Att utveckla läsning
genom musik
En litteraturstudie om läsutveckling med hjälp av musik som ett
pedagogiskt redskap i svenskundervisningen
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 FÖRFATTARE: Julia Johansson, Fanny Wixtröm
EXAMINATOR: Catarina Schmidt TERMIN: VT 2020
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication Program
SAMMANFATTNING
__________________________________________________________________
Att utveckla läsning genom musik- En litteraturstudie om läsutveckling med hjälp av musik som ett pedagogiskt redskap i svenskundervisningen
To develop reading through music- A literature study on reading development using music as an educational tool in Swedish teaching
Antal sidor: 28 ________________________________________________________________
Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.
Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte:
• Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? • Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik?
• Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik?
• Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap?
Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.
____________________________________________________________________
Sökord: musik, ordförråd, avkodning, läsförståelse, läsförståelsestrategier
Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställning ... 2
3 Bakgrund ... 3
3.1 Läsutveckling ur ett helhetsperspektiv ... 3
3.1.1 Avkodning ... 3
3.1.2 Ordförråd ... 4
3.1.3 Läsförståelse ... 4
3.1.4 Läsförståelsestrategier ... 4
3.2 Teorier ... 5
3.2.1 Piagets kognitiva teori ... 5
3.2.2 Vygotskijs sociokulturella teori ... 6
3.3 Motivation och lärande ... 6
3.4 Musik som ett pedagogiskt redskap ... 7
3.5 Styrdokumenten och läsutveckling ... 7
3.6 Styrdokumenten och musik ... 8
4 Metod ... 9
4.1 Informationssökning ... 9
4.2 Kriterier för inklusion... 11
4.3 Materialanalys ... 11
5 Resultat ... 14
5.1 Musiken stödjer utvecklingen av läsningens delkomponenter ... 14
5.2 Bakomliggande och påverkande faktorer som stödjer elever i läsutvecklingen ... 17
5.2.1 Hjärnans funktioner i samband med musik som pedagogiskt redskap och läsutveckling... 17
5.2.2 Motivation och engagemang i samband med musik som pedagogiskt redskap och läsutveckling . 19 6 Diskussion ... 20
6.1 Metoddiskussion ... 20
6.2 Resultatdiskussion ... 21
6.2.1 Musik som stödjande redskap i läsutvecklingen ... 21
6.2.2 Studiens resultat i relation till yrkesverksamhet och styrdokument ... 23
6.2.3 Vidare forskning ... 26
7 Referenslista ... 27
1
1 Inledning
Läsning är en förmåga som vårt samhälle ställer krav på att alla elever ska kunna. Anledningen till att just läsning är viktigt är för att de ska kunna tolka, granska och ta del av daglig information som uppkommer i olika former genom olika texter. Det är också betydelsefullt för elevernas framtid då läsning påverkar det fortsatta lärandet. För att tillägna sig god läsning krävs flera olika delkomponenter, exempelvis avkodning och språkförståelse (Norén, 2018, ss. 11, 13). Dessa visar sig dock vara problematiska att utveckla för ett större antal elever (Wengelin & Nilholm, 2013, ss. 157, 149). Bland annat framhålls att elevernas läsförståelse brister då ordförrådet är otillräcklig samt för att eleverna saknar färdigheter gällande läsförståelsestrategier som krävs för att förstå texter. Andra orsaker till svårigheterna kan bero på att eleverna visar brister i avkodningen eller att motivation saknas (Bråten, 1997, ss. 97–98). Den bristande läsförståelsen kan också grundas i att eleverna upplever det svårt att visualisera, förvara och ta fram sina inre föreställningar (Bråten, 1997, s. 108).
Under vår verksamhetsförlagda utbildning upptäckte vi att musik skapade motivation och intresse hos eleverna i samband med gemensamma storsamlingar och under musiklektioner. Flera av eleverna lyssnade även på musik på sin fritid och diskuterade sånger och låtar tillsammans med sina klasskamrater. Vi upptäckte också att elevernas motivation och intresse för uppgifter i klassrummet var bristande under svensklektionerna då avsikten var att utveckla läsning. En nyfikenhet skapades därför utifrån våra upplevelser och vi reflekterade kring vad musik som ett pedagogiskt redskap kunde möjliggöra för eleverna i processen att utveckla läsning. Av den anledningen är syftet med denna litteraturstudie att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.
Arbetet är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga publikationer utifrån olika söktjänster, men också författar- och kedjesökningar från tidigare studiers referenser. Det utvalda materialet inkluderades utifrån fastställda kriterier (se kap. 4.2) och analyserades i detalj, för att sedan sammanfattas i en översiktstabell (se bilaga 1).
2
2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.
Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte:
• Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? • Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik?
• Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik?
• Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap?
3
3 Bakgrund
I detta avsnitt redogörs och förklaras relevanta begrepp och ämnesdidaktiska aspekter utifrån syfte och frågeställning under rubrikerna: Läsutveckling ur ett helhetsperspektiv (3.1), Teorier (3.2), Motivation och lärande (3.3) samt Musik som ett pedagogiskt redskap (3.4). Slutligen presenteras begreppen läsutveckling och musik i relation till styrdokumenten under rubrikerna: Styrdokumenten och läsutveckling (3.5) och
Styrdokumenten och musik (3.6).
3.1 Läsutveckling ur ett helhetsperspektiv
En teoretisk modell som beskriver läsning är The simple view of reading (Norén, 2018, ss. 15-16). Modellen är en formel som beskriver hur läsning är en produkt av två andra grundläggande färdigheter, nämligen avkodning och språkförståelse. Det framgår att ovanstående är två avgörande komponenter som utgör stor betydelse för att utveckla fullständig läsning. Modellen tydliggör vilka komponenter utvecklad läsning består av och synliggör därmed vilken form av undervisning som blir gynnsam för den specifika eleven. Elever kan ha svårigheter eller outvecklade förmågor inom vissa delkomponenter, vilket i modellen förklaras med att fullständigt utvecklad läsning inte går att uppnå. Språkförståelse är en viktig delkomponent som både kan utvecklas tillsammans med och isolerat från olika avkodningsfärdigheter beroende på elevens befintliga förmågor (Norén, 2018, ss. 15-17). Elever som utvecklat god avkodningsförmåga med gott läsflyt kan trots det kämpa med att utveckla förståelse för textens innehåll (Bråten, 2008, s. 55).
Figur 1: The simple view of reading. 3.1.1 Avkodning
Avkodning är en av grunderna för att utveckla läsning och delas ofta in alfabetisk avkodning samt ortografisk avkodning. Den alfabetiska avkodningen innebär att läsaren kan koppla samman bokstavens ljud (fonem) med dess symbol (grafem), och genom denna kunskap foga samman dessa till ord. Nämnda förmågor kallas fonologisk medvetenhet samt bokstavskunskap i modellen ovan (figur 1). Den ortografiska avkodningen handlar istället om förmågan att känna igen ordens delar eller hela ord och på så sätt kunna läsa texten (Norén, 2018, ss. 35-36).
4 Alfabetisk avkodning används ofta i början av läsarens utveckling medan den ortografiska läsningen tillämpas av den vana läsaren. När vana läsare stöter på ett ord som de inte känner igen måste de dock använda sina alfabetiska avkodningsfärdigheter igen för att kunna läsa ordet. Därav är båda avkodningsfärdigheterna betydande i läsutvecklingen (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 48). Målet med avkodning är att den ska bli automatiserad, vilket innebär att eleven använder den avkodningsstrategi som lämpar sig bäst vid läsning (Norén, 2018, s. 36).
3.1.2 Ordförråd
Ett gott ordförråd innebär inom läsutvecklingen att läsaren har ett inre lager av ord som hen förstår betydelsen av i olika sammanhang i både talat och skrivet språk (Norén, 2018, s. 104). Läsarens ordförråd har därför en betydelsefull inverkan i läsutvecklingen då förståelse för orden är en förutsättning för att få tillräckligt utbyte av texten. Att knyta samman ord med en eller flera betydelser är grundläggande för att förstå det lästa (Bråten, 2008, ss. 56, 92). För att språkförståelse ska uppnås (som visas i figur 1) är ordförråd därmed en viktig komponent (Norén, 2018, s. 103).
Ordförråd utvecklas därmed i syfte att öka läsförståelsen och kräver anpassning till elevens tidigare kunskaper. De texter som används ska därför utmana läsaren i rimlig grad efter individuell kunskapsnivå (Wengelin & Nilholm, 2013, ss. 76-77).
3.1.3 Läsförståelse
För att kunna läsa och förstå information som förekommer på olika sätt och för att kunna delta i olika typer av sammanhang krävs förmågor i läsförståelse, ordförråd samt avkodning. Läsförståelse innebär att skapa mening och samspela med texter, vilket leder till en djupare förståelse. Förutsättningarna för varje läsare skiljer sig åt beroende på språkfärdigheter, förkunskaper och kognitiva förmågor. Motivation och individuell insats för att skapa förståelse spelar också en stor roll i mötet med texten. Det innebär att förståelsen utformas i sin särskilda kontext och är därmed beroende av den specifika läsaren som sammankopplat sina bakgrundskunskaper till texten i det samspel som äger rum. Två olika läsare tolkar därför en text på olika sätt (Bråten, 2008, ss. 11, 15).
3.1.4 Läsförståelsestrategier
Läsförståelsestrategier är kognitiva aktiviteter som läsaren tillämpar för att ordna, fördjupa och ta till sig information med avsikt att utveckla sin förståelse (Bråten, 2008, s. 69). Goda läsare som förstår det lästa, tillämpar strategier och använder dessa på ett effektivt sätt i jämförelse med de läsare som har svårare att förstå textens innehåll (Bråten, 2008, ss. 71-72). Användandet av läsförståelsestrategier kan utvecklas för alla läsare oberoende av elevens befintliga kunskaper gällande strategierna, men det kräver att undervisningen behandlar specifika delmoment. Delmomenten innefattar bland annat att ställa frågor till texten och till sig själv, att förutse vad innehållet behandlar, att ta fram inre bilder baserat på textinnehållet, att sammanfatta med egna ord, att dra slutsatser och slutligen att klargöra problematiska textdelar (Bråten, 2008, s. 69). Strategier krävs för att kunna tolka texter och tillämpas beroende på avsikten med det som lyssnats till eller det som lästs (Norén, 2018, ss. 170-171). Ytterligare exempel på strategier är att tänka högt vid läsning och att kritiskt granska textens innehåll. En erfaren läsare besitter
5 kunskaper som kräver den kognitiva förmågan att kunna göra inferenser. Inferenser innefattar i sin tur förmågan att tolka, att förutsäga och att dra slutsatser genom att upptäcka textens underliggande budskap (Stensson, 2006, s. 29). Det leder i sin tur till att läsaren blir medveten om det outtalade i texten och förstår därmed vad som står mellan raderna. En god läsförståelsestrategi är dessutom att besitta tankar kring olika tillvägagångssätt för att uppnå förståelse då den gått förlorad (Stensson, 2006, s. 29). Läsförståelsestrategin att skapa inre bilder av textens innehåll innebär att de mentala bilder som läsaren utvecklar för att förstå det lästa konstrueras för att åstadkomma en helhet av textinnehållet (Tjernberg, 2018, s. 67). Judith Langer, som är forskare inom läsundervisning, använder istället ordet inre föreställning och beskriver begreppet på en djupare nivå och tydliggör dess relevans för läsutvecklingen. Hon beskriver att föreställningarna reflekterar personliga erfarenheter i relation till textens innehåll. Det innebär att de inre föreställningarna ser olika ut för varje individ. Föreställningarna utvecklas då eleven tillämpar sina tidigare kunskaper, känslor och erfarenheter med avsikt att utveckla förståelse för texten (Langer, 2017, ss. 27, 35).
3.2 Teorier
Under denna rubrik beskrivs två olika teorier om lärande. Piagets kognitiva teori (3.2.1) samt Vygotskijs sociokulturella teori (3.2.2)
3.2.1 Piagets kognitiva teori
Enligt Piagets kognitiva teori sker inlärning inuti huvudet på den som lär och blir därför personlig för varje individ. Han menar att varje individ skapar sin egen kunskap genom att tolka upplevelser och lärande genom sina tidigare kunskaper samt föreställningar av den yttre världen (Imsen, 2006, ss. 50-51). För att utvecklas och uppnå en högre nivå i sitt kognitiva tänkande samt lärande använder Piaget begreppen assimilation och ackommodation. Assimilation innebär att individen försöker anpassa omvärlden efter sig själv, vilket gör att när hen utsätts för något obekant används de inre tidigare kunskaperna och föreställningarna för att förstå det nya. När ackommodation sker räcker dock inte dessa bakgrundskunskaper till vilket gör att individen istället måste anpassa sig själv efter omvärlden och förändra sina tidigare kunskaper och föreställningar. I ackommodationsprocessen sker lärande och utveckling då individen måste ompröva sina tidigare tankar samt erfarenheter för att kunna ta till sig den nya kunskapen (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 119).
För att assimilation och ackommodation ska ske utgör sociala och fysiska faktorer en betydande del i Piagets kognitiva teori, då processen inte kan ske utan social interaktion med omvärlden (Evenshaug & Hallen, 2001, s. 120). Detta belyser även Svensson (2009, ss. 30-31) då hon menar att grunden för den kognitiva utvecklingen utgörs av individens erfarenheter genom sinnen och rörelser som hen upplever i sin omvärld. Upplevelserna från dessa kopplas därefter samman och utvecklar tänkandet som i sin tur skapar en kognitiv utveckling. Detta i sin tur påverkar språkutvecklingen då Piagets teori om kognitiv utveckling påverkar individen på alla utvecklingsområden (Svensson, 2009, ss. 30-31)
6
3.2.2 Vygotskijs sociokulturella teori
Vygotskijs sociokulturella teori handlar om barns kognitiva utveckling genom det sociala samspelet, där språket utgör en betydelsefull del för lärandet (Imsen, 2006, ss. 50-51). Till skillnad från Piagets teori där barnets kognitiva utveckling ses som en självstyrd tankeprocess menar Vygotskij att den intellektuella utvecklingen samt tänkandet grundas i social aktivitet med andra. Ytterligare en skillnad mellan de båda teorierna är att Piagets synsätt förespråkar ett öppet arbetssätt, medan Vygotskijs åsikt är att lärandet sker inom en viss ram med hjälp av andra individer som kan användas som vägledare. Detta arbetssätt kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Modellen innebär att barnet får stöttning och uppmuntran av andra mer erfarna personer vilka ger eleverna stöd för hur de ska göra för att utveckla sitt lärande (Evenshaug & Hallen, 2001, ss. 135-136). I pedagogiska sammanhang ska läraren med hjälp av modellen stimulera barnet till ett aktivt samarbete med andra elever och på så sätt stödja barnet att klara kunskapsmålen på egen hand (Imsen, 2006, s. 316).
Modellen i figur 2 nedan visar en tolkning av den proximala utvecklingszonen enligt Säljö (2014, s. 122). Pilen till vänster beskriver kompetensen inom området som barnet besitter. Den mellersta pilen beskriver utvecklingszonen och pilen till höger beskriver det sista steget i modellen som är den framtida kompetensen. Alla steg i modellen hör samman och för att det sista steget, framtida kompetens, ska ske bör den som vägleder vara medveten om kompetensen som barnet besitter så att hen i utvecklingszonen kan stötta barnet utefter hens förförståelse inom området som sedan ska leda till den framtida kompetensen (Säljö, 2014, ss. 120-123).
Figur 2: Den proximala utvecklingszonen.
3.3 Motivation och lärande
Motivation kan beskrivas som en drivkraft vilken gör att individen strävar efter att åstadkomma olika saker. Denna drivkraft är dock ingen generell egenskap som finns inuti människan utan varierar i olika situationer och sammanhang (Taube, 2011, s. 124). Det beror på att motivation sammankopplas med individens värderingar och identitet vilka påverkas av de sociala sammanhang samt den kulturella miljö som hen växer upp i. Individens känslor är även nära sammanknutna med uppkomsten av motivation, då känslor reglerar människans kognitiva system som handlar om exempelvis våra tankar, beslut eller planer som i sin tur motiverar individen att åstadkomma något (Imsen, 2006, ss. 459-460).
Motivation beskrivs som en central del av lärandet eftersom det innebär att eleven anstränger sig och använder all sin energi för att uppnå sitt mål (Taube, 2011, ss.
124-Uppnådd
kompetens Utvecklingszon
Framtida kompetens
7 128). Forskning om hjärnan visar även att de viktigaste faktorerna för att utveckla den kognitiva förmågan att läsa, påverkas av just elevernas motivation och känslor (Gärdenfors, 2010, s. 69).
För att skapa lärande i klassrummet är det viktigt att ta vara på elevernas intressen då det skapar positiva känslor, vilket således leder till ökad motivation. Det är också betydande att utforma lärsituationer där eleverna själva upplever att de har kontroll då det är viktigt för att skapa denna inre drivkraft (Gärdenfors, 2010, ss. 266-267).
3.4 Musik som ett pedagogiskt redskap
Enligt Jederlund (2011, s. 229) finns det gemensamma rötter mellan musik och språk såsom exempelvis tonhöjd, tempo, betoning och rytm. Han menar att dessa prosodiska och musikaliska grunder är betydelsefulla för att kunna tillägna sig talspråk samt skriv- och läsförmågor. Trots detta beskriver han att musikundervisning mestadels inte sker integrerat med ämnesområden, såsom svenska, i det vardagliga arbetet i skolan. Istället sker det vanligen genom enskild ämnesundervisning i musik av ämneslärare, experter eller särskilt intresserade personer. Musikalisk kompetens samt användning av den i vardaglig undervisningen belyses dock som ytterst viktig för alla pedagoger som arbetar i grundskolans tidiga år samt förskoleklass och förskola. Detta då läraren genom musik och sång kan använda flera uttryckssätt för att stimulera och utveckla barnens hela språkrikedom. I undervisningen bör läraren därmed ta fasta på musikens möjligheter i form av språk och uttryck för att skapa möjligheter till lärande och utveckling (Jederlund, 2011, ss. 15-16, 21, 193).
3.5 Styrdokumenten och läsutveckling
I svenskämnets kursplan under rubriken centralt innehåll, framgår det att elever ska utveckla förmågan att se sambandet mellan bokstav och ljud. De ska även utveckla lässtrategier och med hjälp av dem förstå samt tolka texter för att kunna anpassa läsningen efter form och innehåll (Skolverket, 2019, s. 258). Dessa förmågor förklaras mer ingående i svenskämnets kommentarmaterial, där det beskrivs att eleverna ska lära sig sambandet mellan ljud och bokstav samt förstå hur de använder kunskaperna för att utveckla läsning. De beskriver också att eleverna ska utveckla lässtrategier för att kunna fördjupa och bredda sin förståelse för olika texter (Skolverket, 2017b, ss. 10, 12).
Genom fokus på ovanstående förmågor ska eleven i slutet av årskurs ett enligt kunskapskraven kunna läsa enkla texter genom att antingen använda ljudningsstrategi eller helordsläsning. De ska också kunna kommentera och återge en viktig del av textens innehåll och på så sätt visa läsförståelse. De ska även kunna samtala om texter som de lyssnat på och kunna föra ett enkelt resonemang om dess innehåll samt kunna koppla detta till egna erfarenheter. I kunskapskraven för slutet av årkurs tre tydliggörs utöver ovanstående, att eleverna ska kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt och därmed ta hjälp av lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt, vilket klargör progressionen i kunskapsutvecklingen (Skolverket, 2019, s. 263).
8
3.6 Styrdokumenten och musik
I kursplanen klarläggs att avsikten med musikundervisningen har sin grund i att eleverna ska reflektera över och få uppleva musik. Undervisningen i årskurs 1-3 ska bland annat möjliggöra associationer, känslor, tankar och bilder som alstras genom lyssnandet till musiken. I kursplanen inleds musikämnet med beskrivningen att musik som estetisk uttrycksform används i olika kontexter med olika funktioner och har en unik betydelse för varje individ (Skolverket, 2019, ss. 157-158).
I kommentarmaterialet gällande musikämnet tydliggörs ämnets avsikt ytterligare genom förklaringen att musik är en nödvändighet för människan vad gäller att uppleva och uttrycka sig. Musik kan användas genom olika former och syften, vilket möjliggör tillfällen att dela erfarenheter med andra som i sin tur ger känslor av samhörighet. Det framgår att musik har förmågan att generera känslor och sinnestillstånd och kan därför delas med andra individer vid utbyte av erfarenheter. Musik har en förmåga att beröra där känslor av värme, välbehag och obehag är exempel på vad som kan frambringas med musikens hjälp (Skolverket, 2017a, s. 5).
9
4 Metod
I detta avsnitt följer en redovisning av Informationssökning (4.1), Kriterier för inklusion (4.2) samt Analysprocessen för insamlat material (4.3) inom det valda området, musik som ett stödjande pedagogiskt redskap inom läsutveckling.
4.1 Informationssökning
Informationssökningen genomfördes i olika databaser för att hitta material till litteraturstudiens syfte och frågeställning. Inledningsvis användes ERIC (Education Resources Information Center) och PsycINFO då databaserna innehåller forskning inom pedagogiska områden. Vid tillfället användes sökord som “learning language” and “music”, vilket resulterande i ett informationsområde som var för brett. För att avgränsa fick sökorden modifieras och ett tillägg av bland annat “reading comprehension” samt “children” medförde aktuellt material för området. För att ytterligare utöka möjligheten att hitta material inom avgränsat område användes andra sökord genom olika kombinationer som exempelvis (children OR students) AND (reading skills OR reading
comprehen*) AND (music OR song). Sökningen gav 408 träffar, men genom en översiktlig
analys av första söksidans titlar och sammanfattningar fann vi material som överensstämmer med fastställt syfte. Genom att använda trunkering och parenteser vidgades sökområdet men inom ett avgränsat område. Det upplevdes användbart i sökprocessen eftersom trunkering bland annat möjliggör sökningar av olika ändelser på det skrivna ordet, likväl som parenteserna vidgar sökområdet med hjälp av olika synonymer som de olika publikationerna kan tänkas använda. Vid informationssökningen på databasen ERIC tilltogs hjälp av Thesauraus som gav exempel på nya söktermer som inte tidigare har använts eller kombinerats. Termerna som användes vid tillfället var (DE "Reading Comprehension") AND (DE "Music" OR DE "Music Activities" OR DE "Music
Education" OR DE "Music Reading"), vilket gav 37 sökträffar med en avgränsning på
akademiska tidskrifter.
Vidare användes söktjänsterna Google Scholar och Swepub med förhoppningen om att finna olika publikationstyper och eventuella vetenskapliga texter skrivna på svenska. Sökord som ”läsutveckling OCH musik” användes, men utan framgång. Nästa steg i processen var att finna tidigare uppsatser och avhandlingar med syften som behandlar områden inom musik och läsutveckling, för att sedan analysera författarens referenslista och därefter göra kedjesökningar på återkommande titlar och författare. Sökningen resulterade i en användbar licentiatuppsats skriven på svenska, men också andra internationella vetenskapliga artiklar. Bland annat återkom författaren Katharina Dahlbäck i flera uppsatser i kedjesökningen. Författarens namn användes som sökord för vidare sökning. Slutligen kontrollerade vi referenslistor till kurslitteratur som behandlar läsutveckling.
Vi hittade material genom flera olika databaser och kompletterade informationen genom kedjesökningar från insamlade studier, vilket i sin tur blev en framgångsfaktor i informationssökningsprocessen eftersom det gav tillgång till ytterligare material. Materialet som inkluderats i litteraturstudien utifrån informationssökningsprocessen hittades med hjälp av en variation av sökord enligt tabell 1 nedan.
10 Tabell 1: informationssökning
Eric Antal träffar Vald källa
Sökning 1: music AND Reading comprehension children.
80 träffar 1. I can read further and there’s more meaning while I read’: An exploratory study investigating the impact of a rhythm-based music intervention on children’s reading.
2. Lexical learning in sung and spoken story script contexts.
PsycINFO Antal träffar Vald källa
Sökning 1:
(children OR students) AND (reading skills OR reading comprehen*) AND (music OR song).
408 träffar The use of music to enhance reading skills in second grade students and students with reading disabilities.
Sökning 2: children
reading comprehension and song.
154 träffar Children´s reading comprehension and narrative recall in sung and spoken story contexts.
Primo Antal träffar Vald källa
Sökning: Katharina
Dalbäck. 15 träffar Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet.
Google Scholar Antal träffar Vald källa
Sökning:
"using music" and "literacy development".
852 träffar Using music to promote children´s thinking and enhance their literacy development.
Kedjesökning Antal träffar Vald källa
Hittades i en annan uppsats som vi funnit i söktjänsten Eric.
Enhancing Literacy in the Second Grade-
Five Related Studies Using the Register Music/Reading Curriculum.
Hittades i en annan uppsats som funnits i söktjänsten Eric.
The brain in singing and language.
Hittades i en annan uppsats som vi funnit i söktjänsten Google Scholar.
Musik och språk i samverkan. En aktionsforsknings studie i årskurs 1. Hittades i en annan uppsats
som vi funnit i söktjänsten Diva.
Neurosciences in music pedagogy-
The Neurobiology of Learning: New approaches to music pedagogy conclusions and implications.
11
4.2 Kriterier för inklusion
Kriterier för urval fastställdes för att kunna avgöra vilket material som skulle inkluderas. Ett första kriterium var att materialet skulle vara vetenskapligt för att därmed vara relevant i litteraturstudien. Materialet kontrollerades på flera sätt i sökprocessen utifrån olika bedömningsgrunder. Bland annat genom att granska författaren till materialet, vem eller vilket förlag som givit ut publikationen, men också genom att kontrollera om materialet är peer reviewed. Det vetenskapliga materialet skulle också innefatta olika publikationstyper, exempelvis licentiatuppsatser, kapitel ur antologier och forskningsartiklar. Det andra kriteriet var att materialet skulle innefatta såväl nationell som internationell forskning för att utöka möjligheten till att analysera forskning inom ett bredare område med ett större omfång. Det tredje kriteriet var att exkludera studier inom forskning som framställdes innan år 2000. Kriteriet tillades för att avgränsa sökningen så att studien skulle upplevas relevant och aktuell i nutid. Det fjärde kriteriet som fastställdes var att materialet skulle behandla studier inom angett syfte med tillhörande frågeställningar. Det femte och sista kriteriet var att forskningsstudierna skulle beröra elever i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3 för att litteraturstudien skulle representera tilltänk åldersspann.
4.3 Materialanalys
Materialet har analyserats med utgångpunkt i litteraturstudiens syfte med tillhörande frågeställningar. Inledningsvis lästes källornas sammanfattningar, diskussioner och resultat för att få syn på om texterna kunde inkluderas utifrån kriterierna (se kap. 4.2). Därefter utfördes en ytterligare granskning där källorna lästes i detalj, för att sedan sammanfattas och placeras i tabellen analysöversikt (se bilaga 1) utifrån syfte, teoretisk utgångspunkt och resultat. De viktigaste delarna från det vetenskapliga materialets studier sammanfattades i analysöversiktstabellens resultatdel genom en kort förklaring, vilket förenklade och synliggjorde likheter och skillnader mellan olika studier. Som tillägg gjordes en spalt i tabellen med rubriken “ledord”. Dessa ledord plockades ut från varje studies resultatdel, vilket i sin tur tydliggjorde likheter och skillnader ytterligare. Ett flertal ledord var nära sammankopplade med varandra, vilket ledde till att dessa tillsammans fick utgöra en grupp med ett övergripande tema. Att kategorisera insamlade källor framhåller Nilholm (2019, ss. 61-64) som betydande för att kunna utföra en materialanalys.
Sammanlagt resulterade källorna i två olika teman som utgör grunden för studiens resultat. De övergripande teman som framgick namngavs som Musiken stödjer
utvecklingen av läsningens delkomponenter. Därefter skapades temat Bakomliggande och påverkande faktorer som stödjer elever i läsutvecklingen. Det senare temat blev ett brett
område, vilket ledde till att temat fick delas in i två underkategorier för strukturens skull. Det resulterade i kategorierna Motivation och engagemang i samband med musik som ett
pedagogiskt redskap och läsutveckling samt Hjärnans funktioner i samband med musik som ett pedagogiskt redskap och läsutveckling. Kategoriseringen av insamlat material visas
tydligare i figur 3 nedan. Vissa studier innefattar fler än ett tema och återkommer därför under båda rubrikerna i studiens resultatdel.
12
13 Tabell 2: Urvalstabell
Namn Titel Publikationstyp Årtal Land
Dahlbäck, K. Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska
uttrycksformer i svenskämnet.
Vetenskaplig
artikel 2016 Sverige Dahlbäck, K. Musik och språk i samverkan. En
aktionsforsknings studie i årskurs 1. Licentiat-uppsats 2011 Sverige Darrow, A., Cassidy, J, W., Flowers, P, J., Register, D., Sims, W., Standley, J, M., Menard, E., Swedberg, O.
Enhancing Literacy in the Second Grade-
Five Related Studies Using the Register Music/Reading Curriculum. Vetenskaplig artikel 2009 USA Gruhn, W., Rauscher, F. H. Neurosciences in music pedagogy-
The Neurobiology of Learning: New approaches to music pedagogy conclusions and implications. Kapitel från antologi 2008 USA Kouri, T., Telander, K. Children´s reading
comprehension and narrative recall in sung and spoken story contexts.
Vetenskaplig
artikel 2008 USA
Kouri, T.,
Winn, J. Lexical learning in sung and spoken story script contexts. Vetenskaplig artikel 2006 USA Long, M.
I can read further and there’s more meaning while I read’: An exploratory study investigating the impact of a rhythm-based music intervention on children’s reading. Vetenskaplig artikel 2014 England Register, D., Darrow, A., Standley, J., Swedberg, O.
The use of music to enhance reading skills in second grade students and students with reading disabilities.
Vetenskaplig artikel
2007 USA
Salmon, A.
Using music to promote children's thinking and enhance their literacy development.
Vetenskaplig
artikel 2009 USA Trollinger, V, L. The brain in singing and
14
5 Resultat
I detta avsnitt presenteras och sammanställs forskning som inkluderats i studien. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.
5.1 Musiken stödjer utvecklingen av läsningens delkomponenter
I detta avsnitt besvaras de tre första frågeställningarna i problemformuleringen. Då läsförståelse, läsförståelsestrategier, ordförråd och avkodning är betydande komponenter som alla hör ihop för att utveckla läsning kommer de att presenteras i samma avsnitt. Vi har medvetet valt att inte dela in stycket i underrubriker då flera av artiklarna behandlar alla ovanstående förmågor. Därav anser vi att resultatet framkommer bäst genom en längre sammanhängande text.
Register, Darrow, Standley och Swedberg (2007) undersökte hur elever i och utan språksvårigheter kunde utveckla läsningens delkomponenter genom att använda musik som ett pedagogiskt redskap i läsundervisningen. I projektet som genomfördes fick eleverna först utföra ett test i läsförståelse, ordförråd och avkodning. Därefter fick de under fyra veckor delta i kombinerade musik- och läsundervisningslektioner för att sedan göra testet igen (Register et al., 2007, ss. 28-29). I undervisningen som genomfördes fick eleverna både vara passiva och aktiva i musiken genom att lyssna, sjunga och spela instrument eller röra sig till den. Under lektionerna praktiserades olika läsförmågor. För att utveckla avkodning kunde eleverna exempelvis få delta i en aktivitet som kallades ”Movement world build”. Under denna aktivitet användes en sång samt tillhörande bokstavskort som dels visade bokstävers ljud, dels bokstävernas symboler. Under sången fick eleverna träna på att para ihop ljud och bokstav innan sången tog slut.
För att utveckla sitt ordförråd kunde eleverna exempelvis få sjunga en sång och sedan samtala om betydelsen av olika ord som läraren valde ut i sångtexten. Denna aktivitet gav även eleverna träning i läsförståelse, då de använde kontexten i sången för att lista ut betydelsen av ordet.
Under varje lektion fick eleverna också lära sig en lässtrategi genom olika musikaliska aktiviteter. Ett exempel kunde vara att eleverna sjöng en sång medan de placerade ut berättelsekort i den ordning som följde händelserna i sångtexten för att på så sätt kunna utveckla strategin att återberätta. Ett ytterligare exempel var att eleverna kunde få förutspå och göra egna verser av en sång som de lyssnat på (Register et al., 2007, ss. 28-30).
Resultatet visade att de elever utan svårigheter förbättrade sitt ordförråd i jämförelse med de elever som undervisades utan musik som pedagogiskt redskap. Elevernas läsförståelse och avkodningsförmågor visade sig dock inte utmärka några markanta skillnader mellan undervisningsformerna (Register et al., 2007, ss. 28-29, 32-33).
15 I likhet med Register et al., (2007) visar en undersökning av Darrow, Cassidy, Flowers, Register, Sims, Standley, Menard och Swedberg (2009) liknande resultat. I undersökningen utfördes fem studier på elever i årskurs två där eleverna under ett flertal lektioner fick lära sig läsförmågor genom att sjunga, spela instrument, lyssna och röra sig till musik. Under lektionerna tränades eleverna på att koppla samman en bokstav med dess ljud, utöka ordförrådet eller träna på avkodning genom olika sånger och ramsor. Eleverna fick även återberätta innehåll i böcker som lästs upp med olika musikaliska inslag samt skapa inre bilder till musiken som spelades och tränades därför i olika läsförståelsestrategier (Darrow et al., 2009, s. 14). Resultaten visade att eleverna förbättrade sin avkodning, läsförståelse och ordförråd, men med små marginaler vilket innebar att undervisningsformerna inte utgjorde några markanta skillnader (Darrow et al., 2009, ss. 24-25).
Registers et al., (2007, ss. 32) studie som nämnts ovan undersökte också om musik som pedagogiskt redskap kunde påverka utvecklingen av läsningens delkomponenter för elever i svårigheter. Resultatet visade att dessa elever förbättrade sina förmågor i avkodning, ordförråd och läsförståelse genom arbetsformerna. Sådana resultat framgick även i Longs (2014) studie där användning av tio minuters rytmbaserade aktiviteter i undervisningen visades förbättra läsförståelsen för elever i svårigheter. Undersökningen utfördes på elever i åldern 9-10 år som forskarna definierade som svaga läsare. Eleverna fick ett tillfälle i veckan under sex veckor läsa i takt till musik, sjunga alfabetet tillsammans och under aktiviteten röra sig i takt till musik för att utveckla läsförståelse. Resultaten visade att eleverna, efter att ha genomfört undersökningen, själva ansåg att det blivit enklare att läsa. Flera av barnen hänvisade även till att de numera kunde förstå texten bättre. Andra resultat som uppmärksammades var att barnen visade stor förbättring i sin läsförståelse både genom frågor där informationen kunde finnas direkt i texten samt genom frågor där det krävdes att barnen gjorde inferenser genom att använda sin egen kunskap samt allmänna kunskap om omvärlden (Long, 2014, ss. 110-114).
Till skillnad från Register et al., (2007) och Long (2014) framför Kouri och Telander (2008) att läsförståelsen inte förbättras för elever i svårigheter genom musik som pedagogiskt redskap. I deras undersökning var syftet att se om elever i språksvårigheter, som var i 5-8 års ålder, kunde få en större förståelse för innehållet i en berättelse när den förmedlades genom musik jämfört med berättelser som endast lästes upp. Eleven fick därför enskilt antingen lyssna på en berättelse som lästes upp eller en som framfördes genom sång och musik. Därefter testades eleven genom att få återberätta berättelsen samt svara på sju frågor om innehållet i texten (Kouri & Telander, 2008, ss. 333-337). Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader mellan de båda förhållandena när det gällde läsförståelsen (Kouri & Telander, 2008, ss. 338-339). I likhet med Registers et al., (2007) studie visade dock undersökningen att ordförrådet förbättrades då eleverna återberättande texten med ett rikare ordförråd i jämförelse med eleverna som inte fått berättelsen uppläst genom musik (Kouri & Telander, 2008, ss. 338-339).
16 I kontrast till Kouri och Telander (2008) visar däremot en undersökning av Kouri och Winn (2006) som genomförts på elever som var i en ålder mellan 3-6 år med utvecklingsförseningar och språkfördröjningar andra resultat. Eleverna i denna undersökning fick också lyssna till berättelser som framfördes genom sång och musik eller berättelser som lästes upp av forskare för att undersöka om deras ordförråd utvecklades mer genom musik. Därefter blev eleverna intervjuade och fick svara på frågor om innehållet i texten. Resultaten visade att de båda arbetssätten gav liknande resultat och att ordförrådets utveckling inte förändrades markant genom musikmetoden (Kouri & Winn, 2006, ss. 297-304).
Vidare i Dahlbäcks (2016, s. 13) studie undersöktes lärares uppfattningar angående estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Resultatet visade att lärare var positiva till svenskundervisning genom musik och att det ansåg att det möjliggör ämnesöverskridande undervisning då läraren kan korrigera och lägga till läsutvecklande aktiviteter under musiklektionerna. En lärare beskrev att hen integrerade musik och undervisning av språkförståelse samt ordförråd genom att diskutera och förklara ordens betydelse och textens innehåll i sångerna som sjöngs. På så sätt blev det inte endast en sång utan också en reflektion som samtidigt utvecklade elevernas ordförråd och språkförståelse. I likhet med Kouri och Telander (2008) belyser Dahlbäck (2016) att lärare anser att musik som ett pedagogiskt redskap kan utveckla elevers ordförråd och därmed språkförståelse.
Resultaten i flera studier visade även att musik som ett pedagogiskt redskap stödjer eleverna i processen att utveckla läsning genom att möjliggöra ett lärande av läsförståelsestrategier (Dahlbäck, 2011; Salmon, 2009). Två av läsförståelsestrategierna som musik påvisades kunde stödja extra mycket var förmågan att skapa inre bilder eller inre föreställningar samt att återberätta handlingen. I en studie undersökte Dahlbäck (2011, ss. 69-71) hur musik och delkomponenter inom läsutveckling samverkar. Eleverna fick skapa inre bilder genom att omvandla en sång eller ett musikavsnitt som de lyssnat till och återberätta detta genom en illustration eller historia. Under andra tillfällen fick eleverna också måla sin förståelse till ett musikstycke under tiden de lyssnade och rita detta med egna symboler. Eleverna fick sedan förklara muntligt och återberätta vad symbolen står för, vilket visar elevens visuella, inre föreställning och förståelse. Dahlbäck belyser att musikens sätt att förmedla kunskap och information var uppmärksammande. Resultatet visades genom att elevens auditiva lyssnande noterades skriftligt och visuellt, för att sedan transkriberas och formuleras i form av bland annat tal, vilket synliggör elevens förståelse på fler sätt (Dahlbäck, 2011, ss. 11, 115, 128, 139).
I en liknande studie som Salmon (2009) beskriver utfördes ett test där läraren inledningsvis högläste en berättelse som förmedlar att det endast krävs en penna och fantasi för att skapa berättelser. Avsikten var att eleverna skulle identifiera sig som författare och inspireras av budskapet. Därefter lästes berättelsen igen åtföljt av ett musikavsnitt, men fortfarande utan fokus på avsiktlig musikanvändning. Eleverna fick illustrera sin förståelse av texten på ett papper, vilket resulterade i en enkel bild. För att därefter avsiktligt använda musikens effekt utvecklades uppgiftens instruktioner.
17 Eleverna fick sluta ögonen och lyssna på samma musikavsnitt återigen, utan att berättelsen lästes upp. Eleverna fick redogöra muntligt för de inre bilder som dök upp i deras hjärnor. Resultatet visade att musiken ökade kreativiteten och den intellektuella prestationen. Det upptäcktes att eleverna uppskattade att berätta sina mentalt upplevda inre bilder mer detaljerat. Till sist lästes berättelsen återigen för tredje gången, åtföljt av samma musikavsnitt. Eleverna fick använda strategin att återberätta vad de förstod av berättelsen. Den avsiktliga användningen av musik resulterade i illustrationer som innehöll mer detaljer i jämförelse med bilden som ritades först, men också en korrekt förklarad berättelseföljd samt en beskrivning av sina inre bilder genom en vidgad förklaring. Salmon menar att studien förklarar att musik är ett universellt språk som lärare bör använda i undervisningen på grund av dess potential att aktivera barns förkunskaper och främja deras tänkande. Musik tar fram elevernas fantasi och erfarenheter, vilket är kraftfullt när lärare engagerar barn i målmedvetet lyssnande. Vidare beskriver hon att musik ingår i människans utveckling och kan synliggöra barns proximala utvecklingszon. Musik är ett metakognitivt verktyg som engagerar och skapar kreativa, inre föreställningar i elevernas hjärnor, vilket är av vikt vad gäller utvecklingen av elevernas förståelse (Salmon, 2009, ss. 942-944).
På ett liknande sätt menar Dahlbäck (2011), utifrån sitt forskningsresultat som nämndes tidigare i avsnittet, att barn besitter olika förförståelse, vilket medför olika meningsskapande och tolkningar av samma text eller musik. Den visuella tolkning som barnet gör skapas utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper. Vidare framgår att eleverna som deltog i studien visade utmärkande och individuella kunskaper utifrån sina transformationer (Dahlbäck, 2011, s. 134).
5.2 Bakomliggande och påverkande faktorer som stödjer elever i
läsutvecklingen
För att besvara den fjärde frågeställningen, Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i
lärandeprocessen genom användningen av musik som ett pedagogiskt redskap? följer en
beskrivning av hur hjärnans funktioner samt motivation utgör bakomliggande faktorer i relation till musik som ett pedagogiskt redskap i samband med läsutveckling.
5.2.1 Hjärnans funktioner i samband med musik som pedagogiskt redskap och läsutveckling
Utifrån en sammanställning av det vetenskapliga materialets resultat framgår att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja utvecklingen av läsning då musik i samband med läsutveckling inverkar på hjärnans olika funktioner. I detta avsnitt presenteras forskning kring hjärnans funktioner som en bakomliggande orsak till varför musik stödjer läsutvecklingen genom att belysa ett samband mellan hjärnans aktivitet, läsning och musik.
Det finns ett flertal förbindelser mellan hur hjärnan uppfattar och bearbetar musik och språk (Trollinger, 2010; Gruhn & Rauscher, 2008; Salmon, 2009). Musik hjälper hjärnan att arbeta mer effektivt och kan förbättra övergripande lärande och ge kognitiva fördelar
18 i språklig och musikalisk process. Sång och musik har en positiv effekt på läsutveckling och förståelse då hjärnan beter sig på samma sätt vid högläsning som vid sång. En studie visade också att pojkar som fick frekvent sångträning hade bättre uppfattning gällande förståelse (Trollinger, 2010, ss. 20- 21).
Gruhn och Rauscher (2008) har i sin artikel sammanfattat slutsatser utifrån neurologiforskning. Gruhn är professor i musikpedagogik och Rauscher är psykolog. Deras sammanfattning har sin avsikt i att synliggöra vad lärare bör veta om hjärnan som kan hjälpa dem att förbättra sin undervisning och göra den mer effektiv. Neurodidaktiken syftar till att upprätta en hjärnbaserad inlärningsstrategi där målet är att anpassa undervisningsmetoderna till barnets mentala tillstånd (Gruhn & Rauscher, 2008, ss. 268, 274). De menar att neurovetenskapen sällan bevisar att en viss klassrumsstrategi fungerar, men att information från neurovetenskapen kan ge en grund för de beslut som tas i klassrummet. I artikeln framgår att när eleven känner positiva känslor i upplevelser i undervisningen aktiveras delar av hjärnan. När upplevelserna behandlar olika sinnen samtidigt, exempelvis kombinationen av syn, hörsel och känsel, ökar möjligheten för större aktivitet i hjärnan (Gruhn & Rauscher, 2008, s. 272). Vidare uppmärksammas framgångsfaktorn av erfarenhetsbaserade aktiviteter och effekterna av specifika typer av miljöstimulering, exempelvis musik. Även Salmon (2009, ss. 938-939) framhåller att hjärnans funktioner och aktivitet påverkas i samband med språk och musik. Hon menar i sin artikel att medan de flesta språkprocesser inträffar i hjärnans vänstra halva, sker musikprocesser i hjärnans högra halva, vilket antyder att användningen av musik i språk- eller läsaktiviteter kan skapa en balans mellan dem båda delarna. Det framgår att användning av musik för att främja interaktioner mellan båda hjärnhalvorna resulterar i kreativt tänkande. På ett liknande sätt framhåller Trollinger (2010, s. 21) att musikaktiviteter som sång aktiverar och engagerar större delen av hjärnan. Vissa delar av hjärnan aktiveras däremot mer beroende på avsikten med sången. När fokus riktas på orden i sångtexten aktiveras vänstra sidan av hjärnan medan den högra sidan istället aktiveras mer när melodin ska läras. Sång kan därav resultera i positiva effekter vid utveckling av ordförråd då aktiviteten engagerar hjärnans olika delar och skapar en balans.
Forskning visar även att musikaliskt engagemang kan hjälpa eleverna att utveckla läskunskaper. När undervisning sker genom sång är det viktigt att betona orden, men genom melodin byggs starkare anslutningar till hjärnan, vilket blir gynnsamt för eleven i lärandet. Om barn sjunger exempelvis ordlistor, stycken från läsuppgifter eller dikter kan detta stödja utvecklingen av förståelse och ordförråd. Barn lär sig språkstrukturen och utvecklar sedan ordförrådet genom nya ord som lärs. Ju oftare barnen hör sångerna, desto mer kommer melodin och orden lagras i deras minnen. På liknande vis sker detta även när eleverna ska avkoda ord, det vill säga, orden behöver lagras i långtidsminnet och för att underlätta processen kan en melodi vara ett användbart redskap (Trollinger, 2010, ss. 21-22).
Gruhn och Rauscher (2009, s. 268) belyser att en lärare ska ta hänsyn till olika faktorer vid planering av undervisning för att tillämpa aktiviteter som främjar den kognitiva utvecklingen hos eleverna. De menar att inlärningen påverkas starkt av undervisningsmetoden och uppmärksammar därmed musik som ett pedagogiskt redskap (Gruhn & Rauscher, 2009, ss. 270-271). På liknande sätt framhåller Salmon (2009, s. 944)
19 att den kognitiva utvecklingen och inlärningen gynnas av musik eftersom det engagerar barn i kreativa och imaginära aktiviteter i deras hjärnor. Musik uppmanar barnen att gå igenom sina erfarenheter och tidigare kunskaper, vilket stimulerar deras nyfikenhet och främjar deras tänkande. För att hålla den insamlade kunskapen tillgänglig i långtidsminnet påpekar Gruhn och Rauscher (2009, ss. 270-271) att lärarna kan försöka implementera kunskaper om hur hjärnan påverkas i utvalda aktiviteter. De menar att det inte uteslutande bör initieras av resultaten från hjärnforskning, men att det ändå är viktigt att uppmärksamma att dessa principer åtminstone bekräftas av resultat från forskningsstudier inom neurovetenskap.
5.2.2 Motivation och engagemang i samband med musik som pedagogiskt redskap och läsutveckling
Utifrån det vetenskapliga materialets resultat framgår att musik som ett pedagogiskt redskap i samband med läsutveckling frambringar motivation och engagemang. Det resulterar därför i en bakomliggande orsak till varför musik som ett pedagogiskt redskap stödjer eleverna i processen att utveckla läsning.
Darrows et al., (2009) studie, tidigare nämnd i avsnitt (5.1) belyser att aktiviteterna skapade ett stort lärar- och elevengagemang och i likhet med Dahlbäck (2016) samt Dahlbäck (2011), tidigare nämnda i avsnitt (5.1) framkommer betydelsen av att musik som ett pedagogiskt redskap möjliggör social gemenskap, gruppsammanhållning, engagemang och inkludering i aktiviteterna som praktiserades. Darrow et al., (2009, ss. 24-25) beskriver att fem studier utfördes som undersökte om kombinerad musik- och läsundervisning kunde påverka elevernas läsförståelse, avkodning och ordförståelse positivt i jämförelse med den vanliga undervisningen. I undersökningarna visades varierade resultat av förmågorna, men alla forskare i undersökningarna framhävde att aktiviteterna som användes genom undervisningssättet skapade engagemang. Eleverna genomförde uppgifterna med glädje och fick känslor av att de lyckades. Flera elever i klassen som inte varit intresserade av att läsa tidigare tyckte numera om att läsa. Lärarna beskrev att elevernas motivation ökade genom undervisningssättet och att alla elever i klassen var delaktiga samt engagerade i undervisningens aktiviteter (Darrow et al., 2009, ss. 18, 23). I likhet med Dahlbäcks (2016, s. 10) studie beskrev en lärare att uttrycksformen bör uppmuntras då musik är språkutvecklande, stärkande, teambildande och skapar positiva upplevelser som i sin tur motiverar eleverna och möjliggör därmed ett lärande i läsutvecklingen. I Dahlbäcks (2011) aktionsforskning som utfördes under ett år, där syftet var att se om musikaliska och språkliga lärprocesser i undervisning kunde integreras och på så sätt utveckla läsfärdigheter, framkom liknande resultat. Genom musikaliska aktiviteter som sammankopplade sång, ramsor och musik med ordbilder, text och rimord påvisades det att eleverna blev engagerade. Eleverna uttryckte även själva att de uppskattade inslag som sång och ramsor i undervisningen (Dahlbäck, 2011, ss. 11-12, 70-71, 106).
I motsättning till ovannämnda resultat visar Kouri och Telanders (2008, ss. 333-336, 339) studie, tidigare nämnd i avsnitt (5.1), att en undersökning som gjorts på elever inom
20 området att eleverna i språksvårigheter inte finner berättelser kombinerat med musik som engagerande i undervisningen. Det påvisades efter att en beteendeanalys som gjorts på barnen visade att de elever som fick en berättelse uppläst utan musik hade större uppmärksamhet för berättelsen än genom arbetssättet med musik.
6 Diskussion
I detta avsnitt diskuteras hur informationssökningen, inklusionskriterierna och materialanalysen påverkat litteraturstudiens slutsats under rubriken Metoddiskussion (6.1). Därefter diskuteras resultatet som framkommit i relation till litteraturstudiens syfte och bakgrund, följt av hur detta kan relateras till yrkesverksamheten och styrdokumenten, för att därefter avslutas med en diskussion gällande idéer kring vidare forskning under rubriken Resultatdiskussion (6.2).
6.1 Metoddiskussion
Nedan diskuteras olika faktorer utifrån möjliga perspektiv som genom arbetsgången kan ha påverkat litteraturstudiens resultat och slutsats.
Inledningsvis kunde informationssökningen hanterats mer strukturerat genom att exempelvis använda samtliga sökord på alla söktjänster för att minska risken att missa aktuell forskning inom litteraturstudiens ämnesområde.
Under processen fann vi mestadels vetenskapliga artiklar, men efter en mer noggrann sökning utifrån flera söktjänster och kedjesökningar påträffades andra publikationstyper. Informationssökningen resulterade slutligen i tio olika vetenskapliga källor. Åtta artiklar, en licentiatuppsats och ett kapitel ur en antologi. Att analysera olika publikationstyper tydliggjorde olika perspektiv och synvinklar på ämnesområdet som i sin tur inverkade på litteraturstudiens slutsats. Detta för att studierna har gjorts på olika sätt utifrån olika förutsättningar, men också utifrån olika professioner. Att använda olika publikationstyper var också ett av kriterierna för inklusion. Det hade däremot varit önskvärt att ta del av fler publikationstyper i form av exempelvis forskningsrapporter för att väva in ytterligare aspekter inom ämnesområdet. Det hade även varit önskvärt att det funnits fler studier inom området då resultatet var svårt att väva samman.
Det vetenskapliga materialet innefattar både nationell och internationell forskning som i sin tur påverkade slutsatsen. Ämnesområdet vidgades och en insyn skapades utifrån flera infallsvinklar då studierna berör flera olika länder. Däremot är det mestadels internationell forskning som sammanställts och som därmed utgör slutsatsen i litteraturstudien på grund av att nationell forskning kring musik i samband med läsutveckling delvis var bristfällig. Å ena sidan uppfylldes andra kriteriet för inklusion som var att litteraturstudien skulle omfatta forskning från ett flertal länder. Det kan ses som positivt även om det vore önskvärt med ytterligare nationella forskningsresultat. Bristen på nationell forskning synliggör å andra sidan behovet av ytterligare forskning kring läsutveckling i samband med musik som ett pedagogiskt redskap inom svensk skola.
21 Våra personliga erfarenheter av musik som ett pedagogiskt redskap har mestadels visat positiva resultat utifrån aspekter som motivation och intresse. Trots det har litteraturstudiens insamlade material analyserats på ett neutralt sätt där personliga åsikter har exkluderats med avsikten att beskriva och sammanställa forskning isolerat från egna värderingar. Således har materialet analyserats och kategoriserats utifrån olika infallsvinklar där både positiva och negativa perspektiv skildrats i relation till varandra för att komma fram till en objektiv slutsats.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Detta presenteras närmare under rubrikerna Musik som
stödjande redskap i läsutvecklingen (6.2.1), Studiens resultat i relation till yrkesverksamhet och styrdokument (6.2.2) samt Vidare forskning (6.2.3).
6.2.1 Musik som stödjande redskap i läsutvecklingen
Utifrån en sammanställning av studier från det vetenskapliga materialet visade det sig att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. I studierna framgår varierande resultat men sammanfattningsvis påvisar samtliga studier att eleverna förbättrar sina förmågor inom läsutveckling genom den kombinerade musik- och läsundervisningen eller visar jämbördiga resultat med elever som undervisas genom vanlig undervisning. Resultatet visar även att musik kan användas i undervisningen för att skapa motivation samt har en effekt att påverka hjärnans kognitiva funktioner och kan på så sätt stödja elevernas lärande i läsutvecklingen.
En av anledningarna till att musik kunde ses som ett stödjande redskap inom läsutvecklingen var då flera av läsningens komponenter kunde förbättras för elever i språksvårigheter. I en undersökning framgick att elevers ordförråd förbättrades genom texter som framfördes med sång och musik, och i likhet med det visade en annan studie att elevernas ordförråd förbättrades, men också att avkodning och läsförståelse förbättrades genom undervisning av kombinerad musik- och läsförståelseundervisning. Däremot påvisade en annan undersökning att eleverna behöll samma utvecklingsnivå och inte utvecklade ett större ordförråd genom att arbeta med texter som framfördes genom sång samt musik. Det senare resultatet utgör således en motsättning till vad övriga studier påvisar. Eftersom resultaten inte indikerar att undervisningen skulle vara negativ för utvecklingen utan visar liknande resultat som den vanliga läsundervisningen, kan således kombinerad musik- och läsundervisning utgöra en gynnande effekt på ordförråd, avkodning och läsförståelse för elever i språksvårigheter. Detta då helhetsbilden av de ovannämnda studierna mestadels visar positiva effekter.
En annan anledning till att musiken kunde fungera som ett stödjande redskap var att resultaten i flera av undersökningar visade att kombinerad musik- och läsundervisning kunde skapa en variation i läsundervisningen. I flera av studierna påvisades att elever utan svårigheter antingen gjorde förbättringar i sin avkodning, läsförståelse och
22 ordförråd genom undervisningen eller visade jämbördiga resultat som eleverna som undervisades genom de vanliga undervisningsformerna. Utifrån detta kan således undervisningssättet fungera som ett komplement till den vanliga undervisningen då alla elever kräver olika inlärningssätt för att befästa sin kunskap. Det kan då fungera som ett stödjande redskap för inlärning i klassen för de som möjligen inte lär genom de vanliga undervisningssätten. Läraren har då ytterligare ett sätt att undervisa på för att utveckla elevernas kunskaper.
Vidare visar undersökningarnas resultat att musik som ett pedagogiskt redskap kunde vara extra stödjande för utveckling av lässtrategin att skapa inre bilder. Enligt tidigare beskrivning i litteraturstudiens bakgrund är inre bilder en av läsförståelsestrategierna som eleverna behöver utveckla för att kunna skapa en helhet av textens innehåll. I studierna framgick att musiken framkallade elevernas fantasi, känslor och förkunskaper som i sin tur skapade elevernas tolkning av textinnehållet och som sedan resulterade i inre bilder. De framkallas utifrån textens innehåll och sammankopplas med egna erfarenheter och stödjer därmed Langers beskrivning av inre föreställningar (se kap. 3.1.4). I resultatet framgick det att eleverna redogjorde för sina olika tolkningar utifrån olika erfarenheter och känslor med hjälp av musiken. Enligt Bråten (1997, s. 108) kan elevernas brister i läsförståelsen orsakas av att eleverna upplever det svårt att visualisera och ta fram inre föreställningar av textinnehållet. Således stödjer musikanvändningen läsutvecklingsprocessen enligt studierna då det synliggörs att musik som ett pedagogiskt redskap möjliggör framställningen av inre föreställningar och därmed utvecklingen av läsförståelsestrategier och läsförståelse.
Musiken kunde också fungera extra bra som ett stödjande redskap för att utveckla lässtrategin att återberätta då flera av studiernas resultat visade att eleverna återberättade mer detaljerat och med ett bättre ordförråd efter att den kombinerade undervisningen genomförts. Lässtrategin att göra infererenser visade sig också kunna förbättras genom undervisningssättet. Det framgick dock endast i en av studierna vilket gör att resultatet inte kan ses som helt tillförlitligt.
En ytterligare anledning till att elever kan stödjas genom användning av musik i processen att utveckla läsning framgår då hjärnans funktioner samt motivation kan påverkas och därav vara bakomliggande faktorer i lärandet. Musik är en estetisk uttrycksform som möjliggör elevernas användning av flera olika sinnen samtidigt. Det utgör i sin tur ett betydelsefullt samband i lärandet då neurologisk forskning framhåller sinnenas betydelse för större aktivitet i hjärnan. Ju fler sinnen som används desto större är chansen att aktiviteten i hjärnan inträffar. Det framgår att hjärnans båda halvor aktiverades genom aktiviteter som behandlar både musik och läsning då melodin bearbetas i hjärnans högra halva, medan ord och text bearbetas i hjärnans vänstra halva. Melodi i sång kan således hjälpa elever att lagra ord i minnet och kan därför vara ett användbart redskap i läsutvecklingen utifrån kognitiva aspekter. Forskningen kring hjärnans funktioner belyser däremot inte perspektiv på lärandet utifrån ett sociokulturellt perspektiv, som anses vara en betydelsefull faktor för lärandet utifrån Vygotskijs teorier. Trots det är forskningen ändå betydelsefull i samband med lärandet då neurodidaktiken syftar till att
23 upprätta en hjärnbaserad inlärningsstrategi där målet är att anpassa undervisningsmetoderna till barnets mentala tillstånd. Utifrån Piagets teorier utgörs grunden för den kognitiva utvecklingen av individens erfarenheter genom sinnen och upplevelser. Upplevelserna kopplas därefter samman och utvecklar tänkandet som i sin tur skapar en kognitiv utveckling (Svensson, 2009, ss. 30-31). De kognitiva funktionerna är därmed av vikt utifrån Piagets teorier om lärande.
Forskning om hjärnan visar även att de viktigaste faktorerna för att utveckla den kognitiva förmågan att läsa, påverkas av elevernas motivation och känslor. Återigen tydliggörs framgångsfaktorn av elevernas användning av fler sinnen samtidigt då det enligt studierna ökar möjligheten till positiva upplevelser i undervisningen som i sin tur påverkar motivation samt engagemang och därmed läsutvecklingen. Det kan relateras till argumentet som Bråten (1997, ss. 97–98) framför då han beskriver att elevernas brister i läsförståelsen kan orsakas av att eleverna mist sin motivation. Ett stöd i processen att utveckla läsförmågor genom musik framgår därför utifrån undersökningarnas resultat då den kombinerade musik- och läsundervisning hade förmåga att skapa engagemang bland både lärare och elever. I studierna beskrevs det att undervisningsmetoden skapade intresse och glädje, men också att motivationen ökade, vilket i sin tur kan innebära att elevernas läsutveckling förbättras. Det påvisades även att musik ofta kopplas samman med minnen, känslor och humör vilket enligt litteraturstudiens bakgrund påverkar engagemang och motivation. Däremot visade en av undersökningarna att eleverna var mer engagerade i en text som endast lästes upp, än genom text som framfördes med hjälp av musik. Detta kan bero på att resultaten baserades på en beteendeanalys som gjordes av forskaren vilken svarade på frågor om hur mycket eleven hade fokus på texten. En elev i en ålder på 5-8 år kan möjligtvis ha svårt att sitta stilla och vara fokuserad. Om eleven således blir engagerad av musik som ovanstående resonemang hänvisar till, så är det möjligt att de blir uppspelta och visar detta genom att exempelvis dansa och sjunga, vilket i sin tur gör att eleverna tappar fokus på texten.
Sammanfattningsvis visar resultaten att den kombinerade musik- och läsundervisningen skulle kunna stödja eleverna i läsutvecklingen. Läraren behöver dock vara medveten om att undervisningssättet inte endast ska tillämpas för att undervisa läsförmågor i klassrummet. Undervisningssättet ska istället ses som ett ytterligare redskap som hen kan använda när variation av undervisningssätt behövs i klassrummet för att skapa motivation eller då elever i klassen inte tillägnar sig de läsförmågor som de ska och läraren behöver tillämpa andra metoder för att befästa kunskapen.
6.2.2 Studiens resultat i relation till yrkesverksamhet och styrdokument
Resultaten kring hur musik kan användas som ett pedagogiskt redskap i läsundervisningen för att stödja läsutveckling är betydande för läraren i yrkesverksamheten. Anledningen till att det är viktigt är för att läraren möter en mångfald av elever i klassrummet som lär på olika sätt. En lärare behöver därför ha kunskaper om flera olika undervisningssätt kring hur läsförmågor kan utvecklas för att därmed lyckas med sitt uppdrag.
