• No results found

Vem får leva - vem får dö : Anestesisjuksköterskan och prioritering i prehospital miljö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vem får leva - vem får dö : Anestesisjuksköterskan och prioritering i prehospital miljö"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VEM FÅR LEVA – VEM FÖR DÖ

Anestesisjuksköterskan och prioritering i prehospital miljö

LEO THUNELL

Akademin för hälsa, vård och välfärd Omvårdnadsvetenskap

Avancerad nivå 60 HP

Specialistprogrammet Anestesi

Handledare: Karin Skoglund Examinator: Annica Lövenmark Datum: 2018-05-29

(2)

INNEHÅLL

1   INLEDNING ... 1  

2   BAKGRUND ... 1  

2.1   Anestesisjuksköterskans arbetsområden ... 1  

2.2   Arbetsprinciper inom prehospitalt omhändertagande. ... 2  

2.3   Skadeplats och anestesisjuksköterskan. ... 2  

2.4   Utmaningar på ett skadeområde ... 3  

2.5   Prioritering och etiska aspekter ... 4  

3   PROBLEMFORMULERING ... 5  

4   SYFTE ... 6  

5   METOD ... 6  

5.1   Design ... 6  

5.2   Urval och datainsamling ... 6  

5.3   Dataanalys ... 7  

5.4   Etiska övervägande ... 8  

6   METODDISKUSSION ... 9  

REFERENSLISTA ... 11  

(3)

1 INLEDNING

Som sjuksköterska har jag själv upplevt situationer där resurserna inte räcker till för patienternas behov. En sjuksköterska kan bara göra en sak åt gången för en patient i taget. Intresset för området väcktes under min verksamma tid som allmänsjuksköterska på en hjärtavdelning, där dem moraliska och etiska stressen ofta gjorde sig påmind. Valet mellan att exempelvis hjälpa en patient som är i behov av omvårdnad som är allt för försenad samtidigt som det finns ett akut behov av administrering av läkemedel till en annan, en situation som möjligtvis många sjuksköterskor inom Sverige kan känna igen. I den prehospitala vården är situationen akut och resurserna knappa, vilket har lett till att jag reflekterat över hur upplevelsen och erfarenheterna ser ut gällande prioritering av resurser i en prehospital och akut miljö. Frågeställningen är något som vuxit fram från mina egna erfarenheter och är orsak till att det vidare studeras. Med detta i åtanke ämnar denna studie att beskriva de erfarenheter som medicinskt ansvarig sjuksköterska på ett skadeområde, av att behöva resursprioritera till den grad att skada eller död drabbar en eller fler av

patienterna på ett skadeområde.

2 BAKGRUND

I bakgrunden presenteras anestesisjuksköterskans ansvarsområde som grund för studien. Arbetsprinciper inom prehospitalt omhändertagande, anestesisjuksköterskans uppgift på en skadeplats och utmaningar på ett skadeområde kommer förklaras samt prioriteringar och etiska aspekter på ett skadeområde. Den teoretiska referensramen byggs utifrån tidigare forskning.

2.1

Anestesisjuksköterskans arbetsområden

Anestesisjuksköterskans uppgifter och arbetsområden är vida övergripande gällande både miljö och utförande samt även vilken teknik som används. Den mest centrala delen för en anestesisjuksköterska är att vid behandlingsprocedurer, genomförande av undersökningar och vid akuta skeden på och utanför sjukhus vidhålla en patients fysiologiska processer under anestesi samt ge omvårdnad på avancerad nivå (Gran Bruun, 2013). Vidare menar Gran Bruun (2013) att anestesisjuksköterskans mest vanligt förekommande arbetsplats är på akutsjukhusen, framförallt på operationsavdelningar, men inte är begränsad till endast det, utan förklarar ytterligare att anestesisjuksköterskan även kan bära en viktig roll i det

(4)

arbetar inom ambulanssjukvården som är specialistutbildade inom anestesi i de svenska landstingen.

Bjørlin Norén (2013) förklarar att tekniken är en faktor som både kan bidra till och hindra anestesisjuksköterskans omvårdnadskompetens mycket beroende på om den används vid rätt tidpunkt och rätt sätt. Om tekniken används felaktigt kan den skapa avstånd från

patienten och därmed förhindra anestesisjuksköterskan från att bilda ett helhetsintryck, men genom säkerställande och effektiviserande av användandet av tekniken så sätts patienten i centrum (Bjørlin Norén, (2013).

2.2 Arbetsprinciper inom prehospitalt omhändertagande.

Vid mer akuta situationer så finns det en modifierad princip att följa i prehospitala skeden för att se till att en patient omhändertas enligt rätt prioriteringsordning gällande

livsuppehållande funktioner hos den drabbade samt att sjukvårdspersonalens egna säkerhet finns i åtanke (Wikström, 2006). Den princip som är benämnd som L-ABC är en förkortning som står för: L, som i lägesbedömning är för sjuksköterskan att kunna bedöma att den omgivning som är omkring patienten inte är en direkt fara för varken sjuksköterskan eller patienten. A, står för andning. B, står för blödning, vilket är till för att granska efter den skadade patientens eventuella yttre blödningar. Detta följs av C, cirkulationssvikt, vilket i denna algoritm kännetecknar granskning efter tecken på inre blödning. Det kan dock iakttas att det inte finns en standardiserad modell för triagering prehospitalt, även om detta är en av de vanligt förekommande principerna (Wikström, 2006).

2.3 Skadeplats och anestesisjuksköterskan.

Ett skadeområde definieras av socialstyrelsen som en plats i anslutning till skadeplats där hälso- och sjukvård, polis samt räddningstjänst leder och organiserar vid en skadehändelse (SOSFS 2013:22). Enligt Socialstyrelsen (2016) ska den sjuksköterska med störst medicinsk kompetens ha ansvar för ledning. Denna individ kommer inneha befattningen

sjukvårdsledare som samordnar hälso- och sjukvårdsresurserna på plats i samspel med polis och räddningstjänst. Utöver sjukvårdsledare så finns det en medicinskt ansvarig

sjuksköterska på plats som svarar under sjukvårdsledaren som har ett ansvar att hantera och fördela resurserna inom hälso- och sjukvårds på plats gentemot de skadade patienterna (Socialstyrelsen, 2016). Som Wikström (2006) förklarar, på ett skadeområde där flera skadade är involverade så kan en snabbare triagering genomföras genom att se över vilka skadade patienter som kan stå upp, prata eller skrika och därmed tillåter sjuksköterskan att hoppa över den initiala delen i triageringen, A-delen och gå till de som är påverkade av sina skador till den grad att de inte kan vidhålla fri luftväg. Därefter menar Wikström (2006) att de skadade patienter som inte påvisar livstecken bör prioriteras för livsuppehållande åtgärder.

(5)

Att arbeta tillsammans med räddningstjänst, beskriver Gunnarsson och Warrén Stomberg (2009) oftast upplevs som positivt av sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, framförallt om ett samarbete har skett vid andra tillfällen tidigare. Dock kan samarbete med polis upplevas som provokativt då vissa patienter kunde bli provocerade av polisens närvaro. Djupare förståelse för systemfunktionerna gällande cirkulation, centrala nervsystemet och respiration är kunskaper som medicinsk personal som jobbar inom anestesi- och

intensivvård ska besitta (Åkeson, 2016). Som Crewdson och Lockey (2016) menar med sin studie så förklaras att en stor variation finns gällande kompetensen som finns tillgänglig prehospitalt mellan länder, vilket även kan stärkas och appliceras i svensk miljö av Kongstad (2016) i påståendet att stora variationer av specialistkompetens finns i prehospital miljö mellan landstingen.

Ono et al. (2016) har genom sin studie påvisat utsattheten hos sjukvårdspersonalen som är först på plats när en patient behöver assistans med fri luftväg. Det redovisas många metoder som kan användas för att åstadkomma önskat resultat gällande fri luftväg, men i slutändan handlar det om att överse situationen och angripa problemet med en annan infallsvinkel och andra verktyg när fri luftväg inte kan åstadkommas med påbörjad metod. Detta är

synnerligen viktigt i en situation då ytterligare hjälp av rätt kompetens har svårt att komma till skadeområdet inom önskad tid. Som Kongstad (2016) förklarar så har de flesta

sjukvårdsmedarbetarna sällan kompetensen att handlägga patienter prehospitalt med vidhållande av fri luftväg och invasiv luftvägshantering bör därmed undvikas.

2.4 Utmaningar på ett skadeområde

På ett skadeområde, beskriver Chilcott (2014) att det alltid på ett skadeområde kommer finnas ett behov av lösningar och ändringar av de vanliga rutinerna vid omhändertagande av patienter. Detta är eftersom väldigt stora variationer förekommer i miljö och typ av händelse. Chilcott (2014) förklarar att på ett skadeområde där farligt avfall eller farliga kemiska läckor förekommer så bör även de långvariga effekterna på sjukvårdarna själva tas i beräkning vid omhändertagande av patienter.

Gunnarsson och Warrén Stomberg (2009) beskriver att en signifikant faktor gällande

beslutsfattande är att ambulanspersonalen måste låta sin egna säkerhet få första prioritet, det beskrivs att om en sjuksköterska befinner sig i en hotfull situation så har de riktlinjer om att inte fortlöpa med insatser och dra sig undan hotet.

Chilcott (2014) På ett skadeområde kan dock patienters skadesituation variera och det kan även finnas flera patienter i behov av akuta åtgärder men endast ett begränsat antal

sjukvårdpersonal som är lämpliga att utföra dessa åtgärder finns att tillgå, vilket gör att olika patienters chanser för överlevnad eller allvarlighetsgrad på skada måste prioriteras.

Som Crewdson och Lockey (2016) förklarar med sin studie att det endast en liten andel av patienterna prehospitalt som har behov av interventioner för vidhållande av fri luftväg, men det ska endast utföras av den sjukvårdspersonal med rätt kompetens och verktyg.

(6)

Kongstad (2016) förklarar att det finns olika metoder att skapa en fri luftväg men

prehospitalt föredras det icke-invasiva sättet för att stödja andning hos patienter som ofta ej är helt medvetslösa eller sövda. Även Bossers et al. (2015) påvisar att gedigen erfarenhet av laryngeal intubering ökar chansen till lyckad intubering prehospitalt och därmed ökar också överlevnadschansen hos patienter som utsatts för exempelvis hjärnskador. Vilket kan bli en komplikation då adekvata åtgärder inte vidtas inom god tid.

Wikström (2006) förklarar att på ett skadeområde där flertalet allvarligt skadade patienter befinner sig så kommer först en prioritering behöva göras efter att distansdiagnostik använts för att hitta de skadade patienterna, de som inte påvisar tecken till liv kommer därmed prioriteras bort. Socialstyrelsen (2016) redovisar från övningen TYKO att av 29 triagerade inom kategorin med akut behov av definitiv vård på sjukhus så överlevde endast 14 patienter. Detta beroende på att de prioriterades och triagerades fel och inte den vård de behövde inom uppsatt tidsram (Socialstyrelsen, 2016, s.26). I rapporten beskrivs det att det finns en brist på resurser och oenighet landsting emellan gällande beredskapsbeslut, framförallt initialt i skadeområdets skede då ingen ordentlig helhetsbild finns av situationen. Detta bidrar till att förlänga tiden tills de skadade patienterna kan nås av hälso- och sjukvårdspersonal

prehospitalt (Socialstyrelsen, 2016).

2.5 Prioritering och etiska aspekter

Enligt Riksförening för anestesi och intensivvård och Svensk sjuksköterskeförening (2012) så har sjuksköterskan i sitt ansvarsområde att initiera och motivera etisk reflektion inom team och kollegor emellan samt systematiskt, prioritera, samordna och utvärdera teamarbete utifrån vad patienten har för behov och tillgängliga resurser. Detta har sin grund i

Socialstyrelsens (2011) rapport, där förklaras människovärdesprincipen, där alla människor är av samma värde oavsett sin sociala funktion, ålder och kön. Nortvedt (2005) beskriver att ett möte mellan patient och anestesisjuksköterska sker oftast vid en traumatisk situation, där anestesisjuksköterskan har ansvaret för patientens liv och hälsa. Som anestesisjuksköterska så finns prioriteringsansvaret att balansera behovet hos den enskilda patienten mot

utnyttjande av resurser som tillgodoser alla patienters behov (Nortvedt, 2005). Gunnarsson och Warrén Stomberg (2009) beskriver sjuksköterskor inom

ambulanssjukvården som befinner sig i situationer där beslut om att avhålla från vård i våldsamma situationer. Sjuksköterskorna upplevde att rätt beslut gällande avvaktande eller att hjälpa en patient kan kännas fel, även om vetskapen finns att de har agerat rätt enligt givna riktlinjer. De beskriver även en etisk utmaning i att vara tvungen, enligt riktlinjer, att påbörja hjärt- och lungräddning på patienter trots vetskapen om att interventionen inte skulle ge önskat resultat. Det förklaras vidare att beslutsfattande kan påverkas av situationer då integriteten är en faktor. I patienters hem eller när det finns andra människor närvarande så var det svårare att ta beslut om det fanns risk att förolämpa någon, även om det var ett medicinskt korrekt beslut för att öka patientens överlevnadschans. Om patientens skador var värre så togs mindre aktning till patientens egna åsikter inom beslutsfattandet (Gunnarsson & Warrén Stomberg, 2009).

(7)

Norvedt (1994) beskriver att sjuksköterskan har den moraliska perceptionen till hjälp för att göra en moralisk bedömning om vad som etiskt känns rätt eller fel. Denna förmåga kan vara till hjälp vid ett kritiskt skede på ett skadeområde där prioriteringar måste göras för att rädda liv och där möjligtvis inte alla kan räddas på grund av sina skador eller miljö de befinner sig i. Norvedt (1994) förklarar att känslor och moralisk perception i samspel ger sjuksköterskan förmågan att bedöma vad som kan vara moraliskt förkastlig.

Nortvedt (2011) menar att observationsförmåga och uppmärksamhet är grundläggande kompetenser som en anestesisjuksköterska ska besitta. Patienten har alltid rätten att vägra vård och kan göra så med förutsättningen att patienten har fått tillräckligt med information för att kunna delta i sin vård och förstå konsekvenserna. Däremot är inte att vägra

behandling och att kräva behandling likställt. En patient kan inte kräva all tillgänglig behandling utan det måste vara medicinskt och etiskt försvarbart. Dock menar Nortvedt (2011) att det finns ingen riktig kunskap om hur vårdpersonal bedömer en patients

samtyckeskompetens gällande sin vård och därmed är det oklart vilken påverkan det har på varje enskilt falls utfall. Vidare förklaras att de som av någon orsak har en nedsatt kognitiv förmåga eller är medvetslösa så finns det inga regler om ställföreträdande vid beslutsfattning gällande patienten. Anestesisjuksköterskan deltar vid många beslut i akutmedicinska skeden. En anestesisjuksköterskas uppgift är att tillgodose att problematiska beslutsprocessen utgår från vad som är bäst för patienten och de närstående.

Osäkerhet, förklarar Power och Alison (2017) är den ledande faktorn till långsammare beslut hos de som leder sjukvårdsinsatser på ett skadeområde. Ett flertal faktorer påverkar denna osäkerhet där bland annat för lite eller för mycket information är en huvudsaklig faktor. För mycket information leder till att det blir svårare att kunna sortera ut det som är av relevans, medans för lite lämnar beslutsfattaren åt att ta beslut på mer opålitliga grunder. I slutändan är det ledarens egna känsla av att yrkesrollen bär ett ansvarskrav som måste bemötas samt sin professionsintegritet som kallar sjukvårdsledaren till ett beslut trots de utmaningar och överväganden som ska tas i åtanke (Power & Alison, 2017).

3 PROBLEMFORMULERING

Tidigare forskning påvisar att det finns en betydlig andel patienter som kräver hjälp med upprätthållande av fri luftväg i akuta skeden. Varje intuberad patient kräver en egen anestesisjuksköterska för att upprätthålla adekvat ventilation och det som då kan bli ett problem är vilka resurser i form av personal med rätt kompetens som finns att tillgå samt vilka utmaningar som befinner sig vid ett omhändertagande och vidhållande av fri luftväg utanför sjukhusmiljön. Sparsamt med forskning belyser hur prioritering av skadade patienter på ett skadeområde erfars av beslutsfattaren. Anestesisjuksköterskan har den prehospitala miljön som sitt arbetsområde och ett kartläggande av detta fenomen bör vidare undersökas. Färdigställd studie kan användas som vidare underlag för omhändertagande och etisk

(8)

reflektion för framtida anestesisjuksköterskor som kan tänkas hamna i liknande situation vid beslutsfattande.

4 SYFTE

Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av etiska utmaningar att prioritera skadade människor på ett skadeområde.

5 METOD

Under metodavsnittet beskrivs vald design samt tillvägagångssätt gällande datainsamling och analys av data för den planerade studien.

5.1 Design

Studien ska genomföras som en kvalitativ intervjustudie med ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjustudie med fenomenologiskt perspektiv lämpar sig väl för att få en förståelse för ett fenomen eller en situation (Danielson, 2012).

5.2 Urval och datainsamling

Informanter kommer sökas genom respektive arbetsplats, det vill säga akutsjukhus inom Sverige och tillhörande akutmottagningar samt andra privata aktörer som utför

ambulanssjukvård för att säkerställa att en tillräcklig mängd informanter ska tillfrågas för att kunna väga upp för eventuellt bortfall. Danielson (2012) beskriver att innan insamling påbörjas så informeras respektive informant om informerat samtycke samt ett godkännande av detta samt ett klartecken om fortskridande från respektive chef. Valet av intervjuform är en semistrukturerad intervju med en deltagare åt gången där öppna frågor ställs. Detta för att lämna utrymme för den intervjuade deltagaren att kunna prata med viss frihet så att

eventuella tolkningar och erfarenheter får plats att komma fram. Den semistrukturerade intervjun är inte bunden att följa en viss kronologisk ordning och är lättare att anpassa till vad som tas upp under intervjuns gång. Intervjuerna kommer spelas in och transkriberas ordagrant för att forskaren senare ska kunna återgå till det vid dataanalys och analysera den transkriberade texten (Danielsson, 2012).

(9)

Henricson och Billhult (2012) beskriver att inklusionskriterier ska innefatta informanter som erfarit självaste fenomenet. Därmed ska informanter vara anestesisjuksköterskor som vid minst ett tillfälle haft en roll som medicinskt ansvarig sjuksköterska på ett skadeområde under sina yrkesaktiva år. På skadeområdet ska anestesisjuksköterskan ha prioriterat bort resurser från en patient på grund av resursbrist som haft potential att leda till personskada eller död (Henricson & Billhult,2012). Forskaren ska försäkra sig om att de som deltar i studien erfarit fenomenet som ämnas att studeras, detta för att tillgodose att studien ska ha ett ändamålsenligt urval. Informanter kommer sökas genom respektive arbetsplats, det vill säga akutsjukhus inom Sverige och tillhörande akutmottagningar samt andra privata aktörer som utför ambulanssjukvård för att säkerställa att en tillräcklig mängd informanter ska tillfrågas för att kunna väga upp för eventuellt bortfall. Informanter bör ha upplevt

fenomenet senaste två åren för att försäkra om att de har fenomenet relativt färskt i minnet. Finns svårigheter att finna minst tio stycken informanter som uppfyller dessa

inklusionkriterier utökas antalet år sedan fenomenet upplevts till fem år.

Inklusionskriterium appliceras för att tillgodose att informanter upplevt fenomenet som är valt att studeras samt för att få ett brett urval med varierande erfarenheter, därför inkluderas anestesisjuksköterskor i alla åldrar, kön och etnicitet (Henricson & Billhult, 2012).

Exklusionskriterier för studien är de som inte upplevt fenomenet som är valt att studeras, inte innehar en specialistutbildning inom anestesi samt inte uppfyller inklusionskriterierna. Ovannämnda åtgärder vidtas för att kunna få ett ändamålsenligt urval (Henricson & Billhult, 2012). För att studien ska kunna tolerera bortfall av deltagare vid eventuell sjukdom, död, missnöje och ångrar sitt deltagande samt fortfarande vidhålla god beskrivning av fenomenet så eftersträvas minst tio och som mest tjugo deltagare. (Danielsson, 2012). Antalet

anestesisjuksköterskor är även önskvärt för att få en så god variation av data som berör fenomenet med stort omfång gällande fenomenets natur (Henricson & Billhult, 2012). Ett exempel på frågor som kan tänkas användas som underlag för de semistrukturerade intervjuerna är att börja med något som leder in till fenomenet som ämnas studeras menar Danielsson (2012) därmed kan denna fråga tänkas användas: Berätta om din erfarenhet av att vara medicinskt ansvarig sjuksköterska på ett skadeområde. Ett annat exempel kan vara: Har du reflekterat över att dina beslut kan bidra till en patients lidande eller död?

5.3 Dataanalys

Efter att all data har samlats in görs en dataanalys av all befintlig data samtidigt, enligt Henricson och Billhult (2012). Först väljs intervjuerna att transkriberas i sin helhet för att sedan analyseras i ett vidare steg. Därefter läses datamaterial in i sin helhet ett flertal gånger, för att sedan selektera den text som svarar på angiven frågeställning i form av

meningsenheter som kodas och formas till olika kategorier. Danielsson (2012) beskriver en kvalitativ innehållsanalys där varje text analyseras till ett manifest innehåll framhävs, alltså vad texten säger direkt, men även indirekt tolkning och framtagande av latent innehåll, vilket syftar på att framhäva en djupare tolkning och innebörd av intervjun kommer utföras av

(10)

författaren (Danielsson, 2012). Analys genomförs fortlöpande för att se att koder och kategorier har relevans i relation till studiens syfte (Henricson & Billhult, 2012). En induktiv analys kommer genomföras, vilket innebär att fenomenet ska studeras så förutsättningslöst som möjligt för att försöka få bort förutfattade meningar, menar Priebe och Landström (2012), därmed kommer denna studie handha en induktiv analys. Slutligen sammanställs analysen av data i form av en tabell och därefter presenteras allt i en ny helhet, vilket Henricson och Billhult (2012) menar är en metod för att överskådligt kunna redovisa resultatet.

Tabell 1: Exempel på analysschema

Intervjunumer   Text   Meningsenhet   Kod   Subkategori   Kategori   Tema  

             

5.4 Etiska övervägande

För att säkerställa studien etiskt, förklarar Kjellström (2012), så ska alla deltagare medverka frivilligt och ingå i ett informerat samtycke innan de inkluderas i studien. Codex (2018) beskriver att informationskravet innebär att forskaren har en skyldighet att informera deltagare om dennes roll i studien samt på vilka villkor som appliceras på deras deltagande. Informerat samtycke, samtyckeskravet, menas att informanterna vidhåller rätten att när som, utan förvarning eller delgiven anledning rätt att avsluta sin medverkan i studien, de ska varken hotas eller lockas till deltagande i studien. Studien ämnar därtill att tillgodose att alla informanter är väl informerade om sin rätt om att deltagande är frivilligt samt att de ska vara väl informerade om studiens syfte och hur deras deltagande kommer användas i studien och inte minst att de kommer förbli anonyma. Information kommer vara tillgänglig muntligt och i skriftlig form innan informanterna ger sitt svar gällande medverkan, vilket de ska få gott om tid på för att besvara (Codex 2018).

Som Kjellström (2012) hänvisar så ska åtgärder tas för att vidhålla konfidentialitetskrav. Därför kommer ljudutrustning som ska användas under intervjuerna inventeras för att kunna tillgodose dessa krav. Exempelvis att inspelningstekniskutrustning har tillräcklig kapacitet för att säkerställa konfidentialitetskraven som informanterna har rätt till då de ska intervjuas. I och med detta så kan icke behöriga inte få tillgång till inspelat material som kan komma att bli tillgänglig till obehöriga om inte åtgärder vidtas. Codex (2018) förtydligar att all personal som är engagerad i studier som denna, som kommer att inneha känsliga

uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör skriftligt underteckna en tystnadspliktsförbindelse gällande denna information.

Enligt Codex (2018) riktlinjer så kommer informanternas anonymitet vidhållas genom att inga namn, datum eller platser kommer inkluderas i studien från återberättande av situationer eller erfarenheter samt att den information som tagits fram i denna studie inte

(11)

kommer att användas kommersiellt eller andra sammanhang utanför forskning, vilket är nyttjandekravet som ska uppfyllas gentemot informanterna. Informanterna kommer informeras att deras deltagande inte bara kommer vara anonymt utan studien och dess studieledare kommer vara införstådd och följa personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) samt personuppgiftsförordningen (1998:1191) vid hanterande av informanternas personuppgifter (Codex, 2018).

Studien ämnar att vidhålla göra gott-principen, eftersom studien kommer att undersöka ett etiskt fenomen som kan, för de som genomlevt det och behövt göra svåra prioriteringar, skapa väldigt starka känslor hos intervjudeltagarna och därmed måste stor respekt vidhållas vid intervjudeltagarnas integritet. Denna utmaning kan enklast bedömas genom att göra en riskanalys där forskningens risker vägs mot de vinster som den bär med sig (Kjellström, 2012). Enligt The World Medical Association (2013) och genom deras Helsingforsdeklaration så bör studieplanen etiskt granskas av en utomstående, vilket studien ämnar att genomgå. Studien uppnår inte de kriterier för att behöva söka tillstånd, som enligt svensk lagstiftning kräver granskning av en etisk nämnd för att fortskrida (Kjellström, 2012).

6 METODDISKUSSION

Henricson (2012) förklarar att om det finns en avsaknad av tidigare litteratur som studerar det valda fenomenet och detta faktum kan engagera deltagare och forskare till ett väl utfört arbete men utmaningen kommer finnas i att behålla sakligheten och inte tolka in mer i resultatet än vad data påvisar, vilket kan påverka studiens tillförlitlighet. Tillförlitligheten, det vill säga pålitligheten i arbetet kan målas utav författarens förförståelse att majoriteten av alla erfarenheter av fenomenet kommer vara emotionellt laddade och möjligtvis skapa

negativa känslor hos de som erfar fenomenet. Giltighet, beskriver Henricson (2012) som validitet eller trovärdighet och avser vilken utsträckning som valt fenomen studerats. För att ytterligare stärka studiens giltighet är det viktigt att ge deltagaren tillräckligt med tid att besvara frågor för att se till att ingen eventuell information uteblir (Henricson, 2012). För att stärka tillförlitligheten i studien, menar Wallengren och Henricson (2012) att informanterna själva ska få granska intervjuerna och tolkad data i efterhand för att säkerställa att informationen stämmer överens med deras erfarenheter, vilket stärker bekräftelsebarheten och kommer därmed genomföras i denna studie. Vidare för att

kvalitetssäkra studien kommer utomstående forskarkollegor få granska överensstämmelser mellan kategorier och underkategorier. Som Danielsson (2012) beskriver så är ett

fenomenologiskt perspektiv väl lämpat i och med att studien ämnar utforska erfarenheten av att behöva prioritera en människas liv framför en annans hos medicinsk ansvarig

sjuksköterskan på ett skadeområde och stärker därmed studiens giltighet.

Författarens egna förförståelse och erfarenheter av beslutsfattande i medicinsk och omvårdnadsmiljö är överlag färgad med etisk och moralisk stress och är många fall åt det

(12)

negativa hållet, även om positiva erfarenheter även finns med. Detta kan påverka dataanalys och resultat. Pålitligheten kan komma att påverkas av förförståelsen men genom att vara medveten om sin förförståelse samt med en extern granskning av studien i sin helhet av utomstående forskarkollegor som kommer att genomföras bör studiens giltighet och tillförlitlighet öka (Wallengren och Henricson, 2012).

Wallengren och Henricson (2012) menar att det kommer kunna vara en svaghet gällande var någonstans fenomenet utspelat sig, syftet ska vara att studera fenomenet inom Sverige men med tanke på dess specifika karaktär så kan det blir svårt att hitta tillräckligt många

deltagare som underlag för studien, vilket därmed kan sänka dess trovärdighet.

Studien bör gå att applicera på andra grupper och mindre akut beslutsfattande men en kritisk aspekt som kan påverka utfall är tidsfaktorn som fenomenet bygger sin premiss på. Det vill säga att om inte själva beslutfattandet sker under en kritisk tidspress så är inte

överförbarheten lika hög. Vilket kan leda till att studiens överförbarhet är beroende på vilka ramar som liknande studier baseras på (Wallengren & Henricson, 2012).

(13)

REFERENSLISTA

Bjørlin Norén, C. (2013). Teknik och omvårdnad. I I. L. Hovind (Red.), Anestesiologisk

omvårdnad (s. 55-62). Lund: Studentlitteratur.

Bossers, S. M., Schwarte, L. A., Loer, S. A., Twisk, J. W. R., Boer, C., & Schober, P. (2015). Experience in prehospital endotracheal intubation significantly influences mortality of patients with severe traumatic brain injury: A systematic review and meta-analysis.

PloS ONE, 10(10), 1-26. doi: 10.1371/journal.pone.0141034

Chilcott, R. (2014). Managing mass casualties and decontamination. Environment

International, 72, 37-45.

Codex (2018) Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Artikelnummer: :91-7307-008-4) Vetenskapsrådet: Anders Gotab. Från, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Crewdson, K., & Lockey, D. (2016). Advanced airway management for pre-hospital trauma patients. Trauma., 18(2), 111-118.

Danielson, E. (2012). Kapitel 9: Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl. s.

163-173) Lund: Studentlitteratur.

Gran Bruun, A. M. (2013). Anestesisjuksköterskans kompetens. I I. L. Hovind (Red.),

Anestesiologisk omvårdnad (2. [rev.] uppl., s. 17-31). Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, B., & Warrén Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing., 17(2), 83-89.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 471-479) Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. & Billhut, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 129-137)

Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012) Forskningsetik. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 129-137) Lund:

Studentlitteratur.

Kongstad, P. C. (2016). Prehospital akutsjukvård - ambulanssjukvård. I S. GE. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson (Red.), Anestesi (3. [omarb.] uppl., ss. 615-637). Stockholm: Liber. Norvedt, P. (1994). Kapitel 10: Känslor, omsorg och förnuft. I Kirkevold, Martinsen, K.,

Kirkevold, M., Norvedt, F. & Alvsvåg, H. (red.) Klokhet, omdöme och skicklighet: Kari

Martinens inflytande på omvårdnad och utbildning. (s. 137-145) Lund:

(14)

Nortvedt, P. (2005). Etik och anestesisjukvård. I I.L. Hovind (Red.) Anestesiologisk

omvårdnad (s. 469-479) Lund: Studentlitteratur.

Nortvedt, P. (2011) Etiska utmaningar I I.L Hovind (Red.) Anestesiologisk omvårdnad (s. 45–54) Lund: Studentlitteratur

Ono, Y., Shinohara, K., Goto, A., Yano, T., Sato, L., Miyazaki, H., . . . Tase, C. (2016). Are prehospital airway management resources compatible with difficult airway algorithms? A nationwide cross-sectional study of helicopter emergency medical services in Japan. Journal of Anesthesia, 30(2), 205-214. doi: 10.1007/s00540-015-2124-7

Power, N., & Alison, L. (2017). Redundant deliberation about negative consequences: Decision inertia in emergency responders. Psychology, Public Policy, and

Law., 23(2), 243-258.

Priebe, G. & Landström, C. (2012). Kapitel 1: Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 31-50) Lund:

Studentlitteratur.

Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening (2012)

Kompetensbeskrivning – Legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Stockholm:

Swenurse. Från, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.komp.webb.pdf

SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6

SFS 1998:1191. Personuppgiftsförordningen. Stockholm: Justitiedepartementet L6 Socialstyrelsen (2011). Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling – Handbok för

vårdgivare, verksamhetschefer och personal. (Artikelnummer: 2011-6-39). Stockholm: Socialstyrelsen. Från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18390/2011-6-39.pdf

Socialstyrelsen (2013). Föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Stockholm: Socialstyrelsen. Från

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2013-22

Socialstyrelsen (2016). Hälso- och sjukvårdens förmåga en allvarlig händelse med många skadade – Erfarenheter och lärdomar av övning TYKO (Artikelnummer: 2016-10-7). Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20361/2016-10-7.pdf

(15)

The World Medical Association (2013) Helsingforsdeklarationen. Från,

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 481-496) Lund: Studentlitteratur.

Wikström, J. (2006). Akutsjukvård: handläggning av patienter med akut sjukdom eller

skada. Lund: Studentlitteratur.

Åkeson, J. (2016). Inledning. I S. GE. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson (Red.), Anestesi (3. [omarb.] uppl., s. 11-14). Stockholm: Liber.

Figure

Tabell 1: Exempel på analysschema

References

Related documents

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

I dag medför Rymdstyrelsens begränsade möjligheter att delta i Copernicus och ESA:s övriga jordobservationsprogram och Rymdsäkerhetsprogrammet att Sverige och svenska aktörer

största vikt för både innovation och tillväxt, samt nationell och global hållbar utveckling, där riktade forskningsanslag skulle kunna leda till etablerandet av

Processer för att formulera sådana mål är av stor betydelse för att engagera och mobilisera olika aktörer mot gemensamma mål, vilket har stor potential att stärka

Forskning och innovation är avgörande för att uppmärksamma och förstå stora förändringar, liksom för att hitta lösningar för att kunna ställa om till en hållbar utveckling

När Tony och Saga lyfter upp att så länge inte kvinnan gör motstånd kan detta tolkas som ett samtycke, det kan även förstärkas i det sexuella manuset eftersom

Det är anmärkningsvärt att den enda gången människor med funktionsnedsättningar nämns i Idrotten vill konstrue- ras inte den funktionsnedsatta kroppen som inneboende svag,

Det här är det ena skälet till att de unga turkarna inte kan göra så särskilt mycket av en symbolgestalt som Yasemin. Det finns också ett andra skäl, och jag tror att det är