Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Mj Jonny Andersson HOP 18-20
Handledare Antal ord: 19937
Universitetslektor Linda Johansson Beteckning Kurskod Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap 2HO013
FLEXIBILITET FÖR FYSISK ACCESS VID SPECIALOPERATIONER- VARFÖR UNDERRÄTTELSER ÄR DIMENSIONERANDE FÖR FRAMGÅNG Sammanfattning:
Tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid krigföring beskriver adaptivitet till motståndaren och operationsmiljön som en framgångsfaktor. Genom flexibel anpassning till aktuell kontext kan motståndaren vilseledas och exploateras för att uppnå synergieffekter. I relation till specialförband och specialoperationer tillskrivs flexibilitet avgörande betydelse för att hantera strategiska beroendeförhållanden och krav på dold rörelse i högriskmiljöer. Likafullt är tidigare forskning i huvudsak beskrivande snarare än förklarande avseende betydelsen av specialförbandens förmågor som framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet.
Studien bidrar till ökad förståelse genom att skapa och pröva ett teoretiskt ramverk över förekomsten av framgångsfaktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet samt dess påverkan på framgång vid fysisk access. Ökad förståelse kompletterar befintlig teori om specialförband och specialoperationer med kunskap om två centrala teman, tillämpning av flexibilitet samt fysisk access.
Genom deduktiv-hypotetiskmetod skapas ett analysverktyg som appliceras på fyra fall av specialoperationer. Studien bidrar till teori om flexibilitet, fysisk access och specialoperationer genom att identifiera och förklara framgångsfaktorerna adaptivitet, innovation, underrättelser och vilselednings betydelse för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgångsrik fysisk access. Resultatet av studien förklarar hur underrättelser kan förstås som dimensionerande för specialförbandens förmåga att proaktivt tillämpa flexibilitet.
Nyckelord:
T.ex.: Teori, specialförband, specialoperationer, flexibilitet, adaptivitet, innovation, underrättelser, vilseledning, fysisk access.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Introduktion ... 5
1.2 Inledning forskningsöversikt ... 7
1.2.1 Flexibilitet i krigföring ... 8
1.2.2 Specialoperationer, strategisk flexibilitet och flexibla specialförband ... 10
1.2.3 Sammanfattning och eget forskningsbidrag ... 15
1.3 Syfte och Forskningsfrågor ... 16
1.3.1 Forskningsfrågor ... 16
1.4 Material och avgränsningar ... 17
1.4.1 Begreppsanvändning ... 17
1.5 Disposition ... 20
2. Forskningsdesign ... 21
2.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt och beskrivning av forskningsprocess ... 21
2.2 Metod ... 23
2.2.1 Hypotesgenerering och hypotesprövning ... 23
2.2.2 Metodologisk ansats ... 25
2.2.3 Kvalitativ textanalys och fallstudie ... 26
2.2.4 Val av fall ... 27
2.2.5 Metoddiskussion ... 29
2.3 Teori ... 31
2.3.1 Introduktion och motivering av eget teoretiskt ramverk ... 31
2.3.2 Beskrivning och definition av identifierade framgångsfaktorer... 32
2.3.3 Sammanfattning och formulering av övergripande hypotes ... 37
2.4 Operationalisering ... 39
2.4.1 Inledning ... 39
2.4.2 Från framgångsfaktorer till delhypoteser ... 39
2.4.3 Indikatorer för att studera variation av framgång vid fysisk access ... 43
2.4.4 Sammanfattande analysverktyg ... 46
3. Analys ... 47
3.1 Presentation av fallens bakgrund samt sammanfattning av analysens resultat (delanalys 1 samt 2) ... 47
3.1.1 Operation Eagle Claw ... 47
3.1.3 Operation Frankton ... 48
3.1.4 Operation Gunnerside ... 49
3.2 Delanalys 1- Förekommer framgångsfaktorerna som stöd för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för fysisk access? ... 50
3.2.1 Adaptivitet bidrar till flexibilitet till stöd för fysisk access (P1) ... 50
3.2.2 Innovation bidrar till flexibilitet till stöd för fysisk access (P2) ... 51
3.2.3 Underrättelser bidrar till flexibilitet till stöd för fysisk access (P3) ... 52
3.2.4 Vilseledning bidrar till flexibilitet till stöd för fysisk access (P4) ... 54
3.3 Delanalys 2- Hur påverkar specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet tid, rum respektive risk vid fysisk access? ... 56
3.3.1 Tillämpning av flexibilitets (P1-4) påverkan på tid (responstid och tempo, A1) 56 3.3.2 Tillämpning av flexibilitets (P1-4) påverkan på rum (rörlighet samt räckvidd, A2) 57 3.3.3 Tillämpning av flexibilitets (P1-4) påverkan på risk (risk för egna styrkor samt risk för uppdraget, A3) ... 59
3.4 Sammanställning av analysens resultat ... 61
4. Resultat, diskussion, reflektion samt fortsatt forskning ... 63
4.1 Svar på forskningsfrågor och studiens centrala frågeställning ... 63
4.2 Revidering av studiens övergripande hypotes ... 64
4.3 Diskussion ... 65
4.3.1 Studiens resultat i relation till metod och tidigare forskning ... 65
4.3.2 Utomvetenskaplig relevans ... 65 4.4 Reflektion ... 66 4.5 Fortsatt Forskning ... 67 5. Referenser ... 68 5.1 Primärkällor ... 68 5.2 Litteratur ... 68
Figur och tabellförteckning
Figur 1 Övergripande process för studien, skapat av författaren……… 21 Figur 2 Analytisk strategi för koppling mellan hypoteser och data………… 22 Figur 3 Kausalmodell för studien sammanställt av författaren………25 Figur 4 Visualisering av teoretisk modell………38 Tabell 1 Identifierade framgångsfaktorer, teoriunderlag, definitioner………. 31 Tabell 2 Analysverktyg för delanalys 1……… 42 Tabell 3 Analysverktyg för delanalys 2……… 45 Tabell 4 Teoretiskt ramverk operationaliserat som analysverktyg…………...46 Tabell 5 Sammanställning av resultat över delanalys 1……… 61 Tabell 6 Sammanställning av resultat över delanalys 2……… 62
1. Inledning
1.1 Introduktion
”Svensk manöverkrigföring ska utvecklas mot olika former av infiltrationstaktik genom att vi tar striden in i motståndarens grupperingar och förbindelser på marken, till
havs, i luften och i cyberrymden.”1
Citatet från aktuell militärstrategisk doktrin ställer ett implicit krav på krigföringsförmåga som kan etablera fysisk access till ett operationsområde. Begreppet fysisk access kan förstås utifrån vad som karakteriserar och definierar specialoperationer. McRaven karakteriserar specialoperationer utifrån krav på offensiv och ofta dold rörelse i högriskmiljö samt mänsklig interaktion med motståndaren. McRaven menar vidare att specialoperationer definieras av unika strategiska beroendeförhållanden vid respektive genomförande. Precis som flertalet andra tänkare anser McRaven att specialoperationer har särskild relation till önskade och oönskade strategiska effekter. Specialoperationer bidrar framförallt med handlingsfrihet och stridsekonomi för strategiska beslutsfattare.2
Ett exempel på oönskade strategiska effekter av en specialoperation är operation Eagle Claw. Det misslyckade försöket att frita amerikanska gisslan i Iran 1980, belyser effektivt vikten av fysisk access för specialoperationer. Specialförbandet saknade vid tiden för operationens genomförande medel och metoder att dolt etablera egna styrkor på fientligt territorium. Operationen avbröts på ett tidigt stadium och åtta amerikanska soldater stupade. En direkt strategisk effekt blev president Carters förlust i hans återvalskampanj.3 Ett framgångsrikt exempel på fysisk access från 2019 är operation Kayla Mueller. Specialoperationen, vilken syftade till att tillfångata eller döda ledaren för ”islamiska staten” Abu Bakr al-Baghdadi, exploaterades monumentalt av president Trump. Operationen kännetecknades av offensiv rörelse i komplex högriskmiljö och direktkontakt med motståndaren.4
1
Försvarsmakten, ”Militärstrategisk Doktrin 2016”, M7739-354028, Stockholm: Försvarsmakten, 2016, 60 2 William H. McRaven, ”Special Operations: The Perfect Grand Strategy?”, i, Force of Choice: Perspectives on Special Operations, red. Bernd Horn et al., Montreal: Queen’s School of Policy Studies, 2004, s. 64, 66, 70 och Colin S. Gray,”Handful of Heroes on Desperate Ventures: When do Special Operations Succeed?”, Parameters, vol. 297, nr.1, 1999, 1.
3
Charles G. Cogan, ”Desert One and Its Disorders”, The Journal of Military History, Lexington, vol. 67, nr. 1, 2003, 204-205, 216.
4 United States Government,”Remarks by President Trump on the Death of ISIS Leader Abu Bakr al-Baghdadi”, Tillgänglig: https://www.whitehouse.gov/briefings-statements/remarks-president-trump-death-isis-leader-abu-bakr-al-baghdadi/ (hämtad 2020-01-14).
De två specialoperationerna exemplifierar varför fysisk access är ett konkret empiriskt problem. Framgångsrik fysisk access är en förutsättning för framgång vid specialoperationer på strategisk likväl som operativ nivå. Varvid misslyckad fysisk access är likställt med en misslyckad operation, där egna döda och skadade är rimliga utfall.
Harris menar att fysisk access har ökad aktualitet vid specialoperationer. Pågående teknisk utveckling av sensorer och bekämpningssystem bidrar till asymmetrisk fördel för försvararen.5 Det växande forskningsfältet är samstämmigt i att beskriva vikten av access till fientliga områden för specialoperationer. Likafullt framträder förvånansvärd avsaknad av forskning med anspråk på att förklara hur framgångsrik fysisk access uppnås. Behovet att öka förståelse om det kritiska förhållandet mellan framgångsrik fysisk access och fientliga områden återfinns även i aktuell svensk militärstrategisk doktrin. Doktrin nöjer sig dock med att konstatera betydelsen av att påverka viktiga mål på av motståndaren kontrollerat territorium. Doktrins ambitionsökning i att utveckla egen manöverkrigföring med infiltrationstaktik kan åter ställas mot teknisk utveckling av sensorer och bekämpningssystem.6 Det kritiska förhållandet beskrivet ovan kan förstås som ett militärt dilemma, där behovet uppstår att identifiera och beskriva faktorer för framgångsrik fysisk access vid specialoperationer. Dilemmat förstärks av att framgångsrik fysisk access till mål på fientligt territorium utgör en grundläggande förutsättning för operationskonst vid specialoperationer.7 Mot bakgrund av beskrivet militärt dilemma framträder ett tydligt krav på teknologisk eller taktisk växelverkan.
Tidigare forskning är relativt samstämmig i att tillskriva specialförband och specialoperationer hög grad av flexibilitet. Gray har beskrivit specialförbandens förmåga till flexibelt användande som nyckeln till deras strategiska signifikans.8 Allmän krigsvetenskaplig forskning om flexibilitet kan sammanfattningsvis uppfattas som reaktiv och fokuserad på att hantera osäkerheter och överraskning.9 Flexibilitet i relation till specialoperationer och specialförband beskriver istället proaktiva och samverkande förmågor som bidrar till
5 William D. Harris Jr, ”Special Operations, Irregular Warfare and Operational art: a theory of Special Operations”, SAMS Monograph, Fort Leavenworth: School of Advanced Military Studies, 2013, 40. 6 Försvarsmakten, 2016, 29, 60.
7
Som ett ex: Robert G. Spulak Jr, ”A Theory of Special Operations: The Origin, Qualities, and use of SOF”, JSOU Report 07-7, Tampa: JSOU Press, 2007, 23.
8 Colin S. Gray, Explorations in Strategy, Westport: Greenwood Press, 1996, 219. 9
Som ett ex: Meir Finkel, On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield, Stanford: Stanford Security Studies, 2011, 53.
synergieffekter. Spulak belyser flexibilitet och kreativitet utifrån förmågan att producera nyskapande och ändamålsenliga idéer under pågående operationer.10 Specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet kan således utifrån tidigare teori men även egen intuition tillskrivas betydelse för framgångsrik fysisk access, vilket utvecklas i forskningsöversikten. Ökad teoretisk förståelse över fenomenen flexibilitet samt fysisk access vid specialoperationer kan sannolikt bidra till operationskonst i praktiken, likväl som det motiverar ytterligare forskning.
1.2 Inledning forskningsöversikt
Forskningsöversikten presenteras utifrån två huvudsakliga forskningsområden, flexibilitet i krigföring och flexibilitet för fysisk access vid specialoperationer. För att identifiera framgångsfaktorer för tillämpning av principen flexibilitet vid specialoperationer, krävs inledningsvis en forskningsöversikt avseende flexibilitet i krigföring. En forskningsöversikt över flexibilitet i krigföring ger förutsättningar att jämföra och värdera framgångsfaktorer mot tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid specialoperationer. Presentationen av första forskningsområdet ger en komprimerad beskrivning över teori om principen flexibilitet samt identifierar framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet i krigföring.
Det andra forskningsområdet är indelat i två avsnitt. Det första avsnittet omfattar tidigare forskning om betydelsen av framgångsrik fysisk access för strategiska effekter vid specialoperationer. Det andra avsnittet presenterar tidigare forskning om betydelsen av flexibilitet vid specialförband och specialoperationer för operativa effekter. Principen om flexibilitet relateras dock till specialoperationer och specialförband ur flertalet perspektiv i tidigare forskning. Forskningsöversikten fokuserar på tidigare forskning som kan relateras till de krav som föreligger fysisk access vid specialoperationer, nämligen dold rörelse i högriskmiljö och mänsklig interaktion med motståndaren. Avslutningsvis sammanfattas identifierade framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet för fysisk access.
10
Robert G. Spulak, Jr., ”Innovate or Die: Innovation and Technology for Special Operations”, JSOU Report 10-7, Tampa: JSOU Press, 2010, 25, 35.
1.2.1 Flexibilitet i krigföring
I avsnittet presenteras tidigare forskning och tänkande om flexibilitet som indirekt eller direkt kan härledas till egen frågeställning. Fysisk access vid specialoperationer bedrivs i alla de traditionella domänerna vilket motiverar en initial presentation om tidigare teori kring principen om flexibilitet vid krigföring till land, hav och i luften.11
En traditionell syn på principen om flexibilitet vid krigföring till land är relaterat till organisatorisk indelning av egna styrkor, där reserver och tydlig uppgiftsfördelning stödjer ett högt tempo och strid med kombinerade vapen.12 Handel beskriver utifrån studier av Corbetts principer för sjökrigföring, principen flexibilitets särskilda relation till vilseledning och handlingsfrihet. Flexibilitet vid krigföring till sjöss uppnås när egna styrkor kan dölja egen avsikt och vid behov snabbt koncentreras till avgörande punkter.13 Luftstridskrafter tillskrivs traditionellt hög grad av flexibilitet utifrån responstid och räckvidd till ett operationsområde. Vidare kan en bredd av uppgifter lösas för att understödja andra stridskrafter eller enskilt påverka motståndaren materiellt och psykologiskt.14 Gemensamt för tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid krigföring i de traditionella domänerna är adaptiv förmåga till organisatorisk anpassning utifrån motståndaren. Adaptiviteten syftar i huvudsak till att dölja egen avsikt med stöd av underrättelser och vilseledning samt åstadkomma synergieffekter genom att kombinera verkanssystem och exploatera motståndarens sårbarheter.
Lanir menar att principer för krigföring kan förstås utifrån ömsesidiga beroendeförhållanden. Principen om flexibilitet kan enligt Lanir ställas i relation till principen om säkerhet. Tillämpning av flexibilitet innebär således att ta utökade risker. Slutsatsen kan konceptualiseras som att mindre eller svagare styrkor kan byta säkerhet mot flexibilitet, till bekostnad av högre risktagning.15 Lanirs tankar om flexibilitet, säkerhet och risktagning relateras särskilt till specialförband och specialoperationer i avsnitt 1.2.2.
11
Andra vanligt förekommande domäner för teori om krigföring är: cyber, information, rymden samt mänskliga domänen.
12 Christopher Tuck, ”Land Warfare”, i, Understanding Modern Warfare, Cambridge: Cambridge University Press, 2008, 86-88.
13 Michael Handel, ”Corbett, Clausewitz, and Sun Tzu”, Naval War College Review, vol. 53, nr. 4, 2000, 110-111.
14 David Jordan, ”Air and space warfare”, i, Understanding Modern Warfare, Cambridge: Cambridge University Press , 2008, 185.
15
Zvi Lanir, ”The ‘Principles of War’ and Military Thinking”, Journal of Strategic Studies, vol. 16, nr. 1, 1993, 11-12.
Ett ytterligare teoretiskt exempel om motsatsförhållanden utgörs av en konceptuell motsats till Clausewitz tankar om försvaret som starkare form av krigföring.16 Mao argumenterar för begränsningar i defensiv krigföring på de inre linjerna. Mao beskriver istället hur små gerillastyrkor framgångsrikt kan operera på de yttre linjerna, där offensivt och rörligt uppträdande kombineras med vilseledning. En liten styrka har fördelen att flexibelt dyka upp och attackera bakre områden för att därefter försvinna. Taktiken ger handlingsfrihet som är omöjlig att uppnå med reguljära styrkor.17 Även om Maos tänkande berör kontextuell annorlunda krigföring kan konceptuella beröringspunkter med specialoperationer återfinnas. Mao berör framgångsfaktorer för krigföring såsom uppträdandet i mindre förband samt att eftersträva flexibilitet, hög rörlighet och vilseledning.
Sun Zis förhållningssätt om att segra till minsta möjliga kostnad belyser krigföring ur ett filosofiskt perspektiv. Detta som tydlig kontrast till den västerländska maximen om koncentrationen av styrkor för ett avgörande. Här återfinns relevanta tankar för teori om fysisk access och dess relation till specialoperationer. Sun Zi beskriver principer såsom att eftersträva manöver, genom att undvika styrkor och söka samt attackera fiendens svagheter. Överlista motståndaren genom vilseledning och underrättelser. Eftersträva snabbhet och perception för att uppnå handlingsfrihet och rörlighet.18 Leong Kok Way menar att klassiska kinesiska tankar kan konceptualiseras för att beskriva strategisk framgång med specialoperationer. Bland Sun Zis principer återfinner Leong Kok Way förmågor som tillskrivs specialförband idag. Användandet av särskilda styrkor, överraskning, flexibilitet och förmåga att operera på fientligt territorium, underrättelser samt vilseledning.19
Finkel argumenterar för principen flexibilitet som lösningen för att hantera doktrinära och tekniska osäkerheter på stridsfältet. Han menar att flexibilitet innebär balanserad kombination av fyra strata: i. konceptuell och doktrinär, ii. organisatorisk och teknologisk, iii. ledning och kognitiv, iv. lärande och cirkulering av erfarenheter. Enligt Finkel är det avgörande i vilken utsträckning och i vilken hastighet egen organisation kan återhämta sig från en oundviklig överraskning i krig. Av de fyra strata framhåller Finkel flexibiliteten hos de konceptuella och
16 Carl von Clausewitz, Om Kriget, red. Hjalmar Mårtenson, Stockholm: Bonnier fakta, 1991, 341-343. 17
Mao Zedong, On Guerrilla Warfare, red. Samuel B Griffith, Mineola: BN publishing, 2007, 95-99.
18 Sun Zi, Sun Zis Krigskonst, översättning av Bengt Pettersson, Kee Beng Ooi och Henrik Friman, Stockholm: Santérus, 2015, 16-20.
19
Adam Leong Kok Wey, ”Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and Frontinus”, Comparative Strategy, vol. 33, nr. 2, 2014, 133-138, 140.
doktrinära elementen som avgörande då övriga strata kan antas vara beroende av desamma.20 Finkels teori kan konceptuellt sammanfattas som i huvudsak reaktiv i relation till motståndaren. En beröringspunkt till specialoperationer är dock eftersökt förmåga till flexibilitet för att hantera osäkerheter i komplexa operationsmiljöer.
1.2.2 Specialoperationer, strategisk flexibilitet och flexibla specialförband
i. Framgångsrik fysisk access för strategiska effekter
Tidigare forskning beskriver förmåga till fysisk access som direkt förutsättningsskapande för att uppnå strategisk nytta av specialoperationer. Bakgrund till påståendet kan härledas till Grays argumentation om strategisk nytta av specialoperationer. Han menar att organisatoriska förmågor och förutsättningar möjliggör ett flexibelt användande av specialförband. Gray tillskriver möjligheten till ett flexibelt användande som nyckel till specialförbands strategiska signifikans.21 Specialförbands förmåga att flexibelt anpassa sig till varierande strategiska och operativa kontexter är dock inte oinskränkt enligt Leslau. Han menar att flexibla operationskoncept och vidmakthållande av organisatorisk flexibilitet är nödvändigt för att specialförband i framtiden skall bidra till strategisk nytta. Leslau sammanfattar specialförbands bidrag till strategisk nytta som diskretion samt kompletterande av konventionella förmågor.22 Implicit beskriver således både Gray och Leslau ett krav på fysisk access till ett operationsområde. Om inte fysisk access uppnås kan slutsatsen dras att strategisk nytta av specialförband är kraftigt reducerad.
Gray har senare uttryckt sig mer explicit och argumenterat för att strategisk effekt av specialoperationer är beroende av specialförbands förmåga att exploatera motståndarens sårbarheter. Om detta uppnås bidrar specialoperationer med stridsekonomi samt strategisk handlingsfrihet.23 Gray har likväl gett uttryck för viss självkritik då påståendet kan bidra till övertro på effekten av strategiska rädföretag med specialförband.24 Självkritiken skall förstås i relation till Kiras tankar att specialoperationer främst bidrar genom demoraliserande effekter. Kiras menar att det är tilltalande att tillskriva specialoperationer digniteten av en konceptuell rak linje av effekter från taktiska aktiviteter till politisk nivå. Kiras argumenterar förtjänstfullt
20 Finkel, 2011, 53, 121. 21 Gray, 1996, 219. 22
Ohad Leslau, ”Worth the Bother? Israeli Experience and the Utility of Special Operations Forces”, Contemporary Security Policy, vol. 31, nr. 3, 2010, 526-527.
23 Gray, 1999, 1. 24
James Kiras, Special Operations and Strategy from World War II to the War on Terrorism, London: Routledge, 2006, xii, foreword by Colin S. Gray.
för att strategiska effekten av specialoperationer i ett utnötningskrig är försumbar.25 Trots debatt om strategisk effekt framgår tydligt i diskussionen konsensus över krav på fysisk access vid specialoperationer.
Även Finlan beskriver att brittiska specialförband är designade för att influera militärstrategin i operationsområden som är utanför konventionella förbands access. Han menar att specialförbands inneboende operationella flexibilitet kan tillskrivas avgörande vikt för att uppnå ovanstående. Avgörande för framgångsrikt uppträdande på fientligt territorium tillskrivs enhetens förmåga till dolt uppträdande.26 Finlan tillskriver framförallt specialförbands adaptivitet i användandet av tekniska system som en framgångsfaktor för uppträdande på fientligt territorium. Specialförbands ömsesidiga förhållande till teknik för fysisk access adresseras vidare i nästa avsnitt av forskningsöversikten.
Gemensamt för forskningsområdet är att beskriva betydelsen av fysisk access för att generera utökade militära handlingsalternativ. Utökade militära handlingsalternativ ger logiskt strategisk flexibilitet. Det framträder tydligt ett strategiskt beroendeförhållande till fysisk access vid specialoperationer. Framgångsrik fysisk access ger förutsättningar för att uppnå önskade strategiska effekter, varvid ett misslyckande sannolikt resulterar i motsatsen. Främst specialförbandens adaptiva förmåga att organisatoriskt anpassa sig till strategisk och operativ kontext beskrivs som en framgångsfaktor för att säkerställa önskad strategisk effekt.
ii. Flexibla specialförband och specialoperationer för operativa effekter
Tidigare forskning är relativt samstämmig i att tillskriva specialförband och specialoperationer hög grad av flexibilitet. Här presenteras identifierad forskning vilket utöver flexibilitet hos specialförband även kan relateras till fysisk access och därmed påverka eftersökta operativa effekter.
Centralt för Spulaks teori om specialförband är förmågan att agera flexibelt och kreativt. Han menar att specialförband har särskild förmåga till flexibilitet i jämförelse med konventionella stridskrafter. Flexibiliteten baseras på utökade förmågor och ett utökat oberoende till militära ledningsstrukturer. Med stöd av utökade förmågor och oberoende kan specialförband flexibelt anpassa sig till förändrad strategi. Vidare bidrar flexibilitet direkt till möjligheterna att
25 Kiras, 2006, 2-3. 26
Alastair Finlan, ”British Special Forces in the Falklands War of 1982”, International Journal of Phytoremediation, vol. 13, nr. 3, 2002, 67, 77-81, 93.
säkerställa access till ett operationsområde.27 Spulak har också beskrivit förmågan till flexibilitet som förutsättningsskapande för taktisk innovation i användandet och modifiering av existerande förmågor. Kreativitet kan enligt Spulak relateras till snabb operationell innovation, vilket innebär skapandet av nya förmågor för att reducera risker.28 Searle har kritiserat Spulak för att negligera betydelsen av storleken på förband för ökad flexibilitet. Searle menar att även konventionella styrkor rimligtvis erhåller motsvarande flexibilitet vid uppträdande i mindre förband. Det är således storleken på styrkan snarare än personalens inneboende egenskaper som stödjer ett flexibelt uppträdande enligt Searle.29
Kiras menar dock att utöver mindre storlek på förband även särskild uttagning, träning och utrustning bidrar till specialförbands flexibilitet. De särskilt krävande strategiska och operativa förutsättningarna såsom kravet på fysisk access exponerar specialförband för stora risker. Kiras beskriver specialförbands flexibilitet utifrån ett beroendeförhållande till säkerhet och till bekostnad av högre risktagning.30 Gray menar att innovationsförmågan hos specialförband bidrar till ständig utveckling av doktrin, utrustning och metoder. Detta härstammar från kravet att hantera krävande uppdrag med hög risk samt uppträdande i små enheter.31 Tidigare forskning är således samstämmig i att tillskriva specialförband organisatoriska adaptiva och innovativa egenskaper som framgångsfaktorer för att tillämpa flexibilitet. Specialförbands förmåga till flexibilitet beskrivs som en nödvändig förutsättning för att uppnå eftersökta effekter ur riskperspektiv.
En utgångspunkt för tankar om fysisk access vid specialoperationer och dess beroendeförhållande till teknisk innovation kan tillskrivas Hackett. Hacketts sammanfattning av erfarenheter från brittiska specialoperationer under andra världskriget ställer framtida förmågeutveckling av infiltration i relation till teknisk utveckling av luftstridskrafternas transportförmåga.32 Med beröring till Hackett menar Finlan att specialförband definieras av teknologisk fusionering. Fusioneringen ger nya möjligheter för användandet av militära
27
Spulak, 2007, 18-19, 22. 28 Spulak, 2010, 7-8.
29 Tom Searle, ”Outside the Box: A new general Theory of Special Operations”, JSOU Report 17-4, Tampa: JSOU Press, 2017, 5.
30 James Kiras, ”Risky Business: A conceptual inquiry of special operations and risk”, i, Interdisciplinary Perspectives on Special Operations, red. Gitte Hojstrup Christensen, vol. 4, Köpenhamn: Royal Danish Defence College, 2017, 152.
31 Gray, 1996, 174-175. 32
J. W. Hackett, ”The Employment of Special Forces”, Royal United Services Institution. Journal, vol. 97, nr. 585, 1952, 28, 36.
styrkor i tidigare förnekade sfärer av operationsområdet. Finlan menar att tack vare snabb teknisk utveckling de senaste tjugofem åren, kan specialförband ofta etableras och vidmakthållas var som helst i världen inom timmar. Avancerade infiltrationsmetoder tillsammans med globaliseringens fördelar ger att ingen nationalstat är utom räckhåll för specialförband.33 Argumentationen om specialförbands globala räckvidd kan nyanseras utifrån pågående teknisk utveckling av exempelvis sensor- och bekämpningssystem samt strukturerad insamling av biometrisk data vid gränspassager.34 Tidigare forskning om betydelsen av specialförbands beroendeförhållande till teknisk utveckling framstår som bristfällig i att beskriva de fördelar som teknisk utveckling även ger försvararen av ett operationsområde.
Betydelsen av teknisk och taktisk innovation för att dolt etablera krigföringsförmåga i tid och rum beskrivs likafullt av flertalet forskare som en framgångsfaktor vid specialoperationer. Inom ramen för sin teori om specialoperationer argumenterar McRaven att specialförband skall eftersträva kontinuerlig utveckling av metoder för infiltration. Genom utvecklade metoder kan specialförband röra sig utan upptäckt och därmed utan påverkan från motståndaren. En dold rörelse stödjer specialförbandet att uppnå relativ överlägsenhet. McRaven tillskriver även tillgång till underrättelser signifikant betydelse för att exploatera svagheter i motståndarens försvar.35 McClesky beskriver att förmåga till flexibel anpassning av gällande doktrin ofta är ett krav för operativ framgång. Han har studerat specialoperationer utifrån kravet att uppträda dolt och självständigt över stora avstånd. McClesky menar att tillämpning av vilseledning vid specialoperationer förstärker möjligheterna till operativ framgång.36
AWE menar att underrättelser är av särskild vikt för specialförbands förmåga att möta osäkerheter. Baserat på tankar av Eapen, Finkel och Spulak drar AWE slutsatsen att specialförband och dess förmåga till att generera underrättelser är idealiskt anpassade för att
33 Alastair Finlan, ”A Dangerous Pathway? Toward a Theory of Special Forces”, Comparative Strategy, vol. 38, nr. 4, 2019, 266.
34 Robert Haddick, ”Improving the Sustainment of SOF Distributed Operations in Access-Denied Environments”, JSOU Report 16-2, Tampa: JSOU Press, 2016, 65.
35 William H. McRaven, Spec Ops- Case studies in special operations warfare: Theory and practice, New York: Presidio press, 1995, 13, 384.
36
Edward R. McCleskey, ”Applying deception to Special Operations”, American Intelligence Journal, vol. 12, nr. 1, 1991, 45, 50.
hantera en kombination av osäkerheter och flexibilitet med krävande tidsförhållanden.37 Explicit inspirerad av McRaven, beskriver Spulak förmåga till särskild access i sin teori om specialförband. Spulak menar att särskild access är förmågan att snabbt, säkert och ofta dolt transportera, insätta och extrahera specialförband. Detta möjliggör specialoperationer i områden där konventionella operationer är omöjliga utifrån tillgänglighet och tidsförhållanden.38 Likaså Yarger menar att specialförbands rörlighet är beroende av att snabbt kunna infiltrera samt exfiltrera fientliga områden. Förmågan bidrar till tempo samt överraskning på krigföringens samtliga nivåer och understödjer att uppnå relativ överlägsenhet. Yarger argumenterar för att specialförbandens förmåga till rörlighet kan förstås utifrån responstid samt räckvidd.39
Centrala teman i forskningsområdet är vikten av tempo samt medel och metoder för rörlighet vid specialoperationer. Betydelsen av tempo och rörlighet vid specialoperationer belyser eftersökta effekter i tid och rum vid fysisk access. Vidare beskriver tidigare forskning en relation mellan specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet och eftersökta effekter ur ett riskperspektiv. Utveckling och innovation av tekniska system och dess taktiska applicering beskrivs som normerande för sammantagen förmåga till fysisk access vid specialoperationer. Underrättelser och vilseledning beskrivs som framgångsfaktorer för dold rörelse i högriskmiljö. Sammantaget kan tidigare forskning kritiseras för att endast beskriva framgångsrika principer eller faktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet vid fysisk access. Ur forskningsöversikten framträder avsaknad av förklaring över betydelsen av specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet för framgång vid fysisk access.
37
AWE, ”Framing SOF Intelligence”, i, Special Operations from a Small State Perspective, red. Gunilla Eriksson och Ulrika Petterson, Cham: Springer Nature, 2017, 161, 173.
38 Spulak, 2007, 23. 39
Harry R. Yarger, ”21st Century SOF: Toward an American Theory of Special Operations”, JSOU Report 13-1, Tampa: JSOU Press, 2013, 66.
1.2.3 Sammanfattning och eget forskningsbidrag
Tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid krigföring beskriver adaptivitet till motståndaren och operationsmiljön som en framgångsfaktor. Genom flexibel anpassning till aktuell kontext kan motståndaren vilseledas och exploateras för att uppnå synergieffekter. I relation till specialförband och specialoperationer tillskrivs flexibilitet avgörande betydelse för att hantera strategiska beroendeförhållanden och krav på dold rörelse i högriskmiljöer. Likafullt är tidigare forskning i huvudsak beskrivande snarare än förklarande, avseende betydelsen av specialförbandens förmågor som framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet.
Konceptuellt beskrivs tillämpning av flexibilitet vid specialoperationer som huvudsakligen proaktiv i kontrast till reaktiv. Gemensamt för tidigare forskning om fysisk access vid specialoperationer är att aktiviteten ger påverkan på strategiska samt operativa effekter. Effekterna kan konceptualiseras utifrån tid-, rum- samt riskperspektiv, dessa tankar presenteras djupare i kapitel två. Forskningsöversikten identifierar fyra huvudsakliga premisser (P1-4) för faktorer som bidrar till specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgång vid fysisk access:
Premiss 1: Specialförbandens förmåga till adaptivitet för att organisatoriskt anpassa sig till strategisk och operativ kontext ur tids-, rum- respektive riskperspektiv.
Premiss 2: Specialförbandens förmåga till taktisk och teknisk innovation för att uppnå eftersökt strategisk och operativ effekt ur tids-, rum- respektive riskperspektiv.
Premiss 3 och 4: Specialförbandens förmåga till underrättelser respektive vilseledning till stöd för dold rörelse ur tids-, rum respektive riskperspektiv.
Identifierade och beskrivna framgångsfaktorer skall förstås som premisser för skapandet av studiens övergripande hypotes. Studiens övergripande hypotes utgör teoretisk utgångspunkt för att svara på studiens centrala frågeställning och formuleras i avsnitt 2.3.3. Tidigare forskning om flexibilitet och fysisk access beskriver att identifierade framgångsfaktorer förhåller sig samverkande till varandra, vilket diskuteras vidare i underkapitel 2.2 respektive 2.3.
1.3 Syfte och Forskningsfrågor
Studien syftar till att pröva identifierade framgångsfaktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet och dess betydelse för framgång vid fysisk access. Studien bidrar till ökad förståelse genom att skapa och pröva ett teoretiskt ramverk över förekomsten av framgångsfaktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet samt dess påverkan på framgång vid fysisk access ur tids-, rum- respektive riskperspektiv. Ökad förståelse kompletterar befintlig teori om specialförband och specialoperationer med kunskap om två centrala teman, tillämpning av flexibilitet samt fysisk access.
1.3.1 Forskningsfrågor
För att uppnå ovanstående syfte formuleras den centrala frågeställningen för studien till:
- Hur kan tillämpning av principen flexibilitet bidra till att förklara framgångsrik fysisk
access vid specialoperationer?
Till stöd för att svara på studiens centrala frågeställning formuleras två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan omfattar specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet utifrån de identifierade framgångsfaktorerna organisatorisk adaptivitet, teknisk och taktisk innovation samt underrättelser och vilseledning. Den andra forskningsfrågan omfattar påverkan av specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet på de extraherade indikatorerna tid, rum respektive risk vid fysisk access.
1. Förekommer framgångsfaktorerna adaptivitet, innovation, vilseledning och underrättelser som stöd för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för fysisk access?
2. Hur påverkar specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet tid, rum respektive risk vid fysisk access?
För att svara på studiens centrala frågeställning och forskningsfrågor formuleras en övergripande hypotes baserad på identifierade premisser i tidigare forskning. Ur övergripande hypotes härleds delhypoteser. Formulering av hypoteser motiveras med möjligheten att konkretisera och pröva faktorerna adaptivitet, innovation, underrättelser och vilseledning som bidragande till specialförbands förmåga att tillämpa flexibilitet för fysisk access. Kopplingen mellan studiens frågeställning och hypoteser motiveras och beskrivs i avsnitt 2.2.1, hypotesgenerering.
1.4 Material och avgränsningar
Studien av flexibilitet samt fysisk access avgränsas i huvudsak av kontexten specialoperationer samt val av empiriska fall.
Tillämpning av flexibilitet och fysisk access avgränsas kontextuellt till specialoperationer. Den kontextuella avgränsningen ger förutsättningar för att studera förekomsten av respektive framgångsfaktor vid specialförbandens tillämpning av flexibilitet samt deras relativa påverkan på extraherade indikatorer för variation av framgång vid fysisk access. Framgångsfaktorerna formulerade såsom delhypoteser samt extraherade indikatorer för variation av framgång vid fysisk access beskrivs utförligt i underkapitel 2.4, operationalisering.
Vidare avgränsas studien genom val av empiriska fall och dess källmaterial. Aktuella fall är framgångsrika respektive misslyckade specialoperationer, vilka har gemensamt beskriven kontext ovan. De aktuella empiriska fallen avgränsas genom tillgängligheten på relevant empiri i form av litteraturstudier. Val av fall med motivering och metodologisk diskussion fördjupas i underkapitel 2.2, metod.
1.4.1 Begreppsanvändning
Definition av begreppen flexibilitet, fysisk access och specialoperationer samt specialförband syftar till att med precision presentera hur begreppen används i fortsatta framställningen av undersökningen. Definitionerna med dess karakteristika utgör utgångspunkt för val av fall, skapandet och tillämpandet av teoriram samt analys och avslutande diskussion.
i. Flexibilitet
Forskningsöversikten ger mångfacetterad beskrivning av specialförbandens förmåga till flexibilitet. Någon exakt definition av flexibilitet framgår inte i tidigare teori om specialförband och specialoperationer. Utifrån forskningsöversikten formuleras därför en egen definition av flexibilitet för studien. Tillämpning av flexibilitet i relation till fysisk access vid specialoperationer ger tre sammanfattande teman för att beskriva innebörden av principen flexibilitet:
Adaptivitet, specialförbandens förmåga att lära sig av erfarenheter och underrättelser till stöd
Innovation, specialförbandens förmåga till kreativitet genom att snabbt utveckla och använda
nya taktiska och tekniska lösningar på komplexa problem för att uppnå eftersökt strategisk och operativ effekt.
Risktagning, specialförbandens förmåga till flexibilitet är beroende av djärvhet för att
exploatera möjligheter som omfattas av strategiska och operativa risker.
Begreppen adaptivitet och innovation beskrivs utförligare i avsnitt 2.3.2, beskrivning och definition av identifierade framgångsfaktorer. Utgående från dessa tre centrala teman i tidigare forskning definieras flexibilitet i aktuell studie som:
Adaptiv, innovativ och djärv anpassning för att möta osäkerheter samt uppnå eftersökt strategisk och operativ effekt.
ii. Fysisk Access
Begreppet fysisk access är hämtat från en monografi av Harris som avhandlar irreguljär krigföring och operationskonst vid specialoperationer. Harris definierar inte begreppet specifikt men menar att fysisk access består av förmåga att etablera och underhålla specialförband inom ett av motståndaren kontrollerat operationsområde. Vidare menar Harris att fysisk access omfattas av offensiv förmåga att isolera ett operationsområde.40 Harris tankar om fysisk access är direkt relaterade till irreguljär krigföring och är självständigt alltför begränsade för aktuell studie. Fysisk access som begrepp skall i studien istället förstås utifrån studiens teoretiska utgångspunkt från tidigare forskning om specialoperationer. Någon explicit definition av fysisk access existerar dock inte i tidigare forskning eller militär doktrin.
Egen definition nedan är framförallt extraherad från McRavens tankar om infiltration. McRavens tankar kan sammanfattas som att specialoperationer definieras av strategiska beroendeförhållanden, ett krav på dold rörelse samt kravet på mänskligt interagerande med motståndaren.41 Kravet på mänskligt interagerande med motståndaren skall framförallt förstås som en avgränsning. Avgränsningen utesluter exempelvis access via informationsteknologi inom kontexten cyberkrigföring. McRaven är i sin teori om specialoperationer explicit inspirerad av gällande amerikansk doktrin. Inspiration till egen definition, har på motsvarande
40
Harris Jr, 2013, 40.
sätt hämtats från aktuell doktrin för specialoperationer inom NATO.42 Begreppet fysisk access skall i aktuell studie förstås som:
En taktisk fysisk aktivitet där en samlad eller delad styrka rör sig över, genom eller runt en motståndares position utan upptäckt.
iii. Specialoperationer och specialförband
Tidigare forskning om specialoperationer och specialförband omfattar relativt bred debatt om hur begreppen skall definieras. Definitioner av specialoperationer beskriver frekvent militära aktiviteter bortom konventionella styrkors förmågor43 och med ett särskilt strategiskt beroendeförhållande.44 Vidare beskrivs specialoperationer som ”okonventionella”45 eller ”utanför konventionella operationers handlingsutrymme”.46
Utgående från beskrivna karakteristika för specialoperationer skall begreppet i aktuell studie förstås som:
Strategiskt eller militärt betydelsefulla operationer utförda av specialförband, utanför konventionella operationers handlingsutrymme.
Specialförband beskrivs frekvent som särskilt uttagna, utrustade och tränade förband för att utföra aktiviter som konventionella styrkor inte kan utföra.47 Finlan beskriver specialförband i relation till ”konventionella elitstyrkor” som ”[…] SF are truly unconventional non-confluent
warfare units that are fundamentally different in size, organization, culture, character, outlook, and mission orientation […]”.48 Utgående från beskrivna karakteristika för specialförband skall begreppet i aktuell studie förstås som:
Okonventionella förband som är särskilt uttagna, utrustade och tränade för specialoperationer.
42 North Atlantic Treaty Organization Allied Joint Publication, ”NATO Standard AJP-3.5 Allied Joint Doctrine for Special Operations”, 2013, 64.
43 Gray, 1996, 149. 44 McRaven, 1995, 2. 45 Kiras, 2006, 5. 46 Searle, 2017, 39. 47 Gray, 1996, 149. 48 Finlan, 2019, 262.
1.5 Disposition
Studien är indelad i fem kapitel, första kapitlet innehåller inledning, tidigare forskning, syfte och frågeställning, material samt begreppsanvändning. Första kapitlet beskriver sammantaget studiens positionering i förhållande till tidigare forskning samt kontextuella fokusering på specialförbandens tillämpning av principen flexibilitet för framgång vid fysisk access.
I kapitel två presenteras studiens forskningsdesign som är indelad i tre underkapitel. Ett metodkapitel, teorikapitel respektive operationalisering. Metoddelen omfattar vetenskapsteoretisk utgångspunkt samt val av fall med källkritisk respektive metodologisk diskussion varvid teoridelen beskriver studiens teoretiska ramverk samt studiens övergripande hypotes. I operationaliseringen formuleras tillhörande delhypoteser samt beskrivning av extraherade indikatorer. Avslutningsvis presenteras studiens tvådelade analysverktyg.
Kapitel tre är studiens analysdel, här presenteras inledningsvis en sammanfattning av resultatet följt av att delhypoteser prövas på de empiriska fallen. Kapitlet är indelat från studiens forskningsfrågor och omfattas av underkapitel utgående från studiens analysverktyg.
Kapitel fyra sammanfattar studien genom att presentera och diskutera svar på central forskningsfråga. Kapitlet omfattar även kritisk reflektion och förslag på fortsatt forskning.
2. Forskningsdesign
2.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt och beskrivning av forskningsprocess
Vetenskapsteoretisk utgångspunkt för studien baseras på en i huvudsak positivistisk ansats. Ansatsen ger ett ontologiskt accepterande av att en till del objektiv värld finns att studera. Egen epistemologisk utgångspunkt är att utveckla teoretiskt förankrade förklaringar för betydelsen av identifierade framgångsfaktorer för fysisk access.49 Studien baseras på antagandet att ett relativt samband mellan orsaker och framgång vid fysisk access kan identifieras och förklaras.50 Forskningsdesignen fokuseras av studiens problemformulering som baseras på forskningsöversikten. Genom deduktiv logik identifieras avsaknad av förklaring avseende betydelsen av specialförbandens förmågor som framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet för fysisk access.51 Sammanfattning av tidigare forskning identifierar fyra premisser för formulering av studiens övergripande hypotes. Figur 1, beskriver studiens övergripande process som innehåller två centrala delar, den första är processen att utifrån vald teori generera studiens övergripande hypotes.Figur 1, Övergripande process för studien, skapat av författaren.
49 Matthew David och Carole D. Sutton, Samhällsvetenskaplig Metod, översättning Sven-Erik Torhell, upplaga 1, Lund: Studentlitteratur, 2016, 77-78.
50 Donatella della Porta och Michael Keating, ”How Many Approaches in the Social Sciences? An
Epistemological Introduction”, i, Approaches and Methodologies in the Social Sciences: A Pluralist Perspective, red. Donatella della Porta och Michael Keating, Cambridge: Cambridge University Press, 2008,23.
Studiens övergripande hypotes utgör teoretisk utgångspunkt och operationaliseras genom härledning av delhypoteser samt operationalisering av indikatorerna tid, rum respektive risk. Operationaliseringen av teoretiskt ramverk sammanställs som tvådelat analysverktyg i avsnitt 2.4.4. Den andra delen är genomförandet av kvalitativ textanalys av valda fall i kapitel 3. Kvalitativ textanalys genomförs med tvådelat analysverktyg på respektive fall, vilket visualiseras i figur 2.
Figur 2, Författarens analytiska strategi för koppling mellan formulerade hypoteser och data.
Slutligen sker syntes av resultat från delanalys 2 för att värdera om övergripande hypotes är stärkt alternativt falsifierad. Resultatet underbygger svar på studiens centrala forskningsfråga:
Hur kan tillämpning av principen flexibilitet bidra till att förklara framgångsrik fysisk access vid specialoperationer?
2.2 Metod
2.2.1 Hypotesgenerering och hypotesprövning
Forskningsöversikten beskriver avsaknad av teori för att förklara betydelsen av specialförbandens tillämpning av flexibilitet för fysisk access. Studiens vetenskapliga utgångspunkt från tidigare teori om flexibilitet, fysisk access och specialoperationer stödjer förutsättningarna för att med deduktiv-hypotetisk metod identifiera och pröva framgångsfaktorer på empirin.52 Tidigare forskning beskriver en relation mellan identifierade framgångsfaktorer och framgångsrikt utfall i teorin som ger fördelaktiga förutsättningar att tillämpa deduktiv-hypotetisk metod för att besvara formulerade forskningsfrågor.53
Hypotesprövning lämpar sig således väl för att studera den komplexa relationen mellan flexibilitet och fysisk access på empiri. Enligt Karl Popper är en hypotes falsifierad om ett fall upptäcks som inte överensstämmer med formulerad hypotes. Han menar att en hypotes aldrig kan bekräftas, empiriska studier bidrar istället till att utveckla och modifiera tidigare hypotes, vilken senare kan prövas på nytt.54 Popper beskriver en lösning på det så kallade ”induktionsproblemet”. Poppers lösning har dock erhållit mycket kritik i att forskare alltid väljer den hypotes som förefaller enklast. Ur denna deduceras empiriska konsekvenser som följer logiskt av egen formulerad hypotes vilket sedan jämförs med observationer. När empiriska konsekvenser sen inte stämmer med observationerna krävs då endast mindre justering av hypotesen.55 Det tentativa behovet att justera hypotesen motiverar studiens härledning av delhypoteser ur övergripande hypotes. Genom formulering av delhypoteser kan respektive premiss för studiens övergripande hypotes prövas enskilt mot empirin, varvid resultatet kan omhändertas i en syntes för mindre justering av övergripande hypotes.
52 Alexander L. George och Andrew Bennet, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences, Cambridge: MIT, 2005, 111.
53 David och Sutton, 2016, 23. 54
Donatella della Porta och Michael Keating, ”Glossary”, i, Approaches and Methodologies in the Social Sciences: A Pluralist Perspective,vred. Donatella della Porta och Michael Keating, Cambridge: Cambridge University Press, 2008, 351.
55
D Follesdal, L Walloe, J Elster, Argumentationsteori, Språk och Vetenskapsfilosofi, upplaga 3, Stockholm: Thales, 2001, 61-63, 85-86.
I studien sker hypotesgenerering och hypotesprövning i följande steg:
(1) Ur tidigare forskning identifieras fyra premisser för faktorer som bidrar till specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgångsrik fysisk access.
(2) De fyra premisserna utgör grund för studiens teoriutveckling. Egen teoriram underbygger formulering av studiens övergripande hypotes.
(3) Ur studiens övergripande hypotes härleds delhypoteser, vilka operationaliseras med identifierade indikatorer syftande till att i empirin identifiera förekomsten av respektive framgångsfaktor. Därefter operationaliseras indikatorerna tid, rum och risk för att pröva påverkan av respektive framgångsfaktor på empirin. Formulering av delhypoteser underbygger svar på studiens två forskningsfrågor.
(4) Resultatet av analysen sammanställs över huruvida övergripande hypotes anses stärkt alternativt falsifierad. Slutsatser avseende hypotesens eventuella behov av revidering underbygger svar på studiens centrala frågeställning.
Att tillämpa hypotesgenerering och hypotesprövning för att besvara studiens centrala frågeställning motiveras av möjligheten att konkretisera egen teoriram för att prövas i en specifik kontext. Vidare ger metoden möjlighet att skapa en preciserad teoretisk utgångspunkt att argumentera utifrån mot övriga uppfattningar om specialförbandens tillämpning av flexibilitet och fysisk access. Utifrån genomförd forskningsöversikt har en välgrundad och god överblick presenterats över de premisser som underbygger studiens övergripande hypotes.56 En uppenbar metodologisk utmaning med formulering av hypoteser är möjligheten att analysen falsifierar egen övergripande hypotes. Utmaningen hanteras genom formuleringen av delhypoteser för framgångsfaktorer (P1-4), vilka enskilt analyseras i delanalys 2 mot indikatorerna för tid, rum, respektive risk (A1-3). Metoden ger förutsättningar för övergripande hypotes att utgöra en teoretisk referens som i avslutande diskussion, vid behov, kan revideras. Hypotesprövning stödjer även egen metodologisk ansats, vilket utvecklas i kommande avsnitt.
2.2.2 Metodologisk ansats
Denna undersökning har en teoriutvecklande ansats, där bidraget kan sammanfattas som ökad förståelse för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgång vid fysisk access. Genom att pröva förekomsten av identifierade framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet och dess påverkan på de extraherade indikatorerna tid, rum respektive risk, kan existerande teori kompletteras avseende faktorer som stödjer framgångsrik fysisk access. Utifrån utgångspunkten att studera betydelsen av flexibilitet för fysisk access vid specialoperationer utgör fysisk access studiens beroende variabel (BV). Oberoende variabler (OV) utgörs av identifierade framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet; adaptivitet, innovation samt underrättelser och vilseledning. Specialförbandens förmåga att tillämpa flexibilitet kan förstås som en mellanliggande variabel (MV), vilken påverkas av oberoende variabler och i sin tur påverkar beroende variabel, fysisk access. I figur 3, illustreras studiens kausala modell som beskriver studiens antagande att framgångsfaktorerna samverkar med varandra till stöd för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för fysisk access.57
Figur 3, Kausalmodell för studien sammanställt av författaren.
Beroende variabel, fysisk access, kommer att variera genom fallens utfall, både framgångsrik samt misslyckad fysisk access vid specialoperationer analyseras.58 Forskningsdesignen för den jämförande fallstudien baseras således på ”most similiar research design”. Logiken utgår från Mills argumentation om olika utfall, vilket han benämner som ”method of difference”. Logiken är att variera utfall hos beroende variabel, fysisk access, för att studera variation av oberoende variabler. Variation hos oberoende variabler kan påvisa ett möjligt orsakssamband. En svaghet med designen är möjligheten att studerade utfall kan förklaras av oberoende variabler som inte utgör en del av undersökningen.59 Den problematiken adresseras vidare i metoddiskussionen, avsnitt 2.2.5.
57 Follesdal et al., 2001, 100-101. 58
George och Bennet, 2005, 79. 59 Ibid, 50-51, 153-156.
2.2.3 Kvalitativ textanalys och fallstudie
Kvalitativ textanalys av studerade fall motiveras av behovet att på djupet studera fenomenen flexibilitet samt fysisk access inom kontexten av specialoperationer.60 Kvalitativ textanalys genomförs med egenskaperna av innehållsanalys. I analysen identifieras och beskrivs innehållet i enhetstermer snarare än i narrativ.61 Variationen på beroende variabel analyseras utifrån indikatorerna tid, rum samt risk. Analysen tillämpar således mönsteranalys med ett relevant urval snarare än att ge fullständig kontextuell beskrivning.62 George och Bennet menar att fallstudier är särskilt starka för att testa hypoteser och synnerligen användbara för teoriutveckling:
”…their potential for achieving high conceptual validity; their strong procedures for fostering new hypotheses; their value as a useful means to closely examine the hypothesized role of causal mechanisms in the context of individual cases; and their capacity for addressing causal complexity.”63
Som ett mer abstrakt krigsvetenskapligt fenomen kan egen krigsvetenskaplig frågeställning beskrivas som ett fall av flexibilitet och fysisk access.64 Fall avgränsas till fysisk access med specialförband, vilket kraftigt begränsar relevant data för fenomenen. Valet av specifika specialoperationer som analysenheter avgränsar ytterligare fall i tid och rum.65 Valet att genomföra en jämförande flerfallstudie motiveras av studiens teoriutvecklande anspråk men också frågeställning och fenomen. Enligt Yin är fallstudier lämpliga för att undersöka frågeställningar som hur och varför en samtida företeelse fungerar. Yin menar också att fallstudie som metod är lämpligt för att undersöka samtida fenomen på djupet, särskilt då gränserna mellan fenomenen (flexibilitet och fysisk access) samt kontexten (specialoperationer) kan vara svåra att särskilja.66 Analysen fokuserar uteslutande på operationaliserade frågeställningar i eget analysverktyg. Analysverktyget bidrar till struktur, vilket stödjer möjligheten att i ytterligare undersökningar pröva dess förklaringskraft.67
60 George och Bennet, 2005, 18. 61 David och Sutton, 2016, 269-270. 62 Ibid, 277-278.
63 George och Bennet, 2005, 19. 64
David och Sutton, 2016, 149-151.
65 Robert K. Yin, Case Study Research and Application : Design and Methods, upplaga 6, Los Angeles: SAGE, 2018, 29-31.
66
Ibid, 13-16.
2.2.4 Val av fall
Kriterier för urval av fall är att samtliga är specialoperationer där tillämpning av flexibilitet kan identifieras för att eftersträva fysisk access. Fallen är samtliga exempel på strategiskt eller militärt betydelsefulla operationer utanför konventionella operationers handlingsutrymme och kan således klassificeras som specialoperationer enligt studiens definition. Fallens divergerande kontext såsom konflikttyp och organisation ger sannolikt variation i specialförbandens förmågor till adaptivitet, innovation, underrättelser och vilseledning. Tillgång till relevant empiri ger att uteslutande fall med västerländska specialförband studeras. Avgränsningens påverkan på resultatet diskuteras i underkapitel 4.4, reflektion.
Strategi för val av fall baseras på selektivt val av fall där fallens sammantagna kontextuella variation minskar sannolikheten för egen övergripande hypotes och i förlängningen teoriram att stärkas.68 Påståendet motiveras av fallens kontextuella variation i särskiljande konflikttyper från totalt krig till avgränsade specialoperationer. Fallens variation i tid och metoder för infiltration antas utgöra utmaningar för framtaget teoretiskt ramverk då fallens tidsperiod spänner över en period med omfattande utveckling av tekniska system.
Fallens kontextuella variation från supermakt till avgränsade mindre organisationer, konflikttyp och tid ger förutsättningar för att olika drivkrafter och perspektiv kan antas påverka betydelsen av förmåga till adaptivitet, innovation, underrättelser och vilseledning (oberoende variabler) för fysisk access. Om studiens övergripande hypotes likafullt stärks kan detta antas stödja att det selektiva urvalet av fall är representativt för en större population, varvid analysens slutsatser antas öka i generaliserbarhet.69
Det första fallet operation Eagle Claw tillgodoser forskningsdesignens logik om olika utfall. Operationen misslyckades med att åstadkomma fysisk access i ett försök att med specialförband frita gisslan från amerikanska ambassaden i Iran 1979. Operationen genomfördes av amerikanska specialförband och förlitade sig främst på helikoptrar och flygplan för fysisk access. Valet av Eagle Claw kan kritiseras utifrån att specialförbandet aldrig påverkades av motståndaren men uppfyller likväl studiens kriterier för val av fall.
68
George och Bennet, 2005, 120-121. 69 Ibid, 22-25.
Det andra fallet operation Ivory Coast, omfattar framgångsrik fysisk access med amerikanska specialförband i ett försök att frita amerikanska krigsfångar från Nordvietnam, 1970. Specialförbandet förlitade sig främst på helikoptrar och flygplan för fysisk access men erhöll även stöd av marinstridskrafter. Framgången i fysisk access kan diskuteras utifrån specialförbandets misslyckande att frita gisslan men motiveras av framgångsrik dold rörelse.
Det tredje fallet operation Frankton, omfattar framgångsrik fysisk access med brittiska specialförband i Bordeaux 1942. Specialförbandet förlitade sig på transport med ubåt samt paddling med kajak för att erhålla access till att förstöra tyska fartyg. Framgången i operation Frankton kan kritiseras utifrån begränsad förstörelse av målet samt de omfattande förluster specialförbandet tillfogades. Fallet uppfyller likväl kriterier för val av fall och förstärker sannolikt variation i specialförbandens förmågor utifrån transportmetoder och konflikttyp.
Det fjärde fallet operation Gunnerside, beskriver framgångsrik fysisk access med norska specialförband av tyskockuperade Norge 1943. Specialförbandet förlitade sig inledningsvis på lufttransport med flygplan och fallskärm samt skidmarsch för att säkerställa fysisk access till att förstöra en fabrik för tungt vatten. Operation Gunnerside har kritiserats för att produktionen av tungt vatten inte var av strategisk betydelse för Tyskland och således inte skulle uppfylla studiens kriterier för val av fall. Val av fallet försvaras likväl av uttalad strategisk betydelse av målet för de allierade.70
2.2.5 Metoddiskussion
i. Forskningsdesign, validitet och reliabilitet
Generella begränsningar hos fallstudier ligger framförallt i att bevisa hur selektivt urval är del av en representativ population. Det föreligger naturlig spänning mellan fallstudiens relativt höga interna validitet och slutsatsers generaliserbarhet till en bredare population.71 Denna jämförande flerfallstudie prioriterar intern validitet genom begränsade analysenheter i form av fall. Begränsningen av analysenheter sker på bekostnad av extern validitet som gynnas av fler analysenheter.72 En svaghet med vald forskningsdesign är att rivaliserande förklaringar till framgångsrik fysisk access blir undangömda om de inte omfattas av eget teoretiskt ramverk. Val av fall blir därför särskilt viktigt för studiens validitet. Författarens grundläggande inställning till problemet ovan samt alternativa orsakssamband för framgångsrik fysisk access (ekvifinalitet), är att förväntat resultat utgör ett initialt bidrag till ett eftersatt forskningsområde. Ett initialt bidrag kan försvaras utifrån forskningsluckans värde för ökad förståelse om teori samt i förlängningen praktiserandet av specialoperationer. Det är likafullt rimligt att anta att egen hypotes sannolikt kan kompletteras och revideras.73
Att undersökningen är genomförd på ett korrekt och noggrant sätt sammanfattas i begreppet reliabilitet. Arbetet eftersträvar transparent beskrivning av metodologiska val med syftet att stödja läsarens egen utvärdering. Genom att detaljerat beskriva metodologiskt genomförande av kvalitativ textanalys, val av fall, källor, teoretiskt ramverk och analysverktyg med indikatorer stöds möjligheten till reproducering av forskningen. Vidare presenteras operationalisering av indikatorer för variabler vilket stödjer undersökningens reliabilitet.74 Undersökningens strategi för datainsamling skulle kunna kompletteras av triangulering genom exempelvis intervjuer samt observationer. Triangulering kan metodologiskt stärka undersökningen genom att kombinera fördelarna i de olika metoderna för datainsamling.75 Här har intervjuer och observationer valts bort då aktuellt forskningsområde, specialoperationer, generellt begränsas i tillgänglighet på grund av sekretess. Valet att studera källor såsom litteratur och rapporter ur arkiv säkerställer att undersökningen uteslutande avhandlar öppen information.
71
George och Bennet, 2005, 22. 72 David och Sutton, 2016, 221. 73 George och Bennet, 2005, 161-162. 74
Ibid, 106.
En rimlig förväntan på undersökningens generaliserbarhet är att faktorerna uppvisar ett relativt orsakssamband till framgångsrik fysisk access. Ett teoretiskt ramverk som omhändertar större bredd av teori om specialoperationer och framgångsrikt argumenterar för beröringspunkter till fysisk access kan antas stärka egen teoriram. Resultatet av analys i relation till övergripande hypotes samt teoriram diskuteras i kapitel 4.
ii. Källmaterial och kritik
Tillgången på källmaterial uppfattas som tillräcklig för att möjliggöra analys av studiens krigsvetenskapliga frågeställning. Empiri till respektive fall är hämtat ur minst tre olika källor. Källmaterialet består i huvudsak av sekundärkällor i form av litteratur baserat på förstahandskällor såsom egna utsagor, intervjuer och arkivstudier. Källmaterialet har identifierats genom systematisk genomgång med litteratursökning och urval. Diskussion av källkritik utgår från de källkritiska kriterierna om äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Ansatsen har varit att identifiera empiri som ligger nära aktuella fall men samtidigt särskilt beakta beroendeförhållanden och tendensfrihet i empirin. Källornas tidssamband varierar från att ligga nära aktuell händelse (rapporter, tidig litteratur) till senare forskning och litteratur. Spridningen i tid stödjer att identifiera eventuella beroendeförhållanden och värdera tidiga källors tendensfrihet mot senare forskning.76
För Gunnerside kompletteras andrahandskällor med förstahandskällor i form av elektroniska kopior av norska och brittiska krigsarkiv över operationen. De elektroniska kopiorna av arkiven värderas som äkta och innehåller förstahandskällor såsom rapporter under och efter operationen. Arkiven används för att identifiera eventuella beroenden i samstämmighet som möjligtvis traderats till senare verk såsom Ueland. För Ivory Coast respektive Eagle Claw har elektroniska kopior av officiella rapporter hämtats från officiella hemsidor. Kopiorna bedöms som äkta och är användbara för att identifiera beroendeförhållanden till senare litteratur men också att ge tidsnära förstahandskällor. Rapporterna är utgivna av amerikanska försvarsstaben och trots att brister belyses, beaktas rapporter särskilt ur perspektivet med tendensfrihet. För Ivory Coast används även transkribering av en konferens med berörda chefer, där upplevda smärre felaktigheter på grund av sekretess i Schemmer belyses arton år efter operationens genomförande. I avslutande diskussion, underkapitel 4.3, adresseras vid behov studiens frågeställning utifrån eventuella väsentliga avvikelser i källmaterialet.
