• No results found

Årsrapport 2012 - Myndigheten för yrkeshögskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Årsrapport 2012 - Myndigheten för yrkeshögskolan"

Copied!
130
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

kvalificerad yrkesutbildning och

kompletterande utbildning.

(2)
(3)

rätt kompetens i rätt tid.

Myndigheten för yrkeshögskolan Swedish National Agency for Higher Vocational Education Box 145

721 05 Västerås www.yhmyndigheten.se

(4)

Förord

Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar här för första gången en samlad redovisning med beskrivande data om studerande och utbildningar inom yrkeshögskolan (Yh) och kvalificerad yrkesutbildning (Ky) åren 2008-2011. Redovisningen innehåller även kommenterad statistik om kompletterande utbildningar och en sammanfattande resultat från en studie om Yh- och Ky-examinerades sysselsättning året efter avslutade studier.

Antalet examinerade inom Yh och Ky blev drygt 12 000 år 2011, vilket är en ökning från 10 500 år 2010. I jämförelse med år 2008 är det en ökning med drygt 3 000, från 9 000. En märkbar ökning av antalet sökande per plats skedde år 2008 till år 2009, från 2,8 till 3,7. Intresset från sökande har kvarstått även under 2010 och 2011. Det mest positiva är att allt fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbt efter avslutad utbildning. Nästan 9 av 10 som examinerades under 2010 har ett arbete året efter, vilket är en ökning jämfört med året innan.

Under perioden 2008-2011 har Yh utvecklats och den totala omfattningen av utbildnings-omgångar och antagna har ökat. Utbildningar inom Ky är på väg att fasas ut. De första studerande från Yh examinerades under 2010 och andelen var 58 procent av samtliga studerande under 2011.

Fler intressanta resultat redovisas i denna rapport som har utarbetats av Christer Carmegren (projektledare), Paula Kossack och Britt-Inger Stoltz vid avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning.

Västerås i maj 2012

Pia Enochsson Generaldirektör

(5)

Innehåll

1 Uppdraget... 1

2 Inledning ... 2

3 Studerande inom Yh och Ky ... 3

3.1 Studerande ... 3

3.2 Sökande, antagna och platser ... 6

3.3 Bakgrundsfakta om antagna ... 10

3.3.1 Ålders- och könsfördelning för antagna ... 10

3.3.2 Studiebakgrund för antagna ... 11

3.3.3 Svensk och utländsk bakgrund för antagna ... 13

3.4 Examinerade... 16

3.5 Examinerade av antagna (examensgrad) ... 18

3.6 Examinerade efter typ av examen ... 20

4 Utbildningar inom Yh och Ky ... 20

4.1 Utbildningsomgångar ... 21

4.2 Anordnare (huvudman) ... 24

5 Kompletterande utbildningar ... 26

5.1 Kompletterande utbildningar – statligt stöd ... 26

5.2 Insamling av uppgifter om kompletterande utbildningar ... 27

5.3 Skolor och utbildningar ... 28

5.4 Studerande och utbildningsdeltagare ... 30

5.5 Resultat för utbildningsdeltagare 2011 ... 37

6 Examinerade från yrkeshögskolan 2010 och deras situation på arbetsmarknaden hösten 2011 ... 40

6.1 Överensstämmelse mellan arbete och utbildning ... 40

6.2 Andel med anställning eller egenföretagare som huvudsaklig sysselsättning tycks följa konjunkturen ... 41

6.3 Resultat per studielän ... 42

7 Definitioner och förklaringar ... 46

8 Tabeller för Yh och Ky ... 48

Tabell 1 Antal studerande inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2011 ... 48

Tabell 2 Antal studerande inom Yh efter utbildningsområde 2009-2011 ... 49

Tabell 3 Antal studerande inom Yh och Ky efter län 2008-2011 ... 50

Tabell 4 a Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2011 ... 51

Tabell 4 b Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2010 ... 52

Tabell 4 c Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2009 ... 53

Tabell 4 d Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008 ... 54

Tabell 5 a Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh efter utbildningsområde 2011 ... 55

(6)

Tabell 5 b Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh efter

utbildningsområde 2010 ... 56 Tabell 5 c Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh efter

utbildningsområde 2009 ... 57 Tabell 6 Antal antagna till Yh och Ky efter utbildningslängd 2008-2011 ... 58 Tabell 7 Antal antagna till Yh efter utbildningslängd 2009-2011 ... 58 Tabell 8 Antal antagna till Yh och Ky efter åldersgrupper och medelålder 2008-2011 59 Tabell 9 Antal antagna till Yh och Ky efter gymnasiebakgrund 2008-2011 ... 59 Tabell 10 Antal antagna till Yh och Ky efter utbildningsnivå 2008-2011 ... 60 Tabell 11 Antal antagna till Yh och Ky efter födelseland 2008-2011 ... 60 Tabell 12 a Antagna 2008-2011 efter kön och svensk/utländsk bakgrund och

inrikes/utrikes födda ... 61 Tabell 12 b Antagna 2008-2011 efter ålder och svensk/utländsk bakgrund och

inrikes/utrikes födda ... 62 Tabell 13 Antagna 2008-2011 per kön efter högsta utbildningsbakgrund och

svensk/utländsk bakgrund ... 63 Tabell 14 a Antagna 2008-2010 efter utländsk och svensk bakgrund samt

utbildningsområde, totalt ... 64 Tabell 14 b Antagna 2008-2010 efter utländsk och svensk bakgrund samt

utbildningsområde, kvinnor ... 65 Tabell 14 c Antagna 2008-2010 efter utländsk och svensk bakgrund samt

utbildningsområde, män ... 66 Tabell 15 Antal examinerade från Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2010

samt prognos för 2011 ... 67 Tabell 16 Antal examinerade från Yh efter utbildningsområde 2008-2010 samt

prognos för 2011 ... 68 Tabell 17 Antal examinerade från Yh efter typ av examen och utbildningsområde

2010 samt prognos för 2011 ... 69 Tabell 18 Antal examinerade från Yh och Ky efter län 2008-2010 samt prognos för

2011 ... 70 Tabell 19 Andel examinerade av antagna inom Yh och Ky efter utbildningsområde

2008-2010 samt prognos för 2011 ... 71 Tabell 20 Antal pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter

utbildningsområde 2008-2011 ... 72 Tabell 21 Antal pågående utbildningar inom Yh och Ky efter utbildningsområde

2008-2011 ... 73 Tabell 22 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter

utbildningsområde 2008-2011 ... 74 Tabell 23 Antal startade utbildningar inom Yh och Ky efter utbildningsområde

2008-2011 ... 75 Tabell 24 Antal pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter län 2008-2011 76

(7)

Tabell 25 Antal pågående utbildningar inom Yh och Ky efter län 2008-2011 ... 77

Tabell 26 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter län 2008-2011 .. 78

Tabell 27 Antal startade utbildningar inom Yh och Ky efter län 2008-2011 ... 79

Tabell 28 Antal pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter typ av anordnare 2008-2011 ... 80

Tabell 29 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter typ av anordnare 2008-2011 ... 80

Tabell 30 Antal anordnare efter typ med pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011 ... 81

Tabell 31 Antal anordnare efter typ med startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011 ... 81

Tabell 32 Antal anordnare inom varje utbildningsområde med pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011 ... 82

Tabell 33 Antal anordnare inom varje utbildningsområde med startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011 ... 83

Tabell 34 Antal anordnare inom varje län med pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011 ... 84

Tabell 35 Antal anordnare inom varje län med startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011 ... 85

9 Tabeller för kompletterande utbildningar ... 86

Tabell 36 Antal studiekommuner, huvudmän, skolor och utbildningar samt antal utbildningsdeltagare efter kön och ålder per utbildningskategori och stödform år 2011 ... 86

Tabell 37 Antal studiekommuner, huvudmän, skolor och utbildningar 2011 efter utbildningskategori och stödform ... 87

Tabell 38 Antal utbildningsdeltagare 2011 per utbildningskategori och stödform efter kön och medelålder ... 88

Tabell 39 Antal studerande 2011 per ålder efter kön, svensk/utländsk bakgrund och högsta utbildning ... 89

Tabell 40 Antal utbildningsdeltagare 2011 per ålder efter utbildningskategori och stödform ... 90

Tabell 41 Utbildningsdeltagare 2011 per kön, svensk/utländsk bakgrund och högsta utbildning efter utbildningskategori och stödform ... 91

Tabell 42 Utbildningsdeltagares resultat efter utbildningskategori och stödform ... 92

Tabell 43 Utbildningsdeltagares resultat efter utbildningskategori och stödform ... 93

Tabell 44 Kompletterande utbildningar 2011 med enbart statlig tillsyn ... 95

Tabell 45 Kompletterande utbildningar 2011 med statlig tillsyn och studiestöd ... 99

Tabell 46 Kompletterande utbildningar 2011 med statlig tillsyn, studiestöd och statsbidrag... 107

(8)
(9)

Sammanfattning

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för yrkeshögskoleutbildningar (Yh), kvalifi-cerade yrkesutbildningar (Ky) och kompletterande utbildningar. De första yrkeshögskole-utbildningarna startade hösten 2009 efter det att Myndigheten för yrkeshögskolan inrättades 1 juli 2009. Ky ersätts succesivt av Yh och de sista utbildningarna inom Ky fasas ut under 2013. De första studerande från yrkeshögskoleutbildningar examinerades 2010 och antalet studerande inom Yh var under 2011 för första gången större än inom Ky och utgör nu närmare 60 procent av samtliga studerande.

Under perioden 2008-2011 har yrkeshögskolan utvecklats och den totala omfattningen av utbildningsomgångar och antagna har ökat. Utbildningsformen motsvarar idag cirka 10 procent av det samlade utbudet av eftergymnasiala utbildningar. Det mest positiva är att allt fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbt efter avslutad utbildning. Nästan 9 av 10 som examinerades 2010 har ett arbete året efter, vilket är en ökning med några procentenheter jämfört med året innan1.

De intressantaste iakttagelserna av utvecklingen av studerande, sökande, antagna, platser, examinerade, utbildningar, utbildningsanordnare och kompletterande utbildningar åren 2008-2011 redovisas nedan.

Studerande

 Antalet studerande har ökat mellan 2008 och 2011 från 38 600 till 44 300, vilket motsvarar 15 procent.

 Den största ökningen av studerande skedde inom utbildningsområdena Teknik och tillverkning (2 200) följt av Ekonomi, administration och försäljning (1 800.)

 Antalet studerande kvinnor ökade från 21 300 till 22 600.

 Antalet studerande män ökade från 17 300 till 21 700.

 Andelen kvinnor minskade från 55 till 51 procent. Platser, sökande och antagna, utveckling 2008-2011

 Antalet sökande per plats ökade från 2,8 till 3,7.

 Antalet sökande ökade från 44 800 till 64 400, vilket motsvarar 44 procent.

 Antalet antagna ökade med 11 procent.

 Andelen antagna av sökande minskade från 33 till 26 procent beroende på att antalet sökande var större än tillskottet av nya platser.

 Andelen antagna efter utbildningslängd har i stort varit oförändrad. År 2011 var 24 procent antagna på utbildningar kortare än ett och ett halvt år.

Bakgrundsfakta om antagna år 2011

 Andelen antagna över 39 år var 15 procent.

 Andelen antagna under 25 år var 41 procent.

 Cirka hälften av antagna hade genomgått ett yrkesförberedande gymnasieprogram.

1

Eftersom dessa uppgifter grundar sig på en enkätundersökning med bortfall kan inga exakta procenttal anges. Med 95 procents sannolikhet låg andelen i arbete året efter examen någonstans mellan 82 och 84 procent för examinerade 2009 och mellan 85 och 87procent för examinerade 2010.

(10)

 Andelen antagna som hade en gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå var 72 procent, eftergymnasial utbildning mindre än tre år var 16 procent, eftergymnasial utbildning på minst tre år var 8 procent och förgymnasial nivå var 2 procent. För 1 procent saknas uppgift om utbildningsnivå.

 Andelen antagna med utländsk bakgrund var 22 procent.

 Av de antagna med utländsk bakgrund hade 34 procent någon form av eftergymnasial utbildning2, jämfört med 22 procent av antagna med svensk bakgrund.

Examinerade

 Antalet examinerade ökade från 9 000 år 2008 till 10 500 år 2010.

 Andelen kvinnor av examinerade var 58 procent år 2010, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2008. Detta beror på att andelen antagna kvinnor har minskat totalt.

 Flest antal examinerade år 2010 hade utbildningsområdet Ekonomi,

administration och försäljning med drygt 3 200, följt av Teknik och tillverkning med drygt 1 600.

Andel examinerade av antagna (examensgrad)

 Examensgraden har ökat från 65 procent år 2008 till 66 procent år 2010.

 Examensgraden var 70 procent för kvinnor och 62 procent för män år 2010. Det var också skillnader mellan könen inom utbildningsområdena. Examensgraden var högre för kvinnorna inom nio av de tolv utbildningsområden som hade minst 100 antagna och minst 40 antagna av bägge könen. Sett över de enskilda utbild-ningsinriktningar som är jämförbara mellan könen (tillräckligt många antagna av bägge könen för att en jämförelse ska kunna göras) visar det sig att kvinnor hade en högre examensgrad inom de flesta inriktningarna.

Utbildningsomgångar

 Antal startade utbildningsomgångar var 646 år 2011, en minskning med 10 jämfört med 2010 men 32 fler än under 2008.

 Under 2011 startade 545 utbildningsomgångar inom Yh, resterande 101 var omgångar inom Ky. De sista omgångarna inom Ky avslutas under 2013.

 Antalet startade utbildningsomgångar 2011 var störst i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län med vardera fler än 100 startade omgångar.

 Antalet startade omgångar i relation till antalet invånare visar att Västernorrlands, Jönköpings och Kronobergs län hade 2011 de högsta värdena.

Utbildningsanordnare, huvudman

 De privata anordnarna har fått en klart ökad andel av startade utbildnings-omgångar, från 47 procent år 2008 till 54 procent år 2011. Däremot har andelen privata anordnare ökat marginellt, från 50 procent år 2008 till 51 procent år 2011.

2

(11)

Kompletterande utbildningar 2011

 År 2011 bedrevs 273 kompletterande utbildningar i 48 kommuner. Totalt fanns det 94 huvudmän och utbildningarna bedrevs av 121 skolor.

Flest utbildningar fanns inom utbildningskategorin Hantverk följt av Hudvård,

hårvård, hälsa, friskvård, miljö samt Dans, teater, musik och Konst.

 36 procent av utbildningarna hade statligt stöd i form av tillsyn, studiestöd och statsbidrag. Utbildningarna med tillsyn och studiestöd stod för 27 procent. Endast 10 procent av utbildningarna hade tillsyn och statsbidrag. 28 procent av

utbildningarna hade endast statlig tillsyn.

 År 2011 gick 9 420 personer en eller flera kompletterande utbildning. Av dessa var 70 procent kvinnor och 30 procent var män. Utbildningsformen dominerades av kvinnor i åldersgruppen 20 till 24 år.

 Andelen utbildningsdeltagare med svensk bakgrund var 87 procent och andelen med utländsk bakgrund var 13 procent.

 Andelen utbildningsdeltagare med högst gymnasial utbildning året innan de påbörjade den kompletterande utbildningen var 64 procent. 30 procent hade en eftergymnasial utbildning som högsta utbildning och för 7 procent saknades uppgift om utbildningsnivån.

5 093 utbildningsdeltagare gick utbildningar med slutdatum under kalenderåret

2011. Av dessa fullföljde 91 procent sin utbildning och 9 procent fullföljde den

inte. 5 038 utbildningsdeltagare befann sig vid årsskiftet 2011/2012 i pågående

utbildning.

Uppföljning av examinerades sysselsättning året efter avslutad utbildning

 Nästan 9 av 10 som examinerades 2010 anger att de har ett arbete året efter examen, vilket är några procentenheter högre jämfört med året innan.

 Andelen som uppger att deras arbete helt, till största delen eller till viss del överensstämmer med utbildningen är cirka 75 procent.

Närmare hälften anger att de har ett arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen.

(12)

1

Uppdraget

I regleringsbrev för budgetåret 2011 fick Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att redovisa en årsrapport avseende beskrivande data om studerande och utbildningar. I uppdraget anges att:

”Myndigheten ska lämna en samlad redovisning med beskrivande data om antalet studerande i yrkeshögskolans utbildningar fördelat på åldersintervall, kön samt inrikes och utrikes födda. Av redovisningen ska framgå de studerandes utbildningsbakgrund fördelat på åldersintervall, utbildningsområde enligt svensk utbildningsnomenklatur (SUN), utbildningslängd, genomströmning, avbrott och typ av examen eller motsvarande samt antalet sökande per utbildningsområde enligt SUN. I rapporten ska också anges hur antalet inskrivna studerande fördelar sig mellan utbildningsområden enligt SUN i riket och på länsnivå redovisat i en jämförande tidsserie för 2011 och tre år tillbaka i tiden. I rapporten ska det också finnas en beskrivning av antalet utbildningar och utbildnings-anordnare inom respektive utbildningsområde fördelat på län i en jämförande tidsserie tre år tillbaka i tiden. Förändringar över tid ska analyseras och kommenteras. Rapporten ska även innehålla en redovisning av de studerandes sysselsättning året efter avslutad utbildning. Vidare ska myndigheten redovisa kommenterad statistik för kompletterande utbildningar. Av redogörelsen ska framgå antalet studerande som deltagit i respektive fullföljt en utbildning, antalet utbildningar och skolor uppdelade på stödform samt

utbildningskategorier. Alla uppgifter ska vara uppdelade på kön och ålder. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 maj 2012.”

(13)

2

Inledning

I denna rapport presenterar Myndigheten för yrkeshögskolan en samlad redovisning med beskrivande data om studerande och utbildningar inom yrkeshögskolan och kvalificerad yrkesutbildning. Dessutom redovisas kommenterad statistik om kompletterande utbild-ningar3 samt en sammanfattning av resultat från en studie om examinerades sysselsätt-ning året efter examensåret.

Myndigheten för yrkeshögskolan har tidigare redovisat uppgifter om studerande och utbildningar inom Yh och Ky i årsredovisningen. Från och med 2012 kommer myndig-heten att redovisa sådana uppgifter i en årlig rapport, fristående från årsredovisningen.

För att myndigheten ska kunna följa utvecklingen av förutsättningar, genomförande, resultat och effekter av utbildningsformerna krävs det tillgång till bland annat data om studerande, utbildningar och utbildningsanordnare som är ordnad och samlad på ett sådant sätt att det är möjligt att göra jämförelser över tid. En av de mest angelägna utvecklingsfrågorna för Myndigheten för yrkeshögskolan är därför att bygga upp ett uppföljningssystem som avser studerande och utbildningar inom de olika utbildnings-former som myndigheten ansvarar för. Informationen syftar till att ge ökad kunskap om utbildningsformernas resultat, effekter och funktionalitet. I dagsläget finns inget sådant uppföljningssystem som försörjer beslutsfattare med heltäckande information av god kvalitet. De resultat som ett sådant system förväntas generera ska också fungera som grund för utbildningsanordnares förbättringsarbete och kvalitetssäkring och inte minst ska det främja transparens och öppenhet i användningen av statliga medel.

Myndigheten kommer därför att utveckla en databas med statistik som kan användas för uppföljning av utbildningsformerna. Ett lättanvänt verktyg som kan användas för att göra egna bearbetningar ska tas fram: Verktyget beräknas att kunna lanseras externt hösten 2013. Tills verktyget är på plats kommer myndigheten att redovisa statistik framförallt som bilagor i årsrapporten.

Diagrammen i rapporten visar de mest intressanta iakttagelserna utifrån statistiken som presenteras i tabellbilagan. De är ett urval och allt som visas i diagrammen samt mycket mer finns med i tabellerna.

3

Redovisningen omfattar material som tillhandahållits av Statistiska centralbyrån (SCB). Det saknas dock uppgifter om vissa skolor och vissa utbildningar. SCB avser att kontakta skolor för att säkerställa att insamlade data kvalitetssäkras och eventuellt kompletteras.

(14)

3

Studerande inom Yh och Ky

3.1

Studerande

Studerande avser registrerade studerande på alla utbildningsomgångar som pågått under

ett kalenderår (startade, avslutade och under hela kalenderåret pågående omgångar).

Antagna avser registrerade studerande på alla utbildningsomgångar som startat under ett

kalenderår. Notera att alla värden är avrundade till 100-tal.

När det gäller bakgrundsfakta om de studerande har myndigheten valt att redovisa detta för studerande på alla utbildningsomgångar som startat under ett kalenderår (definierade som antagna). Jämfört med studerande på alla utbildningsomgångar som pågått under ett kalenderår (definierade som studerande) visar den första variabeln (antagna) snabb-are förändringar över tid. Dessutom är den första variabeln (antagna) mer samlad med studerande från samma startår. Den andra variabeln omfattar studerande från flera olika startår. I till exempel myndighetens rapport om högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar4 använde myndigheten den första variabeln (antagna).

Diagram 1 Antal studerande inom Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2011

Antalet studerande ökade från 38 600 år 2008 till 44 300 år 2011. Ökningen var 5 800, vilket motsvarar 15 procent. Den största ökningen av antalet studerande hade utbild-ningsområdet Teknik och tillverkning med 2 200, följt av Ekonomi, administration och

försäljning med 1 800. Dessa två utbildningsområden har också varit de klart största efter

antal studerande för varje år 2008-2011.

En jämförelse mellan år 2008 och år 2011 visar att det har varit små förändringar i fördel-ningen över utbildningsområden. Teknik och tillverkning har ökat från 15 till 18 procent.

4

Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar (diarienummer: YH 2011/759) 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning

Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Data/IT

Samhällsbyggnad och byggteknik Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Transporttjänster

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Pedagogik och undervisning

Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster

Journalistik och information Juridik

Miljövård och miljöskydd Övrigt

(15)

Kultur, media och design har minskat från 7 till 5 procent. För övriga utbildningsområden

var förändringarna mindre än två procentenheter.

Diagram 2 Antal studerande inom Yh/Ky efter utbildningsområde och kön 2011

Antalet studerande kvinnor ökade från 21 300 år 2008 till 22 600 år 2011. Antalet män ökade från 17 300 till 21 700. Andelen kvinnor minskade under denna tidsperiod från 55 till 51 procent.

Andelen män ökade från 45 till 49 procent, vilket framförallt beror på att andelen män ökade från 75 till 80 procent inom de två stora utbildningsområdena Teknik och

tillverkning och Samhällsbyggnad och byggteknik.

Könsfördelningen var totalt sett jämn år 2011. Däremot hade de sex största utbildnings-områdena en ojämn könsfördelning. Tillsammans hade dessa områden 81 procent av de studerande.

Andelen kvinnor var stor inom Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och

sjukvård samt socialt arbete samt Hotell, restaurang och turism med 70 procent,

respektive 88 procent, respektive 75 procent av de studerande.

Andelen män var stor inom Teknik och tillverkning, Data/IT samt Samhällsbyggnad och

byggteknik med 80 procent, respektive 82 procent, respektive 80 procent av de

studerande.

Se tabell 1och 2.

Kvinnor Män

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Övrigt

Miljövård och miljöskydd Juridik Journalistik och information Säkerhetstjänster Friskvård och kroppsvård Pedagogik och undervisning Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Transporttjänster Kultur, media och design Hotell, restaurang och turism Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Ekonomi, administration och försäljning

(16)

Diagram 3 Antal studerande inom Yh respektive Ky efter utbildningsområde 2011

År 2011 var antalet studerande inom Yh 25 900, motsvarande 58 procent av det totala antalet studerande inom Yh och Ky. De sista utbildningsomgångarna inom Ky avslutas under 2013. Se tabell 1 och 2.

Diagram 4 Antal studerande inom Yh/Ky länsvis per 10 000 invånare 20-64 år 2011

Källa, invånare 20-64 år 31 december 2011: SCB

Yh Ky

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Övrigt

Miljövård och miljöskydd Juridik Journalistik och information Säkerhetstjänster Friskvård och kroppsvård Pedagogik och undervisning Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Transporttjänster Kultur, media och design Hotell, restaurang och turism Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Ekonomi, administration och försäljning

0 20 40 60 80 100 120 Gotland Västerbotten Uppsala Norrbotten Jämtland Gävleborg Örebro Östergötland Halland Västmanland Södermanland Kalmar Värmland Stockholm Jönköping Västra Götaland Dalarna Skåne Västernorrland Blekinge Kronoberg

(17)

Fördelat efter län var antalet studerande år 2011 störst i de tre storstadslänen, Stock-holm, Västra Götaland och Skåne. Antalet studerande i relation till invånare 20-64 år var dock störst i Kronobergs län, följt av Blekinge och Västernorrland. Se tabell 3.

3.2

Sökande, antagna och platser

Söktryck definieras av myndigheten som antal sökande per plats. Sökande är uppgifter som utbildningsanordnarna rapporterar in till myndigheten utan uppgift om namn eller personnummer på de sökande. Utbildningsanordnarna rapporterar endast in antal sökande fördelat på kön. Dessa uppgifter kan variera i tillförlitlighet. Platser avser beviljade utbildningsplatser med statsbidrag.

Diagram 5 Antal sökande per plats till Yh/Ky 2008-2011

Söktrycket ökade från 2,8 år 2008 till 3,9 år 2009. Därefter har det legat kvar på ungefär samma nivå, både år 2010 och år 2011 var det 3,7.

En orsak till den kraftiga ökningen av söktrycket år 2009 och den bibehållna nivån åren 2010 och 2011 kan vara den kraftiga ökningen av arbetslösheten under 2009.

Andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd av befolkningen 16-64 år ökade från 3,7 procent år 2008 till 6,0 procent år 2009. Åren 2010 och 2011 var andelen 6,9 procent respektive 6,3 procent5. Ytterligare en orsak kan vara introduceringen av yrkeshögskoleutbildningar under 2009.

Se tabell 4 a-d och 5 a-c.

5 Källa: Arbetsförmedlingen 2,8 3,9 3,7 3,7 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

(18)

Diagram 6 Antal sökande och antagna till Yh/Ky efter kön 2008-2011

Antalet sökande ökade från 44 800 år 2008 till 61 800 år 2009, motsvarande 38 procent. Därefter har antalet sökande fortsatt öka något, år 2010 var det 63 200 och år 2011 var det 64 400. Antalet sökande kvinnor har ökat från 26 300 år 2008 till 35 500 år 2011, motsvarande 35 procent. Antalet sökande män har ökat från 18 400 år 2008 till 28 900 år 2011, motsvarande 57 procent.

Antalet antagna ökade från 14 900 år 2008 till 16 500 år 2009, motsvarande 11 procent. Därefter har antalet antagna varit i stort sett oförändrat, år 2010 var det 16 600 och år 2011 var det 16 500.

Antalet antagna kvinnor ökade från 8 200 år 2008 till 8 500 år 2009, en ökning med 300. Därefter har antalet antagna kvinnor varit oförändrat. Antalet antagna män ökade från 6 700 år 2008 till 8 000 år 2009, en ökning med 1 300. Därefter har antalet antagna män varit i stort sett oförändrat, både år 2010 och 2011 var det 8 100.

Eftersom den procentuella ökningen av sökande varit betydligt kraftigare än tillskottet av nya platser har andelen antagna av sökande minskat från 33 procent år 2008 till

26 procent år 2011.

Andelen antagna av sökande har varit lägre för kvinnor än för män varje år 2008-2011. För kvinnor har andelen minskat från 31 procent år 2008 till 24 procent år 2011. För män har andelen minskat från 36 procent till 28 procent. Antalet sökande män har dock ökat betydligt mer än antalet sökande kvinnor.

Se tabell 4 a-d och 5 a-c.

Kv Kv Män Män 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna

(19)

Diagram 7 Antal sökande, varav antagna och ej antagna till Yh/Ky efter utbildningsområde 2011

Söktrycket varierar ganska mycket mellan utbildningsområdena och även inom utbildningsområdena mellan utbildningar och mellan enskilda utbildningsomgångar.

Bortsett från de mycket små utbildningsområdena (med mindre än 100 platser) var söktrycket år 2011 högst inom Transporttjänster med 6,3 sökande per plats och 15 procent antagna av sökande. Lägst var söktrycket inom Teknik och tillverkning med 2,2 sökande per plats och 39 procent antagna av sökande. Stora utbildningsinriktningar (minst 100 platser) inom Teknik och tillverkning med söktryck under 2,0 var Industri- och

verkstadsteknik med söktrycket 1,8 till 984 platser, Industriell ekonomi och organisation

med söktrycket 1,7 till 272 platser, Processindustriteknik med söktrycket 1,7 till 178 platser samt Fordonsteknik med söktrycket 1,4 till 103 platser.

Se tabell 4 a och 5 a.

Antagna Ej antagna

0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000

Miljövård och miljöskydd Övrigt Journalistik och information Juridik Säkerhetstjänster Friskvård och kroppsvård Pedagogik och undervisning Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Kultur, media och design Hotell, restaurang och turism Transporttjänster Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Ekonomi, administration och försäljning

(20)

Diagram 8 Antal antagna till Yh/Ky efter utbildningslängd och kön 2008-2011

Notera att i statistiken över antagna efter utbildningslängd ingår även studerande som tillkommit under utbildningens gång, efter första rekvisitionen av statsbidrag.

Den procentuella fördelningen av antagna efter utbildningslängd har varit i stort sett densamma åren 2008, 2009 och 2011. Undantaget var år 2010 då andelen antagna till korta utbildningar (mindre än 1,5 år) var 29 procent. Åren 2008, 2009 och 2011 var motsvarande andel 24 procent. Fördelningen för kvinnor har i stort sett varit densamma som för män varje år 2008-2011. Männen har haft en något större andel inom de extra långa utbildningarna (minst 2,5 år). År 2011 bidrog utbildningarna till Installationsingenjör på 2,5 år starkt till detta, med 122 antagna män och 11 antagna kvinnor. Kvinnorna har haft en något högre andel inom utbildningar på minst 1,5 år men mindre än 2 år. Utbildningar till Tandsköterska med 289 antagna kvinnor och 3 antagna män samt

Apotekstekniker med 231 antagna kvinnor och 18 antagna män år 2011, finns inom

denna utbildningslängd. Se tabell 6 och 7. 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Minst 2,5 år Minst 2 år mindre än 2,5 år Minst 1,5 år mindre än 2 år Minst 1 år mindre än 1,5 år Minst 0,5 år mindre än 1 år Utbildningslängd, heltidsskala

(21)

3.3

Bakgrundsfakta om antagna

Notera att i bakgrundsfakta om de antagna ingår även studerande som tillkommit under utbildningens gång, efter första rekvisitionen av statsbidrag.

3.3.1

Ålders- och könsfördelning för antagna

Diagram 9 Andel antagna till Yh/Ky efter åldersgrupper och kön 2008-2011

Medelåldern för antagna var 29,0 år 2011. För kvinnor var medelåldern 30,4 år och för män 27,4 år. I jämförelse med år 2008 har medelåldern ökat med 0,5 år. För kvinnor har medelåldern ökat med 0,7 år och för män med 0,3 år.

Andelen över 39 år var 15 procent. För kvinnor var motsvarande andel 19 procent och för män 10 procent.

Andelen under 25 år var 41 procent. För kvinnor var motsvarande andel 35 procent och för män 47 procent.

År 2011 hade andelen antagna under 25 år minskat med 3 procentenheter i jämförelse med år 2008. Se tabell 8. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 24 år och yngre 25-29 30-34 35-39 40-44 45 år och äldre

(22)

3.3.2

Studiebakgrund för antagna

Diagram 10 Andel antagna till Yh/Ky efter gymnasiebakgrund 2008-2011

Notera: I gruppen övriga gymnasieprogram ingår främst det individuella programmet. Källor: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB.

För en dryg femtedel av de antagna saknas det uppgift om avslutad gymnasieutbildning. Dessa antagna kan ha uppnått motsvarande gymnasiekompetens via äldre gymnasie-utbildningar, kommunal vuxenutbildning, utländsk utbildning, arbetsmarknadsgymnasie-utbildningar, samlat betygsdokument eller via folkhögskolan. På grund av detta går det inte att dra några säkra slutsatser om eventuella skillnader i gymnasiebakgrund mellan kvinnor och män eller förändring över tid.

Av de antagna år 2011 hade 77 procent uppgift om avslutad gymnasieutbildning. Av dessa 77 procent hade 47 procentenheter genomgått ett yrkesförberedande gymnasie-program. För kvinnor var motsvarande värden 76 procent respektive 42 procentenheter och för män 79 procent respektive 51 procentenheter.

Se tabell 9. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 3-4 åriga studieförberedande gymnasieprogram 2-årigt teoretiskt gymnasieprogram 2-3 åriga yrkesförberedande gymnasieprogram Övriga gymnasieprogram Uppgift saknas om gymnasiebakgrund

(23)

Diagram 11 Andel antagna till Yh/Ky efter utbildningsnivå6 2008-2011

Källor: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB.

Av de antagna år 2011 hade 8 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år. För kvinnor var motsvarande andel 10 procent och för män 6 procent. Medelåldern för män var tre år lägre än för kvinnor, vilket förklarar en del av skillnaden. Antagna som är under 30 år har i betydligt mindre utsträckning denna utbildningsnivå än antagna som är minst 30 år, vilket är förväntat eftersom de haft mindre tid att utbilda sig på. Andelen antagna som är under 30 år är betydligt högre för män än för kvinnor. Detta är dock inte den enda förklaringen till skillnaden. Det är dessutom så att kvinnor som är under 30 år har denna utbildningsnivå i större utsträckning än männen i samma åldersgrupp. Se diagram 9 och myndighetens rapport om högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar3.

Andelen med utbildning på gymnasial nivå var 72 procent. För kvinnor var motsvarande andel 70 procent och för män 75 procent

I jämförelse med år 2008 har de antagnas utbildningsnivå förändrats marginellt för både kvinnor och män.

Se tabell 10.

6

Utbildningsnivå i detta diagram omfattar även utländska utbildningar. Notera att myndighetens rapport

Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar (diarienummer: YH 2011/759) omfattade endast svenska Yh-utbildningar.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Eftergymnasial utbildning, minst 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Uppgift saknas

(24)

3.3.3

Svensk och utländsk bakgrund för antagna

År 2011 hade 22 procent av alla 16 464 antagna utländsk bakgrund, det vill säga de var antigen födda utomlands eller de var födda i Sverige men båda deras föräldrar var födda utomlands. 16 procent av de antagna var födda utomlands. Skillnader mellan könen var små: det var en något större andel bland männen som hade utländsk bakgrund (23 %) jämfört med kvinnorna (21 %). Andelen utrikes födda var lika stor bland kvinnor som bland män. Se diagram 12 och tabell 12a. Andelen antagna med utländsk bakgrund har ökat något mellan 2008 och 2011 – från 20 procent år 2008 till 22 procent år 2011 med en svacka 2009 då andelen var 18 procent.

Diagram 12 Andel antagna till Yh/Ky efter svensk/utländsk bakgrund och inrikes/utrikes födda 2008-2011

Andelen antagna med utländsk bakgrund låg som tidigare år i nivå med andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen. År 2011 hade 23,4 procent av befolkningen i åldern 15 till 54 år utländsk bakgrund, vilket var en något högre andel än bland de antagna till yrkeshögskolan. Andelen antagna med utländsk bakgrund har ökat de senaste åren både i befolkningen och hos antagna till Yh och Ky. 7

Andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna var 2008/09, vilket är de mest aktuella siffrorna, 18 procent. Inresande studenter, utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund har exkluderats vid beräkningen. Andelen utlandsfödda högskole-nybörjare exklusive inresande studenter av alla högskolehögskole-nybörjare var 12,5 procent.8 Andelen antagna med utländsk bakgrund och andelen utrikes födda var mycket högre bland antagna som var 30 år eller äldre än bland antagna som var yngre än 30 år. År

7

Den del av befolkningen som är relevant att jämföra med antagna till yrkeshögskolan är befolkningen i åldern 19 till 54 år. I den fritt tillgängliga statistiken delas åldern in i 15-24 år, därav jämförelsen med befolkningen 15 till 54 år istället för 19 till 54 år. Se ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter län, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011”, www.scb.se

8

Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden, UF 19 SM 1001, Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09, www.hsv.se

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utrikes födda Inrikes födda

(25)

2011 var andelen med utländsk bakgrund 10 procentenheter högre bland de äldre (28 %) än bland de yngre (18 %). Andelen utrikes födda var mer än dubbelt så hög bland de äldre (23 %) som bland de yngre (11 %). Detta mönster har varit ungefär detsamma de senaste åren. Se tabell 12b.

Av de antagna år 2011 var 84 procent födda i Sverige. Därefter följde gruppen övriga världen (utanför EU) med 12 procent av de antagna. Skillnaden mellan kvinnor och män var marginell. I jämförelse med år 2008 har andelen födda i Sverige minskat med

1 procentenhet och gruppen övriga världen ökat med 1 procentenhet. Se diagram 13 och tabell 11.

Diagram 13 Andel antagna till Yh/Ky efter födelseland 2008-2011

Källor: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB.

De antagnas utbildningsnivå skiljde sig tydligt mellan antagna med svensk och antagna med utländsk bakgrund. Skillnaden fanns framförallt mellan andelen som hade en gymnasial utbildning och andelen som hade en eftergymnasial utbildning som högsta utbildning. Se diagram 14.

Närmare tre fjärdedelar av alla antagna hade en gymnasial utbildning som högsta utbildning. Motsvarande siffror var 62 procent för de antagna med utländsk bakgrund och 76 procent för de antagna med svensk bakgrund. Det motsatta förhållandet gäller för andelen med någon form av eftergymnasial utbildning9 som högsta utbildning – 34 procent av de antagna med utländsk bakgrund hade en eftergymnasial utbildning vilket kan jämföras med 22 procent bland de antagna med svensk bakgrund. Skillnaderna blir än större om man jämför kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund. Den högsta andelen med eftergymnasial utbildning fanns bland kvinnor med utländsk bakgrund (38 %), följt av män med utländsk bakgrund (31 %), kvinnor med svensk bakgrund (25 %) och män med svensk bakgrund (19 %). Tidigare år har statistiken visat ungefär samma bild. Se tabell 13.

9

Eftergymnasial utbildning minst en termin. 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Sverige

Norden utom Sverige

EU utom Norden

Övriga världen

(26)

Diagram 14 Antagna 2011 efter kön, svensk/utländsk bakgrund och utbildningsnivå i procent

Andelen antagna med utländsk bakgrund varierade mellan utbildningsområdena. Följande områden hade 2011 de högsta andelarna med utländsk bakgrund: Pedagogik

och undervisning (28 %), Data/IT (26 %), Ekonomi, administration, försäljning (26 %), Samhällsbyggnad och byggteknik (23 %), Säkerhetstjänster (23 %) och Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (22 %). Områdena Säkerhetstjänster och Samhällsbyggnad och byggteknik har tidigare år haft lägre andelar. Andelen har ökat sakta men stadigt

inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete. Bland kvinnorna var det utbildnings-området Data/IT som hade den högsta andelen antagna med utländsk bakgrund, 35 procent. Bland männen hade områdena Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (32 %) och Pedagogik och undervisning högst andel antagna med utländsk bakgrund (32 respektive 39 procent).

Områden med låga andelar antagna med utländsk bakgrund år 2011 var följande: Hotell,

restaurang och turism (14 %), Friskvård och kroppsvård (13 %) samt Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske (9 %). Områdena har tidigare år uppvisat ungefär samma andelar.

Totalt sett och bland antagna kvinnor var det dessa tre områden som hade de lägsta andelarna. Bland antagna män kom Journalistik och information på andra plats (12 %). Bland männen uppvisade även området Transporttjänster en låg andel antagna med utländsk bakgrund, 16 procent, medan motsvarande andel bland kvinnorna var

24 procent. Andelen har varit ungefär densamma de senaste åren. Det är även värt att uppmärksamma skillnaden mellan könen inom området Teknik och tillverkning. Andelen med utländsk bakgrund var bland männen (22 %), vilket motsvarar genomsnittet för alla antagna till Yh/Ky, men var lägre bland kvinnorna (17 %).

Jämför tabellerna 14a-c. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män eftergymnasial utbildning gymnasial utbildning, 3 år eller kortare förgymnasial utbildning, 9 (10) år eller kortare

(27)

3.4

Examinerade

I diagrammen har myndigheten valt att endast visa statistik över examinerade för åren 2008-2010 på grund av att det finns en eftersläpning i registreringen av examinerade. Se förklaringar till eftersläpningen nedan. I tabell 15-18 visas dock prognoser för år 2011.

Examinerade avser examinerade från utbildningsomgångar med avslutstidpunkt under

respektive år. De som tagit ut examen efter avslutstidpunkten ingår också, vilket bidrar till en viss eftersläpning i statistiken. För omgångar med avslutstidpunkt under 2009 tillkom cirka 900 examinerade under 2010, motsvarande 10 procent. För omgångar med avsluts-tidpunkt under 2010 tillkom cirka 500 examinerade under 2011, motsvarande 5 procent. Eftersläpningen beror framförallt på att en del av utbildningsomgångarna som avslutats sent under året rapporteras in av anordnarna under första kvartalet följande år.

Eftersläpningen beror också på att anordnarna rapporterar in examinerade även efter första kvartalet följande år, vilket troligen är orsakat av att en del studerande gör sena kompletteringar. Datauttaget (från myndighetens egna administrativa system) till statistiken över examinerade är gjort i början av februari 2012. Då fanns det 11 537 examinerade inrapporterade för år 2011. Myndigheten bedömer att antalet kommer att öka med mellan 550 och 600 (motsvarande 5 %) till cirka 12 100. Därför har myndigheten valt att räkna upp de inrapporterade värdena till en prognos för år 2011.

Diagram 15 Antal examinerade från Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2010

Från utbildningsomgångar med avslutsår 2010 var antalet examinerade 10 500, varav 6 100 kvinnor och 4 400 män. I jämförelse med år 2008 hade antalet ökat med 1 500. Både antalet examinerade kvinnor och män har ökat men andelen kvinnor har minskat något. År 2010 var 58 procent av de examinerade kvinnor, vilket är en minskning med 2 procentenheter i jämförelse med år 2008.

Utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning hade flest antal examinerade år 2010 med drygt 3 200, följt av Teknik och tillverkning med drygt 1 600. Dessa två

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 År 2008 År 2009 År 2010

Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning

Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik Hotell, restaurang och turism Data/IT

Kultur, media och design Transporttjänster

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Friskvård och kroppsvård

Säkerhetstjänster Miljövård och miljöskydd Journalistik och information Juridik

Pedagogik och undervisning Övrigt

(28)

utbildningsområden har också haft flest antal examinerade varje år 2008-2010. Teknik

och tillverkning har dock haft lägre examensgrad än genomsnittet. Se diagram 17-18.

Från utbildningsomgångar med avslutsår 2011 är myndighetens prognos 12 100 examinerade, varav 6 600 kvinnor och 5 500 män.

Diagram 16 Antal examinerade från Yh/Ky efter utbildningsområde och kön 2010

Kvinnor Män

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Övrigt

Pedagogik och undervisning Juridik Journalistik och information Miljövård och miljöskydd Säkerhetstjänster Friskvård och kroppsvård Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Transporttjänster Kultur, media och design Data/IT Hotell, restaurang och turism Samhällsbyggnad och byggteknik Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Ekonomi, administration och försäljning

(29)

3.5

Examinerade av antagna (examensgrad)

Notera att i statistiken över examensgrad ingår även studerande som tillkommit under utbildningens gång, efter första rekvisitionen av statsbidrag.

I diagrammen har myndigheten valt att endast visa statistik över andel examinerade av antagna (examensgrad) för åren 2008-2010 på grund av att det finns en eftersläpning i registreringen av examinerade. Se förklaringar till eftersläpningen i avsnitt

3.4 Examinerade. I tabell 19 visas också prognoser för år 2011.

Diagram 17 Andel examinerade av antagna inom Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2010

Notera: Fyra utbildningsområden visas inte i diagrammet. Samtliga hade mindre än 100 antagna till varje avslutsår 2008-2010.

Andelen examinerade av antagna (examensgraden) var totalt 66 procent år 2010. Examensgraden för kvinnor var 70 procent och för män 62 procent. Det var stora skill-nader mellan utbildningsområdena. Högst examensgrad hade Friskvård och kroppsvård med 75 procent. Detta är dock ett av de sju minsta utbildningsområdena. Av de nio medelstora eller stora utbildningsområdena hade Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och

fiske högst examensgrad med 71 procent. Därefter följde Kultur, media och design samt Hotell, restaurang och turism med 70 procent vardera. Data/IT hade endast 52 procent,

vilket dock är en kraftig ökning i jämförelse med år 2008 då examensgraden var

40 procent. Prognosen för år 2011 är en fortsatt ökning till 59 procent. Även för Lantbruk,

djurvård, trädgård, skog och fiske är prognosen 59 procent, vilket dock är en kraftig

minskning i jämförelse med år 2010. Totalt är prognosen 68 procent för år 2011.

Examensgraden var 8 procentenheter högre för kvinnor än för män år 2010. Det var också skillnader mellan könen inom utbildningsområdena. Examensgraden var högre för kvinnorna inom nio av de tolv utbildningsområden som visas i diagram 18.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Miljövård och miljöskydd Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Transporttjänster Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Säkerhetstjänster Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Friskvård och kroppsvård

År 2010

År 2009

(30)

Sett över de enskilda utbildningsinriktningar10 som är jämförbara mellan könen (tillräckligt många antagna av bägge könen för att en jämförelse ska kunna göras) visar det sig att kvinnor hade en högre examensgrad inom de flesta inriktningarna. Av utbildningsinrikt-ningar med examinerade år 2010 var det 56 inriktutbildningsinrikt-ningar som hade minst 10 antagna av bägge könen. Inom 70 procent av dessa inriktningar var examensgraden högre för kvinnorna. Det var 35 utbildningsinriktningar som hade minst 20 antagna av bägge könen. Inom 80 procent av dessa inriktningar var examensgraden högre för kvinnorna.

Diagram 18 Andel examinerade3 av antagna2 inom Yh/Ky efter utbildningsområde och kön 2010

Notera: Fyra utbildningsområden visas inte i diagrammet. Samtliga hade mindre än 100 antagna och mindre än 40 antagna av ena könet till avslutsår 2010.

10

Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) är en standard för klassificering av enskilda utbildningar. Den mest detaljerade klassificeringen är på fyra positioner. Se avsnitt 6 Definitioner och förklaringar, Utbildningsområden inom Yh och Ky efter SUN-inriktning.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Miljövård och miljöskydd Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Transporttjänster Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Säkerhetstjänster Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Friskvård och kroppsvård

Totalt

Kvinnor

(31)

3.6

Examinerade efter typ av examen

Inom Yh finns kvalificerad yrkeshögskolexamen som omfattar minst 400 Yh-poäng (minst 2 år efter heltidsskala), varav minst 25 procent lärande i arbete (LIA) samt ett examens-arbete. Det finns också yrkeshögskoleexamen som omfattar minst 200 Yh-poäng (minst 1 år efter heltidsskala). Inom Yh finns det också en liten andel utbildningar som omfattar färre än 200 Yh-poäng (1 % av utbildningsomgångarna som avslutades under 2011). Dessa utbildningar ger ingen examen. Inom Ky finns endast kvalificerad yrkesexamen som omfattar minst 40 Ky-poäng (minst 1 år efter heltidsskala).

Under 2010 fanns det inga examinerade med kvalificerad yrkeshögskolexamen på grund av att de första utbildningsomgångarna inom Yh startade hösten 2009. Åren 2008 och 2009 fanns det endast examinerade inom Ky. Åren 2010 och 2011 fanns 94 procent respektive 72 procent av de examinerade inom Ky. Eftersom merparten av de exami-nerade fortfarande finns inom Ky har myndigheten valt att inte visa några diagram efter typ av examen. Däremot visas statistik över detta för åren 2008-2010 och prognoser för år 2011 i tabell 15-17.

4

Utbildningar inom Yh och Ky

En utbildning definieras som ett unikt utbildningsnummer. Nästan varje utbildning har flera utbildningsomgångar med olika starttidpunkter. Inom Yh är det för närvarande maxi-malt två omgångar. Inom Ky kan det vara fler. I dagsläget ger antal utbildningsnummer ingen bra bild över hur många olika utbildningar som pågått respektive startat inom Yh och Ky under åren 2008-2011. Varje utbildning har ett unikt utbildningsnummer, vilket är definitionen på en utbildning, oavsett om den till innehållet överensstämmer med andra utbildningar. Varje utbildning som beviljas statsbidrag får ett nytt utbildningsnummer, oberoende av om utbildningsplan, studiekommun och ansvarig anordnare är oförändrade sedan föregående ansökningsomgång. Inom myndigheten pågår därför ett projekt som utreder möjligheten att behålla utbildningsnumret över flera ansökningsomgångar. Om detta genomförs kommer statistiken över antal utbildningsnummer på ett betydligt bättre sätt visa hur många olika utbildningar som pågått respektive startat inom Yh och Ky under ett visst kalenderår. Myndigheten har därför valt att inte visa några diagram över antal utbildningar. Däremot visas statistik över detta för åren 2008-2011 i tabell 21, 23, 25 och 27. Under 2011 pågick 1 129 utbildningar, vilka omfattade 1 688 pågående

omgångar. Antal startade utbildningar var 633, vilka omfattade 646 startade omgångar.

När det gäller antal olika yrkesroller som utbildningarna förväntas leda till (oberoende av utbildningsnamn, juridiskt ansvarig anordnare och studiekommun) kommer myndigheten att i nästa års rapport kunna redovisa tabeller över detta för år 2012. Myndigheten slut-förde i slutet av mars 2012 ett omfattande arbete med att kategorisera samtliga utbild-ningsomgångar som avslutas år 2012 och framåt efter yrkesroller. Detta görs med ett eget tillägg av en femte position till nuvarande system för klassificering av utbildningar, SUN (Svensk utbildningsnomenklatur) inriktning på fyra positioner.

(32)

4.1

Utbildningsomgångar

Diagram 19 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2011

Under 2011 startade 646 utbildningsomgångar inom Yh och Ky, vilket är en minskning med 10 omgångar i jämförelse med år 2010. Det var dock 32 fler än under 2008. År 2011 var antalet pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 1 688, vilket är en ökning med 33 omgångar i jämförelse med år 2010. Det var 105 fler än under 2008.

Vad gäller antal startade utbildningsomgångar så har utbildningsområdet Teknik och

tillverkning varit lika stort som Ekonomi, administration och försäljning åren 2010 och

2011. Tillsammans hade dessa två områden 48 procent av de startade omgångarna under 2011. Vad gäller antal antagna och studerande har dock Ekonomi, administration

och försäljning varit betydligt större under åren 2008-2011.

Varje utbildningsområdes andel av startade utbildningsomgångar och andel av antagna har under åren 2008-2011 korrelerat väldigt väl med undantag för de två stora utbild-ningsområdena samt i viss mån även Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske under 2011. Det största utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning har under varje år haft mellan 4 och 5 procentenheter högre andel av de antagna än av de startade omgångarna. Det näst största utbildningsområdet Teknik och tillverkning har under varje år haft mellan 4 och 5 procentenheter lägre andel av de antagna än av de startade omgångarna. Orsaken till detta är att Ekonomi, administration och försäljning haft i genomsnitt 31 antagna per omgång och att Teknik och tillverkning haft i genomsnitt 21 antagna per omgång. Medelvärdet har totalt varit 26 antagna per omgång. Lantbruk,

djurvård, trädgård, skog och fiske hade 3 procent av de antagna och 5 procent av de

startade omgångarna under 2011. Se diagram 1 och 7 samt tabell 1, 4 a-d och 20-23. 0 100 200 300 400 500 600 700 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning

Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT

Hotell, restaurang och turism

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Transporttjänster

Kultur, media och design Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster

Journalistik och information Juridik

Övrigt

(33)

Diagram 20 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh respektive Ky efter utbildningsområde 2011

Under 2011 startade 545 utbildningsomgångar inom Yh, motsvarande 84 procent av det totala antalet startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky. De sista omgångarna inom Ky startas under 2012.

År 2011 var antalet pågående utbildningsomgångar inom Yh 1 028, motsvarande

61 procent av det totala antalet pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky. De sista omgångarna inom Ky avslutas under 2013.

Se tabell 20-23.

Yh Ky

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Miljövård och miljöskydd Övrigt Juridik Säkerhetstjänster Journalistik och information Friskvård och kroppsvård Pedagogik och undervisning Kultur, media och design Transporttjänster Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Hotell, restaurang och turism Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Ekonomi, administration och försäljning

(34)

Diagram 21 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky länsvis per 10 000 invånare 20-64 år 2011

Källa, invånare 20-64 år 31 december 2011: SCB

Under 2011 var antalet startade utbildningsomgångar betydligt större i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län än i övriga län. Dessa tre län hade vardera över 100 startade omgångar och tillsammans 56 procent av samtliga startade omgångar. På fjärde plats återfanns Jönköpings län med 30 startade omgångar. I relation till antalet invånare 20-64 år (merparten av de förvärvsarbetande) såg dock bilden annorlunda ut. Västernorrlands och Jönköpings län låg då i topp med 1,6 startade omgångar per 10 000 invånare 20-64 år. Därefter följde Kronobergs och Värmlands län med värdet 1,5.

Se tabell 24-27. 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 Gotland Gävleborg Uppsala Norrbotten Södermanland Jämtland Västerbotten Örebro Östergötland Halland Stockholm Västra Götaland Kalmar Västmanland Blekinge Skåne Dalarna Värmland Kronoberg Jönköping Västernorrland

(35)

4.2

Anordnare (huvudman)

En ansvarig utbildningsanordnare (huvudman) är en juridisk eller fysisk person som ansvarar för en eller flera utbildningar inom Yh eller Ky. En ansvarig utbildningsanordnare motsvaras av ett organisationsnummer. Ungefär en tiondel av anordnarna använder flera olika namn till samma organisationsnummer. Juridiskt sett är dock ett organisations-nummer en anordnare. Inom Yh och Ky finns fyra typer av anordnare: statliga, kommuner, landsting samt privata (enskilda juridiska eller fysiska personer).

Diagram 22 Andel startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky efter typ av anordnare 2008-2011

År 2011 hade 54 procent av de startade utbildningsomgångarna privata anordnare. Kommuner var anordnare för 43 procent och landsting för 3 procent. I jämförelse med år 2008 hade andelen startade omgångar med privata anordnare ökat med

7 procentenheter.

Antalet startade utbildningsomgångar hade ökat med 32, från 614 år 2008 till 646 år 2011 (motsvarande 5 procent). Antalet anordnare för dessa omgångar hade däremot bara ökat med 1, från 203 år 2008 till 204 år 2011. Antalet startade omgångar per anordnare hade ökat från 3,0 till 3,2.

Se även diagram 23 och tabell 28-35. 0% 20% 40% 60% 80% 100% År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

(36)

Diagram 23 Andel anordnare efter typ med startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky 2008-2011

De privata anordnarna har fått en klart ökad andel av startade utbildningsomgångar (se diagram 22) men endast en marginell ökning av andel anordnare. År 2011 var andelen privata anordnare 51 procent, vilket är en ökning med 1 procentenhet i jämförelse med år 2008. Se tabell 28-35. 0% 20% 40% 60% 80% 100% År 2008 År 2009 År 2010 År 2011

(37)

5

Kompletterande utbildningar

11

5.1

Kompletterande utbildningar – statligt stöd

En kompletterande utbildning kan anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person. Den kan antingen utgöra ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar eller har lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss yrkeserfarenhet som antagningskrav. Utbildningen ska dock inte anses vara jämförbar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen.

Utbildningarna ska tillgodose behovet för yrken och kompetensområden inom ibland mycket smala områden, alltifrån konstnärligt skapande till tekniska verksamheter. Det ska finnas ett nationellt behov av eller utbildningen ska bidra till att bevara traditionella

yrkeskunskaper.

Utbildningsformen är viktig för utbildningar och kurser som på grund av sin utformning inte bedöms kunna inrymmas i andra statligt finansierade system. De allra flesta utbildningar är avgiftsbelagda. Utbildningarna ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier.

Kompletterande utbildningar kan enligt bestämmelserna i förordning (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar få statligt stöd genom att utbildningen

1. ställs under statlig tillsyn,

2. förklaras berättiga eleverna till studiestöd enligt studiestödsförordningen (2000:655), om utbildningen är värdefull från nationell synpunkt, eller 3. berättigas till statsbidrag, om utbildningen är särskilt värdefull från nationell

synpunkt.

Till år 1999 handlade regeringen de kompletterande utbildningarna. År 2000 gick ansvaret över till Skolverket som administrerade utbildningsformen till den 30 juni 2009. Från och med den 1 juli 2009 är Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarig för de

kompletterande utbildningarna. Hittills har skolorna löpande kunnat ansöka om att få kalla sin utbildning för kompletterande utbildning med en viss stödform. Beslut på det får fattas för en period som avser högst fyra år. Sedan ansöker de skolor som vill ha

studiestödsplatser och statsbidrag om detta i årliga ansökningsomgångar. De utbildningar som redovisas i denna rapport har delvis Skolverket fattat beslut om, delvis Myndigheten för yrkeshögskolan.

I utredningen som Myndigheten för yrkeshögskolan lämnade till regeringen i november 2010 föreslås att de kompletterande utbildningar som är yrkesinriktade bör bli

yrkeshögskoleutbildningar, medan kompletterande utbildningar med konstnärlig inriktning eller som har som syfte att bevara eller förnya ett kulturarv bör regleras i en ny förordning för fristående konst- och kulturutbildningar12.

Regeringens remisspromemoria13 ”Konst- och kulturutbildningar samt nya

yrkeshögskoleutbildningar – Ett anpassat regelverk för de kompletterande utbildningarna” daterad den 1 juni 2011 lämnar förslag och bedömningar om hur utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar kan inordnas i yrkeshögskolan och få statligt stöd enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan

11

Avsnittet om kompletterande utbildningar är reviderat pga. ofullständiga uppgifter i den version av Årsrapport 2012 som återrapporteras till Utbildningsdepartementet och som publicerades på myndighetens webbplats i maj 2012.

12”Konst, kultur, hantverk och flyg lyfter i yrkeshögskolan. Förutsättningar för att inordna kompletterande utbildningar i yrkeshögskolan.” Dnr: YH 2009/2119

13

”Konst- och kulturutbildningar samt nya yrkeshögskoleutbildningar – Ett anpassat regelverk för de kompletterande utbildningarna” Dnr: U2011/3561/SV

(38)

samt hur konst- och kulturutbildningar som administreras av Myndigheten för

yrkeshögskolan kan få statligt stöd enligt en ny förordning. Den nya förordningen föreslås börja gälla den 1 juli 2012 då utbildningsformen kompletterande utbildningar bör upphöra att gälla.

Förslagen i korthet är följande:

 Alla kompletterande utbildningar som är yrkesutbildningar och som ligger på en eftergymnasial nivå kan omvandlas till yrkeshögskoleutbildningar och hänvisas till myndighetens ordinarie ansökningsomgångar.

 För smala yrkesutbildningar bör en särskild kvotgrupp inrättas i yrkeshögskolan.

 En ny förordning om statligt stöd som administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås för eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar samt för kulturarvsutbildningar vid sidan av högskolan. I den förordningen införs även bestämmelser som ska gälla för korttidskurser inom kulturarvsområdet.

 De föreslagna förordningsförändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2012. Övergångsbestämmelserna föreslås sträcka sig till och med 2016.

5.2

Insamling av uppgifter om kompletterande utbildningar

Myndigheten för yrkeshögskolan är ansvarig för utbildningsformen kompletterande utbildningar och står för beslut om statligt stöd, utbetalning av statsbidrag, uppföljning och tillsyn. Skolverket har de senaste åren låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra en enkätundersökning bland alla lärosäten som anordnar kompletterande utbildningar med syfte att kunna framställa officiell statistik och rapportera kommenterad statistik till regeringen. 2011 redovisade Skolverket officiell statistik och Myndigheten för

yrkeshögskolan ansvarade för den kommenterade statistiken. Skolverket har stått för kostnaderna för insamling av uppgifterna. Skolverket och Myndigheten för

yrkeshögskolan har samverkat kring utformningen av insamlingen. Myndigheten för yrkeshögskolan kommer att stå för all insamling och bearbetning av uppgifter från och med år 2012.

Tidigare år har SCB samlat in data om kompletterande utbildningar med gällande beslut utan att veta vilka utbildningar som faktiskt bedrevs under aktuellt år. Detta innebar att man inte visste om utbildningar som inte inkom med uppgift om antal studerande inte bedrevs under aktuellt år eller om skolan av olika skäl inte lämnade uppgift om studerande fast utbildningen bedrevs.

För 2011 års uppgifter förbättrade Myndigheten för yrkeshögskolan insamlingen genom en undersökning under sommaren och hösten 2011 om huruvida utbildningar var igång under året. Resultatet från denna undersökning låg till grund för vilka utbildningar SCB insamlade uppgifter om.

Vid redovisning av utbildningsstatistiken har uppgifterna strukturerats efter stödform enligt ovan samt efter utbildningskategori, uppdelat på följande kategorier

 Dans, teater, musik

 Design, mode

 Djurvård

 Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media

 Flyg

 Hantverk

 Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö

 Konst

(39)

5.3

Skolor och utbildningar

År 2011 bedrevs 273 kompletterande utbildningar i 48 kommuner. Totalt fanns det 94 huvudmän för de kompletterande utbildningar och utbildningarna bedrevs av 121 skolor14. Se tabell A nedan och tabell 38 i bilagan. Ungefär hälften av utbildningarna bedrevs i Stockholms län.

Tabell A Studiekommuner, huvudmän, skolor och utbildningar 2011 efter utbildningskategori och stödform15

Antal kommuner Antal huvudmän Antal skolor Antal utbildningar Totalt 48 94 121 273 därav

Dans, teater, musik 9 13 16 43

Design, mode 5 10 11 23 Djurvård 2 2 2 3 Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media 4 10 12 28 Flyg 9 11 11 21 Hantverk 15 15 16 59

Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö 11 21 32 48 Konst 15 22 25 40 Teknik 5 6 6 8 därav Tillsyn 19 38 49 76

Tillsyn och studiestöd 14 31 38 74

Tillsyn, studiestöd och statsbidrag 29 39 48 97

Tillsyn och statsbidrag 5 6 6 26

Statistiken presenterades tidigare år inte för helåret utan för vår- respektive höstterminen. Förändringar i statistiken beror troligtvis på jämförelse av höstterminen 2010 med helåret 2011 istället för jämförelse av helåren 2010 och 2011. Både antal kommuner, skolor och antal utbildningar har ökat om man jämför hösten 2010 och 2011. Antalet kommuner ökade med 2 stycken, antal skolor ökade med 6 och antal utbildningar ökade med 4 stycken.

Flest utbildningar fanns inom utbildningskategorin Hantverk följt av Hudvård, hårvård,

hälsa, friskvård, miljö. Minst antal utbildningar fanns inom Djurvård och Teknik. 36

procent av utbildningarna hade statligt stöd i form av tillsyn, studiestöd och statsbidrag. Utbildningarna med tillsyn och studiestöd stod för 27 procent. Endast 10 procent av utbildningarna hade tillsyn och statsbidrag. 28 procent av utbildningarna hade endast statlig tillsyn.

Diagram 24 visar hur utbildningarna fördelade sig över utbildningskategorier och stödformer. Hantverksutbildningarna hade oftast tillsyn, studiestöd och statsbidrag eller tillsyn och statsbidrag. De allra flesta hantverksutbildningar med tillsyn och statsbidrag är kurser som är för korta för att berättiga till studiestöd. Utbildningskategorin Hudvård,

hårvård, hälsa, friskvård, miljö domineras av utbildningar med endast tillsyn. Inom

utbildningskategorierna Dans, teater, musik och Konst förekommer utbildningar med alla

14

En huvudman kan bedriva flera olika skolor. 15

Antal kommuner, huvudmän och skolor per utbildningskategori och per stödform kan inte summeras för att få det totala antalet kommuner, huvudmän och skolor eftersom exempelvis en skola kan ha utbildningar i olika utbildningskategorier.

References

Related documents

[…] musiken kan användas på hundra olika syften och sen självklart också till språkutvecklande syfte med rim och ramsor man sjunger, man sjunger sånger många

Det är oklart hur mycket av detta som har att göra med marknadsföring, Klockargården och Vinterfest har sannolikt många gånger större administrativa resurser än JOKO

music, cultural policy, Dalarna, musical worlds, region, ethnomusicology, genre hierarchy, quality, the cultural cooperation model, musik, kulturpolitik, musikvärld,

I det ingår utöver tidigare punkter även en mer uttalad möjlighet för mottagarna att skapa en lite längre spelperiod för turnerande föreställning från Unga Spira, riktad

• 4G är mycket bättre än 3G, men inget troligt koncept för bredbands TV i hemmet för hela familjens behov.. • Kopparn kanske utvecklas lite till, men bara i tätorterna med

Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,2 till 4,0 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare i Västra Götaland, vilket är högre än i de

- Vi använder oss av gruppen som pedagogiskt verktyg, där eleverna utbyter erfarenhet och samtalar med varandra samt får chans att föregå med gott exempel för varandra -

Den 14 mars 1979 träffade TR, SMF och TF överenskommelse att på sätt som anges i § 2 i förhandlingsprotokoll 19760422 till överenskommelsen anta avtal om allmänna regler