Odlaren som äger sin sort

12 Svensk Frötidning 6/07

ag tror det är unikt. Jag är åt-minstone den enda på timotej-sidan, konstaterar Tollef Grind-stad på frågan hur många fysiska personer han känner till som samtidigt är sortägare.

Att han är det beror på en lång rad av händelser som leder tillbaka till början av förra seklet.

Gener från Skottland

År 1910, några år eft er att Norge skakat sig loss från unionen med Sverige, bör-jade ”Selskapet for Norges vel” att samla in lantsorter för att få lite bättre ordning på fröodlingen i landet. Från gården Grindstad levererade Tollef Grindstads farfar frö till sortprovning på norska Lantbrukshögskolan i Ås. Sorten erkän-des sannolikt 1915 eft ersom det första godkända partiet såldes år 1916.

Men egentligen går historien ännu längre tillbaka i tiden. För det frö som farfar Grindstad lät prova i försök hade troligen odlats på gården sedan 1860-talet. År 1862 importerades nämligen från Skottland timotejfrö till granngår-den som drevs som lantbruksskola av en systerson till farfars farfar Grindstad. Fröimporten fi nns noggrant nedskriven i bevarade anteckningsböcker.

– Och det vore märkligt om inte det skotska importfröet också hamnade här på gården, gissar Tollef Grindstad. Frökontrakt från 1919

Från 1915 och framåt följer sedan en uppgång över fl era decennier. Redan 1919 skriver farfar Grindstad kontrakt med Felleskjöpet som är Norges mot-svarighet till Lantmännen.

– Sannolikt det äldsta frökontrakt som fi nns.

Hela tiden levereras grundutsädet från gården och Felleskjöpet uppför-ökar sorten som snabbt lägger beslag på hela utrymmet i de norska

vallfrö-blandningarna.

Runt 1960 stöter Grindstad dock på patrull. En uppkomling på sortsidan vid namn Forus ansågs mer lämpad för den nya tiden med ensilage och silolagring. År 1967 odlades bara 3700 kilo frö av Grindstad, allt från den egna gården. Stålbad härdade sorten

Men när gong-gongen skulle ljuda i sista rond kom Grindstad igen. Tollef Grind-stads far hade lyssnat på ett föredrag om växtförädling och fi ck en idé om att förbättra sin lantsort genom härdande stålbad. Han började ta ensilage med slaghack de två första åren i ett

treskörde-Odlaren som

äger sin sort

Han heter Grindstad, driver

Grindstad, odlar Grindstad och

äger Grindstad. Norske Tollef

Grindstad är därmed en originell

kombination. Och ännu

märkliga-re är att en sort med nästan 100

år på nacken har 100 procent av

marknaden i Norge för vall under

400 m ö h, är mycket stor i

Sve-rige och exporteras över Atlanten

till Kanada.

Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

Sortägaren själv. Tollef Grindstad inte bara odlar utan äger timotejsorten Grindstad. Hans farfar samlade in en gammal lantsort som registrerades redan 1915. Men sorten är fortfarande marknadsledare i Norge och stor i Sverige.

13 Svensk Frötidning 6/07

Grindstad gård 2007

»

system. Sedan tröskade han timotejfrö först det 3:e året.

– Den danska Taarupslaghacken var tung och utsatte marken för tryck och belastning. Idén med slaghack och två år med ensilage var att det bara skulle vara de tuff aste stråna kvar det 3:e året. Därmed skulle sorten stärkas genom härdning, berättar Tollef Grindstad.

Metoden kan kanske beskrivas som en slags ”survival of the fi ttest” på nor-ska. Den liknelsen gillar Tollef Grind-stad och fyller skrattande i:

– Ja, det kan man säga eller möjligen ”Darwin på danska” eft ersom slaghack-en var dansk.

Fast grepp om marknaden Utsorteringen av de mest hårdhudade superskotten i timotejen gjorde i alla fall susen för sorten i jämförande försök och på 1970-talet återtog Grindstad sin domi-nans. Och på den vägen är det sedan dess. – I dag har sorten 60-70 procent av den totala marknaden för vallfröblandningar i Norge och på arealer under 400 m ö h har den 100 procent, sammanfattar Tol-lef Grindstad och förmedlar procentsat-serna som beskriver den totala dominan-sen som om de vore självklarheter.

Numera är metoden med slaghacken för att få fram grundutsädet inte god-känd och i stället odlar Tollef Grindstad fram utsädet som går vidare till uppför-ökning hos sortrepresentanter genom att plocka bort dåliga partier i fält och genom hård rensning.

Anpassningsbar som ägaren Sortens bästa egenskaper som vallgräs är en god vinterhärdighet och en fi n återväxt. I vallar har den störst potential i södra delen av Norge, men går också hyggligt uppe på norska Nordkalotten.

– Sorten är lika anpassningsbar som sortägaren, ler Tollef Grindstad.

Till Sverige kom sorten rent juridiskt 1987 då den godkändes och dåvarande Svalöf AB blev sortrepresentant. Men inte mycket hände förrän den blev mätarsort i samnordiska vallförsök. Resultaten var goda för Grindstad och rådgivningen på Hushållningssällskapen drev på.

– Tongångarna var ungefär ”så hade man kunnat öka intäkterna i vallen med 10 procent om Grindstad hade varit god-känd i Sverige”, minns Tollef Grindstad.

Den svenska lantbrukspressen bör-jade skriva om den, men ingen verkade ha noterat att sorten faktiskt var god-känd. Då dammade Svalöf AB av kon-traktet där det låg i en skrivbordslåda och sedan har det rullat på även i Sve-rige. I dag är sorten nummer 2 bland de fröodlade timotejsorterna eft er Ragnar med nästan 900 hektar anmälda till fält-besiktning.

Marknadsföringen roar

Den kommersiella delen av sortägan-det roar Tollef Grindstad mycket. För-utom i Norge och Sverige är sorten god-känd och har omfattning på försäljning i Finland, Estland, Lettland, Island och Kanada. Det gör att han reser runt och träff ar mycket folk.

– Jag får träff a många intressanta människor som har mycket kunskap. Och många tycker det är roligt när sort-ägaren är en bonde med intresse för kor och grödor och inte bara fröodlingen.

Ibland blir det lite knepigt med kul-turkrocken som det innebär att befi nna sig i två världar. I Kanada blev han mot-tagen som en professor och man körde runt honom mellan universiteten.

– Jag höll truten och försökte se intelligent ut.

Timotej är största

Timotej är största

frögrödan i Norge

frögrödan i Norge

15 Svensk Frötidning 6/07

Norge är världsbäst

Hans egna timotejskördar ligger högt. Någonstans mellan 700 och 800 kilo per hektar ligger medelskörden. Det ska jämföras med en svensk medel-skörd som landar på 400-500 kilo per hektar. Den nivån landade han själv på det blöta 2007 och benämner det som ömsom ”krisodling” ömsom ”eländigt”.

Han tycker att Norge är ett underbart land i allmänhet och i synnerhet om man är bonde.

– Norge är världens bästa land att vara lantbrukare i.

Argumenten handlar mycket om ekonomi.

– Bra priser, gott tullskydd och en fi n inhemsk marknad, sammanfattar han sin åsikt i tre punkter.

Fick skydd av vakter

Tollef Grindstad är en välkänd profi l i lantbrukskretsar i Norge.

– Det brukar räcka med att jag säger att jag heter Grindstad, ler han.

Men kändisskapet ökade lavin artat för några år sedan när han var en av delta-garna i den norska varianten av ”Bonde söker fru”. Om programmet blev en tit-tarsuccé i Sverige så var det en baggis jämfört med Norge där halva befolkning-en bänkade sig framför TV-skärmarna när det var dags för veckans avsnitt.

– Jag fi ck 59 friarbrev, hade speeddate med 10, träff ade 6 under en weekend och sedan fl yttade 4 in i mitt hus med TV-teamet.

Sedan följde en kvinna med på resa till Dublin, men nu är det en annan dam som har kopplat greppet om Tollef

Grindstads hjärta. Ett tag var uppmärk-samheten av TV-serien besvärande och vid något tillfälle fi ck han ha två Secu-ritas-vakter med på en dansbandsgala. Nu har det lugnat sig, men fortfarande blir han igenkänd på Oslos paradgata Karl Johann.

– Mina kompisar drar med mig på dans. De tycker jag passar bra som åtel för kvinnor!

Än klarar sig sorten Grindstad ut-märkt och har ett fast grepp om markna-den i Norge. Om åtta år fyller sorten 100 år. Då blir det förhoppningsvis jubileum. – Men nya sorter kan komma att häv-da sig bra så det kan hänhäv-da att Grindstad inte klarar 100-årsstrecket. Så därför tog jag inga risker och passade på att fi ra 90-årsdagen med 120 inbjudna gäster, skrattar den levnadsglade sortägaren. «

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Figuren visar Grindstads arealutveckling 1997-2007 som fröodlad timotej. Från och med 2001 har sorten tillhört en av de två arealmässigt största sorterna i vårt land.

1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Hektar

Grindstad är stor i Sverige

Blöt tröskning. Regnet år 2007 gjorde att timotejodlingen såg ut som en ensilagevall hos Tollef Grindstad. Tröskan hade mycket blött material att tugga sig igenom.

Klart för skörd. Med lupp undersöker Tollef Grindstad hur långt mognaden har gått. Färgnyanserna skvallrar om att skörden närmar sig.

Så odlar Grindstad sin Grindstad

Etableringsår

Insådd: 3 kg/ha i vårvete

Såmaskin: Frölåda på Tume JC 3000, efterharven myllar Ogräsbekämpning: Express

Tröska: John Deere 1450, ”kör jämnt och utan stopp”

Halm: hackad, ej bärgad, ”men får inte fi nnas några halmhögar kvar”

Fröår

Ogräs: Hussar, ”mot baldersbrå och kärrgröe” Insekter: pyretroid mot timotejfl ugan N-gödsling 1: 30 kg/ha andra halvan av april

N-gödsling 2: 50 kg/ha mitten av maj, ”minskar N-givan om vallen

är för tät”

Stråförkortning 1: 2,5-2,75 l/ha CCC, ”när 1:a noden kan kännas

på strået”

Stråförkortning 2: ev 0,6 l/ha Moddus

Tröskning: Normalt två gånger, ”1:a gången med 23-24 mm