Aspekter på den medeltida kyrkobyggnaden

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Karin Andersson

Title

Aspekter på den medeltida kyrkobyggnaden

Issue

3

Year of Publication

1982

Pages

159–170

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Aspekter

på

den

medeltida

kyrkobyggnaden

KarinAndersson

Den första _{upplysningen om ett samhälles medel¬} tida ålder gerofta de bevarade

monumentalbyggna-dema. Enklare _{bostäder, verkstäder och ekonomi¬}

byggnader, som vanligtvis var av förgängligare ma¬

terial, har rivits och fått lämnaplats åt nyare bygg¬

nadermed andrafunktioner.

Under den nuvarande _{markytan har mycket av}

denna enklare _{bebyggelse bevarats och de senaste} årtiondenas allt intensivare _{arkeologiska utgräv¬}

ningar har böljat ge en mer nyanserad bild särskilt

av städernas _{bebyggelseutveckling. Detta framgår} inte minst av de _{rapportersom redan utgivits inom} ramenför_{projektet Medeltidsstaden.}

Av skilda orsaker har stående _{monumentalbygg¬}

nader som _{borgar och kyrkor behandlats mer över¬}

siktligt i projektet. Det kandärförvara avbetydelse att betona värdet av en _{fördjupadanalysavbyggna¬}

derna, eftersomde i såhöggrad, både i staden och

på landet speglar sin tids villkor och samhällets

förändring.Inteminstgäller dettakyrkobyggnaden.

Med en aforistisk _{formulering skulle mankunna}

påstå, att kyrkobyggnaden är ett samlat uttryck

fördet _{liturgiskt-praktiskt nödvändiga, detestetiskt}

eftersträvade och det tekniskt ochekonomiskt _möj¬

liga. Alla dessa faktorer har skiftat, samhället har

förändrats och det finns nästan _{ingen kyrka} vars arkitektur inte _{byggts omi anslutning tillnya}

förut-Bild 1. Braun och _{Hogenbergs stick} av Landskrona på

1580-talet ger, trots smärre felaktigheter, en mycket god

bild av den _{senmedeltida stadens karaktär. Dominerande} komponenterärstadskyrkan JohannesBaptistaoch slottet,

byggt vid mittenav1500-talet. På slottetsplatslåg tidigare ett _{karmeliterkloster, något äldre än den omkring 1412} grundadestaden. (Efter H.Wåhlin, Landskronaforna kyrka

ochdessminnesmärken, Malmö 1939).

sättningar. Nya delar har tillkommit: sakristia, vapenhus, kapell, gravkor, korsarmar etc. Rester av

rivna _{byggnadsdelar och inredningsdetaljer döljer}

sigunder golvochimarkenutanför byggnaden.

I samband med _{restaureringar av byggnaderna} finns ofta _{goda möjhgheteratt erhållamer nyanse¬}

rad _{kunskap. En förutsättningför dettaär dockatt}

frågorna ställs ien allmänmedvetenhet både omdet

innehåll och _uttrycksom kyrkan kunde ha vid den ifrågavarande tiden och om de specifika förutsätt¬

ningarnaförjustden byggnadensomundersöks.

Denmedeltida _{stenkyrkans totala dominansöver} annan _{bebyggelse kan ännuidagupplevaspå många}

platser. Under äldre tid var detta änmer påtaghgt,

någotsommångaavbildningar berättarom(bild 1) Detta _{speglar en samhällsreahtet. Under medel¬} tiden och _{långt fram i nyare tidvarkyrkansandliga}

kraftfält av en _{storleksordning vi endast med svårig¬}

het kan föreställaoss. Från _{dopet till sista} smöijel-senstod kyrkan ien nära relation tillmänniskorna.

Dess verkan var _{långt mera påtaglig än den världs¬}

liga överhetens.

Den katolska _{kyrkan var medeltidens »andhga}

international». Dess mål var att _{»andligt och världs¬}

ligt skulle smälta samman till en fullkomlig orga¬

nism, där ständig växelverkan skulle råda under det andhgas självklara primat» (Vallquist 1963,s

160).

Kyrkan stodför europeiskt nytänkande och konkre¬

tiserade dettai hela den kristna världen. Den kyrk-Uga organisationenkom att få enutslagsgivande be¬

tydelse förundervisning, forskning, social-och sjuk¬

vård. Den var en _{nydanande kraft inomarkitektur,}

skulpturoch måleri.

Men _{kyrkan hade också många världshga funk¬} tioner. Den var ett affärsdrivande _{företag, som}

kunde _{äga jord, gårdar, skogar, sjöar, stenbrott,}

tegelugnar. Vidmedeltidens slut uppgick den kyrk¬ liga egendomen tdl 21%avden svenska jorden

(mot

5,6%förkronan) (Andersson 1955,s 15).

Prästerna_{tog genomsin lärdom och skrivkunnig¬} het del i den _{samhälleliga förvaltningen och det}

politiska maktspelet. Ärmu islutetav 1500-taletvar det _{bedrövligt ställt}

_{med andra}

_{samhällsgruppers}

bildning. Kungar och adelsmän var krigare, som i

regel inte hade någondjuparebildning. Förstunder

loppetav1600-taletblev bildenen annan.

Den _{kyrkhga rättskipningen,} men till viss del

även den _{världsliga, ägde rum i nära anslutningtill}

kyrkan. Där medlades i tvister och uppgjordes

affärer. _{Pengar och värdesaker deponerades inom}

dess fastamurar. I ofärdstider vardenfolkets_uppe¬ hållsort och_{trygghet. Påresor gavden härbärge.}

Hur _{mycket av aUt detta har satt konkreta spår}

i _{byggnaderna? Och vilka spår har den rent världs¬}

hgasamhällsapparaten lämnat efter sig? Frågornaär stora men vid _{vaije undersökningstihfälle lika nöd¬}

vändiga. 1 det praktiska arbetet är det byggnads-arkeologens primära uppgift att ge detaljerade och

fast _{underbyggda svar på frågor som rör datering} och funktion. De _{arkeologiska grävningarna och}

murverksundersökningama tar sikte på att ge svar

på topografiska frågor som:

Är

kyrkan som under¬

söks den första _{byggnaden påplatsen? Fanns före¬}

gångare eller annan bebyggelse tidigare på samma

plats? Hur låg kyrkan i förhållande till samtida be¬ byggelse? På vad sätt byggdes kyrkan upp och

förändrades? Vad kännetecknade de ohka_perioder¬

nas _{byggnader och hur kan de kronologiskt}

fast-stähas?_{(SetexAnderssonoch Rosenqvist 1980).}

Dateringen kan ta stödi ohka konkretaföreteel¬

ser som _{planform, material, konstruktion, stilis¬} tiska _{dragetc. 1växelverkan medarkivahska studier}

kan oftast åtminstone de _kronologiskaramarnaför ohka _{förändringar fastställas.} Funktionsfrågorna är

ofta svårare att besvara, eftersom kunskapen om i

synnerhet den äldre medeltiden är så begränsad. I

dessa _{frågor skulle behövasettintensivare samarbete} mehan ohka _{speciahster som historiker, konst¬}

historiker, kyrkohistoriker, rättshistoriker och

medeltidsarkeologerändetsom nuexisterar.

Om man,i medvetenhet om det fragmentariska

i_{kunskapsunderlaget, ändå dristarsigtihattförsöka} ge en summarisk bild av kyrkobyggnadens medel¬

tida _{förändringarär det enbartförattpekapånågra}

av de _{möjhgheter tih förklaringar,} som kanske

annars inte beaktas. För _{specialister kommer det} som _{lyfts fram i det följande att vara välbekanta}

ting, men detbehövsenbredareinsikt omdet speci¬

fika i _{medeltidskyrkans innehäl och gestaltning} inte minst ur _{bevarandesynpunkt. Ahtför många}

genuina uttryck för äldre tiders tänkande spoheras

vid hårdhänta _{restaureringar helt enkelt därför att}

betydelsen avdemärokänd.

Den medeltida _kyrkan var församlingens rum,

men _{utslagsgivande för dess gestaltning var att}

»den var det rumi vilket Guds närvaromanifestera¬

des i kulten, genom sakramenten och ställföreträ¬ dande genomrehkernaoch helgonens patronatskap»

(Cinthio 1956.s607). Dettaärdetmestväsensskilda

mehan den katolska ochden_{protestantiska kyrkan.}

I den romanska_{kyrkanfannsenklar artikulering}

mehan de ohka _{byggnadsdelarna. Kor,långhus,torn} hade alla sitt _{eget betydelsebärande innehåll. Redan}

mindre klar. »Den estetiska _{helhetskonceptionen} bleven funktion i sig,somuttryckfören merasub¬

jektiv uttrycksform» (Cinthio 1956, s 609). Ut¬

trycktmindre subtiltinnebärdetta,attdetabsoluta

arkitekturens och bildvärldens _{uttryck börjar kunna}

ifrågasättas. Detta är givetvis inte något som står

fritt i förhållande till samhället. Här finns _många

bottnar i den_{strukturomvandlingsomskedde under}

1200-talets_{lopp, under det sekel,som såg penning¬} ekonomintafart ochstäderna växafram.

I derma skrift om städernas_{bebyggelse vore det}

kanske _{påett sättmer relevant,attenbart behandla}

stadskyrkorna. Men många städer harvuxitfram på

äldre _{platser och gamla kyrkor inlemmats i stads¬}

planen, en del har alltid förblivit landsförsamlings-kyrkor. Därförkan det vara fruktbart attse påliela förloppet från äldre medeltid. Det bör kanske dock

framhållas att det allmänt sett finns en skillnad

mellan _{stadskyrkans och lantkyrkans gestaltning.}

Bild 2. VåmbskyrkaiVästergötlandär ettbraexempelpä

en romansk kyrkas gestaltning. De obka rumsbildningarna är klart artikulerade utvändigt med en sublim känsla för

Bild 3. Stadskyrkan i Skänninge, vigd tidJungfru Maria,

kaUadesävenGarpekyrkan (tyskarnaskyrka). Den byggdes omkringår 1300 och ansluter till tidensbaltiskaeller nord¬

tyska tegelgotik. Tegelmurarna omsluter ett treskeppigt

kyrkorum, vars inrefunktioner inte avslöjar sig i exteriö¬

rensarkitektur.Foto: ATA I Anderson1948.

Dessa torde docktill stordel vara kronologiskt be¬

tingade (bild

2-3).

Stadskyrkor är

oftare byggda

av

tegel än lantkyrkor,vilket torde bero på, attde har

tillkommitunder andra ekonomiskaförutsättningar

än _{lantkyrkorna. De är vanligtvis större,}

_ofta

fler-skeppiga, försedda medfler portaler och har

vanligt¬

vis ett större antal altarstiftelser och kapell än de

senare.

I det _{följande har ingen differentiering gjorts.}

Kyrkornas innehåll är väsentligen detsamma, åtmin¬

stoneom mansertillhuvuddragen.

Den medeltida_{kyrkobyggnaden indelades izoner} av _{profant och hehgt innehåll. Som redan antytts} var detta mest _{utpräglat under äldre medeltid. Den}

allmänna _{regeln var,}att devästradelarnavar av pro¬ fanareartändeöstra.

Det allra _{hehgaste och mestcentralaikyrkorum¬}

met var, dåsom nu,högaltaret ikorets östra del. I

mässhandlingenupprepades gång på gång påettkon¬

kret sätt _{återlösningens mysterium} (bild 4). Ingen

kyrka kunde existera innan reliker nedlagts i

relik¬

gömman i altarskivan. Från dem utgick

den

Uv-givandekraft, somgjorde kyrkan tillett

heligt

rum.

Altaret varnormalt ett blockaltare,byggtav samma material som _{kyrkan. I absidkyrkor vardet tidigast}

placerat ett stycke från östväggen, så att prästen

kundeförrätta_{mässhandhngenvändmotväster.}

Arkeologiska undersökningar kan ge upplysning

om äldre _{korplaner och fasta inrättningar i koret.}

Det _{gamlaaltarfundamentet ligger oftast kvar. Spår} kan fmnas av ohka _{golvnivåer, i absid, koroch lång¬}

hus, av lektorieanordningar, av bänkaretc. Marken

under _{triumfbågen är oftast förstörd} av sentida

gravkammare, men i gynnsamma fall finns kanske

rester av _{lekmannaaltare,} sk korsaltare på platsen

under eller framför triumfkrucifixet. I katedraler

och _{klosterkyrkor farms aUtid lekmannaaltare,} men det var kanske _{vanligt även iordinära socken¬}

kyrkor? I Sverige har detta inte kunnat påvisas

aimat än i enskilda _fall,som Flastai Uppland, som har en _{speciell ställning som patronatskyrka} och

kortare tid kanske även som _{klosterkyrka. I Dan¬}

mark finns _spår av lekmannaaltare i tex den

till

Bild 4. Det centrala i den katolska mässhandlingen illu¬ streras _{på ett handgripligt sätt i senmedeltidens framställ¬} ningar av Gregorius mässa. Gregoriusden store föddes ca

540 och _{dog604. Han}var påve och den sisteavde stora

kyrkofäderna. När han engång läste mässan,vardetenav

medhjälparna,somtvivladepåattKristus verkligenvarnär¬

varande ivinet och brödet.DäbadGregorius tillGud och

Frälsaren steg själv ned påaltaret medsårmärken ochom¬

givenav spikar, lansarochättikssvamp och blodetfrån hans

sår strömmade ner i altarkalken. Bilden från altarskåp i

synesheltvanliga sockenkyrkan StenlösepåSjälland (Stiesdal 1976,s 2367).

Alla _{tidigmedeltida kyrkor tycks ha haft} sido-altaren vid _{långhusets östvägg på ömse sidor om}

triumfbågen. Det norra var som regel ett

Maria-altare och det södra _{vigt åt det vanligen manhga}

helgon, som jämte Maria var kyrkans patronus.

Mariaaltaret fanns under hela medeltiden och bi¬ behölls efter reformationen som »kakaltare» dvs

kyrkogångsaltare.

Under senmedeltiden kom _{helgonkulten att bh}

subjektiv, dvsinte såbundentUl relikernas objektiva

reahtet. De blev också_{påtagligt riktmanifesterande.} Skilda _{yrkeskategorier hade sina särskilda helgon} och olika_{helgon fungerade som förebedjareiskilda}

sammanhang och för speciella syften. Allt flerhel¬ gonaltare byggdes i kyrkornas långhus, intillytter¬ väggar och pelare, ibland också i vapenhusen. Sär¬

skilda_{kapell tillkom för bestämda altarstiftelser.På} olika sätt kan det vara _{möjligt att nåkunskap om} vem som står bakom altarstiftelsen - en enskild

person, ett köpmannagille eller någon annan sam¬

manslutning?

Att sådana altarstiftelser _{speglar ekonomiska}

realiteter både i sin tillkomst och i sin_{kontinuerliga} funktion behöver _{knappast sägas. Om kyrkan haft}

ett särskilt _{betydelsefullt helgon eller ett egetlokal¬}

helgon, har man alltid anledning att fråga sig hur

detta å ena sidan _{påverkat stadens eller landsbyns} hv. En _kyrka somvaritvallfartsmål harnästanalltid

fått en rikare _utrustning av altaren. Väsentligt var också att _{utrymme kunde beredas för processioner}

och stora människoskaror. SdOlof och Fru Alstad i Skåne har säkert av den _{anledningen ombyggts}

till _{flerskeppiga kyrkor. Relikkulten och vallfärder} till särskilda _{helgonplatser ingick naturligti medel¬} tidsmänniskans liv. Besök och bön vid särskilda

helgongravar var ofta förenat med avlat. Tillström¬

ningen avfolk befordrade givetvis ihöggrad köpen¬ skapenpåplatsen.

Mässans _{heliga kärl torde ursprungligen ha för¬}

varats i en sakramentsnisch eller ett

sakraments-skåp vid korets norra sida. Senare tillkom en sär¬

skild _{sakristibyggnad,som nästan alltid också ligger}

norr om koret. Bestämdes _{placeringen av att norra}

sidan var _{kyrkans evangeliesida eller kan andra och}

praktiska orsaker ha bestämt placeringen?Undantag

från _{regeln har säkerligen alltidsin särskilda förkla¬}

ring. I UppsalaTrefaldighetskyrka torde sakristians sydläge ha betingats av, att kyrkan var s a sspegel¬

vänd, med huvudingången i norr mot den där be¬

lägna marknadsplatsen.

Sakristian vid _{Trefaldighetskyrkan i Uppsala är}

karakteristisk för _Uppland så till vida som den är

äldre än _{stenkyrkan i övrigt. Den torde ha byggts} intill en äldre träkyrka under 1200-taletssenaredel. Genom sitt material —teglet _-skiljer den sig dock

från _{lantkyrkornas allmänt}

_{förekommande}

naturstenssakristior. Det var m a o _{regeli Uppland,}

att den del av _{kyrkansom först byggdesi sten var}

sakristian _{(bild 5). Medeltida sakristior är mycket}

vanliga i Uppland. I Skåne ärdet däremot ovanligt

med medeltida sakristior annat än vid_{kyrkor, som}

kanha haft en administrativ_{funktion, såsom stads¬}

kyrkor och förmodade häradskyrkor (Holmberg

u_{å,s 28).}

När det _{fjärde laterankonciliet 1215 upphöjde}

den sedan 800-talet omfattade läran om

transsub-stantiationen, dvs nattvardselementens reella för¬

vandling till Kristi lekamen och blod, tiU kyrklig

dogm, bör detta ha inneburitettkrav på ökat skydd

för nådemedlen och deraskärl. Om det också inne¬

bar,att byggandeavstensakristior dåtogfartgenom

särskilda_{påbudiohka stift,ärenspännandefråga.}

Katedraler, som Lunds domkyrka har sakristior

eUer sk _{pastroforier redan under 1100-talet. De}

tycks ha en direkt liturgisk anknytning

(Cinthio

1956, s 671). I HelgeAndskyrkan i Visby

och

Bild 5. Össeby kyrkoruin i Uppland restaurerades 1971 och undersöktes då av Lone _{Mogensen. Bilden visar spår} av _{liggande timmerpå sakristianssydvägg. Dessutom fanns}

negativavtryckavhörnknut. Sakristian hade byggtsmoten

äldre _{träkyrka, som på sedvanligt sätt stätt kvar också}

medan _{långhuset byggdes isten. Ävenpå långhusets södra}

insida iakttogs nämligen spär av träkyrkan, vars storlek

kunde uppskattas till 13,5 x 7,5 m. Träkyrkan torde ha

byggtsunder 1200-talet ochsenare undersammasekel för¬

setts med den _{stenbyggda sakristian. Långhuset tUlkom}

troligen inte förrän under 1300-talet. Foto: ATA Lone

Bild6 a. Rekonstruktionmotösteravdei_{Butterups kyrka} iDanmark funnalämningarnaavinredningfrån 1100-talets

senare del eller 1200-taletsbörjan. Så hardeflestaroman¬

skakyrkorsett utmed väggfasta stenbänkar i kor ochlång¬

hus,dopfunt på ett podium i väster, sidoaltaren vid lång¬

husets östvägg och markerade höjdskillnader mellan lång¬

hus, kor och absid. Långhusen hade då ännu trätak eller öppen takstol, endast kor och eventuellttornhade stenvalv.

Bild 6 b. Samma kyrkorum vid tiden omkring 1300 sett

mot väster. _{Långhusetsfasta väggbänkarhar kompletterats} medfristående stenbänkar.Äveni väster harpäsammasätt

tillkommit ytterligare tvä bänkar framför de gamla vägg¬

fasta bänkarna. Butterup är hittills det enda exemplet på

en sådan omfattande_utbyggnad avlånghusets ursprungliga

fasta inventarium, (efter Als Hansen och AamanSarensen,

1979).

Öja på Gotlandbyggdes under 1200-talet förenkla¬

de sådana sakristior på ömse sidor om absiden. En

annan enklare form av _{sakristia, daterad till tiden}

omkring 1200,utgöres av etti korets norrasida in¬

byggt tunnvälvt rum, som förekommer i Källa på

Öland och Hossmo och Förlösa vid kalmarkusten

(Boström 1971,s 53-58 och Tuulse 1955,s 28 och 157). Källa hade en betydande källkult, Hossmo och Förlösa är _{troUgen båda enskilda}

patronats-kyrkor.

Sakristian är annars _{vanligtvisenseparathten}

en-rummigbyggnad, försedd med valv,somfrån början

endast stod i direktförbindelse med koret. Ingångar

utifrån är sentida. Den kom under medeltiden att,

förutom sin _{primära funktion att rymma de litur¬}

giska föremålen och vara förberedelserum för präs¬

ten,ocksåattfungerasomarkiv, bibUotekochskriv¬

rum. Kanske användes deni vissafall ävensom sam-manträdesrum om _{kyrkan hade en administrativ}

funktion? Om den innehåller altare torde denockså

ha_{fungeratdirekt idet liturgiskalivet.}

Arkeologiskt sett är det framför allt viktigt att

fastställa sakristians tidsrelation tillkyrkan i övrigt.

Är den _{samtida, äldre eller senare? Är valvet} ur¬

sprungligt? Vilka spår av de ovan antydda funk¬

tionernakanfinnaskvar?

Långhuseti den medeltida kyrkanvarsäkerligen,

liksom fortfarande i den ortodoxa _{kyrkan, ett} »forum» där folk råkades och diskuterade många

profana ting: de senaste nyheterna, ekonomiska

transaktioner och andra _{vardagliga händelser. Det}

var från _{början endastförsett med stenbänkar runt}

väggarna. På golvet kunde man röra sig fritt. 1

västra _{delen, i näraanslutning tiU ingången,vardop¬}

funten _{placerad. Den orena icke döpta människan} fickinte föras direkt in i_{kyrkanshelgaderum. För¬} beredelserna_{böljade redanutanför kyrkoporten och}

ägde, sedan vapenhus byggts, rum i detta. Funda¬ ment till _{dopfuntar har i några fall bevarats, tex}

i Garda _{på Gotland. En} avde mest givande under¬ sökningarna av långhusets fasta inventarium, som

företagits under senare år är den i Butterup nära

Holbadc i Danmark_{(bild 6) (Als Hansen ochAaman} Sorensen_1979,s 66-82).

Vapenhuset varunder medeltiden och långtfram

mångfacetterad mening än nu. Där skedde många andliga förberedelser inför dopet, bröllopet,

kyrk-tagningen och som led i bikt och botgöring.

Sak-symbohken spelade en central roll under medelti¬

den. _{Varje betydelsefull handlingmarkerades påett} konkret sätt. Främst _{gällde detta naturligtvis mäs¬} san, men tillägnandet av alla sakramenten var för¬ enat med rituella _{handlingar. Ett betydelsefullt}

inslag var tändandet av ljus. När ett barn skulle

döpas började primsigningen utanför kyrkporten

eller i _{vapenhuset, under böner och besvärjelser}

stoppades ett saltkom i barnets mun. Därefter gick

man i _{procession ledd av en ljusbärare fram till}

dopfunten, där de sk kristningsljuset brarm. Bar¬

nets namn _{nämndes, faddrarna avsvuro sig på bar¬}

nets _{vägnar djävulen, varefter barnet neddoppades} tre _{gånger i funten under det att sakramentsorden}

uttalades. Därefter _{följde slutakten,som varindelad}

i fem moment; _{fridskyssen, smörjelsen med olja,}

tändande av _{ljus, som sattes i den nydöptes hand,}

iklädande av vita kläder och _{slutligen gavs barnet}

mjölk och honung att smaka (Hildebrand 1898,

s _{817-820). Samtliga sju sakrament: dop,konfirma¬}

tion, nattvard, bot, sista smöijelse, prästvigning

och _{äktenskap var kringgärdade av sådana stegvis}

uppbyggda renande eller på annat sätt betydelse¬

fulla _tecken, sompåolikasättbetecknadeoch med¬

fördenåden.

Symboler för makt och ansvar såsom överläm¬

nande av krona och _{spira vid kungatillsättning, av}

kyrkans nycklar till den nytiUsatta prästen eller

av stadens _{nycklar till den som erövrat området} äralla _{uttryck för detta. Vid äktenskapets ingående} skedde en liknande _{investiturhandling. Kvinnan}

»dömdes till lasa och_{lyckla». I samband med detta}

fick hon tvånycklar, tiU hus och lada.Mannen fick

bara en. _{Möjligen skedde överlämnandet av nyck¬}

larna vid _{kyrkporten i samband med ringväxlingen,} innan paretsom manoch hustru gickinikyrkanför att _{mottaga välsignelsen under brudpällen (Hell¬}

ström _1967).

Vapenhusen hade således en viktig funktion i

många sådana förberedande händelser, men de kan

innehålla _spår av många andra slag. En intensivare

forskningbeträffande vapenhusens gestaltning skulle

säkert vara _{givande. De flesta vapenhus har enligt}

gängse uppfattning byggts under senmedeltid.

Ätskilhga

torde vara äldre. Kanske harde i vissafall

ocksåhaft _{föregångareiträ?}

Troligen har vapenhusenenviktigrolliden kyrk¬

liga rättskipningen redan under medeltiden (Holm¬ berguå, s 35).Förekomstavaltare och altamischer

Bild 7. Det tornliknande _{vapenhuset i Skanör byggdes på} 1300-talet under en _{mycket expansiv period i stadens} historia. Kanske _{inrymdes här}rådetscermoniellasamman¬

komstlokal? Både Skanöroch Falsterbo hade sitt egetråd. I ett dokument från 1410 omtalas »kyrkaeherrae,

burge-maester, rathmaenpå Scanör». Foto; ATA IwarAnderson

1946.

tyder i en del fall påatt de direkt fungeratikulten.

I _{väggarna kan finnas biktglugg eller}

hagioskopöpp-ning, varifrån altaret kunnat ses utifrån. Det finns

också _{vapenhus med speciellt utformad öppning i}

gavelröstet, som tolkats som friluftspredikstol, texKnivstai_{Uppland eller VallbyiSödermanland.}

För det mesta är _{vapenhusen envåniga, men det} finns enstaka _{exempel på tvåvånighet, tex i}

Skän-ninge Vårfrukyrka och Sölvesborgs stadskyrka. I

Skanör bildar _{vapenhusets ovanvåning en stor sal}

(bild 7). Kanske var den sammankomstlokal för

rådet innan rådhusfanns?

Som ett _{exempel på ett vapenhus, som måste}

varaäldre än senmedeltid kannämnas _{Dalbyi Skåne} Vapenhuset har där från börjanvarit tvåvånigt och

täckt av korstak. Det kan dateras med_{hjälp avden}

speciellaart av refflat tegel, sominteförekom efter

omkring 1300.

Det _framgår avdetta,attdetfinnsstoranledning att i samband med _{restaureringar ägnavapenhusens}

detaljer större intresse än vad som normalt sker.

Genom sitt _{mångskiftande innehåll bildar deenvik¬}

tiglänk till samhällslivet utanför kyrkmurama.

De medeltida_{kyrktornen harröntstoruppmärk¬} samhet i den _{konstvetenskapliga forskningen. Deras} funktioner var _{mångskiftande. Underäldre medeltid}

Bild 8. Detalj frän emporvåningen i västra delen av Vä

kyrka i Skåne - östväggen med altare och arkadöppning.

Emporen i Vä har enmycket komplicerad historia. Under

1100-talets förradel, dåVävar enkungligkyrka, kan det

däännuträtäckta rummet ha hafttrearkadöppningar mot kyrkorummet och ha fungerat som herrskapstribun. När kyrkan överlämnades till premonstratenserna på

1160-talet tillkom troligen altaret och den kultiska funktionen

blev det centrala i rummet. Kalkmålningar smyckade då

väggarna och altarfonden. Pä 1200-talet välvdes

empor-rummet och _långhuset försågs med ett tvåskeppigt valv¬

system. Fondväggen vid altaretommurades dåavtekniska

skäl med tegel,somaldrigblevputsat.Om rummetdäupp¬ hörde att vara andaktsrum ellerom det skedde senare är ovisst.Foto: ATA SörenHallgren 1968.

var _{tornbyggnaderi höggrad en formavmanifesta¬}

tion. Östtom över kor och altare har tolkats som

ciborier för skydd av kyrkans heligaste

del

och

symboUsk markering av detta i exteriören (Tuulse

1955, s 88). Norrsunda och Skånella i Uppland är exempel på sådana torn. Torn över långhusets östra

del finns i en del fall vid _kyrkor, som på goda

grunder antagits vara kungsgårds- eller stormanna-kyrkor. I långhusets östra del skall kyrkans bygg¬

herre och_{patronus ha haftsitt halvprivata andakts¬} rum och sin _{gravplats. I vissa} fall _{som i} Källstad i

Östergötland finns det to mettkapell eller

själakor

i_{självatornet(Tuulse 1955,s}

_90).

De äldsta västtornen _{tycks ha}spelat enliknande

symboliskt manifesterande roll som tornen över långhusets östra del. De kan ha

haft

en öppen

loge

i första _{tornvåningen, varifrån patronus upphöjt} kunnat _{följa mässan} och kanske även haft

cermo-niella framträdanden _{(bild 8) (RedeUus 1972,} s

41-45). Att sådana västtorn även varit patronus

gravkor är väl belagt inom

danskt

område. Maglarp

och Hammarlunda i Skåne är kyrkor,

där

centralt

placerade

stenkistor

påträffats i

bottenvåningen

(bild

9)

(Gustafsson

och

Weidhagen

1968).

Sådana _{tidiga centralt placerade stenkistor}

_före¬

kommer emellertid ävenikor, såbilden är inte en¬

tydig. Eller var det enbart

kyrkliga

patronater,som

fick_{begravas ikoret?}

En _{patronatskyrka behöver}

_dock

_inte

_nödvän¬

digtvis ha tom. Sl Stefan i Lund,

från 1000-talets

slut,tycks från början ha variten

enskild

patronats

kyrka. Först under 1100-talets andra

hälft

förses

kyrkan med ett brett västtorn, som

fogas tiU den

tidigare uppbyggda stenkyrkan

(Mårtensson

1981,

s45

0-Under 1200-talet tycks emporvåningamahaupp¬ hört att _{fungera och begravningar utan stenkistor}

inne i _{kyrkan blev allt vanligare. Dettahar tolkats}

så, att den enskilda patronatens makt då varförbi

och att sockenfolket fått en förändrad ställning i

kyrkans organisation

(Nyborg

1979). Möjhgen är

det ett _{uttryck för ett ökat}

_kyrkhgt

_inflytande

(Sundnér 1981,s

34).

Ettannat _{uttryckförpatronatsberoende är några}

speciella absidförsedda gravkor i

Vreta

i

Östergöt¬

landoch Flastai_{Uppland(bild 10). De har med sina} altaren _{säkerHgen fungerat aktivti det kultiska livet.} Om det varit ämnade som _offenthga kapell ellerav¬ seddaför enskildandakt är ovisst.

Tomen var från _{början också} avsedda_attrymma en _{mängd praktiska funktioner,attvaraväm,}

förråd

och _{utsiktsplats. Att tomen från början alltid burit} klockor är inte _{självklart. Hål för klockhnor i}

ur-spmnghga valv kangeklarhet i frågan.

De öländska försvarstornen och tornet i Bjälbo

i _{Östergötland har en karaktär som mycket påmin¬}

nerom_{borgarkitekturen.} SåvälKälla_somBjälbo

har

ingångar genom högt sittande

försvarbara dörröpp¬

ningar. De sk försvarskyrkorna

har också inrätt¬

ningar, som tyder på att tornen åtminstone tidvis

varit bebodda. I Föra finns ett privetoch i Bjälbo

har _{nyligen enrökugn kunnat konstateras i tornets} andravåning.

Som redan framhållits, måste det primäramålet

vid en kyrkoundersökning _{vara att} söka

fastställa

de olika_{byggnadsdelarnas ålderoch}

_{funktion. Först}

därefter kan förklaringar sökas i den speciella

sam-hällehga och allmänhistoriska situationen.

Ett

sätt

kan vara att _{granska maktens}

_stmktur.

_Vilken

_roU

kan den _{världsliga makten: kungen, fogden,}

_rådet

eUer den enskilde _{patronaten haspelat för kyrkans}

Bild 9. HammarlundakyrkaiSkåne medtvå stenkistgravar- patronatsgravar-i det runda västtornet.Stenkyrkanföregicks avtväträkyrkor,som genomlyckliga fyndomständigheter kunde dateras till tiden efter1050 respektive efter 1075.Undersök¬

ningen i HammarlundautfördesavMargareta Weidhagen(HaUerdt). (Efter Gustafsson-Weidhagen, 1968).

Bild 10. Flasta_{kyrkoruin nära Skokloster i Uppland undersöktes 1968}avBirgitta Hoberg.Murteknik och fyndantyder, att kyrkan började byggas under1100-talets förra hälft. Denfungerade tidigastsomgårdskyrka, tillhörigdenäktafolkkungaätten.

Den lillakapellbyggnadenpä korets sydsida tillfogadessenareunder romansk tidochsattesmedenhagioskopöppningi för¬

bindelse med koret.Märkvärdigheter i övrigt ärlekmannaaltaretoch de tidigt igensatta portaierna i västeroch vidlånghusets

sydsida. Dessa företeelser kan betyda,attkyrkananvänts som klosterkyrka under 1200-talet innanSko kloster övertogdess

funktion. En centralt_{placeradgravframför högaltaretvartömdpåsittinnehåll. Kanden ha varit denhelige Holmgersgravoch}

har hanskvarlevor såsom reliker överflyttats till Skokloster,närkyrkan stod färdig där under1200-taletssenaredel? Holmger varunder helamedeltidenett_{livligtdyrkat lokalhelgon iSkokloster. Planritning i skala 1;200 (efter B HobergsrapportiATA).}

Bild 11.Kyrkan i Skanörvittnarpåetthögstpåtagligtsätt om hurstadens villkor under medeltidens olika skedenpåverkat kyrkobyggandet.Äldst ärlånghuset, troligen från omkring 1200-talets mitt. Kyrkan förlängdes sedan åtvästerunder

1300-ta-let_{på grundavsamhällets ökade tillväxt och försågs med ett stortvapenhus i söder. Det tresidigt avslutade koretfrån}

1400-talets_{början betecknar byggnadens, såvälsom samhällets, crescendo. Den planerade utbyggnadenavlånghuset,som gersig till}

känna_{genom förtagningarnapå korets östvägg, kom aldrig till stånd. Stadens ställning somhandelsmetropolvarförbi.Foto:} ATAW.Andersson 1927.

funktioner ha lämnat _{något spår? Hur påverkades}

kyrkobyggnaden av förnyade kyrkliga påbud och krav? Vad skulle kunna tolkas som _{spår av}

kyrko-rättsliga inrättningar? I vilken grad varsockenborna själva ansvariga för sin kyrka? Upplandslagen från

1296 visar tex vilken _{betydelsefull roll socknens}

jordägande bönder spelade, hurvar och en bidrogi

förhållande till sin ekonomiska _{ställning och tog}

ansvar för _{kyrkansinredning och hur de själva hade}

rätten att_{väljapräst(Nisbeth 1980,s33).}

I städerna _{går det ofta att urskilja sammanslut¬}

ningar bakomförändringar, texköpmansgillen eller

hantverkarskrån. Det enskilda _initiativ,somkonkre¬

tiserats i de _{tidigmedeltida patronatskyrkorna och}

som i enstaka fall tom _{åskådUggjorts i} kalkmål-ningsscener, där patronus överräcker en hten kyrk-modell, i Vä i Skåne exempelvis, tycks allt mer bli

olika kollektivs _{angelägenhet. (Jmfr Nyborg 1979,}

s 37-64 betr de danska_{förhållandena).}

Här har inte alls berörts de _{möjligheter till för¬}

klaringar somhggeri en tolkning av kyrkans inven¬ tarier: _{altarskåp, målningar och senare bänkinred¬}

ningar,predikstol,epitafier. Deärnaturligtvis också uppenbara.

Karin_{Andersson, f 1937, studier i Lund, fil Hc}exa¬

men i _{medeltidsarkeologi 1971. Sedan dess anställd} vid riksantikvarieämbetet som antikvarie.

Huvud-sakhga arbetsuppgifter: byggnadsdokumentation i

samband med _{restaureringar. Deltar i projektet} Medeltidsstadens _{referensgrupp sedan} starten 1976.

Litteratur

AkHansen, B. ochAamanSorensen,M.: 1979. Den usyn-bge kirke, i: Strejflys over Danmarks bygningskultur.

Festskrift til Harald Langberg. Nationalmuseet.

Koben-havn.

Andersson,I.: 1955. Sveriges historia.Stockholm

Anderson, /.;1956. Tårnoch Vapenhus. Artiklar i Kultur¬

historiskt lexikon för nordisk medeltid från_vikingatid tUl reformationstid.Malmö.

Andersson, K och Rosenqvist, A.: 1980. Handledning vid byggnadsarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbe¬ tet.Uppsala.

Boström, R.: Några romanska sakristior på Öland.

Fom-vännen1:1971.

Blomqvist, N.: 1979.Kyrkan.Medeltidskyrkan ochstaden,

i: Kalmar stads_{historia, del}1. Kalmar.

Gnthio, E.: 1969. Heiligenpatronen und Kirchenbauten

wärend des frUhen Mittelalters. Acta Visbyensia III. Göteborg.

Cinthio, E.: 1956. Kyrka, kyrkoportal, kyrktorn och sak¬ ristia. Artiklar i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.Malmö.

Gustafsson, E och Weidhagen, M.: 1968. Investigations in

Hammarlunda church. Res_{Medievales,Lund.}

Hellström J.D.: 1967. Överlämnandet av _{kyrka till präst}

ilandskapslagarnas svenskasamhälle och Överlämnande

av kyrka - och husfru. Svensk teologisk kvartalstid¬

skrift4, 1967.

Hildebrand, H: Sveriges medeltid III, Stockholm

1898-1903.

Holmberg, R.: Uå. Kyrkobyggnad, kult och samhälle. Landskyrkan i Lunds forna ärkestift genom tiderna.

Otryckt manuskript. Lunds universitets historiska

museum.

Holmberg. R.: 1977. Den skånska öresundskustensmedel¬

tid. Akad avh.Acta_{ArchaeologicaLundensia. Ser in 8:o}

11. Lund.

Lundberg, E.: 1940. Byggnadskonsten i Sverige under

medeltiden1000-1400.

Mårtensson,A.W.: 1981. Sd Stefan i Lund. Ett.monument

urtiden._{Föreningen Gamla Lund. 62. Lund.}

Nkbeth, Å.: 1980. Attitude to the heritage.Thepreserva¬

tion of ancient monuments in Sweden and the inven¬ tories of churches in the past and today. KVHAA

Konferenser6. Stockholm.

Nordisk Kultur XX.: 1949. Livets högtider (inledningen).

Kobenhavn.

Nordisk Kultur XXIII.: 1933. Kyrkliga byggnader, deras inredning och skrud. Uppsala.

Nyborg, E.: 1979. Sognekirkebyggeriets organisering i;

Strejflys over Danmarks bygningskultur. Festskrift

tilHarald Langberg. Nationalmuseet. Kobenhavn.

Redelius, G.: 1972. Kyrkobygge och kungamakt i Öster¬

götland.KVHAA.Antikvariskt arkiv 45. Stockholm.

Rosell, I.: 1979. Att forska om kyrkor. Vägledning om

arkiv. Underrättelser från Riksantikvarieämbetet och Statens historiskamuseer1979:2._Uppsala.

Stiesdal, H.: 1976. Stenlosekirke. Danmarks kirker.

Sundnér, B.: 1981. RecensionavNyborgsuppsats(seovan)

i:Meta._{Medeltidsarkeologisk tidskrift 1:1981.}

Tuulse, A.: 1955. Hossmo. Enförsvarskyrka med östtorn.

KVHAA_{Handlingar. Antikvariska serien 2. Tierp.}

Vallquist, G..-1963. Helgonenssvar. Stockholm.

Uppgifter och exempel har i övrigt framför aUt hämtats

frän Kulturhistoriskt lexikon för nordiskmedeltid.Malmö 1956 ochfrånSveriges kyrkorspublikationer.

Aspects

on medieval church

buildings

Karin Andersson

Summary

The artide _{suggests that church buildingsareuseful}

socio-historical sourcesinthat_{theywererebuilt and}

changed at various times in accordance with the liturgical and functional needs of religion and socie¬

ty. It is therefore essentialto estabHsh the chrono¬ logy of the differentpartsof the buildingasprecise¬ ly as possible, andtointerpretthetracesof technic¬

al and functional details which can shed _{Hght on} different_{arrangements.}

Restoration or other changes which allow access

to subterranean remains _{provide good opportuni¬} tiesfor _{investigation.Increased knowledgeofearlier}

arrangements and their significance must also con¬ tribute very muchto the thoughtful preservationof

churches.

The article deals _{only with medieval churches} whose contents were _{in many ways different from}

those _{today. The main function of the church}

was as the _{reUgious centre of the congregation,} but it also had many secular functions. The mani¬

festation of these many functions had a kaleido¬ scopic diversity but the article attempts to bring together some of the principal aspects of our

presentknowledge, however incomplete.

Orientation of choir and nave, the visual and

practical significance of the tower, the content of

the _{porch and sacristy are dealt with. The charac¬}

that each concrete manifestation had a _{deep sym¬} bolic_meaning.

Thereisno_{greatdifference between thecontents} of rural and urban churches, but the superficial

forms _{may differ in some ways, largely because}

urbanchurches arelaterindate. Urbanchurchesare often _{larger than rural examples with many}

_aisles,

often with an _{ambulatory and agreaternumber of} altars or _{chapels. The furnishings are often also} richer. Urban churches are_{generally builtin brick,}

implying that they grew up under a different

economic _{system, during aperiod whenbrick con¬} structionhad reached Sweden.

The article does not deal withthe obvious socio-historical _{aspects of the interpretation of church}

furnishings and wall painings. They are, ofcourse, also_apparent.