SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9. DE C E M B E R1997
Utsikt från Universitetsområdet. South Saskatchewan River med Saskatoon city i bakgrunden.
24
Text och bild: Bo Stigson
I det stora landet i väster är
allt mycket större än hemma
i gamla Svedala. Detta gäller
även oljeväxtodling. För att
studera senapsodling och
senapshandel i Kanada
gjor-de lantbrukare Bo Stigson,
Annelund, Skänninge i
Östergötland en studieresa i
juli månad 1997 till
provin-sen Saskatchewan.
Redan vid inflygningen till Saskatoon ser jag från
flygplans-fönstret den till synes ändlösa prä-rien. Bilden jag ser får mig att tänka på ett schackbräde. Symmetriska rutor i olika färger; gröna, gula, bruna och till och med en del blå. Vägnätet är lika sym-metriskt, med spikraka vägar i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Här och där bryts mönstret av små sjöar och av gårdar med lite träd omkring.
Mitt i prärieområdet
Saskatoon är provinsen Saskatche-wans största stad med ca 200.000 invånare. Totalt bor det ca 1 miljon människor i Saskatchewan på en yta som är nära 1,5 gånger så stor som Sveriges. Provinsen är alltså
mycket glest befolkad. Den stora kanadensiska prärien täcker hela södra Saskatchewan och sträcker sig in i provinsen Alberta västerut och in i Manitoba österut.
Saskatoon ligger mitt i prärieom-rådet och här finns en stor del av Kanadas handel med spannmål, oljeväxter, lantbruksmaskiner o.s.v. koncentrerad. Den mäktiga South Saskatchewan River delar staden i två delar. Centrum ligger på den nordvästra sidan. Här avlöser hög-hus, köpcentra, fast food-restau-ranger och parkeringsplatser varandra. På den sydöstra sidan av floden ligger universitetsområdet. Här finns många olika fakulteter och även ett universitetssjukhus.
Saskatchewan i Kanada -
Centrum för världens
senapsodling
25
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9. DE C E M B E R1997
Efter en del sökande hittar jag Agriculture Building och alldeles intill ligger Agriculture and Agri-Food Research Centre. Här arbetar ett 60-tal personer med forskning inom växtodlingsområdet.
Forskningschef på oljeväxtsidan är Ph D Gerhard F. W. Rakow. Han är född och uppvuxen på en gård i norra Tyskland, men det stora intresset för oljeväxter förde honom till Saskatoon 1982 och här blev han kvar.
Kanadas största odlingsprovins
Saskatchewan är Kanadas största
odlingsprovins och den totala odlingsarealen uppgår till ca 19 miljoner hektar. En stor del ligger i träda, men 13-14 miljoner hektar odlas varje år. Eftersom klimatet är utpräglat inlandsklimat med myck-et kalla vintrar och varma somrar odlas i stort sett bara vårsådda grödor.
Den utan jämförelse största grö-dan är vårvete, som odlas på över hälften av arealen. Övriga grödor
är korn, våroljeväxter, durumvete, havre, lin och ärter. Förutom dessa grödor odlas en hel del olika ”spe-cialgrödor”. Hit räknas senap, lin-ser, solrosor, canaryseed (fågelfrö), sojabönor, kummin m.fl.
Tre sorters senap
Senap odlades 1996 på 235.000 hektar i Kanada. Nära 190.000 av dessa ligger i Saskatchewan. Man odlar tre sorters senap; gul senap (Sinapis Alba), brun senap (brunfr-öig Brassica juncea) och orientalisk senap (gulfröig Brassica juncea) Fördelningen mellan de olika
sor-Artikelförfattaren i ett fält med brun senap.
terna har varit ganska jämn de senaste åren.
Vilka mål har man när det gäller växtförädling av kryddsenap? Förutom att tillgodose odlarens önskemål om avkastning och sjuk-domsresistens o.s.v. ska även senapsindustrins önskemål tillgo-doses. Bland annat arbetar man med att få ner oljehalten framför-allt brun senap, eftersom den kan ställa till problem i
tillverk-ningsprocessen.
På lantbruksuniversitetets för-söksgård strax utanför Saskatoon får jag se flera nya sorter som är ”på gång” av både gul, brun och orientalisk senap.
Besök på storföretag
Påföljande dag reser jag till den lilla staden Humbolt. Det är ”raka spåret” österut ca 100 km från Saskatoon. Humbolt Flour Mills Inc. Är en av världens största aktö-rer på senapsmarknaden. Mr Orval Dagenais guidar mig runt på före-taget. Han har arbetat i 35 år på
det 40 år gamla företaget och har mycket att berätta.
Företaget skriver kontrakt med lantbrukare i hela Kanada på odling av senap. I år finns odlings-kontrakt med ca 1000 lantbrukare. Arealfördelningen mellan olika senapssorter styrs av efterfrågan. Odlaren får för årets skörd ca 20 cent/lb för bästa kvalitet, kallad 1 CW. Omräknat blir det ca 2:50 kr/kg torkad och rensad vara. Sämre
kva-SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R9. DE C E M B E R1997
Två försöksledare vid Agriculture and Agri-Food Research Center visar kommande senapssorter
26
liteter betalas i steg ner till 14 cent/lb (1:75 kr/kg).
En del lantbrukare odlar senap utan kontrakt och kan vissa år ta bra betalt för sitt frö, medan det andra år är omöjligt att sälja. Allt beroende på tillgång och efterfrå-gan.
Export till hela världen
Senapsfrö levereras kontinuerligt under året från odlarna till Humbolt där rensning och i vissa fall paketering i säckar sker. Jag noterar att det finns tre olika mot-tagningslinjer och rensningslinjer, en för varje typ av senapsfrö. Varan levereras sedan vidare till köpare över hela världen. För när-varande exporterar man till ca 40 länder. Lite förenklat kan man säga att Nord- och Sydamerika köper mest gult frö, Europa köper lika mycket gult som brunt frö medan orientaliskt frö mest går till de asi-atiska länderna.
Till och med fransmännen köper sitt frö till den klassiska dijonsena-pen från Kanada. Anledningen till detta är att kryddsenap inte är berättigat till arealstöd inom EU och inte heller får odlas på uttagen areal, när den används till livsme-del. Humbolt Flour Mills Inc.
leve-rerar frö till bl.a. Richard Zoellner GmbH i Hamburg, som i sin tur förser en stor del av den svenska marknaden med senapsfrö.
Gårdsbesök
Mr Dagenais och jag ger oss ut på prärien för att besöka senapsodla-re. Han ”känner varenda bonde” och vi gör flera intressanta studie-besök. Det är glest mellan gårdar-na och genomsnittsgården i pro-vinsen har en storlek av närmare 400 hektar. Gårdcentra är enkla och funktionella. I regel bara en ordinär villa, en stor maskinhall och ett antal spannmålssilos.
Totala skörden av senap i Kanada uppgick 1996 till ca 237 miljoner kilo. Det motsvarar 70-80% av hela världens årsbehov av senapsfrö. Genomsnittskörden lig-ger på lite drygt 1000 kg/ha för hela prärieområdet.
Senapen sås i regel inte förrän i maj månad, men sedan växer det snabbt. I genomsnitt tar det 85-90 dagar från sådd till strängläggning. I stort sett all senap strängläggs före skörd.
Kontakter jag haft med odlare under hösten berättar att årets skörd varit tidig och av god kvali-tet - precis som i Sverige. ■
