• No results found

"En ny typ av politiskt språk fortsätter även utan Trump. Det är ett språk som vi behöver bli uppmärksamma på. Också i Sverige."

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""En ny typ av politiskt språk fortsätter även utan Trump. Det är ett språk som vi behöver bli uppmärksamma på. Också i Sverige.""

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A4

Söndag 15 november 2020

SDS 201115 E4 A04

OPINION

AKTUELLA FRÅGOR

Trump formulerar politik i slogans. Slagordens styrka är att man minns dem när man har hört dem några gånger, skriver Gunilla Almström Persson. FOTO: EVAN VUCCI AP/TT

”En ny typ av politiskt språk fortsätter även

utan Trump. Det är ett språk som vi alla behöver

bli uppmärksamma på. Också i Sverige.

Vi måste alla lära oss

att se det konkreta språkbrukets glidning-ar, skriver Gunilla Alm-ström Persson, filosofie doktor i svenska och re-torik.

J

oe Biden har vunnit det amerikanska pre-sidentvalet och Do-nald Trump har för-lorat. Trump ska nu lämna Vita huset, men vad som kvarstår är arvet av ett nytt politiskt språk. Det är ett språkbruk som inte öppnar för att pröva olika stånd-punkter i sakfrågor. Det är ett sätt att kommunicera som får konsekvenser för det politiska samtalet och för demokratin. Det är ett språk som vi alla framöver behöver bli uppmärksam-ma på. Också i Sverige.

Många har under de

gång-na fyra åren reagerat på president Trumps sätt att uttrycka sig. Andra har sett något nytt och befriande, sett en stil som är rättfram, långt ifrån de retoriskt sko-lade och medietränade proffspolitikernas sätt att uttrycka sig.

Trump formulerar politik

i slogans. Slogans eller slag-ord är ju i och för sig inget ovanligt inom politiken och särskilt inte i en valrörelse.

Make America great again var slagordet i 2016 års valkampanj. Det som gör slagord kraftfulla är att de är korta och rytmis-ka, ofta i tretal med ensta-viga ord, som i Obamas Yes

we can! Slagordens styrka är att man minns dem när man har hört dem några gånger.

Hos Trump förvandlas

po-litiska sakfrågor till slo-gans. Så har frågan om det påstådda valfusket i pre-sidentvalet den 3 novem-ber kokats ner till Stop the

count! och Stop the steal! liksom frågan om USA:s invandringspolitik tidigare omformades till Build that

wall!

Precis som slagorden är Trumps politiska slogans kraftfulla och lätta att min-nas. Många minns säkert

Lock her up! när Hillary Clinton 2016 hade använt sitt privata mejlkonto för arbetskorrespondens.

Problemet med slogans i sakfrågor är att de dels un-derförstår att det finns två

motsatta värden kopplade till den aktuella frågan.

Det finns ett ”Ja, bygg muren” eller ett ”Nej, bygg inte muren”. Det förefaller med andra ord inte finnas någon öppning för olika ståndpunkter för hur USA ska bedriva politik i olika frågor. I exemplet ovan gäl-ler det brist på diskussion om USA:s invandringspo-litik, men samma sak gäl-ler alla politiska slogans. De fungerar som stoppord i ämnen som borde präglas av ömsesidig respekt och förståelse för skilda argu-ment.

Ett annat drag i Trumps

språk är de många för-stärkningsorden. Alla som har hört honom tala kän-ner igen de ospecifika för-stärkande uttrycken så som ”många”, ”alla”, ”myck-et myck”myck-et viktig”, ”enormt” et cetera.

Han använder också känsloanknutna förstärk-ningsord som ”otroligt”, ”fantastiskt” ”vackra” och i ekonomiska frågor är ”miljarder miljarder dol-lar” ständigt återkomman-de. En del av dessa förstärk-ningsord kallas i

gramma-tiken för indefinita, det vill säga obestämda. Det ger en vink om vad de har för språklig funktion.

Det allvarliga med en re-torik som präglas av just det oprecisa, allmänna och icke-bestämda, är att den är svår att bemöta med motar-gument.

Det blir helt enkelt be-svärligt att diskutera med den som för fram sin poli-tik formulerad med oklara språkliga bestämningar.

Frågan är hur man i sak kan

debattera med en politiker som säger sig ha gjort ”ett ofattbart stort arbete med hälsovården” eller påstår sig ha ”många program för klimatet”. Förstärkningsor-den och formuleringarna kan avfärdas som vardag-liga och närapå barnsvardag-liga. Men viktigare är att det är ett sätt att tala på som nor-malt sett är långt från hur politiker vanligtvis uttryck-er sig.

Stilen med obestämda och värdeladdade ord lik-nar mer hur man pratar i ett vanligt samtal. I det avseendet talar Trump som folk gör mest. Det är inte osannolikt att det är en stil

som tilltalar väljare som är trötta på proffspolitikers i förväg planerade tal och väl formulerade påståen-den.

Tv-sända valdebatter be-lyser på ett tydligt sätt hur politiker har utvecklat en stil som väljarna kan ha fått nog av.

Under decennier har proffspolitiker tränats i hur de ska besvara journalis-ters sakfrågor genom att kort bekräfta frågans inne-håll, för att sedan brygga över till det budskap, de ta-lepunkter som de vill föra fram. Svaret behöver alltså inte med nödvändighet ha med journalistens fråga att göra. Donald Trump har ta-git det ett steg längre.

I samma andetag som han hånar Joe Biden för hans svarsstrategi, för att han är en proffspolitiker, går Trump själv direkt från sakfrågan till det egna bud-skapet, som oftast handlar om honom själv. ”Jag har gjort ett fantastiskt jobb”, ”Ingen har gjort mer för svarta än Donald Trump” eller ”Jag vet mer om po-litiker än någon annan” är bara några exempel.

Det nya politiska språk

som har vuxit fram under Trumps år som president hindrar det politiska sam-talet. Språkbruket verkar på djupet mot demokratins respekt för olika åsikter och argumentation från olika ståndpunkter. Det är en ny typ av politiskt språk som fortsätter även utan Trump. Det existerar överallt och finns redan i Sverige.

Vi måste alla lära oss att

se det konkreta språkbru-kets glidningar. Det hand-lar i förlängningen om att vårda den öppna och öm-sesidiga politiska debatten. Helt enkelt om att vårda den moderna demokratin.

Gunilla Almström Persson

SKRIBENTEN

Gunilla Almström Persson

är filosofie doktor i svenska och retorik.

Debattredaktör: Eva Rothstein aktuella@sydsvenskan.se 040-28 10 13 Twitter @aktuella Fler debattartiklar på sydsvenskan.se/opinion

References

Related documents

I loppet av perioden 1 oktober till och med 8 november 2016, 39 tidningsdagar, publicerade Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tillsammans 438 artiklar

”Ölyckan”, ”pechbröd”, ”dahlior” är inte bara avgörande ord för respektive text utan så laddade att de i samspel skapar ett språk (här: sätt att tala)

This study examines if Donald Trump may be placed on a fascist scale based on his statements in six speeches; and how the Christian support, that he received, may be explained.

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

Tillit 2012= trustgov_trustgrev + trustgov_bigintrst + trustgov_waste + trustgov_corrpt En respondent får i samvariabeln Tillit 2012 ett värde mellan 0- 13, där ett total värde