Översiktsplanering för hållbar utveckling

Ka r l s t a d U m e å S a l a

Översiktsplanering

för hållbar utveckling

Boverket Naturvårdsverket

Översiktsplanering för hållbar utveckling

– exempel från 5 kommuner

redogör för hur kommunerna Karlstad, Kungälv, Sala, Umeå och Vallentuna arbetat med lokala miljömål. Tonvikten ligger på beskriv-ningen av de processer som bedrivits i kommunerna för att formulera och förankra målen, hur målen anpassats utifrån regionala mål och natio-nella miljökvalitetsmål samt hur konsekvensanalyser använts som stöd i planeringsarbetet.

Studien är genomförd inom ramen för ett idé- och metodutvecklings-projekt, SAMS - Samhällsplanering med miljömål i Sverige, som drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och pla-nerare genom hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projek-tet. Denna studie utgör ett komplement till de kommunala fallstudier som bedrivits inom SAMS, och har utförts av experter vid verken. De samlade erfarenheterna från SAMS sammanfattas i rapporterna

Planera med miljömål! En vägvisare samt Planera med miljömål! En idé-katalog. Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-620-2 Best.nr: 5094 ISBN: 91-620-5094-X ISSN: 0282-7298

exempel från 5 kommuner

Översiktsplanering för hållbar utveckling

– exempel från 5 kommuner

SÖKORD:

lokala miljömål, regionala miljömål, nationella miljökvalitetsmål, hållbar utveckling, kommunal översiktsplanering, fysisk planering, Sala, Kungälv, Karlstad, Vallentuna, Umeå, SAMS-projektet

© BOVERKETOCH NATURVÅRDSVERKET 2000

BOKENKANBESTÄLLASFRÅN:

Boverket Naturvårdsverket

Publikationsservice Kundtjänst

Box 534, 371 23 Karlskrona 106 48 Stockholm

Fax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00 publikationsservice@boverket.se Fax 08-698 15 15 www.boverket.se kundtjanst@environ.se www.miljobokhandeln.com www.environ.se Boverket: Naturvårdsverket: ISBN 91-7147-620-2 Best.nr: 5094 ISBN 91-620-5094-X ISSN 0282-7298 UPPLAGA: 400 ex.

TRYCK: Lenanders Tryckeri AB, 2000-12

OMSLAG: AB Typoform

GRAFISKFORM, INLAGA: Jefferson Communication AB LAYOUT: Boverket S v a n e n m ä r k t t r y c k s a k M L i c e n s n u m m e r 3 4 1 1 4 5 I LJ Ö M ÄR K T

Allt fler människor i världen är överens om att vi måste uppnå en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som omfat-tar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen – hur kan det konkretiseras och hur kan vi veta att vi verkli-gen rör oss i rätt riktning? Denna rapport,

Översikts-planering för hållbar utveckling – exempel från 5 kommuner, ger konkreta exempel på hur

kommu-nerna arbetar för att uppnå en hållbar utveckling med stöd av översiktsplanering. Valda exempel fokuse-rar på behandlingen av miljömål och miljöaspekter.

De kommuner som valts har alla arbetat med lokala miljömål. Vi har särskilt intresserat oss för den pro-cess som bedrivits i kommunen för att formulera och förankra målen, hur målen anpassats utifrån re-gionala mål och nationella miljökvalitetsmål samt hur konsekvensanalyser har använts som stöd i pla-neringsarbetet. Mellankommunala och regionala frå-gor, som kommunen identifierar i planerna, har även lyfts fram.

Planerna som presenteras befinner sig i olika ske-den av översiktsplaneprocessen. Ambitionen har varit att presentera kommuner med olika storlek, geografisk spridning och skilda förutsättningar i öv-rigt.

Översiktsplanering för hållbar utveckling – exem-pel från 5 kommuner ingår i en serie rapporter med

erfarenheter från ett idé- och

metodutvecklings-Förord

projekt som under tre år har drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera svenska kommuner och regionala myndigheter. Projektet heter Samhällsplanering med miljömål i Sverige

(SAMS) och avslutades i september 2000. SAMS har

medfinansierats av EU:s miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit som konsult. Fallstudier har genomförts av kommunerna Burlöv, Helsing-borg, Trollhättan, Stockholm, Borlänge, Falun och Storuman samt av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Götalands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län. Inom ramen för SAMS har stu-dier också genomförts i samverkan med de sydafri-kanska kommunerna Port Elizabeth och Kimberley.

En ledstjärna för att arbeta med miljömål i plane-ringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets organisation och arbetssätt. Miljöexperter och pla-nerare på olika nivåer har samverkat i såväl formellt ansvarig styrgrupp och projektledning från Boverket och Naturvårdsverket, i referensgrupp samt i samt-liga delstudier. Föreliggande rapport har författats av Kerstin Backman-Hannerz, Naturvårdsverket samt Kerstin Hugne och Kristina Nilsson, Boverket, vilka även har ansvarat för genomförandet av denna studie.

Erfarenheterna från projektet SAMS har samman-ställts i rapporterna Planera med miljömål! En

Planera med miljömål! En vägvisare är en

teore-tisk, övergripande beskrivning av arbetet och lärdo-marna i projektet och kompletteras av Planera med

miljömål! En idékatalog som tar fasta på konkreta

exempel på hur planering kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga delstudier re-dovisas utförligt i separata publikationer. En över-sikt över samtliga projektrapporter finns slutet av denna rapport.

Karlskrona och Stockholm i september 2000

Innehållsförteckning

Översiktsplanering för hållbar utveckling

– en sammanfattning

7

Sammanfattning av de presenterade kommunerna

9

Comprehensive planning for sustainable development

11

Summary of the municipalities presented

13

Sala kommun

15

Bakgrund och förutsättningar... 16

Syfte och mål... 16 Processen... 18 Konsekvenser... 21 Erfarenheter... 22 Fortsättningen... 22

Kungälvs kommun

23

Bakgrund och förutsättningar... 24

Mellankommunala frågor... 26

Mål och syfte... 26

Processen... 27

Strategier och riktlinjer... 32

Erfarenheter... 35

Fortsättning... 36

Karlstads kommun

37

Bakgrund och förutsättningar... 38

Mål och syfte... 38 Mellankommunalt samarbete... 44 Processen... 45 Konsekvenser... 45 Erfarenheter... 49 Fortsatt arbete... 49

Vallentuna kommun

51

Bakgrund och förutsättningar... 52

Mål och syfte... 52

Lokala mål, strategier och riktlinjer... 57

Processen... 60

Bedömning av miljökonsekvenser... 61

Erfarenheter... 61

Fortsättning... 61

Umeå kommun

63

Bakgrund och förutsättningar... 64

Vision – mål och syfte... 64

Överväganden och riktlinjer... 64

Mellankommunalt samarbete... 67

Analys och prioritering... 68

Konsekvensbedömningar... 69 Processen... 69 Erfarenheter... 69 Fortsättningen... 70

Slutord

71

Att formulera och förankra mål... 71

Konsekvensbedömningar... 72

Mellankommunalt samarbete... 72

Översiktsplanering för hållbar utveckling

– en sammanfattning

Översiktsplanen och dess fördjupningar kan liknas vid ett kinesiskt skrin där man hela tiden kan dra fram nya små lådor.

Umeå ÖPL 98

Hållbar utveckling – som innefattar såväl ekologiska som kulturella, sociala och samhällsekonomiska as-pekter – ska stå i fokus och vara utgångspunkten för vårt handlande. Den översiktliga planeringen ska bidra till att styra utvecklingen mot detta mål.

Sveriges kommuner behandlar miljöfrågorna allt mer integrerat med andra frågor i sin översiktspla-nering, både beroende på den ökande miljömedve-tenheten i samhället och på lagliga och övriga na-tionella krav på att arbeta för hållbar utveckling. Riksdagen beslutade i april 1999 att fastställa ett övergripande mål för miljöarbetet – att till nästa ge-neration kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta – det s k genera-tionsmålet. Samtidigt antogs 15 nya miljökvalitets-mål och en ny ansvarsfördelning för miljöarbetet.

Hållbar utveckling och miljömål behandlas på ett intresseväckande sätt i alla de här presenterade översiktplanerna. Huvuddelen av miljömålen i pla-nerna är formulerade innan de nationella miljö-kvalitetsmålen var kända, men det finns exempel där man tydligt arbetat utifrån dessa. Vid den lokala anpassningen och konkretiseringen av målen fram-träder ofta de olika aspekterna av hållbar utveckling tydligare. De blir då möjliga att värdera och avväga mot varandra. En fruktbärande diskussion kan föras.

Översiktsplaneringen och Agenda 21-arbetet sam-ordnas alltmer och i ett par av de här presenterade kommunerna samverkar de helt och hållet.

Samtliga av de presenterade kommunerna har arbe-tat förvaltningsövergripande och representanterna betonar nödvändigheten av ett prestigelöst sektor-sövergripande arbete. Formuleringen av mål har i alla fem kommunerna skett i olika varianter av pro-cesser. Flera kommuner prövar att vidga deltagan-det för att få ett bredare underlag för måldiskus-sionerna och för att uppnå väl förankrade mål. Visionsarbete i olika former förekommer i alla kom-munerna.

Översiktsplanerna visar på olika metoder för att be-döma och redovisa konsekvenserna av planförsla-gen. Bedömningarna görs oftast av planerings-experter i diskussion med kommunens politiker, samma grupp som också har utarbetat planerna. I ett fall har dock konsulter anlitats, en för själva planarbetet och en annan för konsekvensanalysen.

Det regionala sammanhanget, som de presenterade kommunerna ingår i, skiljer sig åt för alla exemplen. Mellankommunalt samarbete sker i samtliga kom-muner men avspeglas i översiktsplanerna i olika omfattning.

Vår förhoppning är att dessa exempel ska ge idéer och inspiration i det fortsatta arbetet med översikts-planering och hållbar utveckling.

Sammanfattning av de presenterade kommunerna

Plan för Sala ekokommun, Sala Agenda 21 / Över-siktsplan 2000, är upplagd som en lärande process. Kommunen har satsat brett på utbildning om miljö. Projektgruppen ”Vår bit av jorden” har arbetat inom flera ”mötesplatser” med möjlighet för många med-borgare att delta aktivt. Det som arbetats fram i visionsverkstäder och studiecirklar har sedan sam-manställts av tjänstemän från olika förvaltningar och legat till grund för måldiskussionen. Utifrån gemen-samt framtagna visioner om det ”hållbara Sala” har mål och åtgärder formulerats i översiktsplanen. Agenda 21-arbetet har integrerats med översiktsplaneprocessen, där Brundtlandrapporten och de fyra systemvillkoren har varit grundläggande. Regionalt och mellankommunalt samarbete sker inom V. Mälardalens samhällsplaneringsgrupp. Ut-hållig utveckling har där diskuterats i samband med ett gemensamt visionsarbete.

Kungälvs kommun tar fram en aktuell

översikts-plan, Kommunplan 2000, som här presenteras i samrådsskedet. Den är ett övergripande dokument, som ska ge vägledning för kommunens utveckling mot ökad hållbarhet. Mål har samlats som berör de flesta sektorer i samhället. Inför målformuleringen arbetade man med scenarier och visioner. Konsekvensanalyser användes redan tidigt i proces-sen. Den utvecklas sedan stegvis i takt med plane-ringen. Tydliga och pedagogiska matriser nyttjas för att visa konsekvenserna i samrådsmaterialet. Miljö-rapporten är även kommunens lokala Agenda 21-rapport. Nyckeltal beräknas, som ger information om miljösituationen och utvecklingstrender.

Doku-menten inbjuder till en öppen diskussion med kommuninvånarna.

Karlstads kommun har i sin översiktsplan

formu-lerat mål för centralortens utveckling utifrån Karlstadsbornas visioner om framtiden. Kommunen har genomfört ett brett upplagt visionsarbete med syfte att få till stånd en aktiv debatt om bilden av det framtida Karlstad. I planarbetet har stads-utvecklingen stått i fokus. Karlstad har varit en av de fem kommuner i landet som deltagit i samråd kring de 15 nationella miljömålen, vilket gett inspi-ration till kommunens lokala miljömål. Som grund för översiktsplaneringens mål finns övergripande mål för hela kommunens utveckling och den miljö-deklaration som formulerats för kommunen. Kon-sekvenserna för de mest omfattande förslagen i över-siktsplanen har tydliggjorts i form av tabeller. Dess-utom presenteras en tabell för den bedömda måluppfyllelsen.

Vallentuna kommun använder översiktsplanen som

ett verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Såväl de ekonomiska som de sociala, kulturella och eko-logiska aspekterna utvecklas. Utifrån de nationella och regionala miljömålen har lokala mål för kom-munen tagits fram och arbetats in i översiktsplanen. Översiktsplaneringens roll i det regionala arbetet för hållbarhet betonas. Vallentunas läge i Stor-stockholmsområdet kommer att innebära ett ökat intresse av att samverka kring regional planering, särskilt i fråga om grönstruktur, bebyggelse-utveck-ling och befintlig infrastruktur. I Vallentuna har en

aktiv process skapats på olika sätt, bl. a har miljö-profiler utarbetats för samtliga styrelser och nämn-der. Information och samråd kring miljöfrågor har genomförts där olika grupperingar har fått ge syn-punkter.

Umeå kommun redovisar tydliga mål för

kommu-nens utveckling i översiktplanen. Målen presente-ras med rubrikerna ”att uppnå”, ”idag”, ”att göra” och ”konsekvenser”. Målkonflikterna redovisas också tydligt med analys och de prioriteringar som görs mellan konkurrerande intressen. Umeå kom-mun har bedrivit ett Agenda 21-arbete parallellt med översiktsplaneprocessen. Det har använts som un-derlag för måldiskussionen i den förvaltningsöver-gripande översiktsplanegruppen. Umeå utgör till-sammans med grannkommunerna en s.k. funktio-nell region. Samverkan och planering pågår för när-varande inom 14 olika verksamhetsområden, exem-pelvis kommunikationer, näringsliv, turism/fritid, kultur, skola, översiktlig planering för kust och älv-dalar, materialförsörjning m.m. Umeå har även ut-vecklat samverkan i olika samhällsfrågor över nationsgränserna.

The comprehensive plan and its details are like a Chinese box where new little drawers are constantly being discovered.

Umeå CP 98

Sustainable development – which includes eco-logical as well as cultural, social and socio-economic aspects – should represent the focus and point of departure for our actions. Comprehensive planning should contribute to steering developments towards this goal.

Swedish municipalities deal with environmental issues in an increasingly integrated way with other questions in their comprehensive planning, both as a result of the heightened awareness of environ-mental issues in society and of legislative and other national requirements for working to achieve sustainable development. In April 1995, the Swe-dish Parliament established a general goal for environmental work – to be able to pass on to the next generation a society in which the major environmental problems in Sweden have been resolved – known as the generation goal. At the same time, 15 new environmental objectives were adopted and the responsibility for environmental work was reallocated.

Sustainable development and environmental object-ives are dealt with in a way which attracts interest in all the comprehensive plans presented. The major-ity of the environmental objectives in the plans were formulated before the national environmental quality objectives became known, but there are examples

Comprehensive planning for sustainable

development

where these have clearly been the point of departure. In the adaptation and more concrete interpretation of the objectives for local use, the various aspects of sustainable development often become more apparent. It then becomes possible to evaluate and weigh them against each other. A fruitful discussion can then be conducted.

The work of comprehensive planning and Agenda 21 is increasingly coordinated and in one or two of the municipalities presented here, there is complete cooperation between them.

All of the municipalities presented have worked across administrative boundaries and the represent-atives stress the necessity of work, free from feelings of prestige, conducted with all sectors. Objectives have been formulated in a variety of different proces-ses in all five municipalities. Several of them attempt to extend participation to achieve a broader found-ation for discussion around objectives and to attain objectives with a broad base of support. Work to generate visions in various forms has been conducted in all the municipalities.

The comprehensive plans illustrate different methods of assessing and presenting the consequences of planning proposals. The assessments are most often carried out by planning experts in discussion with local politicians, the same group which has worked the plan out. In one case, however, consultants were commissioned, one for the planning work itself and another for the impact assessment.

The regional context in which these municipalities find themselves, differs for all the examples. Intra-municipal co-operation occurs in all of them but is reflected in the comprehensive plans in a variety of ways.

We hope that these examples will stimulate ideas and inspiration in the continuing work of comp-rehensive planning and sustainable development.

Plan for Sala eco-municipality. Sala Agenda 21/ Comprehensive plan 2000 is designed as a learning process. The municipality has put a great deal of effort into environmental education. The project group “Our piece of the earth” worked within a number of fora with opportunities for many members of the general public to actively participate. The results of work conducted during the vision workshops and study circles has since been put together by employees from different administrat-ions and acts as the basis for discussadministrat-ions on objectives. Objectives and measures have been formulated in the comprehensive plan from the jointly devised visions for a ‘sustainable Sala’. The Agenda 21 work was integrated in the process of comprehensive planning where the Brundtland Re-port and the four systematic conditions have been fundamental. Regional and intra-municipal co-ope-ration is conducted within the community planning group for western Mälardalen. Sustainable develop-ment has been discussed in this context in connection with a common effort to generate visions.

Kungälv municipality is designing a current

comp-rehensive plan, Municipal Plan 2000, which was presented in the consultation phase. It is a general document intended to provide guidance for develop-ment towards increased sustainability within the municipality. Goals have been collated relevant to most sectors in society. Prior to the formulation of objectives, work was conducted on scenarios and visions. Impact analyses were used very early on in

the process. These were then developed in stages parallel to the rate of the planning process. Clear and pedagogical matrices were used to illustrate consequences in the material for consultation. The environmental report is also the local Agenda 21 report for the municipality. Ratios were calculated providing information on the environmental situa-tion and developmental trends. The document is an invitation to open discussion with the inhabitants of the municipality.

Karlstad municipality has formulated objectives

in its comprehensive plan for the development of the central locality on the basis of visions of the future generated by the inhabitants of Karlstad. The municipality has carried out a broadly based vision exercise with the aim of stimulating active debate around the image of a Karlstad of the future. Urban planning has been the focal point for the planning work. Karlstad has been one of the five municipal-ities in the country to participate in consultations on the 15 national environmental objectives which provided inspiration for local environmental goals for the municipality. There are general goals for the development of the municipality as a whole as well as the environmental declaration formulated for the municipality to provide a basis of the objectives for comprehensive planning. The consequences of the most extensive proposals in the comprehensive plan have been made clearer in the form of tables. A further table is presented for the assessed achieve-ment of objectives.

Vallentuna municipality uses its comprehensive

plan as an instrument in the work towards sustainable development. The economic as well as the social, cultural and ecological aspects have been developed. Local objectives have been formulated for the municipality on the basis of the national and regio-nal objectives and have been worked into the comprehensive plan. The role of the comprehensive plan in regional work for sustainability is underlined. The location of Vallentuna in the greater Stockholm area will mean an increased interest in co-operation around regional planning, especially in the issue of green structures, the development of built-up areas and the existing infrastructure. In Vallentuna, an active process has been created in various ways, for example, environmental profiles have been designed for all boards and committees. Information has been put together and consultation around environ-men-tal issues has been initiated in which different groups have been invited to express their views.

Umeå municipality presents clear objectives for the

development of the municipality in its comprehens-ive plan. The objectcomprehens-ives are presented with the headings ‘To be achieved’, ‘Today’, ‘To be done’ and ‘Consequences’. Goal conflicts are also present-ed clearly with an analysis and the priorities made between competing interests. Umeå municipality has conducted Agenda 21 work parallel with the process of comprehensive planning. This has been used as a basis for discussions of the objectives in the general administrative comprehensive planning group. Umeå and its neighbouring municipalities represent what is known as a functional region. Co-operation and planning are underway within 14 different areas of operations, such as communications, commerce, tour-ism/leisure, culture, schools, comp-rehensive planning for coastal and river valleys, the materials supply and so on. Umeå has also developed co-ope-ration in various community issues across national boundaries.

Sala kommun

Plan för Sala ekokommun, SALA Agenda 21 / Översiktsplan 2000 är upplagd som en lärande process. Sala kommun har satsat brett på utbildning om miljö och arbetat inom flera ”mötesplatser” med möjlighet för många medborgare att delta aktivt. Agenda 21-arbetet har

integrerats med översiktsplaneprocessen. Utifrån gemensamt framtagna visioner om det ”hållbara Sala” har mål och åtgärder formulerats i denna samrådsversion av planen.

Fakta Län: Västmanland Antal invånare: 21 530 Landareal km2: 1 173 Invånare/km2: 18 Förvärvsarbetande i %Män Kvinnor Offentlig sektor: 22 64 Varuproduktion 50 11 Tjänster: 45 84

Källa : SCB, årsbok för Sveriges kommuner 2000

Kommunbeskrivning

Sala kommun ligger väl belägen i mellansverige med närhet till Stockholmsregionen, Västerås, Eskilstuna och Uppsala. Hela Salatrakten är en gammal kul-turbygd med fornfynd från tidig stenålder. Sala sil-vergruva har haft en stor betydelse för bygden.

Sala kommun är en av Mellansveriges till ytan största kommuner. Centralorten är Sala stad. 70% av befolkningen bor i tätorter och mindre samhäl-len. Näringslivsstrukturen är mångsidig och domi-neras av småföretag med få anställda. Kommunen och landstinget utgör stora arbetsgivare. Sala kom-mun ingår i Mälardalsregionen och samarbetar med nio andra kommuner i den s.k. Västra Mälardals-gruppen kring frågor om fysisk planering, högskole-verksamhet och näringslivsfrågor. Kommunen erbju-der med sitt sjörika landskap goda möjligheter till

friluftsliv för hela Mälardalsregionen. Våtmarker runt Svartån utgör ett världsintressant område med ett unikt fågel-, djur- och växtliv. Sala Silvergruva med dess vattensystem erbjuder unika kulturmiljö-upplevelser för besökare i regionen.

Bakgrund och förutsättningar

I Sala kommuns ledning finns det sedan 1980-talet ett välgrundat miljöintresse. Kommunen hade redan i den första översiktsplanen, antagen 1990, ett om-fattande ekologikapitel. Sala beslutade 1991 att bli ekokommun. Under 1993-95 har miljöarbete bedri-vits inom Ekokommunprojektet med flera del-projekt. Sommaren 1995 inleddes ett framtidsprojekt med brett medborgardeltagande under namnet ”Vår bit av Jorden” som ett kombinerat Agenda 21- och översiktsplanearbete. Nedanstående beskrivning bygger på samrådsversionen av översiktsplanen och samtal med kommunföreträdare.

Översiktsplanens inriktning på hållbar utveckling tar utgångspunkt i Brundtlandrapporten. De fyra sys-temvillkoren ”som är förutsättning för ett kretslopps-samhälle” är antagna som riktlinje för Sala kommuns framtida utveckling.

Det fyra systemvillkoren är formulerade på föl-jande sätt.

I ett hållbart samhälle förstörs inte naturens funk-tioner och mångfald genom:

1. Systematiskt ökande koncentrationer av äm-nen från berggrunden.

2. Systematiskt ökande koncentrationer av äm-nen från samhällets produktion

3. Systematiskt överuttag, undanträngning eller manipulation

4. I ett hållbart samhälle är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga be-hov tillgodoses överallt

LA 21/ÖP 2000, sid 10

Globala miljöhot samt Sveriges EU-medlemskap och arbetet med ESDP (European Spatial Develop-ment Perspective) nämns i korta ordalag. Länssty-relsens mål för transporter är ett av de regionala mål som ligger till grund för översiktsplanearbetet.

Ett miljöanpassat transportsystem i Västman-lands län år 2010 ska: (ett urval av punkterna) • ge invånarna tillgång till arbetsplatser, utbildning,

allmän och kommersiell service samt ett rikt ut-bud av kultur och fritidsaktiviteter oberoende var i länet de bor

• ge länets näringsliv tillgång till insatsvaror, tjäns-ter och arbetskraft samt göra det lätt att nå avsättningsmarknad för produkter och tjänster • vara en fullvärdig länk i ett regionalt, nationellt och internationellt transportsystem

• bidra till ett effektivt resursutnyttjande i samhäl-let som helhet

• anpassa anläggningar till kulturlandskapets och tätorternas naturliga förutsättningar och ge dem en god estetisk utformning

Miljövänliga transporter i Västmanland 1995:4

Kommentar:

En politisk intressegemenskap kring hållbarhets-frågor har gett en stabil grund för tjänstemännens arbete med att utveckla en ”hållbar” Lokal Agenda 21/Översiktsplan 2000.

Syfte och mål

Syfte

Planens syften

Plan för Sala ekokommun skall förena behovet av en lokal Agenda 21 och översiktsplan. Tan-ken är att bredda och vidareutveckla översikts-planen. Agendans syfte är att tillvarata männis-kors engagemang för sin vardag, sin närmiljö och sin kommun. Agenda 21 kan ses som en stän-digt pågående process och som en överenskom-melse mellan samhällets olika aktörer – hur var och en tänker bidra till det uthålliga samhället. På detta sätt kan också ett större intresse för samhällsplanering väckas. Genom att bredda demokratin och samtidigt föra in begreppet håll-bar utveckling får planen en bred förankring och förståelse.

LA 21/ÖP 2000, sid 8

Övergripande mål

Målformuleringar har successivt arbetats fram ge-nom diskussioner i visionsgrupperna. De nationella

miljökvalitetsmålen har under senare delen av visionsarbetet inarbetats i de lokala miljömålen. I planen beskrivs övergripande mål ur de nationella verkens Sverigevisioner, de nationella miljökvalitet-smålen och riksintressen. I planen anges att de 15 miljökvalitetsmålen ska vara ”ledstjärna för myn-digheter, företag, markägare och medborgare när de fattar beslut, använder eller vistas i vår gemensamma miljö”. Länsintressen anges dels allmänt, dels kon-kret t.ex. de tiotal områden i Sala kommun som ut-gör livsmiljöer för utrotningshotade växter och djur. Det beskrivs hur regionala mål för Mälardalsområdet kan påverka mindre städer och små tätorter.

…en ökad bofasthet inom regionen och lokalt i kommunerna. Pendlingen ökar men restiderna minskar. Ökat kollektivt resande. Såväl arbete som tillgång på varierat utbud av högre studier kan erbjudas i regionen. Satsningen i vissa orter i nätverket kan ge återeffekter av ökad syssel-sättning, Specialisering inom miljöområdet bör vara en framtida nisch inom regionen. Den lilla ortens attraktivitet ökar.

LA 21/ÖP 2000, sid 17

Kommentar:

Genom att väva samman det lokala Agenda 21-ar-betet med programmet för översiktsplaneringen ÖP 2000, har kommunen tagit vara på engagemanget för miljöfrågor hos kommuninvånarna och försökt stimulera till intresse för övergripande planerings-frågor.

Miljömål utarbetade inom ”Vår bit av

jorden”

Ett stort antal lokala mål med en bred ansats har ut-arbetats inom de olika ”mötesplatserna”, se under rubriken Processen. Målen är formulerade i visio-nerna för;

Överskådliga lokalsamhällen Balans med naturen

Utvecklade kommunikationer Alla människors lika värde Det goda samhället Ny syn på arbetslivet Delaktighet och lärande Ett gott liv

Under visionen Balans med naturen anges mål för ren luft, grundvatten, sjöar och vattendrag, våt-marker, övergödning, försurning, hotade arter i sko-gen, jordbruksmark, ekologisk odling, kulturland-skapet, ekologiskt byggande, uppvärmningssystem, elenergi, spillvatten, återföring av näringsämnen, samhällets restprodukter och grönområden. Många av delmålen hänvisar till de nationella miljökvalitet-smålen.

Ekologiskt byggande

Mål

Byggnader och anläggningar lokaliseras och ut-formas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas.

Se det nationella miljömålet ”En god bebyggd miljö”.

Åtgärder

1. Riktlinjer för byggandet i Sala ekokommun tas fram och beslutas.

2. Bygganmälan- bygglovavgifter premierar eko-logiskt riktigt byggda byggnader.

3. Byggande på kommunens fastigheter följer ovanstående mål och för byggnad på arrende-tomt enligt tillkommande villkor i arrendeavtal. 4. Upprätta riktlinjer för resursinventering (check-lista) för uppförande av ny bebyggelse/anlägg-ning eller ändring och tillbyggnad av befintlig bygg-nad.

5. Integrera de lokala naturresursinventeringarna i kommunens planarbete.

6. Införa MKB (Miljö Konsekvens beskrivning) vid uppförande av ny bebyggelse.

7. Nyttja bästa möjliga teknik inom området, för att minimera byggandens/verksamhetens miljö-påverkan, dvs. gällande arbetsmiljö, inomhus-miljön samt den yttre inomhus-miljön.

8. IRP (Integrerad Resurs Planering) inom Sala kommun.

9. Vid nybyggnation av byggnad/anläggning ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträ-vas.

10. Vid nyproduktion av byggnader/anlägg-ningar ska vattensystemet utformas efter låg-flödessystem och separering av avfallet görs vid källan.

11. Resurser (t.ex. naturgrus) som bryts/tas ur jordskorpan vilka ej är förnyelsebara, får nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet.

Aktörer: Sala kommun m.fl. LA 21/ÖP 2000, sid 44

Angående samspelet mellan stad och land anges under avsnittet Sala kommuns mål och intressen att:

För att kunna övergå till en kretsloppsinfrastruktur i framtiden måste problem och möjligheter i det fysiska landskapet identifieras. Planeringen måste kopplas till de ekonomiska styrmedel som är nöd-vändiga för att förverkliga målen.

LA/ÖP 2000 sid 19.

För planeringsfrågor har generella mål satts upp för jordbruksbygden och Sala tätort.

Sala kommun bör bibehålla karaktären som jord-bruksbygd. Då tätorter och landsbygd planeras, bör jordbruksintressena utgöra en av utgångs-punkterna för arbetet.

Expansion inom Sala kommun vad gäller företag-ande, service och bebyggelse bör i första hand ske inom Sala tätort. Salas karaktär som trivsam, serviceinriktad småstad skall behållas. Det är därför nödvändigt att fortsätta utveckla Sala tät-ort som affärscentrum och ta avstånd från ten-denser till uppförande av köpcentra eller liknande verksamheter i anslutning till större vägar utan-för tätorten.

LA21/ÖP2000, sid 19

För avfall och energi har kommunen formulerat föl-jande mål:

Sala är en förhållandevis liten kommun och strä-var därför efter att finna lämpliga småskaliga lös-ningar på avfallshanteringen, anpassade till miljö,

befolkningsstruktur och resurser.

• att öka andelen av de förnyelsebara energi-slagen samt att användningen av de ändliga re-duceras

• att minska energiproduktionens utsläpp av skadliga ämnen, samt

• att den totala energianvändningen skall redu-ceras inom kommunen

LA/ÖP 2000, sid 20

Processen

Det samverkande arbetet med lokala Agenda 21 och översiktsplanen har huvudsakligen lagts upp som ett utbildningsprojekt. I inledningsskedet utbilda-des ca 100 anställda inom barnomsorgen i 3 veckor, utifrån det ”Naturliga stegets systemvillkor”. Det kunde lösas genom arbetsmarknadsbidrag för arbets-lösa vikarier som gick in under den ordinarie perso-nalens utbildningstid. I andra skedet utbildades alla anställda i Sala kommun, det blev sammantaget 2000 personer. Totalt har ca 10% av kommunens invånare utbildats i kretsloppstänkande. Syftet med de kraftfulla utbildningsinsatserna var att ge kom-munens anställda och invånare en gemensam kun-skapsgrund att stå på i det fortsatta miljöarbetet.

Avsikten med det gemensamma ”framtidsarbetet” har dels varit att sammanjämka sektorsintressena och öka samarbetet mellan de kommunala förvaltninga-rna. Dels har avsikten varit att öka medborgar-inflytandet i planeringsprocessen, genom ”att

män-niskor i så stor utsträckning som möjligt skall kunna påverka planen innan något har beslutats eller dis-kuterats”. Samrådsprocessen har utvecklats inom

projektet ”Vår bit av jorden” där flera olika mö-tesplatser tillskapats såsom:

Visionsverkstäder; där visioner för en tydlig

po-sitiv bild av ett uthålligt samhälle skapats.

Studiecirklar; som drivits via studieförbunden

uti-från studiebok, arbetsbok samt en studiehand-ledning framtaget av kommunen.

Framtidsforum; ett samlingsnamn för ett antal

föreläsningar och rundabordssamtal inom tema-områdena.

Nätverk; har byggts upp inom respektive

kompetensområdena ekologi, kunskap och kul-tur, trygghet, arbete, boende och teknik.

Arbetsgrupper; har bildats för att utarbeta lokalt

investeringsprogram och söka statliga bidrag.

Kretsloppsfestival; har arrangerats 1995, 1996

och 1998 där bl.a. invånarna i kommundelarna har kunnat visa hur de vill forma sin framtid.

LA21/ÖP2000, sid 21

Sala kommun innehar den enda byggekologtjänsten i landet, som bl.a. handlägger bygganmälan och ger råd till fastighetsägare i miljövänligt och energisnålt byggande. Kommunen har dessutom infört nya tjänster som ”utvecklare”. Tre personer med olika grundutbildning, t.ex. journalist, beteendevetare, för-skollärare arbetar nu i kommunen med utvecklings-arbete och utåtriktad information. De har sin plats på skolförvaltningen, vård- och omsorgskontoret och på kommunledningskontoret.

Sala kommun har fått statliga bidrag vid genomför-andet av det breddade samarbetet. De idéer som kommit fram under framtidsarbetet har respektive gruppsamordnare samlat i idékataloger. De idéer som har relevans för översiktsplaneringen har arbe-tats in i planen. Övriga idéer finns sammanställda i idékatalogerna och förs efterhand upp inom plane-ring eller förvaltning.

Kommentar:

Det breda utbildningsprogrammet för hållbar ut-veckling i kommunen, har skapat en gemensam kunskapsgrund för kommuninvånarna. En sådan utbildningsinsats ger samtidigt tillfälle till diskus-sion om synen på hållbarhetsfrågor i ett långsiktigt perspektiv.

Strategier och rekommendationer

För att få ett genomslag av miljötänkande inom alla verksamheter har Sala kommun valt strategin att föregå med gott exempel i de egna förvaltningarnas verksamhet och skötseln av den kommunägda mar-ken. Exempelvis äger kommunen stora skogsarea-ler sedan silvergruvans tid, en skog som nu har miljöcertifierats. Sala-Heby energibolag driver fjärr-värmeproduktionen med biobränsle och utanför fjärrvärmenätet kan enskilda fastighetsägare abon-nera på biobränsleeldade pelletsbrännare.

Flera av de förslag och idéer som väckts och finns som mål inom LA21/ÖP2000 har redan kunnat för-verkligas. Kommunen har ansökt om och beviljats pengar till flera delprojekt i lokala investeringspro-gram, LIP, projekt för t.ex.:

Livsstilsförändringar Biogasanläggning Pelletsbrännare Byggnadsvårdscentrum Lokal lakvattenbehandling Kretsloppsvaruhus LA 21/ ÖP 2000, sid 22

Integrerade återvinningsbodar Biobränslepannor

Solvärme

I anslutning till varje mål i planen har åtgärder före-slagits för att uppnå målen och de aktörer som an-ses ansvariga för att driva eller genomföra åtgärderna är angivna. Exempelvis gäller följande för kommu-nens planering:

Planering

. . . För att Sala kommun ska kunna främja om-ställningen till ett ekologiskt, ekonomiskt och so-cialt uthålligt samhälle krävs förändringar i det kommunala planarbetet. Ett sätt är att införa in-tegrerad resursplanering (IRP) det vill säga olika kommunala planer vilka produceras, integreras och arbetas ihop till ett enda måldokument, detta för att få en genomsyrad helhetssyn över resurs-flödena för och inom kommunen. När detta är genomfört har konflikter mellan olika planfrågor fått inbördes prioritering och kommunen har ställt in kursen för den framtida verksamheten.

LA21/ÖP2000, sid 19

Kommentar:

Genomförande av konkreta hållbarhetsprojekt vi-sar pedagogiskt kommunens vilja och ambitioner för en hållbar utveckling. För att främja hållbarhe-ten på långsikt, införs nya planeringsrutiner, där olika mål vägs mot varandra utifrån en helhetssyn på utveckling och resurshushållning.

Minskat bilåkande Mål

Bilåkandet ska minska genom att intressanta al-ternativ utvecklas och stimuleras

Åtgärder

1. Starta bilpooler

2. Stimulera olika former av samåkning

3. Upprätta förslag till cykelvägssträckningar al-ternativt cykelleder på mindre trafikerade vägar mellan tätorterna.

4. Utreda möjligheterna att stimulera cykling, ge-nom cykeluthyrning i tätorter, att cyklar kan tas med på buss och tåg etc.

LA21/ÖP2000, sid 48

Ställningstagandena är både generella och uppde-lade i många små och relativt konkreta delmål.

Avsikten är att dessa delmål ska utvecklas vidare på ett sektorsövergripande sätt i översiktsplanearbetet. Planeringsunderlag för bl.a. grönstruktur, material-försörjning och naturvård ska tas fram. Dessa kom-mer sedan att behandlas i en översiktsplaneprocess.

Natur och kulturvårdsområden

Sala kommun har idag inte något bra samlat och beslutat underlag beträffande natur- och kulturvårdsområdena. Med anledning därav fö-reslås att en naturvårdsplan, en material-hushållningsplan samt en miljöplan utarbetas för Sala kommun. En sådan planering skulle under-lätta kommunens ställningstagande i framtida ärenden rörande t.ex. grustäkter, skogsplante-ring, vägdragningar m.m. I tätorterna skall grön-strukturplaner visa hur park och naturmark kan hävdas. Arbetet med dessa planer har redan påbörjats.

LA 21/ ÖP 2000, sid 64

Sala har gjort ett par miljöbokslut utifrån mätningar av resultatet av kommunens miljöåtgärder. I dessa natur/miljöbokslut är avsikten att ta fram olika nyckeltal för att kunna mäta kommunens utveck-ling mot ökad hållbarhet. De fyra systemvillkoren är antagna som riktlinje för kommunens utveckling. Nyckeltalen följer upp kommunens verksamhet i förhållande till systemvillkoren. Kommunen har utvecklat miljöbokslutsarbetet tillsammans med ekoekonomiforskare och metodiken kommer att vi-dareutvecklas.

De olika nyckeltalen besvarar följande frågor: Leder verksamheten till avsett syfte?

Är det någon poäng med att anstränga sig på det sätt man gör?

Dessa frågor besvaras genom att beskriva rela-tionen mellan de värden som skapas och den verksamhet som skapar dem. Den typen av nyckeltal som uttrycker denna relation, kallas verkningsgradsnyckeltal.

Genomförs verksamheten med hjälp av en stor eller liten resursomsättning?

Är verksamheten snål eller slösaktig med resur-ser?

Dessa frågor besvaras genom att beskriva rela-tionen mellan den verksamhet som bedrivs och det resursflöde som denna är beroende av. Den typen av nyckeltal som uttrycker denna relation kallas snålhetsnyckeltal.

Kommer de resurser som verksamheten är be-roende av att finnas länge eller tar de slut?

Fylls de på i minst samma takt som de förbru-kas?

Dessa frågor besvaras genom att beskriva rela-tionen mellan resursgenomflöde till och från resursbasen och den faktiska resursbasens stor-lek. Den typen av nyckeltal som uttrycker denna relation, kallas marginalnyckeltal.

Naturekonomiskt bokslut 1995, sid 3

Översiktsplanen bygger på det nya visionsarbetet tillsammans med mer områdesvisa rekommendatio-ner som fortfarande är aktuella från ÖP 90. LA 21/ ÖP 2000 anger vissa ämnesvisa

rekommendatio-ner. T. ex.:

Allmänt

• Vidareutveckla ”plan för Sala ekokommun” som ett långsiktigt planinstrument

• Vidareutveckla den långsiktiga uppföljningen genom naturekonomisk resultatredovisning och välfärdsbokslut.

Byggande på landsbygden

PBL reglerar tillsammans med andra lagar mark-användning och byggande. Nya byggnader för-ändrar miljö och omgivning på ett bestående sätt. Därför är det viktigt att följa vissa regler vid eta-blering av ny bebyggelse. Utanför tätorterna är det lämpligast att placera ny bebyggelse i anslut-ning till redan befintliga bebyggelsegrupper där den utgör en naturlig komplettering. Det är också viktigt att undvika jordbruksmark och placera byggnader i gränsområdet mellan skog och öp-pen mark intill befintliga vägar med bevarande av natur och terrängförhållanden. Traditionell färg-sättning är att föredra på landsbygden.

LA 21/ÖP 2000, sid 63

Kommentar:

Arbetet inom de olika mötesplatserna har gett vi-sioner och mål ett brett innehåll, bredare än det som traditionellt hör till fysisk planering. I översiktspla-nen anges de aktörer som är berörda av målen. Dessa är betydligt fler än de som finns inom kom-munens förvaltning.

Mellankommunalt samarbete

Västra Mälardalsgruppen bedriver ett regionalt kommunövergripande samarbete mellan 9 kommu-ner. Man arbetar i grupper av tjänstemän och med en styrgrupp av politiker och kommundirektörer. I V. Mälardalsgruppens samhällsplaneringsgrupp har hållbar utveckling diskuterats i samband med ett regionalt visionsarbete. Kommunikationerna har varit en viktig fråga och att stimulera till en ökad andel pendlig med buss och tåg inom regionen is-tället för med bil. De kommuner i gruppen, som är berörda av Badelundaåsen, har arbetat med vatten-försörjningsfrågor i förhållande till grusuttag. Det har behandlats i en materialhushållnings- respektive vattenplan. Sammanvägningar mellan dessa båda motstående intressen görs sedan i respektive kom-muns översiktsplan.

Kommentar:

Ett starkt mellankommunalt och regionalt samar-bete är av stor vikt för de små kommunerna, för att bredda arbetsmarknad, utbildning, service m.m. Det kan dock uppstå ojämlika förhållanden mellan de stora kommunerna som kan delta i samarbetet med större resurser än de små kommunerna, som oftast har större behov av samarbetet.

Konsekvenser

Översiktsplaneförslagets konsekvenser för ett uthål-ligt samhälle, natur- och kulturmiljöer bedöms. Pla-nen har försökt att konkretisera flera av de mål som förväntas åtgärdas inom en kortare tidsrymd och

även presenterat visioner för ett längre perspektiv. T. ex. anses möjligheterna till arbetspendling inom regionen nödvändig och vikten av att arbeta för ökat resande med kollektivtrafik framhålls.

Kommentar:

Planens redovisning av tänkbara konsekvenser är mycket kortfattad och behöver utvecklas i det vidare planeringsarbetet för att uppnå det som avses i PBL.

Erfarenheter

Det täta samarbetet över förvaltningsgränserna i framtidsarbetet visade inledningsvis mycket revir-tänkande. Efterhand har det resulterat i en större för-ståelse för varandras huvudfrågor och ett mer över-gripande arbete inom kommunen. Framtidsarbetet har fört med sig en läroprocess som gett ”vidgade kompetensytor”. Nya demokratiska former har prö-vats och många människor har engagerats. Miljö-boksluten har varit ambitiöst upplagda, vilket dock inneburit att kommunen inte orkat följa upp dem så ofta som man först tänkte.

Arbetsgruppen anger också ett antal lärorika nega-tiva erfarenheter. Några av politikerna har p.g.a. nyval och tjänstemännen p.g.a. annan tjänst ersatts av andra under arbetets gång. Det har tagit tid och varit svårt att förmedla den del av processen som de nya inte har deltagit i. Arbetssättet har också inne-burit stor arbetsbörda för de inblandade tjänstemän-nen. Politiker och tjänstemän anses ibland inte ha varit riktigt i fas med varandra. Projektet har dragit ut under en lång tid, vilket har inneburit en

”lång-sam återföring till kommuninvånarna”.

Kommentar:

Sala är exempel på en kommun, som trots en liten förvaltningsorganisation har initierat ett stort och ambitiöst upplagt Agenda och översiktsplanearbete. Arbetet synes ha byggt mycket på engagerade indi-vider och kontinuiteten i arbetet har därigenom

bli-vit lidande när dessa personer slutat på kommunen. Den lilla organisationen är också känslig för stora projekt som konkurrerar om tid och engagemang. I Sala lades t.ex. arbetet med det ”lokala investerings-programmet” på projektgruppen för LA21/ÖP 2000 vilket troligen har påverkat slutfasen av översikts-planearbetet.

Fortsättningen

Det presenterade materialet grundar sig på samråds-versionen av översiktsplanen som nu bearbetas in-för beslut om utställning. När planen är antagen kom-mer varje förvaltningskontor att fortsätta arbetet med konkretisering av målen och upprättande av åtgärds-planer.

Länsstyrelsen i Västmanlands län stödjer processen och ger positiva omdömen i samrådsyttrandet:

Översiktsplanen skall främja en hållbar ling. Möjligheterna att skapa en hållbar utveck-ling ligger i att miljö, ekonomi och sociala frågor behandlas tillsammans. Då kan enskilda männis-kors engagemang tas tillvara och politiska pro-gram få förankring och trovärdighet även inför svåra beslut.

Plan för Sala ekokommun är ett bra exempel på hur ett sådant översiktsplanearbete kan bedrivas. Den breda diskussion som förts inom kommu-nen och med medborgarna är mycket impone-rande. I ett länsperspektiv är planen det första exemplet på hur en översiktsplan utvecklat de-mokrati- och miljöfrågorna på allvar. De övergri-pande målsättningarna och arbetsmetoden stäm-mer överens med hur man från nationell nivå ser på översiktsplanen.

Ur länsstyrelsens samrådsyttrande

Kommentar:

Sala har i sin översiktsplan lagt grunden för en ut-veckling mot ökad hållbarhet. För att fullfölja ar-betet krävs ett fortsatt starkt förvaltningsöver-gripande engagemang så att målen kan konkretise-ras och förverkligas.

Kommunbeskrivning

Kungälvs kommun består av flera landskapstyper. I väster utgör ölandskapet en fortsättning på Göte-borgs norra skärgård upp till Marstrand och Mar-strandsfjorden som bildar gräns mot Tjörn. Innan-för öarna tränger djupa vikar in i landskapet som kilar. Markerna innanför utgörs av dalformationer med ett vattendrag i sina lägsta delar. Inlandet präg-las av den höglänta skogstrakten i Svartedalen. I öster är Götaälvs dalgång gränsen för Kungälv och i söder Nordre älv. Det mönster som bebyggelsen bildar i landskapet kännetecknas av en omfattande glesbebyggelse runt ett par historiska småstäder. Detta är naturligt i det småbrutna jordbrukslandska-pet. Närheten till Göteborg har också inneburit en efterfrågan på attraktiva boendemöjligheter utanför den täta bebyggelsen. I många fritidshus i kustzonen har man bosatt sig permanent. 70 % av invånarna bor i tätorter och 30 % i glesbygd.

Kungälvs kommun

I Kungälvs kommun pågår arbetet med att ta fram en aktuell översiktsplan, Kommunplan 2000, som här presenteras i samrådsskedet. Det är ett övergripande dokument, som ska ge vägledning för kommunens utveckling mot ökad hållbarhet. Mål har samlats som berör de flesta sektorer isamhället. Inför målformuleringen arbetade man med scenarier och visioner. Konsekvensanalyserna

är ett viktigt stöd. Dokumenten inbjuder till en öppen diskussion med kommuninvånarna.

Fakta Län: Västra Götaland Antal invånare: 36 767 Landareal km2_{: 365} Invånare/km2_{: 100} Förvärvsarbetande i %: Män Kvinnor Offentlig sektor: 18 59 Varuproduktion: 39 16 Tjänster: 58 83

Bakgrund och förutsättningar

Den nu gällande översiktsplanen antogs 1990. Omarbetningen av den kommunomfattande planen startade 1996 med att kommunfullmäktige antog ett program. I detta exempel redovisas planen i samråds-skedet.

Som allmänna mål konstateras att miljöarbetet och Agenda 21-arbetet skall genomsyra allt planerings-arbete. Från och med 1994 är miljörapporten, som upprättas varje år, utvecklad till att även vara kom-munens Lokala Agenda 21-rapport. Samtliga för-valtningar är involverade och ska årligen rapportera utvecklingen. I Miljörapport 1999 redovisas

nyckeltal, som ger information om den kommunala

miljösituationen och utvecklingstrender 1998. De viktigaste sambanden redovisas på följande sätt:

Positiva trender: Mindre läckage av ozonförstö-rande köldmedier, Renare luft i tätorten, Mindre svavelnedfall, Minskade koldioxidutsläpp (genom minskad eldningsoljeanvändning), Mer fjärrvär-me, Mindre avfall på tipp, Mindre hushållsavfall till förbränning, Ökad återvinning/källsortering, Lägre vattenförbrukning i hushållen, Ökat antal KRAV-odlare, Lägre arbetslöshet, Färre socialbi-dragstagare.

Neutrala/otydliga trender (innebär i vissa fall att en positiv utveckling går för långsamt):

Kväve- och fosforhalter i vattendrag, Kvävened-fall, Elanvändning, Dieselförsäljning, Alternativa toaletter på glesbygden, Kollektivtrafikresande, Tätortstrafik, Antalet betesdjur.

Negativa trender: Förvärrade skogsskador, Ök-ning av trafik på större vägar (E6/Marstrands-vägen).

Miljörapport 1999, sid 5

Kommentar:

Kommunen tar ett helhetsgrepp om arbetet med miljöfrågorna i syfte att nå en hållbar utveckling i bred mening. Således redovisas även den sociala utvecklingen i enlighet med Agenda

21-dokumen-tet. Den årliga uppföljningen av åtgärdsprogram-men genom avrapportering i fullmäktige är föredöm-lig. Påpekas kan att även översiktsplanen tas upp årligen till diskussion i fullmäktige.

Som ett hjälpmedel i analysen av kommunens olika förhållanden, men också som ett pedagogiskt medel, tillämpas en zonindelning av kommunen: Hittills har tanken varit att kustzonen skulle vara identisk med det område som har särskilda hushållnings-bestämmelser enligt miljöbalkens 4 kap. Vidare bör bygglovprövningen ta hänsyn till inom vilken zon ett ärende ligger.

De fyra zonerna är: • Centrala zonen • Grönzonen • Kustzonen • Svartedalenzonen KP 2000, Del 1, sid 12 Kommunplan 2000

Förslaget till ny översiktsplan för Kungälvs kom-mun ”Komkom-munplan 2000” består av tre delar: Del 1 Allmänna intressen

Del 2 Bedömningar och förslag Del 3 Konsekvensbeskrivningar

Ur redovisningen av allmänna intressen kan sär-skilt nämnas att:

• Möjligheterna att använda alternativa

energi-källor är en viktig fråga för samhällsutvecklingen.

Vindkraft är en naturresurs som Kungälvs kom-mun har tillgång till, varför denna resurs diskute-ras särskilt i underlag och planen.

• Grönstrukturen analyseras översiktligt.

• Tillgången på färskvatten behandlas ingående, med insikt om att principerna för vattenförsörj-ning kommer att få en växande betydelse i fram-tiden i diskussionen om ”hållbar” bebyggelse-utveckling. Grund- och ytvattentillgångar be-skrivs. Mål för vattenvården ställs upp med till-hörande beskrivning av åtgärder. Hav och kust-vatten behandlas separat.

• Kustzonens utveckling är en angelägen plane-ringsfråga. I det följande har vi valt att ta exem-pel från behandlingen av kustzonen i planen.

Kommentar:

Urvalet av de allmänna intressen som redovisas sker med utgångspunkt i målsättningen att omvandla kommunen till ett hållbart samhälle. Det lägger grunden för planens miljöprofil.

Strategiskt instrument

Kommunen anser att översiktsplanen ska vara ett övergripande dokument som ger vägledning för hur kommunen ska utvecklas:

Kungälvs kommunplan skall vara ett strategiskt instrument som redovisar mål och rekommenda-tioner för samhällsutvecklingen. Planen skall vara vägledande för nämnder, styrelser och förvalt-ningar. Planen samlar långsiktiga frågor och medverkar till att förändringar och åtgärder inom olika sektorer samverkar mot de gemensamma målen.Planen skall vara väl känd för envar av kommunens företrädare.

KP 2000, Del 2, sid 4

Mål har samlats som berör de flesta sektorer i sam-hället. För att nå målen krävs olika typer av åtgär-der. Kommunen förtydligar därför på följande sätt:

Möjligheterna att uppnå målen enbart genom ut-formningen av kommunplanen är begränsade. En stor del av målen måste följas upp genom andra beslut och åtgärder i andra sammanhang. För att de skall kunna uppnås måste de därför vara

mycket väl förankrade hos de som ska

genom-föra dem; myndigheter, förvaltningar, företag och enskilda. Annars finns det risk för att målen upp-fattas som ambitioner utan realistiska möjlighe-ter att bli förverkligade, vilket kan urholka kommunplanens trovärdighet.

Under samrådet om KP 2000 kan målen kontrol-leras av de som berörs av dem. Synpunkterna under samrådet blir en bekräftelse på att målen verkligen kommer att vara vägledande vid fram-tida beslut om kommunens utveckling. I annat fall bör målen modifieras eller tas bort.

KP 2000, Del 3, sid 22

Kommentar:

Karaktären på och syftet med översiktsplanen av-gör vilka resonemang och överväganden som be-höver vara särskilt tydliga. I en översiktsplan vars syfte är att lägga fast en utvecklingsstrategi för kom-munen, blir vägvalsfrågor viktiga. Kungälv arbetar med konsekvensanalyser som stöd för dessa val.

Mellankommunala frågor

I en tabell sammanfatts de mellankommunala frå-gor som kommunen arbetar med:

Mellankommunal fråga Gemensam med Göta älv som

vattenför-sörjningsresurs Al Gö St Li Nordre älv – Estuariet Gö Väg E6 – Farliga tran-sporter m m Gö St Kusten Gö St Tj Bohusbanan-farligt gods, förbättrad persontrafik Gö St Vattenförsörjningen i Aröd St Svartedalen St Li Kornhallsleden Gö

Vatten från Göteborg till

Harestad Gö

Kollektivtrafik, till sjöss och på land, även

turis-tiska turer Al Gö St Li Tj Ö Or

Kommersiell service Al Gö St Riskfrågor kring EKA

i Bohus Al Gö

Säve flygfält Gö

Beredskapsplan vid

olje-utsläpp Al Gö St Li Tj Ö Udd Petrokemin i Stenungsund St Grönstruktur St Li Turistmål Gö Eriksdal Gö Vindkraft Törresröd St

Al=Ale, Gö=Göteborg, St=Stenungsund, Li=Lilla Edet, Tj=Tjörn, Ö=Öckerö, Or=Orust, Udd-Uddevalla

KP 2000, Del 2, sid 23

Kommunen konstaterar att vissa mellankommunala frågor ständigt måste hållas aktuella för att inte den gemensamma handlingsfriheten ska förloras, samt tillägger att de flesta frågorna har en tydlig regional karaktär, varför det förutsätts samråd även inom re-gionen.

Kommentar:

Tabellen ger en bra överblick över det sammanhang som kommunen har att ta hänsyn till vid behand-ling av frågor om mark- och vattenanvändningen.

Mål och syfte

Flera av kommunens mål tar utgångspunkt i de fyra

nycklarna, som bygger på ”Det Naturliga Stegets”

fyra systemvillkor:

Målsättningen med miljöarbetet är att kommunen ska omvandlas till ett hållbart samhälle. Detta de-finieras med ”de fyra nycklarna”:

Nyckel 1: Ändliga naturtillgångar, som olja kol

och mineraler, skall inte tömmas. Deras restprodukter får inte öka i na-turen.

Nyckel 2: Långlivade, naturfrämmande

produk-ter och ämnen får inte spridas i natu-ren.

Nyckel 3: Det fysiska utrymmet för naturens

kretslopp – mark och vatten – får inte hotas. Mångfalden av djur och växtar-ter skall bevaras.

Nyckel 4: Förbrukningen av förnyelsebara

na-turtillgångar skall inte vara högre än vad naturens kretslopp klarar.

KP 2000, Del 1, sid 10

Kommentar:

”De fyra nycklarna” är ett lättförståligt och peda-gogiskt bra sätt att uttrycka övergripande mål för miljöarbetet. Jämför med Sala kommuns utgångs-punkter i sin översiktsplanering för en hållbar ut-veckling.

Planarbetet startade med ett scenarie- och vision-sarbete (se vidare under rubriken Processen). Inne-börden av ”Det goda samhället” konkretiseras på följande sätt, utifrån den vision som arbetats fram:

Kommunen skall på alla sätt sträva efter att skapa goda livsbetingelser för invånarna:

- ett samhälle för alla, präglat av öppenhet och respekt för människor med olika förutsättningar - en utvecklingsstimulerande uppväxtmiljö för barnen

- en trygg, säker och hälsosam miljö - ett ekologiskt hållbart samhälle - möjlighet att fritt välja boende - goda sysselsättningsmöjligheter

- en god allmän service

Barnperspektivet skall beaktas särskilt vid all pla-nering.

KP 2000, Del 2, sid 8

Kommunen formulerar Allmänna mål, som ska vara gemensamt vägledande för kommunens utveck-ling. Mål finns för:

- Balansen mellan utveckling och bevarande - Bevarande

- Bebyggelseutveckling - Boendemiljö

- Näringsliv - Service

- Trafik, kommunikationer och tillgänglighet - Teknisk försörjning

- Robusthet, säkerhet och beredskapshänsyn

Målen konkretiseras under varje rubrik. Där visas också hur prioriteringar kan göras. Under Bevarande anges:

Områden där naturen av naturvårdsmässiga el-ler andra skäl, landskapsbilden elel-ler den kultu-rella miljön kan betecknas som särskilt värdefull skall bevaras för framtiden.

Möjligheten skall bevaras att direkt i landskap, bebyggelse och lämningar kunna läsa kommu-nens historia samt att skapa kunskap, förståelse och insikt i olika tiders livsvillkor och livskvaliteter.

KP 2000, Del 2, sid 9

För Vattenområden specificeras följande:

- De grunda havsvikarna och andra reproduk-tionsområden för fisk mm skall skyddas. - Grundvatten och ytvatten skall användas så att en långsiktigt god hushållning främjas. - Kommunen skall eftersträva att naturmarker, som t ex våtmarker, vegetationszoner, småvat-ten, skyddas och i vissa fall återskapas.

- Påverkan från dag- och spillvatten samt från ytavrinning skall minska. Sjöar och vattendrag

skall successivt förbättras och nå de resultat som anges i Vattenöversikten.

KP 2000, Del 2, sid 9

Under Bebyggelseutveckling anges:

Framtida utbyggnad av bostäder, verksamheter och service kommer att ske kring centralorten Kungälv-Ytterby. Utveckling måste kunna ske även i Kode, Kärna, Diseröd och Marstrand, va-rigenom befintliga resurser kan nyttjas på bästa sätt. Men även i den strategiska zonen längs Mar-strandsvägen, och enligt de tidigare utbyggnads-planerna mot Kareby, skall det kunna ske en bebyggelseutveckling. Tjuvkil och Kareby kan komma att bli nya tillväxtorter.

Det skall också skapas en beredskap för bebyggelsetillskott inom landsbygdsområdena.

En allmän god mark- och planberedskap (exv ge-nom en delöversiktsplan) är av strategisk bety-delse och måste upprätthållas.

KP 2000, Del 2, sid 9

För Kustzonens utveckling specificeras följande:

Nya bebyggelseområden för helårsbosättning eller traditionell fritidsbosättning får ej lokaliseras till de idag obebyggda eller glest bebyggda kust-avsnitten.

Förändringar i kustbebyggelsen skall ske med för-siktighet och med hänsyn till lokala förutsättningar och kustlandskapets karaktär.

För Tjuvkil och Kovikshamn gäller att en omvand-ling för permanent boende kan komma att främ-jas. Här redovisas även möjliga utvecklingsom-råden för kompletterande bebyggelse.

KP 2000, Del 2, sid 10

Processen

Scenarie- och visionsarbete

Planarbetet startade med ett visionsarbete. Underla-get till visionen utarbetades i huvudsak i två steg,

KP 2000, Del 2, sid 6

Frågan bröts ned i ett antal delfrågor, som diskute-rades av arbetsgruppen. Konsekvenserna för respek-tive scenario redovisas i diagram utifrån varje del-fråga. Diagramrutorna har skrafferats med olika mörka färger. Ju mörkare rutan är desto större är den negativa påverkan (tre klasser: ingen eller positiv påverkan – rel. liten negativ påverkan – rel. stor ne-gativ påverkan). Som exempel på hur matrisen fyll-des i visas här Kretslopp/Agenda 21. Gruppen gör kommentaren att även självförsörjningsgraden är en intressant delfråga för ett kretsloppsanpassat sam-hälle, men har valt att istället ta upp denna under huvudfrågan sårbarhet/robusthet: Se sidan 29. scenarie- respektive visionsarbetet. Syftet med detta

var att försöka nå enighet om utvecklingen i Kungälvs kommun. Med visionen som grund for-mulerades gemensamma mål och planarbetet drevs vidare.I grova drag kan hela proceduren illustreras med följande figur:

Konsekvenserna av de olika scenarierna beskrevs

utifrån fyra huvudfrågor, vilka framgår av matrisen. Materialet remitterades till partigrupper, nämnder och styrelser för politisk diskussion:

Olika tänkbara scenarier tas fram Konsekvens-beskrivning av de olika scenarierna Remiss, politisk diskus-sion Sammanställ-ning av synpunkter, analys Förslag till vision och strategi Remiss, politisk diskus-sion Sammanställ-ning av synpunkter, analys Förslag till mål och mark- och

vatten-användning

KP 2000, Del 2, sid 6 (Arbetena finns närmare beskrivna i underlagsrapport 4 och 5 för revider-ingen av översiktsplanen).

Beskrivning/idéskissning av fyra tänkbara scenarier för bebyggelseutvecklingen inledde arbetet. Scena-rierna togs fram av arbetsgruppen för översiktsplane-arbetet:

1. Kust och glesbygd, innebär att

bebyggelse-utvecklingen till största delen sker i kust- och grön-zonen genom nybebyggelse och tillbyggnader samt genom permanentning av fritidshus………...

2. Serviceorter, beskriver en utbyggnad som till

största delen sker i tätorterna Kungälv, Ytterby, Diseröd, Kode, Kärna och Marstrand………..

3. Serviceorter och stråk, innebär att

byggna-tion nästan uteslutande sker i anslutning till be-fintliga tätorter (samma tätorter som för scenario 2) samt längs några huvudstråk som förbinder dessa tätorter.…..

4. Lokalsamhällen/Byar, innebär att

bebyggel-sen till största delen förläggs till områden med samlad bebyggelse på landsbygden………

KP 2000, Del 2 sid 6 K o n s e -kvenser Kretslopp/ Agenda 21 Folkhälsa Kom. ekonomi lång

sikt, kort sikt

Robusthet Sårbarhet Scenarier

(bebyggelsestruktur)

Kust och gles-bygd Serviceorter Serviceorter och stråk Lokal- sam-hällen/ byar