C motsvarar de minimikrav som Boverkets byggregler föreskriver.

Ljudklass A och B motsvarar en bättre ljudklass och är lämplig då en bättre ljudmiljö

prioriteras. Ljudklass D är en låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas då inte

ljudklass C kan uppnås, exempelvis vid vissa ombyggnadsfall eller för temporära

utrymmen. Tabell 2 redovisar ljudkravet för kontorslokaler för de olika klasserna.

Tabell 2- Högsta vägd standardiserad stegljudsnivå, L’

nT,w

, för kontorslokaler (SIS

2017)

3.6.3

Laster

För dimensionerande last på bjälklag används nyttiglast enligt Eurokod 1. Nyttiglast

innebär flytbar last inkluderat människor och möbler. Vilken last som väljs beror på

vilken kategori byggnaden klafficieras, detta sker också med Eurokod 1.

Kontorsbyggnader ligger i kategori B (SIS, 2011). Tabell 3 redovisar ett urklipp ur SIS

för nyttig last för olika byggnadsdelar och olika lokaler .

(23)

Tabell 3- Nyttig last för olika kategorier (SIS, 2011).

Sammanfattning av valda teorier

Detta kapitel har behandlat teorier om LCA, kostnadsanalys, MKA, bjälklagen samt

kraven. Teorierna som valdes för att genomföra arbetet ska ge läsaren den förkunskapen

som behövs för att kunna ta del av studien. Genom att presentera de olika bjälklagen

och kraven som ställs på dessa fås en förståelse av studien som sedan kan kopplas ihop

med Livscykelanalysen och multikriterieanalysen. Livscykelanalysen skapar kunskap

inom miljöpåverkan och hur analysen är uppbyggd. Konstandsanalysen behandlar den

ekonomiska påverkan. Både LCA och kostnadsanalysen kopplas samman med

multikriterieanalysen då detta är ett vanligt sätt att väga samman dessa resultat.

(24)

4

Empiri

I detta kapitel redovisas den insamlade data till arbetet. Kapitlet är uppdelat efter

datainsamlingsmetoderna.

Referensprojektet som beräkningar har utgått ifrån är ett kommersiellt flervåningshus i

fyra våningar och med en yta på 1000 m

2

. Projektet kommer antas vara beläget i

Jönköping. De krav som ställs på bjälklagen är att de ska uppfylla brandkrav REI60 och

minst ljudkrav C som är boverkets minimikrav.

Dokumentanalys

Dokumentanalysen delas upp efter de olika bjälklagen i studien. Informationen för

dokumentanalysen har tagits fram med hjälp av PEABs leverantörer av de olika

bjälklagen där det försett oss med dimensionering, pris och miljödata. Där EPD eller

likvärdiga miljödata saknades har en egen LCA utförts med hjälp av EPDer på

materialnivå. Utsläpp för transporter till byggarbetsplatsen beräknades för samtliga

bjälklag med hjälp av NTM Calc Basic 4.0 (Transportmeasures, u.å). Vid beräkning av

monteringskostnader har programvaran Bidcon använts.

4.1.1

Massivt betongbjälklag

Det massiva betongbjälklaget levereras av Skandinaviska byggelement. Bjälklaget

levereras prefabricerade och förspända. Det massiva betongbjälklaget består av 265 mm

gjuten betong. Leverantören överlämnade information om dimension samt pris för

bjälklaget. Företaget hade ingen specifik EPD för bjälklagstypen, istället användes

samma EPD som för plattbärlaget nedan då de består till stor del av samma

komponenter samt är ifrån samma företag. Skandinaviska byggelement har fabriker i

Bjästa, Hallstahammar och Katrineholm.

1

Då referensprojektet är beläget i Jönköping

valdes fabriken i Katrineholm vid beräkning av transportutsläppen. Beräkningar för

bjälklaget redovisas i bilaga 1. En sammanfattning av informationen av beräkningarna

visas i tabell 4 nedan.

Tabell 4 Sammanfattning Massivt Betongbjälklag

Dimension (mm) 265 Spännvidd (m) 6 Last (kN/m2) 3 Vikt (kg/m2) 675 Brandkrav (REI) 60 Ljudkrav (dB) 56

Utsläpp utan transport (A1-A3)(kg CO2ekv/m2) 43,51

Utsläpp ifrån transport (A4) (kg CO2/m2) 11,07

Utsläpp med transport (A1-A4)(kg CO2ekv/m2) 54,58

Materialkostnad (kr/m2) 1354

Monteringskostnad (kr/m2) 42

Transportkostnad (kr/m2) 98

Total kostnad (kr/m2) 1494

(25)

4.1.2

Plattbärlag

Information om plattbärlag kommer likt det massiva betongbjälklaget att hämtas ifrån

Skandinaviska byggelement. Leverantören hade en EPD att förse med miljödata för

bjälklaget på sin hemsida. Företaget försåg oss även med pris och dimensioner för

bjälklaget.

Som prefabricerad produkt fås en betongplatta med 45 mm tjocklek med ingjutna

armeringsstegar. När bjälklaget är monterat tillkommer efterarbete i form av

pågjutning. På gjutningen ska vara 175 mm.

2

Beräkningar för bjälklaget redovisas i bilaga 2. En sammanfattning av informationen

av beräkningarna visas i tabell 5 nedan.

Tabell 5 Sammanfattning Plattbärlag

Dimension (mm) 220 Spännvidd (m) 6 Last (kN/m2) 3 Vikt (kg/m2) 517 Brandkrav (REI) 60 Ljudkrav (dB) 56

Utsläpp utan transport (A1-A3)(kg CO2ekv/m2) 51,32

Utsläpp ifrån transport (A4) (kg CO2/m2) 3,08

Utsläpp med transport (A1-A4)(kg CO2ekv/m2) 54,40

Materialkostnad (kr/m2) 508

Monteringskostnad (kr/m2) 58

Transportkostnad (kr/m2) 109

Total kostnad (kr/m2) 675

4.1.3

Samverkansbjälklag

Samverkansbjälklaget levereras av Hedareds & Betong AB Sand. Heda, som de även

kallas, har ett samverkansbjälklag som de kallar för hybridbjälklag. Hybridbjälklaget

produceras i Hedared, transporten av bjälklaget har också beräknats därifrån.

Vid tillfälle av denna rapport har inte Heda någon EPD utförd för sitt bjälklag. För att

kunna utföra den analys som är tänk har istället information tagits fram om de olika

beståndsdelarna som finns i hybridbjälklaget för att sedan sammanställa ett resultat.

Hybridbjälklaget har en 80 mm tjock betongplatta i underkant och över det 47x215

reglar. Reglarna sitter fyra tillsammans med ett centrumavstånd på 600 mm. På ändarna

av elementet finns 47x170 reglar.

(26)

När bjälklaget är levererat på plats installeras den. Väl på plats ska även 70 mm

isolering läggas i facken mellan reglarna, en stomljudslist, en 22 mm spånskiva och en

13 mm golvgipsskiva installeras ovanpå reglarna. Där elementen möts ska det

brandisoleras dvs 215 mm mineralull istället för enbart 70 mm. För förtydligande av

uppbyggnaden av bjälklaget se figur 8 nedan.

3

Beräkningar för bjälklaget redovisas i bilaga 3. En sammanfattning av informationen

av beräkningarna visas i tabell 6 nedan.

Tabell 6 Sammanfattning Hybridbjälklag

Dimension (mm) 330 Spännvidd (m) 6 Last (kN/m2) 3 Vikt (kg/m2) 200 Brandkrav (REI) 60 Ljudkrav (dB) 56

Utsläpp utan transport (A1-A3)(kg CO2ekv/m2) 18,11

Utsläpp ifrån transport (A4) (kg CO2/m2) 3,41

Utsläpp med transport (A1-A4)(kg CO2ekv/m2) 21,52

Materialkostnad (kr/m2) 1465

Monteringskostnad (kr/m2) 189

Transportkostnad (kr/m2) 40

Total kostnad (kr/m2) 1694

Intervjuer

I förberedelse för intervjuerna har ett intervjumaterial tagits fram, se bilaga 4.

Intervjuerna ska förse oss med information om valet av bjälklag men även vara till hjälp

under multikriterieanalysen för att kunna vikta kriterierna. Intervjuerna utfördes under

vecka 14 och 15 med både projektchefer och platschefer med olika mycket erfarenhet,

i bilaga 5 finns intervjuerna transkriberade. För att stärka reliabiliteten har intervjuerna

valts att göras utspritt på olika kontor. Intervjuer har gjorts med respondenter ifrån Peab

kontor i Jönköping, Linköping och Norrköping. För att säkerställa att respondenterna

var relevanta och kunniga inom ämnet är intervjumaterialet uppbyggt att det första

frågorna handlade om deras byggnadstekniska bakgrund för att säkerställa deras

3 Kjell Samuelsson, Kontaktperson för Hedas hybridbjälklag, telefonsamtal den 10 mars samt

mejlkontakt.

(27)

kredibilitet. Respondenterna fick även svara fritt på hur delaktiga de var under

projekteringen och vid val av bjälklag. Sammanställning av dessa frågor visas i tabell

7.

Tabell 7 Sammanställning av respondenternas kredibilitet

Huvudkontor Utbildning Nuvarande titel År med titeln År inom branschen År på Peab Delaktig i valet av bjälklag D1 Linköping Byggnads-ingenjör Projektchef 4 >13 >4 Ytterst ansvarig D2 Linköping Byggnads-ingenjör Platschef 11 25 14 Väldigt delaktig D3 Jönköping Byggnads-ingenjör Platschef 8 14 13 Inte så delaktig D4 Norrköping Byggnads-ingenjör Platschef 2 4,5 4,5 Högst delaktig

Intervjun fortsatte med frågor om processen och även om de hade någon policy vid val

av bjälklag. Alla respondenter säger att det självklart beror på vilken byggnad som ska

byggas och även att beställaren ofta föreskriver något i handlingarna. Sedan måste alla

viktiga aspekter vägas in för att kunna ta ett beslut. D1, D2 och D4 säger alla att det

inte har någon speciell policy när det gäller just val av bjälklag. D1 pekar på att de har

policy vid inköp av material generellt, att det ska vara bra material, att de som levererar

ska jobba under bra förhållanden och sedan att ekonomin är en viktig faktor. D2 trycker

på att kostanden är A och O i valet av bjälklag men att det pratas en del om att hela

branschen ska försöka vara koldioxidneutrala inom några år. Miljöpåverkan är något

som D4 även nämner och säger att det försöker sträva efter att ha en så liten påverkan

på miljön som möjligt och att deras egna fabriker jobbar för att nå ett bättre och

miljövänligare betongalternativ. Även att ekonomi inte är allt utan att det ofta kan

handla om tid och vad som går snabbast. Ibland kanske inte resurserna finns så att man

måste använda sig av prefabricerade bjälklag istället för platsgjutna.

För att få reda på vilket bjälklag som var vanligast i vilket sammanhang och även vilket

som passade vår studie ställdes denna fråga. Här hade respondenterna friheten att svara

vilket bjälklag som helst och inte bara de som undersöks i studien. I tabell 8 kan man

se vilket bjälklag som deltagarna tycke passar till de olika sammanhangen.

Tabell 8 Respondenternas val av bjälklag

Generellt Kontorsbyggnader Kontorsbyggnader med 6 m spännvidd Kontor med >6m spännvidd Kontor med <6m spännvidd

D1 Plattbärlag HDF Plattbärlag/HDF HDF Plattbärlag

D2 HDF och plattbärlag Plattbärlag HDF HDF Massivbjälklag D3 Plattbärlag eller platsgjutet HDF HDF - -

(28)

Då en multikriterieanalys skulle göras och viktningen av kriterierna är en viktig del

ställdes frågor om vilka aspekter som var viktiga och även hur mycket vissa aspekter

påverkade valet av bjälklag. Tabell 9 redovisar för hur de olika deltagarna ställer sig till

de olika kriterierna.

Tabell 9 Poängsättning av kriterier

Ekonomi Miljö Lätthet att montera och färdigställa Tjocklek på bjälklaget Tyngden av bjälklaget Underhåll D1 9 5 8 8 3 1 D2 8 3 9–10 8 8 5–6 D3 10 8 9 8 5 8 D4 5 7 9 5 7 4

Under intervjuerna nämndes även andra viktiga aspekter, D1 tycker att det är viktigt

med enkel hantering och en bra arbetsmiljö för yrkesarbetena. Enkel hantering och

produktionsvänlighet nämner även D2 då priset alltid är viktigt och priset hänger oftast

ihop med hur smidigt det är att montera. D3 tycker att tid och pengar är det viktigaste

men även vad man är van vid att bygga med för om man känner till tekniken och kan

spara tid så sparas även pengar.

För att kunna dra paralleller till vårt arbete går intervjuerna över till mer

projektinriktade frågor om massivt betongbjälklag, plattbärlag och samverkansbjälklag

av betong och trä. I tabellerna 10, 11 och 12 nedan redovisas de positiva och negativa

aspekterna med de olika bjälklagen.

Tabell 10 Positiva och negativa aspekter för massivt betongbjälklag

Massivt

betongbjälklag Positiva aspekter Negativa aspekter

D1 Billigast Tyngre arbete för yrkesarbetarna.

D2

Smidigt montage. Mycket och tunga lyft, behöva gå upp i kranstorlek.

D3 - -

D4

Lätt produktion, inga speciella maskiner behövs.

Möjlighet att prefabricera på arbetsplatsen.

Tungt om du har stora element, behöver större kran.

Tabell 11 Positiva och negativa aspekter för plattbärlag

Plattbärlag Positiva aspekter Negativa aspekter

D1

Smidigt, slipper massa valvbord, bara att lägga på och börja med armering och

installationer. Ibland bristfällig kvalitet.

D2 Smidigt montage. Kan bli tight med installationer.

D3

Behöver inte så mycket material i underbyggnaden.

Fina takytor, slipper slipa och då inget kvartsdamm.

Leveranstider Lite dyrare D4

Lätt att säkerställa att allting är på rätt ställe i

(29)

Tabell 12 Positiva och negativa aspekter för samverkansbjälklag av trä och betong

Samverkansbjälklag Positiva aspekter Negativa aspekter

D1 - -

D2 Bättre för miljön -

D3 Lättare konstruktion Fukt

D4 - -

Massivt betongbjälklag var inget som varken D2 eller D3 hade jobbat med, D1 säger

även att de inte brukar använda sig av den typen. D4 berättar att de har använt det i

industrin när en stark hållfasthet behövs väldigt snabbt och även i några bostadsprojekt

då det inte handlar om så långa spännvidder. Alla deltagarna hade mer erfarenhet av

plattbärlag och pekar på att det mest används under bostadsprojekt. D3 säger här att det

är smidigt då man får en färdig yta på taket och att det då inte behövs så mycket

efterbehandlingar. När de kommer till samverkansbjälklag av trä och betong hade ingen

av deltagarna särskilt mycket erfarenhet. Ingen av de hade arbetat med det men både

D2 och D3 oroade sig över livslängden då betong är svårslaget i den kategorin. D2 och

D3 var även skeptiska när det kommer till fukt då både trä, isolering och gips är känsliga

för dåligt väder. D1 säger även att om det skulle komma fram att samverkansbjälklag

ligger i ungefär samma prisklass men har stora fördelar för miljön behöver

informationen komma till beställarna då de ofta kommer med krav eller förslag på vad

det vill att byggnaden ska byggas med.

Intervjun avslutades med att respondenterna fick svara på viket bjälklag de tror vara

bäst ur miljösynpunkt, ekonomisynpunkt och även dessa två aspekter ihop för vårt

projekt med kontor med 6m spännvidd. I tabell 13 nedan redovisas deras svar.

Tabell 13 Respondenternas val av bjälklaget för kontor med spännvidd på 6 m

Bäst ur miljösynpunkt Bäst ur ekonomisynpunkt Bäst utifrån båda

D1 Samverkansbjälklag Plattbärlag Samverkansbjälklag D2 Samverkansbjälklag Plattbärlag Plattbärlag

D3 Platsgjutet Plattbärlag Platsgjutet

D4 Samverkansbjälklag Plattbärlag -

Sammanfattning av insamlad empiri

I detta kapitel har empiri tagits fram med hjälp av dokumentanalys och intervjuer. I

dokumentanalysen har EPDer analyserats samt kostnader tagits fram för de olika

bjälklagen med hjälp av information ifrån deras leverantörer. Den insamlade data från

dokumentanalysen kommer att användas för att utföra en MKA.

Intervjuerna gav också en blick av hur valet går till av bjälklag samt bidrog med

information för att stödja viktningen av MKA.

(30)

5

Analys och resultat

I detta kapitel kommer en analys göras utifrån den insamlade empirin för att därefter

kunna besvara frågeställningarna.

Analys

Nedan redovisas analysen för dokumentanalysen, intervjuerna samt utförande av MKA.

5.1.1

Dokumentanalys

Detta kapitel delas in i miljöpåverkan och ekonomipåverkan och analyseras var för sig.

Miljöpåverkan

I tabell 14 redovisas den insamlade empirin om hur stor miljöpåverkan de olika

bjälklagstyperna har i en sammanställning. Här är både materialet av det levererade

bjälklaget inräknat men även transporten och tilläggsmaterialet. I tabellen ser man att

både det massiva betongbjälklaget och plattbärlaget har mer än dubbelt så mycket

utsläpp av koldioxidekvivalenter än samverkansbjälklaget.

Det massiva bjälklaget har lägre klimatpåverkan än plattbärlaget om man enbart

fokuserar på materialet. Dock är det massiva betongbjälklaget väldigt tungt och detta

påverkar utsläppen ifrån transporten negativt. Detta gör att det totala utsläppet av både

material och transport blir högst för det massiva betongbjälklaget med 54,6 kg CO

2

ekv

per kvadratmeter.

Miljöpåverkan av transporten är relativ beroende på var projektet är och därför kan den

förändras beroende av plats. Av denna anledning borde inte transporten värderas högt

då den kan variera kraftigt.

Tabell 14 Sammanställning av miljöpåverkan

Miljöpåverkan (kg CO2 ekv/m2) Material Transport Totalt

Massivt betongbjälklag 43,5 11,1 54,6

Plattbärlag 51,3 3,1 54,4

Samverkansbjälklag 18,1 3,4 21,5

Ekonomipåverkan

Tabell 15 visar de sammanlagda kostnaderna för material, transport samt montering.

Med detta inkluderat kan det tydligt ses att plattbärlag är det billigaste alternativet för

vårt referensobjekt. Per kvadratmeter skiljer det mer än 1000 kronor mellan

plattbärlaget och det dyraste bjälklaget, samverkansbjälklaget. Det massiva bjälklaget

är 200 kronor billigare än samverkansbjälklaget men fortfarande 830 kronor dyrare än

plattbärlaget.

När bjälklag köps in är det ofta större ytor som ska läggas. Detta gör att prisskillnader

kan göra stor skillnad. Som också visas i tabell 5.2 blir de dyrare alternativen, massivt

betongbjälklag eller samverkansbjälklag, upp mot en miljon dyrare än att välja det

billigaste alternativet, plattbärlag, för en yta på 1000 m

2

.

(31)

Tabell 15 Sammanställning av slutligkostnad för bjälklagen

Total kostnad för projektet kr/m2 kr/1000m2

Massivt betongbjälklag 1494 1 494 000

Plattbärlag 675 675 000

Samverkansbjälklag 1694 1 694 000

Tabell 16 visar hur kostnaderna är fördelade. Det billigaste bjälklaget i inköpspris är

samma som det billigaste i tabell 15, det vill säga plattbärlag. Däremot är det massiva

betongbjälklaget dyrare än samverkansbjälklaget i inköpspris. Det som gör att

samverkansbjälklaget blir det dyraste bjälklaget är att det kräver mycket efterarbete.

Arbetet består av installation av flera komponenter, så som gipsskiva, spånskiva samt

isolering. Kostnaderna för detta arbete och material ingår inte i inköpspriset och

behöver monteras på bjälklaget efter att den prefabricerade delen är installerad. Även

plattbärlaget kräver efterbearbetning i form av pågjutning. Kostnaden för pågjutningen

är uppdelat i tilläggsmaterial och transport. Pågjutning gör att det totala priset för

plattbärlaget dubbleras i jämförelse med inköpspriset av enbart bjälklaget. Det massiva

betongbjälklaget är det bjälklaget som kräver minst efterarbete.

Tabell 16 Fördelning av kostnaderna för olika delar av bjälklagens uppbyggnad

Kostnad kr/m2 Bjälklag Tilläggsmaterial Material totalt Montering Transport

Massivt betongbjälklag 1350,0 4,0 1354,0 42,0 98,0

Plattbärlag 250,0 257,6 507,6 58,2 108,6

Samverkansbjälklag 1200,0 265,4 1465,4 189,0 40,0

5.1.2

Intervju

Respondenterna hade olika erfarenhet och var olika mycket delaktiga i processen vid

val av bjälklag. Alla utom D3 svarade att de var väldigt delaktiga inom valet och D3

pekade mer på att det var beslut som tas innan han kommer in i bilden. Intervjuerna var

med en projektchef och tre platschefer och det var ganska tydligt att platscheferna är

olika delaktiga beroende på plats, projekt och från person till person. De flesta trycker

på att beställaren har något slags inflytande i vad det ska användas för material och hur

processen ska gå till.

Intervjun tog fram information om viktiga kriterier och respondenterna fick poängsätta

olika aspekter utifrån vilka som var viktigas. I tabell 17 redovisas sammanställning av

poängen.

Tabell 17 sammanställning av poäng

Ekonomi Miljö Lätthet att montera och färdigställa Tjocklek på bjälklaget Tyngden av bjälklaget Underhåll D1 9 5 8 8 3 1 D2 8 3 9–10 8 8 5–6 D3 10 8 9 8 5 8 D4 5 7 9 5 7 4 Totalt: 32 23 35,5 29 23 18,5

Figure

Figur 2 Koppling mellan frågeställningar och teori
Figur 3 De olika skedena i en byggnads livscykel (Boverket, 2020)
Figur 4 Massivt betongbjälklag (strängbetong, u.å)
Figur 5 Samverkansbjälklag (Träguiden, 2017)
+7

References

Related documents

Underflänsen i element av typ I försågs med längsgående armering av 16 mm armeringsstänger Ks 40' Armeringen drogs i de flesta elementen oavkortad fram över

Spånskivan (57 mm) är sammansatt av en ej fanerad spånskiva (38 mm) och den fanerade spånskivan (19 mm).. Materialkostnader och materialbehov för limfogar, lättviktsskivor i

I detta kapitel kommer bjälklaget att analyseras då de kommer att lyftas med hänsyn till de dynamiska faktorerna samt aktuella håltagningar. I Figur 9 så redovisas armeringsbehovet

Layer Material Description Thickness Poisson's Ratio [-] Shear Modulus [N/mm 2

”Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning och brandsläckning försvåras eller så att stor risk för skador uppstår för

Det finns många anledningar att välja trä som material vid formgivning av möbler, och i det här projektet behöver jag inte ens argumentera för detta då det från början är

Den kompetens som informanterna anser är väsentlig i det kurativa arbetet men som de inte talar om i samband med utbildning består av förmågan att våga be om hjälp, att vara

Respondenterna uttrycker en genomgående positiv attityd till filmer, framför allt när det gäller moment som innebär steg-för-steg instruktioner för att förklara till?.