ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete, C
C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2016
Friendsprogrammet, på vilka villkor?
En kvalitativ studie om hur kontextuella förutsättningar
påverkar implementeringen av ett anti-mobbningsprogram
Sofia Olsson Julia Torstensson Handledare: Erik Flygare
Friendsprogrammet, på vilka villkor? Sofia Olsson & Julia Torstensson Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete, C
C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2016
Sammanfattning
Det finns många anti-mobbningsprogram och metoder för att förhindra förekomsten av mobbning. Det svenska anti-mobbningsprogrammet Friendsprogrammet använder sig av en hela-skolan-ansats för att reducera förekomsten av mobbning. Vidare fokuserar Friends-programmet på normkritisk pedagogik för att reducera mobbning med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna/normer och värderingar. Det primära syftet med Friendsprogrammet är ett främjande anti-mobbningsarbete, men fokus ligger även på förebyggande och åtgärdande arbete. Eftersom mobbning syns på tre nivåer, sker anti-mobbningsarbete på individ-, grupp- samt organisationsnivå. Friendsprogrammet inkluderar samtliga i ett anti-mobbningsarbete. För att utvärdera huruvida Friendsprogrammet är verksamt, har programteori använts som en metod. I denna studie har gruppintervjuer utförts med lärare på en grundskola som är belägen i en liten tätort i mellansverige för att undersöka huruvida Friendsprogrammet är verksamt i en liten-skol-miljö. Resultatet visar att kontextuella förutsättningar påverkar implementeringen av Friendsprogrammet samt ett främjande arbete, vilket innebär att ett främjande anti-mobbningsarbete inte alltid är mest relevant. Vidare framgår av resultatet att den undersökta Friendsskolan inte tillämpar Friendsprogrammet fullt ut, utan mer som en inspiration. Skolan kombinerar sina egna metoder med metoder från Friendsprogrammet. Trots att skolans mobbningsarbete skiljer sig från Friendsprogrammets arbetssätt, inkluderas ett anti-mobbningsarbete på samtliga tre nivåer: individ-, grupp- samt organisationsnivå.
Nyckelord: Mobbning, anti-mobbningsarbete, Friendsprogrammet, hela-skolan-ansats,
Friendsprogrammet, på vilka villkor? Sofia Olsson & Julia Torstensson Örebro University,
School of Law, Psychology and Social Work The Social Work Program
Social Work C Essay 15 credits Spring 2016
Abstract
There are many anti-bullying programs and methods to prevent the occurrence of bullying. The Swedish anti-bullying program, the Friends Program uses a whole-school approach to reduce the presence of bullying. Furthermore the Friends program focuses on anti-oppressing education to reduce bullying based on norms and values. The purpose of the Friends program is promoting anti-bullying work, but also preventive and remedial work. Bullying can be seen on three levels, individual, group and organizational level. To evaluate whether the Friends program is effective, program theory has been used as method. In this study, group interviews was performed with teachers at a primary school located in a small urban in central Sweden to investigate whether the Friends program operates in a small-school environment. The result shows that the contextual conditions affecting the implementation of the Friends program and promotion work, which means that promoting anti-bullying work is not always suitable. The result also shows that the examined Friends School don´t apply the program in full, more as an inspiration. The school combines its own methods, with the Friends program. Despite the school's anti-bullying work differs from the Friends program, it includes work at all three levels: individual, group and organizational level.
Keywords: Bullying, bullying prevention, The Friends program, whole-school approach,
Vi vill tacka vår handledare Erik Flygare för alla värdefulla råd och det stöd vi fått under vår skrivprocess.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Tidigare forskning ... 2
Utvärderingar av anti-mobbningsprogram och metoder ... 2
Utvärdering av Friendsprogrammet ... 4
Diskrimineringsgrunderna ... 4
Tolkningsram ... 5
Allmänna bestämmelser ... 5
Normer och normkritisk pedagogik ... 7
Programteoretisk beskrivning av Friendsprogrammet ... 7
Organisatorisk nivå ... 8
Interpersonell nivå ... 9
Individuell nivå ... 10
Den undersökta Friendsskolan ... 10
Organisatoriska förutsättningar ... 11
Metod ... 12
Urval och datainsamlingsmetod ... 12
Utgångspunkt för analys och analysförfarande ... 12
Metoddiskussion ... 14
Etiska överväganden ... 15
Resultat & analys ... 16
Arbetet med Friendsprogrammet ... 16
Insatser och skolans arbetssätt ... 17
Förutsättningar för implementering av Friendsprogrammet ... 22
Arbetet med normkritiskt förhållningssätt ... 23
Diskrimineringsgrunderna ... 23 Normkritiskt arbete ... 25 Sammanfattande analys ... 27 Slutdiskussion ... 30 Referenslista ... 32 Bilaga 1 ... 35
1
Inledning
Mobbning är ett vanligt förekommande fenomen som drabbar cirka 60’000 barn varje år. Det innebär att i snitt en person i varje klass är utsatt för mobbning (Friendsrapporten, 2015), detta trots att både Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800) reglerar förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier innebär negativa handlingar mellan elever som sker utifrån diskrimineringsgrunderna i Diskrimineringslagen, vilka är: religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning och ålder. Även kränkande behandling innebär negativa handlingar mellan elever men har ingen direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Diskriminering däremot innebär att elever behandlas annorlunda av skolpersonal utifrån någon av diskrimineringsgrunderna, exempelvis till följd av rådande normer och värderingar på skolan (Skolverket, 2011a). Diskriminering kan även bero på andra faktorer, såsom enskilda lärares värderingar. Det är något som inte alltid sker avsiktligt utan kan påverkas av maktförhållandena mellan skolpersonal och elever, ett exempel på detta är att pojkar ofta får mer uppmärksamhet av lärare i klassrummet än vad flickor får (www.jamstalldskola.se). Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling syftar samtliga på negativa handlingar, vilket om de upprepas kan liknas med Skolverkets (2012) definition av begreppet mobbning. Mobbning innebär upprepade handlingar utförda av någon eller några som har för avsikt att tillföra någon annan skada eller annat obehag. Med utgångspunkt i ovanstående används mobbning i denna studie som ett samlingsbegrepp för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, då de sker vid upprepade tillfällen. Mobbning kan uttrycka sig på olika sätt och brukar delas in i direkt eller indirekt mobbning. Direkt mobbning innebär hot, slag, sparkar eller hånfulla och kränkande kommentarer, medan indirekt mobbning handlar om att bli baktalad, utfryst eller exkluderad från gruppen (Olweus, 1999; Smith, 2013). Även om det finns olika typer av mobbning är en gemensam faktor för dem att det handlar om en maktutövning (Hallford, Borntrager & Davis, 2006). Mobbning under en längre tid kan leda till låg självkänsla, hemmasittande, avhopp från skolan och psykisk ohälsa (Friendsrapporten, 2015). Ovanstående faktorer bidrar till att mobbning är ett socialt problem. Ett socialt problem beskrivs av Meeuwisse och Swärd (2008) som en kombination av individuella karaktärsdrag och samhällets struktur. Det är därför inte endast de inblandade personernas ansvar att motverka problemet utan även samhällets. Därför är det relevant för det sociala arbetet att bistå med samhälleliga insatser för att motverka mobbning (jfr Meeuwisse & Swärd, 2008).
Det finns en rad olika anti-mobbningsprogram och organisationer vars syfte är att förebygga, reducera och förhindra mobbning på skolor. En av dessa är stiftelsen Friends som erbjuder Friendsprogrammet som ett utbildningspaket. Friends grundades 1997 av Sara Damber med syfte att minska mobbning och kränkande handlingar i skolan, detta genom att inkludera både elever och skolpersonal i arbetet samt ge elever möjlighet att påverka och göra skillnad i ett anti-mobbningsarbete. Friends arbetar för att reducera kränkande behandling och diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna, vilket lärare och övrig skolpersonal är ålagda att göra enligt lag. För att införliva detta i skolor används Friendsprogrammet. Programmet sträcker sig över tre år och består både av utbildning, uppföljning samt rådgivning. Grundtanken med programmet är att inkludera elever, skolpersonal samt vårdnadshavare i arbetet för att motverka och reducera mobbning och diskriminering genom en så kallad hela-skolan-ansats (Friends, 2015). Friends startade till en början som ett kompisstödsprojekt där det användes så kallade kompisstödjare för att inkludera elever i ett anti-mobbningsarbete. Numera beskrivs Friendsprogrammet helt fokusera på en hela-skolan-ansats samt ett utbildningspaket. Friends
2
utbildningar genomsyras av genusmedvetenhet och normkritik samt syftar till att ge skolpersonal kunskap och verktyg för att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt anti-mobbningsarbete (friends.se; Friends, 2015). Utgångspunkten är att skolpersonal ska få en ökad kunskap om varför mobbning uppstår, hur mobbning förebyggs, samt att genom ett normkritiskt förhållningssätt främja elevers lika värde (friends.se; Friends, 2008).
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utföra en kvalitativ analys av hur Friendsprogrammet implementeras och används i ett anti-mobbningsarbete på en utvald Friendsskola. Studien utförs genom kvalitativa gruppintervjuer och har ett särskilt fokus på att undersöka om, och i så fall hur, skolan arbetar efter en hela-skolan-ansats. Vidare syftar studien till att undersöka hur skolpersonal förhåller sig till normer på skolan samt om normkritisk pedagogik används som arbetssätt för att motverka mobbning som är kopplat till de olika diskrimineringsgrunderna. För att undersöka ovanstående har följande frågeställningar formulerats:
Hur använder skolpersonal sig av Friendsprogrammet och hur har programmet implementerats?
Hur tillämpar skolpersonal lagstiftning om diskrimineringsgrunderna i arbetet mot mobbning?
Hur tillämpas ett normkritiskt arbetssätt i det pedagogiska arbetet?
Vilka organisatoriska och/eller kontextuella faktorer underlättar respektive försvårar ovanstående arbete?
Tidigare forskning
Utvärderingar av anti-mobbningsprogram och metoder
En metod i anti-mobbningsprogram som är särskilt omdiskuterad är så kallade kompisstödjare. Farrington och Ttofi (2009) beskriver att denna metod visat sig ha negativ effekt gällande förekomsten av mobbning, alltså bör en sådan metod undvikas. De insatser och metoder som däremot i störst utsträckning bidragit till minskad mobbning är disciplinära metoder, föräldramöten samt en hela-skolan-ansats. Disciplinära metoder inkluderar bland annat samtal med eleverna, att eleverna skickas till rektorn samt närvarande personal under raster i form av rastvakter. Rastvakter har visat sig effektivt eftersom en stor del av mobbningen sker utanför klassrummet (Farrington & Ttofi, 2009; Smith, 2013). Vidare antyder Smith (2013) dock att disciplinära metoder bör balanseras med att arbeta för att skapa och upprätthålla goda relationer elever emellan men även mellan lärare och elever. Föräldramöten innebär att föräldrarna inkluderas i, samtidigt som de får ta del av, anti-mobbningsarbetet, vilket är vitalt för en hela-skolan-ansats. En hela-skolan-ansats innebär att all personal och alla elever på skolan engageras i anti-mobbningsarbetet, och anses vara verksamt för att minska förekomsten av mobbning. Trots att hela-skolan-ansatsen visat sig ha små effekter när det gäller att minska förekomsten av mobbning (Richard, Schneider & Mallet, 2011) så anses den ha en positiv effekt i och med att den gör mobbningsproblematiken synlig och ökar medvetenheten om problemet hos både
3
lärare och elever. För att en hela-skolan-ansats ska vara verksam krävs ett bra skolklimat. Ett bra skolklimat innebär exempelvis goda sociala relationer på skolan. Relationen lärare-elever beskrivs vara extra viktig för ett gott skolklimat. Ett bra skolklimat bör även innebära att hela skolan har en gemensam syn och en nolltolerans mot förekomsten av mobbning. För att förbättra skolklimatet är en möjlig metod så kallade direkta insatser för att på så vis visa att det råder nolltolerans mot mobbning på skolan. Direkta insatser innebär att skolpersonal agerar direkt på ett negativt beteende eller en negativ handling för att förhindra mobbning. Lärarnas roll beskrivs även vara viktig när det gäller att skapa ett positivt skolklimat genom att leda diskussioner och övningar i klassrummet (Smith, 2013; Richard, Schneider & Mallet, 2011). Gällande faktorer som påverkar förekomsten av mobbning har programmets längd och intensitet en direkt koppling till dess effektivitet, alltså under hur lång tid programmet sträcker sig samt under hur lång tid utbildning bedrivs. Beroende på hur väl programmet implementeras i verksamheten, ju längre och mer intensivt programmet bedrivs, desto mer minskar förekomsten av mobbning på skolan. Ytterligare två faktorer som är relevanta för att reducera förekomsten av mobbning är att följa läroplanen samt besitta och utveckla kunskaper om faktorer som påverkar fenomenet mobbning (Farrington & Ttofi, 2009; Smith, 2013).
Effekten av olika anti-mobbningsprogram och enskilda metoder inom ett program skiljer sig åt, vissa har visat god effekt och andra har visat negativ eller ingen effekt överhuvudtaget. Resultatet av att använda en hela-skolan-ansats har visat att den varit verksam dock med osäkra resultat, därför bör den inte rekommenderas framför andra metoder (Smith, Schneider, Smith & Ananiadou 2004). Även Richard, Schneider och Mallet (2011) har utfört en utvärdering där det framgår att även fast en hela-skolan-ansats visat sig vara effektiv, beskrivs effekten vara relativt liten.
Trots att utvärderingar av anti-mobbningsprogram visat osäkra resultat beskriver Smith (2013) hur mobbning har minskat över tid och att det är en generell trend i flera länder, däremot har nätmobbning ökat. Skandinavien, och framförallt Sverige som har lägre mobbningsfrekvens än övriga länder i Skandinavien, är framstående när det gäller forskning om mobbning, vilket resulterar i ett effektivt anti-mobbningsarbete. Det positiva resultatet kan även bero på att skolor i Skandinavien anses ha en hög kvalitet, med mindre klasser och välutbildade lärare samtidigt som det finns en omfattande social välfärd. Ytterligare en faktor som kan tänkas påverka den låga förekomsten av mobbning är vilken innebörd begreppet mobbning ges i olika länder (Farrington & Ttofi, 2009; Due, Holstein, Lynch, Diderichsen, Gabhain, Schneidt & Currie & The Health Behaviour in School-Aged Children Bullying Working Group, 2005).
Vid utvärderingar av anti-mobbningsprogram beskriver Ryan och Smith (2009) att dessa utvärderingar ofta brister i vetenskaplig noggrannhet, då främst i avsaknad av kontrollgrupper. För att kunna få ett pålitligt resultat i en utvärdering av anti-mobbningsprogram krävs bland annat kontrollgrupper. En kontrollgrupp skulle i detta fall innebära en skola som inte utför ett mobbningsarbete för att sedan möjliggöra en mätning av effekten av det aktiva anti-mobbningsarbetet på den skolan man avser undersöka. Genom att inte ha en kontrollgrupp blir det omöjligt att urskilja huruvida det är insatsen/anti-mobbningsprogrammet man avser undersöka som bidragit till effekten. Eftersom det i Sverige är lagstadgat att alla skolor måste ha ett aktivt anti-mobbningsarbete innebär det att det är omöjligt att hitta en kontrollgrupp i form av en skola i Sverige som inte bedriver ett anti-mobbningsarbete. I Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning (Skolverket, 2011b) exemplifieras bristande kontrollgrupper med insatsen rastvakter. Då skolor i Sverige enligt lag har ett tillsynsansvar skulle en skola i form av en kontrollgrupp, utan rastvakter, i sådana fall bryta mot det
4
lagstadgade tillsynsansvaret. Enligt Vreeman och Caroll (2007) är brister i utfallsmåttet en annan faktor som bidrar till att utvärderingar av anti-mobbningsprogram ofta brister. De flesta utvärderingar baseras på elevers eller skolpersonals självrapportering, vilket blir problematiskt då sådana rapporteringar innehållsmässigt skiljer sig åt. Därför är det av stor vikt att samla in data i form av självrapportering från både skolpersonal och elever. Enligt Smith et. al. (2004) har även programtrogenhet identifierats som ett problem vid utvärderingar av anti-mobbningsprogram, dels för att det är svårt att undersöka hur noga skolpersonal följer ett programs rekommendationer dels för att skolor blandar metoder och insatser från olika program. Författarna beskriver dock att programtrogenhet inte behöver vara ett självklart mål då det snarare kan vara mer effektivt att anpassa insatser utifrån den egna skolans förutsättningar och kontext men kravet på programtrogenhet innebär att utvärderingar av anti-mobbningsprogram försvåras.
Utvärdering av Friendsprogrammet
Skolverket (2011a) har beskrivit Friendsprogrammet som en kamratstödjarmodell vilken syftar till att förebygga förekomsten av mobbning, trakasserier och diskriminering snarare än att åtgärda sådana negativa handlingar. Friendsprogrammet har som syfte att inkludera hela skolan i ett anti-mobbningsarbete, såväl lärare och annan skolpersonal som elever och vårdnadshavare. Kamratstödjarmodellen innebär att elever inkluderas i anti-mobbningsarbetet i form av kamratstödjare, där två elever från varje klass väljs ut för att fungera som förebilder för övriga elever och för att bidra med ett positivt förhållningssätt och därigenom till en positiv skolmiljö. Förutom elever bör det finnas lärare som är med i kamratstödjarmodellen, och det är då viktigt att relationen mellan elev och lärare fungerar bra. I Skolverkets undersökning (2011a) beskriver vissa elever dock att de upplevt att valprocessen gått till på felaktigt sätt, där de populära blir valda till kamratstödjare. Vidare uttrycker vissa elever att man, som kamratstödjare fungerar som en “skvallerbytta”. Skolledning poängterar att ansvaret måste ligga på skolpersonalen när det gäller att agera vid mobbningssituationer. Ovanstående är en del av den kritik Friends-programmet fått kring funktionen kamratstödjare. I samma undersökning fick lärare och skolpersonal från fyra Friendsskolor frågan varför just Friendsprogrammet valdes på den aktuella skolan. På två av fyra skolor beskrivs valet vara en tillfällighet och att programmet valdes för att det är välkänt hos personalen på grund av en omfattande marknadsföring. På de andra två skolorna valdes det på grund av att metoden kamratstödjare använts innan men att skolan beskrev att de behövde ny inspiration i anti-mobbningsarbetet. Vidare beskrivs i Skolverkets undersökning (2011a) att dessa skolor även använde metoder från andra anti-mobbningsprogram för att kombinera Friendsprogrammets förebyggande insatser med sådana som åtgärdar mobbning. Att skolorna kombinerar olika program gör, som tidigare nämnts, att det uppstår problem vid analys om ett program är verksamt, då det är svårt att fastställa vilket program eller metoder som bidragit till effekten. I dagsläget ser Friendsprogrammet annorlunda ut och har bytt fokus från att arbeta efter en kamratstödjarmodell till att arbeta efter en hela-skolan-ansats och med ett normkritiskt arbetssätt (friends.se).
Diskrimineringsgrunderna
I en rapport från Skolverket (2009) uppges det på skolor förekomma diskriminering och trakasserier som har samband med alla diskrimineringsgrunder: religion eller annan
5
trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning och ålder. Beroende på vilken diskrimineringsgrund som berörs skiljer sig de negativa handlingarna. Gemensamt för alla diskrimineringsgrunder är dock att normer har en avgörande betydelse. Diskriminering på grund av Religion eller annan trosuppfattning sker för att det på skolor uppges förekomma fördomar kring olika religioner, framförallt kring judendomen och islam. Lärare på Komvux uppges exempelvis ha en bristande kunskap om islam vilket kan leda till diskriminering. Det är främst pojkar som både är förövare och offer i trakasserier kring etnisk tillhörighet och detta börjar ofta främst med glåpord som sedan resulterar i slagsmål. Det föreligger ofta en statushierarki mellan olika etniska tillhörigheter som kan ge upphov till trakasserier elever emellan. Elever med funktionsnedsättning beskriver att de ofta blivit trakasserade i grundskolan på grund av sin funktionsnedsättning och därför föredrar de att gå i särskola. Dock upplever eleverna att det finns bristande kunskaper i samhället om vad särskola är vilket kan leda till kränkande handlingar. Vidare förekommer det diskriminering då elever med funktionsnedsättning beskriver att de blir begränsade i sin rörelsefrihet samt i aktiviteter. Exempel på begränsning vid rörelsefrihet kan vara om en rullstolsburen elev inte kan ta sig fram överallt på skolan. Trakasserier på grund av kön är ofta baserat på föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Om en pojke uppträder feminint riskerar han att bli utsatt för trakasserier och anklagelser om att vara homosexuell. Om en flicka har haft flera sexpartners riskerar hon att bli utsatt för ryktesspridning, detta bidrar däremot till en hög status när det handlar om en pojke. Trakasserier kring sexuell läggning liknar de trakasserier som förekommer vid kön - om en pojke uppträder feminint anses han vara homosexuell. Det är mer vanligt med ryktesspridning gällande homosexualitet bland pojkar än flickor. En anledning till denna skillnad beskrivs bero på att homosexualitet bland flickor upplevs som en stil eller ett beteende. Homosexualitet anses avvikande och att komma ut som homosexuell innebär att bryta mot heteronormen som finns i samhället, därför är det vanligt förekommande med trakasserier kring homosexualitet. Två diskrimineringsgrunder som inte beskrivs i Skolverkets rapport är ålder och könsöverskridande identitet, detta på grund av att de tillkom i Diskrimineringslagen och började gälla i januari 2009. Därmed kan det antas att Skolverkets rapport skrevs innan lagändringen.
Tolkningsram
Allmänna bestämmelser
Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktions-nedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. I skolans verksamheter syftar denna lag till att skydda elever från diskriminering eller trakasserier. Lagen innehåller bestämmelser kring både direkt och indirekt diskriminering, där direkt innebär en direkt handling som är diskriminerande gentemot elever, medan indirekt diskriminering berör bestämmelser eller förfaringssätt som ska vara neutralt men ändå kan exkludera på grund av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på en sådan exkludering är att skolavslutningar tidigare oftast ägt rum i kyrkor, vilket gör att muslimska elever inte kan eller vill delta på grund av sin religion. Kapitel 6 i Skollagen redogör för hur arbete mot kränkande behandling av elever ska tillämpas i utbildning och övriga verksamheter. Vidare står det skrivet hur huvudmännen, det vill säga rektorer, har ansvar för att skolpersonalen ska arbeta med dessa skyldigheter samt se till att det genomförs åtgärder och ett målinriktat arbete som ska förhindra
6
eller förebygga att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmännen ska genom en plan översiktligt beskriva åtgärder som ska motverka kränkande behandling gentemot elever. Denna plan ska redogöra för hur åtgärderna ska påbörjas och/eller genomföras under det kommande året.
Skolverkets allmänna råd (2014) är en sammanställning av de lagrum som styr skolans ansvar vid förekomsten av mobbning eller diskriminering. De har som syfte att motverka mobbning samt belysa samtliga elevers lika värde och rättigheter. Enligt de allmänna råden ska det finnas ett förbud mot diskriminering och kränkande behandling, vilket regleras i följande sju punkter:
1. förbud mot diskriminering och kränkande behandling 2. att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter 3. att förebygga trakasserier och kränkande behandling
4. att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling
5. att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling 6. att åtgärda trakasserier och kränkande behandling
7. planer mot diskriminering och kränkande behandling
Under dessa punkter har Skolverket författat konkreta råd kring hur skolans arbete bör bedrivas. Enligt kapitel 11 i Skollagen finns det bestämmelser om läroplanen som är allmänt gällande för samtliga skolor i Sverige vilken definierar skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner för de olika ämnena. Under skolans värdegrund och uppdrag beskrivs de grundläggande målen gällande likabehandlingsarbete, där det understryks hur skolan ska arbeta med medmänsklighet och arbeta på en demokratisk grund. Vidare står det skrivet att alla elever har rätt till en likvärdig och rättvis utbildning, vilket innebär krav på att anpassa skolan samt uppgifter som innebär att alla elever har samma möjlighet att studera och ta del av utbildningen. Även skolans rättigheter och skyldigheter redogör för hur skolan inte bara ska beskriva demokratiska värderingar utan även hur utbildningen ska bedrivas på en demokratisk grund. Ett sådant arbete innebär att involvera eleverna i diskussioner samt planering av bland annat aktiviteter på skolan, i form av exempelvis klass- och elevråd. Skolans uppdrag beskriver hur verksamheten, genom en öppen kommunikation med hemmet, ska arbeta för att utveckla elevernas kunskap och fostran. I avsnittet “Skolans mål och riktlinjer” står det skrivet att verksamheten ska arbeta med “ normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan” (Skolverket, 2015). I avsnittet redogörs för elevers mål och ansvar för studier samt personalens riktlinjer gällande normer och likabehandlings-arbete. Samtliga ämnens kursmål och kunskapskrav beskrivs ingående i läroplanen, vilka lärare har en skyldighet att arbeta för att elever ska uppnå. Gällande mobbning behandlar grundskolans läroplan att samtliga elever ska ta avstånd från att andra elever utsätts för kränkande behandling och även arbeta för att hjälpa elever som befinner sig i en utsatt position. Skolpersonalens uppgift är att, parallellt med undervisning, arbeta mot diskriminering och kränkande behandling gentemot elever. Här har lärarna en central roll då de ser och uppmärksammar kränkande behandling elever emellan. Lärarnas skyldighet är då att i samråd med övrig personal vidta åtgärder för att förebygga och motverka all diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2015). En metod för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt främja elevers lika värde i skolan är normkritisk pedagogik.
7
Normer och normkritisk pedagogik
Begreppet norm används för att beskriva det normala, och därmed även motsatsen - det icke-normala. Icke-normala beteenden eller egenskaper är sådana som ofta ligger till grund för trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Vidare belyser begreppet vardaglig kunskap och förståelse om hur makt påverkar och skapar en pågående över- och underordning (Martinsson & Reimer, 2008). Normer ligger till grund för olika profiler eller egenskaper att identifiera sig med, exempelvis man eller kvinna alternativt hetero- eller homosexuell. Om det inte hade funnits normer hade det inte varit aktuellt att erkänna sig “icke-normal” eller annorlunda och bryta dessa, som exempelvis att komma ut som homosexuell då samhället har en heteronormativ grundsyn (Martinsson & Reimer, 2008). Normer för sexualitet och kön samspelar med andra normer som finns i samhället eftersom en individs identitet är sammansatt av flera olika aspekter. Andra faktorer som skapar skillnader i samhället och skolan är bland annat etnicitet, funktionsnedsättning, ålder och klass. Vad som anses vara norm är ett resultat av aktiva processer och är både socialt och kulturellt betingat (Bromseth, 2010).
Normkritisk pedagogik handlar om etik samt att bidra till ett likabehandlingsarbete och används för att motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Detta genom att, istället för att arbeta med symptom och behandling, synliggöra och ifrågasätta orsakerna till att dessa handlingar uppstår (Rosén, 2010). Normkritisk pedagogik fokuserar alltså inte på den som avviker utan istället på processen som leder till att avvikaren anses skilja sig från normen (Bromseth, 2010). Det är viktigt att vid ett normkritiskt likabehandlingsarbete se till hela den pedagogiska verksamheten och reflektera över hur normer kommer till uttryck i denna. För att arbeta med en normkritisk pedagogik är det viktigt att iaktta hur normer och normativitet skapas för att på så vis undvika att arbeta normativt (Rosén, 2010). Normer i klassrummet syns främst genom lärares berättelser, vilka som får ta plats i dessa berättelser samt på vilka premisser. Det är därför lärarens uppgift att genom normkritisk pedagogik ifrågasätta de hierarkiska och sociala skillnaderna i samhället genom att välja vilka berättelser som berättas i klassrummet. Dessa berättelser kan vara en del av utvalda läroböcker, eller skolmaterial som används i verksamheten (Bromseth, 2010; Rosén, 2010). Att tänka normkritiskt är en central del för att motverka mobbning. I Friendsprogrammet genomsyras allt utbildningsmaterial av ett normkritiskt tankesätt och skolpersonal uppmanas att använda normkritisk pedagogik som en del i anti-mobbningsarbetet (friends.se; Friends, 2008).
I Skolverkets allmänna råd (2014) beskrivs att skolan har ansvar för att främja alla människors lika värde och för att ingen ska behöva utsättas för diskriminerande handlingar på grund av de olika diskrimineringsgrunderna. Vidare står det skrivet hur sådana handlingar ska bemötas med kunskap samt insatser. Det främjande arbetet bör organiseras så att personalen ges utrymme att diskutera sina egna attityder och normer samt vilka normer som berörs i de pedagogiska arbetet. Det bör även innebära att elever ges möjlighet att aktivt delta i diskussionen kring normer och attityder samt hur goda relationer skapas och upprätthålls.
Programteoretisk beskrivning av Friendsprogrammet
Friendsprogrammet är ett omfattande utbildningspaket som erbjuds av stiftelsen Friends, Programmets syfte är att skapa förutsättningar för att grundskolor och gymnasieskolor ska kunna bedriva ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Programmet sträcker sig över tre år och
8
innehåller utbildningar riktat till personal och elever och ger även möjlighet för vårdnadshavare att engagera sig i skolans arbete mot mobbning. Syftet med Friendsprogrammet är att därmed att skapa en hela-skolan ansats där personal, elever och vårdnadshavare arbetar tillsammans för att motverka mobbning. I starten besvaras en kartläggningsenkät av skolpersonal samt elever från årskurs 3 och uppåt, där de tillfrågas hur de upplever situationen på skolan gällande trivsel, förekomst av kränkningar och delaktighet i likabehandlingsarbetet. Därefter styrs arbetet utifrån resultatet av kartläggningen. Under programmets tre år får skolan kontinuerlig rådgivning, utbildning och uppföljning. I personalutbildningarna beskrivs ett normmedvetet förhållnings-sätt vara en central del. Detta innebär att personalen diskuterar hur normer påverkar kränkningar och vilka normer som förekommer i den aktuella verksamheten (Friends, 2015). Den skola som i denna studie ska undersökas, Byskolan, befinner sig under år 1 i Friendsprogrammet vilket handlar om att analysera, förebygga samt främja. Ett analyserande arbete innefattar bland annat de kartläggningar som Friendsprogrammet gör inför att programmet implementeras på en skola. Resultatet från kartläggningen leder sedan till ett förebyggande arbete vilket innebär att Friends tillsammans med eleverna på skolan analyserar orsakerna till eventuella problem på skolan och utarbetar förslag för att åtgärda dessa. Åtgärderna ska utgå ifrån lagstiftning, läroplan samt tidigare forskning. Det främjande arbetet synliggörs dels via en hela-skolan-ansats där man inkluderar samtlig skolpersonal, elever och vårdnadshavare, dels via en normkritisk pedagogik där lärare medvetandegör hur de själva genom sitt vardagliga beteende bidrar till att upprätthålla normer samt hur de implementerar normkritik i pedagogiken för att utveckla värderingar samt öka medvetenheten hos eleverna. Insatserna under år 1 sker på en grundläggande nivå för att under nästa år uppföljas och utvärderas för att kunna se om det skett en förändring gällande skolans situation. Gällande normer och likabehandlingsarbetet är det under första året viktigt att se över att samtliga på skolan har en gemensam syn kring värderingar, för att sedan under nästkommande år gå över till en normkritisk pedagogik (Friends utbildningskatalog, 2014). I Friendsprogrammet är en central del elevdelaktighet vilket innebär att eleverna identifierar de punkter som skolan bör åtgärda.
Enligt stiftelsen Friends uppstår mobbning genom komplexa processer som sträcker sig över flera nivåer, därför är det relevant att undersöka fenomenet mobbning på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå (friends.se). Att förklara fenomenet mobbning på olika nivåer kan kopplas till Brante (1997), som beskriver att sociala fenomen bör förklaras med hjälp av faktorer på olika nivåer som samspelar med varandra. De nivåer som anses vara relevanta utifrån Friends beskrivning av mobbning är interinstitutionell, institutionell, interindividuell samt individuell nivå. Interinstitutionell nivå kan liknas med samhällsnivå där ekonomiska, politiska och ideologiska strukturer samt normer kan identifieras. Den institutionella nivån vilken liknas med organisationsnivån innefattar relationer mellan formella och informella positioner samt organisationers uppbyggnad. Den interindividuella nivån kopplas till gruppnivå och innefattar relationer mellan individer och deras samspel. Den individuella nivån berör bland annat individens fysiska och psykiska hälsa samt självkänsla. Utifrån en programteoretisk analys av Friendsprogrammet går det att urskilja att insatser från Friendsprogrammet sträcker sig över tre nivåer vilka är: organisatorisk, interpersonell och individuell nivå (Flygare & Johansson, in press.a). Nedan beskrivs de olika nivåerna samt Friendsprogrammets avsedda mål och förväntade resultat av insatserna.
Organisatorisk nivå
Denna nivå innefattar samtliga personer som berörs av skolan, såsom skolledning, pedagoger, elever och vårdnadshavare. Insatser på denna nivå kan sägas bestå i trygghets- och
9
likabehandlingsarbete. Trygghetsarbetet inkluderar bland annat att kartlägga skolans aktuella situation, och utifrån kartläggningen anordna arbetslagsträffar samt utbildningar för personal och vårdnadshavare. Likabehandlingsarbetet innebär exempelvis att främja jämlikhet och allas lika värde, vilket till en början kan ske genom anskaffande av kunskap om strukturer, normer samt lagar och diskrimineringsgrunder, för att sedan behandla dessa i det pedagogiska arbetet. För att kunna utföra likabehandlingsarbete behövs en grundkunskap i ledarskap och gruppsykologi, vilken erhålls genom bland annat mentorsutbildningar och inspirations-föreläsningar. För att kunna arbeta med trygghets- och likabehandlingsarbete krävs en kontinuerlig kunskapsutveckling kring dessa områden som även det kan ses som en insats. Faktorer som kan påverka utfallet är organisationens struktur, kultur och ledarskap. Ett gemensamt synsätt kan till exempel bidra till en hela-skolan-ansats och gynnar relationer och sammanhållning i såväl personalgrupp som elevgrupp. Förväntat resultat av organisatoriska insatser är en ökad kompetens hos lärare och annan skolpersonal om normer och rättigheter respektive skyldigheter vilka antas bidra till en förändring i förekomsten av mobbning på övergripande nivå. Genom en hela-skolan-ansats präglas skolklimatet av ett gemensamt och inkluderande förhållningssätt för hela skolverksamheten (Flygare & Johansson, in press.b).
Interpersonell nivå
Den interpersonella nivån inkluderar pedagoger och elever på gruppnivå. Insatser denna nivå består av är den praktiska användningen av Friendsprogrammets utbildningsmaterial samt att likabehandlingsarbetet framhävs och används i pedagogiken för att öka kunskaperna kring normer och människors lika värde (Flygare & Johansson, in press.b). I den praktiska tillämpningen av Friendsprogrammet används en så kallad temabok. Boken behandlar fem teman som samtliga berör trygghets- och jämlikhetsarbete och är aktuella vid ett anti-mobbningsarbete. Dessa teman används av personalen som en guide och ett vägledande material i arbetet mot mobbning. Det finns två olika temaböcker som är aktuella på Byskolan, dels för förskoleklass till årskurs 2 (F- åk 2), sedan för årskurs 3 till årskurs 6 (åk 3-6).
De berör något olika teman, vilka är:
vi utgår från oss själva
det här behöver vi veta (åk 3-6), lär känna Jenka, Smecken och Frasse (F- åk 2)
så gör vi skillnad
en stärkande omgivning
utmana normer och orättvisor
Vidare innehåller temana cirka 50 övningar såväl som samtalsmetoder för att inkludera elever och personal i ett effektivt anti-mobbningsarbete. Dessa övningar skiljer sig något åt, i F-2 är det mer fokus på lek och praktiska övningar. Det finns även beskrivet i temaböckerna om mål för både elev och pedagog med övningarna och vad de olika aktörerna ska uppnå med arbetet. Övningarna innebär bland annat att aktivt arbeta med orättvisor och kränkande behandling i skolan, att elever och lärare tillsammans ska arbeta för att förbättra skolmiljön samt att elever ska ta avstånd från kränkande behandling gentemot andra människor och få kunskap kring normer och olikheter i samhället. Temana har sin utgångspunkt i den allmänt gällande läroplanen som skolor har en skyldighet att följa. Temaboken och övningarna ska ses som verktyg med vars hjälp skolorna ska ges möjlighet att följa lagstiftningen gällande
10
diskriminering, kränkande behandling och trakasserier samtidigt som de finns till för att inspirera skolan till att arbeta med normer och likabehandlingsarbete. I temaboken för F- åk 2 står det skrivet om skolans samt elevers förutsättningar för ett anti-mobbningsarbete. Där ges möjlighet att tänka kring var skolan befinner sig just nu, var skolan ska, hur de ska ta sig dit samt en utvärdering kring hur det blev. Övningar som exemplifieras är fotoövningar där eleverna får utgå från en bild med tillhörande text och diskutera dessa, namnkull där en elev ska kulla de övriga eleverna samt där man kan befria en kullad person genom att säga dennes namn. Förutom dessa övningar finns det forumspel där diskussion i klassen eller grupper ligger till grund för att komma fram till olika lösningar samt övningar där eleverna får beskriva otrygga platser på skolan och tillsammans komma fram till lösningar hur man ska göra dessa platser trygga. Exempel på övningar i temaboken för årskurs 3-6 är värderingsövningar med fyra hörn som innebär att eleverna får ett påstående för att sedan välja mellan fyra olika svar, eller skattningsövningar där eleven får beskriva sina upplevelser av skolans miljö och känsla av inkludering och delaktighet i klassen såväl som i skolan. En annan övning går ut på att eleverna ska måla upp en skolkarta för att därigenom ges möjlighet att markera ut otrygga platser och platser där det förekommer kränkningar eller mobbning. Det finns även övningar där eleverna ska spela upp en pjäs eller scen kring en mobbningssituation för att sedan diskutera och identifiera vilka som utför mobbning, vilka som utsätts för mobbning samt vilka som är åskådare. Därefter ska eleverna ge förslag på hur det kan motverkas eller förhindras. Vissa övningar finns i båda temaböckerna, exempelvis att identifiera otrygga platser. Den stora skillnaden är dock att det är mer fokus på lek och praktiska övningar i temaboken för F- åk 2. Faktorer som påverkar utfallet på den interpersonella nivån är relationen eller relationsskapandet mellan lärare och elev samt elever emellan. Förväntat resultat handlar om förändrade beteenden och attityder som sker på gruppnivå. Det förutsätter att elever blir inkluderade och känner sig delaktiga samt har inflytande över likabehandlingsarbetet (Flygare & Johansson, in press.b).
Individuell nivå
Den individuella nivån berör den enskilda individen och den fysiska och psykiska hälsan. Insatser på denna nivå utgörs av akuta insatser riktade mot elever, vilket bland annat innebär ett direkt ingripande vid mobbningssituationer, och rapportering till ansvarig. Faktorer som kan tänkas påverka utfallet på den individuella nivån är sociala- och kognitiva färdigheter hos eleven. Förväntat resultat är att elevers personliga ansvar och insikter om motiv och konsekvenser bakom handlingar ökar, att elever får ett ökat förtroende och en ökad trygghet i skolan samt att de uppfattar sig själva och andra elever som lika värda (Flygare & Johansson, in press.b).
Den undersökta Friendsskolan
Byskolan är en låg- och mellanstadieskola med förskoleklass till årskurs 6. Skolan, som fått Friendsprogrammet finansierat av en utomstående part, befinner sig under år 1 i Friends-programmet. Skolan hade vid mätningstillfället år 2015/2016 totalt cirka 60 elever och fyra anställda varav 3 lärare. Antal elever per lärare beräknades vara 20. Byskolan är belägen i en liten tätort i mellersta Sverige där det bor cirka 450 invånare. Antal elever med utländsk bakgrund beräknas vara mindre än tio och andel elever vars föräldrar har eftergymnasial
11
utbildning är 43 %. I ämnesprov för årskurs 3 läsåret 2014/2015 beräknades elevers resultat på Byskolan vara över eller på samma nivå som riket och kommunen i samtliga delprov i svenska och matematik (siris.skolverket.se).
Organisatoriska förutsättningar
Faktorer som kan tänkas påverka skolans förutsättningar att implementera och arbeta med Friendsprogrammet är till exempel skolans organisation och personalens handlingsutrymme. I en organisation är arbetet ofta tydligt organiserat där varje enskild yrkesroll har ett särskilt uppdrag eller ansvarsområde som hör till yrkestiteln. Organiseringen innebär även en beskrivning av hur, var och när arbetet ska utföras. Då skolan kan ses som en organisation som syftar till att öka elevers akademiska och sociala förutsättningar styr detta hur det pedagogiska arbetet utförs. Förutsättningarna för verksamheten styrs då snarare av organisationen, dess strategier och planer än av personliga intressen. Då skolan är en människobehandlande organisation styrs organiseringen även av dess målgrupp. Exempelvis skiljer sig skolor som räknas som så kallade elitskolor; där fokus ligger på toppelever; från special- eller särskolor som istället fokuserar på elever som på olika vis är utsatta i samhället (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Personalens handlingsutrymme påverkas av organisationen då handlings-utrymmet beskrivs vara en kombination av organisationens förväntningar och uppdrag samt en professionell kunskap om vilka handlingar som är rimliga eller inte (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). På Byskolan har skolpersonalen tydliga uppdrag kopplade till sina respektive yrkesroller. Till exempel ansvarar lärarna för det pedagogiska arbetet som de utför med hjälp av elevassistenter. Lärarna har även det yttersta ansvaret för anti-mobbningsarbetet och har en tydlig dialog med andra yrkesgrupper på skolan vid mobbningssituationer.
Skolans organisation och personalens handlingsutrymme påverkas i sin tur av samhället, och då samhället är under ständig förändring påverkar detta även skolans organisation och de anställdas uppgifter (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Under de senaste decennierna har skolans situation förändrats när det till exempel gäller pedagogiskt innehåll, lagstiftning och styrdokument vilket påverkat skolans anti-mobbningsarbete. På Byskolan synliggörs samhällets påverkan genom den lagstiftning och de styrdokument som reglerar skolors anti-mobbningsarbete (jfr skolans likabehandlingsplan, vilken har en tydlig förankring i bland annat Diskrimineringslagen). Att skolans organisation påverkas av samhället kommer även till uttryck genom att kommunen som Byskolan tillhör ansvarar för att organisera skolorna i den aktuella kommunen. Det sagda innebär att skolor i allmänhet delvis skiljer sig åt vad gäller organisation och förutsättningar beroende på vilken kommun de tillhör. Exempel på en sådan skillnad är att skolor uppdelas i olika stadier samt att frågan huruvida en skolkurator finns på plats i skolan dagligen varierar mellan skolor och kommuner. Då Byskolan är belägen i en liten tätort och har få elever bidrar det till att skolan inte är uppdelad i låg- och mellanstadium utan har tre klasser vilka är förskoleklass till årskurs 2, årskurs 3-4 samt årskurs 5-6. Med utgångspunkt i ovanstående påverkas alltså skolans organisation av både tid, då samhället är under ständig förändring, och rum då skolans förutsättningar påverkas av vilken kommun den tillhör samt skolans geografiska läge (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
12
Metod
Urval och datainsamlingsmetod
För att besvara studiens syfte har ett så kallat bekvämlighetsurval använts. Ett bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer ut deltagare som för tillfället är tillgängliga. I denna studie har ett bekvämlighetsurval använts på grund av att det, för att besvara studiens syfte, behövdes deltagare från en skola som aktivt använder Friendsprogrammet. För att få reda på vilka skolor som har ett aktivt arbete med Friendsprogrammet tog vi del av en lista med aktiva skolor och urvalet utgick sedan från den listan (jfr Bryman, 2011). I ett första steg valdes geografiskt närliggande skolor, detta av logistiska skäl och för att kunna utföra intervjuer ansikte mot ansikte. Att utföra intervjuer ansikte mot ansikte ansågs bidra till en djupare förståelse för informationen då det även innebar att vi kunde iaktta personalens sociala samspel och personalgruppens konstellation. När dessa skolor valts ut kontaktades en representant från organisationen Friends för att säkerställa att skolan fortfarande var aktiv samt för att få information om hur länge skolan använt Friendsprogrammet. Efter klartecken från Friends togs kontakt med skolor i närliggande län och den skolan som svarade ja på att ställa upp på intervjuer valdes för att delta i studien. Antal skolor som kontaktades var nio stycken och av dessa var det en skola som tackade ja till att delta. För att avidentifiera skolan används Byskolan som ett fiktivt namn. Antal intervjupersoner valdes utifrån skolans organisation och hur många lärare som ville delta. På Byskolan arbetar tre lärare och samtliga deltog.
Som datainsamlingsmetod har kvalitativa gruppintervjuer utförts vid två intervjutillfällen. Vid första intervjutillfället deltog alla lärare på skolan, vid andra tillfället kunde endast två lärare närvara. Gruppintervjuer valdes för att kunna iaktta beteenden och samspel lärarna emellan, men även för att ge möjlighet till diskussioner kring temat (jfr Gillham, 2008). Genom gruppintervjuer gavs möjlighet att få en överskådlig bild över hur personalen beskriver att anti-mobbningsarbetet utförs på Byskolan, dock är det viktigt att ha i åtanke att åsikter som skiljer sig från majoriteten kanske inte kommer fram vid gruppintervjuer (jfr Gillham, 2008). Med utgångspunkt i ovanstående innefattar gruppintervjuer både för- och nackdelar. Dock ansågs fördelarna väga tyngre då personalen gavs möjlighet att diskutera för att besvara frågorna, vilket kunde tänkas bidra till en djupare förståelse och kunskap kring hur anti-mobbningsarbetet utförs på Byskolan. Vid intervjuerna användes en semi-strukturerad intervjuguide (Se bilaga 1) med till stor del öppna intervjufrågor indelade i övergripande teman som Friendsprogrammet och Normer. Frågorna formulerades så att deltagarna gavs utrymme att själva skapa sitt svar och diskutera med de andra deltagarna (jfr Kvale, 1997). En timma per intervjutillfälle avsattes, intervjuerna utfördes i ett avskilt rum på Byskolan, spelades in med deltagarnas godkännande samt transkriberades efter intervjutillfället.
Utgångspunkt för analys och analysförfarande
För att undersöka hur Byskolan implementerat Friendsprogrammet har vi inspirerats av metoden programteoretisk utvärdering. Inom en programteoretisk utvärdering finns det två övergripande utgångspunkter, så kallade top-down och bottom-up. I ett top-down perspektiv undersöks effekten av ett program i en så kallad idealvärld, där deltagande aktörer, till exempel lärare, är väl utbildade i programmet och har tillgång till diverse resurser. Om programmet visat sig vara effektivt under ideala kontextuella och kontrollerade förhållanden appliceras
13
programmet sedan på den “riktiga världen”. I ett bottom-up perspektiv ligger fokus istället på vad som fungerar i den “riktiga världen”, eller mer exakt, i vilka kontexter programmet fungerar eller inte fungerar. Genom att undersöka i vilka kontexter som programmet är effektivt eller inte undersöks huruvida programmet är effektivt i den “riktiga världen” (Chen & Garbe, 2011). I denna studie kan man säga att vi använder ett slags bottom-up perspektiv eftersom studien undersöker om Friendsprogrammet, enligt intervjuad personal, är verksamt i den aktuella skolan med dess kontextuella villkor. Den programteoretiska utvärderingen innebär bland annat att undersöka utfallet, den förväntade förändringen av ett program/en insats samt hur kontexten påverkar utfallet (Pawson & Tilley, 1997). Ett övergripande mål med programteori är att erhålla en djupare kunskap och förståelse kring förhållandet mellan programmets insatser och dess resultat (Blom & Morén, 2007). För att visualisera sådana förhållanden används ofta så kallade logiska modeller. Den logiska modellen används alltså som ett verktyg för att ge en tydligare och ökad kunskapsbild av vad i programmet som fungerar och varför (W.K Kellogg foundation, 1998). I den aktuella studien sammanfattar vi resultatet av vår analys i en logisk modell för att visualisera Byskolans anti-mobbningsarbete för att på så vis lättare kunna jämföra det med Friendsprogrammets mål och visioner. Denna logiska modell baseras på den programteoretiska beskrivningen av Friendsprogrammet som vi redogjort för ovan.
Vid semistrukturerade intervjuer är det relevant att bryta ner den insamlade empirin i kategorier för att få en mer lättöverskådlig bild över den aktuella informationen men även för att sortera bort upprepningar och överflödighet (Gillham, 2008). Då intervjuerna skedde vid två tillfällen togs två teman upp, ett vid vardera tillfälle. Under första intervjun behandlades temat Friendsprogrammet och skolans anti-mobbningsarbete där lärarna frågades kring utbildning samt hur skolan använder strategier från Friendsprogrammet. Vid det andra intervjutillfället berördes temat Normer och normkritik. När intervjuerna transkriberats identifierades två centrala teman vilket var givet utifrån de två intervjutillfällenas olika fokusområden. Utifrån dessa teman uppkom två huvudkategorier, Arbetet med Friendsprogrammet och Arbetet med ett normkritiskt förhållningssätt. Den första kategorin, Arbetet med Friendsprogrammet, innefattar empiri gällande Byskolans arbete med Friendsprogrammet, deras genomförda utbildningar samt skolans aktiva anti-mobbningsarbete. Efter en mer ingående genomgång av empirin i denna kategori identifierades ytterligare två underkategorier, vilka är Insatser och skolans arbetssätt och Förutsättningar för implementeringen av Friendsprogrammet. Dessa rubriker identifierades utifrån att empirin tenderade att beskriva dels hur Byskolan arbetar gentemot mobbning samt med Friends-programmet och dels vilka förutsättningar skolan upplevs ha i ett anti-mobbningsarbete samt vid implementeringen av Friendsprogrammet. Den andra centrala kategorin, Arbetet med normkritiskt förhållningssätt, innefattar empiri som berör normer, normkritisk pedagogik samt lärarnas anti-mobbningsarbete utifrån diskriminerings-grunderna. Vid en mer ingående genomgång identifierades Diskrimineringsgrunderna och Normkritiskt arbete som underrubriker. Underkategorierna valdes med utgångspunkt i att lärarnas berättelser i empirin huvudsakligen handlade om lärarnas upplevelser och förhållningssätt kring de olika diskrimineringsgrunderna samt lärarnas beskrivningar av hur de arbetar med normer och normkritik. Dessa underkategorier ansågs även relevanta för att identifiera om och i så fall hur lärarna arbetar normkritiskt samt förhåller sig till diskrimineringsgrunderna och därmed lagstiftningen som berör dessa. Under kategoriseringen sorterades delar av empirin bort om det var upprepningar eller delar som inte var relevanta för att besvara studiens syfte. Exempel på delar som sorterades bort var personalens egna personliga erfarenheter samt delar av empirin som inte var relevanta för att besvara studiens syfte. Att dela in empirin i kategorier är relevant för att identifiera väsentliga innebörder i en stor massa och för att, när den kategoriserats, analysera och identifiera likheter och skillnader med i empirin jämfört med Friendsprogrammet. I analysprocessen har en abduktiv ansats använts, det vill säga att vi i analysförfarandet pendlat mellan teorier och begrepp i
14
tolkningsramen samt empirin för att öka kunskapen samt för att finna belägg för våra tolkningar. Vidare innebär en abduktiv ansats att man, genom rekontextualisering, applicerar nya teorier på den insamlade empirin vilket bidrar till att empirin ses ur en ny kontext och därmed bidrar till ökad kunskap (jfr Fejes & Thornberg, 2015). I denna studie visar sig den abduktiva ansatsen genom att vi genomförde intervjuer parallellt med att bearbeta tolkningsramen och de begrepp den innefattar. Vid analysförfarandet har vi gått tillbaka till tolkningsramen, för att på så vis se empirin ur en ny kontext och därmed möjliggjort en djupare kunskap och finna belägg för våra slutsatser.
Metoddiskussion
För att bedöma kvaliteten i resultaten vid kvalitativ forskning är det relevant att föra en diskussion kring studiens valda metoder och hur de kan tänkas påverka resultatet. Nedan följer en diskussion kring den aktuella studiens valda metoder.
Inom kvalitativa studier används begrepp som pålitlighet, trovärdighet och överförbarhet. När det gäller pålitlighet är det relevant att i intervjustudier se till intervjufrågorna för att bedöma om de är ledande och i så fall om detta kan antas påverkat resultatet. I denna studie har frågorna både varit öppna och riktade mot specifika områden. Öppna frågor har använts för att få information om lärarnas egna erfarenheter och upplevelser och mer ledande frågor har använts för att få en klar bild av hur Friendsprogrammet används på skolan. Det är även viktigt att tänka på förförståelsen vid analysen av den insamlade empirin, då den kan komma att påverka hur empirin analyserats och därför även det färdiga resultatet (Kvale, 1997). Gällande förförståelse kring skolan samt de kränkningar som kan uppstå i skolsammanhang, är det svårt att komma ifrån sina egna erfarenheter och sin förförståelse av skolan eftersom det kan antas att alla på något sätt har koppling till eller erfarenhet av skolan. Vi som författare har både gått i skola, och då kommit i kontakt med anti-mobbningsarbete, samt till viss del arbetat på skola. Den erfarenheten kan komma att påverka förförståelsen vilken i sin tur kan påverka analys-förfarandet. Därför har vi som författare därför tagit hjälp av varandra genom att diskutera tolkningarna för att minska den personliga förförståelsens inverkan.
Trovärdighet och överförbarhet kan liknas med det kvantitativa begreppet validitet. I kvalitativa undersökningar handlar det om att bedöma huruvida studien fångar det som den avser att göra. I den aktuella studien handlar det alltså om i vilken mån den valda skolan och de intervjupersoner som deltagit i studien kan ge relevant information. Trovärdigheten och överförbarheten synliggörs bland annat i tematiseringen, planeringen och genomförandet av intervjun, samt i utskriften och analysen. Det innebär att ständigt kontrollera den informationen som samlats in för att se huruvida den är trovärdig (Kvale, 1997). Tematisering innebär i vilken grad studien är teoretiskt förankrad, exempelvis hur “logiskt” undersökningens forsknings-frågor är förankrade i teorin. I denna studie har forskningsforsknings-frågorna ställts med utgångspunkt i programteori och en programteoretisk analys av Friendsprogrammet. Planering innebär att validiteten bland annat är beroende av en studies planering av intervjuer. Gällande planeringen av intervjuerna valdes två teman ut som berördes vid varsitt intervjutillfälle, detta för att underlätta för intervjupersonerna men även för analysprocessen då dessa teman sedan utgjorde kategorier i analysförfarandet. Vid genomförandet av intervjun berörs validiteten genom att moderatorn kontinuerligt ska kontrollera den erhållna informationen för att på så vis försäkra sig om att informationen är korrekt. Gällande intervjun ställdes vissa riktade frågor vilka kan ifrågasätta intervjuns validitet då de kan tänkas ha påverkat deltagarnas svar. Att ha vissa
15
riktade frågor anses dock vara relevant för att utvärdera och undersöka hur Friendsprogrammet används på Byskolan. Vid intervjutillfället ställdes följdfrågor och sammanfattande frågor för att kontrollera om svaren på de ledande frågorna stämde överens med lärarnas åsikter och erfarenheter. Vid utskrift av intervjuer handlar validiteten om huruvida förvandlingen från talspråk till skriftspråk skett på ett korrekt vis. I den aktuella studien har utskriftens validitet tagits hänsyn till då intervjuerna transkriberats i sin helhet och deltagarna fått möjligheten att ta del av transkriberingen. Intervjupersonerna tackade nej till det erbjudandet vilket då innebär en större risk att validiteten i utskriften brister. Citat har använts för att minska förekomsten av författarnas egna tolkningar i resultatredovisningen, och citaten har ändrats i minsta mån för att fungera som skriftspråk. I analysen berörs validiteten genom frågan om tolkningarna är logiska. Gällande tolkningarna i analysen finns alltid en förförståelse hos forskaren vilket innebär att det alltid finns en risk för att forskarens förförståelse påverkar analysen. Som tidigare nämnts har vi diskuterat med varandra för att minska risken för att vår förförståelse påverkar resultatet (jfr Kvale, 1997). Med utgångspunkt i ovanstående anser vi att studiens resultat genom tematisering, planering, och genomförandet av intervjun samt utskriften och analysen uppnår trovärdighet. Gällande tematiseringen är forskningsfrågorna tydligt förankrade i teorier och begrepp från tolknings-ramen. Eftersom intervjuguiden är väl bearbetad av oss som författare inför intervjutillfällena samt att det fanns en medvetenhet kring riktade och sammanfattande frågor vid intervjuerna anses även planeringen och genomförandet av intervjuer bidra till ökad trovärdighet. I analysen anser vi att vi, genom att ha en abuktiv ansats, ökat trovärdigheten i studien. Detta på grund av att vi som författare pendlat mellan empiri och teori i skapandet av tolkningsramen och i analysen av empirin för att på så vis få en djupare kunskap och belägg för våra slutsatser.
Enligt Danermark, Ekström, Jakobsen och Karlsson (2003) kan generalisering delas in i två olika begrepp: empirisk generalisering och realistisk generalisering. Den empiriska generaliseringen innebär om resultatet går att överföra på en annan grupp och andra sociala förhållanden än det aktuella studieobjektet. I denna studie var målet inte att uppnå en empirisk generaliserbarhet då syftet var att utföra en fallstudie av Byskolan utifrån just den skolans kontext. Det finns alltså inget anspråk på att vårt resultat ska kunna generaliseras till flera skolor eller till en annan skola med andra skolkontexter. Den realistiska generaliseringen handlar snarare om de teorier som används för att förklara en viss händelse eller ett fenomen. För att uppnå en sådan generaliserbarhet handlar det snarare om att använda teorier som är allmängiltiga samt en strävan efter att identifiera generella strukturer istället för att generalisera studiens resultat och slutsatser. I denna studie har vi strävat efter att uppnå en realistisk generaliserbarhet genom att undersöka Byskolan med utgångspunkt i de strukturer som skolan präglas av, detta exempelvis genom den rådande lagstiftningen samt organisatoriska och kontextuella förutsättningar.
Etiska överväganden
Inom kvalitativ forskning finns det fyra etiska grundkrav som forskaren ska förhålla sig till, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna ska ges information om studien samt att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska lämna samtycke att delta. Konfidentialitetskravet innebär att forskaren ska beakta etiskt känsliga uppgifter kring deltagarna samt avidentifiera dessa, även tystnadsplikt ingår i detta krav. Nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen endast används till det den avser att användas för. De fyra grundkraven har tagits hänsyn till genom att deltagarna fått information om dessa samt
16
studiens syfte skickade till sig innan intervjuerna. De fyra grundkraven och studiens syfte nämndes även vid intervjutillfällena. Samtliga deltagarna lämnade då samtycke att delta och ingen har valt att avbryta deltagandet. För att beakta konfidentialitetskravet har lärarnas namn aldrig skrivits ut och skolans namn och lokalisering framgår inte i varken transkriberingen av intervjuerna eller i studien.
Förutom dessa fyra grundkraven finns det andra etiska överväganden som är viktiga att ha i åtanke. Gällande studiens urval av intervjupersoner har etiska överväganden gjorts i form av att endast lärares erfarenheter och upplevelser undersökts, detta eftersom det inte hade varit etiskt försvarbart att intervjua så pass unga elever. Att endast lärare intervjuats är dock problematiskt då deras åsikter kan tänkas skilja sig från elevernas när det gäller frågor som rör hur skolan arbetar Friendsprogrammet. Intervjumetoden gruppintervjuer kan även det innebära viss etisk problematik i och med att det kan finnas hierarkier inom lärargruppen som gör att alla deltagare, på grund av detta, inte ges möjlighet att säga det de vill. Mot bakgrund av att det kan finnas statuspositioner i gruppen som intervjuats har hänsyn tagits till detta under intervjutillfället då vi som moderatorer har gett alla deltagare utrymme att svara och försökt ställa lika många följdfrågor till de olika deltagarna samt genom att undersöka samspelet mellan deltagarna för att på så vis möjligtvis kunna identifiera sådana statuspositioner. Vidare kan gruppintervjuer som metod vara problematiska då deltagarna kan tveka att framföra sina faktiska åsikter utifrån tanken om vad deras kollegor ska tycka. Att deltagare möjligtvis kan känna sig hämmade av att deras kollegor hör vad de säger samt kan ha åsikter om detta är ingenting som vi som moderatorer kan styra över. Metoden valdes ändå med motiveringen att personalens diskussioner ansågs vara av värde och ge ett mer innehållsrikt resultat. Ytterligare en aspekt som är relevant att ha i åtanke är hur urvalet av skola gått till. Vid denna studie kontaktades rektorn som sedan tackade ja till skolans deltagande. Att rektorn tackat ja kan bidra till att lärarna känt sig tvingade att delta i studien eftersom rektorn redan meddelat deltagande. För att beakta en eventuellt påtvingad känsla av deltagande har lärarna informerats om att de har möjlighet att ta del av transkriberingen för att kontrollera huruvida det de säger är korrekt återgivet och att vi uppfattat det på rätt sätt samt informerats om möjligheten att avbryta deltagandet och välja att inte svara på frågor de ansåg vara olämpliga.
Resultat & analys
Arbetet med Friendsprogrammet
Då Byskolan befinner sig under år 1 med Friendsprogrammet har de mottagit personal-utbildning, föreläsning riktat till elever, kartläggning samt tagit del av temaböckerna. Personalen beskriver skolans anti-mobbningsarbete innan Friendsprogrammet som väl-fungerande och effektivt, Friendsprogrammet har snarare fungerat som en bra inspirationskälla till ett anti-mobbningsarbete samt till att identifiera lämpliga övningar för elever. Att Friendsprogrammet endast fungerat som en inspiration kan bero på att personalen uppger att de har en bristande kunskap kring vilka arbetssätt som ingår i programmet. Då lärarna får frågan huruvida normer samt normkritik behandlats i utbildningen, svarade samtliga att de inte tagit del av det. Gällande elevföreläsningen ifrågasatte personalen att den endast riktade sig till elever från årskurs 3-6, vilket innebär att årskurs f-2 inte blev representerade. Det som upplevdes positivt och kunna bidra till en förändring var att det i och med föreläsningen kom utomstående representanter från Friends, vilket lärarna upplevde som underlättande då eleverna beskrevs
17
vara mer engagerade och mottagliga för informationen än om den hade kommit från skolans lärare. Lärarna berättar även att implementeringen av Friendsprogrammet har bidragit till att nolltoleransen ökat samt till en samlad syn gällande mobbning, både i personalgruppen och i elevgruppen då mobbningsproblematiken uppmärksammats mer.
Som tidigare nämnt använder personalen på Byskolan Friendsprogrammet till stor del som en inspiration. Vidare beskriver de att Byskolans anti-mobbningarbete utgår ifrån skolans likabehandlingsplan, vilken utgår ifrån Diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna. Planen innehåller målsättningar för Byskolan vilka är:
Alla på skolan, både vuxna och elever ska bli behandlade på lika villkor
Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, både hos lärare och elever, så alla kan känna sig trygga på skolan.
Personalen på skolan har kunskap om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och reagerar därför direkt när det uppstår
Personal, elever och föräldrar ska känna till planen och på så vis veta var de ska vända sig när de får kännedom om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Syftet med likabehandlingsplanen är att klargöra skolans inställning till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling så att all personal, alla elever och vårdnadshavare vet hur de ska agera när sådana situationer uppstår. Vidare ska skolan enligt planen främja alla elevers lika rättighet och även upptäcka och identifiera strukturer som kan leda till att elever eller personal utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling för att på så vis skapa en god arbetsmiljö. I likabehandlingsplanen beskrivs även Byskolans förebyggande arbete mot mobbning vilket innebär att alla på skolan ska var medvetna om hur man behandlar andra, att lärarna ska fungera som förebilder samt att diskussioner kring normkritik, attityder och värderingar ska tas upp i klassrummet. För att främja god stämning startar varje termin med föräldramöten och lekar, exempelvis i form av samarbetsövningar. Skolan arbetar även med tvärgrupper för att gemenskapen mellan klassgränser ska öka. Likabehandlingsplanen innehåller även rutiner vid kränkningar, hot, trakasserier eller våld för att säkerställa att alla inblandade vet hur det ska hanteras. I rutinen beskrivs hur den personal som är först på plats ska hantera akuta situationer. I ett första skede ska personalen försäkra sig om att barnet eller eleven som utsatts är utom fara och sedan bedöma om hjälp behövs och i sådana fall tillkalla hjälp. Situationen ska dokumenteras i sin helhet och mentorn till berörda informeras och är det en situation som innefattar våld ska skolledningen kontaktas omgående. Personalen som bevittnat situationen ska skriva en rapport som lämnas till rektor. Mentorn håller sedan samtal med alla inblandade elever där lärarens uppgift är att se till att alla kommer till tals för att få en så sanningsenlig beskrivning av incidenten som möjligt. Samtalet ska dokumenteras och därefter tas kontakt med vårdnadshavare till inblandade elever. En uppföljning ska äga rum senast efter en vecka och om ingen förändring skett bokas ett nytt möte där en överenskommelse om förbättring ska ske. Följs inte denna ska skolledning kopplas in.
Insatser och skolans arbetssätt
Personalen på Byskolan definierar mobbning som likvärdigt med upprepade kränkningar, vilket innebär att så fort en elev känner sig kränkt eller dåligt behandlad och om det hänt upprepat så räknas det som mobbning och hanteras därefter. Vidare beskriver personalen att de inte skiljer
