Mäns våld mot kvinnor i nära relationer

Full text

(1)

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer

En litteraturstudie

Författare

Lana Al-Akabi

Zainab Hussein

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet180 hp

År då arbetet godkänns

Handledare

Lena Gunningberg

Examinator

Erebouni Arakelian

Nyckelord: bemötande, konsekvenser, omhändertagande, våld i nära relationer, våldsutsatta kvinnor.

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg.

Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.

Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna.

Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.

(3)

ABSTRACT

Background: Mens violence against women is a social problem in Sweden and around the world. About 35% of women in the world have been exposed to mental, sexual and physical violence. Healthcare is responsible for taking care of abused women by establishing trust between patients and healthcare professionals as well as by showing respect, taking into account the patients need to feel safe.

Aim: The aim of the study is to identify the consequences of men's violence against women in domestic relationships . The study will also highlight how the nurse identifies and deal with women exposed to violence in intimate relationships.

Method: A literature study was conducted and the databases PubMed and CINAHL were used for article search. The selected articles underwent a quality review. The result is based on 15 qualitative and quantitative articles.

Result: Physical violence is the most common type of violence in domestic relationships. While mental and sexual violence takes a long time to process for women. Nurses also thought that dealing with victims of violence was complicated and needed preparation before and that the nurse had difficult to leave the subject behind after a talk with the abused

woman.

Conclusion: The women were ashamed and blamed themselves for what they were exposed to. In order for nurses to respond and be able to ask questions about vulnerability correctly, more education is required.

(4)
(5)

BAKGRUND

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i världen. Det är ett samhällsproblem då konsekvenserna är både på individ- och samhällsnivå. Kvinna som blir utsatt för våld kan drabbas av till exempel depression, ångest, magbesvär och huvudvärk, dessa konsekvenser kan leda till att kvinnan isolerar sig eller inte har förmågan att ta hand om sitt arbete. Föregående faktorer kan i sin tur leda till ekonomiska kostnader för samhället (Enander & Holmberg, 2007). Våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som måste åtgärdas omedelbart, då studier har visat att siffrorna för våldsutsatta kvinnor ökar runt om i världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld (WHO, 2013).

Brottsförebyggande Rådet Brå visar att under de senaste tio åren har våldet mot kvinnor stigit, cirka 17000 misshandelsbrott anmäldes under år 2014 i Sverige, där gärningsmännen var i nära relation med offret. I en studie som är gjord av Lundgren, Kalliokoski,

Westerstrand och Heimer (2001) rapporteras det att 46% av 100 000 kvinnor över 15 år, påstod att de hade erfarenhet av mäns våld. Enligt den Nationella trygghetsundersökningen är det 16% som påstod att de har blivit misshandlade av en man de känner (Brottsförebyggande rådet, 2015).

Definitionen av våld i nära relationer är att offret utsätts för fysisk, psykisk eller sexuellt våld av en närstående, det kan vara make, pojkvän, släkting eller en familjemedlem (Polisen, 2015). Vanligtvis är det en man som utövar våld mot en kvinna, oavsett mannens ålder, religion, social tillhörighet eller utbildning. Införandet av lagen om fridskränkning och grov kvinnofridskränkning kom år 1988. Det som blev straffbelagt efter lagen är bland annat sexuelltvång, kontrollerande beteende och fysisk och psykisk misshandel. Socialstyrelsen (2009) hävdar att ifall en anmälan blir utebliven kan detta leda till att kvinnan känner rädsla för att få vara med om samma sak eller att inte kunna ta sig igenom en rättsprocess.

Globalt perspektiv av våld mot kvinnor i nära relationer

Våld mot kvinnor i nära relationer existerar i alla länder oavsett vad personen har för bakgrund. I en global studie rapporterar WHO (2013) att en av tre kvinnor har utsatts för fyskisk, psykisk eller sexsuell våld i en nära relation. Det som kännetecknar fysiskt våld är sparkar, örfilar och slag. När det gäller det psykiska våldet är det då hot, känslomässig och psykisk tortyr. Tvingande samlag samt annat sexsuellt våld räknas som sexsuellt våld (WHO, 2013).

Den globala omfattningen av våld mot kvinnor i nära relation visar att det är mest

förekommande i centrala Afrika, 65,4% av de kvinnor som har rapporterat att de blivit utsatta för våld. I östra Asien är det 16,3% kvinnor som har blivit utsatta för mäns våld i nära

(6)

relation. I västra Europa där även Sverige ingår, är det 19,3% av kvinnorna har blivit utsatta för mäns våld i nära relation (García-Moreno, 2013).

Våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige

Svensk statistik visar att dödsfall av kvinnor tillföljd av våld i nära relationer är fem gånger vanligare än att en man dör på grund av våld i nära relation. Cirka 20% av alla polisanmälda våldsbrott gäller kvinnor som blir utsatta för våld i nära relation. Det är cirka 12000 - 14000 kvinnor som söker vård tillföljd av våld i nära relation (Socialstyrelsen, 2009).

Vid Uppsala universitet finns det NCK som är ett kunskaps- och resurscentrum. En viktig del av NCK är att sprida information om mäns våld mot kvinnor. Men de arbetar även med att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. NCK har en kvinnofridsenhet där ingår det en kvinnofridsmottagning och stödtelefonen, en kvinnofridslinjen [NCK], i.d.). I en studie av NCK (2014) rapporterades att andel kvinnor som utsattes för psykiskt och sexsuellt våld var betydligt högre jämfört med män och att kvinnorna utsätts mer för olika typer av våld av partner medan männen utsätts mer för fysiskt våld från någon okänd.

Konsekvenser av våldet

Nationellt Centrum for Kvinnofrid (NCK, 2014) rapporeterar att det är ökad risk för psykisk ̈ ohälsa hos våldsutsatts kvinnor, i form av självskadebeteende, depression och ångest.

Kvinnor kan även drabbas av gynekologiska komplikationer, kronisk smärta och mag- och tarmproblem. Enligt WHO (2014) kan våldet även leda till isolering, minskad ork för jobb, nedsatt medverkande i det sociala livet och reducerad kapacitet att ta hand om sig själv. I värsta fall kan den psykiska ohälsan leda till självmordsförsök.

Andra typer av konsekvenser av våldet är det stora kostnaderna för samhället och individen. De stora samhällskostnaderna kommer från mängd sjukskrivningar, missbruksproblem och arbetslöshet (Socialstyrelsen, 2009). Socialstyrelsen (2009) rapporterar direkta och indirekta kostnader av våld mot kvinnor i nära relationer som uppskattas vara cirka tre miljarder kronor per år. När det gäller direkta kostnaderna är det till exempel socialtjänst, sjukvård och

kostnader i samband med rättsväsendet. Dem indirekta kostnaderna är till exempel sjukförsäkring och sjukskrivning (Socialstyrelsen, 2009).

(7)

Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal samt genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg (NCK, 2014). Inom vården är det viktigt att kunna observera tecken på våldsutsatthet. symtom som tyder på detta kan vara fysiska skador som kan vara i form av rivsår, blåmärken och gynekologiska besvär. Det förekommer även psykiska symtom som till exempel depression, självskadebeteende eller isolering. Kvinnor med dessa symtom skall uppmärksammas, framförallt kvinnor som söker flera gånger för liknande symptomer (ICN, 2012)

För legitimerade sjuksköterskor finns det generella riktlinjer som belyser vikten av hur en sjuksköterska ska kunna förmedla, stödja, kommunicera samt förebygga ohälsa

(Socialstyrelsen, 2014). Ett gott samarbete mellan vårdteamet kring patienten samt professionella verksamheter gör det betydligt lättare för de våldsutsatta kvinnorna att få adekvat hjälp (Wendt & Enander, 2013).

Enligt International Council of Nursing (ICN, 2012) är det många som utsätts för våld men inte ser sig själva som utsatta. Detta beror på att de våldsutsatta kvinnorna har svårt att förstå var gränsen går för psykiskt våld, våldtäkt och misshandel. Därför är det viktigt att en

sjuksköterska arbetar utifrån de fyra grundläggande ansvarsområden dvs. främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Enligt NCK (2017) skall

sjukvårdspersonalen ha kunskapen om hur våldsutsatta kvinnor bemöts oavsett var mötet sker, på en akutmottagning, vårdcentral eller specialiserade kliniker. När en sjuksköterska tar emot den sökande kvinnan är det viktigt att kunna identifiera symtom på våld och stödja. Vid mötet med den utsatta kvinnan har sjuksköterskan ansvar att fråga om våld i hemmet. Efter samtalet med den utsatta kvinnan ska sjuksköterskan följa upp händelsen och ge tillräckligt med information om olika vägar och lösningar som kan förbättra livssituationen för den utsatta kvinnan. När kvinnor förnekar eller väljer att inte berätta vad de utsätts för blir det svårt för sjuksköterskan att upptäcka våld i nära relationer. Identifiering av våld i nära

relationer är en avgörande faktor för en sjukskötersk ska kunna erbjuda stöd och hjälp för den våldsutsatta kvinnan (NCK, 2017).

Teoretisk referensram

Halldórsdóttirs (2008) omvårdnadsteori utgår hon från två metaforer, bro och mur, som symboliserar professionell och icke professionell omvårdnad. Bro symboliserar en god kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan, där patienten känner att sjuksköterskan bryr sig. Mur symboliserar brist i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan, då patienten känner bristande omvårdnad och tillit.

Halldórsdóttirs (2008) anser att det är viktigt att skapa broar mellan sjuksköterskan och patienten. För att detta ska ske krävs det att sjuksköterskan utövar professionell omvårdnad. Det innebär att sjuksköterskan ska vara öppen, visa respekt och att vara närvarande fysiskt och psykiskt i patientmöten. När patienten känner sig trygg och börjar berätta om sin

(8)

situation är det viktigt att sjuksköterskan aktivt lyssnar och bekräftar det patienten säger. Vilket leder till att patienten känner att sjuksköterskan är på hennes sida. Detta i sin tur resulterar till att sjuksköterskan gemensamt med patienten arbetar mot samma mål, varv en bro av tillit byggs mellan dessa.

Halldórsdóttirs (2008) omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterska att åstadkomma ett bra möte med den våldsutsatta kvinna, där kvinnan kan känna sig trygg med att berätta sin historia. Problemformulering

De våldsutsatta kvinnorna berättar sällan för vårdpersonalen att de utsätts för våld i nära relationer, det resulterar till svårigheter för vårdpersonalen att upptäcka våldet. Detta leder till att våldsutsatta kvinnor inte får den hjälp och stöd de behöver. Därför är det viktigt att lyfta fram konsekvenserna individ- och samhällsnivå som de utsatta kvinnorna drabbas av, hur sjuksköterskan kan identifiera och bemöta dessa kvinnor, vilket kan öka möjligheten till att få rätt hjälp. Enligt länsstyrelsen (2016) är det kunskapsbrist hos olika verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor dagligen, och utan kunskap blir det svårt att erbjuda hjälp.

Ökad kunskap kan leda till att broar kan byggas mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan i enlighet med Halldórsdóttirs (2008) omvårdnadsteori. Detta i sig ökar möjligheten för att fler utsatta kvinnor kan berätta om vad de går igenom, och på det sättet kan

sjuksköterskan erbjuda individanpassad hjälpen. Syftet

Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ett annat syfte var att studera hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.

Frågeställningar

1. Vilka är de psykiska, fysiska, social och sexsuella konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relation?

2. Hur identifierar sjuksköterskan våldsutsatta kvinnor? 3. Hur ska sjuksköterskan bemöta våldsutsatta kvinnor?

(9)

Design

Litteraturstudie då den kan ge en bred bild av kunskapslaget inom detta omrade (Forsberg & ̈ ̊ Wengstrom, 2008). ̈

Urval

Inklusionskriterier

Studien inkluderade 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar, från årtal 2008-2018.

Inklusionskriterierna var artiklar skrivna på engelska som handlade om kvinnor från 18 år upp till 65 år som hade blivit utsatta för psykisk, fysisk samt sexuell våld av en man i nära relation.

Exklusionskriterier

Artiklar som inte besvarar studiens syfte, litteraturstudier, artiklarna som visade låg kvalité samt artiklar som inte var godkända av etisk nämnd eller saknar etiskt resonemang

exluderades. Även artiklar som handlade om barn och gravida som utsätts för våld uteslöts. Sökstrategi

Från början gjordes sökningen med hjälp av enstaka ord som ‘’ Violence, partner, intimate, nursing, men, complications’’. Efter träff med bibliotekarie, på BMC- bibliotek på Uppsala Universitet, ändrades sökmetoden till meningar ” intimate partner violence, violence against women, consequences, nursing interventions, nurse care’’.

Första steget i sökningen var fritextsökning på den engelska frasen ‘’Intimate partner violence’’. För att kunna hitta färre och mer relevanta artiklar kombinerades sökorden med ‘’AND’’ och ett annat sökord. Därefter begränsades sökningen till att artiklarna skulle finnas i fulltext och inte vara äldre än tio år.

De databaser som användes i denna studie är PubMed och CINAHL. Sökning från PubMed finns i tabell , och sökningen från CINAHL finns i tabell 2.

Tabell 1. Sökning i PubMed.

Sökord Antal

träffar

Antal lästa artiklar

(10)

Intimate partner violence 1098 0 Intimate partner violence

AND domestic violence

834 0

Intimate partner violence AND violence against women

136 1

Domestic violence AND consequences AND women health

53 2

Intimate partner violence AND violence against women AND consequences AND mental health

34 3

Domestic violence AND nursing interventions AND nurse care

43 2

Domestic violence AND nursing interventions AND nurse care AND Intimate partner violence

20 2

Tabell 2. Sökning i CINAHL

Sökord Antal

träffar Antal lästa artiklar Intimate partner violence 1140 0 Intimate partner violence

AND violence against women

240 0

Domestic violence AND consequences

(11)

Intimate partner violence AND violence against women AND

consequences

21 3

Domestic violence AND nursing interventions AND nurse care

18 2

Domestic violence AND nursing interventions AND nurse care AND Intimate partner violence

9 2

Bearbetning och analys

Kvalitetsanalys

Under sökprocessen läste författarna artiklarnas titlar och de titlar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarnas abstrakt lästes och de artiklar som besvarade studiens syfte lästes i helhet av båda författarna för att se till att båda bedömde på samma sätt. Artiklar som besvarade studiens syfte genomgick en kvalitetsgranskning, för att bedöma artiklarnas kvalité. Mallarna som använts är Forsberg och Wengströms (2013) analys för artiklar med kvalitativ och kvantitativ metoder ( se Bilaga 1&2). Det var 18 artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskningen där artiklarna delades jämnt mellan författarna och varje författare granskade 9 artiklar. Vid granskningssvårigheter där artikeln var svårtolkad läste båda författarna artikeln och diskuterade fram kvaliteten på artikeln.. Artikelkvaliteten bestämdes av författarna, där utgick författarna från artikel innehållet som enligt granskningsmallarna bör speglas i vetenskapliga artiklar. Värdering utifrån ja- och nej frågorna gick till på följande sätt, att artikeln med 80-100% ja-svar bedöms det som hög kvalitet, har artikeln med 70-79% ja-svar bedöms det som medel kvalite och för mindre än 70% räknas det som låg kvalite. Efter granskningen exkluderades tre artiklar på grund av låg kvalite, där två av artiklarna hade låg kvalite och en ej genomgått etikprövning.

Resultatanalys

De inkluderade artiklarna lästes flera gånger och de delar som besvarade studiens syfte ströks under. Därefter sammanfattades resultaten och sorterade utifrån vilken av studiens frågor de besvarade. Tre rubriker att skapades utifrån frågeställningarna: konsekvenser, identifiering

och bemötande. Därefter placerades relevant information från artiklarna under passande

rubrik. En tabell som inkludera artiklarnas syfte, metod, resultat och vetenskaplig kvalite sammanställdes, tabell 3.

Etisk resonemang

Artiklarna som kommer användes i denna studie var godkända av etisk nämnd eller hade ett etiskt resonemang. Etiska riktlinjer måste följas när människor involveras i studier, exempel på riktlinjer är att deltagaren har rätt till fullständig information, samt deltagarna ska ge sitt samtycke till att delta i studien och konfidentiell hantering av deltagarnas uppgifter (Polit &

(12)

Beck, 2008). Artiklarna som innehåller uppgifter om deltagarna behandlas som konfidentiella och nämns med pseudonymer eller siffror. Deltagarna ska ha rätt till självbestämmande och rätt till att avbryta sitt deltagande. Polit och Beck (2008) beskriver att det är till fördel om artikelförfattaren inte har egna erfarenheter av våld i nära relationer, detta för att resultatet inte ska riskera påverkas av egna känslor.

RESULTAT

Litteraturstudien baserades på 15 vetenskapliga artiklar, 10 kvalitativa, fyra kvantitativa och en kombinerad. Artiklarna är från Sverige, USA, Sydafrika, Australien, Jordanien och Norge. Resultatet visade att det fysiska våldet är den mest förekommande i en nära relation. Dock tog det längre tid för kvinnan att bearbeta det psykiska och sexuella våldet. Resultatet visade även att sjuksköterskans erfarenhet spelar viktig roll i identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Det var besvärligt för vissa sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor på grund av att sjuksköterskorna hade svårt att inte blanda in sina egna känslor.

Konsekvenser av mäns våld mot kvinnor

Fysiska konsekvenser

Flera studier visar att fysisk våld är den mest förekommande formen av våld i nära relationer (Chang et al., 2010; Jaquier, Hellmuth & Sullivan, 2012; Neroien & Schei, 2008). Chang et al., (2010) från USA redovisar att 71% av kvinnorna blev utsatta för fysiskt våld under det senaste året och 12% av dessa kvinnor lever kvar med sina män. Studien (Jaquier, Hellmuth & Sullivan, 2012) rapporterar att 13,7% av kvinnorna som utsätts för fysiskt våld utövar självskadebeteende medvetet, dvs. det är en ökad risk för medvetet självskadebetende bland kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Neroien och Schei (2008) från Norge hävdar i sin studie att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer tar mer receptbelagda läkemedel än kvinnor som inte lever med våld.

Renck & Scheffer Lindgren (2008) från Sverige beskriver att flera kvinnor har haft problem med viktförlust och andra med att de börjat tröstäta och gått upp i vikt. Dessa är fysiska symtom på grund av det psykiska våldet. Viktökningen som är resultat av tröstätandet ledde till att kvinnor fick ledsmärta och muskelinflammation. Vidare är huvudvärk, yrsel och muskelvärk de mest förekommande symtomen hos kvinnor som utsätts för våld i nära relationer (Neroien & Schei, 2008).

Psykiska konsekvenser

De mest förekommande psykiska känslorna som beskrevs var osäkerhet, rädsla, skuld och skam (Al- Modallal, 2012; Renck & Scheffer Lindgren, 2008). Renck och Scheffer

Lindgren(2008) påstår att det psykiska och sexuella våldet skadar kvinnan mer än det fysiska våldet. Det psykiska och sexuella våldet skadar kvinnan på djupet, vilket lämnar stora spår efter sig. Att leva med våldet leder till att förvirring och rädsla blir en del av vardagen.

(13)

Kvinnan strävar efter att minimera chansen inför nästa utbrott. Hon försöker hålla sina barn lugna för att mannen ska vara nöjd (Renck & Scheffer Lindgren, 2008). Påföljden för de psykiska skadorna resulterar till att alkohol och olika substanser blir en tröst för de

våldsutsatta kvinnorna, det psykiska tillståndet hos kvinnorna försämras och påföljden blir ökat drogproblem och alkoholintag (Jaquier et al., 2014; Neroien & Schei, 2008).

De mest förekommande psykiska tillstånden hos våldsutsatta kvinnor är ångest, depression och posttraumatiskt stress syndrom (Al- Modallal, 2012; Jaquier, Flanagan & Sullivan, 2014; Neroien & Schei, 2008; Renck & Scheffer Lindgren, 2008). Det är 64% av våldsutsatta kvinnor som drabbas av depression och därefter utvecklas ångest och posttraumatisk stresssyndrom (Al- Modallal ,2012). Flera av de våldsutsatta kvinnorna som söker för posttraumatisk stresssyndrom utövar självskadebeteende medvetet (Jaquier, Flanagan & Sullivan, 2014). Studien visade även att flera kvinnor hade stor inre styrka och stor förmåga att agera. Det som var avgörande för kvinnorna för att kunna ta steget ut ur relationen var en stabil bakgrund och hög självkänsla.

Konsekvenser som tillitsproblem, minnesförlust och sömnsvårigheter förekommer av mäns våld (Renck & Scheffer Lindgren, 2008). Renck & Scheffer Lindgren (2008) hävdar att kvinnor uppfattar sig som starka individer, vilket gör det svårt för de att kunna förstå hur de kunde bli manipulerade av mannen och även att förstå hur de kunde stanna kvar i en relation som dominerades av förtryck, förnedring och våld. Anledningen till varför kvinnorna

stannade kvar beskrivs i studien (Jaquier, Flanagan & Sullivan, 2014) där de besekriver att ta steget för att lämna ett sådant förhållande behöver styrka, då kvinnorna lyckas inte alltid lämna från första försöket. I vissa fall kan mannen ha viljan att hämnas eller att han hindrar kvinnan från att lämna. Oftast är kvinnorna rädda för att mannen ska bli mer våldsam om de väljer att lämna.

Sociala konsekvenser

Det finns skillnad gällande erfarenhet av våld i nära relationer bland kvinnor med olika civilstånd, vilken utbildning kvinnan har, samt inkomst. Kvinnor som har en utbildning och är ekonomiskt självständiga är mindre beroende av mannen i sitt liv, vilket resulterar till att kvinnan kan ta sig ut ur våldsam relation i jämförelse med kvinnor som är ekonomiskt beroende av mannen (Meyer, 2010). Flera studier (Jaquier et al., 2012; Neroien & Schei, 2008; Renck & Scheffer Lindgren, 2008) beskriver att ungefär 50% av kvinnorna, vars fysiska skador som orsakats av våld i nära relationer har aktivt påverkat dem negativt och hindrat dem från att studera/arbeta under en längre tid, samt att sjukskrivningar ökar för utsatta kvinnor. Den psykiska pressen från mannen leder till att kvinnan inte kan behålla sitt jobb på grund av dålig sömn, oro, ångest och flera symtom som uppkommer från mannens hot och våld. Arbete för en kvinna är väldigt viktigt, utan arbete kommer det ekonomiska tillståndet att begränsas samt att kvinnan inte får rätt till pensionsförmåner vilket gör att våldet leder till en livslång effekt ( Renck & Scheffer Lindgren, 2008;Weinehall & Jonsson, 2008).

(14)

Flera kvinnor berättar att efter flera års erfarenhet av allvarligt hot, tvång och våld känner de fortfarande oro och rädsla, trots erfarenhet av flera år senare efter separationen kan kvinnorna inte lita på samhället förmåga att skydda de. Kvinnornas kvarvarande rädsla och oro beror på att kvinnorna är medvetna om hur långt dessa män kan gå (Weinehall & Jonsson, 2008). Majoriteten av kvinnorna, 60 % har efter våldsamma incidenter sökt hjälp eller stöd genom att prata med vänner, grannar, familj eller andra släktingar (Meyer, 2010). Kvinnor som deltar i grupper för våldsutsatta kvinnor ser livet ur ett annat perspektiv samt hävdar

Weinehall och Jonsson (2008) hävdar att kvinnor som deltar i denna typ av gruppstöd får en högre och bättre livskvalitet. På grund av de starka känslorna av skam och skuld över att blivit manipulerad, hotad och utsatts för både psykiskt och fysiskt våld försöker kvinnan att hålla omständigheterna hemliga så länge som möjligt för att inte vänner och släktingar ska börja märka att kvinnans liv inte är som normalt. De blandade känslorna hos kvinnan leder till att kvinnan isolerar sig från kollegor, vänner och familj samt ändrar sitt telefonnummer (Renck & Scheffer Lindgren, 2008; Weinehall & Jonsson, 2008).

Problematiken då kvinnan lämnar mannen men våldet fortsätter tas upp i av två artiklarna (Meyer, 2010; Weinehall & Jonsson, 2008). Detta resulterar till att kvinnan inte kan leva ett normalt liv, utan tvingas att leva under en hemlig identitet samt bo i skyddat boende. Detta är en stor kamp för kvinnan vilket innebär att kvinnan måste ge upp sina relationer med familj och vänner. Andra problem är att en kvinna som lever under skyddad identitet och skyddat boende blir begränsad på flera sätt, exempelvis att kvinnan inte får skriva på hyresavtal, låna pengar från en bank, äga en bil, ha ett bankgirokonto eller använda kredit , köpa hus eller inte ens prenumerera på en tidning på sitt eget namn.

Allt det ovannämnda innebär en risk över att mannen kan hitta henne. Dessa sociala

begränsningar isoleringen, ensamheten, oförmågan att kunna påverka sitt eget liv, sorgen och rädslan samt tvivlet på om samhället kan skydda kvinnan ger en negativ inverkan på kvinnans psykiska hälsa (Weinehall & Jonsson, 2008).

Sexuella konsekvenser

Det finns ett signifikant samband mellan gynekologiska besvär och våld i nära relationer (Neroien & Schei, 2008) De vanligaste gynekologiska besvären är vaginala flytningar samt blödningsrubbningar (Neroien & Schei, 2008). Symtom som blödning från ändtarmen, blod i urinen, blödning från slidan och bäckeninflammation beskrivs i en studie (Meyer, 2010) som allvarliga sexuella komplikationer av mäns sexuella våld mot kvinnor i nära relationer, när tvingat samlag förekommit flera antal gånger. Det var 68% av de fysiskt misshandlade kvinnorna som rapporterade sexuellt våld i nära relationer som även rapporterade även ständig psykisk våld (Meyer, 2010). I samma studie beskrivs det också att sexuellt

överförbara sjukdomar och vaginala infektioner är vanligt förekommande. I en studien av Neroien och Schei (2008) visas det att hälften av de kvinnorna som utsätts för våld i nära relationer uppger att de hade en sexuellt överförbar sjukdom under de senaste åren.

(15)

Renck och Scheffer Lindgren (2008) rapporterar att ungefär 50% av 81 kvinnorna som utsätts för sexuellt övergrepp, utsätts för en annan övergrepp inom en månad efter den första

händelsen. När Kvinnor sökte hjälp hos sjukvården minskade risken med 32% för att ett ytterligare övergrepp skulle ske igen. Renck och Scheffer Lindgren (2008) uppger att kvinnor som utsätts för sexuellt våld drabbas av magsmärta vid varje samlag under flera år. Graviditet relaterad till sexuellt partnervåld upplevde ungefär en femtedel av kvinnorna varv 31% av kvinnorna genomförde hela graviditeten och som samtidigt rapporterade flera händelser av sexuella övergrepp under graviditeten (Meyer, 2010).

Sjuksköterskans identifiering av våldsutsatta kvinnor

Flera studier kom fram till att sjuksköterskor ansåg att det var viktigt att ställa frågan om våld och att det oftast behövs långa samtal för att kvinnor skulle känna sig trygga och börja berätta det som har hänt (Ben Natan & Rais, 2010; Williston & Lafreniere, 2013). Ben Natan och Rais (2010) redovisade att sjuksköterskors erfarenhet med våldsutsatta kvinnor spelade en viktig roll för identifiering av kvinnor som har utsatts för våld i nära relation. Där

sjuksköterskor som hade haft kontakt med våldsutsatta kvinnor tidigare kunde lättare identifier utsatta kvinnor jämfört med en sjuksköterska som träffar en våldsutsatt kvinna för första gången. I samma studie framkom det att ämnet våld i nära relationer upplevdes som ett känsligt ämne och därför var det svårt att fråga om det, sjuksköterskor rapporterade att det hade känts lättare att komma närmare kvinnan ifall det fanns riktlinjer att följa.

I flera studier framkom det att sjuksköterskor ansåg att de hade betydelsefull roll när det kommer till identifiering av våld i nära relationer. Det var betydelsefullt att upptäcka våld av olika typer, dvs. fysiska, psykiska, sexsuella och verbala våld. Att vara uppmärksam på fysisk våld kan ha en central betydelse i att upptäcka våld i nära relationer ( Brykczynski, Crane, Medina & Pedraza, 2009; Van der Wath, Van Wyk & Van Rensburg, 2013). Screening, som betyder att frågan om våld ställs till alla, upplevdes som bra verktyg för att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor (Al- Natour, Qandil & Gillespie, 2016). När det gäller screening är det viktigt med öppna frågor för att åstadkomma en personcentrerad vård, en vård som är anpassad efter kvinnors situation, det ska vara väl formulerade frågor och att det inte finns risk för förolämpade frågor. Studien visade även att sjuksköterskor var tillfredsställda när de hade utfört screening och att de var missnöjda när den inte utfördes, då de känner att de kan ha missat kvinnor som har blivit utsatta. Dock framkom det i resultatet att screening inte alltid utförs (Al- Natour, Qandil & Gillespie, 2016).

Sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor

Det framkom i flera studier att det var viktigt med en bra kommunikation mellan

sjuksköterskan och den utsatta kvinnan. Det var även viktigt att lyssna på kvinnan och inte skuldbelägga henne för det förhållandet hon hade med den skyldige. Sjuksköterskor upplevde att det var komplicerat att vårda våldsutsatta kvinnor och att det var då viktigt med tid för att sjuksköterskan skulle kunna förbereda sig innan för att ge en god vård (Rhodes et al., 2011; Williston & Lafreniere, 2013). En studie av Al-Modallal (2012) beskrev att kulturkrockar

(16)

mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan är ett problem för att kunna ge kvinnan den säkra vården.

Goldblatt (2009) rapporterar att sjuksköterskor upplevde svårigheter när det gäller att lämna den våldsutsatta kvinnans berättelse bakom sig. Sjuksköterskorna kände oftast ilska och medlidande av det som kvinnan har varit med om. Flera av sjuksköterskorna tog med sig händelsen hem och kunde vara emotionellt påverkade under en lång tid.

Det framkom att samarbete mellan olika professioner kunde ge kvinnan bättre vård.

(Brykczynski, et al., 2009). Sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att ha ett öppet klimat för att kvinnan ska våga berätta om det hon har blivit utsatt för. Att inte döma kvinnan och försöka istället bjuda in henne är något som kunde leda till en bra relation mellan

sjuksköterskan och kvinnan. Genom att sjuksköterskanerbjuder ständig hjälp och stöd till den våldsutsatta kvinnan som söker vård ökar detta möjligheten för den våldsutsatta kvinnan att lämna mannen.

Williston och Lafreniere (2013) nämnde i sin studie att ibland kände de utsatta kvinnorna inte till de tillgängliga hjälpinsatser som finns. När hälso- och sjukvården började tillgängliggöra material i form av broschyrer och fickkort, som handlade om innebörden av våld i nära relationer och vart kvinnan kan söka hjälp, var det budskap till alla kvinnor som utsattes för våld för att visa de att vården ser detta som ett problem och är beredda på att hjälpa till.

DISKUSSION

Mäns våld mot kvinnor är en folkhälsoproblem som bidrar till negativa hälsokonsekvenser, vilket framkommer tydligt i de vetenskapliga artiklarna att kvinnan påverkas både fysiskt, socialt, psykiskt och sexuellt. Det fysiska våldet visade sig vara den mest förekommande i en nära relation. Dock tog det längre tid för kvinnan att bearbeta det psykiska och sexuella våldet. Resultatet visade även att sjuksköterskans erfarenhet spelar viktig roll i identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Det var besvärligt för vissa sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor på grund av att sjuksköterskorna hade svårt att inte blanda in sina egna känslor.

Resultat Diskussion

Konsekvenser av mäns våld mot kvinnor

Renck & Scheffer Lindgren, (2008) rapporterar att det psykiska samt sexuella våldet är det våld som tillfogar långvarig skada med lång tid för bearbetning. Det sexuella och psykiska våldet lämnar ärr som förblir permanenta i kvinnans liv. Påföljden för de psykiska skadorna resulterar till att alkohol och olika substanser blir en tröst för de våldsutsatta kvinnorna, det psykiska tillståndet hos kvinnorna försämras och påföljden blir ökat drogproblem och

(17)

alkoholintag (Jaquier et al., 2014; Neroien & Schei, 2008). Enligt socialstyrelsen (2009) har det visat att våldsutsatta kvinnor har ökad alkohol-och narkotikamissbruk gentemot en icke våldsutsatta kvinna.Det är viktigt att kunna identifiera kvinnornas beteende när de söker vård, genom att ta reda på de bakomliggande orsakerna kommer flera fall av våld i nära relationer att upptäckas samt att fler kvinnor får möjlighet till stöd och hjälp.

Studier ( Jaquier et al., 2012; Neroien & Schei, 2008; Renck & Scheffer Lindgren, 2008) uppger att ungefär hälften av våldsutsatta kvinnor blir hindrade från att leva sitt liv som alla andra icke våldsutsatta kvinnor. Kvinnor som blir fysiskt utsatta för våld i nära relationer får flera konsekvenser som till exempel att de hindras från sina studier och arbeten periodvis, och att många kvinnor blir sjukskrivna under en lång period. Mäns våld mot kvinnor leder inte bara till konsekvenser för kvinnan utan leder även till stora kostnader för samhället när det gäller arbetslöshet, missbruksproblematik och sjukskrivningar (Socialstyrelsen, 2009). Flera kvinnor vill bidra till samhället genom att arbeta och betala skatt, på så sätt kan kvinnan känna sig oberoende av en man samt känna styrka och vilja till att leva ett lyckligt liv dock hindras kvinnan att nå sina mål på grund av mäns våld (Renck & Scheffer Lindgren, 2008;Weinehall & Jonsson, 2008).

Sjuksköterskan ska kunna förmedla, utbilda, stödja, kommunicera och identifiera ohälsa, trots detta har de våldsutsatta kvinnor svårt att kunna vända sig till hälso- och sjukvården för att kunna söka hjälp, istället vänder de sig till familj och vänner (Socialstyrelsen, 2009). Flera kvinnor ungefär 60% av de våldsutsatta förlitar sig mer på familj, vänner, grannar eller andra släktingar, Meyer (2010) har det påvisats att kvinnor inte litar på att samhället kan skydda de och därför vänder de sig och söker stöd med hjälp av en informell källa.

Det finns inte alltid synliga tecken på våldsutsatthet därför skall sjuksköterskan ställa frågor vid misstankar om våld även om det inte finns synliga tecken på den utsatta kvinnan.

Sjuksköterskan har bristande förmåga att kunna ställa frågor till den misstänkta våldsutsatta kvinnan om det inte finns synliga tecken om våld som till exempel blåmärken eller andra synliga skador på kroppen.Våld i nära relationer är stor problematik eftersom denna typen av våld behöver inte behöver lämna spår efter sig. Psykiskt våld är en typ av våld som inte ger blåmärken exempelvis och kan därför vara svårt att upptäcka (Al-Modallal, 2012).

Kvinnor som utsätts för våld av sina närmaste har svårt att känna sig trygga och säkra vilket resulterar till att den utsatta kvinnan icke förlitar sig på andra. Det är viktigt i

sjuksköterskerollen att ge känsla av tillit och trygghet, visa lyhördhet och bekräfta kvinnornas känslor vilket även stärks av Halldorsdottis ( 2008) omvårdnadsteori. Halldorsdottis (2008) omvårdnadsteori beskriver vikten av att skapa broar mellan sjuksköterskan och patienten, en öppen bro mellan sjuksköterska och patient skapas genom att sjuksköterskan visar intresse, lyhördhet, trygghet och respekt för kvinnans integritet. Tryggheten resulterar till att den våldsutsatta kvinnan berätta för sjuksköterskan om sin situation.

(18)

Om kvinnor kontaktar polisen efter det första sexuella övergreppet minskar risken för fortsatt sexuellt våld med 59%. Statistiken visa att det är 70% av kvinnor som ansöker om skydd minskar risken att genomgå sexuellt våld av sin partner igen (Weinehall & Jonsson. En svensk studie visar att trots detta är mörkertalet stort ( NCK, 2014) där män och kvinnor mellan 18-74 år tillfrågades och det visade 22% av de kvinnliga deltagarna har utsatts för hot och fysiskt våld i vuxen ålder samt att endast 20% av kvinnorna har polisanmält våldet.

Sjuksköterskans identifiering av våldsutsatta kvinnor

I studien Al- Natour et al.(2016) framkom det att screening var bra verktyg för identifiering av våldsutsatta kvinnor. Mellan 13-31% av kvinnor som söker till akutmottagningen har då under det året utsätts för våld i nära relation (NCK, 2014). Flera kvinnor söker sig till

akutmottagning för olika anledningar trots detta har socialstyrelsen (2014) rekommendationer för screening i barn- och ungdomspsykiatrin, mödravården och vuxenpsykiatrin. För att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor bör screening införas inom hela hälso- och sjukvården eftersom våldsutsatta kvinnor kan förekomma överallt inom vården. Frågor om våld i nära relationer ska vara rutinmässiga frågor som man ställer tillsammans med frågor om till exempel rökning, alkoholvanor eller droganvändning.

I studien Chang et al. (2010) var det viktigt med professionella riktlinjer för att kunna ställa frågan om våld, men även att ha ett öppet klimat där kvinnan känner sig trygg och vågar prata om sin situation. NCK styrker vårdpersonalens upplevelse om kunskapsbristen, där NCK rapporterar att frågan om våld måste vara genomtänkt innan man ställer den till kvinna och detta är för att inte kvinnans integritet påverkas negativt. Utformade riktlinjer ger möjlighet att upptäcka våldsutsatta kvinnor, genom till exempel att NCK föreläser för olika avdelningar på sjukhus runt om i landet, vilket kan utöka kunskapen hos personalen.

Frågan om våld i nära relationer har upplevts som en känslig fråga av sjuksköterskor. sjuksköterskor upplevde även att kunskapsbristen inom området var ett hinder för att fråga kvinnorna. Sjuksköterskor som inte har erfarenhet om våldsutsatta kvinnor har svårt att identifiera dessa kvinnor då de inte har kunskap om vad de ska tänka på vid mötet med den utsatta kvinnan. Därför är det viktigt med utbildning om våldsutsatta kvinnor där de lyfter fram det sjuksköterskorna bör uppmärksamma vid mötet med den utsatta kvinnan.

Sjuksköterskans bemötande av våldsutsatt kvinnor

Kulturkrockar mellan sjuksköterskan och patient i ansågs vara ett problem för att kunna ge den våldsutsatta kvinnan en säker vård (Al-Modallal, 2012). Skillnaderna mellan olika kulturer är naturliga på grund av de olika ländernas ekonomiska skillnader samt skillnader när det gäller möjlighet till utbildning och utveckling av kunskap. WHO (2002) redogör att i vissa länder och kulturer anser samhället och lagen att det är acceptabelt att slå kvinnan i en

(19)

nära relation. Våld mot kvinnor i nära relationer finns dock överallt oavsett, kulturell, religion eller social och ekonomisk bakgrund.

Sjuksköterskan ska förstå vikten av att inte generalisera eller värdera den utsatta kvinnans bakgrund. De våldsutsatta kvinnorna behöver mycket uppmuntran och stöd för att kunna känna sig trygga och ta emot hjälp från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska inte döma den våldsutsatta kvinnan samt ska sjuksköterskan bemöta den våldsutsatta kvinnans lidande med medlidande och aldrig kränker eller kritiserar kvinnan. Sjuksköterskan kan ge det bästa möjliga bemötandet genom att se den våldsutsatta kvinnan som en lidande människa och inte se den som en patient med en diagnos (Katie Eriksson, 1994).

Metoddiskussion

De databaser som innehöll aktuell forskning inom omvårdnad och medicin och ansågs vara relevanta för ämnet, med hjälp av två databaser PubMed och CINAHL söktes de aktuella artiklarna som resulterade till ett större urval av artiklar, vilket är en styrka i studien . En annan styrka med sökningen var hjälpen som författarna fick av bibliotekarien på BMC, Uppsala Universitet, med att kombinera sökorden för att få fram bättre resultat. En brist kan vara att inte fler sökord användes samt att relevanta artiklar kan ha fallit bort då, nyckelord, abstrakt och titlar lästes först och inte var intresseväckande.

En svaghet med studien kan vara att vissa artiklar hade mer fokus på sjuksköterskans och vårdpersonalens upplevelser mer än hur de jobbar med våldsutsatta kvinnor. Att inte vara ensam författare till denna litteraturstudie kan ses som en styrka då författaren kunde

tillsammans korrekt ur granska artiklarna samt att risken för missförstånd minskar. Resultatet har tolkats efter att författaren kom till ett slutligt resultat tillsammans som författaren

överensstämde om.

Slutsats

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkar kvinnan både, psykiskt, fysiskt, socialt och sexuellt. Dessa hälsokonsekvenser leder till depression, posttraumatisk stress syndrom och ångest . Det framgår även att kvinnor skuldbelägger sig själva och skäms för våldet vilket gör att kvinnorna väljer att inte berätta om våldet som resulterade i att kvinnan inte fick någon hjälp. Detta visar att utbildning om våld i nära relationer kan ge mer förståelse för hur sjuksköterskan kan identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor. Kunskapen kan ökas genom att ge personalen mer utbildning om våldsutsatta kvinnor. Personalen behöver mer kunskap om när frågan om våld ska ställas och på vilket sätt den ska ställas.

(20)

REFERENSLISTA

Al Natour, A., Qandil, A., & Gillespie, G. (2016). Nurses´ roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International nursing review, 63(3), 422- 428. doi: 10.1111/inr.12302

Al- Modallal, H. (2012). Psychological partner violence and women's vulnerability to depression, stress, and anxiety. Int J Ment Health Nurs, 21(6), 560-6. doi: 10.1111/j.1447- 0349.2012.0082

(21)

Berkley, E.L. & Eckhardt, C.I. (2015). Anger, hostility, internalizing negative emotions, and intimate partner violence perpetration: A meta-analytic review. Clinical psychology review. doi: 10.1016/j.cpr.2015.01.002

Brykczynski, K., Crane, P., Medina, C., & Pedraza, D. (2009). Intimate partner violence: Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge. Journal of the American

Academy of Nurse Practitioners, 23(2011), 143- 152. doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00594.x

Chang, J.C., Dado, D., Hawker, L., Cluss, P.A., Buranosky, R., Slagel, L., McNeil, M. & Hudson Scholle, S. (2010). Understanding turning points in intimate partner violence: Factors and circumstances leading women victims toward change. Journal of women’s health, 19(2), 251-259. doi: 10.1089/jwh.2009.1568

Enander, V. & Holmberg, C. (2007). Why Does She Leave? The Leaving Process(es) of Battered Women. Health Care for Women International, 29, 200-226. doi:

10.1080/07399330801913802

Eriksson, K. (1994). Pro Caritat: en lägesbestämning av caritativ vård. (2. Uppl. ) Åbo: Åbo Akademi

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

García-Moreno, C. (2013). Global and regional estimates of violence against women:

prevalence and health effects of intimate partner violence and nonpartner sexual violence. Genève, Schweiz: World Health Organization, WHO.

Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurse´s professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1645- 1654. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05019.x

Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a

synthezied theory from the patient’s perspective. Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

22(4), 643-652 10p.

International Council of Nursing. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.), Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Jaquier, V., Flanagan, J.C. & Sullivan, T.P. (2015). ”Anxiety and posttraumatic stress symptom pathways to substance use problems among community women experiencing intimate partner violence”. Anxiety, Stress & Coping: An International Journal, 28(4), 445-455. doi: 10.1080/10615806.2014.968562

(22)

Jaquier, V., Hellmuth, J.C. & Sullivan, T.P. (2013). “Posttraumatic stress and depression symptoms as correlates of deliberate self-harm among community women experiencing intimate partner violence”, 206(1), 37-42. doi: 1.1016/j.psychres.2012.09.020

Kastling, L-A. (2010). ̊ Man som slar kvinnor: om mans vald och skam i nara relationer. ̈ ̊ ̈ ̊ ̈ Stockholm: Themis.

Lagdon, S., Armour, C. & Stinger, M. (2014). Adult experience of mental health outcomes as a result of intimate partner violence victimisation: a systematic review. European journal of psychotraumatology. doi: 10.3402/ejpt.v5.2479

Länstyrelsen (2016). Satsning för att öka kunskapen om våld i nära relationer. Länstyrelsen. Hämtad från http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2016/Pages/webbkurs-om-v %C3%A5ld.aspx

Mattisson, C., Bogren, M. & Nettelbladt, P. (2005). First incidence depression in the Lundby Study: A comparison of the two time periods 1947–1972 and 1972–1997. J Affect Disord 2005;85. 151-60. Läkartidningen. Stockholm: Hämtad 28 feb, 2018, från

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19318 Meyer, S. (2010). Seeking help to protect the children?: The influence of children on women’s decisions to seek help when experiencing intimate partner violence. Journal of family violence, 25, 713-725. doi: 10.1007/s10896-010-9329-1

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2017). Uppsala modellen. NCK. Hämtad från

http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/temasidor--uppsalamodellen---fran-forskning-till-praktik/en-sammanfattning-av-uppsalamodellen/

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Befolkningsundersökningen våld och hälsa. NCK. Hämtad från

http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/att-mata-vald/befolkningsundersokningen-vald-och-halsa/

Natan, B., & Rais, I. (2010). Knowledge and attitudes of nurses regarding domestic violence and their effect on the identification of battered women. Journal of Trauma Nursing, 17(2), 112-117. doi: 10.1097/JTN.0b013e3181e736db

Neroien, A.I & Schei, B. (2008) Partner violence and health: Results from the first national study on violence against women in Norway. Scandinavian Journal of Public Health, 36, 161–168. doi: 10.1177/1403494807085188

NCK (i.d.). Det här är Nationellt centrum för kvinnofrid. Uppsala: NCK. Hämtad 31 januari, 2018, från http://www.nck.uu.se/om-nck/

(23)

Olofsson, N., Lindqvist, K., Gillander Gådin, K., Bråbäck, L. & Danielsson, I. (2011). Physical and psychological symptoms and learning difficulties in children of women exposed and non-exposed to violence: a population-based study. International Journal of Public Health, 56(1), 89-96. doi: 10.1007/s00038-010-0165-0

Polisen. (2015 a). Brott i nära relationer – Fakta. Hämtad 28 mars, 2018, från https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/brott-i-nara-relationer/

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Rhodes, K., Frankel, R., Levinthal, N., Prenoveau, E., Bailey, J., & Levinson, W. (2011). “You´re not a victim of domestic violence, are you?” provider patient communication about domestic violence. Ann intern Med, 147(9), 620- 627

Scheffer Lindgren, M. & Renck, B. (2008). “It is still so deep-seated, the fear”: psychological stress reactions as consequences of intimate partner violence. Journal of Psychiatric and

Mental Health Nursing, 15, 219-228.

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita Västra Aros. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126- 71.pdf Socialstyrelsen. (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga: vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stensson, K., Claesson, I. & Heimer, G. (2006). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation – en longitudinell deskriptiv studie. Rikskvinnocentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Universitet; 2006. Rapportserie 2006:1. Hämtad 24 feb, 2018, från

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/189/Våldsutsatta%20kvinnors %20Halsa _och_livssituation_RKC.pdf

Sundborg, E.M., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L. (2012). Nurses' preparedness to care for women exposed to : a quantitative study in primary health care. BMC Nursing,

11(1). doi: 10.1186/1472-6955-11-1

Van der Wath, A., Van Wyk, N., & Van Rensburg, J. (2013). Emergency nurses´ experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of Advanced Nursing, 69(10), 2242- 2252. doi: 10.1111/jan.12099

Weinehall, K. & Jonsson, M.L. (2009). Women under protection – in hiding from violent men. International Journal of Social Welfare, 18, 419-430. doi:

(24)

Wendt, E. & Enander, V. (2013). Overgiven eller stottad? Valdsutsatta kvinnors erfarenheter ̈ ̈ ̊

av bemotande inom halso- och sjukvarden̈ ̈ ̊ . Goteborg: Vastra Gotalandsregionens ̈ ̈ ̈ kompetenscentrum om vald i nara relationer. ̊ ̈

Williston, C., & Lafreniere, K. (2013). ”Holy cow, does that ever open up a can of worms”: Health care providers´ experiences of inquiring about intimate partner violence. Health care

for women international, 34(9), 814- 831. doi: 10.1080/07399332.2013.794460

World Health Organization: WHO (2013). Global and regional estimates of violence against

women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Schweiz: World Health Organizaition. hämtad 6 januari 2018, fran ̊

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85239/1/9789241564625_eng.pdf?ua=1

Yonaka, L., Yoder, K.M., Darrow, B J. & Sherck, P J. (2008). Barriers to screening for domestic violence in the emergency department. Journal of Continuing Education in Nursing, 38(1), 37-45. PMID:17269438

Öberg, M., Lucas, S. & Heimer G. (2010). Brottet som urholkar hälsan – Sexuella övergrepp som orsak till fysiskt och psykiskt lidande. (Sju perspektiv på våldtäkt. ISSN 1654-7195). Uppsala: Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Hämtad 23 Feb , 2018 från

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/74/NCK_Antologi_sjuperspektiv_ www_ kap04.pdf

BILAGOR

Bilaga 1

Checklista for kvantitativa artiklar * ̈

(25)

... ...

Ar fragestallningarna tydligt beskrivna? Ja □ Nej □ ̈ ̊ ̈ Ar designen lamplig utifran syftet? Ja □ Nej □ ̈ ̈ ̊

B. Undersokningsgruppen ̈

Vilka ar inklusionskriterierna? ̈

... Vilka ar exklusionskriterierna? ̈

... Vilken urvalsmetod anvandes? ̈

□ Randomiserat urval

□ Obundet slumpmassigt urval ̈ □ Kvoturval □ Klusterurval □ Konsekutivt urval

Urvalet ar ej beskrivet Ar undersokningsgruppen representativ? Ja □ Nej □ ̈ ̈ ̈ Var genomfordes undersokningen? ̈ ̈

...

Vilket antal deltagare inkluderades i undersokningen? ̈ ...

C. Matmetoder ̈

Vilka matmetoder anvandes?̈ ̈

... ...

Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidensbased Nursing, Uni- versity of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, 1998

Var reliabiliteten beraknad? ̈ Ja □ Nej □

Var validiteten diskuterad? Ja □ Nej □

(26)

D. Analys

Var demografiska data liknande i jamforelsegrupperna? ̈ ̈ Ja □ Nej □

Om nej, vilka skillnader fanns? ... Hur stort var bortfallet? ... Fanns en bortfallsanalys?

Ja □ Nej □

Var den statistiska analysen lamplig? ̈ Ja □ Nej □

Om nej, varfor inte? ... ̈

Vilka var huvudresultaten? ... ... Erholls signifikanta skillnader? ̈

Ja □ Nej □

Om ja, vilka variabler? ... Vilka slutsatser drar forfattaren?̈

... ... Instammer du? ̈

Ja □ Nej □

E. Vardering̈

Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja □ Nej □

Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja □ Nej □

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja □ Nej □

Motivera varfor eller varfor inte! ̈ ̈ ... ...

Bilaga 2

Checklista for kvalitativa artiklar* ̈

A. Syftet med studien?

(27)

... Vilken kvalitativ metod har anvants? ̈ ...

Ar designen av studien relevant for att besvara fragestallningen? ̈ ̈ ̊ ̈ Ja □ Nej □

B. Undersokningsgrupp̈

Ar urvalskriterier for undersokningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara ̈ ̈ ̈ beskrivna.)

Ja □ Nej □

Var genomfordes undersokningen? ̈ ̈ ...

Urval – finns det beskrivet var, nar och hur undersokningsgruppen kontaktades? ̈ ̈ ...

Vilken urvalsmetod anvandes? ̈ □ Strategiskt urval

□ Snobollsurval̈ □ Teoretiskt urval □ Ej angivet Beskriv

Beskriv undersokningsgruppen (alder, kon, social status samt annan relevant demografisk bakgrund). ̈ ̊ ̈ ... ...

Ar undersokningsgruppen lamplig? ̈ ̈ ̈ Ja □ Nej □

C. Metod for datainsamling̈

Ar faltarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)? ̈ ̈ Ja □ Nej □

C. Forsberg & Y. Wengstrom, 2003.̈

Beskriv:

... ...

Beskrivs metoderna for datainsamling tydligt (vilken typ av fragor anvandes etc.)? ̈ ̊ ̈ Beskriv: .

(28)

... . Ange datainsamlingsmetod: □ ostrukturerade intervjuer □ halvstrukturerade intervjuer □ fokusgrupper □ observationer □ video-/bandinspelning □ skrivna texter eller teckningar

Ar data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? ̈ Ja □ Nej □

D. Dataanalys

Hur ar begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? ̈ ...

Ange om:

□ teman ar utvecklade som begrepp̈ □ det finns episodiskt presenterade citat

□ de individuella svaren ar kategoriserade och bredden pa kategorierna ar beskrivna ̈ ̊ ̈ □ svaren ar kodade ̈

Resultatbeskrivning:

... ... Ar analys och tolkning av resultat diskuterade? ̈ Ja □ Nej □

Ar resultaten trovardiga (kallor bor anges)? ̈ ̈ ̈ ̈ Ja □ Nej □

Ar resultaten palitliga (undersokningens och forskarens trovardighet)? ̈ ̊ ̈ ̈ Ja □ Nej □

Finns stabilitet och overensstammelse (ar fenomenet konsekvent beskrivet)? ̈ ̈ ̈ Ja □ Nej □

Ar resultaten aterforda och diskuterade med undersokningsgruppen?̈ ̊ ̈ ̈ Ja □ Nej □

Ar de teorier och tolkningar som presenteras baserade pa insamlade data (finns citat av originaldata, summering ̈ ̊ av data medtagna som bevis for gjorda tolkningar)? ̈

(29)

E. Utvardering̈

Kan resultaten aterkopplas till den ursprungliga forskningsfragan?̊ ̊ Ja □ Nej □

Stoder insamlade data forskarens resultat?̈ Ja □ Nej □

Har resultaten klinisk relevans? Ja □ Nej □

Diskuteras metodologiska brister och risk for bias? ̈ Ja □ Nej □

Finns risk for bias? ̈ Ja □ Nej □

Vilken slutsats drar forfattaren? ̈

... ... Haller du med om slutsatserna? ̊

Ja □ Nej □

Om nej, varfor inte? ...̈ Ska artikeln inkluderas?

(30)
(31)

Författare, årtal,

land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet

Al-Modallal, H. (2012).

Jordanien

Psychological partner violence and women ´s vulnerability to depression, stress, and anxiety. Syftet är att undersöka skillnaden mellan psykisk ohälsa hos kvinnor som lider av depression och ångest på grund av psykisk våld och jämföra med kvinnor som ej är utsatta för psykiskt våld. Design: Fakta

samlas för att kunna testa en teori, med hjälp av frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval 267 kvinnor som sökte vård på hälso- och sjukvårdscentraler i samarbete med flyktinglägren för våldsutsatta kvinnor. Analys: Data analyserades med SPSS. Etik: godkänd av etisk kommité. Inklusionskriter: Kvinnor på flykt från våld i nära relationer. Exklusionskriterier:

Kvinnor som upplevde depression och ångest på grund av andra skäl.

Bortfall: Redovisar inte

bortfallet och har ingen bortfallsanalys

Resultatet grundas från data som samlades där 267 kvinnor som har flytt från våld i nära

relationer. Nästan hälften av kvinnorna var utsatta för psykiskt våld från mannen och kontrollerade beteende. De psykiskt utsatta kvinnorna hade depression totalt 64%, dessa kvinnor hade mer ångest och posttraumatisk stress syndrom än jämförelsegruppen. Medel AI-Natour, Qandil, & Gillespie (2016) Jordanien. Nurses roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study.

Att beskriva sjuksköterskornas roll och rutiner vid screening för våld i nära relationer.

Designe: kvalitativ

intervju studie.

Urval: sex kvinnliga

sjuksköterskor som

Inklusionskriterier:

Det ska vara Jordaniska sjuksköterskor, 22år och uppåt, har varit

sjuksköterskor i minst ett år och sjuksköterskor som

Även om personalen misstänkte våld i nära relationer så utfördes inte screening alltid.

(32)

Analys: de sju

stegen i Colaizzi's – metoden användes.

Etik: Godkänd av

etisk kommitté.

redovisas inte i studien.

Bortfall: 0

Natan, B. & Rais, I. (2010)

Israel.

Knowledge and Attitudes of Nurses Regarding Domestic Violence and Their Effect on the Identification of Battered Women. Att undersöka vilken effekten sjuksköterskans kunskap och avdelningsrutiner har när det kommer till identifiering av våldsutsatta kvinnor. Design: Kvantitativ, enkätstudie. Urval: 120 sjuksköterskor. Analys: data analyserades med SPSS. Etik: Godkänd av etisk kommitté. Inklusionskriterie:

Sjuksköterskor som möter kvinnor i dagligarbetet på förlossningen, gyn-avdelningar, mödrar- och barnvårdcentral, och akuten.

Exklusionskriterier:

redovisas inte i studien.

Bortfall: 20

Sjuksköterskor ansåg att ställa fråga om våld är viktig del i deras arbete.

Medel Brykczynski, Crane, Medina, Pedraza. (2011) USA. Intimate partner violence: Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge. Att undersöka vårdpersonalens upplevelse för att arbeta med

patienter som utsätt för våld i nära relationer. Designe: kvalitativ intervju studie. Urval: 10 specialist sjuksköterskor. En jobbar inom psykiatrin, fem familj sjuksköterska Inklusionskriterie: Specialist sjuksköterskor som har klinisk erfarenhet i minst två år.

Exklusionskriterier:

redovisas inte i studien.

Sjuksköterskorna tyckte att det var viktigt att inte döma kvinnorna utan att ha en öppen diskussion där man lyssnar på den utsatta kvinnan.

(33)

hjälp av tolkningsfenomenol ogi Etik: Godkänd av etisk kommitté. Chang, J.C., Dado, D., Hawker, L., Cluss, P.A., Buranosky, R., Slagel, L., McNeil, M., Hudson Scholle, S. (2010) USA Understanding turning points in intimate partner violence: factors and circumstances leading women victims toward change.

Att granska hur olika faktorer/ situationer leder till vändpunkter och viljan att förändra sin situation som våldsutsatt kvinna. Design: Kvalitativ metod. Sju fokusgrupper och 20 intervjuer. Totalt 61 deltagare. Urval: Strategiskt urval. 61 kvinnor som deltog vid grupprådgivning för partnervåld tillfrågades i samarbete med tillfälliga boende för våldsutsatta kvinnor. Analys: Innehållsanalys. Materialet omskrevs och svaren kodades. Koderna grupperades i kategorier och presenterades i olika Inklusionskriterier: Endast kvinnor. Exklusionskriterier: Liten

undersöknings grupp och därför Saknar exklusionskriterier. De olika faktorerna/situationerna kvinnorna identifierade som vändpunkter sammanställdes i fem huvudteman; (1) skydda andra från våldet (2) våldet ökade (3) ökad medvetenhet om

alternativ/tillgång till stöd och resurser (4)

förövaren inte kommer att förändras och (5) partner svek/otrohet.

(34)

Goldblatt, (2009) Israel.

Caring for abused women: impact on nurses’ professional and personal life experiences

Att undersöka hur sjuksköterskornas arbetsliv samt det privata livet påverkas av att vårda kvinnor som har blivit utsatta för våld. Designe: kvalitativ intervju studie. Urval: 22 sjuksköterskor som jobbar på sjukhus eller vårdcentral. Analys: innehållsanalys. Material omskrevs och svaren kodades. Koderna grupperades i kategorier och presenterades i olika teman Etik: Godkänd av etisk kommitté. Inklusionskriterie: Kvinnliga sjuksköterskor som har arbetat med minst en våldsutsatt kvinna under det senaste året.

Exklusionskriterier:

Manliga sjuksköterskor.

Bortfall: 0

Sjuksköterskan arbetsliv samt det privata livet påverkas. Mötet med den våldsutsatt kvinnan inducerade empati och medkänsla, men också ilska och kritik mot den utsatta kvinnan, vilket skapar emotionellt arbete för sjuksköterskorna. Hög Jaquier, V., Hellmuth, J,C.,Sullivan , T,P. (2013) USA Posttraumatic stress and depression symptoms as correlates of deliberate selfharm among community women experiencing intimate partner Att fastställa i vilken utsträckning olika posttraumatisk stress och depressionssympto m, samt typer av våld i parrelationer och Design: Semistrukturerad intervjuer utförda av kvinnliga forskarassistenter med utbildning på master- eller doktorandnivå. Urval: Inklusionskriterier:

kvinnan måste ha minst en upplevd handling av fysiskt våld av nuvarande partner. Kvinnan ska vara 18 år eller äldre.

Exklusionskriterier:

inkluderade psykiatrisk sjukhusvistelse under det

Huvudfynden var att posttraumatisk stress och depressionssymptom var högre bland kvinnorna som nuvarande avsiktligt skadade sig själva. Dessa kvinnor visade sig också var utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

(35)

självskadebeteende från dem som använde det bara i det förflutna eller inte alls. upplevelse av minst en gångs våldsövergrepps av sin nuvarande manliga partner Analys: Data analyserades med hjälp av (MANOVA) Etik: godkänd av etisk kommite

kvinnor som screenades, 198 uppfyllde inklusionskriterier. Slutprovet bestod av de 143 kvinnor som uppfyllde behörighetskriterierna Bortfall: 55 Jaquier, V., Flanagan J,C., Sullivan, T,P. (2015). USA. Anxiety and posttraumatic stress symptom pathways to substance use problems among community women experiencing intimate partner violence. Att undersöka förhållandet mellan våld i parrelationer och graden av ångestsymtom, posttraumatisk stress samt alkohol och droganvändning bland en grupp kvinnor som upplever våld i parrelationer. Design: Semistrukturerad intervjuer utförda av kvinnliga forskarassistenter med utbildning på master- eller doktorandnivå. Urval: Rekryteringsflygbla d sattes upp i ett stadssamhälle. Urval, randomiserat av kvinnor med erfarenhet av fysiskt våld i nära relationer Inklusionskriterier: En

kvinna måste ha upplevt fysiskt våld av nuvarande partner minst engång inom 30 dagar samt använt droger eller alkohol minst en gång under samma period.

Exklusionskriterier:

kvinnor som bor på ett skyddat boende och kvinnor under 18 år.

Antal deltagare: 330 Bortfall: redovisas inte i

studien.

Både fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor i parrelation har en ökad risk för ångestsymtom och posttraumatisk stress. Fysiskt våld visade sig ge större risk för

posttraumatisk stress och psykiskt våld gav större risk för ångestproblem.

(36)

skillnader. Etik: godkänd av etisk kommité. Meyer, S. (2010) Australien Seeking help to protect the children?: the influence of children on women´s decisions to seek help when experiencing intimate partner violence. Att undersöka om barns närvaro i missbruksrelationer påverkar kvinnors reaktion på de kränkande upplevelserna eller har en betydande del i kvinnans beslut om att söka hjälp. Design: Kvantitativ design med telefonintervjuer. Urval: Slumpmässigt urval. Analys: Data analyserades med hjälp av (IVAWS) 2003/03.

Etik: etisk godkänd

av etik kommite`.

Inklusionskriterier:

Kvinnor mellan 18 och 69 år som upplevt våld i nära relationer minst en gång. Exklusionskriterier: Saknar exklusionskriterier. Antaldeltagare: 4401 Bortfall: 2275

Närvaron av ofödda barn, dvs. att kvinnorna var gravida påverkade inte deras beslut i att söka hjälp och förändra sin situation. Till skillnad från att barn bevittnar övergreppen framstod som den starkaste anledningen till att söka hjälp.

Medel

Neorien, A I., Schei, B. (2008) Norge

Partner violence and health: Results from the first national study on violence against women in Norway Att uppskatta förekomsten av partnervåld i Norge och förhållandet mellan utsatthet, somatisk hälsa, depression och ångest samt posttraumatiska stressymptom. Design: Kvantitativ enkätstudie. Urval: Slumpmässigt urval. Analys: statistiska analysen analyserades med social siences v. 12.0. Inklusionskriterier: kvinnor med låg utbildningsnivå, ogift, separerade eller frånskilda, för närvarande arbetslös eller har inga barn.

Exklusionskriterier:

Saknar

exklusionskriterier.

Låg utbildningsnivå, ogift, separerade eller frånskilda, för närvarande arbetslös eller har inga barn var signifikant associerade med

partnervåld. Exponering för partnervåld var associerad med dålig hälsa, depressiva och posttraumatiska

(37)

bortfallsanalys. Rhodes, Frankel, Levinthal, Prenoveau, Bailey, Levinson, (2011) USA. Improving patient care.

"You're not a victim of

domestic violence, are you?" Provider-patient communication about domestic violence. Att besekriva kommunikation om våld i nära relationer mellan vårdpersonalen och den utsatta kvinnan. Design: Randomiserad studie av datoriserad screening för våld i hemmet. Urval: 1281 kvinnor och 80 vårpersonal. Analys: en kvalitativ analys utfördes av ljudsamtal som hölls mellan kvinnliga patienter och deras vårdgivare.

Etik: etiks godkänd

av etik kommité. Exklusionskriterier: Icke-verbal kommunikation undersöktes inte Antal deltagare: 1281 kvinnor och 80 vårdpersonal

Bortfall: 871 kvinnor och

40 vårdpersonal

De utsatta kvinnorna upplevde att det vara lättar att berätta om utsatthet när de blev tillfrågade. Medel Scheffer Lindgren, M. (2008) Sverige 'It is still so

deepseated, the fear': Psychological stress reactions as consequences of intimate partner violence. Att undersöka psykiskt lidande och psykiska problem hos misshandlade kvinnor som har lämnat sitt förhållande. Ett annat syfte var att undersöka dessa kvinnors känsla av Design: Kombinerad kvalitativ djupintervjuer och kvantitativa metoder. 14 kvinnor utsatta för våld i nära relationer boende på olika platser i Sverige. 12 av 14 kvinnor hade posttraumatisk stressyndrom (PTSD). En överraskande hög SOC nivå bland flera av de tillfrågade, ett faktum som kan förklara varför dessa kvinnor äntligen lyckats lämna främst genom sin egen insats.

(38)

kvinnor, från privata kontakter, och brottsofferjouren för misshandlade kvinnor.

Etik: etiks godkänd

av etik kommité. Van der Wath,

Van Wyk & Van Rensburg. (2013) Sydafrika. Emergency nurses’ experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Att utforska sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda våldsutsatts kvinnor. Designe: kvalitativ intervju studie. Urval: Nio kvinnliga deltagare, fem från ett sjukhus och fyra från ett annat. Analys: data analyserades med hjälp av tolkningsfenomenol ogi Etik: Godkänd av etisk kommitté. Inklusionskriterie: akut

sjuksköterskor som har minst två års erfarenhet.

Exklusionskriterier:

Manliga sjuksköterskor.

Bortfall: 0

Sjuksköterskorna fick i de flesta fallen se både den psykiska samt den emotionella aspekten.

Hög

Weinehall,

Figur

Tabell 2. Sökning i CINAHL

Tabell 2.

Sökning i CINAHL p.10

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :