Bästa kniven och lite is i
magen är några av Fredrik
Krokstorps tips för en bra
tröskning av rödsvingelfrö.
Text & foto: Gunilla Larsson, Svensk Raps ABRödsvingelodlingen rankas högt hos Fredrik Krokstorp på Krokstorps Gård, strax utanför Helsingborg. Han är en rutinerad fröodlare som odlat rödsvingel sedan 1987. Anledningarna till att valet av frögröda föll just på röds-vingel är givna. Den är positiv för arbetsfördelning, markstruktur och växtföljd. Dessutom har odlings-ekonomin hittills varit god. Od-lingen har de senaste åren legat kring 75 hektar Wilma. Rödsvingel passar väl in med gårdens övriga odling av grönsaker, spannmål, sockerbetor och oljeväxter.
– För att lyckas med odling av rödsvingelfrö ska den bedrivas på jordar i god kultur och det är vik-tigt att insatserna görs vid rätt till-fälle. Att börja med fröodling för att komma till rätta med struktur-problem blir man bara besviken på, påpekar Fredrik Krokstorp.
Lagom liggande bestånd
Etablering och gödsling av röd-svingeln görs med siktet inställt på ett bestånd med lagom ligg-bildning, väl lämpat för tröskning.
På frågan hur skördetidpunkten bestäms blir först svaret: ”Några dagar efter att grannarna bör-jat tröska”, men sedan kommer lite mera seriöst att det vikti-gaste är att inte börja för tidig, utan fröet ska verkligen vara torrt och moget. Vattenhalten vid skörd är i stort sett aldrig högre än 13 till 15 procent.
Tröska med bästa kniven
Några större problem med själva tröskningen tycker Fredrik inte att det är.
– Vi väljer alltid den bästa kni-ven till frötröskningen och sedan gäller det att ha lite is i magen och inte köra ut för tidigt.
Eftersom skördetidpunkten infaller i mitten av juli är det ju ingen annan gröda som står och väntar på att bli skördad utan det går att tröska när det är som mest gynnsamt. Det innebär att man på Krokstorp inte tröskar tidigt på förmiddagarna utan väntar tills so-len torkat upp grödan ordentligt.
Tröskinställningen styrs av hur resultatet ser ut i tanken. Är det för rent frö är det risk för att det är för mycket spill - och tvärtom om det är alltför oren vara. I stort sett följs grundinställningen för trös-kan, med mindre justeringar efter hur tröskresultatet blir, t ex dras luftmängden ofta ner.
Svårbedömt spill
Det är alltid svårt att bedöma hur stort spillet är.
Bra väder och bra
kniv ger bra tröskning
Hink ger vink. Den numera berömda
frö-hinken är ett utmärkt hjälpmedel när det gäller att bedöma kvaliteten på fröråvaran, anser Fredrik Krokstorp. Med vikter mellan 1,8 och 2,2 kg per 10 liter brukar tröskresul-tatet vara bra.
Trigard AB
Totalt brukas ca 1100 hektar i driftsbolaget Trigard AB
Grödfördelning: 300 ha höstvete 40 ha höstråg 300 ha grynhavre 150 ha sockerbetor 75-100 ha höstraps 75 ha rödsvingel
75 ha grönsaker (dill, persilja, spenat och potatis)
25-50 ha konservärter
Jordarten innefattar allt från lätta sand- och mulljordar till styva leror. Bevattningsmöjligheter finns på 300 ha.
Svensk Frötidning nr 5 september 2004
– Även om vi alltid kollar genom att hålla in en skyffel och samla upp boss är det svårt att bedöma mängden frö och vilken kvalitet det är på det frö som man fångar upp, berättar Fredrik Krokstorp. Normalt sett ligger renvaruhalten vid leverans kring 85-90 procent och medelskörden kring 1200 kilo per hektar vilket tyder på att trösk-inställningen är om inte perfekt, så i alla fall helt tillfredsställande.
Torkning på golv
Fröet torkas efter skörd på ett så kallat frögolv med nedgjutna ka-naler. Fläktkapaciteten är kraftigt dimensionerad, så det är inga pro-blem att torka frö på lagringshöj-der upp till 2-3 meter. Själva tork-ytan är 200 kvadratmeter.
Eftersom vattenhalten inte är speciellt hög vid skörd läggs fröet oftast in med 1-1,5 m höjd skörde-dagen och efter något dygns luft-ning kan det lyftas till högre höj-der. Fredrik var tidig med att för-länga lyftarmarna på lastmaskinen och montera ett schaktblad längst fram. Anordningen är mycket an-vändbar när det gäller att blanda om fröet och lyfta upp det till sin rätta höjd.
En tvärhand hög inför vintern
Frövallar behöver nästan alltid putsas under hösten. Detta gäller inte minst rödsvingel. Genom att ta så kort stubb som möjligt på in-såningsgrödan och sedan pressa halmen är det oftast inte behov för någon putsning hösten före första skörd. Efter första fröåret behö-ver dock vallen putsas, oftast två gånger för att möta vintern ungefär en tvärhand hög.
– Putsningen utförs med front-monterad slaghack eftersom vi inte vill ha traktorspåren före slaghacken, påpekar Fredrik Krokstorp.
Efter sista putsningen är det tid för höstgödsling igen och siktet ställs in på ännu en fröskörd. ■
11