• No results found

Hållbarhetsstyrning: Hur hållbarhetsansvar skapas i organisationer : En fallstudie om hur individer inom organisationer ansvariggörs genom hållbarhetsstyrning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hållbarhetsstyrning: Hur hållbarhetsansvar skapas i organisationer : En fallstudie om hur individer inom organisationer ansvariggörs genom hållbarhetsstyrning"

Copied!
75
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hållbarhetsstyrning: Hur hållbarhetsansvar skapas i

organisationer

En fallstudie om hur individer inom organisationer ansvariggörs genom hållbarhetsstyrning

Författare: Sebastian Nylander 930719 och Selma Björndahl Konjhodzic 970516

VT20

Självständigt arbete, avancerad nivå 30 HP Ämne: Företagsekonomi

Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Katarina Arbin

(2)

Förord

Vi vill ta tillfället i akt att rikta ett stort tack till vår fallorganisation för möjligheten att få genomföra vår studie i organisationen och som öppnat upp sig och erbjudit flertal intervjuer trots rådande pandemi. Vi vill tillägna ett stort tack till studiens respondenter som möjliggjort denna studie och som bidragit till intressanta intervjuer och ett rikt empiriskt material. Det har för oss som intervjuare varit ett nöje att genomföra dessa intervjuer med er respondenter som alla visat på stort engagemang och glöd för organisationens hållbarhetsarbete.

Vi vill även rikta ett extra stort tack till vår helt otroliga handledare Katarina Arbin och bisittare Pia Lindell, era goda råd och handledning har varit ovärderliga under studiens skrivprocess.

Tack!

(3)

Abstract

The subject which this paper addresses, is that research regarding sustainability management is relatively limited and the existing research tend to study sustainability reporting and organizational accountability related to the sustainability reporting. However, regarding sustainability control the research gap is more substantial. The existing research regarding sustainability control assume an organizational perspective, but the perspective of an intra-organizational view with the employee in consideration has been neglected. Therefore, this paper addresses an intra-organizational perspective in which the employee and their reaction of the sustainability control mediated in the organization is examined. Furthermore, specified how the sustainability control affect and make the employee accountable.

The purpose of this paper is to increase our understanding regarding how SCS prepossess and make the employee in the organization accountable. The aim is to contribute to the field of Sustainability control, furthermore to contribute practically for organizations with knowledge about the intra-organizational reactions and responses of SCS and how it affects and make the employees accountable.

To study how SCS make the employee accountable a case study in a Swedish Public

administration constitutes the organization of study for this paper. The theoretical approach of this study addresses accountability theory, where both dimensions within the theory in terms of hierarchical- and social accountability was taken in consideration as well as some critical aspects within accountability theory. The case study is conducted through interviews and content analysis of the transcribed interviews. The results of the study show that the employee does indeed react to the organizational sustainability control, especially regarding documents such as code of conduct and sustainability program. The study shows that individuals within the organization takes more responsibility even though there is some absence of hierarchical accountability regarding surveillance and discipline coupled with performance. However, what the organization lacks in hierarchical accountability the employees make up in social accountability. The study shows that the social accountability within the organization affects the individual regarding sustainability targets as means of travel, dietary choices and general consumption habits both within the organization as well as their personal lives.

Keywords: accountability, sustainability control, social accountability, hierarchical accountability, employee, intra-organizational, sustainability, management control.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 3 1.2 Frågeställning ... 3 2. Teoretisk referensram ... 4 2.1.1 Accountability... 4 2.1.2 Begreppets framväxt ... 4 2.2 Hierarkisk accountability ... 5 2.3 Social accountability ... 6

2.4 Begränsningar och alternativa synsätt på accountability ... 7

2.5 Intelligent accountability ... 9

2.6 Sammanfattning och användning av teoretisk referensram ... 10

2.7 Modell ... 11 2.7.1 Modellbeskrivning ... 11 3. Metod ... 12 3.1 Forskningsstrategi ... 12 3.2 Forskningsmetod ... 13 3.3 Litteraturanvändning ... 13 3.4 Datainsamling ... 14 3.4.1 Förstudie ... 15 3.4.2 Urval ... 15 3.4.3 Operationalisering intervjuguide ... 17 3.4.4 Intervjuguide ... 18 3.4.5 Genomförandet av intervjuer ... 19 3.5 Intervjutabeller ... 20 3.5.1 Intervjutabell förstudie ... 20 3.5.2 Intervjutabell fallstudie ... 21 3.5.3 Respondenter ... 21

3.6 Analys av empiriskt material ... 22

3.7 Metoddiskussion ... 24

3.7.1 Kritisk reflektion ... 24

3.7.2 Studiens tillförlitlighet ... 24

3.7.3 Giltighet, Överförbarhet och Stabilitet ... 25

3.7.4 Etisk aspekt av studien ... 26

4. Empiri och Analys ... 27

4.1 Fallbeskrivning ... 27

4.2 Ansvar i organisationen ... 28

4.3 Hierarkisk accountability ... 28

4.3.1 Direktiv och kommunikation ... 28

4.3.2 Rapporteringssystem och övervakning ... 29

4.3.3 Ansvarstilldelning ... 31

4.3.4 Disciplinering ... 32

4.3.5 Belöning ... 33

4.3.6 Drivkrafter ... 34

4.3.7 Styrverktygens upplevda påverkan på ansvarstagande ... 35

4.4 Social accountability ... 36

4.4.1 Informella diskussioner med påverkan inom gruppen ... 36

4.4.2 Informella diskussioner med avsaknad av påverkan ... 39

4.4.3 Motstånd ... 40

4.4.4 Sanktioner och disciplinerande retorik ... 42

4.5 Begränsningar och alternativa synsätt på accountability ... 42

4.6 Övriga faktorer som påverkar individens ansvarstagande ... 43

(5)

4.6.2 Samhällelig påverkan ... 45

5. Diskussion ... 47

5.1 Tightening the Iron Cage ... 47

5.2 Miljömupp - identitet och internalisering ... 48

6. Slutsats ... 51

6.1 Utvecklad modell ... 53

6.2 Studiens bidrag ... 53

6.2.1 Teoretiskt bidrag ... 53

6.2.2 Praktiskt bidrag ... 54

6.3 Reflektion kring teoretiska begränsningar ... 54

6.4 Förslag till vidare forskning ... 55

Källförteckning: ... 57

(6)

1

1. Inledning

Det inledande avsnittet för denna studie kommer behandla själva problematiseringen där tidigare forskning inom fältet redogörs för samt hur det identifierade kunskapsgapet som uppsatsen syftar undersöka förklaras. Detta avsnitt avslutas följaktligen genom att presentera studiens syfte, frågeställning och tilltänkta bidrag som sätter ramarna för arbetets utformning och mål.

EU- kommissionen beslutade 28 November 2018 om ett gemensamt klimatmål för 2050, mot att nå ett klimatneutralt Europa och ekonomi (EU, 2019). Detta är ett exempel på att allt fler krav ställs på både individ som organisation att ställa om dess verksamheter för att kunna uppnå dessa hållbarhetsmål (Borglund et al, 2009). Krav från omgivningen, i form av lagkrav och intressenter, har bidragit till att fler organisationer aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor. Offentliga organisationer och myndigheter har dessutom hårdare krav på exempelvis hållbar upphandling än privata företag (Upphandlingsmyndigheten, 2020). Att aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor är av vikt för organisationers konkurrenskraft och är ofta en hygienfaktor (Rodrigue et al., 2013). Organisationer som inte arbetar med hållbarhetsfrågor kan i värsta fall tappa förtroende till sådan grad att de bojkottas av dess intressenter, med andra ord dess kunder, leverantörer och potentiella investerare för att ge några exempel (Borglund et al., 2009). Organisationer måste således både underkasta sig de lagkrav som finns i landet de verkar, men även aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor för att bibehålla konkurrenskraft och uppfattas som legitima av dess intressenter (Rodrigue et al., 2013; Thomas & Lamm, 2012).

Dessa krav från omvärlden och externa intressenter som företag och organisationer ställts inför när det kommer till hållbart agerande har bidragit till, som Ingham och Harvard (2017) förklarar att verksamheter börjat definiera och integrera CSR program och mål i sin dagliga verksamhet. För att genomföra ett förändringsarbete mot en hållbar verksamhet, där

organisationen aktivt integrerar hållbarhet i sin verksamhetsstrategi är implementering av styrverktyg ett effektivt sätt att uppnå organisationens uppsatta hållbarhetsmål (Wijethilake, 2017). För att uppnå hållbarhetsmål är det därmed lämpligt att implementera

hållbarhetsstyrning för att kunna möta intressenters krav, länders lagstiftning och målet om ett klimatneutralt Europa 2050. Samtidigt är hållbarhetsstyrning som Engert et al. (2016)

beskriver något av en svårighet för organisationer. Engert et al. (2016) menar att

implementering av hållbarhetsstyrning tenderar vara ett komplext åtagande att genomföra rent praktiskt i organisationer.

Ditillo och Lisi (2016) beskriver hur organisationers omvärld senaste tiden har ställt högre krav på organisationen vad gäller miljö och socialt ansvar, något som har lett till att företag i allt större utsträckning arbetar med dessa frågor. Även Crutzen et al. (2017) och Ingham och Harvard (2017) beskriver hur allt större krav ställs på organisationer att anpassa sin

verksamhet efter både sociala, ekonomiska och hållbara mål i enlighet med samhällsmässiga och miljömässiga krav. Detta har lett till att hållbarhet som forskningsfält vuxit. Många studier har fokuserat på den externa redovisningen av hållbarhet och hållbarhetsstrategi (Manetti & Toccafondi, 2011; Smith et al., 2011; Junior et al., 2014; Herremans et al., 2016; Haller et al., 2018; Hossain et al., 2019). Där exempelvis Adams och McNicolas (2007) och Adams (2002) undersöker hur hållbarhetsredovisningen och hållbarhetsstrategier påverkas av

(7)

2

bland annat attityder inom organisationer. Däremot har få studier som fokuserar på

hållbarhetsstyrning internt i organisationer gjorts (Ditillo & Lisi, 2016; Crutzen et al., 2017).

Tidigare studier om hållbarhetsstyrning finns, men befinner sig på organisationsnivå (Ditillo & Lisi, 2016; Battaglia et al., 2016; Crutzen et al., 2017; Johnstone, 2019), men majoriteten av studier i fältet missar individen. Detta är något som både Crutzen et al. (2017) och

Johnstone (2019) efterfrågar när de beskriver att det saknas intraorganisatorisk kunskap inom fältet SCS (Sustainability control systems, hållbarhetsstyrning på svenska), och att det finns behov av att undersöka anställdas upplevelser av SCS (Johnstone, 2019). Även Raineri och Paillé (2016) menar att det är viktigt att studera individen inom organisationen, författarna förklarar att “employees are thus instrumental in contributing to corporate environmental performance”. Det krävs således att individen tas i beaktandet vid genomförandet av

hållbarhetsstyrning för att uppnå organisationens uppsatta hållbarhetsmål. Eller som Lamm et al. (2015) uttrycker det: “Yet, despite the importance of these top-down strategic initiatives, the role of the individual employees in implementing environmental sustainability is equally important.” Individens roll vid implementeringen av hållbarhetsstrategier är således av yttersta vikt för att få effekt av hållbarhetsstyrningen (Lamm et al., 2015). Glavas och Godvin (2013) menar dessutom att det inte bara är av vikt för företag och organisationer att ta hänsyn till de externa intressenterna och krav från omgivningen, utan att det även är av vikt att ta hänsyn till hur arbetet med CSR även påverkar individerna internt inom organisationen.

Raineri och Paillé (2016) lyfter att det finns en utmaning hos företag och organisationer att kunna översätta dessa övergripande hållbarhetsmål och policies till att faktiskt implementera och förmedla dessa till medarbetarna inom organisationen. Lyckas inte organisationerna med implementeringen innebär det att implementeringen kommer vara bristfällig och inte uppnå den önskade effekten gällande de uppsatta hållbarhetsmålen. Hållbarhetsmålen kommer heller inte att genomsyra organisationens verksamhet, något som Adams och Frost (2008), Battaglia et al. (2016) och Ditillo och Lisi (2016) menar leder till sämre hållbarhetsprestationer för organisationen. Lamm et al. (2015) förklarar att det är de aktiviteter som sker på individnivå inom organisationen i sig som i slutändan är det som leder till förändringar och

hållbarhetsprestationer för organisationen. Aktiviteter och beslut på individnivå är således avgörande för om organisationens hållbarhetsförändringar lyckas eller ej (Lamm et al., 2015).

Samtidigt som Borglund et al. (2009) menar att det är viktigt att organisationer tar ansvar för hållbarhetsfrågor, menar Raineri och Paillé (2015) att det är avgörande att individen inom organisationen tar ansvar för, och stödjer organisationens hållbarhetsmål för att lyckas med hållbarhetsarbetet. Sundin och Brown (2017) menar att det är hållbarhetsstyrningen som ansvariggör individen, men hur gör man individen ansvarig och hur påverkar

hållbarhetsstyrningen individens ansvarstagande för organisationens hållbarhetsmål? Detta är inte i dagsläget beskrivet i litteraturen och av intresse att studera. Yakel (2001) menar att för att förstå hur ansvar skapas måste man ta hänsyn till både organisatorisk nivå, där standarder och system återfinns, och individuell nivå, där normer, etik och moral spelar stor roll (Yakel, 2001). Det vore därför av intresse att undersöka hur organisationers hållbarhetsstyrning påverkar individens ansvarstagande för organisationens hållbarhetsprestationer.

Vidare undersöker majoriteten av studier inom fältet privata företag (Domingues et al., 2017), oavsett om det gäller hållbarhetsredovisning eller hållbarhetsstyrning. Detta gör att fallstudier av offentliga organisationer blir synnerligen intressant eftersom denna kontext är mindre undersökt.

(8)

3

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hållbarhetsstyrning i organisationer och mer specifikt att bidra med kunskap om hur hållbarhetsstyrning påverkar individers

ansvarstagande för organisationens hållbarhetsmål.

1.2 Frågeställning

Hur påverkar hållbarhetsstyrning individens ansvarstagande för att uppnå organisationens uppsatta hållbarhetsmål?

(9)

4

2. Teoretisk referensram

För att kunna svara på uppsatsens syfte och frågeställning kommer följande avsnitt beskriva accountability som teori då detta ligger till grund för analysverktyg för arbetet. Avsnittet inleds med att redogöra för begreppets framväxt för att bidra till en ökad förståelse för begreppets relevans och historia. Därefter kommer de berörda dimensionerna inom

begreppet accountability förklaras. Avslutningsvis kommer detta avsnitt redogöra för en kort sammanfattning av den teoretiska referensramen, samt en egen illustrerande modell som förklarar accountability som begrepp och hur detta gör individen accountable.

2.1.1 Accountability

Accountability (Roberts, 1991) är ett fenomen som uppstår när individen kopplar sin identitet eller sitt jag till prestationer. Individen behandlas ofta som en agent av en principal, likt agentteorin (Eisenhardt, 1989) behandlas individen som en X-person (McGregor, 2000) genom att individen antas vara opportunistisk och inte genomföra sitt arbete om denna inte övervakas. Övervakningen sker ofta genom rapporteringssystem, här gör redovisningen av prestationer individen dels synlig, men rapporteringen gör även individen till ett objekt för rangordning, inkludering, exkludering och disciplinering likt Foucault (se: Roberts, 1991). En av anledningarna till att denna övervakning är ett effektivt sätt att hålla individer ansvariga (accountable) även över stora fysiska distanser är att individen önskar behålla sin nuvarande status, hierarkiska position och ontologiska trygghet (Roberts, 1991). Accountability handlar dock inte enbart om övervakning och en önskan att prestera, accountability uppstår även individer emellan när dessa interagerar. Roberts (1991) beskriver detta som social accountability, något som uppstår när jämlikar deltar i informella möten och utbyter information och idéer, vilket kan utvecklas till normer. Individer kan genom denna normbildning påverka varandra både på ett personligt plan men även organisatoriskt.

2.1.2 Begreppets framväxt

Begreppet accountability har sitt lingvistiska ursprung ur det engelska ordet account, vars svenska översättning blir redogörelse. Ordet account har i sin tur ursprung i latinets “accomputare”, vilket översätts till beräkna eller uppskatta, samt franskans à conter, vilket översätts till att beskriva eller redogöra (Yakel, 2001). Yakel beskriver hur ordets användning har utvecklats över tid, på 1500 talet innebar ordet mer som den ovan beskrivna latinska meningen, medan 1800-talet innebar att ordets betydelse snarare blev en berättelse eller redogörelse. Yakel (2001) förklarar att 1900-talet ledde till att ordet accountability myntades och tätt hörde ihop med att redogöra, något som beskrivs som hierarkisk accountability av Roberts (1991).

Begreppet accountability studerades förr akademiskt främst genom organisationsteori (Roberts & Scapens, 1985), något som var rimligt när det fenomen som studerades främst innebar att en individ redogör för händelser och tar ansvar för dessa, med andra ord är hierarkiskt accountable (Roberts, 1991). Detta bygger på McGregors (2000) X teori om individers agerande, eller Eisenhardts (1989) beskrivning av förhållandet mellan agent och principal. Ordet accountability är dock inte enbart ett förhållande mellan en agent och en principal längre, utan accountability uppstår även mellan människor (Roberts, 1991). För att studera hur accountability uppstår socialt (Roberts, 1991) studeras hur människor interagerar i

(10)

5

grupp. Roberts och Scapens (1985) argumenterar för att Giddens struktureringsteori är lämplig för detta, något som följt med begreppet social accountability sedan dess (Roberts, 1991).

2.2 Hierarkisk accountability

Roberts (1991) beskriver hur accountability sker hierarkiskt genom att individer försöker uppnå uppsatta standarder och normer. Individen strävar efter att uppnå dessa uppsatta krav för att vidhålla sitt värde och sin status, och denna aktivitet yttrar sig genom att individen strävar efter att leverera och agera utefter de standarder och normer som förekommer inom organisationen. Bokföring, rapportering av aktiviteter och utfall gör det även möjligt att göra jämförelser individer emellan, samt jämföra utfall med budget. Detta gör det även möjligt att rangordna individer utefter dess prestationer. Rangordning av individer menar Roberts (1991) bidrar till disciplinering dels genom själva mätningen och det faktum att den individen som mäts även är ansvariga för utfallet. Men det leder även till att individen kommer underkasta sig de krav den ställs inför för att undvika att disciplineras på sådant sätt som andra individer som misslyckats har blivit.

Hierarkisk accountability uppstår när en individ, ofta en avdelningschef, tilldelas ett ansvar denne dels rapporterar utfallet inför, dels hålls ansvarig för detta utfall (Roberts, 1991). Inom ekonomi och verksamhetsstyrning delar man in avdelningar i olika funktioner, och

ansvariggör chefer efter hur dessa avdelningar ter sig och vad de kan påverka (Johansson & Östman, 1992). Exempelvis har en försäljningschef möjlighet att påverka storleken på intäkter genom hur mycket avdelningen säljer, men försäljningschefen kan även påverka avdelningens kostnader. Det vore därför lämpligt att tilldela ett resultatansvar till försäljningschefen, detta skulle göra denna accountable för både kostnader och intäkter, detta skulle även leda till att chefen agerar som planerat (Toumela, 2005). På samma sätt kan ett företags VD kan påverka allt inom organisationen, räntabilitetsansvar är därför lämpligt att hålla VD accountable för inför styrelsen.

Hur denna rapportering av utfall för de ansvarsområden som tilldelats leder till accountability förklarar Roberts (1991) som hur redovisning av, eller rapportering av aktiviteter och utfall dels gör det möjligt med jämförelser mellan individer och jämförelser mellan budget och utfall, denna aktivitet kallas även för att individen blir “called to account”. Detta gör det möjligt att genom jämförelser av individers prestationer, rangordning, homogenisering, exkludering och differentiering utöva disciplinering. Författaren beskriver hur mätningarna i sig även är disciplinerande eftersom de som mäts också är ansvariga för utfallet, eller hålls “accountable”. De individer som övervakas av dessa mätningar kommer enligt Roberts (1991) att underkasta sig dessa för att undvika att bli disciplinerade på sådant sätt andra individer som misslyckas nå de uppsatta målen blivit, eller för att behålla sin roll inom organisationen, som Lefgren, Platt, Price och Higbee (2019) förklarar hotar principalen ofta med att ge individen sparken om denna inte presterar som förväntat.

The self, eller individens självbild, är en viktig del när man förklarar accountability.

Individens jag är en produkt av sociala kontakter och påverkas av dagliga interaktioner och rutiner (Roberts, 1991). Dessa rutiner påverkar individen genom att de kan få individen att känna både stolthet och skam (ibid.). Skam påverkar individens identitet direkt genom att det skapar oro för individens anseende (Roberts, 1991), Shearer (2002) menar att individens självbild är beroende av hur andra ser på individens prestationer. Accountability leder till att individen genom att den hålls accountable skärper sin syn på sitt jag och sitt beteende

(11)

6

(Roberts, 1991). Redovisning blir på detta vis ett effektivt sätt att hålla individer ansvariga, redovisning fungerar som ett oundvikligt medium där en bild av individen och andras beteende och resultat skildras (ibid.).

Detta sätt att styra agenten genom övervakning och avrapportering med potentiellt

disciplinära åtgärder kopplade till resultatet har stora likheter med agentteorin (Eisenhardt, 1989) och McGregors (2000) teori X i sin syn på människor och hur dessa bör styras. Det finns dock konsekvenser av denna kraftigt förenklade syn på människan, som Roberts et al. (2005) menar att de brister som finns med agentteorin inte blir lösta bara för att man antar motsatsen som Davis et al. (1997) gör med sin stewardship teori. Agentteorin, som beskrivs av Eisenhardt (1989) där agenten övervakas, bestraffas och belönas av principalen, gör antagandet att människor är opportunistiska, lata och kräver övervakning för att utföra sitt arbete. Eller som McGregor (2000) beskriver sådana människor, som X-personer. Roberts et al. (2005) argumenterar för att denna syn, och sättet man styr sådana personer, med sträng övervakning kan leda till att människor ser efter sitt eget bästa och agerar bedrägligt. Vilket är de konsekvenser man försöker undvika med styrsättet (Roberts, 2001; Roberts et al., 2005). Författarna menar att mindre övervakning, vilket blir konsekvensen av att anta att det inte finns en intressekonflikt mellan agent och principal, inte heller är ett lämpligt antagande. Båda teorierna förklarar vissa situationer men inte andra. Roberts et al. (2005) menar att ett lämpligt sätt att undersöka accountability är genom att kombinera flera teorier, exempelvis agentteori, stewardshipteori och resource dependency.

2.3 Social accountability

Roberts (1991) lyfter den andra formen av accountability som består av social accountability. Denna aspekt förklaras genom hur människor interagerar med varandra med fokus på dess relationer. Författaren förklarar att individer inom organisationen utvecklar informella relationer som går bortom det som anses vara nödvändigt rent praktiskt på ett formellt plan. Dessa relationer utvecklas genom exempelvis lojalitet och ömsesidighet till varandra och till gemensamma förpliktelser. Roberts (1991) understryker dock en viktig aspekt som behöver uppfyllas för att dessa relationer skall gå inom social accountabilitet och inte hierarkisk där individerna inom dessa möten med varandra behöver vara jämlika, både sett till rang men också vad gäller delaktighet genom att rätten att uttrycka sina åsikter genom mötet. Dessa mötet skall också ske kravlöst som exempelvis mötet och relationer som utvecklar sig i fikarummet.

Vidare förklarar Roberts (2001) hur den sociala formen av accountability bidrar enligt författarens mening i största grad genom möjligheten att utvärdera antaganden hos individen och hos sina jämlikar som dessa informella möten skapar. Det som Roberts däremot belyser är att dessa tester av antaganden både kan ske i positiv eller negativ bemärkelse, där det kan bidra till att utöka det ömsesidiga bandet, samtidigt som en risk finns att det likaså kan bidra till en ökad oro om antaganden skulle skilja sig. Författaren förklarar att det är genom dessa möten som möjligheter bortom den traditionella kontraktsförhållanden kan uppstå över tid genom interaktionen mellan individerna och bidrar till en ökad förståelse för organisationen. Roberts understryker dock att nyckeln till att den socialiserande formen av accountability skall fungera i praktiken är beroende på huruvida individen är villig att riskera att göra sig hörd och uttrycka sig, om individer inte vågar uttrycka sina åsikter kommer det gemensamma lärandet om organisationen och normbildning att skadas (Roberts, 2001).

(12)

7

Yakel (2001) beskriver hur ansvarstagande uppstår genom interaktiva processer inom organisationen som sker både på ett individuellt plan likväl som organisatoriskt. Författaren understryker särskilt hur hon menar att accountability sker genom en social konstruktion och hur både de hierarkiska och det sociala dimensionerna av accountabilitet verkar simultant. Yakel problematiserar kring olika synsätt avseende konstruktionen av ansvarstagande där hon menar att det finns en diskussion avseende om ansvarstagande skapas externt genom

övervakning och regler eller internt genom “self-policy” och professionalism. Dessa två typer av tillvägagångssätt att skapa ansvar på påminner om Roberts (1991) dimensioner av social- och hierarkisk accountability. Yakel (2001) fortsätter att förklara hur ansvarstagande uppstår genom att tillämpa båda typer av extern och intern påverkan, där frågan Yakel lyfter snarare syftar till inom vilka organisationer den ena dimensionen lämpar sig bättre än den andra. Även Roberts (1991) menar att den hierarkiska och sociala accountabiliteten verkar simultant samtidigt som det råder en konflikt mellan dem. Denna konflikt förklaras genom hur det uppstår en intressekonflikt hos individen inom organisationen mellan de formella krav som uttrycks genom den hierarkiska formen av accountabilitet i relation till de informella kraven som uppstår genom den sociala accountabiliten. Roberts (1991) förklarar hur den hierarkiska accountabiliteten erbjuder en form av ontologisk trygghet genom att bidra till en tydlig rolltillhörighet och struktur, likt hur Kallinikos (2004) beskriver en tydlig byråkratisk

organisation, där en tydlig hierarkisk struktur återspeglar organisationen och dess uppbyggnad där utrymme för sociala maktspel och relationer begränsats. Den sociala accountabiliteten (Roberts 1991) erbjuder istället en ömsesidighet individer emellan och en social tillhörighet som snarare skulle kunna liknas vid en mer normativt (Kunda, 2006) sätt att se på styrning och individer inom organisationen. Roberts (1991) förklarar vidare hur dessa typer som konflikterar varandra samtidigt har ett ömsesidigt beroende av varandra genom hur de båda påverkar individen när det kommer till ansvariggörande hos individen inom organisationen där krav på individen ställs från båda formerna av accountability som denne måste förhålla sig till (ibid). Yakel (2001) förklarar vidare att organisationer vid försök att skapa ansvarstagande i organisationen med rätt förutsättningar genom att bejaka både fördelar och risker bör se på ansvarstagande både som en process och ett resultat.

2.4 Begränsningar och alternativa synsätt på accountability

Inom synen på accountability återfinns även en diskussion avseende grad av ansvarstagande och om eventuella problem som kan uppstå vid ansvarstagande till följs av begränsningar. Messner (2009) resonerar kring accountability och de begränsningar som finns inom ramen för detta. Genom Messners kritiska förhållningssätt till accountability teorin belyser

författaren bland annat i relation till Roberts tidigare artiklar (Roberts & Scapens, 1985; Roberts, 1991, 2001, 2003) men också andra perspektiv på accountability där Messner (2009) understryker vad han anser vara en brist genom hur dessa perspektiv utgår från att kraven avseende ansvarstagande är endimensionellt ställda, där dessa endast tas i hänsyn från den redovisningsskyldige som hålls ansvar. Messner (2009) å andra sidan menar på att det även är av intresse att studera de ställda kraven utifrån ansvarsgivaren och inte enbart ansvarstagaren och de etiska aspekterna av dessa ställda krav. Författaren (Messner, 2009) motiverar detta resonemang genom att ställa två enligt honom viktiga frågor som är av intresse att ställa, nämligen huruvida dessa krav är etiskt motiverade och om det finns en möjlighet att dessa krav utgör en för stor börda för ansvarstagaren. Messner (2009) menar därmed att det finns vissa begränsningar inom relationen för ansvarsgivarens förväntningar på ansvarstagaren som inte tidigare forskning (se Roberts & Scapens, 1985; Roberts, 1991, 2001, 2003, m.fl.) enligt

(13)

8

författaren inte tagit tillräckligt hänsyn till. Messner poängterar att genom orealistiskt ställda krav på ansvarstagaren skapas en etisk problematik (Messner, 2009).

Messner (2009) förklarar vidare att det återfinns tre typer av begränsning som hindrar individen att anta fullt ansvar där dessa tre hinder utgörs av oklarheter, exponering och externa krav från intressenter. Messner (2009) förklarar den första typen av begränsning i form av oklarheter som individen ställs inför som tenderar att påverka individen i dennes ansvarstagande där oklarheter utgörs vid de fall då den ansvarsskyldige inte finner en motivering eller kommer ihåg de beslut som skall fattas inom ramen för ansvaret. Grunden ligger i att externa parter utanför och inom organisationen i omgivningen kommer ha krav och åsikter givet de beslut som fattas där omgivningen sällan är förstående om saker skulle gå fel. Detta ställer krav på individen som fattar beslut och som står som ansvarig, om denne i fråga inte skulle ha en rationaliserande grund eller motivering för de beslut som fattas tenderar en etisk börda uppstå för individen som tvingas stå till svars för besluten som går fel där utfallet inte går att motivera till följd av oklarheter (ibid.).

Hur denna form av begränsning i form av oklarheter skulle kunna uttrycka sig i praktiken återspeglas bland annat av Sundin och Brown (2017) som diskuterar processen av att “gröna” en organisation. Sundin och Brown förklarar hur de traditionella övervakningsmekanismer, i form av mätbarhet, upprätthålla och kontrollera agenters beteenden, likt klassiskt agentteori (se Eisenhardt, 1989) inte enbart är tillräckligt för att uppnå detta utan det krävs att

individerna blir införstådda i vad det är organisationen försöker att uppnå, något som kan ske genom att hela organisationens styrning genomsyras av hållbarhetsmål samt att dessa är uttalade och att det finns en tydlig ansvarstilldelning (Sundin & Brown, 2017).

Sundin och Brown (2017) menar att även fast det rapporteras, mäts och redovisas

hållbarhetsdata så kommer organisationen att prioritera finansiella data om organisationen drivs av strikt ekonomiska incitament. Detta är något som även Adams och Frost (2008) beskriver när finansiella tal prioriteras framför hållbarhet. Sundin och Brown (2017) förklarar att organisationer även behöver implementera incitament internt genom att miljöfrågor behöver implementeras i den dagliga operativa verksamheten och i de utformade styrpaketen för att skapa ansvar hos individen gentemot att agera hållbart. Om hållbarhetsfrågor inte implementeras i form av faktiska krav som ger upphov till ansvar hos individen, men även organisationen, uppstår en form av oklarhet genom ansvarsskyldigheten att agera hållbart. Finns inget uttryckt krav på ansvar, finns heller inget motiv bakom det vilket överensstämmer med vad som Messner (2009) förklarar kan tendera bli en etisk börda hos den som står som ansvarsskyldig.

Den andra begränsningsaspekten som Messner (2009) lyfter avser exponering och förklaras genom hur individen eller organisationen exponeras av krav ställda från en part som kräver denne ansvarig. Oftast förknippas denna typ av begränsning med ansvar som tycks te sig orimligt högt ställda eller väldigt omfattande avseende uttryckta krav på ansvar. Detta bidrar till en etisk börda hos den ansvarsskyldiga genom att det inskränker på det ansvarstagande jaget i form av för omfattande ställda krav. Individens ansvarstagande kan således bli bristfälligt om det ställs orimligt höga krav på denne.

Den sista aspekten utgörs av begränsningar i form av externa krav från intressenter, likt hur intressenter påverkar organisationers hållbarhetsstyrning (Rodrigue et al., 2013). Messner (2009) förklarar vidare att den etiska bördan hos den ansvarsskyldige blir allt större i relation till desto fler krav från flertal intressenter som ställs på individen. Detta kan ge upphov till en

(14)

9

etisk börda hos den ansvarsskyldige, där en begränsning och problematik uppstår i den konflikt mellan olika krav från olika intressenter som kan uppstå. Exempelvis i form av krav att tillgodose aktieägarnas avkastningskrav i relation till krav avseende socialt ansvar eller andra CSR relaterade intressen. (Messner, 2009)

En annan aspekt som är viktig att beakta är det som Messner (2009) beskriver som det etiska gapet. Med detta menar författaren dels den etiska bördan som kan uppstå vid ansvarstagande, och motstånd kopplat till detta genom att individen blir tilldelad för högt ställda krav.

Motstånd kopplat till för högt ställda krav menar Messner (2009) inte bör ses som någonting oetiskt av principalen även fast dess krav inte blir tillgodosedda. Messner (2009) menar att smal ansvarsskyldighet, eller en begränsning av ansvar med hänsyn till enbart en

intressentgrupps krav för att minimera risken för motstridiga krav från flera intressenter, leder till att mindre konflikterande krav ställs på individen. En annan lösning författaren (Messner, 2009) beskriver för att inte inskränka på individens självbild är att redan från början vid definiering av ansvarskraven anpassa dessa efter de olika intressenternas krav och intressen. Något som även Rodrigue et al. (2013) beskriver som ett lämpligt sätt att forma

hållbarhetsstyrningen så att den inte vållar konflikter med organisationens intressenter. Med en sådan anpassning undviks förekomsten av motstridiga krav från olika intressenter ställda på den ansvarsskyldige och undgår kompromisser eller bortförhandling från någon av endera part. (Messner, 2009)

Gray (1992) beskriver accountability som rätten att erhålla information samt förpliktelsen att kunna leverera information. Gray (1992) och Johannides (2012) förklarar vidare hur

accountability kan förklaras genom fyra frågor bestående; vem, till vem, för vad och genom vilka medel som accountability uppstår. Samtidigt är det ibland oklart vem individen är ansvarig inför, eller vem som egentligen är principalen, något Johannides (2012) illustrerar med hur individer inom en organisation kan agera som surrogat till den för dem yttersta principalen, i detta fall gud. Andra individer, eller kollegor, kan med andra ord agera som principal eller medium för individens högre ambitioner och ideal. (ibid.)

2.5 Intelligent accountability

En annan kritisk syn på accountability är det som kallas för “intelligent” accountability, Transparens finns i många former, när det gäller accountability är transparens en konsekvens av det faktum att individen blir “called to account” och då får redogöra för sitt agerande och sina prestationer (Roberts, 2009). Denna transparens som uppstår har beskrivits som

“intelligent accountability” av Butler (se Roberts, 2009) när aktieägares tilltro till hur transparens reglerar individer i företagets beteende. Roberts (2009) har en annan syn på intelligent accountability. Roberts (2009) beskriver intelligent accountability som en

välplacerad tilltro till en individ. Denna tilltro växer fram över tid genom att denna samtalar med kollegor, ställer frågor och gör påståenden som visar sig sanna, samt bevisar med handlingar att denna är en värdig del av gruppen (Roberts, 2009). Författaren beskriver intelligent accountability på detta sätt eftersom den växer fram över tid och kräver att individen ständigt är engagerad och agerar på ett sådant sätt att gruppen anser det korrekt. Detta är en motsats till accountability genom transparens, som snarare är “foton” där individens prestationer och agerande gör denna transparent och accountable vid specifika tillfällen. (Roberts, 2009)

(15)

10

Med andra ord är individens agerande transparent vid ritualen “called to account”, eller när individen rapporterar. Medan intelligent accountability snarare är en individ som är en aktiv deltagare i gruppen och anses vara en värdig del av gruppen av andra individer. Roberts (2009) ser således intelligent accountability som något som växer fram ur social

accountability (Roberts, 1991) snarare än principalens tilltro till agenten över distans som effekt av hierarkisk accountability och dess rapporteringssystem.

2.6 Sammanfattning och användning av teoretisk referensram

Accountability finns i flera former där hierarkisk accountability är det fenomen som uppstår när principalen övervakar agenten genom rapporteringssystem och håller agenten ansvarig för utfallet av det den rapporterar. Hierarkisk accountability har många likheter med de

incitamentsteorier som beskriver hur en agent, opportunistiskt eller inte, agerar och övervakas, disciplineras och belönas av principalen. Där skillnaden är att hierarkisk accountability ser dels till agentens självvärde kopplat till dess prestationer och

ansvariggörandet snarare än informationsassymetri och intressekonflikt agent och principal emellan.

Den andra stora beståndsdelen av accountability, social accountability, handlar om hur individer strävar efter ontologisk trygghet, eller att uppfattas som en värdig del av gruppen. Dessa individer som strävar efter att uppfattas som värdiga av gruppen påverkar varandras värderingar och uppfattningar genom interaktion gruppmedlemmar emellan. Dessa

interaktioner sker ofta genom informella diskussioner i fikarummet, och kan agera minst lika påverkande på individen som hierarkisk accountability. Detta har stora likheter med

struktureringsteori där man talar om dels legitimitet, eller gruppens uppfattningar angående individen. Signifikans, eller hur individen förväntas prata samt sanktioner, som kan innebära utfrysning eller skambeläggning med syfte att få individen att ändra sitt beteende för att passa in i gruppen. Men social accountability tar inte maktstrukturer i beaktning på samma sätt som Giddens structuration theory, och kan i den meningen ses som en nedbantad version av denna.

Det finns även alternativa synsätt och begränsningar för denna teoribildning. Som Messner belyser kan principalens agerande i stor grad påverka hur individen tar ansvar, oklarheter, exponering och externa krav på agenten kommer att påverka hur denna tar ansvar. Där oklarheter i högsta grad är principalens otydlighet i direktiv leder till att agenten inte vet vad som förväntas av denna. Exponering syftar på hur agenten kan tilldelas för stort ansvar och som konsekvens av detta leder till att agentens självbild skadas och potentiellt agerar mindre ansvarsfullt. Externa krav är också viktigt att betänka då externa krav kan leda till att agenten upplever en målkonflikt gällande vilket ansvars som är viktigast, agenten kan således

underkasta sig externa krav före de krav principalen ålagt agenten.

Inom accountability talar man även om intelligent accountability, vilket somliga anser vara transparens i rapportering och på så sätt är tätt kopplat till den hierarkiska accountabilityn. Andra menar att intelligent accountability snarare är att individen aktivt bevisar för gruppen genom sitt sätt att prata och agera att denna är en värdig del av gruppen och på detta vis är något av gruppens normbildare. Något som är tätt kopplat till den sociala accountabilityn. Nedan illustrerar vi hur vi ämnar använda den teoretiska referensramen med en egenutvecklad modell, vilken sammanfattar det vi tar med oss från teorin och fungerar som analysverktyg.

(16)

11

2.7 Modell

Modell 1. Egenkonstruerad modell

2.7.1 Modellbeskrivning

Ovan illustrerad modell beskriver hur hierarkisk accountability (Roberts, 1991) uppstår när en individ får direktiv från ledning, rapporterar utfallet till ledningen (getting called to account) och hålls ansvarig för utfallet av det som rapporteras (held accountable).

Modellen illustrerar även hur det förekommer horisontell påverkan individer emellan, något som Roberts (1991) beskriver som social accountability. När detta beblandas kommer sedan individen behöva göra ett ställningstagande av någon form då denna antingen påverkas mer av den hierarkiska formen av accountability, eller den sociala formen av accountability. Oavsett kommer någon form av ansvarstagande, eller brist av, att skapas hos individen.

(17)

12

3. Metod

I följande avsnitt kommer metodologiska överväganden och val att redogöras för. Studiens utförande och tillvägagångssätt kommer att beskrivas, där val, och urval för studien kommer att förklaras. Likaså avslutas kapitlet med en kritisk reflektion gällande de metodologiska övervägandena konsekvenser på studien, likväl som försök att bidra till en ökad trovärdighet till studiens utformande och resultat.

3.1 Forskningsstrategi

Genom hur vårt syfte och frågeställning rör huruvida hållbarhetsstyrningen påverkar den anställde i dennes ansvarstagande krävs det att studera hur själva styrningen mottas och påverkar individen och hur denna ansvariggörs genom detta. Således för att kunna besvara detta är det nödvändigt att genomföra en kvalitativ studie genom intervjuer, eftersom det handlar om individens egna upplevelser och är något som är svårt att kvantifiera och mäta genom en kvantitativ studie (Bryman & Bell, 2017). För att kunna besvara vår tilltänkta studie valdes att genomföra intervjuer som insamlingsmetod. Både Bryman och Bell (2017) och Casell och Symon (2004) lyfter även hur intervjuer som empirisk insamlingsmetod är det vanligaste förekommande vid genomförande av en kvalitativ studie. Även här ansåg vi som författare av uppsatsen att denna insamlingsmetod var bäst lämpad för att kunna besvara studiens tilltänkta syfte och frågeställning. En följd av att genomföra en kvalitativ studie är att det blir svårt att generalisera resultatet, något som är lättare att göra med en kvantitativ studie. Inom ramen för den kvalitativa forskningsmetoden finns tre tillvägagångssätt och ansatser som påverkar förhållningssättet till den empiriska datainsamlingen. Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver dessa tillvägagångssätt som av deduktiv, induktiv och abduktiv karaktär.

Den deduktiva ansatsen förklarar författarna innebär att man går från teorin, generella antaganden och regler för att förklara en enskild företeelse eller fall. Medan den induktiva ansatsen förklaras som att den sker genom en omvänd ansats där man istället utgår från empirin och flertal företeelser som observeras. Där man genom denna ansats strävar efter att finna ett samband mellan dessa observationer som anses gälla för det generella.

Avslutningsvis lyfter Alvesson och Sköldberg (2008) abduktion, detta angreppssätt beskriver Jacobsen (2002) innebär hur man som forskare skiftar mellan empiri och teori vid utförandet av studien, likt en form av kombination av induktion och deduktion. Där man som forskare ämnar efter att få förståelse (Alvesson & Sköldberg, 2008) och heller inte begränsar sig eller låser sig själv till att enbart förhålla sig till en av ansatserna induktion eller deduktion. Vidare menar Alvesson och Sköldberg hur genom tillämpandet av en abduktiv studie innebär att en utveckling av teorin och empirin sker i processen av genomförandet av studien (ibid.).

Genom hur vi vid utförandet av studien operationaliserat intervjuguiden utifrån teorin, men samtidigt öppnat upp för nya företeelser och förekomster som kommit från empirin genom våra utförda intervjuer har ett abduktivt förhållningssätt tillämpats vid utförandet av denna studie. Den abduktiva forskningsmetoden är även något som Alvesson och Sköldberg (2008) förklarar är den vanligaste tillämpade metoden vid utförande av en fallstudie. Valet att tillämpa en abduktiv ansats till denna studie motiveras genom att ha en bra teoretisk grund genom att låta teorin styra genom operationaliseringen, men att heller inte utestänga eventuella förekomster från empirin, framförallt då studien ämnar undersöka individers

(18)

13

upplevelser där dessa kan influeras och påverkas av faktorer som går bortom accountability teorin.

3.2 Forskningsmetod

För denna studie har en fallstudie genomförs där kvalitativa intervjuer inom

fallorganisationen genomförts och utgjort empirisk grund för analys. Det finns två olika typer av fallstudier, single-case-study och multiple case study (Patton & Appelbaum, 2003;

Eisenhardt, 1989b). För denna studie har en single-case study tillämpats av olika skäl. Dels genom hur storleken på organisationen är av såpass stor karaktär, organisationen omfattar omkring 10 000 anställda vilket innebär att den talar för en stor mängd individer och åtkomst till tillräckligt många intervjuer inom organisationen har getts. Något som gör det icke-nödvändigt att använda sig av fler fall. Uppsatsens frågeställning och syfte är inte heller av jämförande art, genom att exempelvis jämföra mellan olika branscher eller liknande. Detta bidrar också till att för vårt ändamål räcker det att tillämpa en single-case study genom ett fall. Dessutom säger det mer för uppsatsens syfte om man har fler respondenter inom en och samma organisation än om man genomför fler intervjuer med färre personer på olika företag. Detta då vi är intresserade av individerna inom organisationens upplevelse och påverkan av hållbarhetsstyrningen, och hur detta skapar ansvar hos individen. Detta kan skilja sig åt från olika personer inom organisationen vilket gör att det är av större intresse att intervjua fler personer inom samma organisation än enstaka personer från flera organisationer.

Det som dock är värt att ha i åtanke vid genomförande av kvalitativa studier generellt, men också i fallet av en fallstudie är som Bryman och Bell (2017) förklarar att det alltid

förekommer en viss grad av subjektivitet och påverkan vid genomförandet av studien som forskare. För att undvika detta har vi som genomför studien strävat efter att vara så objektiva som möjligt och försöka sträva efter ett distanserat och kritiskt förhållningssätt vid

genomförandet av fallstudien och vid bearbetning av det empiriska materialet. Där det annars förekommer en närhet till intervjuobjekten och organisationen vilket också tenderar bidra till subjektivitet och då det vid kvalitativa studier handlar om tolkningar om materialet som samlats in. Något som bör ha i beaktande som läsare men också som har beaktas av oss som genomfört studien.

3.3 Litteraturanvändning

Den litteratur som utgör grund för den teoretiska referensramen för detta arbete grundar sig främst på vetenskapliga artiklar. För att säkerställa validitet och trovärdighet avseende de valda vetenskapliga artiklarna som tillämpats har vid urval kriteriet avseende att dessa skall vara av karaktären “Peer-review” tillämpats. Vid insamling av artiklarna har databasen Primo, Business Source Premier samt Google Scholar använts, där kraven avseende “Peer-review” likväl som antal citeringar utgjort grund för urvalskriterier. För att få en bredare förståelse för det övergripande området Suistanability control fältet genomfördes först en litteraturöversikt och genomgång av området som studien ämnar bidra till. Detta bidrog till att öppna upp för området, där detsamma genomfördes med hänsyn till accountability som begrepp och teoretiskt analysverktyg. Därefter har artiklar med relevans för studiens syfte och

frågeställning valts ut inom ramen för problematisering och den teoretiska referensramen. Vid genomgång av accountability som begrepp har främst artiklar från Roberts (1991; 2001; Roberts et al. 2005) tillämpats som teoretisk utgångspunkt, men även Messner (2009) som

(19)

14

bidragit till en mer kritisk syn på accountability. Vidare har även böcker tillämpats vid beskrivning av metodval, för att ge en bredare förståelse och förklaring. Den metodlitteratur som använts för denna studie har främst utgått från Bryman och Bell (2017) samt Alvesson och Sköldberg (2008). Däremot har fokus inom ramen för avsnittet metod legat i att snarare beskriva processens gång och de metodologiska överväganden som tagits genom egna ord, än genom att tillämpa och beskriva metodlitteratur i högre mening. Metodlitteraturen har snarare inbringat en förståelse för val av metod, studiens design och utformande. Avslutningsvis för att förklara det tillämpade analysverktyget genom systematiskt bearbetning av det empiriska materialet i form av en innehållsanalys har den primära artikeln och perspektiv på

innehållsanalys utgått från Hsieh och Shannon (2005), men även här ligger fokus på att förklara med egna ord hur vi gått tillväga och hur processen för analysering och systematisk bearbetning av empirin tagit form.

Vid litteratursökning har följande sökord använts för att hitta relevant litteratur för denna studie;

“sustainability control”, “accountability theory”, “SCS” ”Sustainability control systems”, “EMCS”, “Accountability”, “Accountability + sustainability”, “Accountability in public administration”.

Gemensamt vid litteratursökningen är att vi har tittat på de artiklar inom dessa sökord där vi dels tar hänsyn till antal citeringar, journal, men vi har även valt att genom ett snöbollsurval ta del av de referenser artiklarna använder sig av.

3.4 Datainsamling

Data har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer där en intervjuguide som

operationaliserats fram från teorin har använts, men även följdfrågor ställts för att berika empirin. Intervjuguiden har således använts som diskussionsområden snarare än direkta strukturerade frågor, anledningen till att en intervjuguide med strukturerade frågor har

arbetats fram är att respondenter har efterfrågat en intervjuguide innan intervjuer har ägt rum. Det finns som Bryman och Bell (2017) förklarar tre olika metoder för genomförandet av intervju vilka består av ostrukturerade, strukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Valet av att tillämpa semi-strukturerade intervjuer gjordes med hänsyn till att denna metod ansåg mest lämplig att genomföra till den tilltänkta studien. Detta för att ha en form av ram och områden att utgå ifrån och strukturera själva intervjun utifrån, men samtidigt lämna utrymme för respondenten i fråga att påverka intervjun och bidra till flexibilitet (Bryman & Bell, 2017). Likaså fanns stöd och motiv till att tillämpa denna typ av metod genom att studera hur tidigare studier som studerar inre kontext, attityder och upplevelser har insamlat sin empiri, där även dessa tillämpat semi-strukturerade intervjuer som exempelvis Adams & McNicolas (2007).

I detta fall har både primär och sekundärdata utgjort empirisk grund för studien där tonvikten legat i primärdatan genom de empiriskt insamlade intervjuerna. Sekundärdatan har legat i de styrdokument som vi blev tilldelade vid första informationsmötet, men även års- och

hållbarhetsredovisningar från organisationens hemsida som analyserats genom en enkel form av innehållsanalys där styrverktyg, mättal, mål och strategier för hållbarhetsarbete

identifierats med hjälp av tidigare kunskaper i ekonomi-, verksamhets- och miljöstyrning. Det förekommer både positiva respektive negativa följder hänfört att tillämpa primär- eller

sekundärdata. Som Bryman och Bell (2017) förklarar bidrar primärdatan vanligtvis till att vi som genomför studien kan säkerhetsställa det empiriska materialets autencitet, där samma

(20)

15

möjlighet inte finns i samma utsträckning vid sekundärdata som exempelvis tillhandahålles genom hemsidor eller liknande. Däremot som Bryman och Bell (2017) fortsätter förklara är att till följd av att respondenten i fråga är medveten om att denne medverkar i en studie, skulle också denne kunna påverka studiens utfall genom dennes val av vad denne väljer att

framförhålla under studien där denne har en makt och möjlighet att kunna vinkla svar och agera reaktivt (ibid.).

3.4.1 Förstudie

För arbetet genomfördes en förstudie i vilken två respondenter intervjuades från två olika företag. Den ena respondenten är filialchef på ett stort svenskt företag vars kärnverksamhet är tätt kopplad till hållbarhetsfrågor, och den andra respondenten är hållbarhetschef för ett svenskt fastighetsbolag som ägs av en kommun. Motivering till bakomliggande orsak varför en förstudie genomfördes för denna uppsats var begränsningen till möjligheten att kunna genomföra fler intervjuer inom respektive företag till följd av Covid-19. Detta innebar för få deltagare för att kunna utgöra en fallstudie och heller inte möjligheten att kunna dra några generella slutsatser. Det blir inte heller tillräckligt mycket information när en enstaka intervju genomförs på ett företag för att kunna använda empiriskt i studien. Detta ledde till ett beslut att fortsätta med en fallstudie i organisationen där möjligheten till att få access till fler

respondenter erbjöds. Detta bidrog till att de två genomförda intervjuerna på dessa två företag Alfa och Beta istället fick ta form som en förstudie. Däremot bidrog förstudien till att vissa problem med hållbarhetsstyrning identifierades, vilka överensstämmer med vad som framgick i fallstudien och bidrog även till mer kunskap för oss skribenter avseende områdets

svårigheter och möjligheter gällande hållbarhetsstyrning. Förstudien bidrog även till att uppsatsens författare övade sina färdigheter i konsten att intervjua samt fann nya intressanta diskussionsområden som togs med i datainsamlingen i fallet.

3.4.2 Urval

Vid urvalskriterier för organisation som tilltänkt fallstudieobjekt önskades en medelstor till större organisation, varpå eventuella förekomster av skillnader hos anställda i olika nivåer ämnades undersökas. Då syftet var att undersöka huruvida hållbarhetsstyrningen påverkar de anställda i dennes ansvarstagande önskades även en organisation vars hållbarhetsarbete är relativt utvecklat för att kunna undersöka detta. Vid urval av organisation mailades en förfrågan ut till ett 15-tal olika organisationer där en kort presentation om vilka vi som intervjuare var, samt en kort beskrivning om vår tilltänkta studie. Denna förfrågan återfinns i Bilaga 1. Vi kontaktade även en konsult i Örebro med ett gediget företagskontaktnät i regionen genom tips från vår handledare, där konsulten eventuellt skulle kunna ha förslag på företag som skulle vara intresserade av vår studie. Konsulten gav oss förslag på fyra företag som vi kontaktade där alla dessa tyvärr avböjde. Sedermera till följd av pandemin Covid-19 avböjde många företag där möjligheten inte fanns att kunna ställa upp i vår studie som konsekvens av detta. Genom detta blev urvalet av organisationer något begränsat men två av företagen återkopplade och var intresserade av att ställa upp samt en större organisation. Då de två företagen inte kunde tillgodose tillräckligt många intervjuer till följd av Covid-19 för att kunna utgöra en tillräckligt rik empirisk grund för studien valdes istället att genomföra en fallstudie på den större organisationen som öppnade upp för möjligheten att genomföra flertal intervjuer inom organisationen. De två företagen som också intervjuades fyller istället en funktion som förstudie vilken ökar förståelse för oss som intervjupersoner för ämnet som sådant, men också kan bidra med att kunna jämföra eventuella upplevda skillnader från dessa

(21)

16

två intervjupersoner och deras kontextuella påverkan i relation till de svar som vi erhöll från fallstudien.

Samtliga organisationerna har valt att ställa upp som anonyma och kommer därför att

benämnas som företag Alfa, Beta och organisationen som utgör fall för studien benämns som Gamma.

Företaget Alfa som intervjuats har sin kärnverksamhet med fokus på hållbarhet och då specifikt återvinning där arbetsmiljön ses som farlig varför även säkerhet och arbetsmiljö är viktiga frågor för företaget. Hållbarhetsarbetet ses som relativt välutvecklat och känt för medarbetarna inom organisationen. Företaget omfattar omkring 1400 anställda.

Företag Beta omfattar omkring 465 anställda och befinner sig inom fastighetsbranschen. Organisationen arbetar mot uppsatta hållbarhetsmål, men organisationens hållbarhetstsyrning är inte vidare känd inom organisationen hos de anställda, utan har istället försökt vävas in i den dagliga verksamheten genom exempelvis inslag i städrutiner. Det som vävs in i rutinerna faller exempelvis in inom ramen för arbetshälsa och säkerhet, som på så vis bidrar till

organisationens sociala hållbarhetsmål.

Organisation Gamma är en offentlig förvaltning som styrs av demokratiska val där

organisationen omfattar omkring 10 000 anställda. Organisationen har ett relativt välutvecklat hållbarhetsarbete och ett uttalat hållbarhetsmål som genomsyrar hela organisationen med en vision om långsiktighet i dess beskrivning av verksamheten. Fallet och en mer utförlig beskrivning av organisationen återfinns under avsnitt 4.1 Fallbeskrivning.

Innan genomförandet av intervjuer på organisationerna Gamma, genomfördes en inledande intervju med ansvarig kontaktperson på organisationerna för att presentera vår studie för organisationen samt få deras syn på hur deras organisation kunde tänkas bidra till vår studie. Detta öppnade upp för att dels informera om vad vår studie kommer behandla, för att på så vis ge respektive kontaktperson kunskap om begreppet och vårt område vi ämnade att undersöka, men också säkerhetsställa att komma i kontakt med relevanta intervjupersoner för vår studie.

Vid första informationsmötet med hållbarhetschefen på organisationen som utgör fallet för denna studie där vi informerade om vår studie men också fick en väg in i organisationen för vidare intervjuer blev vi tilldelade en rad dokument som bland annat innehöll organisationens hållbarhetsprogram inkl. hållbarhetsmål, verksamhetsplan med budget samt utvecklings-strategiska dokument. Dessa blev vi ombedda att läsa och sätta oss in i för att få en

kontextuell förståelse för organisationen och hur de arbetar med hållbarhetsstyrningen och vilka mål som de siktar mot. Första mötet med hållbarhetschefen bidrog även till en form av snöbollseffekt i form av åtkomsten till intervjupersoner inom organisationen. Detta då

hållbarhetschefen gav oss en vidare kontaktperson för en första intervju, där denna respondent i sin tur hänvisade oss vidare till ytterligare en person inom organisationen. Detta upprepades genom hur våra respondenter hänvisade oss vidare till ytterligare individer med olika

befattningar och nivåer inom organisationen, där vi slutligen fick möjligheten att genomföra sex stycken intervjuer. Möjligheten att genomföra fler intervjuer hos fallorganisationen fanns, men ett medvetet val av att endast genomföra sex intervjuer togs när skribenterna fick

upplevelsen av en empirisk mättnad (Eisenhardt, 1989b) som uppstod i de intervjuer som genomförts.

(22)

17

Genom att tillämpa snöbollsmetoden (Denscombe, 2014) som sätt att få tillgång till

respondenter för studien följer vissa konsekvenser. Detta leder bland annat som Eisenhardt (1989b) och Denscombe (2014) menar tendera bidra till en form av objektivitet genom att vi som utför studien sätter ramen för de urvalskriterier som råder för studien, vilka innefattar: att respondenten påverkas av organisationens hållbarhetsstyrning och att respondenten finns på en annan nivå än respondenten tidigare för att undvika att respondenterna blir allt för

homogena. Detta påverkar respondenterna i viss mening, dels intervjuas enbart individer som individer inom organisationen vet påverkas av hållbarhetsstyrning, dels genomförs intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsfrågor. Men enbart den första kontaktpersonen har per se valts ut av oss författare, där resterande respondenter snarare tilldelats oss än aktivt valt ut. Detta bidrar till en form av objektivitet där vi inte har någon tidigare förförståelse eller subjektiv inställning till respondenterna. Å andra sidan, kan det finnas en viss subjektivitet som påverkar urvalet av respondenterna från den första intervjurespondenten som startat denna snöbollseffekt, där denne hänvisade oss vidare inom organisationen. Där

respondenterna som vi blivit tilldelade till stor grad är avgörande genom relationerna

respondenterna emellan. Man kan anta att respondenterna som hänvisar vidare till ytterligare respondenter i de flesta fall hänvisar till individer inom organisationer som man har en nära relation till eller vars åsikter är likartade. Exempelvis skulle man kunna tänka sig att

Parkchefen, som i sin intervju uppgav att respondenten stött på kommentarer genom hur denne likställts på ett negativt sätt med Greta Thunberg, förmodligen inte hade hänvisat oss vidare till just de personer som utsatt respondenten för denna typ av kommentarer eller som förhåller sig negativt till organisationens hållbarhetsarbete och frågor. Detta tenderar ju att skapa en viss form av likformighet när det kommer till respondenterna och deras åsikter, värderingar och upplevelser av organisationens hållbarhetsstyrning. På så vis kan man tänka sig att den första respondenten som sätter denna snöbollseffekt i rullning kan tendera påverka efterföljden av respondenter. Studiens resultat är ändock tämligen varierat i respondenternas upplevelser, något som tyder på att respondenterna inte har en homogen inställning till organisationens hållbarhetsstyrning och syn på ansvarstagande.

3.4.3 Operationalisering intervjuguide

Vid utformandet av intervjuguiden operationaliserades intervjufrågorna utifrån teorin för att ställa relevanta frågor. Intervjuguiden inleds med ett par inledande frågor som rör

intervjupersonens roll på företaget, hur länge de haft sin roll på företaget. Detta då det kan ha påverkan på hur stort ansvar respondenten känner för sin roll, men också i form av eventuell utvecklade relationer mellan övriga individer inom organisationen. Sedan ställs två frågor rörande hållbarhet, dels hur företaget i sig arbetar med hållbarhet, men även hur individen förhåller sig och dennes attityd till hållbarhet.

Intervjuguiden är indelad efter hierarkisk- och social accountability då vi är intresserade av att undersöka båda dessa dimensioner. Även några avslutande frågor rörande det kritiska

förhållningssättet till accountability avslutar intervjuguiden, vilka avser begränsningar och hinder vid ansvarstagande.

Vid utformandet av frågorna för intervjuguiden önskade skribenterna sträva efter att ställa så öppna frågor som möjligt. Tanken var att använda sig av semistrukturerade intervjuer där frågorna som operationaliseras från teorin snarare fyllde en funktion som diskussionsområden under intervjuerna än frågor att följa till punkt och pricka. Detta då vi eftersträvade en

diskussion snarare än en utfrågande intervju där respondenten i fråga givet dennes svar styrde innehållet men med hänsyn till att beröra de områden som teorin omfattar. Detta ledde även

(23)

18

till att respondenten pratade avsevärt mycket mer än de som ställde frågorna, något som Bryman och Bell (2017) menar är av vikt. Stor vikt lades även vid interaktionen i intervjuerna där utrymme för många följdfrågor ställdes. En strävan kring utformningen av frågorna i intervjuguiden var att undvika att ställa frågor som gick att enbart besvara med ett ja eller ett nej, utan att skapa öppna frågor som gav möjligheten till utförliga svar.

Exempel på hur operationaliseringsprocessen där frågorna i intervjuguiden genererades givet teorin illustreras enligt följande nedan:

Fråga:

Diskuterar du och dina kollegor kring hållbarhetsstyrningen på företaget? Upplever du isåfall att dessa diskussioner bidrar till att du upplever dig mer eller mindre ansvarig gällande hållbarhetsfrågor?

Operationalisering från accountability teorin:

Roberts (1991) menar att den socialiserande formen av accountability genom möten mellan jämlikar kan skapa en ömsesidighet och gemensamma värderingar. Dessa värderingar och ömsesidighet kan således bidra till att det uppstår informella krav på individen inom organisationen från dess kollegor.

Ovan illustreras hur teoretiska resonemang leder till hur en fråga formuleras. Detta är av stor vikt då vår forskningsfråga rör ansvarstagande och hur hållbarhetsstyrningen påverkar och gör individen inom organisationen accountable. För att kunna besvara detta är det tilltänkta analysverktyget just accountability teorin. Således är det nödvändigt att intervjuguiden och de frågor och diskussionsområden berör samtliga aspekter inom den teoretiska

begreppsapparaten för att kunna tillämpa analysverktyget accountability, och för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Resterande operationalisering återfinns i Bilaga 2.

3.4.4 Intervjuguide

Den framställda intervjuguiden som operationaliseras från teorin återfinns i Bilaga 3. Vid utformning av intervjuguiden har frågorna dels operationaliseras från teorin som beskrivet i föregående punkt 3.4.1 Operationalisering intervjuguide. Ytterligare har hänsyn tagits till de råd som lyfts av Bryman och Bell (2017) avseende aspekter att beakta vid utformandet av en intervjuguide. Dessa råd som författarna beskriver utgörs bland annat av att formulera

frågorna så de är begripliga för respondenten i fråga, där vi strävat efter att formulera så enkla frågor som möjligt och inte tillämpa de faktiska begreppen inom

accountability-begreppsapparaten då dessa är av för akademisk karaktär och inte begrepp som gemene man är införstådda i. Vidare råd som Bryman och Bell (2017) lyfter är att inte ställa ledande frågor samt skapa en form av systematik och ordning i frågornas upplägg, något som underlättar både för oss som intervjuare likväl som för respondenten.

(24)

19

3.4.5 Genomförandet av intervjuer

Tillvägagångssättet genom hur intervjuerna för denna studie har genomförts har skett genom tre olika metoder. Dels intervjuer som skett personligen, genom videointervjuer samt intervju per telefon. Vid utformandet av studien och i en idealisk värld hade enbart personliga

intervjuer önskats. Detta då det inbringar ett större förtroende och en enkelhet i att

personligen träffa respondenten som öppnar upp för en lättare diskussion och därmed en ökad kvalitet i det empiriska insamlandet. Däremot till följd av Covid-19 har flertal intervjuer behövs genomföras antingen via video genom Skype eller per telefon. Detta då

respondenterna i fråga önskat detta och då vi vid kontakt erbjudit möjligheten att som respondent få avgöra på vilket sätt intervjuerna skulle genomföras, personligen eller via telefon/video. Detta då vi ville anpassa oss efter våra respondenter av etiska skäl då denne skulle känna sig bekväm vid medverkan i vår studie. Detta resulterade i att tre av de sex genomförda intervjuerna i vår fallstudie skedde personligen, och tre av dem skedde genom video- eller telefonintervju.

Två av respondenterna uppgav innan intervjutillfället att dessa ville få tillgång till intervjuguiden innan då dessa ville känna sig förberedda inför intervjun. Dessa två

respondenter är dock de två som ingick i förstudien, där resterande respondenter som ingår i den faktiska fallstudien inte fick tillgång till frågorna innan själva intervjutillfället. De två som önskade tillgång till frågorna innan fick det av etisk aspekt då det ännu en gång var av vikt för oss att respondenterna i fråga kände sig bekväma och att intervjuerna genomfördes på deras villkor. Däremot då vi eftersträvade att genomföra semistrukturerade intervjuer där intervjuguiden snarare utgjorde en guide och diskussionsområden för oss som intervjuare då vi ville ha genuina svar från respondenterna och snarare ha en diskussion där detta ger detta bättre förutsättningar om respondenterna inte var förberedda innan. Detta skulle förvisso kunna kritiseras genom att det finns en risk i att oklarheter kan uppstå då inte respondenten i fråga förberett sig, men ett medvetet övervägande val gjordes där beslutet ändå togs att låta respondenternas spontana och direkta svar få tala för studien.

Intervjuerna har samtliga börjat med att vi presenterat oss själva och vår studie för

respondenten, där vi även tillfrågat respondenten om det varit okej för denna att intervjuerna spelades in. Likaså har vi informerat gällande villkoren för medverkan där respondenten i fråga genom sitt deltagande varit helt anonymiserat där vi även gett möjlighet för

respondenten att senare ta del av både transkribering för att säkerhetsställa att vi förstått intervjupersonen rätt, samt möjligheten att få ta del av den slutgiltiga uppsatsen.

Vidare har intervjuerna genomförts genom hur intervjuguiden som tidigare beskrivits utgjorde en grund i form av diskussionsområden för oss som respondenternas skull då vi inte missar någon berörd del av vikt till vår studie. Men att vi snarare diskuterat givet dessa och låtit respondenten beroende på dess svar och följdfrågor styra hur intervjun utvecklat sig. Detta förhållningssätt liknar vad som Bryman och Bell (2017) lyfter som flexibilitet vid

genomförande av kvalitativa intervjuer, något som vi eftersträvat att uppnå.

Diskussionsområden har börjat med att vi tillfrågat respondenten om kontextuell information rörande dess roll inom organisationen och ansvarsområde. Vidare följdes den ämnes/

områdesstruktur som intervjuguidens disposition följt där frågor gällande ansvarstagande utifrån både dimensionerna av social-, hierarkisk- och kritiskt förhållningssätt till

accountability.

References

Related documents

Även Lindex och KappAhl har börjat ta betalt för sina plastkassar där respektive butikschef har märkt av en stor skillnad.. Butikschefen för Lindex motiverar att innan

alla ingående kontrollvariabler för utfallen det tredje året presenteras i tabell 4.) Resultaten tyder på att reformen har haft en liten positiv effekt på de nyanländas

[r]

Detta förhållningssätt skulle kunna grunda sig i att Lindqvist inte delar samma relation till historiker som de andra två populärhistoriska författarna gör, i och med att han

Bonus betalas linjärt för varje hel procentenhet upp till och med 15 procentenheter som entreprenören reducerar klimatpåverkan utöver ställt reduktionskrav i procentenheter

Riskbedömning Brinnande och finfördelad olja brinner explosionsartat, se till att alla elever är på behörigt avstånd.. Utför i dragskåp eller utomhus En fullständig

En bricka kan sitta runt en eller två av tandpetarna eller vara lös i burken.. Finns det någon lös bricka (som inte sitter runt

Man fick soda (natriumkarbonat) från sodasjöar och bränd kalk (kalciumoxid) tillverkades genom bränning av kalksten (kalciumkarbonat). Natriumhydroxiden användes till