SKOLBARNETS RISK FÖR ÖVERVIKT OCH FETMA
Sambandet mellan familjen och dess socioekonomiska status
En kvantitativ litteraturöversikt
Författare: Emmeli Kolsut & Johanna Andersson
Handledare: Lisbet Andersson Examinator: Mikael Rask Termin: HT20
Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2VÅ61Ex
Titel Skolbarnets risk för övervikt och fetma. Sambandet mellan
familjen och dess socioekonomiska status. En kvantitativ litteraturöversikt
Författare Emmeli Kolsut & Johanna Andersson
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Handledare Lisbet Andersson
Examinator Mikael Rask
Adress Linnéuniversitetet
Institution för hälso- och vårdvetenskap 351 95 Växjö
Nyckelord Barn, Fetma, Kvantitativ, Social inlärningsteori,
Socioekonomisk status, Systemteori, Övervikt
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Övervikt/fetma hos barn är ett ökande problem som medför konsekvenser
för barnets psykiska och fysiska hälsa både under uppväxten och senare i vuxenlivet. För att sjuksköterskan ska kunna förebygga övervikt och fetma hos barn i skolålder är det
betydelsefullt att identifiera orsakerna.
Syfte: Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan skolbarnets
övervikt/fetma och familjen och dess socioekonomiska status.
Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med ett induktiv ansats baserat på tolv
kvantitativa vetenskapliga artiklar, vilket analyserats med Kristenssons (2014) integrerande analys.
Resultat: I resultatet identifierades fyra kategorier; föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst,
familjens bristande fysiska aktivitet, familjens ohälsosamma matvanor och livsstil samt familjens utformning och bosättning.
Slutsats: Ett samband mellan skolbarnets övervikt och fetma och familjens socioekonomiska
status identifierades. Lågutbildade föräldrar visade att skolbarnet hade en högre risk för övervikt/fetma än om föräldrarna hade en hög inkomst. Ett samband mellan överviktiga föräldrar och överviktiga barn var kopplat till en gemensam livsstil och matvanor. Även vart familjen bosatte sig och hur familjen såg ut var en anledning till hur stor risk som barnet hade för att drabbas av övervikt/fetma.
Tack!
Först och främst vill vi tacka vår handledare Lisbet som hjälpt och stöttas oss för att få till vår uppsats så bra som möjligt. Sedan vill vi även tacka bibliotekarierna på biblioteket som hjälp till med sökstrategier och vetenskapligt skrivande. Till slut vill vi även tacka Heffa och Anton
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION 1
2. BAKGRUND 1
2.1 Övervikt och fetma hos skolbarn 1 2.2 Orsaker till övervikt och fetma 2 2.3 Risker för skolbarn med övervikt och fetma 2 2.4 Skolbarnets upplevelse att leva med övervikt och fetma 2 2.5 Föräldrarnas upplevelse och roll 3 2.6 Sjuksköterskans roll 3 3. CENTRALA BEGREPP 3 3.1 Skolbarn 3 3.2 Socioekonomisk status 4 4. TEORETISK REFERENSRAM 4 4.1 Systemteoretiskt perspektiv 4 4.1.1 Föreställningar om familjen 4
4.2 Social inlärningsteoretiskt perspektiv 5
5. PROBLEMFORMULERING 5
6. SYFTE 5
7. METOD 6
7.1 Design 6
7.2 Datainsamling 6
7.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier 6
7.3 Urvalsförfarande 7
7.4 Analys 7
8. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER 8
9. RESULTAT 8
9.1 Föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst 9 9.2 Familjens bristande fysiska aktivitet 10 9.3 Familjens ohälsosamma matvanor och livsstil 10 9.4 Familjens utformning och bosättning 11
10. DISKUSSION 11 10.1 Metoddiskussion 11 10.1.1 Design 11 10.1.2 Datainsamling 12 10.1.3 Urvalsförfarande 12 10.1.4 Bortfall 13
10.1.5 Validitet och Reliabilitet 13
10.1.6 Generaliserbarhet 14
10.2 Resultatdiskussion 14
10.2.1 Föräldrarnas utbildning och lön 14
10.2.2 Gemensamma matvanor och levnadsvanor 15
11. SLUTSATS 16
11.1 Förslag på preventiva åtgärder för sjuksköterskan 17
11.2 Vidare forskning 17
12. REFERENSER 18
13. BILAGOR 24
Bilaga 1 - Söktabell 24
Bilaga 2-Granskningsmodell för kvantitativa artiklar 26 Bilaga 3-Artikelmatris 27
1. INTRODUKTION
Övervikt och fetma hos barn är ett ökande hälsoproblem både nationellt och internationellt trots att kunskap om negativa konsekvenser ökar. Som blivande sjuksköterskor finns det ett engagemang för hälsa samt en strävan efter att i framtiden arbeta med barn. Det är
betydelsefullt att öka kunskapen och förståelsen om orsaker till övervikt och fetma hos barn och därför valdes författarna detta ämne att fördjupa sig i.
2. BAKGRUND
2.1 Övervikt och fetma hos skolbarn
Det finns en stor utbredning av övervikt och fetma bland barn runt om i världen. I USA och Europa beräknades ett av tre barn ha övervikt eller fetma år 2016 (Nittari et al., 2019; Kumar & Kelly, 2017). Under skolåldern 6–11 år var andelen barn med övervikt och fetma i USA 34,2 procent respektive 17,7 procent. Detta visar på en ökning med 11,4 procent och 9,3 procent från åldersgruppen 2–5 år, vilket innebär att antalet barn med övervikt och fetma ökar desto äldre barnen blir (Kumar & Kelly, 2017). I åldrarna 5–19 år hade antalet barn med övervikt eller fetma ökat i nästan alla Europas länder och i vissa länder hade antalet nästan fördubblats sedan 1975. I länder som Italien, Spanien och Storbritannien var övervikten bland barn 2016 36,8, 34,1 respektive 31,1 procent medan andelen barn med fetma var 12,5, 10,8 respektive 10,2 procent (Nittari et al., 2019). I Sverige ökade andelen barn med övervikt och fetma i åldern 6–9 år från 18 procent 2015 till 21 procent 2018 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Av de barn som hade övervikt eller fetma före pubertetsåldern hade 60 procent fortfarande övervikt eller fetma i vuxen ålder (Kumar & Kelly, 2017).
Övervikt och fetma kan beräknas genom användning av olika mätinstrument, där det vanligaste är body mass index, BMI. För barn används mätinstrumentet iso-BMI, vilket beräknas på samma sätt som för vuxna men klassificerandet av värdet är olika. Barnets tillväxt varierar mycket från ålder till ålder, vilket innebär att BMI-värdet förändras snabbt (Ringsberg, 2019). Har barnet ett iso-BMI på 25–29,9 indikerar det på övervikt medan ett värde på 30 och högre tyder på fetma. För att kunna beräkna ett BMI-värde används
förhållandet mellan barnets längd och vikt. Stora variationer av BMI-värdet beror på påverkan av ålder, kön och vilket utvecklingsstadium barnet befinner sig i (Folkhälsomyndigheten, 2020).
BMI används runt om i världen trots en begränsad tillförlitlighet och inte minst när beräkningen görs på barn. En brist med att använda BMI som indikator för barn är att tillväxten är olika för pojkar och flickor under uppväxten. Värdet tar ingen hänsyn till fettvävnad, muskelvävnad eller benstruktur, vilket kan innebära ett missvisande värde. Trots kritiken används BMI som screeningsverktyg för att klassificera övervikt och fetma. Värdet
ska dock endast användas som ett ungefärligt mått på barnets övervikt- eller fetmastatus (Pietrobelli et al., 1998).
2.2 Orsaker till övervikt och fetma
Orsaken till att barn fysiologiskt drabbas av övervikt eller fetma är att kroppen inte kan förbruka all energi som har absorberats i tarmkanalen (Sand et al., 2007). Alla kroppar har en basal energiförbrukning, vilket är den energi som krävs för att kroppen och dess organ ska fungera. Utöver den basala energiförbrukningen är det barnet själv som bestämmer resterande energiförbrukning. Rör sig barnet mycket på fritiden blir energiförbrukningen högre och barnet kommer därför att behöva ett högre energiintag än ett barn som inte är lika fysiskt aktivt. Den grundläggande betydelsen av viktkontroll är att balansen av det totala födo- och dryckesintaget balanseras med kroppens energiförbrukning. Om energiintaget är större än energibehovet leder det till ett kaloriöverskott (Westergren, 2014). Kaloriöverskottet omvandlas till fettvävnad, vilket kroppen sparar som energireserv. Det innebär att ju större energireserv kroppen har ju högre andel kroppsfett ansamlats (Sand et al., 2007).
2.3 Risker för skolbarn med övervikt och fetma
Att vara överviktig eller ha fetma som barn kan medföra både fysiska och psykiska
konsekvenser. Bristande självkänsla och osäkerhet kring sin kropp och utseende eller negativ påverkan på livskvalité är vanligt. Ledsmärta och svårigheter vid fysisk aktivitet kan få följden att barnet rör sig mindre, vilket leder till att övervikten ökar om kostvanorna förblir de samma (Marcus & Thóren, 2017). Har ett barn varit överviktigt eller lidit av fetma kan det leda till fysiska och psykiska risker i vuxen ålder. Några av de risker som ökar är risken för det metabola syndromet och psykisk ohälsa, som nedstämdhet och oro (Cameron et al., 2006). I det metabola syndromet ingår bukfetma, hyperlipedemi, låg andel HDL-kolesterol, störst andel LDH-kolesterol samt högt blodtryck. Det metabola syndromet ökar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2 (Westergren, 2014). Överviktiga barn i åldrarna 6–11 år har 14 procent högre risk att drabbas av det metabola syndromet vid vuxen ålder än vad barn med ett hälsosamt BMI har (Saha et al., 2011).
2.4 Skolbarnets upplevelse att leva med övervikt och fetma
Barnet kan påverkas fysiskt, psykiskt och socialt av sin övervikt och fetma. Att leva med övervikt och fetma kan innebära en ohälsosam anknytning till mat och sin kropp (Lappan et al., 2019). Studier visar att flickor redan i 6–7 års ålder har börjat känna att det är
betydelsefullt att vara smal. Flickorna ser det som ett ideal och börjar bry sig om sitt utseende och kopplar ihop det smala idealet med mat och viktnedgång (Lorentzen et al., 2011). Barn med övervikt eller fetma rapporteras vara mer psykiskt sårbara, erhålla ett lägre
sin övervikt. Att barnen tar avstånd från fysiskt umgänge med andra barn har även lett till ökat stillasittande framför datorn eller Tv:n. Dessa faktorer är några som kan påverka barnets välmående och visar sig genom att barnet har större risk att inte klara av skolgången (Lorentzen et al., 2011). Främst påverkas barnet av sin egen övervikt och fetma men föräldrarnas vikt är också en faktor som spelar in i barnets välbefinnande och mående (Lappan et al., 2019).
2.5 Föräldrarnas upplevelse och roll
Föräldrarna har huvudansvaret för att identifiera barnets övervikt och fetma, men det finns de föräldrar som lever i förnekelse och har svårt att erkänna för sig själva att barnet har övervikt eller fetma (Bentley et al., 2017). Flera av dessa föräldrar förklarar att barnet inte är
överviktigt, utan att barnet fortfarande bara har lite bebishull som de kommer växa ur. Föräldrarnas ovilja och brist på förståelse kan leda till att barnet inte får nödvändigt stöd och behandling (Bentley et al., 2017; Sjunnestrand et al., 2019). Föräldrarna kan även uppleva skam och skuld för att de inte lyckas stoppa barnets viktuppgång och förhindra att barnet fått övervikt eller fetma. De kan även drabbas av negativa tankar och tro att andra människor ser dem som “dåliga” föräldrar. Dessa föräldrar har lättare att söka och acceptera hjälp från sjukvården än de föräldrar som förnekar att deras barn har övervikt eller fetma (Bentley et al., 2017).
2.6 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att arbeta hälsofrämjande. Det innebär att det är nödvändigt för sjuksköterskan att känna till orsakerna för övervikt och fetma hos barn (Tucker & Lanningham Foster, 2015). När sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande finns det olika modeller som kan användas, vilket fokuserar på sambandet mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Social-kognitiv terapi är en modell som används för att bryta och förändra det beteendemönster barnet har. Vid arbete med övervikt och fetma genom social-kognitiv terapi är första steget att identifiera vilka beteendemönster barnet har vid matintag. När det är identifierat görs en kostförändring och förändras inte vikten endast genom dietförändringar är nästa steg att betrakta sociala faktorer och miljöfaktorer (Morrison & Bennett, 2016). Att undersöka sociala faktorer och miljöfaktorer är att sjuksköterskan i samspel med familjen ska komma underfund med hur familjens möjlighet till att barnets kostförändring skulle fungera. När barnet får stöd från föräldrarna och barnets olika system ökar motivation för förändring (Lorentzen et al., 2011).
3. CENTRALA BEGREPP
3.1 Skolbarn
3.2 Socioekonomisk status
Den socioekonomiska statusen definieras av ett mått mellan den ekonomiska och sociala statusen i samhället. Familjens socioekonomiska status påverkas av flera faktorer, som social miljö, stressfaktorer, föräldrarnas utbildning och yrke. Familjens levnadsvanor ingår också, det vill säga familjens fysiska aktivitet, matvanor och familjens känsla av sammanhang (Barker, 2014).
4. TEORETISK REFERENSRAM
Vårdvetenskapen grundas i de fyra konsensusbegreppen patient, hälsa, miljö och vårdande. Att främja hälsa och välbefinnande i samband med omvårdnaden är en viktig grundpelare för att agera utifrån ett vårdvetenskapligt förhållningssätt. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt grundar sig i mötet mellan patient och vårdare. Att förstå och bemöta patienten på ett sätt att patientens situation blir bättre samt att patienten mår bra utifrån sina förutsättningar (Dahlberg & Segesten, 2010; Vetenskapsrådet, 2005). Studien tar sin utgångspunkt utifrån de två
teorierna systemteori och social inlärningsteori för att få kunskap och en djupare förståelse om orsaker till skolbarns övervikt och fetma.
4.1 Systemteoretiskt perspektiv
Systemteorin härstammar från Ludwig von Bertalanffy och grundar sig i att kunna se världen utifrån olika helheter (Parrish, 2012). Delarna utgör helheten och därför kan delarna inte tas bort från helheten (Öqvist, 2018). Familjehälsa är att hela systemet ska känna välbefinnande och vara ett fungerande system. Systemets hälsa och ohälsa genomsyras av familjens livsstil och matvanor som kan öka risken för övervikt och fetma. Systemteori är en viktig grund när barnen vårdas eftersom familjen är delaktig i barnets livsvärld och vård. Sjuksköterskan tillämpar ett systemteoretiskt förhållningssätt genom att kunna se helheten av ett system och inte bara se delarna, det vill säga skolbarnet. Sjuksköterskan bör utgå från ett sammanhang för att se hur systemet påverkar dess delar. Det är viktigt att kunna se sambandet mellan
familjehälsa och ett systemteoretiskt förhållningssätt, då barnets hälsa oftast är en spegling av familjens upplevda hälsa. Istället för att bara se barnets symtom och behandling utgår
sjuksköterskan från hur hela familjen ska kunna uppleva hälsa (Benzein, Hagberg & Saveman, 2017).
4.1.1 Föreställningar om familjen
Inom systemteorin betraktas en familj som en grupp människor med ett starkt känslomässigt band och som känner en tillhörighet till varandra. En annan beskrivning av familjen kan vara hur olika individerna förhåller sig till varandra. Utifrån systemteorin finns alltid ett samband mellan en individs hälsotillstånd och dynamiken i familjen och vid upplevd ohälsa används familjefokuserad omvårdnad (Wright et al., 2011).
Barnets definition av en familj brukar innefatta föräldrar och syskon. Familjen byggs på en relation av ömsesidighet och interaktion mellan varandra. Utifrån ett vårdande perspektiv är det viktigt att beakta skillnaden på systemet i sin helhet och enskilda individer. Barnet förstås enklast med kontext till familjens bakgrund och förstår sjuksköterskan den inre strukturen av familjen är det enklare att kunna förändra den nuvarande situationen. Genom att ställa frågor om barnets övervikt eller fetma kopplat till familjemedlemmarna kan det leda till att
sjuksköterskan får en ökad förståelse av barnets upplevelse och beteende. Det kan även innebära att sjuksköterskan kan identifiera vilket arbete som behöver göras för att reducera barnets övervikt eller fetma (Wright et al., 2011).
4.2 Social inlärningsteoretiskt perspektiv
Social inlärningsteori är en del av barnets utveckling och inlärning. Grunden för teorin lades fram på 1970-talet av Albert Bandura som observerade att inlärningen sker genom att imitera personer (Von Tetzchner, 2016). Barn imiterar samt efterliknar personer och karaktärer i sin omgivning. Inlärning via imitation ger inte endast färdigheter, kunskap och värderingar utan kan även leda till att vanor, attityder och normer utvecklas (Evenshaug & Hallen, 2001). Det är genom genetiska anlag och barnets samspel i den omgivande miljön som ligger till grund för barnets utveckling och driver utvecklingen samt inlärningen framåt. I början av barnets liv är familjen det viktigaste systemet. Barnet imiterar och tar efter värderingar, vanor, attityder och normer efter sitt system. Desto äldre barnet blir ju fler system ingår barnet i, till exempel ett system med sina klasskamrater eller med sitt fotbollslag. Successivt med åldern växer barnets omgivning och sammanhang där barnet formas av de olika systemen. Interaktionen mellan barnets olika system under uppväxten påverkar barnets utveckling och inlärning (Enskär & Golsäter, 2019). Barnet utvecklar smak och tycke samt sociala beteende. Att barn tar efter föräldrarnas beteende kan yttra sig i liknande levnadsvanor, vilket kan indikera att både barnet och föräldrarna har övervikt eller fetma (Passer & Smith, 2011).
5. PROBLEMFORMULERING
Skolbarns övervikt och fetma är ett växande problem både nationellt och internationellt. I USA och Europa lider var tredje barn av övervikt eller fetma och i flera europeiska länder har andelen barn med fetma fördubblats de sista 30 åren. Skolbarn med övervikt och fetma kan drabbas av ledsmärta, bristande självkänsla, ohälsosam anknytning till mat och drabbas av social isolering. Fortskrider övervikten och fetman in i vuxen ålder kan det leda till risk för metabola syndromet och en negativ påverkan på sin psykiska hälsa. Föräldrarna är en viktig del i skolbarnets hälsa eftersom barnet påverkas av deras val och värderingar. Vilka val och värderingar familjen har kan grunda sig i deras socioekonomiska status. Det är därför av stor betydelse att undersöka sambandet mellan skolbarnets övervikt och fetma och familjens socioekonomiska status för att sjuksköterskan ska kunna arbeta preventivt med skolbarns övervikt och fetma.
6. SYFTE
Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan skolbarnets övervikt/fetma och familjen och dess socioekonomiska status.
7. METOD
7.1 Design
En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes för att
kvantitativa artiklar ger större möjlighet att redovisa och objektivt mäta orsaker och samband. Grunden för induktiv ansats är att genom delarna kunna se en helhet och därefter kunna dra en slutsats. Genom att arbeta utifrån en induktiv ansats skapades en helhetsförståelse av aktuell forskning, för att sedan kunna kartlägga och sammanfatta det berörda ämnet på ett strukturerat sätt (Kristensson, 2014).
7.2 Datainsamling
De vetenskapliga artiklarna som användes var från databaserna Cinahl och PubMed, eftersom dessa databaser tillhandahåller artiklar från hälso- och sjukvårdstidskrifter (Kristensson, 2014). För att hitta relevanta artiklar för uppsatsens syfte användes en sökstrategi där passande nyckelbegrepp identifierades utifrån översiktens problemformulering och syfte. Första steget i datainsamlingen var att välja vilka sökvägar som kunde användas för att uppnå ett önskat resultat med tillräckligt avgränsat sökresultat (Kristensson, 2014). En inledande fritextsökning genomfördes för att skapa en överblick på huruvida begreppen kan identifiera relevanta artiklar för resultatet. Eftersom det var svårt att avgränsa fritextsökningen togs hjälp av bibliotekarierna på Universitetsbiblioteket i Växjö, för att få guidning och stöd under litteratursökningen. Med hjälp av bibliotekariernas guidning var nästa steg att identifiera nyckelbegrepp som var MeSH-termer, vilket används i PubMed, och indexord, som används i Cinahl. Indexord och MeSH-termer är specifika ord som alla artiklar i databaserna tilldelas och ingår i en ordlista för att underlätta litteratursökningen och göra den mer specifik (Kristensson, 2014). I de olika MeSH-termerna och indexord ingår flera underrubriker som kan göra sökningen ännu mer specifik och ingår i sökningen (Forsberg & Wengström, 2016). Relevanta indexord och MeSh-termer identifierades och användes som sökord och sökningen avgränsades ännu mer med hjälp av inklusion- och exklusionskriterier.
7.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för de vetenskapliga artiklarna var barn i skolåldern 6–12 år med övervikt och fetma. Publiceringsdatumet på artiklarna skulle vara mellan 2012 och 2020 och genomförda med kvantitativ ansats. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska och vara peer reviewed. Exklusionskriterierna var artiklar som riktade in sig på barn med sjukdomar utöver övervikt och fetma, till exempel barn med både fetma och diabetes, samt artiklar som var systemic review. Även studier som fokuserade på andra faktorer som genetik
7.3 Urvalsförfarande
De MeSH-termer och indexord som identifierades var pediatric obesity, socioeconomic status och family relations. De specifika sökorden valdes för de stämde överens med uppsatsens syfte. Sökorden användes i olika konstellationer tillsammans med de valda inklusions- och exklutionskriterier för att uppnå en tillräckligt avgränsad sökning, se bilaga 1. När sökningen var tillräckligt avgränsad lästes abstrakt och var artikeln fortfarande av relevans lästes artikeln i sin helhet (Kristensson, 2014). Totalt genomfördes fyra sökningar som uppnådde en
tillräckligt avgränsad sökning, två i Cinahl och två i PubMed. Det var 12 kvantitativa artiklar som kvarstod efter noggrann läsning av abstrakt, syfte och texten i helhet.
De kvantitativa artiklarnas kvalitet granskades genom att bedöma artiklarnas validitet.
Artiklarna granskade utifrån icke-experimentell design eftersom artiklarnas urvalsgrupper inte innebar några interventioner och var gjorda för att kartlägga, jämföra och se samband
(Kristensson, 2014; Willman et al., 2016). Granskningsmodellen utgick ifrån ett poängssystem med 12 olika ja och nej frågor där varje ja-svar gav ett poäng. Utifrån poängsystemet gav 9–12 poäng hög kvalité, 5–8 poäng var medelkvalité och 1–4 poäng innebar låg kvalité, bilaga 2. Av de 23 artiklar som granskades kvarstod 12 stycken artiklar som var av hög och medel kvalitet, bilaga 3. Artiklarna granskades oberoende av båda författare för att kunna bibehålla objektiviteten (Willman et al., 2016).
7.4 Analys
Kristenssons (2014) integrerade analys användes när de utvalda artiklarna skulle analyseras. Denna analys valdes för att de olika studiernas resultat skiljde sig åt, vilket var förväntat eftersom de fyra sökningarna som genomfördes var vinklade åt olika håll. Först
sammanställdes alla artiklars resultat för sig och delades in i två grupper, vilket var
socioekonomisk status och familj. När alla artiklar var sammanställda namngavs alla artiklar med vad som var huvudinnehållet, vilket gjorde att det var enklare att se de olika studiernas likheter och skillnader för att sedan kunna integrera artiklarna med varandra. När
integreringen var genomförd delades allt in i olika kategorier som sammanfattar de olika studiernas resultat i relation till varandra. De olika kategorier som identifierades var lön och utbildning, levnadsvanor, fysisk aktivitet och miljö, vilket hjälpte för att få resultatet
överskådligt. Kategorierna som identifierades låg till grund för vilka underrubriker som urskildes för resultatredovisningen (jfr Kristensson, 2014). De fyra underrubriker som valdes baserat på de olika kategorierna var föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst, familjens bristande fysiska aktivitet, familjens ohälsosamma matvanor och livsstil samt familjens utformning och bosättning.
8. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
8.1 Etiskt ställningstagande
Helsingforsdeklarationen är en sammanställning av olika etiska principer som ska följas vid all vetenskaplig forskning (World Medical Association, 2018). Helsingforsdeklarationen associeras med fyra olika etiska principer som utformats av Beauchamp och Childress, vilka är autonomi-, göra gott-, icke skada- och rättviseprincipen. Principerna innebär
forskningsdeltagarnas rätt till självbestämmande, främja hälsa och välbefinnande, att
deltagarna inte kommer till skada och att de behandlas rättvist (Sandman & Kjellström, 2017). De utvalda artiklarna granskades noga utifrån Helsingforsdeklarationen etiska principer, vilket alla hade ett etiskt tillstånd från olika etiska kommittéer. Det innebär att de artiklar som används har tagit ett etiskt ställningstagande att barnen inte har tagit skada av forskningen. Alla artiklar var skrivna på engelska, vilket innebär att ett ordlexikon användes som hjälpmedel vid språksvårigheter (Sandman & Kjellström, 2017).
Det finns en medvetenhet att egna förförståelse kan spegla arbetet till viss del. För att begränsa författarnas förförståelse och arbetets bias har förförståelserna tydliggjorts och lyft fram för att kunna sätta dem åt sidan innan artiklarna analyserades och arbetets skrevs. Dels för att minska risken för bias och öka studiens validitet, men också för att granska artiklarna med objektivitet (Billhult, 2017). Författarnas förförståelse var att det finns ett mönster med att överviktiga personer ofta har föräldrar eller andra släktingar som också är överviktiga, eftersom hela familjen har liknande vanor och intressen.
9. RESULTAT
Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan skolbarnets övervikt/fetma och familjen och dess socioekonomiska status. För att besvara syftet redovisas studiens resultat utifrån följande underrubriker:
9.1 Föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst 9.2 Familjens bristande fysiska aktivitet
9.3 Familjens ohälsosamma matvanor och livsstil 9.4 Familjens utformning och bosättning
9.1 Föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst
Figur 1 – Sammanställd data från arbetets artiklar om föräldrarnas utbildningsnivå och skolbarnets risk för övervikt och fetma.
Det fanns ett signifikant samband mellan övervikt och fetma hos barn och föräldrarnas
utbildningsnivå, ju lägre utbildning desto större risk för övervikt och fetma hos barnet. Risken för övervikt och fetma hos barn med lågutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med
slutförd gymnasieutbildning eller lägre var 22,3 procent. Risken för övervikt och fetma hos barn med högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med en universitetsexamen var 11,6 procent. Barnets risk för endast övervikt var på 6,6 procent om föräldrarna var lågutbildade och risken var 3,5 procent om föräldrarna var högutbildade. Barnets risk för fetma var 4,5 procent om föräldrarna hade en låg utbildning och risken för högutbildades barn att få fetma var 1,2 procent. Barn till föräldrar med hög utbildning hade en 1,6–2,2 procent mindre risk att drabbas av fetma jämfört med barn vars föräldrar hade en låg utbildning (Costa-Font & Gil, 2013; Igel et al., 2016; Ogden et al., 2018a).
Det tydliga sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och barnets risk för övervikt och fetma kvarstod dock inte när föräldrarnas inkomst räknades in. Det visade endast samband mellan ökad risk för övervikt och fetma hos barnet om föräldrarna hade en låg utbildning. Hade föräldrarna en låg utbildning men hög inkomst fanns det inte en ökad risk för barnet att drabbas av övervikt och fetma (Costa-Font & Gil, 2013; Igel et al., 2016; Ogden et al., 2018a). Familjer med låg inkomst och låg utbildningsnivå gav ytterligare en högre risk för barnet att drabbas av övervikt och fetma. Hade däremot familjen en hög utbildningsnivå och en hög inkomst var risken mindre för barnet att drabbas av övervikt eller fetma (Ahrens et al., 2014; Lynch et al., 2016; Saelens et al., 2012).
9.2 Familjens bristande fysiska aktivitet
Figur 2 – Sammanställd data från arbetets artiklar om föräldrarnas utbildningsnivå och skolbarnets fysiska aktivitet
Familjens socioekonomiska status låg till grund för barnets genomsnittliga fysiska aktivitet. Barn med högutbildade föräldrar var i snitt 82,2 minuter fysiskt aktiva per dag medan barn med lågutbildade föräldrar hade ett snitt på 57,2 minuter per dag. Familjer med en inkomst högre än 4000 euros per månad visade på att barnet hade ett högre snitt av fysisk aktivitet, 85,8 minuter per dag. Däremot i familjer med en månadsinkomst under 2000 euros hade barnet ett medelsnitt på 63 minuter per dag (Mutz & Albrecht, 2017; Yang et al., 2019). Det finns en 37 procent lägre risk att drabbas av övervikt och 59 procent lägre risk att drabbas av fetma om familjen bodde i ett område med högre socioekonomisk status och om föräldrarna hade en positiv inställning till sport och andra fysiska aktiviteter. Det visade på ett samband mellan barnets övervikt och fetma och familjens socioekonomiska status. Högst andel barn med övervikt och fetma tillhörde den lägsta socioekonomiska gruppen (Mutz & Albrecht, 2017; Saelens et al., 2012; Yang et al., 2019). Föräldrarna som inte uppmuntrade barnen till fysisk aktivitet hade cirka 19 procent högre skärmtid och var även mer stillasittande än de barn som fick en uppmuntran till idrott. Hade barnen föräldrar som var fysisk aktiva minskade risken att barnet fick övervikt och fetma (Costa-Font & Gil, 2013; Leech et al, 2015; Mutz & Albrecht, 2017; Winn & Chakrabarty, 2018; Yang et al., 2019).
9.3 Familjens ohälsosamma matvanor och livsstil
Barnet styrs av föräldrarnas val av levnadsvanor. Födointaget och vanor sätter grund för barnets eventuella ohälsa och övervikt. Det var 18,1 procent vanligare att överviktiga
föräldrar hade överviktiga barn jämfört med normalviktiga föräldrar. Även barnets risk för att få övervikt och fetma ökade med 4,2–4,6 procent om föräldrarna var överviktiga eller hade
hade högre skärmtid och var mer stillasittande tillhörde de lägre socioekonomiska klasserna. Även deras matvanor var mindre hälsosamma, vilket ytterligare ökade barnets risk för övervikt och fetma (Costa-Font & Gil, 2013; Mutz & Albrecht, 2017; Winn & Chakrabarty, 2018; Yang et al., 2019).
Barnets tankar kring matvanor präglades av föräldrarnas influenser. Föräldrarnas inkomst påverkade föräldrarnas matinköp, där familjerna med lägre inkomst har sämre matinköp. 67 procent av föräldrarna använde mat som belöningssystem och av dem var det 23,9 procent fler föräldrar som tillhörde en lägre socioekonomisk status (Costa-Font & Gil, 2013; Jansen et al., 2020; Winn & Chakrabarty, 2018). Mellan den lägsta och högsta socioekonomiska statusen skilde det 5,2 procent mellan de föräldrar som använde belöningssystemet regelbundet. Trots ett samband mellan föräldrarnas socioekonomiska status och användandet av mat som
belöningssystem ökade inte barnets risk för övervikt eller fetma, utan det var barnets relation till mat som förändrades. Förändringen medförde ett känslomässigt band till mat som kunde yttra sig genom hetsätning, vilket påvisades hos 16 procent av barnen (Jansen et al., 2020). Familjens matvanor och livsstil indikerade ett samband mellan barnets övervikt och fetma och familjens socioekonomiska status och innebar även en signifikant relation mellan överviktig vuxen och överviktigt barn (Costa-Font & Gil, 2013; Winn & Chakrabarty, 2018).
9.4 Familjens utformning och bosättning
Familjens utformning var en bidragande orsak till skolbarns övervikt och fetma. Hade barnet syskon i nära ålder var det 6 procent mindre risk att drabbas av övervikt eller fetma än om syskonen hade en stor åldersskillnad eller om barnet inte hade syskon (Morenro et al., 2013). Föräldrarnas ålder spelade också roll. Om föräldrarna var äldre, var skilda alternativt om en förälder hade avlidit ökade risken för övervikt och fetma (Costa-Font & Gil, 2013; Lynch et al., 2016). Det fanns även ett samband mellan bosättningen och hur stor risk för övervikt och fetma barnet hade. Bodde familjen i ett område där hälsosam kost och fysisk aktivitet var mer centralt var risken 37 procent mindre än i de områden där det inte alls var högt intag av hälsosam kost och fysisk aktivitet. Ett hälsosamt område räknades vara ett bostadsområde med lättillgänglighet till parker och skogsområden samt att det var gång- eller cykelavstånd runt området. I de hälsosamma områdena fanns det inte alls många snabbmatsrestauranger och det fanns även en eller flera lokala mataffärer. I de områden som inte räknades som hälsosamma hade inga parker eller skogsområden i närheten och hade tätt belägna snabbmatsrestauranger. Det var inte heller enkelt att ta sig runt området med cykel eller genom att promenera (Ahrens et al., 2014; Lynch et al., 2016; Saelens et al., 2012).
10. DISKUSSION
10.1 Metoddiskussion
10.1.1 Design
För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt. Valet av kvantitativa artiklar gjordes för att få ett omfattande underlag, eftersom en kvantitativ
design ger möjlighet till ett större urval och därmed bredare förståelse. Det centrala i en kvantitativ metod är att objektivt mäta likheter, skillnader, orsaker och samband, medan en kvalitativ metod beskriver upplevelser, tankar och erfarenheter. Det innebär att en kvantitativ metod var den lämpligaste för denna översikt (jfr Kristensson, 2014).
Valet att göra en icke-systematisk litteraturöversikt grundade sig i Kristenssons (2014) åtta krav på hur en systematisk litteraturöversikt ska vara utformad och ska innehålla. Bland annat ska sökningen vara systematiskt genomförd och omfatta all litteratur och det krävs en
evidensgradering. På grund av tidsbegränsning kunde inte alla krav upprätthållas för den systematiska litteraturöversikten, vilket resulterade i att designen blev icke-systematisk. Det gjordes ingen metaanalys eftersom författarna inte besitter kunskapen som krävs för att utföra analysen korrekt (jfr Kristensson, 2014).
10.1.2 Datainsamling
Databaserna Cinahl och PubMed användes eftersom de tillhandahåller hälso- och sjukvårdstidskrifter, vilket är passande för ett vårdvetenskapligt arbete (jfr Kristensson,
2014). Datainsamlingen inleddes med en frisökning, vilket gav ett för stort urval med artiklar. Sökorden som användes kan även varit vinklade fel och gett bortfall på relevanta artiklar. Vid sökningen upptäcktes artiklar som inte var relevanta för studiens syfte, vilket föranledde kontakt med universitetsbiblioteket för hjälp med en bra sökstrategi. Utifrån den erhållna hjälpen identifierades MeSH-termer och indexord för att få fler relevanta sökträffar och minska bortfallet, vilket är en styrka för urvalet (jfr Forsberg & Wengström, 2016).
10.1.3 Urvalsförfarande
De tre söktermer som identifierades var pediatric obesity, socioeconomic status och family relations. För att få ett större omfång av artiklar med dessa termer gjordes fyra olika sökningar med orden i olika konstellationer. Att genomföra fyra olika sökningar kan anses vara en svaghet eftersom alla identifierade sökord inte användes i samma sökning. För att styrka datainsamlingen kunde istället andra sökord eller kombinationer användas för att varje artikel skulle handla om både socioekonomisk status och familjerelationer istället för att genomföra sökningar som är riktade åt det ena eller det andra hållet (jfr Kristensson,
2014). För att kunna använda MeSH-termer fanns inget annat alternativ än att genomföra flera sökningar riktade på två olika håll, eftersom när alla tre söktermer användes tillsammans visades inget resultat på artiklar i de båda databaserna. Att genomföra fyra olika strukturerade sökningar är dock bättre än att göra manuella sökningar, eftersom de artiklarna måste
granskas på ett annat sätt och är svårare att bedöma kvalitén på (jfr Kristensson, 2014).
En strukturerad urvalsprocess är en styrka eftersom varje granskning avgjorde artikelns kvalité. Alla artiklar som valdes var av acceptabel kvalité och relevans för översiktens resultat. Eftersträvan vid urvalet var att endast använda artiklar med hög kvalitét men de artiklar med medelkvalitet som var nära poängmässigt att vara av hög kvalitet valdes också eftersom granskningen inte visade tillräckligt många artiklar (jfr Forsberg & Wengström, 2016).
10.1.4 Bortfall
Ett av exklustionskriterierna var att barnen som deltog i studierna inte skulle lida av andra sjukdomar utöver övervikt och fetma. Det finns andra faktorer som påverkar barnets vikt mer än familjen och den socioekonomiska statusen och därför exkluderas studier där andra faktorer såsom genetik och andra sjukdomar var i fokus (jfr Kristensson, 2014). Det är av vikt att kunna ta del av urvalsbortfallet i studierna för att kunna bedöma studiens bias. Forskarfel är också en faktor som påverkar biasen, eftersom forskarfel kan på olika sätt påverka studiens resultat. Författarnas förförståelse kan genomsyra analysen av data vilket ökar risken för bias. Genom att författarna har synliggjort sin förförståelse är det lättare att vara objektiv. För att minska biasen har författarna använt sig av integrerad analys för att tolka studierna som skulle sammanställas till ett resultat (jfr Kristensson, 2014).
Risker med datainsamlingen och urvalet är att sökstrategins inkludering- och
exkluderingskriterier kan innebära att författarna inte får tillgång till alla artiklar inom området. Detta leder till en minskad tillförlitlighet då författarna inte kan försäkra sig att översikten innehåller all fakta relevant för studien. När studierna skulle analyseras användes Kristenssons (2014) integrerade analys. Analysens styrka är att den ger analysen en struktur. Däremot finns det en risk med att utgå ifrån en färdig analys. Riskerna kan vara att det uppstår misstolkning eller sker bortfall av relevant fakta som inte passar inom ramen för analysen (jfr Kristensson, 2014).
10.1.5 Validitet och Reliabilitet
För att minska biasen läste och analyserade författarna de utvalda artiklarna för att därefter jämföra dem med varandra (jfr Kristensson, 2014). I majoriteten av artiklarna som valts är det barnet som var urvalsgruppen men i fyra artiklar var forskningen gjord på föräldrarna för att kunna se hur föräldrarna påverkar barnet. Resultatet i de artiklar där föräldrarna var
urvalsgrupp kan vara en svaghet, eftersom översiktens perspektiv ska utgå ifrån skolbarnet. Det gör att de artiklar som var riktade till föräldrarna och inte till barnen kan påverka
studiernas resultat och bias (jfr Kristensson, 2014). Många skolbarn skulle inte kunna besvara frågor om föräldrarnas ekonomi och utbildning och ge ett tillräckligt svar, vilket var
anledningen till att artiklar där föräldrarna var urvalsgrupp behölls.
De utvalda artiklarna hade stora urvalsgrupper och hög svarsprocent, vilket är en styrka för validiteten. Det innebär att resultatet är representativ för den utvalda populationen, vilket i denna studie är skolbarn. Randomiserat utvalda deltagare och höga svarsprocent i de olika studierna stärker även resultatets validitet (jfr Kristensson, 2014).
För att öka studiens validitet och behålla objektiviteten när artiklarna skulle analyseras lyftes författarnas förförstående fram för att minska att de skulle påverka samt speglas i
resultatredovisningen (jfr Billhult, 2017). Det underlättade med en ökad medvetenhet av förförståelserna för att bibehålla objektiviteten. De egna förförståelse var inte specifikt kopplade till socioekonomiskt status, utan handlade om att det finns mönster mellan att överviktiga personer ofta har familjemedlemmar eller andra släktingar som också är
att de artiklar som mer handlade om matvanor och familjens påverkan var det extra viktigt att vara medveten om förförståelserna.
10.1.6 Generaliserbarhet
Urvalsförfarandet är grundläggande för att resultat ska kunna vara generaliserbart och appliceras i andra sammanhang där kontexten och samhällsstrukturen är liknande (Kristensson, 2014). Målet med resultatet var att det ska kunna appliceras på hela populationen, därav valdes artiklar från olika länder för att få ett globalt perspektiv (jfr Kristensson, 2014). De randomiserade urvalsgrupperna stärker inte bara validiteten utan ökar även generaliserbarheten för studien. Eftersom litteraturöversikten består av
icke-experimentella studier skulle mätningen av data kunna göras i andra kontexter och på flera målgrupper (jfr Forsberg & Wengström, 2016).
10.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade att föräldrarnas utbildning, lön, levnadsvanor och matvanor påverkar skolbarnets vikt. Ju lägre utbildning och inkomst som föräldrarna hade desto högre risk för övervikt och fetma hade barnet. Föräldrarnas levnadsvanor påverkade barnets vanor på så sätt att barn till föräldrar med ohälsosam livsstil uppvisade bristande fysisk aktivitet och
ohälsosamma matvanor.
10.2.1 Föräldrarnas utbildning och lön
Resultatet visade att föräldrarnas utbildningsnivå påverkade barnets vikt. Barnets risk för övervikt och fetma var 10,7 procent högre när föräldrarna hade en låg utbildning. Barnets risk för endast övervikt ökade med 3,1 procent när föräldrarna hade en låg utbildning jämfört med föräldrar med hög utbildning medan barnets risk för fetma ökade med 3,3 procent (Costa-Font & Gil, 2013; Igel et al., 2016; Ogden et al., 2018a). Detta ligger i linje med annan studie som också visade på ett samband mellan ökad risk för övervikt och fetma hos barnet och föräldrar med låg utbildning. I studien delades föräldrarnas utbildning upp i tre grupper; låg, medelhög och hög utbildning. Föräldrar med låg utbildning hade 3,3 procent större andel barn med övervikt jämfört med föräldrar med medelhög utbildning. Studien visade även att andelen barn med övervikt och fetma var 12 procent högre i föräldragruppen med låg utbildning än i gruppen med hög utbildning (Ogden et al., 2018b).
Resultatet visade på att föräldrarnas inkomst har en inverkan på barnets risk för övervikt. När inkomsten jämfördes med föräldrarnas utbildningsnivå visade det inte längre något tydligt samband mellan lågutbildades barn och deras högre risk för övervikt och fetma. Barn till föräldrar med låg utbildning men med hög inkomst hade inte lika hög risk för övervikt och fetma som tidigare när endast utbildningsnivån inräknades (Costa-Font & Gil, 2013). Dock motsägs detta av en annan studie som visade på att det inte fanns ett samband mellan
föräldrarnas utbildning och barnets risk för övervikt. Barnets risk för övervikt och fetma hade ett tydligare samband med föräldrarnas inkomst än utbildning. Däremot var föräldrarnas
mönster där högutbildade föräldrar även hade en högre inkomst (Guarnizo-Herreno et al., 2019).
Resultatet från litteraturöversikten visade på att föräldrarnas utbildning och inkomst påverkar familjen. För barnet är familjen det mest centrala systemet under uppväxten och påverkas därför till stor del av föräldrarna. Familjens struktur och funktion förändras över tid och påverkar vardagen för alla i systemet. Strukturella förändringar kan till exempel handla om nytt arbete, arbetslöshet eller annat. Utbildningsnivån och inkomsten påverkar hela familjens socioekonomiska status och inte minst skolbarnet. Resultatet visade på att familjer med låg socioekonomisk status hade en större andel barn som var överviktiga eller hade fetma (Mutz & Albrecht, 2017; Saelens et al., 2012; Yang et al., 2019).
Det finns ett samband mellan föräldrarnas inkomst och familjens fysiska aktivitet. Familjer med en inkomst över 4000 euro hade i genomsnitt högre fysisk aktivitet än familjer med en inkomst under 2000 euro. Det fanns även ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och fysisk aktivitet. Ju högre utbildningsnivå desto högre genomsnitt av fysisk aktivitet hade familjen (Mutz & Albrecht, 2017; Yang et al., 2019). En annan studie bekräftar att familjen socioekonomiska status påverkar barnets fysiska aktivitet, eftersom familjer som hade råd med sportutrustning hade en högre fysisk aktivitet i familjen. Den tillgängliga
sportutrustningen i hemmet visade även ett samband med att föräldrarna själva var mer fysiskt aktiva och detta motiverade barnen (De Lepeleere et al., 2015). Ur ett socialt
inlärningsperspektiv imiterar barnet både hälsosamma och ohälsosamma beteenden och vanor från sina föräldrar. Om sportutrustning finns tillgängligt hemma för barnet och om föräldrarna själva är aktiva speglas detta beteende på barnet, vilket i sin tur bidrar till att barnet är mer fysiskt aktiv. Barnet påverkas på fler olika sätt av sin övervikt och fetma. Ledsmärta kan leda till att barnet har svårigheter till fysisk aktivitet och kan bidra till att barnet isolerar sig från sociala sammanhang. Den bristande självkänslan och osäkerheten kring sin kropp och utseende är också en bidragande faktor till isolering, därför är det viktigt att hela systemet motverkar detta tillsammans.
10.2.2 Gemensamma matvanor och levnadsvanor
Resultatet visade att överviktiga föräldrar får överviktiga barn och att även risken för barnet att får övervikt och fetma ökade med 18,1 procent i jämförelse med normalviktiga barn. Detta på grund av att föräldrarnas matvanor påverkar barnet, eftersom hela familjen äter det som föräldrarna köper in och tillagar. Matvanorna som familjen hade berodde på familjens socioekonomiska status och levnadsvanorna som föräldrarnas hade. Var föräldrarna inte fysiskt aktiva tog barnet efter och hade ett högt stillasittande. Däremot om föräldrarna var fysiskt aktiva var det vanligare att barnet var fysiskt aktiv länge per dag (Costa-Font & Gil, 2013; Mutz & Albrecht, 2017; Saelens et al., 2012, Winn & Chakrabarty, 2018; Yang et al., 2019). Utifrån ett socialt inlärningsperspektiv stämmer resultatet överens med teorin om att barn imiterar sina föräldrar. Stillasittande föräldrar hade mer stillasittande barn och samma gällde vid fysiskt aktiva föräldrar, vilket kan vara en anledning till en högre risk för
överviktiga föräldrar att få barn som är överviktiga. En anknytning mellan matvanorna och social inlärningsteori kunde inte utläsas, eftersom hela familjen delar matvanor. Däremot kan matvanorna under uppväxten spegla vad barnet kommer äta när det blivit äldre och mer självständig. Från en systemteoretisk vinkel påverkas hela familjen av de gemensamma
matvanorna och livsstilen. Familjen påverkar och tar efter varandra och barnet imiterar och tar efter värderingar, vanor, attityder och normer efter sitt system. För att minska risken för barnet att drabbas av övervikt och fetma behöver hela systemet förändra livsstilen och vanorna. Har barnet redan övervikt eller fetma är det viktigt att tillsammans som ett system förändra levnadsvanorna för att hela systemet ska uppnå hälsa.
Resultatet stämmer överens med andra studier, varav en studie som undersökte att utöver fysiologiska aspekter var det föräldrarnas livsstil som påverkar att barnet blir överviktig. Det spelar roll vilka matvanor som föräldrarna hade, eftersom det influerar hela systemet
(Vinciguerra et al., 2019). Även en annan studie kom fram till att matvanorna spelade roll men att de familjer med sämre socioekonomisk status inte hade samma tillgång till hälsosam mat som de med högre socioekonomisk status hade. Detta indikerade att de som bodde i områden med lägre socioekonomisk status inte hade samma möjligheter att reducera risken för övervikt och fetma genom att ändra på matvanorna som för de som bodde i områden som ansågs vara av högre status. Matvarorna i de lokala affärerna i områden där det bodde flest familjer med lägre socioekonomisk status hade inte samma utbud med bland annat färsk frukt och grönsaker (Sealy, 2010). Detta stämmer överens med resultatet om att bosättningen spelar roll för hur hög risken är för barnet att drabbas av övervikt och fetma. I de områden där hälsosam kost var centralt hade skolbarnet 37 procent lägre risk för övervikt och fetma, men om det beror på att det finns en större tillgänglighet på matvaror kan inte utläsas (Saelens et al., 2012). Tillgängligheten av ett bra utbud av matvaror kan vara en anledning till varför de med lägre socioekonomisk status har sämre matvanor. Att det inte beror på att de nyttigare alternativen är dyrare utan att de inte har samma tillgång till dem. Det kan innebära att familjer med lägre socioekonomisk status inte har samma chans att förändra sin livsstil och förebygga att barnet blir överviktig eller får fetma. Vilket kan vara orsaken till varför det är störst utsträckning av överviktiga barn bland de lägre socioekonomiska klasserna.
11. SLUTSATS
Slutsatsen är att det finns ett samband mellan skolbarnets risk för övervikt eller fetma och föräldrarnas socioekonomiska status. Ju högre utbildning eller inkomst hos föräldrarna desto mindre risk för övervikt eller fetma hade barnet. Familjens fysiska aktivitet påverkades av familjens socioekonomiska status och det fanns ett tydligt samband mellan bristande fysisk aktivitet och barnets risk för övervikt och fetma. Den socioekonomiska statusen påverkar var familjen kan bosätta sig och vilken mat som finns tillgänglig. Familjer med en lägre
socioekonomisk status visade sig ha mindre hälsosamma matvanor. Utöver att ekonomin präglade föräldrarnas matinköp påverkades även barnets tillgång till sportutrustning i hemmet av familjens ekonomi.
Utifrån litteraturöversiktens resultat kan systemteorin och den sociala inlärningsteorin kopplas ihop med barnets risk att drabbas av övervikt och fetma. Under barnets uppväxt är familjen det mest centrala systemet och barnet utvecklas genom att imitera systemets vanor och
attityder. Vid övervikt och fetma hos skolbarn har sjuksköterskan en viktig roll och bör besitta kunskap för att kunna arbeta ingripande och preventivt med familjen och dess
11.1 Förslag på preventiva åtgärder för sjuksköterskan
I översikten framkom det utifrån ett systemteoretiskt perspektiv att hela familjen behöver förändra sina vanor och livsstil. Hälsofrämjande arbete som sjuksköterskan kan ge som förslag till barnet och familjen för att minska stillasittande aktiviteter kan vara begränsad skärmtid, vilket kan uppmuntra barnet till att delta i andra aktiviteter och minska den sociala isoleringen samt bidra till mer fysisk aktivitet. Sjuksköterskan kan även uppmuntra och ge förslag på gemensamma aktiviteter för hela systemet. Inte bara kan det reducera risken för övervikt och fetma utan kan likaväl minska barnets övervikt och fetma. De föräldrar som är mottagliga för hjälp från sjukvården skulle antagligen vara mer öppna med att tillsammans med barnet göra livsstilsförändringar. Det kan därför vara av vikt att sjuksköterskan kommer med fler förslag till de föräldrar som inte alls är lika mottagliga för hjälp från sjukvården. Det har framkommit att den socioekonomiska statusen spelar roll därför är även behovet av billiga och gratis alternativ stort.
I omvårdnadssituationer kan det vara bra att samarbeta med andra professioner, till exempel fysioterapeut och dietist. För de barn som fått komplikationer som ledsmärta på grund av övervikt och fetma kan behov finnas att få hjälp av en fysioterapeut för att få förslag och hjälp för att kunna vara fysisk aktiv på rätt sätt. En dietist kan hjälpa till med att utforma ett
kostschema och genomföra en genomgång för barnet och familjen hur viktig kosten är när det kommer till att reducera och förhindra övervikt och fetma och främja hälsa.
11.2 Vidare forskning
Översikten visar att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar skolbarnets risk för övervikt och fetma. Vidare forskning bör undersöka barnets risk för övervikt och fetma kopplat till både föräldrarnas utbildning och inkomst. Skolbarnet påverkas både psykiskt och fysiskt av övervikt och fetma och det kan vara betydelsefullt att undersöka barnets upplevelse att leva med övervikt och fetma närmare. Föräldrarnas matvanor och livsstil är centralt för barnets risk för övervikt och fetma och för att kunna minska barnets övervikt och fetma behöver hela systemet förändra sina vanor. Vidare studier kan vara att undersöka om det finns ett samband mellan ohälsosamma matvanor och familjens socioekonomiska status. Om det faktiskt är dyrare med nyttigare alternativ i matbutiken eller om familjen som bor i områden med socioekonomisk status inte har samma tillgång till nyttiga alternativ.
12. REFERENSER
Artiklar markerade med * ingår i resultatredovisningen
*Ahrens, W., Pigeot, I., Pohlabeln, H., De Henauw, S., Lissner, L., Molnár, D., Moreno, L. A., Tornaritis, M., Veidebaum, T., Siani, A., & IDEFICS consortium. (2014). Prevalence of overweight and obesity in European children below the age of 10. International journal of obesity, 38, 99–107. https://doi.org/10.1038/ijo.2014 .140
Barker, E. H. (2014). Socioeconomic Status: Definition. The Wiley Blackwell Encyclopedia of Health, Illness, Behavior, and Society. https://doi.org/10.1002/9781118410868.wbehibs395
Bentley, F., Swift, J.A., Cook, R., & Redsell, S.A. (2017). “I would rather be told than not know” - A qualitative study exploring parental views on identifying the future risk of childhood overweight and obesity during infancy. BMC Public Health, 17(684), https://doi.org/10.1186/s12889-017-4684-y
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B. (2017). Teoretiska utgångspunkter för
familjefokuserad omvårdnad. I E. Benzein, M. Hagberg & B. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (2 uppl., s 33–51). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vårdvetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 275–284). Studentlitteratur.
Cameron, N., Norgan, N-G., & Ellison, G-T H. (2006). Childhood obesity: comtemporary (2 uppl.). Taylor & Francis Group.
*Costa-Font, J., & Gil, J. (2013). Intergenerational and socioeconomic gradients of child obesity. Social Science & medicine, 93, 29-37.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2013.05.035
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis (1 uppl.). Natur & kultur.
De Lepeleere, S., De Bourdeaudhuij., Ilse., Cardon, G., & Verloigne, M. (2015). Do specific parenting practices and related parental self-efficacy associate with physical activity and screen time among primary schoolchildren? A cross-sectional study in Belgium. BMJ Open 5(9). http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2014-007209
Enskär, K., & Golsäter, M. (2019). Från barndom till ungdom. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s.147–
180). Studentlitteratur.
Evenhaugs, O., & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi (2 uppl.). Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Att mäta övervikt och fetma bland barn.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b99bb97449004754a458838dae4b46ca/ mata-overvikt-fetma-bland-barn-20104.pdf
Folkhälsomyndigheten. (27 oktober 2020). Förekomst av övervikt och fetma. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/forekomst-av-overvikt-och-fetma/
Guarnizo-Herreno, C., Courtemanche, C., & Wehby, G.L. (2019). Effects of Contextual Economic Factors on Childhood Obesity. Maternal and Child Health Journal, 23, 1317-1326. https://doi.org/10.1007/s10995-019-02777-6
*Igel, U., Romppel, M., Baar, J., Brähler, E., & Grande, G. (2016). Association between parental socio-economic status and childhood weight status and the role of urbanicity. Public Health, 129, 209-211. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.puhe.2016.06.013
Jansen, P., Derks, I. P. M., Mou, Y., Van Pijen, E. H. M., Gaillard, R., Micail, N., Voortman, T., & Hillegers, M. G. J. (2020). Associations of parents' use of food as reward with children's eating behaviour and BMI in a population‐based cohort. Pediatric obesity, 15(11). https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/ijpo.12662
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1 uppl.). Natur & Kultur.
Kumar, S., & Kelly, A. S. (2017). Review of Childhood Obesity. Mayo Clinic Proceedings, 92(2), 251–265. https://doi.org/10.1016/j.mayocp.2016.09.017
Lappan, S. N., Rubén Parra‐Cardona, J., Carolan, M., & Weatherspoon, L. (2019). Risk and Protective Factors Associated with Childhood Obesity in a Sample of Low‐Income, Single
Female, Parent/Guardian Households: Implications for Family Therapists. Family Process, 59(2), 597–617. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/famp.12440
*Leech, R. M., McNaughton, S. A., & Timperio, A. (2015). Clustering of diet, physical activity and sedentary behaviour among Australian children: cross-sectional and longitudinal associations with overweight and obesity. International journal of obesity, 39(7), 1079– 1085. https://doi.org/10.1038/ijo.2015.66
Lorentzen, V., Dyeremose, V., & Hedergaard Larsen, B. (2011). Severely overweight
children and dietary changes – a family perspective. Journal of Advanced Nursing 68(4), 878– 887.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05791.x
*Lynch, B.A., Agunwamba, A., Wilson, P.M., Kumar, S., Jacobson, R. M., Phelan, S., Cristiani, V., Fan. C., & Finney Rutten, L.J. (2016). Adverse family experiences and obesity in children and adolescents in the United States. Preventive Medicine, 90,
148-154. https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2016.06.035
Marcus, C., & Thorén, A. (28 juni 2017). Fetma hos barn.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/obesitas/fetma-hos-barn/
*Morenro, G., Johnson- Shelton, D., & Boles, S. (2013). Prevalence and Prediction of Overweight and Obesity Among Elementary School Students. Journal of School Health, 83(3). https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/josh.12011
Morrison, V., & Bennett, V. (2016). Introduction to health psychology (4 uppl.). Pearson.
*Mutz, M., Albrecht, P. (2017). Parents’ Social Status and Children’s Daily Physical Activity: The Role of Familial Socialization and Support. Journal of Child and Family Studies,
26, 3026-3035. https://doi.org/10.1007/s10826-017-0808-3
Nittari, G., Scuri, S., Petrelli, F., Pirillo, I., Di Luca, N., & Grappasonni, I. (2019). Fighting obesity in children from European World Health Organization member states. Epidemiological data, medical- social aspects, and prevention programs. Clin Ter, 170(3), 223–230. 10.7417/CT.2019.2137
Level of Head of Household - United States 2011-2014. Morbidity and mortality weekly report, 67(6), 186–189. https://doi.org/10.15585/mmwr.mm6706a3
*Ogden, C. L., Fryar, C. D., Hales, C. M., Carroll, M. D., Aoki, Y., & Freedman, D. S. (2018a). Differences in Obesity Prevalence by Demographics and Urbanization in US Children and Adolescents, 2013-2016. JAMA, 319(23), 2410–2418.
https://doi.org/10.1001/jama.2018.5158
Passer, M. W., & Smith, R. E. (2011). Psychology: The science of mind and behavior (5 uppl.). McGraw-Hill.
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: Perspektiv inom socialt arbete (1 uppl.). Liber
Pietrobelli, A., Faith, M. S., Allison, D. B., Gallagher, D., Chiumello, G., & Heymsfield, S.B. (1998). Body mass index as a measure of adiposity among children and adolescents: a
validation study. Journal of Pediatrics 132(2), 204-210. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/S0022-3476(98)70433-0
Ringsberg, K. (2019). Livsstill och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s.115–146). Studentlitteratur.
*Saelens, B. E., Sallis, J. F., Frank, L. D., Couch, S. C., Zhou, C., Colburn, T., Cain, K. L., Chapman, J., & Glanz, K. (2013). Obesogenic Neighborhood Environments, Child and Parent Obesity: The Neighborhood Impact on Kids Study. American Journal of Preventive Medicine, 42(5), 57–64. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2012.02.008
Saha, A. K., Sarkar, N., & Chatterjee, T.
(2011). Health Consequences of Childhood Obesity. The Indian Journal of Pediatrics 78, 1349–1355. https://doi.org/10.1007/s12098-011-0489-7
Sand, O., Sjaastad, Ø. V., Haug, E., & Bjålie, J. (2007). Människokroppen - Fysiologi och anatomi (2 uppl.). Liber.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2017). Etikboken: Etik för vårdande yrken (1 uppl.). Studentlitteratur.
Sealy, Y. M. (2010). Parents' Perceptions of Food Availability: Implications for Childhood Obesity. Social Work in Health Care, 49(6), 565-580.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/00981381003635353
Sjunnestrand, M., Nordin, K., Eli, K., Nowicka, P., & Ek, A. (2019). Planting
a seed - child health care nurses’ perceptions of speaking to parents about overweight and obe sity: a qualitative study within the STOP project. BMC Public Health. 19(1494).
https://doi.org/10.1186/s12889-019-7852-4
Tucker, S., & Lanninghamn-Foster, L.M. (2015). Nurse-Led SchoolBased Child Obesity Prevention. Journal of School Nursing, 31(6), 450-466.
https://doi.org/10.1177/1059840515574002
Vinciguerra, F., Tumminia, A., Roppolo, F., Catena Romeo, L., La Spina, N., Baratta,
R., Parrino, C., Sciacca, L., Vigneri, R., & Frittitta, L. (2019). Impact of unhealthy childhood and unfavorable parents' characteristics on adiposity in schoolchildren. Diabetes/Metabolism Research and Reviews, 35(8). https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1002/dmrr.3199
Von Tetzchner, S. (2016). Utvecklingspsykologi (2 uppl.). Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (10 April 2005). Vårdvetenskap i tiden: En kartläggning av Vetenskapsrådets satsning under åren 2001–2004.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25bf7/1529480528988/Vaardvetenska p-i-tiden_VR_2006.pdf
Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I. Edberg, A. & Wijk, H. (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (2. Uppl., s.265–300). Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4 uppl.). Studentlitteratur.
*Winn, S., & Chakrabarty, S. (2018). Interactions between low‐socioeconomic status, adult influences on macronutrient intakes and childhood obesity. Australian and New
Zealand Journal of Public Health, 43(6). https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/1753-6405.12829
World Medical Association. (9 Juli 2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2011). Familjefokuserad omvårdnad: Föreställningar I samband med ohälsa och sjukdom (1 uppl.). Studentlitteratur.
*Yang, Z., Phung, H., Hughes, A. M., Sherwood, S., Harper, E., & Kelly, P. (2019). Trends in overweight and obesity by socioeconomic status in Year 6 school children, Australian Capital Territory, 2006–2018. BMC Public Health 19(1512) https://doi.org/10.1186/s12889-019-7645-9
13. BILAGOR
Bilaga 1 - Söktabell
Cinahl Söknin g Sökord & kombinationer Begränsning ar Antal träffa r Lästa abstrak t Lästa i fulltex t Granska de artiklar Utvald a artikla r 1 (MH) pediatric obesity AND family relations 2012-2020 English Age 6–12 Peer reviewed 71 43 19 7 5 2 (MH) pediatric obesity/Riskfacters A ND Socioeconomic status 2012-2020 Age 6–12 English peer reviewed 31 25 12 7 3 Pubme d Söknin g Sökord & kombinationer Begränsninga r Antal träffa r Lästa abstrak t Lästa i fulltex t Granska de artiklar Utvald a artikla r 3 (socioeconomic) AND (Surveys and Questionnaires / statistics & numerical data) AND (pediatric obesity[MeSH Term s]) 2012-2020 English Age 6-12 Free full text65 29 10 7 3
4 "Family
Relations"[Mesh] AND (Surveys and Questionnaires /
2012-2020 Engelska Barn 6–12
numerical data) AND (pediatric obesity[MeSH Term s])
Bilaga 2-Granskningsmodell för kvantitativa artiklar
1. Finns ett tydligt och avgränsat problem i studien? 2. Har studien ett klart och tydligt syfte formulerat?
3. Finns en tydlig och strukturerad metodbeskrivning av studiens upplägg? 4. Är urvalet tydligt redogjort utifrån inklusionskriterier?
5. Är urvalet tydligt redogjort utifrån exklusionskriterier?
6. Är urvalet tydligt redogjort utifrån vilka som rekryterats samt var och hur de rekryterats?
7. Finns det tydlig beskrivning hur data har bearbetats och analyserats? 8. Hänger studiens metod och teoretisk/a utgångspunkt/er ihop?
9. Svarar resultat på studiens syfte? 10. Förs det etiska resonemang i studien? 11. Finns det en metoddiskussion i studien?
12. Diskuteras generaliserbarhet i metoddiskussionen? Ja= 1 poäng
1–4 poäng = låg kvalitet 5–8 poäng = medel kvalitet 9–12 poäng = hög kvalitet
Bilaga 3-Artikelmatris
Författare (År) Land Tidskrift TitelSyfte Metod Resultat Kva
litet Leech, R. M., McNaughton, S. A., & Timperio, A. (2015) Australi en International journal of obesity Clustering of diet, physical activity and sedentary be haviour amo ng Australian children: cross-sectional and longitudinal associations with overweight and obesity. Bedöma om diet, fysisk aktivitet och andra vanor hos australiensiska barn hade ett samband med övervikt och fetma.
Kohortstudie. Data insamlad vid två tillfällen, 2002/2003 & 2005/2006 om mat och fysisk aktivitet. Det var föräldrar till barn i åldern 5– 6 och 10–12 år som deltog, n= 210.
Enkätundersökning för föräldrarna och en
aktivitetsmätare till barnen i 7 dagar.
Data analyserades i Stata statistical sofware, 12.1 Studien visade ingen tydlig skillnad eller samband på barnets kön och föräldrarnas socioekono miska status och risken för övervikt i båda åldersgrupp erna Hög Ogden, C. L., Fryar, C. D., Hales, C. M., Carroll, M. D., Aoki, Y., & Freedman, D. S (2018) USA Clin Ter Differences in Obesity Prevalence by Demographi cs and Urbanization in US Children and Adolescents, 2013–2016
Att presentera data på övervikt och fetma hos unga i USA av demografi och urbanisering och för att utreda tendenser till urbanisering
Tvärsnittstudie. Data från 2001–2016 där BMI, ursprung, hushållets utbildning, urbanisering, ålder samlades in. Mätinstrumenten som användes var enkäter Etiskt godkännande av National
Center of Health Statistics n= 6862 stycken barn deltog Datan analyserades i SAS Institute, 9.4, SUDAAN, 11.0, R Foundation, 3.4.1 och i Stata 13.0. Det fanns en signifikant relation mellan övervikt och fetma och hushållets utbildnings nivå. Hög Ahrens, W., Pigeot, I., Pohlabeln, H., De Henauw, S., Lissner, L., Molnár, D., Moreno, L. A., Tornaritis, M., Veidebau m, T., Siani, International journal of obesity Prevalence of overweight and obesity in European children
Att bedöma den europeiska fördelningen av viktstatus enligt olika klassificeringssystem baserat på BMI hos barn. Att beskriva förekomsten av viktkategorier efter region, kön, ålder och
Kohortstudie med undersökningar baserat på föräldrar rapporter och socioekonomisk status n= 18 745 från åtta europeiska länder (2007– 2010). Data analyserades med antropometriska standardmått. Barn vars föräldrar hade en lägre utbildning och lön hade en högre uts träckning av fetma. Men fanns Hög
