Kandidatprogrammet i mänskliga rättigheter Kandidatuppsats HT 2017
En kritisk diskursanalys av debatten om
#metoo-‐rörelsen
Författare: Bettina Klinke Palacios
Handledare: Gabriella Olofsson Teologiska högskolan Stockholm
Förord
Tack vare min fantastiska handledare Gabriella Olofsson har det varit oerhört lärorikt att skriva denna uppsats. Hennes tålamod och engagemang har bidragit till att
uppsatsen blivit så mycket bättre än vad jag hade kunnat önska mig. Tack Gabriella för din vägledning och stöttning. Den är ovärderlig!
Jag vill även tacka min lillasyster Linnea som har designat omslagsbilden, tack för att du alltid ställer upp för mig!
Abstract
This essay aims to examine how the #metoo-‐movement is described in ten selected
debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th in
2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent,
challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.
Engelsk titel
#METOO. A critical discourse analysis about the discussion of the #metoo-‐ movement
Nyckelord
#metoo; tystnadskultur; genus; genussystem; makthierarki; diskursanalys; diskurs; normer; sexuella trakasserier; övergrepp; kvinnokonventionen
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
1.1 Bakgrund 6
1.2 Uppsatsen syfte och frågeställning 7
1.3 Mina utgångspunkter 8
Den sociala praktiken i förhållande till #metoo-‐rörelsen 8
Ett rättighetsperspektiv 9
1.4 Disposition 10
2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning 10
2.1 Allmän presentation om diskursanalys 10
2.2 Socialkonstruktivism 11
2.3 Faircloughs kritiska diskursanalys 12
2.4 Faircloughs tredimensionella modell 13
2.5 Genusvetenskaplig teori 15
Genus 15
Genussystem 15
3 Metod 17
3.1 Metod 17
3.2 Datainsamlingsmetod och urval 18
3.3 Kodnings-‐ och analysprocess 19
3.4 Avgränsning 21
4 Textanalys 22
4.1 Hur rörelsen definieras 22
Positiva uttryck om rörelsen 22
4.2 Kritik riktad mot rörelsen 25
Kritik mot rörelsens huvudaktör: kvinnan 25
Den juridiska aspekten av uthängningar 27
4.3 Rättsväsendet räcker inte till 28
4.4 Mannen i fokus 29
4.5 Rörelsens förändringspotential 30
4.6 Matriser 32
5 Analys och slutsatser 34
Den generella synen på att kvinnor bryter tystnaden 34
Det manliga perspektivet dominerar 35
Kvinnans ansvar – mannens utsatthet 36
Förändringspotentialen utmanar den sociala praktiken 37
5.1 Slutdiskussion 38
Diskursen om #metoo-‐rörelsen i ett rättighetsperspektiv 39
6 Avslutning 40
6.1 Fortsatt forskning 40
Bibliografi 42
1 Inledning
Under hösten 2017 har debatten om #metoo-‐rörelsen växt sig allt starkare. I början på november, två veckor efter #metoo-‐rörelsens genomslag hade över 50 000 tweets med #metoo publicerats på Twitter. Dessa har i sin tur en räckvidd på cirka 109 miljoner
människor.1 Inledningsvis fylldes sociala medier med hashtaggen #metoo vilket senare
spred sig till andra upprop inom olika branscher där berättelser om sexuella trakasserier framträdde. Först ut var #tystnadtagning, ett upprop där 456 stycken kvinnliga skådespelare uppmärksammade de övergrepp som pågår inom film -‐ och
teatervärlden.2 Efter att kampanjen varit aktiv i dryga två månader hade redan 70.000
personer skrivit under över 50 stycken upprop i Sverige3 under olika hashtaggar,
exempelvis i restaurangbranschen, hos journalister, idrottare och i skolan.4 Sverige är
ett av de länder där #metoo-‐rörelsen har fått störst genomslag och är idag placerad på en sjätte plats över de länder som har använt hashtaggen #metoo mest frekvent. De
nordiska grannländerna ligger långt efter i antalet publicerade inlägg på sociala medier.5
Den massiva spridningen av rörelsen i Sverige har inte bara uppmärksammats inom landet utan också av utländska medier som intresserar sig för varför rörelsen har blivit så stor just här. En av förklaringarna till detta ger jämställdhetsministern Åsa Regnér när hon får frågan av australienska journalister om varför #metoo-‐rörelsen har fått så stort genomslag i Sverige.
… svenskar förväntar sig jämlikhet. Vi är väldigt medvetna om att jämställdhet är extremt viktigt, kvinnor är medvetna om sina rättigheter och är trötta på situationen.6
En annan förklaring ger Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet.
1 Hedestad, Sophie 2017, Meltwater
2 Sydsvenskan, 2017 ”#MeToo: Detta har hänt” (Författare saknas) 3 Cosar, Sara 2017, SVT
4 Makar, Maria 2017, SVT
5 Hedestad, Sophie 2017, Meltwater,
2 Sydsvenskan, 2017 ”#MeToo: Detta har hänt” (Författare saknas) 3 Cosar, Sara 2017, SVT
4 Makar, Maria 2017, SVT
5 Hedestad, Sophie 2017, Meltwater, 6 Silverberg, Josefin 2017, Aftonbladet
…bilden av Sverige som det mest jämställda landet i världen kan ha bidragit till att vi inte tagit larm om trakasserier på allvar. Därför reagerar också resten av världen på att uppropen blivit så många i Sverige.7
Dessa två första månaderna av kampanjens genomslag, mellan oktober till november månad, har bildat en allmän diskussion om rörelsen i sig. I den svenska medievärlden finns det de som ifrågasätter berättelsernas sannhet medan andra menar att #metoo-‐ rörelsen är början till förändring. Vad tycker egentligen svenska debattörer om #metoo-‐
rörelsen under hösten 2017 så som det framställs i medierna? Speglar debatten
samhällets rådande maktstrukturer mellan män och kvinnor? I så fall hur? Detta ämnar denna uppsats att gräva djupare i.
1.1 Bakgrund
Den 5 oktober år 2017 redogjordes det i tidningen ”The New York Times” att den mycket kända filmproducenten Harvey Weinstein anklagats för sexuella trakasserier
och ett flertal fall av våldtäkt som pågått under decennier8. I samband med denna
skandal uppmanade hollywoodstjärnan Alyssa Milano kvinnor att använda hashtaggen #metoo i sociala medier med syfte att få fler att våga berätta om övergrepp och sexuella trakasserier. Drygt ett dygn senare, den 17 oktober, exploderar denna kampanj också i Sverige. Sedan dess har det dykt upp allt fler berättelser från kvinnor (främst) om deras
olika erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp.9 Denna hashtag har fått en
enorm spridning och kvinnor har i hela världen delat med sig av sina berättelser och därmed brutit den rådande tystnadskulturen. USA är det land där #metoo har fått störst spridning och står för cirka hälften av alla inlägg som har gjort på Twitter under
hashtaggen #metoo10 och har över 156 000 inlägg i sociala medier. Efter USA kommer
Kanada, Storbritannien och Indien med flest inlägg som handlar om #metoo.11
7 Silverberg, Josefin 2017, Aftonbladet
8 Sydsvenskan 2017, ”#MeToo: Detta har hänt” (Författare saknas)
9 Sydsvenskan 2017, ”Efter skandalen: Kvinnor berättar om sextrakasserier under #metoo” (Författare saknas) 10 Retriever 2017 (Författare saknas)
1.2 Uppsatsen syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att titta på hur den mediala debatten formulerar sig kring att kvinnor väljer att bryta tystnaden genom #metoo-‐rörelsen. Denna uppsats ämnar
därför att kritiskt granska och analysera hur #metoo-‐rörelsen framställs i tio stycken
svenska debattartiklar skrivna mellan den 17 oktober till den 27 november år 2017. De debattartiklar som avses analyseras i uppsatsen är skrivna av både manliga och
kvinnliga debattörer. Uppsatsen analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen som teori. Enligt den brittiske lingvisten Norman Fairclogh syftar den kritiska
diskursanalysen att utifrån texters diskurser klarlägga vilken roll texten har i
upprätthållandet av den rådande sociala praktiken som finns utanför texten. Detta då diskursen enligt Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, maktrelationer och identiteter, vilket i denna uppsats är intressant att studera i förhållande till #metoo-‐ debatten.12 Eftersom den kritiska diskursanalysen utgår från en syn på att det i
samhället finns olika former av ojämlika maktstrukturer så kommer de som är viktiga i
förhållande till #metoo-‐rörelsen att redogöras under avsnittet ”Mina utgångspunkter”.
Den sociala praktiken förklaras i denna uppsats utifrån genusteori. Det övergripande syftet med uppsatsen är därför att granska i vilken utsträckning debatten speglar den rådande sociala praktiken i relation till kön och manligt och kvinnligt samt i vilken
utsträckning den utmanar rådande maktstrukturer.
Frågeställningarna i uppsatsen är följande:
(1) Hur framställer tio stycken utvalda debattartiklar att kvinnor väljer att bryta
tystnaden genom #metoo-‐rörelsen?
(2) På vilka sätt speglar de utvalda debattörernas texter om #metoo-‐rörelsen den sociala praktiken?
(3) På vilka sätt utmanas den sociala praktiken vad gäller maktstrukturer mellan män och kvinnor av debatten om #metoo-‐rörelsen?
1.3 Mina utgångspunkter
Denna redovisning av min förförståelse till uppsatsens valda ämne anser jag är särskilt viktigt vid det kritiskt diskursanalytiska studiet, då min förförståelse inverkar på vilka diskurser som väljs ut i de texter som studeras. Jag tror inte att någon har lämnats oberörd av #metoo-‐rörelsen, personligen har detta rört upp mycket känslor. Som ung kvinna har rörelsen satt ord på sådant som man har vetat pågått länge och ibland själv utsatts för men inte riktigt kunnat sätta i ett större sammanhang. Då den kritiska
diskursanalysen är politisk i den mån att den utgår från de ojämlika maktstrukturerna i samhället är också min roll som uppsatsförfattare att redogöra för min egen ställning till det som undersöks. Jag är positiv till #metoo-‐rörelsen i sin helhet (även om jag önskade att den inte hade behövt existera) och tror att detta är början på en stor förändring som förhoppningsvis kommer att skaka om och förändra det patriarkala systemet. Genom att vara medveten om min ställning och förförståelse till det som undersöks samt reflektera över detta under arbetets gång har jag försökt att hantera det krav på objektivitet och neutralitet som forskningen kräver.
Den sociala praktiken i förhållande till #metoo-rörelsen
Eftersom uppsatsen undersöker hur de utvalda debattartiklarna talar om att kvinnor väljer att bryta tystnaden genom #metoo-‐rörelsen blir det viktigt att fastställa hur rörelsen i helhet förhåller sig till den sociala praktiken. I denna uppsats baseras den sociala praktiken på teorin om genussystemet, som presenteras med djupgående under kapitel 2. Utifrån denna teori kan #metoo-‐rörelsen ses som en kampanj som i sig bryter mot de rådande maktstrukturerna i samhället som finns mellan män och kvinnor. Detta då samhällets ordningsstruktur där män och kvinnor tillskrivs olika roller samt de traditionella föreställningarna om manligt och kvinnligt utmanas när kvinnor väljer att bryta den rådande tystnadskulturen. När #metoo-‐rörelsens berättelserna om sexuella trakasserier och övergrepp (som främst män bidragit till) kommer till allmänhetens kännedom leder detta till att genuskontraktet mellan män och kvinnor bryts.
Genuskontraktet som innebär att män och kvinnor tillsammans upprätthåller en hierarki mellan könen faller samman när kvinnan väljer att bryta de rådande
könsmönstren. Föreställningen av kvinnan som det avvikande könet och underlägsen mannen utmanas när kvinnor väljer att tala öppet och ifrågasätta den manliga
överordningen. Samhället har tidigare legitimerat och skyddat mannen från att ta ansvar för övergreppen och trakasserierna, men i och med #metoo-‐rörelsen har samhället börjat ifrågasätta detta. Med bakgrund av denna analys av #metoo-‐rörelsen som helhet är slutsatsen att rörelsen i sig utmanar den rådande sociala praktiken i samhället. En positiv attityd till rörelsen är därför ett uttryck som utmanar verkligheten utanför texten, den sociala praktiken.
Ett rättighetsperspektiv
Som student på kandidatprogrammet i ”Mänskliga rättigheter” är det intressant att reflektera över #metoo-‐rörelsen i relation till mänskliga rättigheter och mer specifikt Kvinnokonventionen. Min ambition är därför att avslutningsvis göra en kort reflektion över uppsatsens slutsatser och #metoo-‐rörelsen i förhållande till Kvinnokonventionen, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW). Kvinnokonventionen syftar till att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor och stater ska enligt denna garantera att kvinnors rättigheter är desamma som mäns.
Här ingår rätten att inte bli trakasserad, misshandlad eller våldtagen.13 Enligt
Kvinnokonventionens artikel 2.f ska varje konventionsstat ”… avskaffa diskriminering av kvinnor och åtar sig i detta syfte att”:
f) vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att ändra eller upphäva gällande lagar och förordningar, sedvänjor eller bruk som innebär diskriminering av kvinnor14
Detta innebär att den svenska staten har i uppgift att se till att den existerande
lagstiftning inte på något sätt diskriminerar kvinnan, vilket är intressant att diskutera i förhållande till #metoo-‐rörelsen. En annan central artikel i Kvinnokonventionens är artikel 5 där konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att:
a) ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor15
13 UN Women, Nationell Kommitté Sverige, uå
14 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, art. 2f 15 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, art. 5a
Utifrån dessa två artiklar i Kvinnokonventionen är det intressant att diskutera huruvida det som #metoo-‐rörelsen står för ifrågasätter om Sverige i en tillräckligt hög
utsträckning garanterar kvinnans rättigheter att inte bli diskriminerad i det svenska samhället.
1.4 Disposition
Det inledande kapitlet börjar med att presentera bakgrunden till uppsatsen och leder vidare fram till en problemformulering. Därefter följer en beskrivning av uppsatsens syfte och frågeställningar. Kapitel 2 presenterar de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen. I efterföljande kapitel, kapitel 3, redogörs för valet av metod samt hur arbetsprocessen har gått till när materialet valts ut och analyserats. I kapitel 4 presenteras den textanalys som framkommit av debattartiklarna, vilket delas in tematiskt under olika kategorier. Kapitel 5 består av analys och slutsatser där det först presenteras en generell analys, sedan förs en slutdiskussion över uppsatsens
slutsatser och kapitlet avslutas med en kort reflektion över dessa slutsatser i förhållande till Kvinnokonventionen. Det avslutande kapitlet, kapitel 6, lyfter fram förslag på fortsatt forskning samt avslutar med några raders sammanfattning av uppsatsen.
2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare
forskning
2.1 Allmän presentation om diskursanalys
Marianne Winther Jörgenssen och Louise Phillips beskriver i boken ”Diskursanalys som teori och metod” om hur diskursanalysen ska ses som en helhet då den är nära
sammanlänkad mellan både teori och metod16. Detta innebär att diskursanalysen i
denna uppsats ses som grunden för både hur studien genomförs men också hur den senare analyseras. Ordet diskurs kan ha flera olika betydelser, i denna studie syftar ordet diskurs på ett befäst sätt att tala om och förstå världen som kan uttryckas i både
skrift och tal.17 Diskursanalysen studerar olika samhällsfenomen där språket är
16 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.10 17 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.7
utgångspunkten och ses som en bidragande faktor till formandet av vår verklighet18.
Gemensamt för diskursanalysen är att dessa åsyftar på någon typ av social praktik där fokus ligger på hur man använder språket i olika sammanhang. Uppsatsen kommer att analysera debatten om #metoo-‐rörelsen och därmed fokusera på hur språket används i detta sammanhang. Den sociala praktiken handlar om handlingsmönster, vanor och hur människor interagerar med varandra. Dessa kan vara mer eller mindre styrda och ses
som bestämda sociala regler.19 Författarna Göran Bergström och Kristina Boreus
beskriver i boken ”Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text – och diskursanalys” att språkanvändningen är viktig i människors sociala praktiker och att diskurser består av språkanvändning som en del av en social praktik.
2.2 Socialkonstruktivism
Socialkonstruktivismen är en samling av teorier om kultur och samhälle20 och är den
teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för diskursanalysen. Enligt författaren och psykologen Vivien Burr finns det fyra stycken premisser som är grundläggande för socialkonstruktivismen och som håller samman detta breda fält. Dessa premisser är därmed också grundläggande för diskursanalysen. Den första premissen är att socialkonstruktivismen har en kritisk inställning till kunskap som ses som självklar. Detta innebär att det finns en viss försiktighet mot att vår kunskap om världen är sann
och att detta inte ska ses som en objektiv kunskap.21 Det Burr menar är att vår kunskap
om världen inte är en spegelbild av verkligheten utan någonting som vi skapar när vi delar upp världen i olika kategorier. Den andra premissen bygger på att
socialkonstruktivismen menar att människan alltid lever i en värld där kunskapen är präglad av den historisk och kulturella samtiden. Både vår världsbild och vår identitet är
föränderlig och detta påverkar hur olika sociala händelser uppfattas.22 Premiss nummer
tre redogör för sambandet mellan sociala processer och vår kunskap om världen. Denna kunskap upprätthålls i de sociala processerna och skapas i samband med social
18 Bergström, Boeéus 2005, s.305 19 Bergström, Boeéus 2005, s.17
20 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.11 21 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.11 22 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.11-12
interaktion. Det Burr menar leder oss vidare till den fjärde nyckelpremissen, att det finns ett samband mellan social handling och kunskap. Vissa handlingar ses som mer naturliga än andra, beroende på vilken världsbild vi har. Burr uttrycker det som att ”Olika sociala världsbilder leder således till olika sociala handlingar och den sociala
konstruktionen av kunskap och sanning får därmed konkreta sociala konsekvenser”.23
Sammanfattningsvis så är socialkonstruktivismen en samling teorier som menar att de händelser och den kunskap vi tror oss ha och som vi uppfattar och kategoriserar i vår vardag inte speglar den verkliga världen. Socialkonstruktivismen menar att denna kunskap istället är ett resultat av kulturella och historiskt specificerade föreställningar om världen och dessa föreställningar skapas och upprätthålls genom den sociala
interaktionen mellan människor.24
2.3 Faircloughs kritiska diskursanalys
Winther Jörgenssen och Phillips anser att den brittiske lingvisten Norman Fairclogh har den mest utvecklade teorin och metoden för den kritiska diskursanalysen och det är
deras tolkning av Faircloughs teorier som används i denna uppsats.25 Fairclough vill
med sin diskursanalys bidra till social förändring för att gå mot mer jämlika
maktförhållanden i samhället och i kommunikationsprocesserna.26 Den kritiska
diskursanalysens uppgift är att: ”klarlägga den diskursiva praktikens roll i
upprätthållandet av den sociala värld, inklusive de sociala relationer, som innebär
ojämlika maktförhållanden.”27 Eftersom den kritiska diskursanalysen främst är
intresserad av att förstå dagens sociala frågor och utmaningar, så som orättvisa strukturer och maktförhållanden, så skiljer den sig från andra analysformer.
Faircloughs kritiska diskursteori bygger på att det bör göras systematiska analyser av skrift-‐ och talspråk av exempelvis intervjuer eller som i denna studie, av massmediala
texter.28 Detta tillvägagångssätt menar Fairclough sker via en textorienterad
23 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.12 24 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.104 25 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.66 26 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.69 27 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.69 28 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.71
diskursanalys, men att textanalysen är i sig inte tillräcklig då det saknas perspektiv på relationen mellan texten och de existerande kulturella, strukturella och samhälleliga processer. Han anser därför att den kritiska diskursanalysen måste kombineras med en
social analys29. Eftersom den kritiska diskursanalysen utgår från att det finns ojämlika
maktförhållanden i samhället innebär detta att analysen har en politisk utgångspunkt.
Denna politiska utgångspunkt tolkas i denna uppsats utifrån genusteorin, som förklarar den sociala praktiken. Utgångsläget är att olika diskursiva praktiker kan medverka till att både producera och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan olika sociala grupperingar, vilket i denna uppsats handlar om maktförhållanden mellan kvinnor och
män.30 Textanalysen strävar efter att undersöka vilka mönster som framträder i
texterna för att sedan se vilka konsekvenser dessa olika framställningar av verkligheten
får på den sociala praktiken utanför texten.31
2.4 Faircloughs tredimensionella modell
Faircloughs menar att det finns två dimensioner att ta hänsyn till när en diskurs ska analyseras, den kommunikativa händelsen och diskursordningen. Den kommunikativa händelsen är alla olika typer av språkbruk, som exempelvis de debattartiklar som studeras i denna uppsats. Den kommunikativa händelsen har i sin tur ytterligare tre dimensioner. Den första dimensionen är texten i sig, antingen i tal, skrift, bild eller en kombination av dessa. Den andra dimensionen är den diskursiva praktiken vilket innebär produktionen och konsumtionen av texter. Den tredje dimensionen är den sociala praktiken som diskursordningen befinner sig i. Diskursordningen består av alla de diskurstyper som används i en social institution eller domän och som även den
kommunikativa händelsen ingår i.32 Faircloughs tredimensionella modell illustreras i
figur 1 där relationen till de olika dimensionerna framträder.
29 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.72 30 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.69 31 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.28 32 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.73-74
Modellen ovan är en analytisk ram som i denna studie används för att analysera debatten om #metoo-‐rörelsen. De tre dimensionerna av den kommunikativa händelsen analyseras i förhållande till varandra. I den innersta boxen sker textanalysen som koncentreras på textens egenskaper, vilket i studiens fall kommer att handla om
mönster och teman som finns i de olika debattartiklarna.33 I den mittersta boxen
analyseras produktions-‐ och konsumtionsprocesserna (diskursiv praktik) och här koncentreras det på hur författaren till texten bygger på existerande diskurser och genrer för att bilda en text och hur mottagaren av texten använder tidigare diskurser för att tolka texten. I den yttersta boxen befinner sig den sociala praktiken, vilket den kommunikativa händelsen är en del av. Fairclough menar att det är i relationen mellan texten och den sociala praktiken som den diskursiva praktiken (där språket används för att skapa och konsumera texter) och texten i sig kan forma och formas av den sociala
praktiken.34 Enligt Winther Jörgenssen och Phillips är Faircloughts tredimensionella
modell central i hans diskursanalytiska teori35, men i denna uppsats har det inte varit
möjligt att genomföra en analys på alla de dimensioner som beskrivs i modellen. Utifrån uppsatsens frågeställningar har bedömningen gjorts att den innersta dimensionen texten samt den yttersta dimensionen den sociala praktiken är de dimensioner som denna studie kommer att fokusera på. Detta innebär att den diskursiva praktiken inte
33 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.74-75 34 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.75 35 Winther Jörgenssen, Phillips 2000, s.72-73
Figur 1 – Faircloughs tredimensionella
kommer att undersökas i denna studie och inte heller det mer överskådliga perspektivet diskursordningen.
2.5 Genusvetenskaplig teori
Genusvetenskapen är i grunden är ett tvärvetenskapligt ämne som rör sig mellan olika
vetenskapliga ämnen och studerar inte enbart kön utan också andra maktordningar36
Detta innebär att den genusvetenskapliga forskningen är ett brett fält som i denna uppsats varken är möjlig eller relevant att försöka överblicka. Detta på grund av uppsatsens omfång och tidsram samt att den genusvetenskapliga teorin i sig är så omfattande att det kan bilda en egen uppsats. Med hänsyn till uppsatsens övergripande
syfte, att granska i vilken utsträckning #metoo-‐debatten speglar den rådande sociala
praktiken i relation till kön samt i vilken utsträckning debatten utmanar rådande
maktstrukturer, anser jag att de teoretiska perspektiv som valts ut vara tillräckligt omfattande för uppsatsens analys. Den sociala praktiken kommer därför att i denna uppsats att förklaras utifrån genusteorin om genussystemet.
Genus
Ordet genus kan förenklat beskrivas som det kulturella och socialt konstruerade könet till skillnad från det kön som anses som biologiskt. Genus som begrepp används ofta för
att betona hur manligt och kvinnligt är nära relaterat till maskulinitet och femininitet.37
Vad innebörden av orden man/kvinna eller maskulint/feminint är förändras genom tiderna och är inte givet. Dessa ord kan också användas för att beskriva de strukturer och grupperingar som har givits olika roller och karaktärsdrag. Genus och kön är hör därför samman med olika maktstrukturer, där genussystemet beskriver den
maktordning som oftast underordnar kvinnan.38
Genussystem
Genussystemet är ett begrepp som först lanserades i Sverige i slutet av 1980-‐talet av Yvonne Hirdman, professor i historia. Genussystemet innebär enligt Hirdman att varje samhälle skapar och vidmakthåller ett ordningssystem där män och kvinnor tillskrivs
36Nationella sekretariatet för genusforskning 2016, Om kön och genus
37 Lundberg, Werner 2016, s.17 38 Lundberg, Werner 2016, s.16
olika roller, positioner och uppgifter i samhället.39 Genussystemet är ett sätt att
problematisera vad genusbegreppet innebär genom en systematisering av begreppet. Hirdman beskriver det som ”Genussystemet är således en ordningsstruktur av kön.
Denna grundläggande ordning är förutsättningen för andra sociala ordningar.”40
Begreppen genusordning, könsmaktsordning och könsmaktssystem är ord som ofta används i samband med genussystemet. Det gemensamma med dessa begrepp är att de används för att beskriva processer och strukturer i samhället som bevarar och skapar
ojämställdhet.41
Genussystemet bygger på två stycken principer, 1) könens isärhållande och 2) en
hierarki där mannen är överordnad kvinnan.42 Den första principen, könens
isärhållande, innebär att kvinnor och män ses som varandras motsatser samt att det som räknas som manligt och kvinnligt hålls isär från varandra. Konsekvensen av detta
blir att det skapar en generell underordning av kvinnan på alla nivåer i samhället.43
Detta leder till att vi ser en uppdelning mellan kvinnor och män på olika arenor i
samhället men också i föreställningar om kvinnligt och manligt. Ett exempel på detta är hur uppdelningen yttrar sig mellan könen på arbetsmarknaden. Kvinnor befinner sig vanligen i andra sektorer än männen och när de återfinns i samma sektorer så har oftast
kvinnan en annan position än mannen.44 Den andra principen, den manliga
överordningen, bygger på att samhället ser mannen som normen. Mannen är det kön som ses som en människa och männen är därför den som bildar normen för det normala
samtidigt som kvinnan ses som avvikande och som ett undantag.45 I denna hierarki
betraktas det män gör som mer värdefullt och därför har männen större makt och en högre lön än kvinnan. Enligt Hirdman upprätthålls segregeringen mellan män och kvinnor genom det genuskontrakt som upprättas mellan könen. Detta då både män och 39 Jämställ.nu, 2017, Genussystem 40 Hirdman 1988, s.50 41 Jämställ.nu, 2017, Genussystem 42 Lundberg, Werner 2016, s.17 43 Hirdman 1988, s.52 44 Jämställ.nu, 2017, Genussystem 45 Hirdman 1988, s.51
kvinnor skapar och bevarar könsmönster på ett personligt och strukturellt plan vilket
genussystemet beskriver, för att behålla dessa skillnader och hierarkier mellan könen.46
Anledningen till att en mer modern genusteori inte har valts i denna uppsats beror på att genussystemet bildar ett teoretiskt ramverk som passar bra till det material som undersöks. En inriktning inom genusforskning som i dag har blivit allt vanligare att använda är det intersektionella perspektivet, vilket innebär en forskning som
undersöker hur olika maktrelationer som sexualitet, ras, kön, klass, könsuttryck och
funktionsvariationer samverkar.47 Detta perspektiv hade inte varit tillämpningsbart på
denna uppsats då materialet inte innehåller information som kan analyseras intersektionellt.
3 Metod
3.1 Metod
Denna uppsats har Faircloughs kritiska diskursanalys som metodologisk samt teoretisk ansats. Undersökningen består av två delar, först kommer en diskursanalytisk del där materialet analyseras språkligt. I den andra delen kommer dessa resultat att analyseras utifrån en social praktik som jag har valt att förklara genom genusteori. De diskurser som framträder kommer sedan att analyseras för att klarlägga vilken roll dessa har i upprätthållandet av ojämlika maktförhållanden i samhället. Enligt Alan Bryman, författare och professor i University of Leicester, är sökandet efter teman i texter ett vanligt tillvägagångssätt vid kvalitativ analys av data, också i den kritiska diskursanalysen. Därför har en kvalitativ tematisk analys används som stöd vid kodning-‐ och analysprocessen Faircloughs innersta dimension, texten. Genom denna process identifieras olika teman och subteman i texten genom en närgången läsning av
materialet, för att sedan organiseras i kategorier.48 Syftet med denna analysmodell är
att skapa ett index där centrala teman och subteman ställs upp i en matris som tydligt
46 Lundberg, Werner 2016, s.17
47Nationella sekretariatet för genusforskning 2016, Om genusvetenskap
presenterar den funna datan. Den tematiska analysen används oftast vid bearbetning av intervjuer, men går även att applicera på olika typer av texter. Enligt Bryman finns det fyra viktiga saker att ta hänsyn till när detta tillvägagångssätt används: 1) Ange vart i texten utdraget är hämtat ifrån, 2) i så stor utsträckning som möjligt behålla deltagarens
språk, 3) begränsa storleken på materialet och 4) använda förkortningar.49 I denna
uppsats ställs inte alla citat upp i en enskild matris utan presenteras löpande i textanalysen. Däremot har denna analysmodell använts som ett övergripande ramverk vid presentationen av matriserna.
3.2 Datainsamlingsmetod och urval
Denna studie har tittat på debattartiklar skrivna år 2017 mellan tidsperioden den 17 oktober (då #metoo-‐rörelsen nådde Sverige) fram till slutet på november månad samma år. Artikelsökningen gjordes dels på nyhetstidningarnas hemsidor men också genom en allmän sökning på Google. Sökorden som användes var: #metoo, metoo, #metoo-‐
rörelsen och #metoo-‐uppropet. De nyhetstidningars hemsidor som valdes ut för
artikelsökning var välkända dags-‐ och kvällstidningar i Sverige så som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Göteborgsposten. Andra tidningar med artiklar om #metoo-‐rörelsen som lästes var: SVT, Östersundsposten, Resumé, Dagens Arbete, Sydsvenskan och Norrköpings tidningar. I de tidningssidor där det gick att specificera sökningen till endast debattartiklar, ledare och krönikor gjordes detta. Där denna sökfunktion inte fanns sållade jag bort de artiklar som inte tillhörde genren ”debattartikel”. De tidningar som krävde en inloggning, medlemskap eller
prenumeration för att få tillgång till texterna sållades ut i ett tidigt skede då uppsatsen önskar undersöka medier som är öppna för allmänheten. Vid ett första urval valdes 20 stycken artiklar, alla där rubriken eller ingressen tydligt framställde att artikeln
handlade om #metoo som rörelse, kampanj eller upprop. Efter en snabb genomläsning av artiklarna valdes 10 stycken ut för vidare analys. Anledningen till att 10 stycken artiklar ansågs vara till antal tillräckligt omfattande för denna uppsats var utifrån
uppsatsens omfång samt korta tidsram. De 10 stycken artiklar som sållades bort i denna urvalsprocess var de som inte talade om #metoo-‐rörelsen i sig utan snarare fokuserade på enskilda berättelser och förövare, samt artiklar som var skrivna av välkända
politiker. De kriterier som fanns för att en artikel skulle väljas ut till denna studie var att den behandlade #metoo-‐rörelsen i sig och inte endast fokuserade på en enskild individ, att den inte var skriven av en välkänd politiker eller för ett politiskt parti samt att den handlade om #metoo-‐rörelsen i Sverige och inte globalt. Urvalet gjordes också med hänsyn till en jämn spridning av dags-‐ och kvällstidningar samt att geografiskt ta med tidningar som representerar hela Sverige. När valet stod mellan två stycken artiklar som båda uppfyllde de ovannämnda kriterierna togs hänsyn till vilka nyhetstidningar som fanns representerade för att få en jämn spridning av dags-‐ och kvällstidningar.
Beaktande togs även till att få en jämn spridning av skribenter, så att både manliga och kvinnliga skribenter finns representerade i artiklarna. Av totalt 20 stycken artiklar var 6 stycken skrivna av män och 14 stycken skrivna av kvinnor. Slutligen valdes 4 stycken artiklar skrivna av män och 6 stycken skrivna av kvinnor. Uppdelningen av antal skrivna artiklar av kvinnor respektive män är representativt för hur spridningen såg ut mellan de 20 stycken artiklar som valdes ut vid ett första urval, då majoriteten av artiklarna var skrivna av kvinnor. Av denna anledning är det fler debattartiklar skrivna av kvinnor än män i denna studie. De 10 artiklar som valdes ut för vidare analys är publicerade mellan tidsperioden 17 oktober till den 27 november år 2017.
3.3 Kodnings- och analysprocess
Det första stadiet i analysprocessen, med vägledning av Faircloughs tredimensionella modell, var att studera texten noggrant och närgående för att finna framträdande diskurser i artiklarna. Varje artikel lästes ett flertal gånger och med studiens frågeställningar i åtanke lyftes citat och innebörder ut från texten. Med stöd av den tematiska analysmetoden uppmärksammades särskilt repetitioner (teman som återkommer gång på gång) samt likheter och skillnader mellan hur de olika artiklarna
berör samma teman men med olika angreppssätt.50 De funna citaten och teman
sorterades därefter in i olika kategorier. Inga kategorier var förutbestämda utan dessa skapades under tiden materialet sorterades. Fem stycken huvudkategorier med att antal underkategorier framträdde under analysens gång. Resultaten från textanalysen presenteras i form av citat och sammanfattningar från debattartiklarna. De tio stycken
debattartiklar skrivna om #metoo-‐rörelsen presenteras tillsammans uppdelade i olika kategorier.
Huvudkategorierna med underkategorier är följande:
§ Hur rörelsen definieras
Under denna huvudkategori presenteras det material från debattartiklarna där #metoo-‐rörelsen värderas med positiva eller negativa ordalag. Dessa uttryck presenteras var för sig i efterföljande underkategorier.
-‐ Positiva uttryck om rörelsen -‐ Negativa uttryck om rörelsen § Kritik riktad mot rörelsen
Under denna huvudkategori presenteras den kritik som har riktats mot #metoo-‐ rörelsen i debattartiklarna. Kritiken mot rörelsen har i sin tur sorterats in i två stycken underkategorier där debattartiklarnas kritik som riktar sig mot samma sak presenteras. Anledningen till denna kategorisering av texten beror på att alla dessa citat och artiklar uttrycker någon form av kritik mot #metoo-‐rörelsen. -‐ Kritik mot rörelsens huvudaktör: kvinnan
-‐ Den juridiska aspekten av uthängningar § Rättsväsendet räcker inte till
Här presenteras den kritik som riktar sig mot att det svenska rättssystemet inte är tillräckligt effektivt samt inte har alltid har förmågan att skapa rättvisa. § Mannen i fokus
Under denna kategori lyfts de texter fram som på olika sätt fokuserar på mannens perspektiv i #metoo-‐rörelsen.
§ Rörelsens förändringspotential
I denna kategori presenteras de debattartiklar som berör att #metoo-‐rörelsen möjliggör en förändring i samhället.
För att underlätta presentationen av materialet har alla debattartiklar numrerats utan inbördes ordning mellan nummer 1 till 10 och presenteras vidare i uppsatsen som artikel + den numrering artikeln har tilldelats. Dessa är debattartiklarnas rubriker med författare och dess numrering:
1. Från och med nu kostar det att bryta mot reglerna (Göteborgs Posten) Manlig skribent: Eric Hilmersson
2. ”Samhället kommer inte bli sig likt efter #metoo” (Dagens Nyheter) Kvinnlig skribent: Evelyn Jones
3. ”Även spridandet av en sann uppgift kan utgöra förtal” (SVT) Kvinnliga skribenter: Ängla Eklund och Rosanna Eddin
4. Rörelsen har gjort oss både enögda och fartblinda (Expressen) Kvinnlig skribent: Hanne Kjöller
5. ”Naturligtvis skandalöst – men blunda inte för verkligheten” (Expressen) Kvinnlig skribent: Elisabet Höglund
6. Debatt: Kvinnojouren: Viktigast med #metoo – du är inte ensam! (Östersundsposten)
Kvinnliga skribenter: Jessica Ottosson, Helén Fredriksson, Elin Olofsson, Erika Zakrisson, Marie Bergander, Jessica Rundberg, Bendigt Eriksson
7. Vidrig kultur avslöjad – där stor kultur ska skapas (Svenska Dagbladet) Manlig skribent: Anders Q Björkman
8. ”#Metoo är en revolution – för män” (Svenska Dagbladet) Kvinnlig skribent: Anna Kågström
9. Metoo en häxjakt med drag av Stalins utrensningar (Aftonbladet) Manlig skribent: Staffan Heimerson
10. ”#Metoo tar fram journalistikens sämsta sidor” (SVT) Manliga skribenter: Kristofer Lundström och Joachim Sundell
3.4 Avgränsning
Materialet avgränsades till att endast behandla debattartiklar i den svenska median och som handlar om den svenska #metoo-‐rörelsen. Artiklar skrivna av utländska medier eller som handlar om rörelsen på en global nivå är således bortsållade, detta på grund av uppsatsens omfång och tidsbegränsning. Eftersom uppsatsen ämnar att undersöka den svenska #metoo-‐rörelsen valdes inga artiklar som berörde männens motsvarighet till hashtaggen #metoo, så som hashtaggarna #ihave, #itwasme eller #ididit, detta då dessa inte behandlade undersökningens syfte. Anledningen till att materialet inte inkluderar nyhetsartiklar utan endast debattartiklar beror på att nyhetsartiklar förväntas ha en objektiv och rapporterande framställning, vilket inte bidrar till större
insikt i denna diskursanalys. Viktigt att påpeka är att denna uppsats inte syftar till att undersöka vad som har framkommit från de utsatta kvinnorna i #metoo-‐rörelsen utan uppsatsen lägger istället tyngdpunkten på hur debatten har talat om #metoo-‐rörelsen som fenomen. Självklart berörs kvinnornas berättelser då dessa är bärande för #metoo-‐ rörelsen men det är inte detta som uppsatsen avser att undersöka.
4 Textanalys
4.1 Hur rörelsen definieras
Positiva uttryck om rörelsen
Flera av debattartiklarna beskriver #metoo-‐rörelsen som något historiskt viktigt och att detta är avgörande för bidra till en förändring i samhället. Ord som ständigt återkommer i texterna är genomslag, skillnad, förändring och konsekvenser. Kriteriet för att en artikel ska hamna under denna kategori är att artikeln lyfter fram positiva ordalag om #metoo-‐rörelsen i sig och inte endast pekar ut några positiva aspekter. I artikel 2 jämförs #metoo-‐rörelsen med den kvinnliga rösträttsrörelsen och #metoo-‐rörelsen ses därmed som något positivt.
…#metoo-‐kampanjen kan jämföras med rörelsen för kvinnlig rösträtt i början av 1900-‐ talet. – Där samlades kvinnor från många olika läger och samhällsklasser. Nästan en halv miljon kvinnor skrev då på masspetitioner för kvinnlig rösträtt, och det här är absolut jämförbart.51
Vidare uttrycker debattartikel 2 att denna rörelse har fått samhället att få upp ögonen för vad sexuella trakasserier egentligen är och att ett resultat av kampanjen är att berättelserna tas på allvar, vilket det tidigare inte har gjorts.
Sedlighet, våldtäkt, porr och trakasserier har ju diskuterats vid flera tillfällen under 1900-‐talet, men man har inte tidigare sett att sextrakasserier liksom sitter i väggarna i ett institutionellt sammanhang… Det här är något jag inte kan känna igen från historien.