• No results found

Brinnande Effektivitet : En jämförande fallstudie av räddningstjänsten i Danmark och Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Brinnande Effektivitet : En jämförande fallstudie av räddningstjänsten i Danmark och Sverige"

Copied!
83
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LIU-IEI-FIL-A--11/01093--SE

Brinnande Effektivitet

En jämförande fallstudie av räddningstjänsten i

Danmark och Sverige

Efficiency on Fire

A comparative case study of the rescue services in Denmark and Sweden

Sara Höög

Hanna Karlsson

Vårterminen 2011

Handledare: Rebecca Stenberg

 

Företagsekonomi

(2)

Sammanfattning

Titel: Brinnande effektivitet - En jämförande fallstudie av räddningstjänsten i Danmark och Sverige

Författare: Sara Höög och Hanna Karlsson Handledare: Rebecca Stenberg

     

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.

Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.

Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.

Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.

Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

(3)

Förord

Med blod, svett och tårar har denna uppsats framställts och vi är djupt tacksamma till de som hjälpt oss på vägen.

Vi vill framföra ett stort tack till de respondenter som har ställt upp med sin tid och bidragit med fascinerande berättelser om sitt vardagliga arbete. Ni har gjort denna uppsats möjlig och fått oss att känna oss välkomna på främmande mark. Framförallt vill vi tack Henrik Hansen som sett till att vi fått de kontakter vi behövde i Danmark och även själv ställt upp med sin tid.

Ett tack riktas också till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och speciellt till Anders Axelsson. Även ert bidrag är en del i att denna uppsats har blivit av.

Vi vill även tacka de medstudenter och opponenter som under uppsatsens gång bidragit med konstruktiv kritik och gett oss ”nya ögon” på vårt arbete. Vi passar även på att tacka vänner och familj för stöd och hjälp under uppsatsens gång.

Sist men inte minst vill vi tack vår handledare, Rebecca Stenberg, för ett stort tålamod, idérika förslag och stöd. Utan dig hade vi fortfarande irrat runt som yra höns.

Linköping den 30:e maj 2011.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1   1.1  Bakgrund... 1   1.2 Problemformulering... 3   1.3 Syfte... 4   1.4 Avgränsningar ... 4   1.5 Disposition... 4   2. Metod ... 6  

2.1 Val av ansats och design... 6  

2.1.1 Kvalitativ metod... 6  

2.1.2 Multipel fallstudie... 6  

2.1.3 Induktiv och deduktiv ... 7  

2.1.4 Hermeneutik... 7   2.2 Urval ... 8   2.2.1 Svenska urvalet ... 9   2.2.2 Danska urvalet ... 9   2.3 Metod för datainsamling... 10   2.3.1 Intervjuer... 10   2.3.2 Dokumentstudier... 11   2.3.3 Bearbetning av data... 11   2.4 Analysmetod... 12   2.5 Metodkritik ... 13   2.5.1 Trovärdighet... 13   2.5.2 Överförbarhet... 14   2.5.3 Autenticitet... 14   2.5.4 Urval ... 14   2.6 Etiska aspekter... 15   2.7 Källkritik... 15   3. Empiri... 17   3.1 Danmark ... 17  

3.2 Privat producerad räddningstjänst Danmark ... 18  

3.2.1 Tankar kring effektivitet ... 20  

3.2.2 Hur de gör för att vara effektiva ... 22  

3.3 Offentligt producerad räddningstjänst Danmark ... 23  

3.3.1 Tankar kring effektivitet ... 24  

(5)

3.4 Sverige ... 27  

3.5 Offentligt producerad räddningstjänst i Sverige... 28  

3.5.1 Tankar kring effektivitet ... 29  

3.5.2 Hur de gör för att vara effektiva ... 31  

4. Referensram ... 34  

4.1 Effektivitet ... 34  

4.1.1 Inre och Yttre effektivitet... 34  

4.1.2 Effektivitetsstilar... 37  

4.1.3 Transaktionskostnader ... 40  

4.1.4 Yttre effektivitet i offentliga organisationer ... 40  

4.2 Strategi... 42  

4.2.1 Strategisk ställning... 43  

4.2.2 Strategiska handlingar... 44  

4.3 Säkerhetskritiska organisationer... 46  

5. Analys... 49  

5.1 Privat producerad räddningstjänst i Danmark ... 50  

5.1.1 Tankar kring effektivitet ... 50  

5.1.2 Hur de gör för att vara effektiva ... 51  

5.1.3 Säkerhetskritiska organisations egenskaper... 52  

5.2 Offentligt producerad räddningstjänst i Danmark ... 53  

5.2.1 Tankar kring effektivitet ... 53  

5.2.2 Hur de gör för att vara effektiva ... 55  

5.2.3 Säkerhetskritiska organisations egenskaper... 56  

5.3 Offentligt producerad räddningstjänst i Sverige... 57  

5.3.1 Tankar kring effektivitet ... 57  

5.3.2 Hur de gör för att vara effektiva ... 58  

5.3.3 Säkerhetskritiska organisations egenskaper... 59  

5.5 Sammanfattning... 60  

5.4 Jämförande analys ur ett säkerhetskritiskt- och effektivitet perspektiv ... 63  

6. Slutsats ... 66  

6.1 Fortsatt forskning... 68   Referenser...   Bilaga 1. ...   Bilaga 2. ...  

(6)

Figur- och tabellförteckning

Figur 1. Olika kombinationer av offentlig och privat sektor... 2

Figur 2. Inre och yttre effektivitet. ... 36

Figur 3. Indelning av begreppet yttre effektivitet i offentliga organisationer... 41

Figur 4. Klassifikationsschema. ... 43

Figur 5. Olika kombinationer av offentlig och privat sektor... 49

Figur 6 .Klassifikationsschema, privat producerad räddningstjänst Danmark... 52

Figur 7. Klassifikationsschema, offentligt producerad räddningstjänst Danmark. ... 56

Figur 8. Klassifikationsschema, offentligt producerad räddningstjänst Sverige... 59

Figur 9. Räddningsprocessen i privat producerad räddningstjänst i Danmark ... 60

Figur 10. Räddningsprocessen i offentligt producerad räddningstjänst i Danmark... 61

Figur 11. Räddningsprocessen i offentligt producerad räddningstjänst i Sverige... 62

Tabell 1. Respondenter inom respektive fallorganisation... 10

Tabell 2. Indelning av organisationers mål under Sköldbergs fyra effektivitetsstilar. ... 38

(7)
(8)

1

1. Inledning

I början av 1870-talet bryter en stor brand ut i ett hotell i Stockholms innerstad. Stadens invånare kommer till undsättning och gör vad de kan med hjälp av hinkar och baljor, de bildar en släckkedja. Denna händelse ledde till att politikerna i Sverige inrättade en särskild brandkår (Storstockholms brandförsvar, 2011).

Räddningstjänsten är idag organiserad på olika sätt världen över. Exempelvis består stora delar av räddningstjänsten i Tyskland av frivilliga brandmän som inte får någon lön för sina insatser (Kontaktperson, danska brandväsendet 2011). I Grannländerna Sverige och Danmark organiseras räddningstjänsten på olika vis. I båda länderna är det kommunerna som enligt lag ska erbjuda räddningstjänst. Detta med skillnaden att i Sverige ska tjänsten produceras offentligt medan den i Danmark även kan produceras av privata företag (LSO 2003:778, LBK nr 660). I praktiken finns det dock endast ett företag som producerar kommunal räddningstjänst i Danmark idag, företaget Falck.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), vilka utövar tillsyn över räddningstjänsten i Sverige, menar att Danmark organiserar räddningstjänst till en lägre kostnad än vad Sverige gör. MSB vill veta vad de danska räddningstjänsterna gör jämfört med de svenska eftersom kostnaderna skiljer.

1.1 Bakgrund

Det finns en ambition inom svensk förvaltning att effektivisera den offentliga sektorn och minska dess kostnader (Sundin & Rapp, 2006). Denna ambition går att likna vid teoribildningen New public management (NPM) då målet med NPM är att få offentliga organisationer att använda sig av metoder från privata organisationer för att på så sätt bli mer kostnadseffektiva. En metod som lyfts fram inom NPM är konkurrensutsättning av offentliga verksamheter (Hood, 1995). Enligt Hood (1995) har teorierna kring NPM spridit sig, i olika grad, till industriländerna världen över.

(9)

2

För att hantera effektiviseringskravet kan offentliga verksamheter organiseras på olika vis (Sundin & Rapp, 2006 och Almqvist, 2006) och som figuren nedan visar finns det flera kombinationer av offentlig och privat sektor. Idag konkurrensutsätts allt fler offentligt organiserade verksamheter genom att privata organisationer får konkurrera med offentliga om att producera vissa tjänster och produkter. Detta görs med förhoppning om att kunna göra dessa organisationer mer effektiva (Almquist, 2006).

Figur 1. Olika kombinationer av offentlig och privat sektor (Christensen, Lægrid, Roness, Røvik 2005, s. 15).

Ambitionen att minska kostnader och effektivisera offentliga organisationer finns trots att dessa organisationer kan ha olika egenskaper och mål. Vissa offentliga organisationer urskiljer sig tydligt från andra då säkerhet är deras uppdrag, dessa kan kallas för säkerhetskritiska organisationer. Det innebär att säkerhet är en kritisk punkt för dem och säkerhet snarare än lönsamhet är en förutsättning för dessa organisationers existens. Inom dessa verksamheter kan enkla misstag ge katastrofala konsekvenser (Oedewald & Reiman, 2007). Vi menar att räddningstjänsten är ett exempel på en säkerhetskritisk organisation. Säkerhetskritisk organisation är en översättning av det engelska begreppet High Reliability Organization (HRO). Dessa organisationers rutiner och arbetssätt är särskilt anpassade för att hantera livsavgörande situationer och de arbetar ofta i riskfyllda miljöer. De begår sällan misstag och säkerhet är deras viktigaste mål (Oedewald & Reiman, 2007). De som arbetar i räddningstjänsten har som uppgift att under insatserna släcka bränder och rädda liv, detta i en ofta riskfylld miljö. För att genomföra dessa insatser på ett säkert vis finns det gemensamt fokus på säkerhet genom organisationen. Utifrån detta menar vi att räddningstjänsten är en säkerhetskritisk organisation.

(10)

3

1.2 Problemformulering

Ambitionen att effektivisera offentliga organisationer finns (Sundin & Rapp, 2006) och dessa offentliga organisationer kan vara säkerhetskritiska, som utför ett farligt arbete. Reducering av resurser i säkerhetskritiska organisationer kan innebära att risken för misstag ökar och i dessa organisationer kan ett misstag ge katastrofala konsekvenser vilket kan generera höga kostnader (Smart, Tranfield, Deaslye, Levene och Corley, 2003). Vi menar att det kan uppstå en kollision mellan de egenskaper som dessa organisationer har för att undvika olyckor och viljan att effektivisera organisationerna.

Effektivitet är ett vitt förgrenat begrepp som enligt Sköldberg (1990) måste definieras om det ska användas. I vanlig bemärkelse är effektivitet ”att göra något bättre” (Sköldberg, 1990 s. 225) dock är det inte så enkelt. Ordet effektivitet delas ofta in i två huvudgrupper, inre och yttre effektivitet (Sköldberg, 1990, Modell & Grönlund, 2006 och Karlöf, 1997). Där den inre effektiviteten främst handlar om maximering av input/output förhållandet eller att göra saker rätt och yttre effektivitet handlar om måluppfyllelse eller göra rätt saker (Sköldberg, 1990). Den vanligaste innebörden av effektivitet är måluppfyllelse. Organisationer kan ha vitt skilda mål, exempelvis att maximera ett ekonomiskt överskott, utveckla ett demokratiskt statsskick eller noll döda i bränder. Dessa olika mål ger för dem olika föreställningar av effektivitet. Gemensamt för organisationerna är dock att det finns en vilja att åstadkomma detta så bra som möjligt och med så få resurser som möjligt för att vara effektiva (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Eftersom effektivitet är ett så problematiskt begrepp anser vi det viktigt att belysa vad effektivitet är för säkerhetskritiska organisationer och hur de organiserar sin verksamhet för att göra den effektiv. Uppstår det en kollision mellan dem som säkerhetskritisk organisation och deras förhållningssätt till effektivitet?

Kvantitativa mätningar har gjorts kring vad räddningstjänsterna i Danmark och Sverige kostar och hur deras olycksstatistik ser ut (Genève association, 2010 & Lagom brandsäkerhet, 1994). Vår uppsats kommer dock inte fokusera på mätbara värden. Vidare finns forskning kring att integrera kostnadseffektivisering i säkerhetskritiska organisationer i form av att ta bort allt som inte adderar direkt värde i organisationen. Denna forskning har visat konsekvenser av ökad olycksrisk (Smart et al 2003). Vidare har Modell och Grönlund (2006) redigerat en antologi om hur effektivitet kan mätas i offentliga organisationer men lite forskning har gjorts om hur säkerhetskritiska organisationer ser på effektivitet i ett samhälle där allt mer fokus

(11)

4

handlar om att minska kostnader. Den kunskapslucka vi ämnar fylla är hur säkerhetskritiska organisationer är effektiva utifrån deras egen beskrivning. Vad är effektivitet för de som arbetar i dessa organisationer och hur arbetar de för att vara effektiva? Detta kommer belysas ur ett säkerhetskritiskt perspektiv. Vi ämnar göra en kvalitativ jämförelse mellan offentligt och privat producerade räddningstjänster i två olika länder. Detta för att på så vis se likheter och skillnader i tre fallorganisationer.

1.3 Syfte

Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Detta genom att svara på följande frågeställningar:

 Hur tänker de kring effektivitet inom organisationerna?  Hur gör de för att vara effektiva?

 Hur kan det förstås utifrån ett säkerhetskritiskt perspektiv respektive ett effektivitetsperspektiv?

1.4 Avgränsningar

Vi avgränsar oss till räddningstjänsten, som vi menar är en säkerhetskritisk organisation. Vidare begränsar vi oss även till räddningstjänster i Danmark och Sverige då räddningstjänsten produceras olika i de båda länderna. Vi ämnar inte finna ett orsak-verkan samband mellan fallorganisationernas tankar kring effektivitet och hur de gör för att vara effektiva. Vi vill endast analysera respektive fallorganisations tankar och agerande för att därefter jämföra dem med varandra. Vidare avgränsar vi våra respondenter till att endast bestå av anställda inom räddningstjänsten eller de respektive kommunerna.

1.5 Disposition

Detta kapitel inleds med att vårt praktiska problem lyfts fram. Därefter berättar vi för läsaren

om den säkerhetskritiska organisation som räddningstjänsten är och problematiserar kring en eventuell kollision mellan dem som säkerhetskritisk organisation och deras förhållningssätt till effektivitet. Efter det inledande kapitlet följer metodval och motiveringar kring de val vi gjort under uppsatsens gång. Vi väljer att placera kapitlet tidigt i uppsatsen för att läsaren

(12)

5

redan här ska få en inblick i hur uppsatsen genomförts. Här följer vår empiri som vi har valt att placera innan vår referensram då vår uppsats huvudsakligen är induktiv. Vi vill att läsaren ska få inblick i vårt empiriska material innan denne tar del av vår referensram för att på så sätt ha med sig den speciella värld räddningstjänsten är vid läsning av använda teorier. I empirin presenteras de tre fallorganisationerna var för sig, de inleds med en kontextbeskrivning och avslutas med respektive respondenters uttalanden om hur de tänker kring effektivitet och hur de gör för att vara effektiva. Därefter följer vår referensram som presenterar teorier kring effektivitet (hur tänker organisationerna kring effektivitet?), strategier (vad gör de för att vara effektiva?) och typiska egenskaper i säkerhetskritiska organisationer (vad betyder det för dem utifrån ett säkerhetskritiskt perspektiv?). Dessa kommer sedan att användas för att ge ett teoretiskt perspektiv på vår empiri. Analysen går i samma tema och är inledningsvis indelad i avsnitten tankar kring effektivitet, hur de gör för att vara effektiva och fallorganisationernas säkerhetskritiska egenskaper. Här analyseras fallorganisationerna var för sig utefter dessa teman. Därefter följer en jämförande analys och en jämförande diskussion. Uppsatsen knyts ihop med våra slutsatser och avslutas med ett avsnitt kring fortsatt forskning.

(13)

6

2. Metod

2.1 Val av ansats och design

2.1.1 Kvalitativ metod

Syftet har styrt de metodval som har gjorts i denna uppsats vilket är förenligt med vad Kvale och Brinkmann (2009) skriver. De menar att studiens syfte bör ligga till grund för de metodval som görs. Då vårt syfte är att förstå genom att ta del av respondenternas personliga tankar är detta förenligt med kvalitativ forskning (Kvale och Brinkmann, 2009, Bryman & Bell, 2005 och Ahrne & Svensson, 2011). Ahrne och Svensson (2011) menar att kvalitativ forskning ger en bättre förutsättning för förståelse av andra perspektiv för specifika grupper och deras livsmiljöer. Vi har i denna uppsats utgått från respondentens synvinkel då deras tankar om vårt forskningsområde var intressant för oss. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att vid kvalitativ metod utgår forskaren ofta från studieobjektets perspektiv, i detta fall de som arbetar inom eller med räddningstjänsten.

Vi är medvetna om att uppsatsen oundvikligen har präglats av vår förförståelse och våra erfarenheter som vi hade med oss in i skrivprocessen. Vår förförståelse har i sin tur påverkats av att vi har varit pålästa inom ämnesområdet säkerhetskritiska organisationer innan intervjuer genomfördes och att vi gjorde ett studiebesök på en brandstation i Linköping. Detta just för att få en bättre förståelse för hur de jobbar och vilka krav de har på sig från kommunerna och genom den lagstiftning som reglerar räddningstjänsten. Detta stämmer överrens med det Bryman och Bell (2005) menar med att alla människor har en förförståelse vilken en forskare tar med sig in i uppsatsen.

2.1.2 Multipel fallstudie

Vårt syfte går även ut på att jämföra och därför har vi valt att göra en multipel fallstudie. Då vi använt oss av fler fallorganisationer kan vi benämna vår studie just en fallstudie av multipel art (Bryman & Bell, 2005). De fallorganisationer som vi har använt oss av finns dels i två olika länder och dels är de antingen privat eller offentligt producerade. Vi har valt att jämföra dessa för att se om det finns skillnader och likheter i hur de ser på effektivitet och arbetar för

(14)

7

att vara effektiva. Enligt Bryman och Bell (2005) vill forskaren ofta belysa specifika drag för den fallorganisation som forskaren undersöker.

2.1.3 Induktiv och deduktiv

Innan vi genomförde vår datainsamling var vi pålästa kring teorier som var grundläggande för det fenomen och den kontext som har undersökts och för förståelsen till detta. Vissa av dessa teorier har även varit användbara när vi genomförde vår analys, vilket är grunden för en deduktiv förklaringsmodell (Bryman & Bell 2005). Vi har dock inte ställt upp hypoteser i vår uppsats, vilket är typiskt för ett deduktivt förhållningssätt (Gummesson, 2000), och inte heller bekräftat eller förkastat de teorier som var vår utgångspunkt vilket är förenligt med den kvalitativa ansats vi valt.

Vidare har vi tagit fram de flesta teorier efter datainsamlingen och dessa har används då de har visat sig lämpliga för den empiri vi samlat in och varit till hjälp under vårt analysarbete. En induktiv förklaringsmodell utgår från data som samlats in och generaliserar utifrån denna (Alvesson & Sköldberg, 2008). Intentionen att främst använda sig av induktiv metod har varit att låta möjligheten för nya kopplingar mellan teori och empiri att växa fram under processens gång. Ahrne och Svensson (2011) menar att det skulle vara orimligt att inte läsa på och därmed inte ha en teoretisk utgångspunkt om det studerade inte var något som aldrig studerats tidigare.

2.1.4 Hermeneutik

Då vi innan empiriinsamlandet var pålästa inom vissa ämnesområden i denna uppsats har vi haft en förförståelse om hur säkerhetskritiska organisationer agerar och fungerar. Denna kunskap har vi haft med oss och när vi genomfört intervjuer samt under tolkningen och analysen av dessa. Vår förförståelse ligger till grund för hur vi har förstått det fenomen vi har undersökt. Den kunskapssyn som vi haft i denna uppsats är hermeneutikens då den kan ses som ett tänkande där ”förstålelsernas mångfald får kollidera och ge inspiration” (Alvesson & Sköldberg, 2008 s. 191). Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är tolkning av meningen det centrala och det en hermeneutisk forskare intresserar sig för. Vi har i vår uppsats gjort tolkningar av den empiri vi samlat in genom intervjuer.

(15)

8

Vidare förklarar Alvesson och Sköldberg (2008) att en av hermeneutikens huvudteser är att den som tolkar möjligen förstår aktören bättre än vad denne själv gör. I vårt fall är vi pålästa på teorier för vissa speciella organisationer samt synsätt på den kontext som våra respondenter befinner sig inom vilket ger oss ett perspektiv som respondenten inte har. Vi har inte försökt ge absolut sanning, då det inte ens skulle vara möjligt. Utan när vi har tolkat och försökt förstå det vi har utforskat har vår förförståelse medverkat till att avgöra hur det har tolkats och vad vi har sett i det.

Innan intervjuerna genomfördes gjordes ett studiebesök, ett tillfälle för oss att skaffa mer kunskap om räddningstjänsten och hur denna fungerar samt läste vi på om lagar och regler som gäller för våra fallorganisationer. I enlighet med hermeneutiken kan den företeelse som undersöks endast förstås i sin kontext, det måste finnas ett sammanhang till det som tolkas. Utan sammanhanget skulle vi bara ha en del utan en helhet, med sammanhanget infinner sig helheten (Ödman, 2009). I detta fall blir kontexten viktig då det ger en större förståelse av vårt material och ger ett sammanhang till den insamlade empirin.

2.2 Urval

För att kunna genomföra vårt syfte ville vi använda oss av företaget Falck som bedriver privat producerad räddningstjänst i danska kommuner. Vidare ville vi då ha en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark och en i Sverige för att kunna jämföra dessa tre organisationer. Denna typ av urval kan ses som målstyrt urval då vi hade en klar bild över vilka fallorganisationer vi ville använda oss av. Bryman (2011) menar att målstyrt urval används när valet av fall sker strategiskt så att de är lämpade för det syfte som har formulerats.

Vi hade önskemål att få intervjua ett antal respondenter med olika ansvarsområden och nivåer inom fallorganisationerna. Detta önskemål hade vi för att få ett bredare perspektiv på verksamheterna för att därmed kunna svara bättre på vårt syfte och förstå verksamheterna bättre. Kvale och Brinkmann (2009) menar att syftet med kvalitativa forskningsintervjuer är att förstå den levda vardagsvärlden ur respondentens perspektiv, vilket är vad denna uppsats ämnar göra.

(16)

9

2.2.1 Svenska urvalet

För att komma i kontakt med eventuella fallorganisationer i Sverige skrev vi ett presentationsbrev (se bilaga 1). Detta skickades till räddningschefen i Söderköping, efter tips av vår handledare. Efter detta bokade vi tid för intervju. Räddningschefen har varit vår kontaktperson i Söderköping och genom honom fick vi kontakt med två brandmän i Söderköping, en heltidsbrandman och en deltidsbrandman. Denna typ av urval går i linje med vad Bryman och Bell (2005) benämner som snöbollsurval eller målstyrt urval. Detta då vi använt vår första kontakt på Söderköpings räddningstjänst för att genom denne få kontakt med fler lämpliga respondenter, vilka vi hade en klarbild över att vi ville intervjua.

Vidare kontaktade vi den tjänsteman i Söderköpings kommun som ansvarar för kommunens ekonomi för att boka en intervju med honom. Detta går att likna vid ett målstyrt urval (Bryman, 2011) då vi visste vem vi ville prata med, ekonomiansvarig för Söderköpings räddningstjänst.

2.2.2 Danska urvalet

Kontakten med de danska räddningstjänsterna togs genom att vår kontaktperson på MSB skickade iväg vårt presentationsbrev till brandchefen för Falck. Han föreslog två danska kommuner som var lämpliga för oss att studera, en kommun där Falck sköter räddningstjänsten, Hjørring kommun och en där kommunen själva erbjuder räddningstjänsten, Viborg kommun. Vi kontaktade därefter de ansvariga för räddningstjänsten i de föreslagna kommunerna för att boka intervjuer. Vid kontakten med Falcks brandchef bestämdes även en intervju med honom själv samt med två heltidsbrandmän som arbetar för Falck i Århus. Detta urval är även det ett snöbollsurval där fallorganisationerna förmedlas genom en första kontakt (Bryman & Bell, 2005). Dock kan det även ses som ett målstyrt urval då vi hade en klar bild över vilka fallorganisationer vi ville ha och vilka vi ville intervjua.

Vår kontaktperson inom räddningstjänsten i Hjørring var kommunens beredskapschef. Vi förmedlade till honom vilka vi ville intervjua utöver honom själv, dessa var en brandman och med en som var insatt i budgetarbetet. Vartefter han ordnade ett möte åt oss där vi genomförde en gemensam intervju med beredskapschefen, vice beredskapschef och en deltidsbrandman tillika brandstationsledare.

(17)

10

I Viborg kommun skedde valet av respondenter som ovan. Vår kontaktperson här var beredskapschefen i Viborgs kommun. Genom honom bestämdes tid för intervju med administration och ekonomiansvarig och med en heltidsbrandman. Även dessa urval blev en blandning av snöbollsurval (Bryman & Bell, 2005) och målstyrt urval (Bryman, 2011) då vi visste vilka personer vi vill prata med men fick kontakterna förmedlade genom en kontaktperson. Nedan följer en tabell över respondenterna.

Tabell 1. Respondenter inom respektive fallorganisation

2.3 Metod för datainsamling

Vi har i denna uppsats använt oss av både intervjuer och dokumentstudier. Intervjuerna har varit vår primära informationskälla men vi har även behövt kompletterande information från dokument.

2.3.1 Intervjuer

Totalt har tio intervjuer med 13 respondenter genomförts. Dessa varade alla mellan 45 och 90 minuter beroende på antalet respondenter vid intervjutillfället. Innan intervjuerna genomfördes utformade vi en intervjumall (se bilaga 2) vilket var ett viktigt arbete då detta var grunden för att få ut det vi ville av våra respondenter samtidigt som vi inte ville styra dem åt något håll. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Denna typ av intervjustruktur är mer som ett samtal för att undersöka vad något betyder för den intervjuade och är förenligt med kvalitativ forskning (Kvale & Brinkmann 2009). Vi började med att ställa enkla och

(18)

11

korta frågor, dels för att få respondenten att känna sig trygg men även för att få generell bakgrundsinformation vilket Bryman och Bell (2005) tar upp som en del i att kunna sätta sig in i respondentens sammanhang. Vi kom efterhand in på frågor där respondenten kunde prata mer fritt för att få fram dennes känslor och tankar kring vårt forskningsämne. Vid halvstrukturerade intervjuer behöver inte nödvändigtvis frågorna komma i samma ordning (Kvale & Brinkmann, 2009, Bryman & Bell, 2005). Detta har gett oss flexibilitet att ställa nya frågor samt följdfrågor, vilket vi ansåg vara av betydelse för oss då det gav möjlighet att ställa följd frågor och nya frågor.

2.3.2 Dokumentstudier

Dokumentstudierna har främst varit i form av handlingsplaner på brandstationerna och lagar men också av årsredovisningar, hur organisationerna är uppbyggda och facktidningar. Det som har varit relevant för uppsatsen har presenterats i det inledande kapitlet eller tillsammans med resterande empiri. Vi har vid genomgång av dokument ställt oss frågan varför detta är intressant för denna studie och från början har genomgången varit bred med en ofokuserad inriktning. Dokumentstudier kan ses som ett komplement till övriga data (Frostling-Henningsson, 2004).

2.3.3 Bearbetning av data

För att få med all information som vi fick vid varje intervjutillfälle valde vi att spela in hela samtalen, detta efter att vi frågat respondenten om det gick bra. Utöver att ha på bandspelaren under hela intervjuerna använde vi oss även av penna och papper för att kunna göra som Eriksson-Zetterquist och Ahrne skriver (2011) skriver, anteckna miner, gester eller frågor som dök upp då respondenten talade. Inspelning av intervjuer kan dock medföra risker, exempelvis kan det hämma intervjupersonen och kan få denne ur balans (Bryman & Bell, 2005 och Gustavsson, 2004).

När intervjuerna sedan var genomförda och inspelade, transkriberades materialet av oss själva. Detta ville vi göra för att få en repetition av det respondenten sagt och för att här fortsätta det analys- och tolkningsarbete som påbörjades vid intervjutillfället vilket går i linje med det som Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) skriver om transkribering. Samtidigt som det minskar tolkningsmässiga problem om den som genomfört intervjun också transkriberar intervjun (Kvale och Brinkmann, 2009).

(19)

12

Respondenterna har inte tagit del av den transkriberade intervjun utan fått chansen att godkänna den empiri som presenteras i den färdiga uppsatsen. Vissa citat har skrivits om för att bli mer läsvänliga, detta för att respondenten kan ta illa upp om citat används direkt i språkform (Kvale & Brinkmann, 2009).

Vissa av våra intervjuer har genomförts med danska respondenter vilket medförde att risken för missförstånd och feltolkningar ökade. Detta var något som vi kände speciellt under vår första intervju på danska då vi inte kände oss hemma i språket. Vi anser i efterhand att vi oftare borde bett dem att sakta ned eller bett dem upprepa sig för att göra oss mer säkra på att vi förstått dem rätt. Detta var något vi tog till oss till andra intervjun. Dock känner vi i efterhand att den första intervjun inte påverkat vår uppsats negativt då vi i efterhand kunnat fråga och komplettera med information via e-post. Något som även minskade risken för feltolkningar av den första intervjun var att vi valde att transkribera denna efter att vi genomfört ytterligare intervjuer, detta förenklade för oss då vi vant oss vid och lärt oss språket bättre. Vid bearbetning av intervjuer på danska har det varit extra viktigt att vi har haft möjligheten att återkoppla med respondenterna. Detta för att ge dem möjligheten att kontrollera att vi har tolkat dem korrekt.

2.4 Analysmetod

Vi har, sedan vi påbörjat insamlingen av data, bearbetat vårt material i huvudet, vilket är i enlighet med det Kvale och Brinkmann (2009) menar, att analysen börjar redan vid insamlingstillfället. Både under och efter transkribering av intervjuerna har analys skett. Detta gjorde att arbetet med vår analys pågick under en längre tid. Efter att våra respondenters uttalanden var nedskrivna började vi ordna och strukturera den data vi samlat in. Vi har vid tematiseringen av empirin inspirerats av Burkes pentad (Burke, 1962). Burke (1962) menar att handlingar talar högre än ord och han har konstruerat en pentad som innehåller fem element och en fråga för varje element. 1. Akt. Vad görs? 2. Scen. Vart görs det? 3. Agent. Vem gör det? 4. Medel. Med vilka medel görs det? 5. Syfte. Varför görs det?

Vi började med att ställa oss dessa frågor, därefter gjordes ytterligare en strukturering utefter teman. Våra teman utgår från uppsatsens syfte och referensram vilken huvudsakligen består av teorier kring effektivitet och strategi. Temaindelningen har skett efter empirisk

(20)

13

samhörighet som sedan har kopplats till uppsatsens teoretiska referensram där har vi letat efter likheter och olikheter. Vi har valt att först analysera fallorganisationerna var för sig för att därefter göra en sammanfattande analys och diskussion där vi jämför de tre fallen.

Alvesson och Sköldberg (2008) skriver att huvudmålet med forskning kan vara att generera teorier. Det menar de sker genom främst genom empirisk data och teorin utvinns genom komparativ analys. De menar att teori kan skapas av alla så länge de utgår från verkligheten (Alvesson & Sköldberg, 2008). Eftersom vi framförallt är induktiva i denna uppsats och därmed utgått från verkligheten kommer vi i analysen göra jämförelser med empiriska data som vi samlat in. Utifrån detta har tolkningar och reflektioner gjorts som har mynnat ut i en slutsats.

2.5 Metodkritik

En undersökning av både kvantitativ och kvalitativ art bör uppfylla vissa krav för att uppnå godtagbar kvalitet enligt Lincoln och Guba (Bryman & Bell, 2005).

2.5.1 Trovärdighet

För att göra vår uppsats trovärdig har vi låtit var och en av våra respondenter ta del av det material som vi presenterat i denna uppsats. Detta för att låta dem kommentera och förtydliga sina uttalanden. På så vis kan vi säkerställa att vi som forskare uppfattat våra respondenters verklighet och för att säkerställa att det vi presenterar verkligen reflekterar deras verklighet (Gummesson, 2000). Vidare sätt att öka trovärdigheten är enligt Bryman och Bell (2005) att ha granskare som uppsatsen igenom bedömer kvaliteten på de tillvägagångssätt som valts och hur de tillämpats. Vi har under processens gång låtit uppsatsen granskas av såväl andra studenter som handledare.

Vi är medvetna om att vår uppsats är färgad av de val vi gjort genom processen, så som val av respondenter och frågor till denne. Dock har vi försökt att inte påverka respondenterna eller deras svar. Vi har även låtit alla respondenter och deras olika åsikter vara med i den färdiga uppsatsen genom att använda oss av både exempel och citat av deras uttalanden. Detta kallar Bryman och Bell (2005) för konfirmering, vilket innebär att vi som forskare är medvetna om

(21)

14

att denna uppsats har påverkats av oss men att vi ändå försöker säkerställa att processen skett med ärligt uppsåt.

2.5.2 Överförbarhet

I en kvalitativ forskning fokuseras det ofta på en specifik kontext (Bryman och Bell, 2005) vilket är vad vi har gjort i denna uppsats. Detta då vi önskat att undersöka ett fenomen inom denna kontext. En vanlig kritik mot kvalitativ metod är att forskningen blir svår att generalisera (Alvesson och Sköldberg, 2008). Kvale och Brinkmann (2009) menar dock att vid fallstudier går det att generalisera och att det kan ge vägledning i en annan liknande situation. Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver det som ett område och menar att vid en viss punkt i området är överförbarheten total och inom området kan det studerade fenomenet ses som ett exempel och det blir därmed generaliserbart till andra punkter i området (Alvesson och Sköldberg, 2008). Vi menar därmed att resultatet av denna uppsats går att generalisera till likande kontexter där det finns ett behov för organisationerna att kostnadseffektivisera.

2.5.3 Autenticitet

I vår uppsats har vi varit noggranna med att vårt urval speglar den grupp av människor vi har studerat. Det vill säga att vi inte endast intervjuat till exempel brandmän då vi anser att detta endast skulle ge oss deras perspektiv. Det skulle innebära att perspektiv från andra delar av organisationerna helt föll bort. Vi har alltså försökt att ge vad Lincoln och Guba (Bryman & Bell, 2005) kallar en rättvis bild av den organisation vi studerar genom att intervjua olika delar av den.

2.5.4 Urval

En risk med att använda sig av snöbollsurval är att intervjupersonen inte är representativ för organisationen. Vi anser att vårt urval är trovärdigt då de personer som hjälpt oss med urvalet är mest insatta i deras egen verksamhet och bör bäst veta vilka respondenter som kunde ge oss den förståelse som krävdes för att få svar på vårt syfte.

I denna uppsats har vi använt oss av fallorganisationer, men i två fall har brandmän som arbetar utanför huvudfallet intervjuats för ytterligare information. Detta har gjorts för den svenska fallorganisationen och för den fallorganisation i Danmark som har Falck. Båda

(22)

15

gångerna är det heltidsbrandmän som har intervjuats då dessa fallorganisationer enbart har deltidsbrandmän. Vi ansåg det viktigt att även intervjua heltidsbrandmän då dessa befinner sig i kontexten oftare och under längre dagar. De intervjuade brandmännen har arbetat inom ramen för respektive typ av fallorganisation och genom att vi även har beskrivit kontexten där dessa brandmän arbetar för läsaren ser vi inte detta som ett problem.

Efter att ha genomfört våra intervjuer har vi känt i alla våra tre fallorganisationer att vi har fått den information vi behövt och ytterligare en intervju kändes inte relevant. Detta stämmer överens med det som Kvale och Brinkmann (2009) skriver om missförståndet att fler intervjuer leder till ett mer vetenskapligt resultat.

2.6 Etiska aspekter

För att våra respondenter skulle svara ärligt och uppriktigt på våra frågor har vi frågat dem om det går bra att vi använder deras namn i uppsatsen, detta är något samtliga respondenter har gått med på. I efterhand har vi dock valt att använda oss av deras positioner istället för namn då vi ansåg det bli tydligare. Vi har även informerat respondenterna om att de inspelade intervjuerna och på dem följande transkriberingar kommer att förvaras säkert. Detta för att respondenterna skulle känna sig bekväma att dela med sig av deras erfarenheter till oss. Vi har vidare, med Kvale och Brinkmanns hjälp (2009), uppmärksammat etiska aspekter att ta hänsyn till under en kvalitativ studie. Våra respondenter har innan de valt att delta i uppsatsen blivit informerade om syftet med studien. Vi påminde dem även om deras rätt att när som helst avsluta sitt deltagande. Vi har även tagit med i beräkningen att en kvalitativ undersökning får konsekvenser, antingen positiva eller negativa, för respondenten. Vi har hela tiden haft i åtanke att, som Kvale och Brinkmann (2009) skriver, “göra gott” för att risken att respondenterna ska fara illa ska minimeras.

2.7 Källkritik

Människan har en tendens att rationalisera och en tendens att framställa sig själv eller organisationen mer positivt än verkligheten (Alvesson & Sköldberg, 2008). Detta är inget som vi kan påverka men något vi har haft i bakhuvudet under uppsatsens gång. Vi har dock intervjuat flera personer i varje fallorganisation för att på bästa sätt undvika detta. Något som vi däremot anser källkritiskt positivt är att våra respondenter har haft en bra inställning till att

(23)

16

samarbeta med oss vilket vi menar har bidragit till att de har öppnat sig och gett oss en rik bild av deras erfarenheter och åsikter.

Thurén (2005) menar att desto mer samtid en källa är desto trovärdigare är den då det minimerar risken för glömska. Eftersom vår undersökning är av hur fallorganisationerna arbetar i dagsläget har denna risk minimerats i denna undersökning.

(24)

17

3. Empiri

Detta kapitel är uppdelat som följer. Först kommer en beskrivning av räddningstjänst i Danmark där specifika förutsättningar förklaras för att sätta in läsaren i förhållandena i kring räddningstjänsten i landet. Därefter presenteras den danska räddningstjänsten som är privat producerad och sedan den danska räddningstjänsten som är offentligt producerad. Därefter beskrivs räddningstjänst i Sverige och de förhållanden som gäller där och en presentation av den svenska offentligt producerade räddningstjänsten. Under respektive presentation beskrivs först fallorganisationerna för att göra läsaren mer införstådd i fallet och där presenteras även vilka respondenter vi talat med. Respondenternas svar följer sedan under temana, vad de tänker kring effektivitet och hur de är effektiva.

3.1 Danmark

”Den kommunala räddningstjänsten ska kunna erbjuda en försvarlig insats mot skador på personer, egendom och miljö vid olyckor och katastrofer” (LBK nr 660 1:1, egen

översättning). För att kunna göra det ska varje kommun enligt lag ha en handlingsplan som revideras vid behov eller som mest sällan vid varje ny mandatperiod (LBK nr 660 5:25). Handlingsplanen tas fram av kommunalstyrelsen tillsammans med beredskapschefen (beredskapschef Viborg). Denna ska innehålla mål och hur de ska arbeta för att nå dessa. Vidare ska försvarsdepartementet fastställa regler om nödvändiga åtgärder för att förhindra eller minimera brandrisken (LBK nr 660 7:33).

Det finns både hel- och deltidsbrandstationer i Danmark. Heltidsstationerna är konstant bemannade medan deltidsstationerna kallar in brandmän vid ett larm. Hur lång tid det får gå från det att ett larm går tills brandmännen är på väg mot larmet är upp till respektive kommun. Det vanliga är dock fem minuter för deltidsstationer och en minut för heltidsstationer. Vid larm åker alltid en insatsledare ut från kommunen, denne är alltid anställd av kommunen oberoende av hur räddningstjänsten är producerad. Insatsledaren har det övergripande ansvaret vid en insats och kan på plats begära assistans från annan kommun (LBK nr 660 4:18).

(25)

18

Antalet övningstimmar som en brandman ska göra per år bestäms av respektive kommun och regleras således inte av lagen. För att bli brandman i Danmark krävs det ingen utbildning utan den får de efter anställning.

I Danmark kan kommunerna välja mellan att lägga ut räddningstjänsten på entreprenad eller sköta tjänsten själva (LBK nr 660). Vi har besökt en brandstation med kommunalt producerad räddningstjänst och två brandstationer med privat producerad räddningstjänst. Utöver besöken på brandstationerna har vi även besökt Falcks huvudkontor.

3.2 Privat producerad räddningstjänst Danmark

I fallet den privat producerade räddningstjänsten i Danmark har vi intervjuat en respondent från företaget Falck, tre respondenter från Hjørring kommun som köper in räddningstjänst av Falck och två respondenter i Århus som också köper in räddningstjänst av Falck.

Falck

Företaget Falck har fyra huvudgrenar, dessa är assistans, vård och hälsa, beredskap, räddning och rehabilitering (Falck, 2011). Hädanefter kommer vi enbart referera till affärsgrenen beredskap vilket innebär både räddningstjänst och ambulans men fokus i uppsatsen är räddningstjänsten och vi syftar på denna då vi nämner Falck. Falck säljer räddningstjänst till både kommuner, företag och myndigheter och har sedan 1926 producerat räddningstjänst åt kommuner i Danmark. Falck har i praktiken inga konkurrenter från privata företag när det gäller att bedriva kommunal räddningstjänst utan kommunerna själva är den främsta konkurrenten. Denna marknad är störst i Danmark och de finns i två tredjedelar av Danmarks kommuner (brandchef på Falck).

Falcks kommunala räddningstjänst är uppdelad i fem regioner i Danmark. Inom varje region finns en regionbrandchef som ansvarar för drift och försäljning till kommunerna i respektive region. Under denne är brandstationsledare positionerade, dessa är brandmän med ansvar för stationerna i kommunen. På varje skift finns även en gruppledare, holdledare. Holdledaren är en brandman som har ansvaret under insatsledaren.

De kommuner som lägger ut sin räddningstjänst på entreprenad till Falck har ofta gjort det under en längre tid. När en kommun låter Falck producera räddningstjänsten upprättas ett

(26)

19

avtal dem emellan och kommunen betalar en fast kostnad varje år. Kostnaden är en beräkning inklusive bland annat personal, fordon, utrustning, lokaler och utbildningar (brandchefen på Falck). Förebyggande arbete ansvarar kommunerna själva för säger beredskapschefen i Hjørring.

På Falcks huvudkontor har vi intervjuat följande:

Brandchef - ansvarig för brandavdelningen på Falck, både nationellt och internationellt.

Hjørring

Hjørring kommun har cirka 70 000 invånare. Det finns fyra stationer i kommunen, alla är deltidsstationer och sköts av Falck. På stationen som vi besökte i Hjørring stad arbetar 27 deltidsbrandmän i fyra vaktgrupper om fem eller sex brandmän. I Falck löser de inkallningen av brandmän på så sätt att de kallar in fler brandmän än vad som behövs och hoppas att rätt antal infinner sig till insatsen vilket det vanligen gör. De ska vara iväg i brandbilarna inom fem minuter. Bilar och utrustning kontrolleras efter att de har brukats och varje lördag. De övar en gång i månaden och det finns inga krav på brandmännens fysik. Enligt kommunen själva arbetar de med förebyggande arbete men de vill bli bättre på det. Kommunen och dess grannkommuner har ett avtal om att hjälpa varandra kostnadsfritt vid behov och det är alltid närmsta brandbil som åker på en olycka även om den är i grankommunen (beredskapschefen i Hjørring).

I Hjørring gjordes en gemensam intervju med följande personer:

Beredskapschef – Ansvarig för räddningstjänsten i kommunen.

Vice beredskapschef – Arbetar för kommunen och har hand om förebyggande arbete. Arbetar

även som insatsledare vid larm.

Deltidsbrandman och brandstationsledare – Anställd av Falck och har ett heltidsarbete som

elektriker vid sidan av brandmansyrket.

Århus

Århus kommun har drygt 300 000 invånare. Kommunen har både räddningstjänst som produceras av kommunen och som produceras av Falck. På Falcks brandstation i Århus stad arbetar cirka 30 heltidsbrandmän och de ska vara på väg mot insats inom en minut. De arbetar dygnsskift där de bland annat underhåller utrustning, kontrollerar bilarna och tvättar kläder under dagarna fram till klockan 15.30. Därefter har de beredskapstid då de gör vad de vill,

(27)

20

exempelvis tränar i gymmet på stationen. De övar cirka fem gånger i månaden. De har ett samarbete med de kommunala brandstationerna och de hjälper varandra kostnadsfritt vid behov (heltidsbrandmännen i Århus).

Intervjun har skett med två heltidsbrandmän samtidigt:

Heltidsbrandmän – En av dem har arbetat på stationen i 32 år och den andra i 25 år.

3.2.1 Tankar kring effektivitet

Brandchefen på Falck menar att utbildning och övning är det viktigaste. ”Utbildning,

utbildning, utbildning, de som kommer först ut till händelsen måste ju lära sig hur de ska göra. Vad de kan, vad de inte kan. Övning, övning, övning, övning”. Skadas någon av

brandmännen kostar det mer pengar.

Enligt brandchefen erbjuder Falck låga kostnader till kommunerna för att släcka bränder, han menar att ”vi tjänar ju lite pengar men mycket lite, vi pratar om 2-2,5 % i vinst på ett

brandkontrakt. Om det är en varm sommar eller något går fel så är de 2,5 % väck”. Anledningen

till detta menar brandchefen är att ”i Danmark har Falck släckt bränder sedan 1926 och det

betyder att brandkåren har varit konkurrensutsatt sedan 1926 och därför har det varit press på prisutvecklingen. Om vi tittar på andra länder så kan vi ju lägga vinsten på 10, 12, 15 % utan problem och fortfarande vara konkurrenskraftiga”.

Anledningen till att Falck har kvar affärsgrenen kommunal räddningstjänst, trots att det ger väldigt låga vinster och ibland inget alls, är det brandchefen på Falck kallar för ”förbättringsmässigt intresse”. Blåljusaffärerna (ambulans och brand) styrker deras varumärke och möjliggör en expansion i andra länder.

I Hjørring kommun handlar effektivitet om att lyckas få med sig exakt så många brandmän som faktiskt behövs för att släcka en eld, varken fler eller färre säger brandstationsledaren. Lyckas han med detta behöver Falck inte betala ut onödigt mycket lön till brandmän som inte behövs samtidigt som de kan hålla sitt kontrakt till kommunen genom att släcka elden på det sätt de ska. Brandstationsledaren i Hjørring menar att alla brandmän kör alla bilar. ”Då blir vi

(28)

21

Brandchefen på Falck talar om ökad effektivitet om brandmännen var vakna och arbetade på nätterna men att vaken natt skulle kunna påverka säkerheten. ”Alltså om man tänker på

säkerheten så kan man säga att om de så ska ut på den ena eller andra händelsen som är svår, alltså kräver mycket till exempel som rökdykare, som ska ut två gånger på en natt, så ska de också klara av det. Det händer inte ofta men om det händer så är det mycket belastning, mycket mer belastning än att åka på andra uppgifter. Men såklart är det inte så ofta dessa situationer händer men OM det händer så ska de vara klara för det fysiskt och psykiskt”. Även heltidsbrandmännen tar upp säkerhetsaspekten och de anser att de borde få ta

det lugnt när de väl är på stationen. ”Det funkar inte heller om vi går här och arbetar i 8

timmar och sen helt plötsligt kommer en brand i fem timmar”. Jobbar de hårt i åtta timmar

kommer de inte arbeta lika effektivt när de är ute på larm, utan kommer då vara trötta. Detta medför att heltidsbrandmännen också kan ”göra vad de ska”, vilket de anser är viktigast i deras arbete.

Vice beredskapschef i Hjørring menar att de borde bli bättre på förebyggande arbete och rådgivning till privatpersoner. Han menar att ”frågar jag politikerna om pengar till

förberedande så säger de, vad ger det mig i benifit när ni är färdiga med det. Det kan man ju aldrig säga, jag vet inte vad min undervisning i skolan ger, det kan man aldrig veta. Men om jag frågar om en miljon till en ny brandbil, det kan de förstå för då kan de komma till garaget där bilen står och då kan de se ok där står min miljon”. Vice beredskapschef ser att en

möjlighet att utveckla det förebyggande arbetet är att bli bättre på att släcka bränder så att de kan minska de kostnaderna och på så sätt kunna lägga mer pengar på förebyggande arbete.

Beredskapschefen i Hjørring menar att hur mycket sparkrav räddningstjänsterna har på sig har med borgmästaren i staden att göra. Vice beredskapschef i Hjørring menar att ekonomin aldrig är ett hinder för säkerheten och han syftar till den danska lagen där det står att insatsledaren ska göra allt han kan för att stoppa elden. Men genom samarbetet med grannkommunerna behöver de inte oroa sig för att de kostar för mycket att tillkalla hjälp från andra kommuner menar beredskapschefen.

(29)

22

3.2.2 Hur de gör för att vara effektiva

Enligt brandchefen på Falck är de effektiva för att de inte har så många led i organisationen och inga hierarkier på brandsidan, samtidigt som administrationen är centraliserad. Brandchefen menar att de har stordriftsfördelar som gör dem effektiva, ” … vi köper inte in 2

bilar vi köper ju 50. Vi köper inte en släckbil, vi köper 10. De brandbilar vi har i Falck de är bestämda sorter”. Brandchefen menar att kommunerna inte kan bli billigare än Falck på

grund av detta. Brandchefen säger att ”… i mitt huvud finns det inte några som helst tvivel om

att Falck alltid kommer att vara den billigaste lösningen”. I Hjørring kommun har de haft

Falck sedan 1950 -talet och anledningen till att kommunen lät Falck sköta räddningstjänsten var för att det var det billigaste alternativet enligt beredskapschefen i Hjørring.

För att kunna ”göra det vi ska” har heltidsbrandmännen i Århus 60 sekunder tills det att bilarna ska rulla ut från brandstationen vid ett larm. För att klara detta sover de på samma plats varje natt, för att de ska veta exakt vad de ska göra och vart allt är, så som deras kläder, om det går ett larm på natten. Vidare vet heltidsbrandmännen precis vad de ska göra när det kommer fram för att det ska gå snabbt, de vet vilken position de har för dagen. ”Ja alltså ute

vid brand vill jag säga att vi inte kan vara mer effektiva för det ligger helt schemalagt, där tror jag inte vi kan bli mer effektiva, för det går bara ding, ding, ding men här hemma på stationen kan vi gott vara mer effektiva”. Brandchefen på Falck säger också att de är effektiva

på brandsidan om vi diskuterar själva uppgiften att släcka bränder men menar att det är främst i ledningen som de är effektiva under hela arbetstiden.

Brandchefen på Falck anser att en av deras styrkor är att de sporrar sina medarbetare och lyssnar till dem genom att involvera dem i beslutsfattandet. Exempelvis skulle det enligt brandchefen som sagt kanske innebära mer effektivitet om brandmännen var vakna och arbetade på nätterna men deras brandmän vill inte ha det så och därför har Falck valt att inte använda sig av det systemet i dagsläget. Dock menar brandchefen att deras brandmän får olika betalt för effektiv tid och beredskapstid vilket medför att heltidsbrandmännen får betalt 20 timmar istället för 24 timmar på ett dygn. Heltidsbrandmännen i Århus nämner detta och anser att det är ett bra system. ”Kl 10 lördag morgon när vi gått igenom bilen så får vi kaffe

och så ska vi vara på stationen så vi får inte köra iväg men vi får lov att göra vad vi vill”.

Falck har enligt vice beredskapschef nyligen infört ett kvalitetsstyrningsprogram där alla avvikelser från det som står i kontraktet till kommunen rapporteras. Exempel på detta är om

(30)

23

inte tillräckligt många brandmän dyker upp vid en brand eller om de inte håller de satta fem minuterna på deltidsbrandstationerna eller om en bil inte startar. Detta har införts ”för att vi

ska kunna ta ett bra snack om varför det blir fel, är det någon viss tid på dygnet då vi inte är så mycket brandfolk, så man kan gå in och arbeta med vad det är för problem, vad är det för fel?” I Århus menar heltidsbrandmännen att de blir tidtagna på tiden mellan larmet går tills

brandbilarna rullar. Håller de inte en minut krävs en bra förklaring. Alla respondenter i Hjørring kommun menar att brandmännen är dåliga på att hålla de fem minuter de har på sig från det att larmet gått tills brandbilarna ska rulla iväg. Men alternativet, en heltidsbrandstation, menar de i Hjørring kostar för mycket pengar i förhållande till vad det ger.

3.3 Offentligt producerad räddningstjänst Danmark

I fallet kommunalt producerad räddningstjänst i Danmark har tre intervjuer genomförts i Viborg kommun som själva producerar kommunens räddningstjänst.

Viborg kommun har drygt 90 000 invånare och sex brandstationer. Den station vi besökte är både en hel- och deltidsstation, medan de övriga är deltidsstationer. En stad i storlek med Viborg har generellt sett inga heltidsbrandmän. Anledningen till att de kan ha ett fåtal heltidsbrandmän är att de använder arbetstiden till att generera intäkter till brandstationen. Av de 24 timmar som ett skift består av, utnyttjas åtta timmar till att lösa andra uppdrag åt kommunen. Detta ger brandstationen intäkter och kommunen lägre kostnader än om de skulle köpa in tjänsten av någon utifrån. Intäkterna finansierar heltidsbrandmännens löner. Detta gör att de som befinner sig på stationen kan åka på larm inom en minut istället för inom fem minuter som deltidsbrandmännen. Brandstationen ska vara bemannad med minst två brandmän dygnet runt, under dagtimmarna är de oftast fler beroende på om de är ute på något annat uppdrag eller arbetar på stationen. Vid insatserna har de som sagt en insatsledare och mellan denne och brandmännen finns en brandmästare, motsvarig Falcks holdledare (beredskapschefen, Viborg).

De uppdrag som de heltidsanställda brandmännen utför benämns som sekundära uppdrag. De primära uppdragen är ”brandsläckning och beredskap, räddning och allt vad det innebär” säger beredskapschefen. Här följer exempel av de sekundära uppdrag som genomförs av brandmännen; reparation av kommunens bilar, så som hemtjänstens och brandbilar, service av

(31)

24

brandsläckare och radios, personlyft, kurser och uppsikt över en vaktcentral (handlingsplan för Viborgs brandstation). Efter 16.30 utför de inte uppdrag åt kommunen med undantag för kontroll av den vaktcentral som de ansvarar för. Det innebär exempelvis att de svarar i kommunens telefon på kvällstid och är telefonvakter för vissa ålderdomshem. Under kvälls- och nattetid åker de och hjälper till med personlyft om någon rullstolsbunden eller någon annan behöver hjälp. I Viborg kontrolleras utrustningen minst en gång om året eller efter den har används (beredskapschefen, Viborg).

När de söker nya brandmän söker de personer med vissa yrken, exempelvis bilreparatörer. Dessa får sedan brandutbildning efter att de anställts. Heltidsbrandmännen övar fyra timmar i veckan och deltidsbrandmännen 24 timmar om året. De har inga fysiska krav förutom vid anställning och tid ges inte till träning på arbetstid. De arbetar med förebyggande arbete och har en plan för detta. Kommunen har även avtal med grannkommuner att hjälpa varandra vid behov, beroende på avtalen betalar den kommun som har fått hjälp till den grannkommun som hjälpt dem.

I Viborg har följande personer intervjuats:

Beredskapschef – Ansvarig för räddningstjänsten i kommunen. Arbetar även som insatsledare

vid larm.

Ekonomiansvarig på brandstationen – Ansvarig för räddningstjänstens ekonomi och budget.

Arbetar även som insatsledare vid larm.

Heltidsbrandman – Har arbetat som heltidsbrandman i Viborg sedan 25 år tillbaka. Han är

även brandmästare för sin grupp.

3.3.1 Tankar kring effektivitet

Beredskapschefen förklarar deras filosofi med uppdragen de löser åt kommunen. ”Ju fler folk

vi har här på stationen ju hårdare kan vi rycka ut”. De löser de sekundära uppdragen för att

generera intäkter och på så sätt ha råd att anställda brandmän på heltid samtidigt som ”saker

och ting hålls körande i kommunen”. Beredskapschefen menar vidare att deras viktigaste mål

är att leva upp till deras primära uppdrag, räddning. Att de kommer fram i tid och rädda människor och djur, talar även heltidsbrandmannen om och menar att det är därför de är effektiva.

(32)

25

Beredskapschefen menar att effektivitet är när de lever upp till de löften de gett. Exempelvis löften om att serva kommunens hemtjänstbilar. Beredskapschefen nämner en svårighet ”problemet är ju att vi inte är här hela veckan och servar bilar. Utan när vi får en stor brand

så är folket borta och vi kan inte serva de bilar som var tänkt.” Ekonomiansvarige berättar; ”Effektivitet det är när vi når allt det vi ska nå.” Han nämner vidare att de är effektiva när de

”med begränsat minsta möjliga ger folk den hjälp de ska ha och det sker professionellt.” Heltidsbrandmannen anser att effektivitet är att de ska nå sina mål vid insatserna. Han anser dock att det är svårt eftersom alla olyckor skiljer sig åt, det finns inte två likadana larm och det finns inga videor över hur de ska agera vid en olycka.

Heltidsbrandmannen motiveras av att de är bra tränade och att han vet att de kan göra skillnad när de kommer ut till en olycka. ”Alla andra kan säga att nu kan de inte mer nu får

brandmännen ta över och så kan vi inte säga att vi inte heller kan utan vi får träna och det tycker jag är en bra motivation.” Även att utbilda nya brandmän motiverar

heltidsbrandmannen och han menar att han inte ”kan gå och bli gammal” utan att de ska hålla ångan uppe och lära upp de nya och fokusera på det.

Heltidsbrandmannen talar om vikten av övning. ”Det finns många lösningar när vi kommer ut

och det finns ingen tid att överväga olika sätt utan vi tar ett beslut och så är det så vi gör. Därför måste de ge oss övning och har vi övning så kan man det och det är också det som avgör hur effektiva vi är när vi kommer ut.” Heltidsbrandmannen ger ett exempel på

skillnaden mellan en bil i en trafikolycka som står på vägen och en bil i en trafikolycka som står på jord som är för blöt för att gå på. Det är enligt heltidsbrandmannen därför övning är så viktig. Med övning förbättrar de säkerheten.

Enligt beredskapschefen är de noggranna med säkerheten i utrustningen och med arbetsrutiner. Han menar att de ska lära sig att arbeta på gränsen, det är farligt men det krävs att de kan göra det. ”Vi arbetar ju på brandställen dit ingen annan får komma, ingen annan

kan komma. Därför är vi också mycket noga med säkerhet för vårt eget folk.”

Heltidsbrandmannen berättar att de jobbar mycket med säkerhet och att de som brandmän hela tiden har säkerhet i tankarna. Beredskapschefen menar att de lägger mycket tid på att diskutera säkerheten. De försöker utvärdera insatserna genom att fråga sig om de hade kunnat göra något annorlunda eller bättre, detta säger också ekonomiansvarige.

(33)

26

Något som däremot inte diskuteras är hur de kan bli bättre på att hålla de fem minuterarna deltidsbrandmännen har på sig när ett larm går vilket de har problem med idag enligt ekonomiansvarige. Dock menar han, ”alltså jag bryr mig inte om vi är där på 3 minuter eller,

jag tycker att bara vi är framme i tid så är det fint”.

Större säkerhet kostar dem extra menar beredskapschefen och syftar på de extra brandmän de skulle kunna ha på insatserna om budgeten tillät. Han anser att om de blir begränsade i ekonomin så blir de även begränsade i den mån de kan göra insatsen. Precis detta har hänt på stationen då svårare ekonomiska tider fick kommunen att minska antalet brandmän, Beredskapschefen menar att detta har påverkat den taktik de kan ha vid en insats. Han anser att de måste tänka efter mer när de sänder in brandmännen i brinnande hus då de inte längre har fler brandmän redo utanför utan måste kalla in dem vid behov vilket tar tid.

3.3.2 Hur de gör för att vara effektiva

Beredskapschefen anser att det är viktigt att de lever upp till den handlingsplan de satt upp för kommunen. När brandmännen gör de sekundära uppdragen genererar de intäkter som gör att de har lättare för att leva upp till den planen. De gör så många uppdrag de kan och när de når en gräns för vad de hinner göra så rationaliserar de lite och lägger om rutiner. De sekundära uppdragen som de utför är förslag från dem själva även om kommunen tar de slutgiltiga besluten. Optimal service erbjuder de om de lever upp till den riskplan (handlingsplan) som är bestämd i kommunen, beredskapschefen anser att de är petiga och gärna reviderar sin plan.

Samtidigt som det inte finns tillräcklig grund i kommunen för att gradera upp stationen till enbart en heltidsstation så vill kommunen, enligt beredskapschefen, inte heller skära ner på kostnaderna. Beredskapschefen kom med ett förslag om att lägga ner en brandstation då budgeten inte räckte till. ”Det förslaget har gjort att politikerna har sagt nej. Nu ska ni få de

pengar ni ska ha, man lägger inte ner en station man drar inte tillbaka man går framåt istället.”

Som sagt menar beredskapschefen att de är effektiva när de lever upp till de löften de gett. För att kunna göra vad de har lovat menar beredskapschefen att de behöver en plan A och en plan B. ”Det är så vi är effektiva, vi ska släcka de bränder vi ska men samtidigt ska vi också

(34)

27

lovat”. Även heltidsbrandmannen nämner att deras effektivitet beror på om de måste avbryta

sitt arbete i verkstäderna för att åka på brand. En åtta timmars dag i verkstaden kanske endast blir två timmar produktiv tid. ”… men det är ju så att då har vi också gjort det vi ska göra

genom att köra på brand. Så jag tycker vi är effektiva idag både ute på brand men också med att laga bilar.”

Beredskapschefen menar att det inte behövs läggas så mycket tid på underhåll och kontroll av utrustningen utan att de delar ut ansvaret till brandmännen. Han säger ”Det ska såklart vara i

ordning men alla behöver inte göra det. Men man hör sånt, man ska ha tid till att utbilda sig och tid till att spela badminton.” Beredskapschefen menar att brandmännen blir mer

arbetsvilliga med ansvar och de har en ”mycket platt organisation i få lager.” Heltidsbrandmannen kommenterar sättet de arbetar på och han anser att det är bra. Dels är det bra att de har något att göra den tiden på dagen då det inte går några larm. ”Jag tror att det

skulle vara tråkigt om jag skulle sitta här och läsa tidningen, först åt ena hållet och sedan åt andra, bara för att få tiden att gå”. Han skulle dock vilja öva och träna mer än vad de gör

idag för att kunna göra ett bra jobb när de kommer ut till en olycka. ”Vi skulle såklart behöva

mer övning men det är ju en fråga om vår chef vill ge mer tid till övning. Det är lite ett önskemål från oss då det är några saker vi gärna vill öva mer på”. Heltidsbrandmannen

berättar att han även ser positivt på fysiska krav och mål men att det har de inte i dagsläget och tid ges inte heller till träning på arbetstid.

3.4 Sverige

”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt” (LSO 2003:778 1:3). I lagen om

skydd mot olyckor anges att ”kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja

varandras resurser för räddningstjänst” (LSO 2003 778:3 3:7). Kommunerna får ingå avtal

eller förbund med varandra dock skall personalen som ingår i kommunens räddningstjänst vara anställd av kommunen, annan kommun eller ett kommunalförbund (LSO 2003 77:8 3:15).

References

Related documents

We predicted that deaf signers would perform more poorly than hearing non-signers on multiplication but not on subtraction, because multiplication has been shown to rely

Detta leder till att fler personer med låg risk för återfall döms till fängelse i Norge, vilket också implicit påverkar statistiken positivt då de drar ned andelen återfall

Lake emissions have typically been estimated indirectly from concentration measurements rather than determined from direct flux measurements (Battin et al., 2009; Cole

Detta forskningsfält har bidragit till att vidga perspektivet på makt och politik till att även innefatta kulturella och symboliska dimensioner, något som inte minst är viktigt

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

(Undantag finns dock: Tage A urell vill räkna Kinck som »nordisk novellkonsts ypperste».) För svenska läsare är Beyers monografi emellertid inte enbart

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

kommit vid olika tidpunkter. Sammanlagt skulle han köra 20 mil. a) Vilken var medelhastigheten under den första halvtimmen? b) Efter pausen höll Andreas medelhastigheten 100