19 Svensk Frötidning 3/09
ålet för våra fröodlingar är att producera en rå-vara som i sin tur kan processas vidare till ett godkänt utsäde till vallproducenterna. Det är naturligtvis av största vikt att den vara som produceras är av högsta kvalitet både vad gäller sundhet som frihet från ogräsfrön. Ogräsbekämp-ningen är generellt sett inte något oöverstigligt problem, men det finns vissa ogräs som är värre än andra i de olika frögrödorna. Det gäller därför att hela tiden vara uppmärksam på vad som växer i fältet utöver kulturväxten.
De flesta ogräs klaras av genom en kemisk bekämpning i insåningsgrö-dan, ibland kompletterad med en höst- eller vårbehandling i frövallen. Det är på fältet vi har de bästa och oftast lönsammaste tillfällena att få kontroll över ogräsen. Visserligen är utsädes-företagens rensmaskiner nästa anhalt, men dessa är egentligen mest till för en finjustering och det är omöjligt att göra underverk. Dessutom kostar extra rensningar av besvärliga ogräs både frö och kronor. I rödklöver är skräppan ett
stort, allvarligt och ökande problem i både konventionell och ekologisk frö-odling.
Stentuffa krav på skräppa
För att en vara ska få säljas som utsäde krävs att den är godkänd enligt gällande certifieringsregler. För bruksutsäde av rödklöver gäller att grobarheten måste vara minst 80 %. Det krävs 97 % rent frö och förekomsten av andra arter får vara maximalt totalt 1,5 viktsprocent och enskild art maximalt 1,0 viktsprocent. Dessutom finns det extra krav på hur mycket skräppa (Rumex spp.) som får förekomma. I rödklöver är det maximalt 10 rumexfrön per 50 gram frö som får finnas i ett rensat parti av bruksutsäde. (50 gram rödklöver är cirka 15-30 000 rödklöverfrön!)
Hårda avdrag på priset
Om det finns skräppa i föreskriven provmängd vid certifieringsanalysen görs ett prisavdrag på 5 % på grundpri-set för klöver. Med ett klöverpris som varierar från 20-50 kronor per kilo beroende på sort blir ett 5-procentigt
avdrag kännbart och motiverar myck-et väl en extra insats för att bekämpa eventuell skräppa i fältet.
Undvik luckor
Skräppan tar chansen i grödor som är lite glesa eller luckiga. Det gäller där-för att där-försöka få en så jämn etablering av frövallen som möjligt, men trots alla goda föresatser händer det ofta att det blir luckor och här får skräppan genast en chans att etablera sig. I rödklöver är det framförallt krusskräppa som ställer till problem medan den småfröiga syran (ängssyra och bergssyra) är huvudpro-blemen i vitklöver. Vid rensning är det mycket svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, att rensa bort skräppan från fröråvaran.
Stor fröproduktion
En normalstor skräppaplanta kan pro-ducera 4000 frön. Fröna har mycket lång groningsvila och kan gro under många år. Undersökningar har visat att vissa frön kan ligga ända upp till 20 år i marken och sedan gro och bilda en ny planta.
Ett för
skräppligt
ogräs
Skräppa är en riktig skurk i
klöver-fröodlingar. Håll undan i
växtfölj-den och rensa i klöverfältet. Har
fröna väl hamnat i bingen går de
nästan inte att rensa bort.
Text: Gunilla Lindahl-Larsson, Svensk Raps Foto: Tore Dahlquist, SW Seed
M
Boven i dramat.
En normal skräppa-planta kan produ-cera 4000 frön. Men maximalt får det finnas ett ynka skräppafrö på över 2000 rödklöverfrön i fröpåsen för god-känd certifiering
Skräppan sprids med frön och där-för är det mycket viktigt att där-förhindra fröspridningen. Den är platsbunden och sprider sig inte med utlöpande jordstammar som till exempel åker-tisteln gör. Men om man hugger av en planta kan nya skott slå upp från rot-halsen.
Handplockning lönsam
Vad ska vi då göra om det trots allt finns ett antal kolonier med skräppa i klö-verfältet? Den som hoppas på en enkel lösning blir tyvärr besviken. Det finns inte mycket mera att göra än att ge sig ut i fältet och plocka skräppan för hand. Kemisk bekämpning är i dagsläget inte möjlig. Med ett rimligt antal kolonier är handplockning en arbetsinsats som be-talar sig mycket väl.
För en långsiktig effekt på förekom-sten av skräppa är det nödvändigt att försöka gräva upp plantorna så att minst en decimeter av roten kommer upp. Handplockning är en mera kortsiktig lösning som syftar till att försöka
för-hindra skräppans frösättning det år klö-ver ska skördas. Tekniken är då att med hjälp av kniv eller spade skära av plan-tan så nära markyplan-tan som möjligt. Måste plantorna bort från fältet? Härom råder lite olika åsikter. Num-mer ett och klart bäst är naturligtvis att samla upp de skräppor man drar upp eller skär av och bära ut dem till fält-kanten. Om man låter dem ligga kvar finns en risk att fröna eftermognar och tröskas ur när klövern tröskas och ham-nar i frövaran trots allt. Ibland kan det dock vara långt och tungt att bära med sig avklippta plantor och i sådana fall finns det inte så mycket val utöver att låta dem ligga kvar i fältet. Vid trösk-ningen kan man försöka undvika att få in dessa skräppahögar i tröskan. Om det är många och stora kolonier som bedöms att de inte är plockningsbara måste man välja att vid tröskningen inte skörda dessa områden.
Kemisk bekämpning
Det skulle vara önskvärt att vi hade något bekämpningsmedel som var an-vändbart i klöverodlingarna för att be-kämpa skräppan. Kanske skulle Gratil kunna vara användbart. I betes- och slåttervallar är det godkänt att behandla med Gratil och effekten mot skräppa är god, men det finns en risk för skador på röd- och vitklöver. De doser som är ak-tuella för att få effekt på skräppor är gan-ska höga (40-60 gram) och det är tvek-samt om klövern klarar detta. Det skulle därför vara önskvärt med några försök där olika doseringar testas.
Konkurrenskraftig gröda skyddar Slutligen kan vi konstatera att skräp-pan absolut inte hör hemma i fröval-len utan måste på alla sätt bekämpas på
andra platser i växtföljden. Det gäller att lära känna sin fiende och dess livs-mönster för att lyckas överlista den. En konkurrenskraftig gröda är bästa skyd-det liksom väldränerade jordar utan packningsskador. Skräppan gynnas av god näringstillgång och behöver luckiga grödor för att de små fröplantorna ska klara sig. I fält där det funnits skräppa gäller det att stubbearbeta eller göra en glyfosatbehandling i god tid före plöj-ning och sedan att plöja väl för att kom-ma till rätta med problemen. «
Lika som frö. Det är i princip omöjligt att
ren-sa bort skräppans frön (roströda, kantiga) från rödklöverns (gyllengula).
• Kanske det värsta ogräset i klöver.
• Det får maximalt finnas 10 skräppafrön per 50 gram rödklöverfrö (cirka 1 skräppa- frö på över 2000 rödklöverfrön). • Överskrids gränsen väntar kraftiga avdrag på priset. • Går ej att kemisk bekämpa i frögrödan.
• Håll rent i övriga grödor i växtföljden.
• En skräppaplanta kan produ- cera 4000 frön som kan ligga upp till 20 år i marken. • Håll nere skräpporna i grödan genom jämn etable- ring utan luckor. Handplocka vid behov. Undvik att tröska områden med alltför hög före- komst av skräppa.
